Datum Ert datum. Landstingsstyrelsen noterar rapporten över uppsökande verksamhet med munhälsobedömning för 2015 till protokollet.

Transkript

1 Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert datum Sida 1(1) Referens Diarienummer Landstingsstyrelsen Rapport uppsökande verksamhet med munhälsobedömning 2015 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar rapporten över uppsökande verksamhet med munhälsobedömning för 2015 till protokollet. Bakgrund Beställarenheten för tandvård redovisar i rapport en uppföljning av den uppsökande verksamheten med munhälsobedömning Landstinget har sedan 1999 ansvar för att vissa äldre och funktionshindrade personer blir uppsökta av tandvårdspersonal för munhälsobedömning och individuell rådgivning avseende munhygien. Den uppsökande verksamheten utförs av tandhygienister enligt avtal mellan landstinget och privata vårdgivare samt av Folktandvården. I avtalet ingår även att vårdgivaren ska erbjuda och genomföra utbildning till all personal som ger omsorg. Karl Landergren Planeringsdirektör Bilaga Uppsökande verksamhet med munhälsobedömning - Uppföljning av verksamheten 2015, daterad den 1 april Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

2 UPPSÖKANDE VERKSAMHET MED MUNHÄLSOBEDÖMNING Uppföljning av verksamheten 2015 Datum: Version: Dnr:

3 Handläggare Camilla Olsson Planeringsenheten Beställarenheten för tandvård

4 Sammanfattning Reformen som genomfördes 1999 innebar att landstingen fick ett utökat ansvar för vissa personer och patientgrupper. Landstingen ska bland annat svara för att avgiftsfri uppsökande verksamhet bedrivs bland personer med omfattande omsorgsbehov på särskilda samt ordinära boenden. Den uppsökande verksamheten innebär att en tandhygienist åker hem till personen, som blivit bedömd ingå i målgruppen, och gör en förenklad undersökning av munhålan. Tandhygienisten utför undersökningen enligt avtal mellan landstinget och berörda vårdgivare. Vid besöket för munhälsobedömningen registrerar tandhygienisterna vissa hälsodata. Resultatet av detta ska ses som hjälpmedel i utvärderingen av omvårdnaden och vara mått på hur stora insatser som krävs för en god daglig munvård. Antalet personer med utfärdat tandvårdsstödsintyg (N-kort) den 31 december 2015 var Av dessa har tackat ja till en munhälsobedömning och 765 tackade nej. Mängden utförda munhälsobedömningar blev stycken under Orsaken till att inte alla blivit munhälsobedömda beror till stor del på att det tillkommit ett stort antal intygsinnehavare i slutet av året som inte hann bli uppsökta. Överlag har det skett en förbättring av munhälsan bland Kalmar läns innehavare av N-kort jämfört med året innan. I avtalet med vårdgivarna ingår också att de ska utbilda omsorgspersonalen i munvård. Syftet med detta är att ge de inblandade sådan motivation samt kunskap att munvård ingår i helhetsvården. Utbildningsdeltagandet är fortfarande lågt och åtgärder har vidtagits i samverkan med kommunerna. För att få en högre andel utbildade tillsattes 2015 en tillfällig arbetsgrupp i samverkan med kommunerna, dessa fick i uppdrag att ta fram en utbildningsplan. Det gäller utbildning av munvårdsombuden och all övrig omsorgspersonal som möter äldre, patienter, brukare, närstående samt organisationer. Denna arbetsgrupp ska även ta fram en plan på hur riskbedömning enligt ROAG (skattningsinstrument) inom kommunernas särskilda boenden samt ordinära boenden ska öka. För att förbättra den uppsökande verksamheten har vi identifierat följande åtgärder; Fördjupa och utöka samarbetet med länets 12 kommuner Deluppföljningar av utbildningsinsatser för omsorgspersonal Effektivisera den uppsökande tandhygienistens tid genom att se över patientavvikelsen vill ej och införa åtgärder gentemot detta Ha en mer regelbunden kontakt med samtliga intygsutfärdare Organisering av större boendeenheter för att underlätta för den uppsökande tandhygienisten Förtydliga munhälsobedömningens effekter för samtliga inblandade

5 Innehåll 1 Uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i Kalmar län Uppsökande verksamhet Landstinget i Kalmar län Hälsodata Landstinget i Kalmar län Avvikelsehantering Utbildning Slutsats Bilagor hälsodata kommuner Högsby Kommun Vimmerby Kommun Mönsterås Kommun Hultsfreds Kommun Oskarshamns Kommun Torsås Kommun Emmaboda Kommun Mörbylånga Kommun Kalmar Kommun Västerviks Kommun Nybro Kommun Borgholms Kommun... 55

6 1 Uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i Kalmar län Uppsökande verksamhet Då tandvårdslagen och lagen om allmän försäkring ändrades genomfördes den 1 januari 1999 en förändring av landstingens och regionernas stöd till tandvård för vuxna. Ett huvudsakligt inslag i denna reform var att landstingen fick ett utökat ansvar för vissa personer och patientgrupper. Landstingen ska bland annat svara för att avgiftsfri uppsökande verksamhet bedrivs bland personer med omfattande omsorgsbehov på särskilda boenden samt i ordinära. Dessa personer har även rätt till nödvändig tandvård med vårdavgifter som för öppen hälso- och sjukvård. Den uppsökande verksamheten utförs av tandhygienister enligt avtal med landstinget. I den uppsökande verksamheten ska alla som har ett N-kort varje år erbjudas en avgiftsfri munhälsobedömning. Munhälsobedömningen är en enklare undersökning av munhålan som utförs av tandhygienisten med hjälp av spegel och ficklampa tyngdpunkten ligger i att ge individuella råd till patienten om den dagliga munhygienen. Munhälsobedömningen ska genomföras inom två månader efter att besked har nått uppdragstagaren om att ett erbjudande har accepterats. Dessa personer ska också vid behov erbjudas kontakt med tandläkare eller tandhygienist för att få nödvändig tandvård utförd enligt öppna hälso- och sjukvårdens avgiftsregler. Personen med N-kort behöver inte tacka ja till en munhälsobedömning för att ha rätt till nödvändig tandvård. En annan viktig del i den uppsökande verksamheten är den generella utbildning som ges till munvårdsombud och övrig omsorgspersonal. Syftet med denna utbildning är att ge motivation samt praktisk och teoretisk kunskap så att munvård blir en naturlig del av helhetsvården. Utbildningen ska medverka till att miniminera besvär från tänder och munslemhinna, bibehålla viktig tuggförmåga och utseende, att munhälsotillståndet inte försämrar allmäntillståndet och att munsituationen inte ger upphov till ett ökat behandlingsbehov. 7

7 1.2 Landstinget i Kalmar län I landstinget i Kalmar län fanns 2015, personer med N-kort. Av dessa har tackat ja till en munhälsobedömning och 765 har tackat nej. För den uppsökande verksamheten med munhälsobedömning gäller inte fritt val av vårdgivare. Den uppsökande verksamheten som är avgiftsfri för vårdtagaren upphandlas av Beställarenheten för tandvård. Munhälsobedömningen utförs av tandhygienist som landstinget anvisar och varje person som innehar ett N-kort ska erbjudas en munhälsobedömning. Diagram 1: Antalet personer som 2015 tackat ja till en munhälsobedömning fördelat på länets alla kommuner. Om en person tackar nej till erbjudandet om munhälsobedömning ska han/hon på nytt erbjudas förmånen en gång per år. Detta sker genom att det från Beställarenheten för tandvård skickas ett nytt erbjudande till personen året därpå. Personen har då tillfälle att ändra ställningstagande och få en munhälsobedömning. Diagram 2: Antalet personer som 2015 tackat nej till en munhälsobedömning fördelat på länets alla kommuner. 8

8 3 040 personer har blivit uppsökta och fått en munhälsobedömning utförd under 2015 varav 61 % var kvinnor och 39 % män. Dessutom har 660 personer blivit uppsökta och erbjudna en munhälsobedömning men avböjt vid tillfället. Detta uppsök som inte resulterar i en munhälsobedömning registreras som en avvikelse och orsakerna till att de tackar nej vid tillfället kan bero på att de inte vill just då eller att de inte orkar vid tidpunkten. Det kan även vara så att de inte är hemma när tandhygienisten kommer på avtalad tid. Utförda munhälsobedömningar fördelade på ålder och kön år år år år år år år 90 år och äldre Kvinna Man Kvinna Man Diagram 3: Antal utförda munhälsobedömningar i Landstinget i Kalmar län under 2015 fördelat på ålder och kön. Medelåldern för hela målgruppen är 77 år (66 % kvinnor och 34 % män) av de uppsökta finns i kommunernas särskilda boenden, 129 (66 % kvinnor och 34 % män) av de uppsökta har hemsjukvård, 598 (45 % kvinnor och 55 % män) omfattas av LSS (Lagen om stöd och service), 384 (60 % kvinnor och 40 % män) är personer som bor i ordinärt boende och som sköts om av hemtjänsten eller av en anhörig samt allvarligt psykiskt funktionsnedsatta personer med motsvarande omsorgsbehov. Flest andel kvinnor återfinns i gruppen som bor på kommunernas särskilda boende. Även i gruppen som har hemsjukvård är det fler procent kvinnor än män. När det gäller gruppen som omfattas av Lagen om stöd och service (LSS) är förhållandet omvänt, där finns det fler män än kvinnor. Bland de personer som bor i ordinärt boende samt inom psykiatrin ordinärt boende är det även här en större andel kvinnor än män. 9

9 1.3 Hälsodata Landstinget i Kalmar län Vid besöket för munhälsobedömningen registrerar tandvårdsutföraren vissa hälsodata. Dessa data avser smärta, tuggförmåga, antalet tänder, om personen bär protes och/eller implantat eller inte och munhygien. Data avser även tandvårdsbehov pga. karies (hål i tänderna), parodontit (tandlossning) och om behandlingsbehov finns för slemhinna och protes. Tandvårdsutföraren frågar också om personen önskar få sina tänder/munhåla åtgärdad. Resultaten av dessa hälsodata ska ses som hjälpmedel i utvärderingen av omvårdnaden och vara mått på oral vårdtyngd. I tabellen nedan redovisas resultaten per kommun samt även totalt för länet. Landstinget i Kalmar län 2015 Högsby kommun Vimmerby kommun Mönsterås kommun Tabell 1: Uppsökande verksamhet med munhälsobedömning inom Landstinget i Kalmar län Antalet utfärdade intyg den 31 december 2015 blev stycken. Av dessa intygsinnehavare har stycken tackat ja till en munhälsobedömning och 765 tackade nej till detta erbjudande. Hultsfreds kommun Antal utfärdade intyg Antal utfärdade intyg ja-tack ,6% Antal utfärdade intyg nej-tack ,4% Antal uppsökta och munhälsobedömda personer ,2% Har ont/känner smärta, tänder eller munhåla är orsak till detta ,6% Tuggförmåga, kan ej äta pga bristande mun- och tandstatus ,5% Helt tandlösa ,9% 1-6 tänder ,0% 7> tänder ,1% Antal egna tänder Protesbärare ,1% Personer med implantat ,9% Munhygienen, bra ,7% Munhygienen, dålig ,3% Karies som behöver åtgärdas ,5% Parodontit ,4% Slemhinna behov av behandling ,3% Avtagbar protes behandlingsbehov ,6% Önskemål om behandling ,4% I Kalmar län år 2015 har personer blivit uppsökta av dessa har fått en munhälsobedömning medan 660 stycken av olika orsaker inte fått någon utförd. De som erhållit en munhälsobedömning och som hälsodata har lämnats för är personer. Att alla inte nåtts av munhälsobedömningen beror i stor utsträckning på att det tillkommit ett stort antal personer i slutet av året som, när hälsodata lämnades, inte hade hunnit bli uppsökta. Av diagrammet nedan märks att något fler uppsöktes 2015 än året innan. Denna lilla skillnad på personantal gör att det lättare går att se till förbättring och försämring av hälsodata då det samlade underlagets storlek är någorlunda lika mellan de båda åren. Oskarshamns kommun Torsås kommun Emmaboda kommun Mörbylånga kommun Kalmar kommun Västerviks kommun Nybro kommun Borgholms kommun Totalt i hela länet Totalt i procent 10

10 Diagram 4: Hälsodata, jämförelse mellan åren 2014 och Överlag har det skett en förbättring av munhälsan bland de personer i Kalmar län som innehar ett N-kort och tackat ja till en munhälsobedömning vid jämförelse mellan 2014 och Vid frågan om den munhälsobedömda personen brukar ha ont från munnen, där tänder och munhåla är orsaken, är det 24 personer färre med detta sjukdomstillstånd än året innan. Det har även blivit färre personer med vissa svårigheter att äta normalkost. Normalkost i detta avseende är köttbullar, potatis och smörgås. Gällande de sjukdomstillstånd som ger ett behov av nödvändig tandvård har samtliga minskat i personantal sedan året innan. Det gäller då karies, parodontit och slemhinnebesvär. Det görs således ingen djupare analys av dessa sjukdomstillstånd då förbättring skett. Sett till att antalet tandlösa har minskat, vilket innebär att det finns fler tänder som kan ta skada, gör förbättringen mer anmärkningsvärd. Fler och fler personer har sina tänder kvar allt högre upp i ålder och det kräver en noggrann rengöring dagligen för att god munhälsa ska bibehållas. Om munhygienen ska bedömas som bra önskas en ren mun men det får finnas små/måttliga, för ögat synliga, mängder beläggningar (plack och matrester). Finns det antydan till tveksamhet vid bedömning ska tandhygienisten hellre välja dålig munhygien för att kunna jobba för en förbättring. Vid en dålig munhygien finns det rikligt med beläggningar och matrester på tänder, slemhinnor och eventuella proteser. Sett till 2015 års uppföljning har det skett en positiv utveckling gällande munhygienen. Personerna med bedömd bra munhygien har ökat med 55 personer samtidigt som de med en dålig sådan har minskat med

11 Antalet personer med protes har minskat i antal sedan förra uppföljningen vilket inte kan sättas i direkt relation till den ökning som skett bland de som har problem med sin icke fungerande protes. Dessa borde snarare minskat i antal. Men som protesbärare kan man få problem med både skavsår som problem vid tuggning eller tal. Även de personer som har implantat har minskat i antal. Här läggs ingen värdering i resultatet men för implantatbärare är det mycket viktigt att få hjälp och stöd i sin munhygien. Det innebär ett större ansvar för personen själv eller annan som eventuellt hjälper till med munhygienen. Patientens eller ombudets önskemål om akut behandling på grund av de fynd som upptäckts av tandhygienisten vid munhälsobedömningen har blivit färre. Det kan sättas i relation till att personer med behov av nödvändig tandvård har minskat i antal. För att få en högre andel uppsökta och munhälsobedömda personer skulle ett antal problem behöva bemästras. Bland annat handlar det om otillräckliga kontaktuppgifter till intygsinnehavarna vid utfärdandet av N-kortet vilket gör att den uppsökande personalen har svårigheter att nå de berättigade, det gäller särskilt de som bor i eget boende. Samtidigt uppdateras inte kontaktuppgifterna i den utsträckning som krävs för att hitta personen efter ändring av adress. Då den uppsökande personalen har ett ansvar, enligt avtal, att uppsöka alla dem som tackat ja till en munhälsobedömning krävs tillgång till intygsinnehavarna. Detta försvåras märkbart när tandhygienisten kontaktar en boendeenhet för att erbjuda ett besök men ingen hör av sig för att boka in en tid. Detta är tidskrävande då tandhygienisten måste fortsätta kontakta boendet till respons ges. En annan problematik är brister i informationen vid själva intygsutfärdandet. Om intygsinnehavaren inte är medveten om fördelarna med en munhälsobedömning kan det vara lätt att säga nej till en sådan. Gällande de psykiskt funktionshindrade kan det vara så att deras goda män anser att de behöver en munhälsobedömning och tackar ja till erbjudandet men i själva verket önskar inte intygshavaren själv en sådan. Detta förfarande leder till fler avvikelser än munhälsobedömningar. Personer som har hemsjukvård och är svårt sjuka kan missas om anhörigvårdare anser att ett hembesök är ett extra störningsmoment. Detta trots att den berättigade tackat ja och är i behov av en munhälsobedömning. Ytterligare en svårighet är att koordinera en tid för besök som även passar den anhörige eller hemtjänstpersonalen. För att se en detaljstudie över kommunerna se sida 22 och framåt. 12

12 1.4 Avvikelsehantering Leverantören, dvs. den uppsökande personal som gör uppsök och utför munhälsobedömningarna, ska till Beställarenheten fortlöpande lämna in avvikelserapportering. Till avvikelser räknas de personer som tackat ja till en munhälsobedömning men ångrat sig eller av annan orsak vill vänta med att få en sådan. De olika avvikelseorsakerna som går att åberopa är avflyttad, avliden, ej hemma, svårt sjuk eller vill ej. En person kan ha fler än en avvikelse under ett verksamhetsår, 1 januari till 31 december. Förhoppningen är dock att en avvikelserapportering resulterar i att personen får en munhälsobedömning längre fram under året. Antalet registrerade avvikelser (uppsök), i diagrammet nedan, har inte resulterat i en munhälsobedömning längre fram under Diagram 5: Antal avvikelser och orsaker till dessa i Kalmar län Av de 660 personer (avvikelser) som uppsökts men inte fått någon munhälsobedömning utförd har 4,8 % flyttat utan att någon adressändring gjorts till Beställarenheten för tandvård, 2,6 % har avlidit, 5,2 % var inte hemma när tandhygienisten kom på besök, 3,2 % var för sjuka för att orka gå igenom en munhälsobedömning och 84,2 % ville inte få någon munhälsobedömning utförd just då. När den uppsökande personalen får in en avvikelse ska den bearbetas. När det gäller en person som inte är hemma när tandhygienisten kommer kan besök bokas vid senare tillfälle. Gällande avflyttning kan kontakt tas med Beställarenheten som letar fram den nya adressen och besök kan bokas. När det kommer till avvikelseorsakerna avliden och svårt sjuk är det svårt att påverka resultatet. Orsaken vill ej kan vara lättare att inverka på. 13

13 När det gäller personer som inte vill är det extra viktigt att all berörd personal informerar om hur viktigt det är med en munhälsobedömning vid kontakt med intygsinnehavaren och anhöriga. Exempelvis när någon flyttar in på ett boende kan en förklaring ges redan vid ankomstsamtalet vad en munhälsobedömning är. Det gäller att personen inser och förstår nyttan med den. Något annat som kan påverka denna avvikelse är intygsutfärdarnas inställning till en munhälsobedömning. Istället för att kryssa i antingen ja eller nej i rutan till en sådan utan en diskussion bör utfärdaren informera ordentligt vad det innebär. Detta så att varje intygsinnehavare verkligen förstår vilka positiva effekter den har för dem. Ett annat sätt att bemästra problemet med de som inte vill är att finna orsaken till varför och försöka bemöta detta. Ett utvecklingssteg är att man noterar i munhälsoprotokollet orsaken till vill ej. Kunskapen ger möjlighet att utveckla och förbättra med målet att nå en större andel ja-tackare. För att minska antalet av de som inte vill är också att sätta dessa som Nej tack till MHB för att tandhygienistens tid ska gå till de som verkligen vill ha en munhälsobedömning istället för att rapportera en patientavvikelse. Av de personer som inte ville ha en munhälsobedömning gjord under 2015 tillhör de flesta patientkategori N3 vilket är de som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387). Dessa personer har ofta en etablerad kontakt med en tandläkare så en lösning kan vara att sätta flertalet av dessa som Nej tack till MHB. Antalet inrapporterade avvikelser har blivit färre sedan året innan, en minskning med 35 personer. Gruppen som inte vill har dock ökat med 17 personer. Vill ej, som är den största avvikelseorsaken utgör nu 84,2 % av de totala avvikelserna. 14

14 1.5 Utbildning Samtliga anställda inom kommunernas omsorgsverksamhet ska årligen få en munvårdsutbildning och denna ges av den leverantör som har avtal med Beställarenheten för tandvård om uppsökande verksamhet. Av kommunerna utses särskilda munvårdsombud som blir första instansen för munvårdsfrågor och håller kontakten mellan det särskilda boendet och tandvården. Munvårdsombuden ges en första mera omfattande utbildning om högst fyra timmar vid två tillfällen. Därefter får de årligen en uppföljande utbildning om högst fyra timmar i munvårdsfrågor. Övrig omsorgspersonal ges utbildning en gång per år och ska omfatta en till två timmar. Syftet med denna munvårdsutbildning är att ge såväl munvårdsombud som all övrig omsorgspersonal sådan motivation samt teoretisk och praktisk kunskap att munvård blir en självklar del av helhetsvården. De måste kunna identifiera problem som kräver tandvårdsbehandling. Munvårdsutbildningen ska medverka till att, minimera besvär från munhålan, bevara relevant tuggförmåga, munhälsotillståndet inte försämrar allmäntillståndet och att munsituationen inte ger upphov till ett utökat omvårdnadsbehov. Utbildningstillfällena bokas genom att utbildningsledaren dvs. tandhygienisten som utför munhälsobedömningarna, tar kontakt med enhetschefen i respektive kommun för att bestämma tid och plats. Detta sker antingen genom telefonkontakt eller via e-post. Totalt har personer deltagit vid utbildningstillfällena Det är en minskning vad gäller utbildningsdeltagare med nästan 4 % sedan Minskningen kan tyckas marginell men en ökning av utbildade är mer önskvärt Högsby Vimmerby Mönsterås Hultsfred Oskarshamn Torsås Emmaboda Mörbylånga Kalmar Västervik Nybro Borgholm Totalt Tabell 2: Antal utbildade i munhälsovård En minskning av antalet utbildade, sedan året innan, har skett i flertalet kommuner. Det har däremot ökat i Hultsfred, Emmaboda, Mörbylånga, Västervik och Nybro kommun. Orsakerna till det minskade antalet utbildningsdeltagare varierar. Det är många enhetschefer som inte svarar på tandhygienistens förfrågan om 15

15 utbildning, inte ens efter en eller ett par påminnelser. Det upplevs från tandhygienisternas sida att enhetscheferna byts ut med jämna mellanrum vilket ger en dålig kontinuitet på planeringen från år till år. Ett problem tandhygienisterna upplever är att det är svårt att få munvårdsombuden att delta vid båda utbildningstillfällena. Detta beror oftast på att det är svårt att få vikarier insatta till dessa tillfällen. Det är även ett problem att nå all personal med munvårdsinformation då deltagande personal är de som arbetar just det tillfället när arbetsplatsträffarna sker. Dessa arbetsplatsträffar är också färre än tidigare. På samtliga av de avvikelserapporten Beställarenheten för tandvård fått in rörande utbildningar är orsaken att boendet/enhetschefen inte haft möjlighet att bereda tid för utbildning av personal. Diagram 6: Antalet vårdanställda samt antalet munvårdsutbildade Antalet vårdanställda är hämtade från Kolada Kommun- och landstingsdatabasen. Framtagna uppgifter är baserade på de personer som är kommunalt anställda med månadslön inom vård och omsorg om äldre och funktionsnedsatta november Siffrorna från Kolada är inte någon absolut sanning utan ska mer ses som ett hjälpmedel för att urskilja skillnaderna mellan kommunerna när det gäller antalet utbildade i relation till antalet anställda. Med ledning av diagrammet ovan kan man konstatera att antalet utbildade är låg i de flesta kommuner. Procentuellt sett är skillnaden varierande mellan 1 % (Emmaboda) och 33 % (Vimmerby) så variationen är stor. 16

16 Grafiskt sett ser antalet utbildade per kommun åren 2013 till 2015 ut enligt diagrammet nedan. Diagram 7: Jämförelse andel vårdanställda som deltagit i en munvårdsutbildning Sett till statistiken genom åren gällande utbildningsdeltagandet har ingen förbättring skett trots åtgärder. Utbildning måste prioriteras då det krävs kunskap för att hålla en god standard på munhygienen. För att i förlängningen lyckas med detta togs beslut att bilda en tillfällig arbetsgrupp med representanter från kommun och landsting. Dess uppdrag var att ta fram en utbildningsplan, utifrån behov på kort och lång sikt, för länets samtliga kommuner när det gäller munhälsoutbildning till speciellt utsedda munvårdsombud, all övrig omsorgspersonal samt intygsutfärdare. Även en plan på hur riskbedömning enligt ROAG inom kommunernas särskilda boende och ordinära boenden togs fram för att få dessa att öka. Gruppen skulle även förbereda och ge förslag på ovanstående aktiviteter till den samordnande äldregruppen. Beslutande organ var Beredningsgruppen i Länsgemensam ledning. 17

17 2 Slutsats Resultatet av uppföljningen visar att munhälsobedömningarna har ökat och munhälsan har förbättrats. Målet med den uppsökande verksamheten är att förbättra munhälsan. Andelen munhälsobedömda varierar från kommun till kommun där spannet ligger mellan 66,7 % och 99,5 %. Enligt SKL:s bedömning i en uppföljning av landstingens tandvårdsstöd bör en rimlig andel ja-tackare ligga runt 70 % av intygsinnehavarna. Ja-tackarna i länets 11 av 12 kommuner ligger mellan 73 % och 97 %. Endast Emmaboda avviker med 61 % ja-tackare. I vissa kommuner, på vissa boenden, förekommer det att antalet uppsökta och munhälsobedömda personer är fler till antalet än antalet utfärdade jatack intyg. Det beror på att de uppsökta och munhälsobedömda tillkommit efter att listan tagits fram 31 december det år rapporten avser. Den listan visar hur många utfärdade intyg det finns vid tillfället och hur många som tackat ja respektive nej till en munhälsobedömning. Det ökade antalet beror även på intygsinnehavares flytt mellan boenden och kommuner samt att personen kan ha varit en ja-tackare som sedan tackat nej efter att listan tagits fram. Därför blir det ojämnheter då förändringar sker regelbundet under året så dokumentationen går helt enkelt inte hand i hand med verkligheten. Det finns ett antal områden, exempelvis när det gäller uppsök, N-kort och omsorgsutbildning, där problem kan uppstå. För att lättare hitta dessa problem och åtgärda dem är avvikelserapporteringen viktig hade Beställarenheten fått in 660 stycken avvikelser. De personer som registreras som en avvikelse blir faktiskt uppsökta då de tackat ja till en munhälsobedömning. Att uppsöken senare det året inte resulterar i en munhälsobedömning beror på olika saker. Utifrån det antal avvikelser gällande de som inte vill ändrades några av dessa under 2015 till att bli nej-tackare. Det rörde sig framförallt om personer inom LSS som ofta har en etablerad kontakt med en tandläkare. Denna ändring infördes bland annat för att minska antalet avvikelser men den viktigaste anledningen var för att frigöra resurser för tandhygienisten att ägna sig åt de som verkligen vill ha en munhälsobedömning. Därför en ökning av antalet nej-tackare från 650 stycken 2014 till 765 stycken Detta antal kommer säkerligen öka under 2016 då Beställarenheten kommer kontrollera även de andra patientgrupperna och gå tre år bakåt i tiden för att se vilka som har avvikelsen vill ej och sätta dessa som nej-tackare. Ett mål är att öka andelen verkliga ja-tackare. Det handlar om att marknadsföra munhälsobedömningen bättre så att de med N-kort inser och förstår nyttan med en sådan. Här måste alla inblandade aktörer bidra för att detta ska fungera. Beställarenheten för tandvård kommer under 2016 göra sitt genom att vid informationsträffar lägga extra krut på marknadsföring av munhälsobedömningen samt ett utskick genom e-post till samtliga intygsutfärdare. Under 2015 utformades en broschyr att skicka med det årliga erbjudandet om munhälsobedömning till de som tackar nej till en munhälsobedömning. Syftet med broschyren är att få personen att inse vikten av en bedömning av 18

18 munhälsan. Om nej-tackaren önskar få en munhälsobedömning efter att ha fått erbjudandet skickar personen in medföljande remiss där ja-rutan är ikryssad. För att få en uppskattning om denna broschyr ger ett positivt resultat kommer Beställarenheten jämföra antalet ja-remisser med tidigare år. Start för detta kommer att ske En grundläggande förutsättning för att ett uppsök och en munhälsobedömning ska bli av gäller det att hitta personen. För att minska antalet avflyttade, där adressändring inte gjorts inför ett uppsök, kan en av rutinerna på ett boende vara att patientansvarig sjuksköterska kontrollerar om vederbörande har ett N-kort sedan tidigare. Om inte, utfärdas ett, annars görs en adressändring till oss på Beställarenheten och tandhygienisten får därefter upp personen på rätt lista. Denna rutin hjälper även till att identifiera berättigade och minskar på så sätt tandhygienistens upprepade antal förfrågningar om att N-kort ska utfärdas. Alltför ofta får tandhygienisten påminna intygsutfärdare om att kort ska utfärdas. Då vi endast har en patientansvarig sjuksköterska på varje särskilt boende kan det underlätta att tillföra en till som kan utfärda N-kort och att någon av dem ser till att kort finns när tandhygienisten dyker upp för uppsöket. Ett annat förslag gällande adressändringar kan vara att Beställarenheten begär boendelistor och därefter gör en ändring av adress så att tandhygienisten hittar personen för en munhälsobedömning. Det kan vara så att boendelistor inte kan ges ut av sekretesskäl, skulle så vara fallet får kontakt tas med enhetschef eller patientansvarig sjuksköterska och gå igenom boendet över telefon. Under 2015 fick samtliga intygsutfärdare ett mail med instruktioner hur de ska agera vid adressändring på innehavare av N-kort. Denna information kan ha bidragit till att antalet avflyttade minskat För att underlätta ytterligare inför uppsökstillfället på ett boende med många avdelningar kan boendet delas in i just avdelningar istället för att bara kalla boendet exempelvis Kvillgården, äldreboende. I utbyte blir det Kvillgården, Gullvivan osv. Genom denna ändring är det lättare för tandhygienisten att ta kontakt med varje avdelning och göra upp om tid för ett besök. En annan fördel med ändringen är listorna blir mer lätthanterliga med personer som bor på samma avdelning och ofta har samma vårdpersonal. Samtidigt hamnar nytillkomna personer rätt från början. Något som kan försvåra för intygsutfärdarna är om inte Beställarenheten får in uppgifter i tid, exempelvis inaktivering och aktivering av boendeenhet. Då personen som ska få ett N-kort utfärdat registreras på en boendeenhet fördröjs hela uppsöksprocessen om inte boendet är inlagt i systemet. Detta kan undvikas om uppgifter inkommer så fort kommunen blir varse om förändringen samt att Beställarenheten kan ha en mer regelbunden kontakt med MAS:en i de olika kommunerna. Ett annat sätt att identifiera de berättigade till ett N-kort kan vara att placera ut intygsutfärdare på barnhabiliteringen för att inte missa barn som blir vuxna och är berättigade till ett kort. Det sker ganska ofta att dessa ramlar mellan stolarna och går utan N-kort länge utan att någon utfärdare registrerar något. 19

19 För att identifiera de som bor i ordinärt boende och får hjälp av anhörig med den personliga omvårdnaden kan det hjälpa om samtliga hälsocentraler har 1-2 stycken intygsutfärdare registrerade. Det bör även gälla den privata verksamheten. Beställarenheten ska därför kontakta samtliga verksamhetschefer under 2016 för att se om detta är ett alternativ. Under 2015 var Beställarenheten med på ett informationsmöte för Folktandvårdens receptionister. Vid detta möte informerades dessa om vad som gäller runt landstingets särskilda tandvårdsstöd, vilket inkluderar N- tandvården. Då tandvårdspersonal har informationsplikt kring alla tandvårdsstöd är det viktigt att de bidrar till att identifiera eventuella berättigade personer. För att nå ut även till alla privata tandvårdskliniker gällande detta kommer brev skickas ut till samtliga under 2016 med information om vad som krävs för att ingå i N-tandvården. På detta sätt blir tandvårdspersonalen en länk mellan patienten och intygsutfärdaren. Under 2016 kommer Beställarenheten vara med på den Seniormässa som anordnas på Guldfågeln Arena. Detta är ett sätt att nå ut till berättigade men även till anhöriga vilka inte alltid känner till denna förmån. Sett till hälsodata året före har förbättring skett i länet gällande de sjukdomstillstånd som kan uppstå på tänder och i munhåla. Även munhygienen har visat sig bli bättre, färre personer har en dålig munhygien och fler har en bra sådan. Något som kan ge upphov till funderingar är att i vissa kommuner förekommer det att antalet personer som önskar få sina munhälsoproblem åtgärdade är markant färre i antalet än de som verkligen är i behov av nödvändig tandvård. Sett till antalet personer med olika sjukdomstillstånd från munhålan kan det tyckas att antalet som önskar akut behandling borde vara fler. En anledning kan vara att personen vill vänta till revisionsundersökningen, en annan kan vara att inget obehag känns. Det kan även vara så att personen helt enkelt inte orkar söka tandläkare för nödvändig tandvård. När de epidemiologiska uppgifterna tas vid en munhälsobedömning räknar tandhygienisten intygsinnehavarens tänder. Vid jämförelse mellan 2014 och 2015 har antalet egna tänder ökat med nästan tänder samt att antalet helt tandlösa har minskat med ett hundratal. Har man sina egna tänder livet ut ökar kraven på vårdpersonalen. Det som kan behövas bortsett från delproteser är komplicerade konstruktioner. Detta medför då att vårdpersonalen måste ha förmåga att utföra den dagliga munhygienen optimalt för bästa resultat. Det är viktigt att personalen inser att munhälsan kan stärka eller stjälpa hälsotillstånd och livskvalitet hos sköra personer. Att låta sin personal höja sin kompetens genom att gå på de utbildningar som tandhygienisterna i den uppsökande verksamheten ger borde vara en självklarhet för samtliga kommuner. Utbildningen är dessutom kostnadsfri för kommunerna. Det är förståeligt med kommunernas omorganiseringar och annat som gör att tiden inte alltid räcker till men antalet munvårdsutbildade bör höjas i hög grad. Därför måste det bli en prioritet för de gamla och sjukas bästa. 20

20 Med hänvisning till avtalet gällande den uppsökande verksamheten står att landsting och kommun ska samverka och i god tid planera för att utbildningsinsats ska kunna genomföras i de flesta fall. Avvikelserapportering behövs för att kunna förbättra denna samverkan. Beställarenheten ansvarar för att följa upp så att avtalsenlig utbildning ordnats och då krävs en regelbunden kontroll i systemet för detta. Vid indikation att utbildningsdeltagandet är lågt bör någon form av åtgärd vidtas. Den primära åtgärden blir att ta kontakt med tandhygienisten i den kommun som uppvisar ett lågt antal utbildningsdeltagare och höra efter skälet till varför. Skulle skälet vara att enhetschefen inte responderat tar Beställarenheten kontakt med denna för att upplysa om vikten av munvårdsutbildningar. Beställarenheten ska även planera för ett extra möte med tandhygienisterna för att kartlägga när på året utbildningsinsatser bör ske och vad som kan göras för att få ett bättre resultat. För att öka antalet nya munvårdsombud är ett förslag från den uppsökande personalen om möjlighet kan ges att genomföra hela utbildningen för dessa vid en tidpunkt istället för två då det ofta är svårt att hitta vikarier för två tillfällen. Kommunen har då lättare att släppa personal till utbildning då det endast gäller ett utbildningstillfälle. Beställarenheten ska se över detta förslag under Gällande den tillfälliga arbetsgrupp med representanter från kommun och landsting som bildats för att ta fram förslag till förbättringar har dessa nu lagts fram till Beredningsgruppen. Dessa förslag ska vidarebefordras till länsgemensam ledning i samverkan för beslut. Arbetsgruppen kan agera först när beslut tagits. I förra rapporten informerades om att en säker inloggning skulle implementeras till landstingets system vid intygsbeställning, till den webbaserade utbildningen samt vid registrering av epidemiologiska uppgifter för den uppsökande personalen. Detta genomfördes under första delen av 2015 och har tagits väl emot och är tidsbesparande för samtliga inblandade då man inte längre behöver komma ihåg lösenord och dylikt utan inloggning sker säkert med siths-kortet. Ett problem som uppdagats under året som gått är att intygsutfärdare utfärdar N-kort över sina befogenheter. Detta får inte förekomma. Under 2016 kommer Beställarenheten göra en justering av detta i utfärdarregistret. Inför 2016-års rapport ska boendeenheterna Eget boende och Hemsjukvård separeras för att underlätta för intygsutfärdarna och förtydliga statistiken. Beställarenheten kommer lägga än mer fokus på uppföljningsmöten med kommunerna för att följa upp identifierade förbättringsområden. Dialoger med kommunerna är inplanerade under

21 3 Bilagor hälsodata kommuner 3.1 Högsby Kommun I Högsby kommun ansvarar tandhygienist Annika Eskilsson för den uppsökande verksamheten samt utbildning av omsorgspersonalen. I denna kommun utfördes 0,8 % (11 stycken utbildningsdeltagare) av länets utbildningar. I tabellen nedan redovisas de hälsodata som tandvårdsutförarna lämnat för Högsby kommun under Högsby kommun 2015 Antal utfärdade intyg ja-tack LSS, eget boende Antal uppsökta och munhälsobedömda personer ,2% Har ont/känner smärta, tänder eller munhåla är orsak till detta ,0% Tuggförmåga, kan ej äta pga bristande mun- och tandstatus ,7% Helt tandlösa ,1% 1-6 tänder ,8% 7> tänder ,1% Antal egna tänder Protesbärare ,9% Personer med implantat ,0% Munhygienen, bra ,6% Munhygienen, dålig ,4% Karies som behöver åtgärdas ,6% Parodontit ,0% Slemhinna behov av behandling ,0% Avtagbar protes behandlingsbehov ,9% Önskemål om behandling ,2% Tabell 3: Uppsökande verksamhet Högsby kommun 2015 LSS, särskilt boende I Högsby kommun har 87,2 % av de personer som tackat ja till en munhälsobedömning fått en sådan utförd under Ytterligare 15 uppsök gjordes under året men resulterade av olika orsaker inte i en munhälsobedömning. Av dessa hade en flyttat och de andra 14 ville inte. Andelen kvinnor utgör 60 % och männen 40 %. Uppdelning på boende och kön har gjorts i tabellen på nästa sida. Av de utfärdade intygen i Högsby var det fyra stycken som valde att tacka nej till en munhälsobedömning, av dessa var ingen av dem kvinna utan det var fyra män. Av uppgifterna som lämnats av tandhygienisterna kan vi beräkna antalet tänder respektive löständer som finns att sköta om bland omsorgstagarna i varje kommun. I Högsby kommun är antalet egna fastsittande tänder stycken. Av de undersökta personerna har 13,8 % sex tänder eller färre medan 68,1 % har sju tänder eller fler. Tänder som sitter fast i munnen tar längre tid att rengöra och blir även svårare att rengöra än tandproteser som man enkelt kan ta ut och göra rena. Psykiatrin eget boende Eget boende Hemsjukvård Särskilda boenden Inventerat totalt Totalt i procent 22

22 Könsfördelning kv m LSS, eget boende 3 3 LSS, särskilt boende 8 6 Psykiatrin eget boende 0 0 Eget boende 6 3 Hemsjukvård 3 1 Särskilda boenden Totalt Total % 60% 40% Tabell 4: Uppdelning på boende och kön 2015 Genom att veta hur många tänder och proteser som ska skötas om kan ett mått på resursbehovet för omvårdnad av munnen räknas fram. I detta fall rör det sig om 18,1 % av Högsbys intygsinnehavare, med önskan om en munhälsobedömning, som är helt tandlösa och antalet protesbärare utgör 31,9 %. 0,9 % av de personerna med protes har ett behandlingsbehov gällande protesen. 6 % av de som fått en munhälsobedömning gjord har implantat. Ingen av de munhälsobedömda känner smärta där tänder eller munhålan är orsak till värken. 1,7 % känner att de inte kan äta pga. bristande mun- och tandstatus. Gällande munhygienen hos de som blivit bedömda är det 77,6 % som har bra munhygien och de med en dålig munhygien utgör 22,4 %. De personer med karies som behöver åtgärdas är 21,6 %. Ingen har besvär av parodontit eller slemhinna. 5,2 % vill ha sina besvär åtgärdade. Diagram 8: Jämförelse munhälsostatus i Högsby kommun. Utifrån de uppsökta personer som fått en munhälsobedömning utförd 2015 ser man att ingen person med smärta är inrapporterad. Däremot har det 23

23 tillkommit 2 personer sedan året innan som inte kan äta pga. bristande munoch tandstatus. Antalet helt tandlösa har minskat i antal med 1 person. En minskning har även skett bland de personerna med 1-6 tänder. Däremot är de med 7 eller fler tänder oförändrade i antal sedan året innan. Antalet egna tänder i Högsby kommun har minskat i antal. En klar förbättring har skett gällande personer med parodontala problem fanns ingen rapporterad till skillnad från året innan då det var 11 personer som var drabbade. Ungefär var tredje person som blivit munhälsobedömd 2015 bär protes. Följden av att bära protes är att det kan bli problem med slemhinnan. Det märks inte i rapporteringen då ingen har besvär med sina slemhinnor hade en person protesbekymmer, antalet för 2015 är oförändrat. Antalet kariesaktiva har minskat sedan förra mätningen. Gällande munhygienen kan konstateras att de som anses ha en bra munhygien är lika i antal sedan året innan samtidigt har de med dålig munhygien minskat i antal. Jämfört med året innan har det skett en minskning i antal personer bland samtliga sjukdomstillstånd förutom bland de som drabbats av en försämrad tuggförmåga inrapporterades 10 personer med implantat, 2015 var det 7 stycken. De personer som önskar få sina tandproblem åtgärdade har minskat i antal vilket inte är anmärkningsvärt då färre personer har drabbats av sjukdomstillstånden under

24 3.2 Vimmerby Kommun I Vimmerby kommun ansvarar tandhygienist Annika Eskilsson för den uppsökande verksamheten samt utbildning av omsorgspersonalen. I denna kommun utfördes 14,4 % (194 stycken utbildningsdeltagare) av länets utbildningar. I tabellen nedan redovisas de hälsodata som tandvårdsutförarna lämnat för Vimmerby kommun Vimmerby kommun 2015 LSS, eget boende LSS, särskilt boende Psykiatrin eget boende Eget boende Hemsjukvård Särskilda boenden Inventerat totalt Totalt i procent Antal utfärdade intyg ja-tack Antal uppsökta och munhälsobedömda personer ,4% Har ont/känner smärta, tänder eller munhåla är orsak till detta ,9% Tuggförmåga, kan ej äta pga bristande munoch tandstatus ,4% Helt tandlösa ,1% 1-6 tänder ,3% 7> tänder ,6% Antal egna tänder Protesbärare ,6% Personer med implantat ,4% Munhygienen, bra ,8% Munhygienen, dålig ,2% Karies som behöver åtgärdas ,7% Parodontit ,3% Slemhinna behov av behandling ,9% Avtagbar protes behandlingsbehov ,8% Önskemål om behandling ,9% Tabell 5: Uppsökande verksamhet Vimmerby kommun 2015 I Vimmerby kommun har 90,4 % av de personer som tackat ja till en munhälsobedömning fått en sådan utförd under Ytterligare 39 uppsök gjordes under året men resulterade av olika orsaker inte i en munhälsobedömning. Av dessa uppsök hade en person flyttat, en var inte hemma när tandhygienisten kom, tre stycken var för sjuka för en munhälsobedömning och 34 stycken ville inte. Andelen kvinnor utgör 62 % och männen 38 %. Uppdelning på boende och kön har gjorts i tabellen på nästa sida. Av de utfärdade intygen i Vimmerby var det 29 stycken som valde att tacka nej till en munhälsobedömning, av dessa var 15 stycken kvinnor och 14 var män. Av uppgifterna som lämnats av tandhygienisterna kan vi beräkna antalet tänder respektive löständer som finns att sköta om bland omsorgstagarna i varje kommun. I Vimmerby kommun är antalet egna fastsittande tänder stycken. Av de undersökta personerna har 8,3 % sex tänder eller färre medan 78,6 % har sju tänder eller fler. Tänder som sitter fast i munnen tar längre tid att rengöra och blir även svårare att rengöra än tandproteser som man enkelt kan ta ut och göra rena. 25

25 Könsfördelning kv m LSS, eget boende LSS, särskilt boende 6 9 Psykiatrin eget boende 1 2 Eget boende Hemsjukvård 5 4 Särskilda boenden Totalt Total % 62% 38% Tabell 6: Uppdelning på boende och kön 2015 Genom att veta hur många tänder och proteser som ska skötas om kan ett mått på resursbehovet för omvårdnad av munnen räknas fram. I detta fall rör det sig om 13,1 % av Vimmerbys intygsinnehavare, med önskan om en munhälsobedömning, som är helt tandlösa och antalet protesbärare utgör 31,6 %. 6,8 % av de personerna med protes har ett behandlingsbehov gällande protesen. 3,4 % av de som fått en munhälsobedömning gjord har implantat. 1,9 % känner smärta där tänder eller munhålan är orsak till värken och 2,4 % kan inte äta pga. bristande mun- och tandstatus. Gällande munhygienen hos de som blivit bedömda är det 57,8 % som har bra munhygien. De med en dålig munhygien utgör 42,2 %. De personer med karies som behöver åtgärdas uppgår till 25,7 % och de med parodontit 7,3 %. Slemhinnebesvär har 3,9 % och 35,9 % vill ha sina besvär åtgärdade. Vimmerby Smärta Försämrad tuggförmåga Helt tandlösa 1-6 tänder 7 > tänder Protesbärare Implantat Munhygien, bra Munhygien, dålig Karies som behöver åtgärdas Parodontit Slemhinna behov av behandling Avtagbar protes behandlingsbehov Önskemål om behandling Diagram 9: Jämförelse munhälsostatus i Vimmerby kommun. Man kan utifrån diagrammet ovan utläsa en negativ utveckling mellan de båda åren. Personer med olika sjukdomstillstånd i munhålan har ökat generellt sedan året innan. Även personerna med sju eller fler tänder i munnen har ökat och ju färre helt tandlösa personer det finns desto fler tänder som kan drabbas av olika defekter. 26

26 Av de som fått en munhälsobedömning under 2015 har munhygienen visat sig blivit sämre än tidigare år. Differensen mellan åren gällande detta kan vara ett varningstecken. Munhälsan riskerar att försämras vid en dålig munhygien och det är viktigt att snabbt sätta in åtgärder för att få en förbättring. Antalet protesbärare har ökat vilket även medfört att de med protesproblem har ökat i antal. Däremot har de munhälsobedömda med symptomgivande besvär från slemhinnan minskat i antal sedan året innan. Antalet personer med en försämrad tuggförmåga är oförändrade i antal sedan Årets inrapporterade personer med implantat har ökat i antal. De personer som önskar få tandvårdsbehandling för sina defekter i munhålan har ökat markant sedan 2014 vilket kan ha sin förklaring i att personer med olika sjukdomstillstånd i munhålan har ökat. 27

27 3.3 Mönsterås Kommun I Mönsterås kommun ansvarar tandhygienist Annika Eskilsson för den uppsökande verksamheten samt utbildning av omsorgspersonalen. I denna kommun utfördes 1,9 % (26 stycken utbildningsdeltagare) av länets utbildningar. I tabellen nedan redovisas de hälsodata som tandvårdsutförarna lämnat för Mönsterås kommun under Mönsterås kommun 2015 Lss, eget boende Antal utfärdade intyg ja-tack Antal uppsökta och munhälsobedömda personer ,8% Har ont/känner smärta, tänder eller munhåla är orsak till detta ,5% Tuggförmåga, kan ej äta pga bristande munoch tandstatus ,5% Helt tandlösa ,2% 1-6 tänder ,6% 7> tänder ,2% Antal egna tänder Protesbärare ,8% Personer med implantat ,1% Munhygienen, bra ,8% Munhygienen, dålig ,2% Karies som behöver åtgärdas ,2% Parodontit ,6% Slemhinna behov av behandling ,5% Avtagbar protes behandlingsbehov ,1% Önskemål om behandling ,1% Tabell 7: Uppsökande verksamhet Mönsterås kommun 2015 LSS, särskilt boende I Mönsterås kommun har 67,8 % av de personer som tackat ja till en munhälsobedömning fått en sådan utförd under Ytterligare 19 uppsök gjordes under året men resulterade av olika orsaker inte i en munhälsobedömning. Av dessa uppsök hade 2 stycken avlidit, 2 stycken var inte hemma när tandhygienisten kom på besök och 15 stycken ville inte. Andelen kvinnor utgör 62 % och männen 38 %. Tabellen på andra sidan visar uppdelningen på boende och kön. Av de utfärdade intygen i Mönsterås var det 23 stycken som valde att tacka nej till en munhälsobedömning, av dessa var 7 stycken kvinnor och 16 var män. Av uppgifterna som lämnats av tandhygienisterna kan vi beräkna antalet tänder respektive löständer som finns att sköta om bland omsorgstagarna i varje kommun. I Mönsterås kommun är antalet egna fastsittande tänder stycken. Av de undersökta personerna har 13,6 % sex tänder eller färre medan 71,2 % har sju tänder eller fler. Tänder som sitter fast i munnen tar längre tid att rengöra och blir även svårare att rengöra än tandproteser som man enkelt kan ta ut och göra rena. Psykiatrin eget boende 28 Sörgårdens behandlingshem Eget boende Hemsjukvård Särskilda boenden Inventerat totalt Totalt i procent