Anställningsformer. Ura 1999:13 ISSN Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik. Anders Pekkari, AMS Utredningsenhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anställningsformer. Ura 1999:13 ISSN 1401-0844. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik. Anders Pekkari, AMS Utredningsenhet"

Transkript

1 Ura 1999:13 ISSN Anställningsformer Anders Pekkari, AMS Utredningsenhet Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet.

2 Anställningsformer Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 ANSTÄLLDA... 3 OLIKA TYPER AV TIDSBEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR... 5 YRKESOMRÅDEN... 7 VAR FÖREKOMMER TIDSBEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR... 9 VEM HAR EN TIDSBEGRÄNSAD ANSTÄLLNING... 9 FÖRETAGENS SYN PÅ ANSTÄLLNINGSFORMER (ENKÄT SVAREN) INHYRNING AV ARBETSKRAFT INHYRNINGSPERIODER INHYRNING FRAMÖVER VILKA YRKESGRUPPER HYRS IN OCH VARFÖR BEMANNINGSBRANSCHEN BEMANNINGSFÖRETAGENS VERKSAMHET GEOGRAFISKT OCH YRKESMÄSSIGT ANSTÄLLDA I BEMANNINGSBRANSCHEN FRAMTIDENS ANSTÄLLNINGSFORMER REFERENSER... 20

3 Anställningsformer Sammanfattning En enkätundersökning till arbetsställen inom näringslivet (drygt svarande) visar att tidsbegränsade anställningar och inhyrning av arbetskraft förekom på en femtedel av arbetställena vid intervjutillfället i september. Inslaget av tidsbegränsade anställningar bedöms öka något framöver främst på arbetsställen med många anställda. Inslaget av produktions-/konjunkturanpassad arbetstid är i dagsläget inte vanligt förekommande. Knappt 10 procent av företagen har nu eller planerar att införa sådan arbetstid närmaste tiden. Inhyrning av arbetskraft, exempelvis anlitande av konsulter och personal från bemanningsföretag, har ökat och cirka 30 procent av företagen säger sig ha nyttjat detta under senaste tolvmånadersperioden. Merparten av företagen har använt sig av inhyrd arbetskraft i liten omfattning. En fjärdedel av företagen bedömer att de kommer att nyttja inhyrd arbetskraft framöver. Främst gäller detta företag som är belägna i storstäder och som har många anställda. Frekvensen av inhyrd arbetskraft är störst inom yrkesområdena administrativa tjänstemän, kontors- och kundservicearbete, tekniker och dataingenjörer samt lokalvård och vaktmästeri. Vanligaste orsaken till inhyrning istället för anställning är en anpassning till snabba produktionsförändringar och konjunktursvängningar. Svårigheten att få tag på arbetskraft med tids- och resursmässigt omfattande rekryteringsarbete anges som en annan viktig orsak. Däremot anger företagen i mindre omfattning att arbetsrättsliga regler skulle vara motiv till inhyrning. Bemanningsbranschen i Sverige sysselsätter i dag cirka personer eller 0,5 procent av den sammantagna sysselsättningen. Detta är internationellt sett en låg siffra. Stark koncentration finns till Stockholmsområdet, där cirka 70 procent av bran-

4 schens verksamhet finns. Områdena kontor och ekonomi dominerar med drygt 70 procent av de anställda i uthyrningsföretag. Antalet fast anställda har minskat kraftigt under 1990-talet från drygt 3,6 miljoner till dagens drygt 3,0 miljoner. Det motsvarar 85 procent av samtliga anställda. Under samma tid har antalet tillfälligt anställda ökat från cirka personer till cirka personer första kvartalet Enligt vår bedömning kommer inslaget av tidsbegränsade anställningar fortsätta att öka, men i långsam takt. Ökningen sker framför allt bland arbetskraft som är korttidsutbildad. Uppskattningsvis uppgår andelen tidsbegränsat anställda till procent om ett par år. Det finns ett klart samband mellan konjunktur och mixen av fast- resp tidsbegränsade anställningar. När konjunkturen försvagas ökar inslaget av tidsbegränsade anställningar och det omvända händer när konjunkturen förstärks. Tidsbegränsade anställningar är vanligare för kvinnor än män. Av de anställda hade 16,5 procent av kvinnorna och 10 procent av männen tidsbegränsade anställningar. Vikariat är den vanligaste formen av tidsbegränsade anställningar för kvinnor medan objekts- och projektanställning är den vanligaste för männen. Ungdomar har i stor omfattning tidsbegränsade anställningar, vilket sammanhänger med att ungdomar är på väg in i arbetslivet. 2

5 Inledning Arbetsmarknaden genomgår en kontinuerlig förändring och många spekulationer förs om hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut. Flexibla arbetsorganisationer, nya och/eller förändrade anställningsformer, större krav på arbetskraften i form av flexibilitet och kompetens är några idéer som förs fram. Dessutom tror många att antalet fast anställda kommer att minska framöver samtidigt som det sker en kraftig ökning av antalet tillfälligt anställda. Mångfalden av dessa är stor. De vanligaste formerna är vikariats-, säsong-, prov-, projekt- och behovsanställningar. Tankar om flexiblare arbetstider förs fram. En del företag har infört konjunkturanpassad arbetstid. Att hyra in arbetskraft för att klara arbetsanhopningar eller uppgifter som kräver speciell kompetens bedöms också bli vanligare på framtidens arbetsmarknad liksom nyttjande av konsulter. Denna rapport syftar till att kartlägga nuvarande anställningsformer och eventuell förändring framöver. Inhyrning av arbetskraft berörs särskilt men även konjunkturanpassad arbetstid. Arbetsgivarnas uppfattning om detta har kartlagts genom en enkätundersökning till cirka företag inom privat sektor i första hand. Nästan eller 67 procent besvarade enkäten. Statistiska Centralbyråns (SCB:s) arbetskraftsundersökningar (AKU) har också nyttjats som underlag för att beskriva utvecklingen av anställningsförhållanden på arbetsmarknaden under 1990-talet. Statistik från arbetsförmedlingens datasystem har använts som komplement till beskrivningen. Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundet (SPUR) har medverkat med data om bemanningsbranschen. Anställda Första kvartalet 1999 fanns anställda, fördelade på med fast respektive med tidsbegränsad anställning. Därutöver fanns sysselsatta som egna företagare inklusive medhjälpande familjemedlemmar. Av de anställda har alltså 15 procent tidsbegränsade anställningar och 85 procent fasta anställningar. Andelarna skiftar något under året till följd av tillfälliga säsonganställningar. 3

6 Antal anställda efter fast respektive tillfällig anställning Fast anställning Tidsbegränsad anställning Tusental Källa: SCB Den djupa lågkonjunkturen under första hälften av 1990-talet med en mycket svag efterfrågan på arbetskraft, uppsägning av personal mm gjorde att antalet anställda minskade kraftigt. En utplaning i antalet anställda kom åren 1994 till Under 1998 och hittills under 1999 har antalet anställda ökat. Nedgången i antalet fast anställda har varit särskilt kraftig under 1990-talet även om en tydlig ökning kan märkas under 1998/99. För tidsbegränsade anställningar har utvecklingen varit den motsatta då de ökade under perioden för att plana ut Under 1998 och början av 1999 har en ökning skett då också efterfrågan på arbetskraft förstärkts. Uppgången har skett inom näringslivet och bland kommunalt anställda, medan antalet tidsbegränsat statligt anställda varit oförändrad. 4

7 Antal tillfälligt anställda Statligt anställda Tusental 300 Kommunalt anställda Enskilt anställda Kvartal 1 respektive år Källa: SCB Det finns ett samband mellan efterfrågan på arbetskraft och utvecklingen av relationen fast respektive tillfälligt anställda. När efterfrågan på arbetskraft ökar erbjuder näringsidkarna initialt i första hand tidsbegränsade anställningar, t ex provanställningar. Efter en tid sker en övergång från tidsbegränsade till fasta anställningar. Konkurrens om kvalificerad arbetskraft kan samtidigt tvinga företagen att erbjuda nya medarbetare fast jobb direkt. Olika typer av tidsbegränsade anställningar Vikariat är den vanligaste formen av tidsbegränsad anställning. Under de första åren på 1990-talet var hälften av alla tidsbegränsade anställningar vikariat. Antalsmässigt har vikariat varit ganska konstant under 1990-talet med i genomsnitt ungefär personer. Andelen har däremot minskat eftersom totalvolymen ökat. Första kvartalet 1999 var andelen 35 procent. Vikariatsanställningar är betydligt vanligare för kvinnor, med 43 procent av deras totala antal tidsbegränsade anställningar, än för män med 21 procent. Under 1990-talet har mångfalden av tidsbegränsade anställningar ökat samtidigt som nya anställningsformer fått ökad betydelse. Objekts- och projektanställningar har 5

8 blivit allt vanligare. Fram till i dag har antalet mer än fördubblats och omfattar nästan personer jämfört med år Män innehar objekts- och projektanställningar i något större omfattning än kvinnor, 55 procent mot 45 procent. Sedan 1994 är objekts- och projektanställning den vanligaste formen av tidsbegränsad anställning för män. Antalet anställda där arbetsgivaren kallar vid behov har ökat under hela 1990-talet. Kvinnornas andel uppgår till 65 procent första kvartalet Totalt var det nästan personer som hade denna typ av anställning, vilket motsvarar var femte person med tidsbegränsad anställning. För kvinnor är kallas vid behov den näst vanligaste typen av tidsbegränsad anställning efter vikariat. Svängningar i konjunkturen påverkar antalet nyanställningar och särskilt antalet provanställningar men även till en del praktikanställningar. Provanställningar var på en låg nivå under de första åren på 1990-talet men har från senare delen av 1997 åter ökat till dagens cirka , vilket sammanhänger med en ökad efterfrågan på arbetskraft. Några av de arbetsmarknadspolitiska programmen betraktas som anställning, t ex individuellt anställningsstöd och offentligt tillfälligt arbete. I början av 1990-talet räknades också andra typer av program in och volymerna omfattade som mest personer år Därefter har de legat på en lägre nivå kring personer vilket motsvarar ungefär fem procent av de tidsbegränsade anställningarna. De senaste två åren har antalet minskat ytterligare och första kvartalet 1999 omfattades knappt personer motsvarande två procent av tidsbegränsade anställningar. Förklaringen är att inriktningen av arbetsmarknadsprogram under senaste åren ändrats från sysselsättnings- till utbildningsprogram. Feriearbeten förekommer enbart under sommaren och i anslutning till julen. Under de senaste åren har cirka personer haft feriearbeten under tredje kvartalet. Förra året (1998) ökade antalet till drygt En förklaring kan vara att regeringen bidrog med extra medel till kommunerna för anordnande av feriearbeten. I år (1999) var antalet åter nere på knappt ferieanställda. Även säsongsarbete skiftar under året med högsta nivån under tredje kvartalet omfattande cirka personer. 6

9 Fördelningen mellan olika typer av tidsbegränsade anställningar 1990 och 1998 Vikariat Prov-anställning Feriearbete Säsongsarbete Objekt-/projektanställning Kallas vid behov Övrigt 47% 11% 35% 12% 8% 7% 5% 2% 9% 5% 10% 10% 19% 20% 1990 Källa: SCB 1998 Yrkesområden Tidsbegränsade anställningar är vanligast inom service och omsorg, försäljning samt inom jord- och skogsbruk och fiske. Drygt 20 procent av de anställda inom nämnda yrkesområden hade tidsbegränsad anställning och i många fall säsonganställningar. Också arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning har stor andel tidsbegränsade anställningar. Lägst andel är det inom tillverkningsindustri med knappt 10 procent. Lediga platser som anmäls till arbetsförmedlingen kan fördelas efter deras varaktighet. Flera moment av osäkerhet finns dock i denna statistik om man vill göra jämförelser över tiden. Hanteringen av lediga platser på arbetsförmedlingen har ändrats över tiden. Nyttjandet av ny teknik, t ex Internet, gör att många platser går vid sidan om arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens marknadsandelar är också större avseende fast anställning än platser med kort varaktighet (Jansson 1994). Andelen platser som anmäls till arbetsförmedlingen förefaller också till viss del samvariera med konjunkturen (Okeke 1999). Det finns en tendens till att platsandelen ökar vid en konjunkturuppgång och minskar vid en konjunkturnedgång. Inslaget av platser med kort varaktighet som anmäls till arbetsförmedlingarna har varit i stort sett oförändrat sedan Cirka 60 procent av anmälda platser har varit tidsbegränsade. 7

10 Andelen tidsbegränsade platser fördelat efter varaktighet per bransch 1999 (jan-aug) 6- mån 3-6 mån 1-3 mån dgr Tekniskt, natur Pedagogiskt Samhällsvet Hälso o sjukvård Administrativt Kommersiellt Lantbruk mm Transportarb Tillverkningarb Servicearb Procent Källa: AMS Inom det tekniska och naturvetenskapliga området är andelen lediga platser med tidsbegränsad varaktighet lägst, ungefär ett av sex jobb. Arbetsgivaren har i regel önskemål om högutbildad arbetskraft för merparten av dessa platser. Andelen tidsbegränsade platser inom området har minskat kontinuerligt under 1990-talet. Inom kommersiellt arbete är många av platserna tillsvidareanställningar, ungefär en tredjedel av de lediga platserna är tidsbegränsade. Nästan 90 procent av de lediga platserna som anmäls till arbetsförmedlingen från lantbruks-, skogs-, och fiskerinäringen är tidsbegränsade. Många av jobben är säsonganställningar vilket bl a framgår av att flertalet av platserna har en varaktighet under tre månader. Också inom hälso- och sjukvård är flertalet platser tidsbegränsade, knappt 75 procent. Oftast rör det sig om en varaktighet på 1-3 månader. Andelarna inom dessa områden har varit relativt konstant under 1990-talet. Andelen tidsbegränsade platser har minskat under de senaste åren inom administration. Inom transport, tillverkning och service ligger andelen tidsbegränsade platser relativt konstant på cirka 60 procent. 8

11 Var förekommer tidsbegränsade anställningar Tidsbegränsade anställningar har förekommit och förekommer i större omfattning i norra delarna av landet än i övriga delar. Den främsta anledningen är en stor offentlig sektor med förhållandevis många kommunalt anställda och ett sämre arbetsmarknadsläge än övriga landet. Minst är inslaget av tidsbegränsade anställningar i storstadslänen som har landets bästa arbetsmarknad och därmed störst konkurrens om arbetskraften. Andelen tidsbegränsat anställda uppgick till knappt 14 procent i storstäderna jämfört med drygt 20 procent i norra glesbygden. I övriga delar av landet varierar andelen mellan 14 och 16 procent. Vem har en tidsbegränsad anställning Tidsbegränsade anställningar är vanligare hos kvinnor och yngre personer. Av de anställda kvinnorna hade 16,5 procent tidsbegränsade anställningar mot 10 procent för männen första kvartalet Nästan hälften av kvinnorna i åldern år har tidsbegränsad anställning medan motsvarande andel för männen är knappt 30 procent. Även i åldersgruppen år finns en stor och liknande skillnad mellan könen avseende anställningsformer (var fjärde kvinna mot var åttonde man). Skillnaden i andelen tidsbegränsade anställningar är betydligt mindre mellan äldre män och kvinnor och ligger generellt också på avsevärt lägre andelar än för de yngre. 9

12 50 Andel tidsbegränsat anställda i förhållande till totalt antal anställda efter kön och ålder 1990 Män Kvinnor Procent år år år år år år Samtliga Källa: SCB 50 Andel tidsbegränsat anställda i förhållande till totalt antal anställda efter kön och ålder Kv Män Kvinnor Procent år år år år år år Samtliga Källa: SCB Antalet män över 35 år med tidsbegränsad anställning har dock mer än fördubblats under 1990-talet och uppgick i början av 1999 till mer än personer. Ökningen bland kvinnorna stannade vid 60 procent och deras antal uppgick 1999 till 10

13 I den yngsta åldersgruppen (20-24 år) har antalet anställda totalt sett minskat kraftigt och nedgången faller till stor del på fast anställda. Detta har medfört en kraftig ökning av andelen tidsbegränsade anställda. Av de kvarvarande i statlig tjänst och bland de kommunalt anställda har tre av fyra unga kvinnor tidsbegränsad anställning. Andelen är något lägre inom enskilda näringslivet där fyra av tio unga kvinnor har tidsbegränsade anställningar. För unga män uppgår andelen tidsbegränsat anställda till cirka 65 procent bland statligt anställda. Bland kommunalt anställda och inom näringslivet var andelarna 66 respektive 30 procent. Åldersgruppen år har också påverkats av att arbetsmarknaden försämrats. Andelen tidsbegränsade anställningar har under 1990-talet ökat från 10 procent till 18 procent. Företagens syn på anställningsformer 1 (enkät svaren) Under augusti och september genomfördes en enkätundersökning om anställningsformer och nyttjande av inhyrd arbetskraft till ett urval arbetsställen inom den privata sektorn. Undersökningen omfattade arbetsställen med minst fem anställda inom privata sektorn och i den ingick aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor. Företag i offentliga sektorn och inom området jord-, skogsbruk och fiske ingick ej i undersökningen. De flesta av företagens anställda är fast anställda. Vid undersökningstillfället var endast 13 procent tidsbegränsat anställda och dessutom var cirka sju procent inhyrd arbetskraft, exempelvis konsulter och personal från bemanningsföretag. En något större andel av kvinnorna har tidsbegränsade anställningar, nästan 15 procent. Tidsbegränsade anställningar förekommer mest inom privata tjänstesektorn som handel, kommunikationer,hotell- och restaurang mm. Inom tillverkningsindustrin och byggverksamheten har tidsbegränsade anställningar mindre omfattning. 1 Undersökningen utförd av AMS Statistiktjänst, Söderhamn. 11

14 Vid undersökningstillfället i september 1999 fanns ingen större skillnad på hur andelen tidsbegränsat anställda fördelar sig regionalt. Andelen tidsbegränsat anställda var i september störst i de mindre företagen (mindre än 50 anställda) och avtog i takt med företagsstorlek. Cirka 18 procent av arbetsställen med färre än 20 anställda säger sig ha tidsbegränsat anställda mot knappt sju procent i företag med mer än 500 anställda. Merparten av företagen anger att omfattningen av tidsbegränsade anställningar kommer att vara oförändrad närmaste treårsperioden, medan cirka 25 procent tror att den kommer att öka något. En relativt stor andel, 16 procent, vet i nuläget inte hur utvecklingen kommer att se ut. Arbetsställen inom tillverknings- och byggnadsindustrin tror i större omfattning att tidsbegränsade anställningar ökar i framtiden än arbetsställen verksamma inom privata tjänstesektorer. Ungefär vart femte företag med färre än 20 anställda anger att andelen tidsbegränsat anställda kommer att öka inom närmaste treårsperioden. För företag med fler anställda varierar siffran mellan procent. Produktions-/konjunkturanpassad arbetstid finns hos några företag idag. Det innebär bland annat att man jobbar mera under högt efterfrågeläge och högkonjunkturperioder och mindre under motsatt situation. Knappt tio procent av arbetställena anger att de har produktions-/konjunkturanpassad arbetstid idag eller avser att införa detta närmaste tiden. Cirka sju procent planerar att införa detta längre fram. Drygt en fjärdedel av arbetsställena kan idag inte ange om arbetstiderna i en framtid kommer att anpassas till konjunktursvängningar eller ej. Inhyrning av arbetskraft I begreppet inhyrning av arbetskraft har företagen angett de tillfälliga konsulttjänster av specialistkaraktär man använt sig av men också nyttjande av personal från bemanningsföretag och projektanställningar. Knappt en tredjedel av företagen i undersökningen anger att inhyrd arbetskraft i någon form använts under senaste tolvmånadersperioden. Branschmässigt är andelen störst inom tillverknings- och byggindustrin, där 36 procent av arbetsställena säger 12

15 sig ha nyttjat inhyrd arbetskraft. Inom privata tjänster exklusive uppdragsverksamheten är andelen lägre, cirka 24 procent. Fyra av tio arbetsställen i Stockholmsområdet har använt sig av inhyrd arbetskraft senaste året mot två av tio i regioner utanför storstäderna och övriga större städer. Nyttjandet varierar också med företagsstorlek, från 26 procent på arbetsställen med färre än 20 anställda till cirka 60 procent på arbetsställen med 100 och fler anställda. Inhyrningsperioder Inhyrningsperioderna är av kort natur. En tredjedel av arbetsställena anger dessa vara högst en månad, två tredjedelar högst tre månader. Inhyrningsperiodernas längd tenderar att öka med företagsstorlek. Arbetsställen med fler än 500 anställda har i mer än hälften av fallen inhyrningsperioder som överstiger tre månader. Procent 40 Inhyrningsperiodernas längd i genomsnitt senaste tolvmånadersperioden Under 1 månad 1-3 månader 3-6 månader Källa: AMS Över 12 månader 6-12 månader Inhyrningsperiodernas längd har ökat något under senare tid hos fyra av tio företag som nyttjat inhyrd arbetskraft senaste året. Några större skillnader föreligger inte mellan branscher eller regioner. Däremot kan noteras att längden på inhyrningsperioden ökat mer vid arbetsställen med färre än 50 anställda jämfört med arbetsställen med minst 500 anställda. 13

16 Inhyrning framöver Merparten av arbetsställena tror inte att andelen inhyrd arbetskraft av samtliga anställda på arbetsstället kommer att förändras kommande treårsperiod. En fjärdedel av företagen tror på viss ökning och framförallt gäller detta vid företag med fler än 500 anställda. Nästan 60 procent av företagen tror inte att inhyrd arbetskraft överhuvudtaget kommer att nyttjas på arbetsstället om tre år. Ytterligare en tredjedel tror på viss omfattning, maximalt 10 procent. Arbetsställen i storstadsregionerna och större städer tror på en något större omfattning av inhyrd arbetskraft än arbetsställen utanför dessa områden. Sju av tio arbetsställen med fler än 100 anställda anger att de kommer att ha inhyrd arbetskraft om tre år jämfört med endast en fjärdedel av företagen med färre än 20 anställda. Vilka yrkesgrupper hyrs in och varför Frekvensen av inhyrd arbetskraft är störst inom yrkesgrupperna administrativa tjänstemän, kontors- och kundservicearbete, tekniker och dataingenjörer samt lokalvård och vaktmästeri. Det är också dessa yrkesgrupper som arbetsställena, i de fall de avser att hyra in arbetskraft, kommer att nyttja framöver. Data- och IT-konsulter, revisorer, receptionister, sekreterare, växeltelefonister, lagerarbetare, konstruktörer är några av de mest förekommande enskilda yrken som nämns. Flera orsaker till att hyra in arbetskraft istället för att anställa anges av företagen. Vanligast är att man anpassar sig till konjunktursvängningar och snabba produktionsförändringar. Just-in-time -produktion med ingen eller kort lagerhållning präglar i allt större omfattning verksamheten. Svårigheten att få tag på arbetskraft med tidsmässigt och resursmässigt omfattande rekryteringsarbete anges också som en viktig orsak till att man väljer att hyra in arbetskraft istället för att anställa. Däremot anger företagen i mindre omfattning att arbetsrättsliga regler skulle vara motiv till inhyrning. Tillfälliga arbetstoppar, ersättning vid korttidsfrånvaro som sjukdom och semester, kortvarigt behov av specifik kompetens, införande av ny teknologi och/eller organi- 14

17 sationsförändringar i genomförandefas är några specifika orsaker som anges av företagen för inhyrning av arbetskraft istället för anställning. Bemanningsbranschen 2 Bemanningsbranschen har expanderat snabbt sedan det offentliga arbetsförmedlingsmonopolet i Sverige avskaffades Fram till dess arbetade ungefär personer som uthyrda och efter detta har branschen ökat till cirka anställda hösten Företagens behov av mer flexibel personalförsörjning och mer flexibla arbetsformer är några av orsakerna till expansionen. Framför allt är det uthyrningsföretagen som har kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. Uthyrning står för 85 procent av bemanningsbranschens verksamhet. Resten är rekryteringar och entreprenader. Uthyrningsföretagen växer nu till följd av strukturförändringar på arbetsmarknaden snarare än som en direkt följd av avregleringen i sig. I Sverige sysselsätter bemanningsbranschen uppskattningsvis 0,5 procent av totala antalet sysselsatta, vilket internationellt sett är en låg siffra. Genomsnittet i EU är 1,5 och i USA 2,0 procent av de sysselsatta. Skulle Sverige nå EU-nivån kommer antalet sysselsatta i bemanningsföretagen att uppgå till Enligt bedömningar kommer branschen att fortsätta växa, dock ej i samma takt som de senaste åren. Omsättningen beräknas i år uppgå till fem miljarder kronor i Sverige och den årliga tillväxten i branschen beräknas bli mer än 50 procent de närmaste åren. Bemanningsbranschen domineras av några stora företag. Totalt finns cirka 400 företag med anställd personal. Därutöver finns cirka egenföretagare. Studier visar också att bemanningsföretagen står för en betydligt större andel av den totala årsomsättningen på arbetsmarknaden än sin andel av de anställda. Detta eftersom många av de anställda enbart jobbar kortare perioder på uthyrningsföretagen. En annan internationell tendens under 1990-talet, som har sin motsvarighet i Sverige, är att andra, icke-kommersiella aktörer ökat sin närvaro på förmedlingsområdet. Det 2 Källa: SPUR (Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundet), Arbetsgruppen PRIVAB. 15

18 gäller kommuner, högskolor, ideella organisationer, fackföreningar, branschorganisationer och kyrkan. Bemanningsföretagens verksamhet geografiskt och yrkesmässigt Enligt bemanningsföretagens branschorganisation, SPUR (Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundet), dominerar Stockholmsområdet med 70 procent av verksamheten. I västra Sverige verkar 15 procent av branschen och i södra, mellan- och nordsverige vardera cirka 5 procent. Tillväxten senaste året har dock varit stark främst i Norrland. Branschen sysselsätter människor inom mycket skiftande yrken. Områdena kontor och ekonomi dominerar dock med cirka 44 procent respektive 28 procent. Tillväxten är starkast inom områdena ekonomi, industri och teknik. Enligt landstings- och kommunförbundet är omfattningen av inhyrd arbetskraft via bemanningsföretag blygsam inom sjukvårds-, omsorgs- och övrig kommunal verksamhet. Det förekommer dessutom nästan uteslutande i storstäderna. Läkare, specialistutbildade sjuksköterskor, undersköterskor, läkarsekreterare och administrativ personal är de yrken som främst hyrts in. 16

19 50 Bemanningsföretagens verksamhet på olika yrkesområden, andel i procent första halvåret 1999 Procent Kontor Lager/industri Ekonomi Teknik Källa: SPUR Vård Butik Övrigt Anställda i bemanningsbranschen I en enkät till medlemsföretagen som branschorganisationen SPUR genomfört 1998 framkommer att de flesta som börjar arbeta på ett bemanningsföretag kommer från annan fast anställning (34 %) men också arbetslösa (15 %) och personer som just avslutat studier (27 %). Merparten av de anställda arbetar mellan timmar/vecka och att genomsnittet är 35 timmar/vecka. Huvudparten, 80 %, säger sig också trivas med sitt arbete. En kärna av medarbetare (25 %) vill arbeta inom branschen under överskådlig framtid. Resten ser det mera som ett temporärt arbete för något eller några år. Ett arbete man tar för att bredda sin kompetens, för att utvecklas, för att styra sina arbetstider, som en inkörsport eller för att man inte just nu kan få något annat arbete. Nästan hälften av de anställda i SPURs medlemsföretag har eftergymnasial utbildning och övriga har gymnasieutbildning eller motsvarande. För bemanningsbranschen som helhet är andelen kvinnor i klar majoritet (71 %). (Källa: SPURs personalundersökning 1998). Arbetslivsinstitutet har i en undersökning (Bellaagh, K, Isaksson, K. Uthyrd men fast anställd. Arbete och hälsa 1999:6) använt en kvalitativ ansats för att beskriva personalkategorin de uthyrda och deras arbetssituation. Enligt undersökningen upple- 17

20 ver de uthyrda sitt arbete som omväxlande, både genom varierande arbetsuppgifter och många sociala möten. Detta i sin tur bidrar både till en upplevd yrkesmässig kompetensutveckling och personlig utveckling. Arbetet upplevs också ge möjlighet till flexibilitet och ökade valmöjligheter för den enskilde och främjar därigenom balansen mellan arbete och övrigt liv. Negativa sidor är ekonomisk otrygghet, brist på ansvar och inflytande, direkt kompetensutveckling och innehåll och kontinuitet i relationer. Framtidens anställningsformer Den fasta anställningsformen dominerar på dagens arbetsmarknad. Endast 15 procent utgörs av tidsbegränsade anställningar. Flera grupper och områden som i dag har stort inslag av korta och tillfälliga jobb kommer att minska i betydelse i framtiden. Antalet unga i befolkningen (20-29 år) kommer de närmaste fem åren att minska betydligt eller med drygt personer, vilket innebär att gruppen också minskar på arbetsmarknaden. Tidsbegränsade anställningar är särskilt vanliga bland ungdomar. Medelsförstärkning till kommun och landsting de senaste och kommande tre år gör att traditionella kvinnoyrken inom vård- och omsorg kan stabiliseras på nuvarande nivå. Antalet tidsbegränsade anställningar är vanliga inom området men från årsskiftet skall långvariga vikariat enligt lag konverteras till heltidsanställningar vilket gör att andelen tidsbegränsade anställningar åtminstone inte ökar kommande år. Även enskilda näringslivet är försiktiga när de skall rekrytera. En uppgång i sysselsättningen framför allt inom privat tjänstesektor närmaste åren kan leda till att antalet tidsbegränsade anställningar ökar. Samtidigt visar undersökningar att vid förbättrad konjunktur ökar andelen fasta anställningar. Vår sammantagna bedömning blir att antalet tidsbegränsade anställningar kan komma att öka något kommande år men i ganska begränsad omfattning. Andelen bedöms uppgå till procent om ett par år och ökningen faller till stor del på korttidsutbildade. Tendensen inför framtiden är att arbetskraftsförstärkning antingen avser tillfällig arbetsanhopning eller anställning för visst arbete. Objekts- och projektanställningar kan därför antas fortsätta öka i omfattning. En slimmad personalstyrka efter rådande produktion kan göra att vid utökningar nyttjas inhyrning av arbetskraft via bemanningsföretag. Gör vi antagandet att bemanningsföretagens andel av sysselsättningen 18

21 når europeisk nivå kommer antalet anställda att öka från till drygt personer. Också utnyttjande av konjunkturanpassad arbetstid bedöms öka något i framtiden. Arbetsinnehållet på framtidens arbetsmarknad förändras mot mer kunskapsintensiv produktion. Företagen konkurrerar i allt större utsträckning med medarbetarnas kompetens. Detta talar för att de skulle sträva efter långa kontraktsbindningar med sina medarbetare vilket skulle motverka ett ökat inslag av tillfälliga anställningskontrakt. 19

22 Referenser Jansson, Fredrik (1994) Marknadsandelar för fasta och tillfälliga platser, PM, AMS. Okeke, Susanna (1999), Arbetsförmedlingens marknadsandelar 1998, Ura 1999:8, AMS. Arbetsgruppen PRIVAB (1999). Arbetsförmedlingens förhållande till bemanningsföretag, Rapport 1999, AMS. Svenska Personalhyrnings- o Rekryteringsförbundet (SPUR), Branschens utveckling och omfattning, Faktaskrift 1998/99. Belaagh, K, Isaksson, K, Uthyrd men fast anställd, Arbete o hälsa 1999:6, Arbetslivsinstitutet. Mattsson, Agneta (1997), Anställningsformer, Ura 1997:4, AMS. 20

23 Ura 1999:13 Rapporten har rekv.nr Serien Ura innehåller två återkommande redovisningar per år av Arbetsmarknadsutsiktern och Var finns jobben samt redovisningar från olika utredningar som utförs inom AMS Utredningsenhet. Rapporten finns på vår hemsida Rapporten kan också beställas från AMS Närservice, Box 6, Gnesta, fax AMS Utredningsenhet. Rekv.nr Ura 1999:13

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch

Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Konjunkturläget augusti 2012 83 FÖRDJUPNING Bemanningsbranschen en liten bransch på frammarsch Diagram 168 Sysselsättning i bemanningsbranschen i Sverige Tusental respektive procent av sysselsatta 70 1.4

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

TSL 2013:6 Hur gick det sen?

TSL 2013:6 Hur gick det sen? TSL :6 Hur gick det sen? Tre år efter jobbcoachning Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2011 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Med det höga varvtalet i svensk ekonomi blir arbetsmarknaden allt hetare. Näringslivets efterfrågan

Läs mer

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Innehåll Den nya arbetslinjen: Bemanningsbranschen skapar jobb 3 Den hjälpande handen har en nyckelroll 3 Bra och fasta jobb där de behövs 4 Bemanningsbranschens

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Anställningsformer år 2011

Anställningsformer år 2011 ARBETSMARKNAD Anställningsformer år 211 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 211 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...4 2 Anställningsformer

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24

Läs mer

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären 20121221 Jobb i bemanningsföretag en bra start på karriären Inledning 2 1. Inledning I takt med ökande konkurrens på många marknader kan efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster förändras snabbt.

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare juni 2011 juni 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar var rekordlåg i juni 2012. Endast en procent av Jusekmedlemmarna

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Interimschefer i Sverige 2013

Interimschefer i Sverige 2013 Interimschefer i Sverige 2013 En kvantitativ undersökning av företags och organisationers inhyrning av interimschefer. Brightmill Om undersökningen Brightmill AB har genomfört en kvantitativ undersökning

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Lotterberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, december 2014 Något färre fick arbete December är den månad under ett år som övergångarna

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2010 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Även om lågkonjunkturen börjar ebba ut och verksamheter tar fart igen går det fortfarande trögt att

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs

Mars 2010. Bemanningsföretagen behövs Mars 2010 Bemanningsföretagen behövs Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Majoriteten unga positiva till bemanningsföretag... 6 Många anser att bemanningsföretag förbättrar

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 1. Hur uppfattar du arbetsmarknaden? Tävling!! 2. Befolkning, arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. 3.

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Intervjustudie med personalansvariga Mars 2010

Intervjustudie med personalansvariga Mars 2010 Intervjustudie med personalansvariga Mars 2010 Fakta om undersökningen Metod Datainsamlingen har skett genom telefonintervjuer. Totalt genomfördes 500 intervjuer I dataseten på totalnivå är svaren viktade

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikter 2013-2014 Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen har dämpade förväntningar

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Vi har resurserna......för effektiv bemanning och rekrytering.

Vi har resurserna......för effektiv bemanning och rekrytering. Vi har resurserna......för effektiv bemanning och rekrytering. Vi är specialister på industribemanning För oss är kvalitet och yrkeskunskap avgörande. Ikett är företaget som hyr ut skickliga yrkesarbetare

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2008 : 3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Att företagen gör olika former av bakgrundskontroller vid rekrytering av personal har blivit allt vanligare

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Chefen och konjunkturen

Chefen och konjunkturen Chefen och konjunkturen Ledarnas chefsbarometer alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet...

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna. Johan Kreicbergs September 2011

Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna. Johan Kreicbergs September 2011 Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna Johan Kreicbergs September 2011 Förord 1 Förord Jobben är ständigt i fokus i den politiska debatten i Sverige.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen 1() Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen Frågeformulär år 2014 T1-T14 T2 I undersökningen utreds arbetsställets lediga arbetsplatser, sökning och anställning av personal samt upplevda

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni 2015. Josefin Edström

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni 2015. Josefin Edström Sveriges utrikesfödda akademiker Juni 2015 Josefin Edström Sveriges utrikesfödda akademiker Josefin Edström Josefin Edström och Saco 2015 ISBN: 978-91-88019-07-3 www.saco.se Förord Saco har under många

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Lönebildningsrapporten 2014 93 FÖRDJUPNING Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Diagram 72 Jobbchans för olika grupper, 16 64 år Procent, säsongsrensade månadsvärden 16 14 16 14

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 234 Kommentarer

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

BEMANNINGSINDIKATORN. Statistiken är framtagen i samarbete med

BEMANNINGSINDIKATORN. Statistiken är framtagen i samarbete med BEMANNINGSINDIKATORN Statistiken är framtagen i samarbete med Q1 2014 Industribemanningen ökade med 33 procent Uthyrning av personal till tillverkning och industri ökade starkt under årets första kvartal,

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-02 SÅ REKRYTERAR FÖRETAGEN I FRAMTIDEN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-02 SÅ REKRYTERAR FÖRETAGEN I FRAMTIDEN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-02 SÅ REKRYTERAR FÖRETAGEN I FRAMTIDEN Sammanfattning En avgörande faktor för ett företags framgång är att rekrytera rätt kompetens och ansträngningarna är stora

Läs mer