Pris 25 ODLINGSPROGRAM 2014 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning Dejour klo 8-20 ( )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pris 25 ODLINGSPROGRAM 2014 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous."

Transkript

1 K-LANTBRUK ODLINGSPROGRAM Pris ODLINGSGUIDE Odlingsprogram telefonrådgivning Dejour klo 8-20 ( ) K-LANTBRUK

2 Nyheter 2014 RAGNA Flerradigt stärkelse- och foderkorn Toppkvalitet och -skörd vid foderkornsproduktion på hela kornodlingsområdet, s. 27. CEYLON Höstvete Säker övervintring och skördeproducent i tunga klassen, s. 48 SU ALLAWI-hybridråg Ny hybridråg med hög skördepotential, s. 49 YaraBela Selensalpeter Selen förstärkt kvävegödselmedel speciellt för husdjursgårdens behov, s. 93 YaraMila Åker Y2 Nu med 0,05 % bor YaraMila Vall Spårämnes Y YaraMila Vallens Y1 är nu YaraMila Vall Spårämnes Y Odlingsprogram NK Svavel- och spårämneshaltigt gödselmedel för åker- och vallodling, s. 93 Förnyade vallfröblandningar! Vi förnyade vallfröblandningarna helt, s. 70 TRYGGVE timotej Toppavkastande timotejnyhet av nordlig typ för hela odlingsområdet, s. 71 Tooler Heavy Nytt preparat speciellt för ogräsbekämpning i höstsäd, s. 113 Nya avståndsbegränsningar till vattendrag och tillåtna munstycken Lös problemen med rätt munstycksval, s. 172 Innehållet i guiden utan förbindelse. Det ges inga garantier för guidens exakthet eller pålitlighet och man garanterar uttryckligen inte dess lämplighet för ett visst ändamål. Kunden är själv skyldig att kontrollera produktinformationen från tillverkarens anvisningar och jordbrukets stödanvisningar. Vi förbehåller oss rätten att ändra på detta dokument utan särskild anmälan. 2

3 ODLINGSPROGRAM Forsknings- och utvecklingsarbete för en produktivare framtid K-lantbruk har långa traditioner som utvecklare av det fi nska lantbruket. Nu under Försöksgårdens 50-årsjubileum har det varit en glädje att märka hur omfattande utvecklingsarbetet i sin helhet har varit. Under årens lopp har man nämligen på försöksgårdens fält sett förutom olika spannmålsväxter, trädgårdsväxter, frilandsgrönsaker också maskiner och odlingstekniska försök. Försöksgården har alltid återspeglat sin tid genom att via utvecklingsarbetet ha lanserat på marknaden allt bättre och mera avkastande sorter samt prövat olika metoder för att förbättra den fi nska odlingens lönsamhet. Vi tillför mera värde i det fi nska lantbruket bland annat genom att representera fl era olika växtförädlare. Våra huvudsakliga samarbetskumpaner är svenska Lantmännen SW Seed samt norska Graminor. Förutom de här kumpanernas sorter har man framgångsrikt också hämtat sorter från de mellaneuropeiska samarbetskumpanernas urval. Kumpannätverkets styrka har igen påvisats genom att detta år ha infört upp till sex nya sorter i den offi ciella sortförteckningen. Av dem är otvivelaktigt fl erradiga foderkornet Ragna samt nyhetstimotejen Tryggve de mest betydande på marknaden. Odlingsprogrammet är alltid en helhet, större än delfaktorernas summa. Också i användningen av gödsel- och växtskyddsmedel har vi prövat på nya strategier samt nya produkter. Som bekant hittar du odlingsprogrammen för de vanligaste växtslagen i guidens början, produktinfo för växtskyddsmedel i mitten och snabbtabellerna i slutet av guiden. Genom att göra testade och produktiva lösningar tillgängliga för dig tror vi att grunden för en framgångsrik odling kan hittas. Vi hoppas på givande stunder med odlingsguiden - den har vi givit ut sedan Du är varmt välkommen till det servicevänliga och kunniga K-lantbruket då du besluter om anskaffningar för nästa säsong! K-LANTBRUK 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENLIGT BRUKSÄNDAMÅL Spannmålshandel och Odlingskontrakt...9 Effektivering av odlingsteknik...11 Kornets Odlingsprogram...24 Havrens Odlingsprogram...31 Vårvetets Odlingsprogram...37 Höstsädens Odlingsprogram...43 Rybsens och rapsens Odlingsprogram...51 Höstoljeväxternas Odlingsprogram...59 Vallens Odlingsprogram...64 Foderväxter, viltåkerutsäden och ärter...63 Vallensilering...76 Potatisens Odlingsprogram...78 Gödsling och jordförbättring...82 Bladgödselmedel...96 Nyttig växtskyddsinformation , 174 Växtskyddets övriga produkter , 168 Betningsmedel Ogräsbekämpning Bekämpning av gräsartade ogräs Bekämpning av ogräs i vall Kvickrotsbekämpning Växtregulatorer Bekämpning av växtsjukdomar 133 Bekämpning av skadeinsekter 139 Specialväxternas växtskydd Potatisens växtskydd Snabbtabeller för växtskydd K-lantbruksaffärerna

5 ALFABETISK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Acrobat WG Affärer och Odlingsprogramkiosker Alfabetisk innehållsförteckning...5 Ally 50 ST Ally Class 50 WG Alsikeklöver...73 Amber 2-radigt malt- och foderkorn...29 Aramo Ariane S Aurea CL...52 Avaunt Banjo höstraps...61 Basagran M Basagran SG Baytan I Baytan Universal Bekämpning av växtsjukdomar i stråsäd...18 Bekämpningströsklar Belinda -foder- och livsmedelshavre...35 Besprutningstidpunkter...14 Betningsmedelstabell Bettina -foder- och livsmedelshavre...35 Bilder på ogräs Biscaya OD Bjarne -kvarn- och fodervete...41 Bladgödselmedlens produktförteckning...96 Bondböna Brage -fl erradigt stärkelse- och foderkorn...27 Brando hybridraps...57 Broadway Butisan S Butisan Top Cantor Caspian -hybridråg...49 Cerone Clamox...53 Clearfi eld produktionsmetod...52 Clearfi eld produktionsmetodens raps...52 Clearfi eld-rapsens gårdsförsök...51 Comet Pro Consento Cycocel Delad kvävegiva...88 Demonstrant -kvarn- och fodervete...40 Dithane NT och Penncozeb Effekttabell för ogräs i spannmål Effekttabell för ogräspreparat för vall Effekttabell för sjukdomspreparat Effekttabell, ogräspreparat för specialväxter Engelskt rajgräs...72 Ensileringsmedel...76 Envision Epok 600 EC Express 50 SX Fenix Foder- och viltväxter...63 Foliar Extra...97 Formulat Förebyggande av resistensbildning...20 Förord...3 Galera Gratil Gödselmedlens produktförteckning...94 Hardi och K-Agro markeringsskum Havrens Odlingsprogram...32 Havrens Odlingsprogramförsök...31 Havrens offi ciella sortförsök...36 Hundäxing...72 Höstoljeväxternas Odlingsprogram...59 Höstoljeväxternas växtskydd...60 Höstrågens offi ciella sortförsök...50 Höstsädens Odlingsprogram...45 Höstsädens växtskydd...46 Höstvetets och rågvetets Odlingsprogram...43 Höstvetets offi ciella sortförsök...48 Ilves raps...58 Innehållsförteckning områdesvis...4 Inplastningsfi lm...77 K-LANTBRUK 5

6 ALFABETISK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Italienskt rajgräs...72 Jordförbättringskalk och slagg...85 Juventus K-lantbrukets försöksgård...8 K-MCPA K-TRIO K-viljanhiven...99 Kaliumbehov...92 Kaliumbruksmängder...92 Kalkningens grunder...84 Karita ärt...62 Kestac 50 EC Kornets Odlingsprogram...24 Kornets Odlingsprogramförsök...26 Kornets offi ciella sortförsök...30 Kummin Kvävegödselmedlens jämförelse...88 Kvävegödselmedlens maximimängder...91 Largo höstrybs...61 Leimay Majong hybridraps...57 Majs Mas 11.F...75 Marika -foder- och livsmedelshavre...34 Mavrik 2F Minneslista för och tolkning av klorofyllhaltsmätning...16 Mirador Monfast Monitor Morot Mospilan Multiple...99 Munstyckens urvalstabell Mustang Forte Mästarens fästmedel N-Sensor...89 Nyheter...2 Näringsbalanskalkyl...87 Näringsämnen i kreatursgödsel...86 Näringsämnens betydelse för växten...82 Odlingskontrakt...9 Odlingsprogramgödselmedel...93 Odlingszonkarta...23 Oljeväxternas sjukdomseffekttabell Persisk klöver...73 Potatisens Odlingsprogram...80 Potatisens växtstadier...78 Primus Prosaro Puma Extra Puntari -kvarn- och fodervete...40 Ragna fl erradigt stärkelse- och foderkorn...27 Ranman Rapsens offi ciella sortförsök...58 Reetta -populationsråg...50 Reglone Ringsaker -foderhavre...34 Rokka ärt...62 Roundup Max Roundup Max bruksmängder för olika växter Roxion Rundbalsnät...76 Rybsens och rapsens Odlingsprogram...55 Rybsens och rapsens växtskydd...56 Rybsens och rapsens växtstadier...54 Rågens och hybridrågens Odlingsprogram...44 Rågens odlingsprogramförsök...47 Rödklöver...73 Rödklöver och övriga vallblajväxter...73 Rörsvingel...72 Sekator Senkor Shirlan Signum Skydd Skördens uppskattning med hjälp av skördekomponenter 12 Sonis Spannmålsskördens bildning av skördekomponenter...11 Sportak EW

7 ALFABETISK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sprutans tvättanvisningar Stomp Storm-produkter Stratos Ultra Stråsädens växtstadier...13 Stukplast...77 SU Allawi hybridråg...49 SW Magnifi k -kvarn- och fodervete...48 SW Mitja 2-radigt stärkelse- och foderkorn...29 SW Petita rybs...57 SW Vaasa -foder- och livsmedelshavre...34 Switch Symboler Tabell med allmän information om växtskyddsmedel.178 Tamarin raps...58 Tankblandningsanvisningar Tankblandningstabell, potatis Tankblandningstabell, rybs och raps Tankblandningstabell, stråsäd TEHO-pesu för spruta Terpal Timotej...71 Tiril fl erradigt korn...28 Tomahawk Tooler Tooler Heavy Utsädens såmängdstabell...22 Val av gödselmedel och spridningsmängd...90 Vallens Odlingsprogram...64 Vallens växtskydd...65 Vallens växtstadier...66 Vallfröblandningar...74 Vallfröblandningar och symbolförklaringar...70 Vallfrönas universaltabell...68 Vanligaste sjukdomar i korn och vete Vattendragsbegränsningar Vilde -fl erradigt stärkelse- och foderkorn...28 Vinbär Vitklöver...73 Vårvetets Odlingsprogram...37 Vårvetets Odlingsprogramförsök...39 Vårvetets offi ciella sortförsök...42 Växtsjukdomarnas spridning och bekämpning i stråsäd...21 Växtskadegörarnas resistens...19 Växtskyddsmedlens effektiva användning...17 Westerwoldiskt rajgräs...72 Xanadu 2-radigt malt- och foderkorn...29 Zebra -kvarn- och fodervete...41 Zoom...98 Ängssvingel...72 K-LANTBRUK 7

8 ODLINGSPROGRAM OCH K-LANTBRUKETS FÖRSÖKSGÅRD #koetila Hälsningar från den 50-åriga K-lantbrukets försökgård Försöksgårdens 50. verksamhetsår ligger bakom men sortutvecklings-, rådgivnings- och forskningsarbetet fortsätter. Under det gångna året har vi förnyat det långfristiga avtalet med svenska Lantmännen SW Seed och tecknat ett direkt avtal med norska Graminor. De här samarbetsavtalen möjliggör att vi också i fortsättningen har att erbjuda för fi nska förhållanden lämpliga spannmåls-, olje-, balj- och vallväxtsorter. Som ett tecken på fruktbart samarbete är de bra avkastande nyhetssorterna av vilka man på den fi nska sortlistan under år 2013 har godkänt fl erradiga kornet Ragna, hybridrågen Caspian, foderärten Ingrid, rödklövern SW Yngve, ängssvingeln SW Minto och timotejen Rakel. Försöksgården gör långfristigt arbete före nya sorter kommer ut på marknaden. Vi testar sortens odlingsegenskaper på K-lantbrukets försöksgård i Hauho och på våra samarbetskumpaners försöksstationer i Ingå, Ylistaro, Ruukki och Maaninka. Samma sorter testas också i Norge och Sverige men några sorter kommer enbart på den fi nska marknaden eftersom de passar speciellt i fi nska förhållanden. Förutom odlingsegenskaper undersöker vi dessutom skördens kvalitet och bruksvärde samt bl.a. vallväxtsorternas fröproduktionsförmåga. Närmelsevis alla sorter som vi representerar fi nns med i den fi nska, nationella sortförteckningen. Allt detta skall göras för att du skall kunna lita på nyhetssortens odlingssäkerhet. Försöksgården har bakom sig det första verksamhetsåret som anstalt med GEP-godkännande. Liksom växtsorter testas också växtskyddsmedel på försöksgården före lansering på marknaden. Försöksgårdens GEP (Good Experimental Practice) -kvalitetssystem garanterar att växtskyddsförsöken utförs enligt internationella principer. TUKES övervakar GEP -systemet. I odlingsprogramförsöken deltar tillsammans nyaste sorter och växtskyddsmedel för att vi skall få veta hur de fungerar bäst tillsammans. Växtstadieuppföljningen som görs på basen av odlingsprogramförsöken kan man igen iaktta på K-lantbrukets nätsidor under nästa växtperiod. Ur växtstadieuppföljningen kan man se åtgärder som man utfört i odlingsprogramförsöken, växternas växtstadier samt värme- och nederbördssumman i Hauho. Vi plockar ut aktuella saker från växtperioden också i facebook-tjänsten som påminnelse och hjälp för uppföljningen av egna åkerskiften. Förutom forsknings- och utvecklingsarbete kompletterar man högre utsädesklasser. Utsädet för nästan alla sorter vi representerar är producerat i Finland, en del av det på Försöksgårdens och Hahkiala Gårds åkrar. K-lantbrukets spannmålslaboratorium betjänar K-lantbrukens kunder på försöksgården. Vi har utvecklat våra tjänster och kan erbjuda förutom prissättnings- och kvalitetsanalyser också bl.a. DON-mycotoxinmätningar. Kontakta närmaste K-lantbruk om du vill utreda kvaliteten på din skörd som du vill sälja eller använda på din gård. 8

9 SPANNMÅLSHANDEL OCH ODLINGSKONTRAKT Odlingskontraktet är en viktig del av skördens marknadsföringsplanering Runt om i världen och på EU:s område producerar man en stor skörd under skördeåret 2013/14. Jämfört med föregående skördeperiod är förändringen betydande, speciellt inom EU, eftersom man uppskattar att skörden uppgår till 300 miljoner ton vilket är en ökning på 22 miljoner ton. Enligt TIKE ökar den fi nska spannmålsskörden med ton till 3,9 miljoner ton. Inom EU ökar produktionen av foderspannmål, i Finland ökar korn och havre. Trots en ökad produktion av spannmål återgår man till nivå att lagermängden på grund av ett förbrukning av spannmål har ökat i världen. Det skapar en utmaning för att den kommande skörden skall lyckas överallt i världen. Förväntningarna av den skörd som bärgas hösten 2014 har betydelse också på spannmålsmarknadens prisförändringar. Av den fi nska spannmålsskörden marknadsförs hälften eller ca två miljoner ton. Av den mängden exporteras årligen ca ton eller en tredjedel. Exporten är en väsentlig del av den inhemska marknadens funktion och det hör till normal verksamhet för EU:s inre marknad. Förutom för inhemska användare har kvaliteten betydelse vid export. Kontraktsodlingen hjälper till att bibehålla en effektiv administration av långvariga exportkundförhållanden. Det gagnar också odlaren genom att skördens åtgång förbättras. Tack vare kontraktsodlingen blir spannmålshandeln mera planmässig och i och med den kan man utnyttja t.o.m. stora prisvariationer på marknaden. Enligt spannmålsbalansen i Finland 2013/14 fi nns det mest havre, korn och vete som bör exporteras. Målsättningen med den exporterade havren är livsmedelskvalitet för kvarnar i Mellan-Europa. Speciellt korn torde exporteras ytterom Europa till tredje länder. Ett effektivt anordnande av exporten förutsätter tillräckligt stora spannmålsmassor vilket förverkligas med alla tre huvudspannmålsslag. Det lönar sig alltid att satsa på spannmålens kvalitet eftersom det är lättare att hitta marknader för säd av god kvalitet än för vara som knappt fyller handelsduglighetens minimivärden. Det framhävs i situationer där det fi nns överutbud av spannmål på marknaden. K-lantbrukets Odlingsprogram erbjuder beprövade metoder för att producera högklassig spannmål. Odlingsplanens uppgörande för kommande växtperiod kräver noggrannare planering och analysering av marknaderna än under några tidigare år. Foderspannmålsmarknaderna är mera mättade än tidigare. Odlingens prisrisker kan hanteras bl.a. genom att odla fl era växter. Oljeväxterna har jämnat ut den prisrisk som skördens prisvariationer har medfört eftersom prisvariationen för dem har betytt mindre på gårdens hektarvisa resultat än spannmålen. Utnyttja sakkännedomen inom K-lantbrukskedjans spannmålshandel samt det täckande mottagningsnätet både för inhemska leveranser och för export! Spannmålsbalansprognos i Finland 2013 Vete Råg Havre Korn Sammanlagt Areal, ha skörd kg/ha Totalskörd Gårdsanv., inkl. utsäde Industriell anv Export-/importuppskattning Källa: Tike Uppskattning av spannmålsbalans. Skillnaden mellan produktion och konsumtion går i lager. På den inhemska foderförbrukningen inverkar bl.a. prisförhållanden mellan spannmålsslagen och på exportmängderna inverkar exportmarknadernas läge under skördeperioden. K-LANTBRUK 9

10 SPANNMÅLSHANDEL OCH ODLINGSKONTRAKT Spannmålens prisutveckling de senaste åren Vete Havre Rybs och raps 70 I IV VII X I IV VII X I IV VII X I IV VII X I IV VII X I IV VII X I IV VII X I IV VII X I IV VII X Källa: Viljatietopankki och K-lantbrukets spannmålspriser augusti. Spannmålspriser till vänster, oljeväxter till höger, priser euro per ton Efter år 2007 har prisförändringarna varit stora t.o.m. under samma skördeperiod. Kontraktsformer K-lantbruket tecknar kontrakt gällande stråsäd och oljeväxter. Med industrin uppgör man trebasavtal bl.a. om stärkelse- och maltkorn samt om oljeväxter. Dessutom tecknar man avtal om bl.a. exporthavre, kvarn- och fodervete samt om foderkorn. För dem söker man bästa bruksändamål antigen i eget land eller på export. Målsättningen med odlingskontrakt är att underlätta skördens marknadsföring och öka hela spannmålskedjans planmässighet. Informationen om skördens mängd och kvalitet underlättar marknadsföringen. I odlingskontraktet kommer man överens om växtslag och -sort som skall odlas, samt om odlingsareal och avtalsmängd. I kontraktet antecknas också planerat bruksändamål, odlingsmetod och eventuellt önskad leveransplats och - tid. I trebasavtal med industrin kan det dessutom ingå egna tilläggsvillkor. För spannmålens marknadsföring fi nns två alternativ tillgängliga: kontrakt med fastslagna och öppna priser. Med fast prissättning kan man minska risken i anslutning till spannmålens prisvariationer. Det lönar sig att lämna in ett representativt prov av den tröskade spannmålen genast efter tröskning för att klarlägga skördens kvalitet och spannmålens marknadsföring underlättas då marknaderna snabbt kan förändras. Kontrakt med öppet pris I kontrakt med öppet pris försöker man få det bästa priset för spannmålspartiet på basen av kvalitet och mängd. Odlaren besluter själv då han/hon säljer sin spannmål antingen i ett eller fl era partier. Priset för ett avtal med öppet pris bestäms först då man kommer överens om leverans. Leveranstiden avtalas mellan parterna. Kontrakt med fastslaget pris Genom kontrakt med fastslaget pris, d.v.s. terminavtal, säkerställer man marknadsföringen och man kommer överens om ett grundpris. Kontraktet kan tecknas före skörden eller när som helst efter den. Terminavtalet binder både säljare och köpare. Därför lönar det sig att under växtperioden teckna avtalet för att gälla högst en tredjedel av skörden. Om man inte kan leverera avtalad spannmål eller avtalade oljeväxter uppkommer skyldighet för säljaren att ersätta uppkommen skada till köparen. Genom ett avtal med fastställt pris kan man minska prisvariationernas risker. Det underlättar avtalets uppgörande om man känner till egna produktionskostnader varmed man kan uppskatta marknadspriset som täcker kostnaderna. 10

11 EFFEKTIVERING AV ODLINGSTEKNIK K-lantbrukets teser för skördeperioden Så det som marknaderna frågar efter: högklassigt vete, livsmedelshavre, råg och oljeväxter. - Stärkelseindustrin är en betydande förbrukare av korn, varför korn bör odlas speciellt i Österbotten - Det råder efterfrågan på inhemsk råg - Förbered dig på prisförändringar under skördeperioden: periodisera försäljningen och säkerställ ett bra medelpris - Ett bra sätt att bemästra spannmålsförsäljningens prisrisker är att fastställa priset - Se till att växtföljden är mångsidig - Odling av fl era växter minskar skörde- och prisrisken - På spannmålsmarknaderna är föregående skördeperiod ingen garanti för den kommande - Följ med spannmålsmarknadsläget och såarealsprognosen då odlingsplanen uppgörs. Planera samtidigt skördens marknadsföring - Håll reda på dina produktionskostnader! Stråsädens skörd består av skördekomponenter Stråsädens tillväxtskede kallas "skördefönster" då blomantalet som skall utvecklas bestäms och utgör grödans skördepotential. Skördefönstret "öppnar sig" 2-4 veckor efter sådd och ca 3 veckor före påbörjad ax- eller vippgång. Under den tiden avgörs till vilken skördenivå grödan maximalt kan nå. Ur skördebildningens synpunkt är det viktigt att lyckas producera en stor blommängd i skördefönster-skedet, eftersom kärnantalet angivet per ax, areal etc. är den mest betydande skördekomponenten som bestämmer skörden. Störningar under skördefönsterperioden försvagar växtens förutsättningar att bilda blombörjan som senare utvecklas till kärnor. Grödan har just inga möjligheter att reparera förlusten. Odlaren kan förbättra stråsädens avkastning genom att fästa speciell uppmärksamhet på växtförutsättningarna under kritiska utvecklingsperioder. Viktigaste åtgärder är att se till att växtens närings- och vattenhushållning är i balans samt att bekämpningen av växtsjukdomar och skadeinsekter som förstör växternas blad utförs tillräckligt tidigt. Förutom kärnantalet inverkar broddmängden/kvadrat samt sidoskottens och de under utveckling varande axens antal på skördebildningen. Den optimala såtätheten kan noggrannare beräknas då utsädet iståndsätts och grobarhets-% bestäms i laboratorium. Betningen inverkar förbättrande på utsädets kvalitet genom att bekämpa utsädesburna sjukdomar och mögel som försämrar grobarheten. Grobarhets-% borde bestämmas efter betning. Ett stort kärnantal gynnar skördebildningen. Ju mera grödan lyckas producera kärnor desto bättre kan grödan utnyttja näringsämnen. Kärnmängdens inverkan framhävs om grödan lider av torka eller av sjukdomar vid tidpunkten då kärnorna fylls. En frisk gröda under slutet av växtperioden garanterar kärnornas fyllnad och en riklig skörd. Då grödan tvångsmognar blir skörden liten. Källa: Pirjo Peltonen-Sainio, Ari Rajala och Risto T. Seppälä (2005). Viljojen kehityksen ja kasvun ABC K-LANTBRUK 11

12 EFFEKTIVERING AV ODLINGSTEKNIK Skördens uppskattning med hjälp av skördekomponenter Stråsädens skördekomponenter är antalet axförsedda skott/m 2, kärnornas antal i axet och 1000-kornsvikten. Hektarskörd = antal ax (st/m 2 ) X kärnor i axet X 100-kv / 100. Axantalet/m 2 får man genom att räkna individerna på 80 cm av en sårad och multiplicera med 10 om radmellanrummet är det vanliga 12,5 cm. Brodden räknas på en 69 cm lång sträcka och multipliceras med tio om radavståndet är 14,5 cm. Det lönar sig att räkna skördekomponenter från olika håll av skiftet, både på bättre och svagare ställen. Du kan som hjälp använda tusenkornsvikter i medeltal från den här guidens sortförteckning. Beakta att gödsling, växtsjukdomar och skadeinsekter samt väderlek vid tiden för kärnans fyllning inverkar i betydande grad på slutresultatet. Såtäthet (st/m 2 ) 500 Plantor, st/m Skott med ax / brodd 2,2 Axantal, st/m Kärnantal/ax (huvudskott) Kärnantal/ax (sidoskott) kv, g 38 Skörd (kg/ha)* * vid beräkningen har man använt huvud- och sidoskottets kärnantal/ax i medeltal KORN (2R) VÅRVETE HAVRE Såtäthet (st/m 2 ) 650 Plantor, m Skott med ax / brodd 1 Axantal, m Kärnantal/ax kv, g 35 Skörd (kg/ha) Såtäthet (st/m 2 ) 500 Plantor, m Skott med ax / brodd 1 Axantal, m Kärnantal/ax kv, g 35 Skörd (kg/ha) Källor: Pirjo Peltonen-Sainio, Ari Rajala och Risto T. Seppälä (2005). ABC för stråsädens utveckling och tillväxt. Maa- ja Elintarviketalous 67. Ari Rajala (2007). Muntligt tillkännagivande. 12

13 EFFEKTIVERING AV ODLINGSTEKNIK Stråsädens växtstadier 0 Groning 00 Torr kärna 01 Kärnan börjar suga vatten 05 Hjärtroten vuxit ut synlig från embryot 09 Broddskjutning: Groddslidan håller på att tränga upp på jordytan 1 Broddens utveckling 11 Första bladet helt öppnat 12 Andra bladet helt öppnat 13 Tredje bladet helt öppnat #kasvuasteseuranta 2 Bestockning 20 Endast huvudskottet har utvecklats 21 Bestockningens början: 1. sidoskottet har utvecklats sidoskottet synligt 3 Stråtillväxt = Huvudskottets längdtillväxt noden minst 1 cm over sidoskottets nod noden minst 2 cm över 1. noden 37 Flaggbladet helt synligt men ännu vridet 39 Flaggbladet helt öppet, tungan synlig 4 Svullnad av flaggbladsslidan 41 Tidigt stadium: fl aggbladets slida sväller 43 Mellanstadie: Flaggbladets slida svullen 47 Flaggbladsslidan spruckit 49 Toppen av axets första borst knappt synlig 5 Ax-/vippgång 51 Axet/vippan börjar tränga ur slidan 53 30% av axet/ vippan synlig 55 50% av axet/ vippan synlig 59 Axet/vippan helt ut ur bladslidan 6 Blomning 61 Blomning håller på att börja: första ståndarna synliga 65 Full blomning: 50 % av ståndarna synliga 69 Blomning avslutad: blomaxen har blommat (några torra ståndare kan synas) 7 Kärnornas utveckling 71 Vattnig kärna: första kärnor har nått hälften av slutlig storlek 73 Tidigt mjölkmognadsstadium 75 Mjölkmognadens mellanstadium: kärnans inre mjölkaktig, kärnan har nått slutlig storlek men ännu grön 77 Sent mjölkmognads stadium 8 Kärnornas mognad 83 Begynnande degstadium 85 Mjukt degstadium: Kärnan spricker med nagel 87 Hårt degstadium: (Gulmognad) Nageltryck stiger upp tillbaka 89 Fullmognad: kärnan hård, svår att bryta med tumnagel 9 Övermognad 92 Övermoget: kärnan mycket hård, kan inte brytas med tumnagel 93 Kärnorna börjar falla av i torr väderlek 97 Grödan död och vissnad K-LANTBRUK 13

14 EFFEKTIVERING AV ODLINGSTEKNIK VÄXTSJUKDOMAR s Vete Korn Havre Höstsäd Skiften med högt sjukdomstryck: direktsådd, lättbearbetning, monokultur x x x x Mest betydande sjukdomar: blad-, sköldoch brunfl äcksjuka, DTR, mjöldagg x x x x Rödmögel x x x x Vinterskadesvampar, snömögel x SKADEINSEKTER s Bladlöss x x x Röd och gul vetemygga och kornmygga x Fritfl uga x TILLÄGGSGÖDSLING, JORDFÖRBÄTTRING s Spårämnesbladgödselmedel x x x x Extra kväve, skördeökning x x Extra kväve, proteinökning x x Kalkning x x x x OGRÄSBEKÄMPNING s. 104,127 Ogräs x x x x Flyghavre x x Kvickrot, selektiv bekämpning x Kvickrot, bekämpning i stubb x x x x Åkertistel, fettistel x x x x Åkertistel och fettistel som härdbek. x x x x LIGGVÄXTBEKÄMPNING s Tidigt x x x Sent x x x avkastningsfönster GRONING BRODDSKJUTNING BESTOCKNING STRÅ- 14

15 EFFEKTIVERING AV ODLINGSTEKNIK avkastningsfönster TILLVÄXT FLAGGBLADSTADIUM AXGÅNG BLOMMING STUBB K-LANTBRUK 15

16 MÄTNINGAR ENLIGT ODLINGSPROGRAM I K-lantbruken fi nns odlingsprogramkiosker där man kan mäta klorofyllhalt samt utvärdera skiftets näringsbalans och grödans skick. På basen av mätningar och observationer defi nieras behovet av kompletteringsgödsling, stråstärkare och sjukdomsbekämpning. Klorofyll Växten skördeproducerande förmåga beror till stor del på klorofyllmängden i bladen. Näringsämnet som i huvudsak inverkar på klorofyllets bildning är kväve. Mätningen av klorofyllmängd visar om kvävemängden i grödan är för liten eller för stor. Mätningarna utförs från 1-nodstadium till axgångens slut. Vid klorofyllhaltsmätningen jämför man resultat från den normala grödan med gödslingsfönstrets resultat. Om inget gödslingsfönster finns kan mätningsresultaten jämföras med tabellvärden. Skördens uppskattning med egna metoder Förväntad, kalkylerad hektarskörd = antal ax (st/m 2 ) X kärnor i axet X 100-kv / 100. Brodd-, skott- och axantalet / m 2 får man genom att räkna antalet på 80 cm i en sårad då radmellarummet är 12,5 cm och multiplicera antalet med tio. Brodden räknas på en 69 cm:s sträcka om radmellanrummet är 14,5 cm. Minneslista för odlingsprogrammets mätningar SPAD tabell för klorofyllhaltens värden Stråsäd Utvecklingsstadium SPAD Korn Havre Vårvete Höstvete Råg Rybs Gör ett gödslingsfönster i samband med sådden för klorofyllhaltsmätningen. För mätningarna gör man ett rejält gödslat, s.k. gödslingsfönster där man i samband med sådden ger t.ex. ca kg/ha mera kväve än normalt på ett 3x5 m område. Gödslingsfönstret görs med maskin eller manuellt. Man hittar gödslingsfönstret lättare om man på sidan av det gör en 0-ruta utan gödselmedel. Prov av grödan till butiken för klorofyllmätning Skär 30 st växter på olika håll av skiftet och 30 st från gödslingsfönstret. Proverna uppsamlas i lufttät plastpåse varmed de hålls längre färska. Mätningen bör göras inom 12 timmar från provtagning. Låt inte provpåsarna stå i solen. Prov från grödan för skördeprognos Skär den ovanjordiska växtmassan på en meters sträcka och väg den i butiken eller hemma. För att öka tillförlitligheten skall vägningen göras från minst fem olika ställen på skiftet. Ta med uppgifter till butiken om sådatum, sort och utsädesmängd kg/ha. Tolkning av klorofyllhaltsmätning Grödan har tillräckligt med kväve om Spad-mätningens differens mellan gödslingsfönstret och den normala grödan är under 4 för korn, under 3 för havre och under 2 för vete eller om värden ligger innanför tabellvärden. I dylika fall är det motiverat att använda växtregulatorer och sjukdomspreparat. En större differens i resultaten eller värde som underskrider tabellvärde är tecken på kvävebrist. Följden därav kan vara att skörden eller kvaliteten kan bli svag om växternas tillgång till kväve inte kan tryggas. 16

17 BEKÄMPNING AV OGRÄS Mustang Fortes effekt på tistel. Rätt preparat och dos Anteckna redan under växtperioden och på hösten vid tröskning de mest problematiska och rikligast förekommande ogräsen på skiftet. Kontrollera på våren vilka ogräs håller på att skjuta planta på skiftet och välj bekämpningsmedel som har utmärkt effekt på skiftets vanligaste ogräs. Vid behov skall man göra en tankblandning för problemogräs (t.ex. tistel, fettistel, höstgrodd baldersbrå) Svaga växtförhållanden, överväg användningen av största dos: Preparatet saknar utmärkt effekt på åkerns ogräs Ogräsen är storvuxna Jorden är mullrik Ojämn och svagt konkurrerande gröda Besprutningen har fördröjts, exempelvis p.g.a. olika tider uppkomna ogräs Dåliga växtförhållanden långsam tillväxt och ogräsen har tjockt vaxlager Goda växtförhållanden då du kan överväga att minska dosen: Preparatet har utmärkt effekt på åkerns ogräsarter Ogräsen är små med jämn plantuppkomst Ogräsen växer snabbt och de har tunt vaxskikt -> medlen uppsugs effektivt Det har varit varmt, fuktigt och mulet några dagar före besprutning Dåliga behandlingsförhållanden: Stark hetta Låg temperatur Blåsigt väder Starkt solsken Nattfrost Goda behandlingsförhållanden: Temperatur C Hög relativ luftfukt >75% T.ex. tidig morgon Lugnt Jämn och väl konkurrerande stråsädsgröda K-LANTBRUK 17

18 VÄXTSJUKDOMSBEKÄMPNING Bekämpning av växtsjukdomar: Det lönar sig att göra sjukdomsbekämpning med delad giva på direktsådda och lättbearbetade skiften om försommaren har varit regnig och sjukdomarna har tidigt kommit igång från växtresterna. Fläckarnas antal kontrolleras före ogräsbesprutning. Om det på översta bladen av var annan växt fi nns några sjukdomsfl äckar tillsätts i sprutblandningen för ogräs en halv dos sjukdomspreparat av triatzoltyp t.ex. Juventus eller Prosaro. Den egentliga sjukdomsbekämpningen görs senare eftersom det i samband med ogräsbesprutningen givna sjukdomsskyddet inte varar hela sommaren och det värsta sjukdomstrycket börjar först i juli. I fl aggblad- eller axskjutningsstadiet garanteras sjukdomsskyddet med en blandning av strobilurin (Comet pro) och triatzol (Prosaro, Juventus). Dosen väljs enligt sjukdomstryck, väderförhållanden och sortens sjukdomskänslighet. Rödmögel: Rödmögel (Fusarium-svampar) bildar giftiga mögeltoxiner i stråsädens ax. Man har satt upp maximigränser, vilka man kontrollerar i spannmålsanalyser, för mögeltoxinhalten i spannmål som skall användas för livsmedelstillverkning. I havre som levereras för livsmedelsbruk får inte fi nnas DON över 1,75 mg/kg. För övrig livsmedelsspannmål är gränsen 1,25 mg/kg. För spannmål som går till foder har man givit riktvärden. De av rödmöglen producerade mycotoxinerna sänker också kärnornas grobarhet vilket försvårar användningen av eget utsäde. Bekämpning av rödmögel Rödmöglen sprider sig i marken i växtrester och från utsädet. Växtperiodens regniga och fuktiga väder främjar rödmöglets ökning mot slutet av perioden. Bemästrande av mögeltoxinrisken: 1. En mångsidig växtföljd samt inmyllning av växtrester minskar på mängden rödmögel i marken. I växtföljden borde ingå olje-, balj- eller vallväxter för att minska sjukdomstrycket. 2. Användning av betat eller certifi erat utsäde förhindrar besmittning av rödmögel som sprids med utsädet. 3. Man kan minska rödmöglets mängd med sjukdomsbekämpning men bekämpningen bör göras i sent skede under stråsädens blomning. Normalt utförs sjukdomsbekämpningen redan i tidigare skede. Vid bekämpning avvänds en hög dos av Prosaro eller Juventus. 4. Spannmålens snabba torkning till under 14 % fukthalt samt sortering minskar antalet mögliga kärnor. Både vid tröskning och förrensning bör man använda tillräckligt stor luftmängd för att få bort de små kärnorna ur skörden. Låt testa spannmålen som skall användas som foder Det lönar sig att låta mögeltoxintesta den egna gårdens foder i K-lantbrukets spannmålslaboratorium. Foder som innehåller mögeltoxiner gör djurens tillväxt långsammare och orsakar produktionsstörningar. 18

19 SKADEGÖRARNAS REISTENS Skadegörarnas resistens mot bekämpningsmedel Vad innebär resistens? Ogräs, skadeinsekter eller sjukdomsalstrare blir tåliga mot något bekämpningsmedel. Bekämpningen lyckas inte och bekämpningsmedlet utplånar inte målet. Resistens kan uppkomma mot ett verksamt ämne eller grupp av verksamma ämnen som har samma verkningssätt. Resistens kan uppkomma speciellt mot sådana medel vars verkningssätt är mycket snävt och som används upprepade gånger under växtperioden. Varför bör man känna till grupper av verksamma ämnen? De verksamma ämnena tillhör olika kemiska grupper. Grupper av verksamma ämnen inverkar på samma sätt på målet som skall bekämpas, t.ex. förhindrar bildningen av cellväggar hos den sjukdomsförorsakande svampen. Med avseende på förebyggande av resistens bör man mångsidigt använda bekämpningsmedel som tillhör olika grupper av verksamma ämnen. De olika grupperna av verksamma ämnen inverkar på olika sätt varmed man ur det bästa resultatets synpunkt bör kunna hitta rätt grupp av verksamma ämnen. Bekämpningsmedel mot ogräs Grupp av verksamma ämnen Produkter Resistensrisk Riskbemästrande Restriktorer av lipidsyntes ACCase fops och dims ALS-inhibitorer Sulfonylurean och imidazolinoner Syntetiska hormonpreparat "fenoxysyror" Fotosyntesinhibitorer Jordverkande verksamma ämnen Selektiva kvickrots- och fl yghavrepreparat Puma Extra, Axial, Fusilade, Agil, Aramo, Select Lågdospreparat: Tooler, Express, Ratio, Ally, Primus, Gratil, Logran MCPA, Cantor, Trio, Tomahawk, Ariane, Galera, Matrigon, Mustang Forte Senkor, Basagran, Afalon, Reglone Risken medelmåttl., i Central-Europa har man hittat resistenta växter Risken stor om lågdospreparat används separat fl era år efter varandra. I Finland har man hittat resistent våtarv. Liten risk, man känner till några fall. Tämligen stor risk. Växtföljd, odlingstekniska metoder Lågdospreparat används separat max. 3-5 år varefter fenoxysyra, som K-Trio eller Tomahawk, tas med Fenoxypreparaten används i blandningar med lågdospreparat eller separat. Planera bekämpningen på förhand för fl era år, växla grupper med verksamma ämnen. Stomp, Butisan S Liten risk. Planera bekämpningen på förhand för fl era år. Odlingsprogrammets recept för bemästrande av resistens vid ogräsbekämpning: 1. året Tooler 2. året Tooler + Tomahawk 3. året Mustang Forte 4. året Tooler + K-Trio #kasvinsuojelu K-LANTBRUK 19

20 FÖREBYGGANDE AV RESISTENS Bekämpningsmedel för växtsjukdomar Grupp av verksamma ämnen Produkter Resistensrisk Strobiluriner DMI-preparat, triatzoler DMI-preparat, imidatzoler Ditiokarbamater och övriga oklassifi cerade Comet Pro, Acanto Prima, Amistar, Stratego, Delaro Prosaro, Bumper (Tilt), Juventus, Menara, Bravo Premium Signum, Sportak, Baytanit, Zardex, Fungazil Dithane, Shirlan, Delan Stor risk om de används utan blandningskumpan. I Mellan-Europa har man t.ex. hittat resistent gråfl äcksjuka i vete. Risken tämligen liten. Liten risk. Odlingsprogrammets recept för bemästrande av resistens vid sjukdomsbekämpning: 1. Man förebygger sjukdomarnas ökning genom växtföljd, bearbetningsåtgärder samt genom att använda sjukdomståliga sorter. 2. Strobiluriner (Comet Pro) används alltid som tankblandning med triatzol (Prosaro, Juventus) 3. Vid sjukdomsbekämpning av specialväxter planerar man bekämpningen för fl era år framåt genom att växla mellan preparat ur olika grupper av verksamma ämnen. Bekämpning av skadeinsekter såsom rapsbaggar Grupp av verksamma ämnen Produkter Bekämpningsmål i stråsäd och oljeväxter Organofosfater Roxion Bladlöss i stråsäd, kål- och lökfl ugans larver i grönsaker på friland och i rotfrukter Pyretroider Kestac, Karate, Decis Oljeväxternas jordloppor, bladlöss, rapsbaggar, rapsvivel och kålmal. Bladlöss, fritfl uga samt ax- och vetemygga i stråsäd. Resistensrisk Måttlig, används enligt anvisningar 1-2 gånger under växtperioden. Risken stor om fl era besprutningar under växtperioden år efter år. Man har observerat pyretroidtåliga rapsbaggar i Finland. Neonikotinoider Biscaya, Mospilan Rapsbaggar och -vivlar i oljeväxter Måttlig, används endast enligt anvisningar 1-2 gånger under växtperioden. Indoxakarb Avaunt Rapsbaggar och -vivlar i oljeväxter. Har effekt också mot kålmalens larver. Måttlig, används endast enligt anvisningar 1-2 gånger under växtperioden. Odlingsprogrammets recept för bekämpning av rapsbaggar: 1. Använd preparat ur olika grupper av verksamma ämnen 2. Använd också Mospilan, Avaunti eller Biscaya vid sidan av pyretroider. 3. Kontrollera bekämpningsresultatet. Kom ihåg att efter användning av preparat av annan typ (Avaunt, Biscaya) dör baggarna inte omedelbart trots att de slutar äta växterna. 4. Det lönar sig att utföra bekämpningen samtidigt på samma åkervidd och på närområden för att baggarna inte skall fl ytta till närbelägna skiften. Så undviker man många besprutningar å rad och minimerar uppkomsten av resistens. 20

21 SJUKDOMSBEKÄMPNING Växtsjukdomarnas spridning och bekämpning i stråsäd Växt Sjukdom Förekomsttidpunkt Symptom Inverkan på skörden Spridningssätt Kemisk bekämpning Korn Vete Havre Växtperiod Flaggblad Axgång Liten Medelmåttlig Betydande Väder Utsäde Växtrester Jord Sjukdomsbesprutning kvickrotsbekämpning Betning x x x Rödmögel x icke grott utsäde, fl äckar i stråbasen, skrumpna röda kärnor x x x x x x x x x Mjöldagg x vita sammetslika fl äckar x x x x x Flygsot x svart ax x x x x x x x Rostsjukdomar x svarta eller bruna sporgömmen i blad och strå x x x x x x Rotdödare x svart stråbas och svarta rötter x x x x x x Sköldfl äcksjuka x till en början vattnig ring i bladet, brun ring x x x x x x x x x Stråbas- och x bruna fl äckar i blad och stråbasen x x x x x x x bladfl äcksjuka x Bladfl äcksjuka x bruna nät- eller punktlika fl äckar x x x x x x x x Strimsjuka x enhetlig strimma i bladnervriktning, axet stannar i slidan x x x x x Vetets bladfl äcksjuka x bruna fl äckar i blad x x x x x x x (DTR) x Stinksot x stark fi sklukt i kärnorna x x x x x x Gråfl äcksjuka x bruna fl äckar med svarta punkter i bladen x x x x x x x Gulstrimsjuka x gul strimma i bladnervernas riktning x x x Brunfl äcksjuka x bruna fl äckar i blad och skärmfjäll x x x x x x x x Stråknäckare x fl äckar på stråbas x x x x x Flygsot på havre x svart vippa x x x x x Bladfl äcksjuka x brunaktig fl äck x x x x x x x K-LANTBRUK 21

22 UTSÄDENS SÅMÄNGDSTABELL Riktgivande såmängdsrekommendationer Stråsäd Baljväxter Oljeväxter Vall- och baljväxter som foder Såmängden beräknas enligt kärnstorlek, grobarhet, renhet och önskad såtäthet Höstråg Höstråg, hybrid Höstvete Vårvete Vårråg Korn, 2-radigt Korn (fl erradigt) Havre Rågvete 1000-kornsvikt (tkv) g Såmängd vid rent bestånd Variation Såtäthet, st/m2 Sådjup, cm Matärt Foderärt 1) Ärt kan sås som blandning (olika förh.) med stråstyv stråsäd, oftast havre Bondböna Rekomm. blandningsförh och havre eller korn st/m2 Vårrybs Vårraps Vårraps, hybrid Höstrybs Höstraps, hybrid ,5 3, (-4) 2(-4) 2(-4) Höstrybsen kan också sås som bredsådd Oljelin (-4) 1-årigt rajgräs - diploid - tetraploid Foderärt 2) Vicker Timotej Ängssvingel Hundäxing Eng. rajgräs Foderlosta 1,8-2,2 3,3-3, Rajgräs kan också användas i ärt-/havreblandningar Foderärt och vicker sås vanligen som blandning med havre 0,4-0,6 1,8-2,2 0,9-1,1 1,7-2, Man sår timotejrika vallfröblandningar kg/ha samt svingel, engelskt rajgräs och hundäxing innehållande blandningar kg/ha Vitklöver Rödklöver -diploid -tetraploid Alsikeklöver Blålusern Persiskt klöver 0,7 1,6-2,0 2,3-2,6 0,9-1,1 2 0, ) vitblommig; mogen fröskörd, 2) brokiga blommor; grönfoderskörd Formel för beräkning av utsädesmängd då renheten är okänd Utsädesmängd kg/ha = Såtäthet (st/m 2 ) x tkv g Grobarhet % 22

23 ODLINGSZONKARTA Odlingszoner och effektiv värmesumma Finland är indelat i odlingszonerna I - IV enligt rådande växtförhållanden på området. I sortförteck- ningen hittar du odlingszonrekommendationer för varje sort. nerna är emellertid inte ovillkorliga eftersom växtförhållanden kan Rekommendatio- ortsvis och årsvis variera mycket jämfört med området i medeltal. Vete- och oljeväxtodlingens tyngdpunkt ligger i huvudsak i de södra odlingszonerna. Havre och korn odlas på hela vårt odlingsområde. Höstsådda odlingsväxter, vete och rybs medräknade, är ett bra val för foderproduktion t.ex. i Österbotten. Samtidigt utjämnar man arbetstoppar då sådd och skörd periodiseras på en längre tidsperiod. Vid sortval bör man beakta sortens lämplighet för ifrågavarande odlingszon och bruksändamål. V Den effektiva värmesumman är den faktor som mest inverkar på grödans mognad. Man kan följa med växtperiodens utveckling samt värme- och regnsumman på K-lantbrukets nätsidor. Vår försöksgård gör en växtstadieuppföljning där du kan se utvecklingsstadierna för olika odlingsväxter samt de odlingsoch växtskyddsåtgärder man har gjort. III IV I II K-LANTBRUK 23

24 KORNETS ODLINGSPROGRAM I Finland används korn för foder- och stärkelseindustrins samt mälteriernas behov. Kornet har en jämn och säker åtgång i den inhemska industrin men exportmarknaderna bestämmer kornpriset. Interventionssystemet för korn är inte längre i bruk. Vanligaste målsättningskvaliteter Lagringsfukthalt 13 %. Foderkorn: hlv > 65 kg. Stärkelsekorn: hlv > 65 kg, stärkelse > 60 %. Maltkorn 2-radigt: hlv > 68 kg, protein < 11,5 %, sortering (I+II) > 90 % och IV < 5 %, grobarhet > 95 %. Sådd Som utsäde är det motiverat att använda betat, certifi erat utsäde. Vid användning av eget utsäde skall utsädet förnyas med 1-3 års mellanrum. Odla skiftet som är avsett för utsäde med beaktande av effektivt växtskydd och fl yghavrefrihet. Bärga skörden i goda förhållanden samt sortera och beta alltid utsädet. Det fl erradiga kornets målsättningstäthet är st/m 2, 2-radiga kornets st/m 2 och maltkornets st/m 2. Utsädesmängden uträknas enligt formeln: tusenkornsvikt (g) x målsättningstäthet (st/m 2 ) / grobarhet %. Vid försenad sådd skall utsädesmängden ökas med 10 %. Jordarter och ph Foder- och stärkelsekorn klarar sig på alla jordarter. Maltkorn rekommenderas inte på organogena jordar på grund av att proteinhalten blir för hög. Kornskiftets ph-rekommendation är > 6,2. Flerradiga korn klarar sig bättre på sura jordar än 2-radiga. Gödsling Vid kombisådd bör man observera att kornet lätt kan lida av näringsbrist. Fosfor, kalium och svavel bör man på våren ge i form av YaraMila gödselmedel. Nya, bra avkastande sorter drar nytta av en hög kvävegiva. En utvärdering gällande liggsädesrisken och behovet av tilläggskväve kan göras genom Odlingsprogramkioskens klorofyllmätning. Det lönar sig att i korn ge tilläggskväve före axgång med undantag av maltkorn där kvävet ges endast till 1-nodstadium. Lämpliga produkter är YaraBela Axan och YaraBela Finlandssalpeter eller Yara Kvävelösning 390. Spårämnesbristen skall åtgärdas i samband med kombisådden eller senast som bladgödsling under växtperioden. Eventuella dolda näringsbrister i grödan kan tillförlitligt utredas genom Yara Megalab växtanalysen. Om ph är i klassen god eller över, skall speciellt manganbristsymptom observeras. Skördehantering Tröskningen kan påbörjas då spannmålens fukthalt är under 25 %. Bästa fukthalt för tröskning av utsäde och maltkorn är %. För att bibehålla grobarheten är högsta torkningstemperatur 90 C minus spannmålens fukthalt. Torka skörden till under 14 % fukthalt. Grobarheten bibehålls bäst vid 12-12,5 % fukthalt. 24

25 KORNETS ODLINGSPROGRAM Sorter Sort Odlingszon Specialegenskaper Foder Malt Stärkelse Flerradiga Brage 1-4 Urvalets bäst avkastande fl erradiga x x Ragna 1-4 Styvaste strået, bra avkastande korn med stor kärna x x Edel 1-3 Bra avkastande och stråstyv x x Tiril 1-4 Tidigt, bra avkastande och styvt strå x Vilde 1-4 Mycket stråstyvt och bra avkastande x x 2-radiga SW Mitja 1-3 Tidigt och mycket bra avkastande x x Amber 1-2 God kvalitet och sjukdomstålighet x (x) x Xanadu 1-2 Bra kärnkvalitet, sjukd.tålighet och avkastning x x x Växtskydd Bekämpningsprogrammet för ogräs planeras enligt ogräsfl oran på skiftet. Det lönar sig att alltid fästa uppmärksamhet på sjukdomsbekämpning. I försök har man sett att betning av utsäde samt sjukdoms- och liggsädsbekämpning hör till kornets basodlingsteknik. Genom betning bekämpar man utsädesburna växtsjukdomar (bl.a. strimsjuka, sotsjukdomar, bladfl äcksjuka) samt mögel som nedsätter grobarheten. För att säkerställa skördens kvantitet och kvalitet är sjukdomsbesprutning samt stråstärkarbehandling oftast motiverad. Tabellen har indelats i basåtgärder och tilläggsåtgärder enligt observationer. BASÅTGÄRDER Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Betning av utsäde Baytan Universal Baytan I-pulver kg/ Betat certifi erat utsäde 3-(4) l/ton utsäde ton utsäde Ogräsbekämpning Växtstadie (Bestockningens början - stråtillväxtens början) Växtregulator Växtstadie (2-nodstadium - före axgång) Sjukdomsbekämpning Växtstadie (2-nodstadie-fl aggbladstadie) Tooler 50 g/ha + fästmedel Terpal 0,5-1,5 l/ha Comet Pro 0,3-0,6 l/ha + Prosaro 0,25-0,5 l/ha Mustang Forte 0,75 l/ha Cerone 0,3-0,7 l/ha Comet Pro 0,3-0,6 l/ha + Sportak 0,5 l/ha Express 50 SX g/ha + fästmedel Sonis 0,1-0,5 l/ha (i stråtillväxtstadium) Prosaro 0,5-1,0 l/ha ÅTGÄRDER SOM BASERAR SIG PÅ OBSERVATIONER Spårämnesbrist Växtstadie (3-bladstadium - axgång) Problem med måror Växtstadie (Bestockningens mitt - stråskjutningens början) Åker- och fettistelproblem Växtstadie (början av stråskj.) Bladlusbekämpning Växtstadie (broddstadie - bestockn.stadie) Flyghavrebekämpning Växtstadie (Bestockningens mitt - stråskjutningens början) Tidigare del av delad sjukd.prep.dos, (Bestockningens mitt - stråskjutningens början) Bekämpning av rödmögel Växtstadie (blomn. början - full blomning) Kvickrotsbekämpning (Efter skörd) Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Multiple 1 l/ha Tooler 50 g/ha + fästmedel Mustang Forte 0,75 l/ha Multiple 1 l/ha + Foliar Extra 1 l/ha Mustang Forte 0,75 l/ha K-TRIO 1,5-2,0 l/ha Multiple 0,5-1,0 l/ha + Multiple 0,5-1,0 l/ha Tooler 40 g/ha + Tomahawk 0,4 l/ha Tooler 50 g/ha + K-MCPA 1,0 l/ha + fästmedel Roxion 0,4-0,8 l/ha Kestac 0,4 l/ha Mavrik 2F 0,15-0,25 l/ha Puma Extra 1,0-1,2 l/ha Puma Extra 1,0-1,2 l/ha Swipe 0,7-0,9 l/ha Prosaro 0,25-0,5 l/ha Juventus 0,25-0,5 l/ha Prosaro 0,25-0,5 l/ha Prosaro 0,8-1,0 l/ha Prosaro 0,8-1,0 l/ha Juventus 1,0 l/ha Roundup Max 2.0 kg/ha eller Roundup Max 1.5 kg/ha Envision 3,2 l/ha eller Envision 2,4 l/ha + fästmedel 0,5 l/ha Ranger 4 l/ha eller Ranger 3 l/ha + fästmedel 0,5 l/ha K-LANTBRUK 25

26 KORNETS ODLINGSPROGRAM Ragna-korn Odlingsprogramförsök 2013 Växtstadier Ragna-korn 90 - Övermognad 80 - Kärnornas mognad 70 - Kärnornas utveckling 60 - Blomning Ragna växtstadier värmesumma C, regnsumma mm 50 - Axgång 43 Värmesumma Flaggbladets slida svullen 30 - Stråtillväxt Ragnsumma Bestockning Sådd Broddens utveckling 0 - Groning Vi utökade också odlingsprogramförsöken med försöksled med högre (+20 kg N) kvävegiva. Vid kornets odlingsprogramförsök var skördetillägget betydande och Ragna producerade enorma 1067 kg tilläggskörd per hektar. Skördetillägg får man i korn vanligare genom sjukdomsbekämpning eftersom nuvarande bekämpningsmedel skyddar bra mot bl.a. bladfl äcksjuka. Då bladen är fria från sjukdomar fi ck man en betydande tilläggsskörd med tillskottskvävet. Liggsäd förekom inte Odlingsprogram Odlingsprogram + 20 kg N Kornets odlingsprogramförsök 2013 Ragna skörd Odlingsprogram (N 90 kg/ha) 5975 Odlingsprogram + 20 kg N (N 110 kg/ha) 7042 Åtgärd Preparat Mängd Datum Växtstadium betning Baytan Universal 3 l/ton sådd N 90 kg/ha ogräsbek. Tooler + Tomahawk + fästmedel 0,040 kg/ha + 0,4 l/ha + 0,1 l/ha spårämnesbesprutning Multiple + Foliar extra 1 l/ha + 2 l/ha växtregulator Terpal 0.7 l/ha inget behov 37 sjukdomsbekämpning Comet Pro + Juventus 0.6 l/ha l/ha

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5)

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC Bekämpningsmedel mot växtsjukdomar Aktiv substans: Preparattyp: SC atsoksistrobiini 250 g/l Miljöfarlig Användningsändamål För bekämpning av mjöldagg och

Läs mer

Ta tillväxten i egna händer

Ta tillväxten i egna händer Ta tillväxten i egna händer Under odlingssäsongen finns det mycket viktigt att göra på åkern. Tillväxtprogrammets olika prognosmodeller och verktyg hjälper dig fatta de rätta besluten. Tillväxtprogrammet

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013. BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013. BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com 2013 ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013 BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com VI HAR UPPDATERADE KVALITETS- OCH PRISUPPGIFTER PÅ ADRESSEN WWW.RAISIOAGRO.COM BÄSTA

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO PRODUKTINFORMATION 2015 Brett sortiment av vårutsäde och fånggrödor Läs mer om sorterna och deras odlingsegenskaper DANISH INNEHÅLLSFÖRTECKNING AGROS KVÆGFODERPROGRAM 2014 Val av

Läs mer

Effekter och rekommendationer

Effekter och rekommendationer Pyretroider tillverkarnas rekommendationer Observera att det kan finnas skillnader mellan preparatens långtidseffekt mot enskilda skadegörare. Doserna nedan anges i liter respektive kg/ha. Observera även

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

NYHET. Större verktygslåda inom växtreglering för en starkare och friskare gröda

NYHET. Större verktygslåda inom växtreglering för en starkare och friskare gröda NYHET Större verktygslåda inom växtreglering för en starkare och friskare gröda TM Vi ger Sverige ett rejält försprång Nya möjligheter med Moddus 3 Moddus förbättrar grödan på flera sätt 4 Myter och sanningar

Läs mer

foder, utom ningen. 3 Växtskyddsmedel (Tukes) preparat1/) måste göras. tillåtna

foder, utom ningen. 3 Växtskyddsmedel (Tukes) preparat1/) måste göras. tillåtna 3 Växtskyddsmedel Vid övervakningen av tvärvillkor övervakas För växtskyddet har endast använts sådana växtskyddsmedel som är godkända i Finland. Växtskyddsmedlen har använts korrekt, enligt anvisningarna

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel Värt att veta om resistens Solutions for the Growing World Förhindra resistens genom att planera en effektiv besprutningsstrategi för flera år framöver TM Broadway

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden SPANNMÅLSMARKNADEN SKÖRDEÅRET 2015-2016 Hankkija Oy, Tarmo Kajander 1 SPANNMÅLSMARKNADEN Ute i världen ochi Europa För tillfället ärde väderleksfenomenen somär mest uppföljda på olika delar i världen Skörde-

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Följ alltid etikettens anvisningar. * Varumärke Dow Agro Sciences LLC

Följ alltid etikettens anvisningar. * Varumärke Dow Agro Sciences LLC * Varumärke Dow Agro Sciences LLC Dow AgroSciences Sverige AB Norra Vallgatan 70 SE-211 22 Malmö Tel: 040-97 06 40 Fax: 040-97 06 55 www.dowagro.se Anmärkning: Information och fakta i denna skrift är såvitt

Läs mer

Växtskydd från Nordisk Alkali

Växtskydd från Nordisk Alkali Växtskydd från Nordisk Alkali Rådgivning och marknadsföring av väl utprovade växtskyddsmedel för användning i många grödor. Växthus Plantskolor Prydnadsväxter Grönsaker Frukt Spannmål Bär Raps Potatis

Läs mer

MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ

MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ Spodnam försä SÅ FUNGERAR SPODNAM Spodnam är en vegetabilisk produkt som skapar en halvgenomtränglig yta som påverkar fuktvandringen i grödan, till exempel

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret

Läs mer

BROADWAY vinner över gräset

BROADWAY vinner över gräset BROADWAY vinner över gräset men även över örtogräset Solutions for the Growing World är enkelt! En enda produkt mot både gräs och örtogräs OCH med en temperaturstabilitet som gör att är anpassad för den

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde V Inför 2016 årsådd Vårutsäde, Vår Våru Vallfrö och Majs I den här foldern har vi på Lantmännen samlat vårt sortiment av vårutsäde, vallfrö och majs. Vårt fullständiga sortiment med mer fakta hittar du

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

DuPont växtskydd PRODUKTKATALOG 2013. www.dupont.se/agro, tel. 040-680 47 00. DuPont Sverige AB, Box 839, 201 80 Malmö

DuPont växtskydd PRODUKTKATALOG 2013. www.dupont.se/agro, tel. 040-680 47 00. DuPont Sverige AB, Box 839, 201 80 Malmö DuPont växtskydd PRODUKTKATALOG 2013 www.dupont.se/agro, tel. 040-680 47 00 DuPont Sverige AB, Box 839, 201 80 Malmö Innehåll & kontaktpersoner Produktkatalog 2013 Innehåll & kontaktpersoner 2 Rengöring

Läs mer

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC Marknadsöversikt 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser, höstens 2013 priser, förkalkyl)

Läs mer

Växtodling 2015 DLA-Agro. Växtodling 2015

Växtodling 2015 DLA-Agro. Växtodling 2015 Växtodling 2015 DLA-Agro Växtodling 2015 Produktinformation och almanacka för 2015 Kontakta Swedish Agro när det gäller... Växtskydd, mineralgödsel, utsäde, spannmål m.m. Patrik Persson BJUV (försäljningschef)

Läs mer

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Postnummer. Postanstalt. Besöksadress, om annan än ovanstående (näradress) Adress till företagets ägare (näradress) Postnummer.

Postnummer. Postanstalt. Besöksadress, om annan än ovanstående (näradress) Adress till företagets ägare (näradress) Postnummer. FÖR UTSÄDE 1 (14) Ankomstdatum Dnr IFYLLS AV SÖKANDEN Är det fråga om ett nytt packeri som inleder verksamheten Tidigare packerinummer fortsättning på en tidigare påbörjad packeriverksamhet 1. KONTAKTUPPGIFTER/ANSVARSPERSONER

Läs mer

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 27.1. 2011 Veteprognosens utveckling, milj.ton, källa:igc 700 600 500 400 300 Produktion Konsumtion Lager 200 100 0

Läs mer

FRÅN JORD TILL BORD. Information om växtodling för grundskolelever

FRÅN JORD TILL BORD. Information om växtodling för grundskolelever FRÅN JORD TILL BORD Information om växtodling för grundskolelever Innehåll Världens nordligaste åkrar finns i Finland...2 Odling av spannmål...4 Skörd av spannmål...6 Annat gott från åkern...7 Olje- och

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Trimaxx TILLVÄXTREGLERING. Starkare strå med mindre Gröda Gräsfrö, havre, korn, råg, rågvete, vete ANETRISE3LT/01/A S4813A/02

Trimaxx TILLVÄXTREGLERING. Starkare strå med mindre Gröda Gräsfrö, havre, korn, råg, rågvete, vete ANETRISE3LT/01/A S4813A/02 Trimaxx Starkare strå med mindre Gröda Gräsfrö, havre, korn, råg, rågvete, vete Verksamt ämne: Formulering: Rekisterinumero: 5121 Behörighetsklass: 2L Registreringsinnehavare: ADAMA Registrations B.V.

Läs mer

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Stortältet Stortältet Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Montrarna är tillgängliga mån. den 22:e kl. 08:00 Monterns bakkant utgörs av tältduk el. tältvägg alt. skärm för

Läs mer

MARKNADSNYTT 2015-11-01

MARKNADSNYTT 2015-11-01 Sida 1 av 8 Internationellt MARKNADSNYTT 2015-11-01 Den gångna veckans förändringar på Paris- Chicago- och Winnipegs spannmåls-och oljeväxtnoteringar har varit små, förutom på vete Chicago. En förklaring

Läs mer

Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur

Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur Bedömningar gjorda av Anders Adholm, HIR Skåne, Anki Sjöberg, Lovanggruppen, Cecilia Lerenius och Gunilla Berg, Jordbruksverket samt

Läs mer

Odling och användning av proteingrödor

Odling och användning av proteingrödor Odling och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik tel.010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor pratar vi om? Åkerböna (Vicia faba)

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30

Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30 Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30 Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel Reviderade av styrelsen för Svenskt Växtskydd den 30 november 2011 1. Dessa riktlinjer

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Tema Raps. Nyttoinsekterna i fokus. Rapsen - framtidsgrödan! Alnarps RAPSDAG. Nu blir svampbekämpningen enklare. Mars 2014

Tema Raps. Nyttoinsekterna i fokus. Rapsen - framtidsgrödan! Alnarps RAPSDAG. Nu blir svampbekämpningen enklare. Mars 2014 Tema Raps Mars 2014 Nyttoinsekterna i fokus Hur påverkas de så kallade nyttoinsekterna av våra bekämpningsmedel? Frågan blir allt viktigare i takt med kommande IPM direktiv och intresset för selektiva

Läs mer

Försäkringsvillkor Agria Gröda. Gäller från 2013-01-01

Försäkringsvillkor Agria Gröda. Gäller från 2013-01-01 Försäkringsvillkor Agria Gröda Gäller från 2013-01-01 Innehåll A Välkommen till Agria Djurförsäkring... 3 A.1 Det här är försäkringsvillkoren... 3 A.2 Kontrollera din försäkring... 3 B Försäkringsvillkor

Läs mer

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Växjö 2013-06-28 Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För

Läs mer

Kemikalieinspektionens författningssamling

Kemikalieinspektionens författningssamling Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; beslutade den 7 december 2011. KIFS 2011:5 Utkom

Läs mer

VÄXTODLINGS- GÅRDENS GULA MOTOR

VÄXTODLINGS- GÅRDENS GULA MOTOR VÄXTODLINGS- GÅRDENS GULA MOTOR I svenska försök har alla sorter som medeltal visat lägre avkastning vid sen sådd, i genomsnitt 29 kg lägre fröskörd per dygn senare såtid. I Danmark är den siffran något

Läs mer

PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi

PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi Utgiven av: HIR Malmöhus AB Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Ärter Odlingsförutsättningar 4 Kalkyl

Läs mer

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING En gårds miljöplan Anvisning för rådgivare 1. Inledning I de här anvisningarna för en miljöplan i systemet för jordbruksrådgivning presenteras i koncentrerad form anvisningar

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

BRUKSANVISNING. 01 Produktfakta. Behörighetsklass

BRUKSANVISNING. 01 Produktfakta. Behörighetsklass L147730 SWED/12M Användningsområde Mot bladlöss i odlingar av lantbruksgrödor, frukt, jordgubbar, grönsaker, prydnadsväxter samt i plantskolor. I växthus, endast på prydnadsväxter. Behandling av ätliga

Läs mer

Greppa marknadenkunskapsprojekt. för en lönsammare växtodling

Greppa marknadenkunskapsprojekt. för en lönsammare växtodling - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Greppa marknadenkunskapsprojekt 2010-2012 för en lönsammare växtodling Marknadsöversikt Rikard Korkman 25.1. 2012 Resultatet av en prissäkring i februari

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013 Landsbygdsverkets publikationsserie: Ansökningsguider och anvisningar Innehåll Sisältö Till läsaren...4 4.6 Att tillämpa stallgödselundantaget vid 1 Gödsling

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

Ekologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Spannmål. Höstvete, råg, rågvete, speltvete, vårvete, korn och havre. Foto: Urban Wigert

Ekologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Spannmål. Höstvete, råg, rågvete, speltvete, vårvete, korn och havre. Foto: Urban Wigert Ekologisk växtodling Odlingsbeskrivningar Spannmål Höstvete, råg, rågvete, speltvete, vårvete, korn och havre Foto: Urban Wigert Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Höstvete (Triticum aestivum)

Läs mer

En bladmögelstrategi som ger dig tid och pengar över till annat!

En bladmögelstrategi som ger dig tid och pengar över till annat! En bladmögelstrategi som ger dig tid och pengar över till annat! Stommen i din bladmögelbekämpning Mögelangrepp utgör den största risken för förluster när man odlar potatis. Mögel stoppar växten eftersom

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Vår- och grovfoderspecial. Din guide till en lyckad vårsådd och grovfodersäsong. Nov. 2012. Inspiration & produktinformation från Lantmännen Lantbruk

Vår- och grovfoderspecial. Din guide till en lyckad vårsådd och grovfodersäsong. Nov. 2012. Inspiration & produktinformation från Lantmännen Lantbruk Nov. 2012 Inspiration & produktinformation från Lantmännen Lantbruk Vår- och grovfoderspecial Din guide till en lyckad vårsådd och grovfodersäsong Gårdsmagasinet november 2012 1 Ledare Anneli Kihlstrand

Läs mer

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning

Läs mer

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

Ekologisk odling på Logården 1992-2002

Ekologisk odling på Logården 1992-2002 Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

Information om rörflen 1/2004

Information om rörflen 1/2004 1 Information om rörflen 1/2004 * * * * * * * * * * * * Maj Juli August Höst vinter Maj Innehållsförteckning Sida 1. Anläggning av rörflensodling 2 Rörflensskiftet 2 Sådd 2 Ogräsbekämpning 3 Året efter

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats 11 Ekologisk produktion 199 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Goda produktionsoch. spannmål

Goda produktionsoch. spannmål Goda produktionsoch lagringsmetoder för spannmål Goda produktions- och lagringsmetoder för spannmål Spannmålsbranschens samarbetsgrupp 2006 Publikationens namn: Goda produktions- och lagringsmetoder för

Läs mer

Användaranvisningar Version 1,0

Användaranvisningar Version 1,0 Användaranvisningar Version 1,0 INTRODUKTION...3 LOKALT VÄDERDATA...3 BESLUTSTÖDSSYSTEM FÖR BEKÄMPNING AV POTATISBLADMÖGEL...3 ANVÄNDARANVISNINGAR...4 WEBBADRESS...4 ANVÄNDARGRÄNSSNITT...4 DAGENS VÄDERDATA...5

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat? Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

TEHO Plus -projektets publikation 5/2013 GRÖNGÖDSLINGSGUIDE JOUKO KLEEMOLA

TEHO Plus -projektets publikation 5/2013 GRÖNGÖDSLINGSGUIDE JOUKO KLEEMOLA TEHO Plus -projektets publikation 5/2013 GRÖNGÖDSLINGSGUIDE JOUKO KLEEMOLA Effektivisering av vattenskyddet inom jordbruket TEHO Plus-projektets publikation 5/2013 Ombrytning: Mainostoimisto SST Oy Omslagsbild:

Läs mer

Vitsenap och oljerättika som fånggröda

Vitsenap och oljerättika som fånggröda Nr 10 Praktiska råd från Greppa Näringen Vitsenap och oljerättika som fånggröda Sammanfattning Stöd i Skåne, Halland och Blekinge - Sådd senast 20 augusti Ett djupt rotsystem - Lyfter växtnäring till ytan

Läs mer

gödsling med tillskottskväve under

gödsling med tillskottskväve under 1/11 Ett nytt verktyg för precisionsodling: Yara N-Sensor finlands första Yara n-sensor används i sommar såväl för olika tester som inom praktisk odling på både forskningsstationens och aktiva jordbrukares

Läs mer

Ultra. Focus 5 L. Ogräsmedel

Ultra. Focus 5 L. Ogräsmedel Focus Ultra Ogräsmedel Användningsområde: Mot gräsogräs i odlingar av blomkål, bönor, energiskog, jordgubbar, foder- och kokärter, klöverfrö, lusern, lök, morötter, oljelin, raps, rybs, rödsvingel, selleri,

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Okt 2013. Nytt och aktuellt. inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion

Okt 2013. Nytt och aktuellt. inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion Okt 2013 Nytt och aktuellt inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion Ledare ANNA HOLMBERG Gårdsmagasinet utges av Lantmännen Lantbruk 205 03 Malmö. Omslagsbild: Hans Jonsson Gårdsmagasinet är en produkt

Läs mer

Ekologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Oljeväxter och Lin. Foto: Ann-Charlotte Wallenhammar

Ekologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Oljeväxter och Lin. Foto: Ann-Charlotte Wallenhammar Ekologisk växtodling Odlingsbeskrivningar Oljeväxter och Lin Foto: Ann-Charlotte Wallenhammar Raps (Brassica napus) och rybs (Brassica rapa) Text: Ann-Charlotte Wallenhammar, Hushållningssällskapet Örebro

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Yara N-Tester. Bruksanvisning

Yara N-Tester. Bruksanvisning Yara N-Tester Bruksanvisning Redaktionell information Utgåva: 01.2011 Programvaruversion: 1.29 Tillverkare/distributör: Yara AB Box 516 261 24 Landskrona Tel. 0418-761 00 www.yara.se Information Informationen

Läs mer

Grovfodersortiment. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vall & Majs Grovfodersortiment Vall & Majs 2010 Innehåll Vall & Majs 2010 Grovfoder i framkant 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 5 Betesvallar 6 Gräsvallar 6 Vallfröblandningar

Läs mer