Viksbacka. avloppsreningsverk. Helsingforsregionens miljötjänster Helsingin seudun ympäristöpalvelut

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Viksbacka. avloppsreningsverk. Helsingforsregionens miljötjänster Helsingin seudun ympäristöpalvelut"

Sofia Åström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Viksbacka Helsingforsregionens miljötjänster Helsingin seudun ympäristöpalvelut

2 Viksbacka 10 kilometer MÄNTSÄLÄ Viksbacka i Helsingfors är störst i Norden sett till belastning. Reningsverket behandlar avloppsvattnet från industrin och invånare i Helsingfors och sju grannkommuner. Det dimensionerande flödet i den biologisk-kemiska delen i Viksbacka reningsverk är kubikmeter/dygn. Dimensionerande värde för BOD7(ATU)- belastningen är kg/dygn, för fosforbelastningen kg/dygn och för kvävebelastningen kg/dygn. Det genomsnittliga avloppsvattenflödet är m 3 /dygn och det maximala flödet m 3 /dygn. Med värdet 70 g BOD7(ATU)/ invånare är personekvivalenten invånare Av totalflödet till anläggningen är cirka 85 procent hushållsavloppsvatten och 15 procent industriavloppsvatten. I aktivslamanläggningens reningsprocess som fungerar enligt parallellsedimenteringsprincipen renas avloppsvattnet mekaniskt, kemiskt och biologiskt. Det renade avloppsvattnet leds längs en 16 kilometer lång utloppstunnel till öppet hav. Det slam som avskilts ur avloppsvattnet rötas och biogasen som uppstår i rötningsprocessen utnyttjas som värmeoch elenergi på reningsverket. Det torkade och rötade slammet förädlas till trädgårdsjord på ett komposteringsfält. Efter att et togs i bruk år 1994 har processen effektiviserats och verkets kapacitet har höjts i flera steg. I början av år 1998 förbättrades kvävereningen genom övergång till DN-processen. Kvävereningen förbättrades ytterligare när efterfiltreringsenheten togs i bruk i slutet av I början av år 2004 togs den åttonde aktivslamlinjen i drift, för att öka kapaciteten. Verket nådde sin maximala kapacitet år 2014 när den nionde biologiska behandlingslinjen togs i bruk. Gräns för avlopssystemets område Trycksatt avlopp Avloppstunnel TRÄSKÄNDA BORGNÄS Kombinerat avloppssystem TUSBY KERVO ESBO VANDA Avloppstunnel Viksbacka SIBBO Komposteringsfält Foto: HRM/Olli Häkämies GRANKULLA Finno 100 år av avloppsrening KYRKSLÄTT Utloppstunnel Utloppstunnel De första en i Helsingfors byggdes på 1910-talet för att rädda Tölöviken. Till en början renades avloppsvattnet med hjälp av grusfilter och septiska tankar, men redan på 1930-talet togs de första aktivslamanläggningarna i Norden i bruk. Innan Viksbacka togs i bruk 1994 hann sammanlagt tolv reningsverk vara verksamma i Helsingforsregionen. Helsingfors stad, stadsmätningsavdelningen, 100/2011

3 Viksbacka avloppsreningsprocess Förbehandling Rensning: 4 rensgaller, spaltvidd 10 mm Sandavskiljning: 4 bassänger, bassängvolym 536 m AVLOPPSVATTENRENINGSPROCESSEN 3, uppehållstid 13 min m 3 Bassängvolym sammanlagt m Uppehållstid: 3,5 timmar I VIKSBACKA 3 Uppehållstid: 8,0 h Förluftning: bassängvolym m 3, uppehållstid 52 min., rensavfall sammanlagt kg/år Försedimentering 7 linjer, 14 bassänger Bassängvolym sammanlagt: Ytbelastning: 1,4 m/h Luftning Denitrifikations-nitrifikationsprocess (DN) 9 bassänger, med 6 segment var Eftersedimentering 9 linjer, 18 bassänger Bassängvolym sammanlagt: m 3 Uppehållstid: 9,0 h Ytbelastning: 0,7 m/h Biologiskt filter Denitrifikationsfilter (Biostyr) Uppehållstid: 25 min. 10 filterenheter Metanolförbrukning: 334 kg/dygn Kemikalier som används Järnsulfat: ton/år Kalk: ton/år Metanol: ton/år Polymer: ton/år Metanol Kalk Ferrosulfat GALLERING SANDAV- SKILJNING FÖR- LUFTNING FÖRSEDIMENTERING Råslam LUFTNING EFTERSEDIMENTERING BIOLOGISK EFTERFILTERING UTLOPPSTUNNEL Överskottslam INLOPPSPUMPNING Värme, el Biogas ORC KOMPRESSORER Polymer ORC = Organic Rankine Cycle M = gasmotor G = generator ORC G G G G M M M M G M Rejekt RÖTNING GASANVÄNDNING AVVATTNING VIDAREFÖRÄDLING AV SLAMMET TILL MYLLPRODUKTER Inkommande avloppsvatten Q ave : m 3 /dygn : 238 mg/l SS: 260 mg/l N-tot: 46 mg/l P-tot: 6,3 mg/l COD Cr : 528 mg/l Rötning av slam Mesofilisk process Uppehållstid: dygn 4 rötkammare Volym: sammanlagt m 3 Till rötning: m 3 /d Halten suspenderade ämnen: 3,4 % Biogas Producerad biogas: 12,3 milj. m 3 /år Slamtorkning Torkat slam: ton/år Torrhalt: 29 % Vidareförädling av slam Jord: m 3 /år Jordförbättringskompost: m 3 /år Metsäpirttis mylla Det rötade och torkade slammet transporteras från Viksbacka till Metsäpirttis komposteringsfält i Sibbo. Slammet blandas med torv i förhållandet 1:1. Blandningen komposteras i stackar under cirka ett halvår, varefter man tillsätter sand och biotit. I det sista behandlingssteget siktas jordblandningen (siktöppning 20 mm). Genom Metsäpirttis mullprodukter återförs årligen cirka 580 ton fosfor och cirka 620 ton kväve till kretsloppet. Mullprodukternas kvalitet övervakas av EVIRA.

4 Reningsprocessen och reningskraven Tekniska data * Processutrymmena för behandling av avloppsvattnet har i sin helhet sprängts in i berget. Behandlingen görs enligt en traditionell aktivslamprocess, där fosfor avskiljs genom parallellsedimentering i två steg. Som fällningskemikalie för fosfor används i anläggningen järnsulfat (FeSO). Den fosforfällning som uppstår binds i slammet. Vattnets alkalinitet höjs vid behov med släckt kalk (CaOH). Förbiledningsvatten behandlas i en särskild behandlingsprocess. Det första steget i kvävereduktionen görs i aktivslamprocessen enligt fördenitrifikationsprincipen och det andra steget i de biologiska denitrifikationsfiltren. I aktivslamprocessens syresatta segment oxideras det ammoniumkväve som avloppsvattnet innehåller till nitratkväve (NO) som reduceras till kvävgas (N) i processens icke syresatta segment. Den aktivitet som sker i de syrefria förhållanden under såväl DN-processen som Biostyr -filtret baseras på denitrifikationsbakteriers förmåga att reducera kväve i nitratform till fri kvävgas och därigenom frigöra avloppsvattnets kväve till atmosfären. Till aktivslamprocessen tillsätts inga kemikalier eller biomassa utifrån, men i efterfiltreringssteget effektiviseras denitrifikationen genom tillsats av metanol (CHOH) Temperaturen i denitrifikationsprocesserna varierar i intervallet 9 18 C. Slammet som uppstår i reningsprocessen behandlas i bioreaktorer. Den metangas som uppstår i rötningsprocessen används för produktion av el- och värmeenergi. Den producerade elenergin svarar för 60 procent av reningsverkets elbehov. När det gäller värme är reningsverket självförsörjande. Det rötade slammet torkas genom centrifugtorkning som effektiviseras med en polymer. Det torkade slammet transporteras bort och förädlas vidare till mullprodukter på Metsäpirttis komposteringsfält i Sibbo. På Viksbacka reningsverk sker fortlöpande forsknings- och utvecklingsarbete med målet att säkerställa en högklassig avloppsrening även i framtiden. Det ökande invånarantalet i huvudstadsregionen liksom förändringarna på grund av klimatuppvärmningen ställer reningsverket inför nya utmaningar när avloppsvattenmängden ökar och extrema väderförhållanden blir vanligare. Då räcker reningsverkets nuvarande kapacitet inte längre alltid till för att uppfylla de ständigt striktare reningskraven. Utöver utveckling av processen är det också viktigt att förbättra verkets energieffektivitet.. Tillståndsvillkor för Viksbacka reningsverk Reningskraven enligt gällande miljötillstånd är följande: Tillståndsvillkor kvartalsmedelvärde 2) årsmedelvärde Enligt statsrådets förordning 888/2006 får det utgående vattnets totala kvävehalt vara högst 20 mg/l när vattnets temperatur i den biologiska processen är minst 12 C. Den nionde reningslinjen togs i bruk 2014 Tot. P Tot. N COD Cr mg/l < 10 <0,3 < 75 Reduktio % > 95 > 95 > 80 > 85 I samband med utbyggnaden under 2004 sprängdes utrymme i bergrummet för en nionde biologisk behandlingslinje som började byggas och utrustas i början av Projektet initierades på grund av de reningskrav som ställs på anläggningen, vars uppfyllande blir allt svårare på grund av näringsämnesbelastningen från den ständigt ökande avloppsvattenmängden samt de allt kraftigare flödesvariationerna. Linjen togs i bruk under år 2014 och ökade kapaciteten för biologisk behandling med cirka 12 procentenheter. 2) Inkommande avloppsvatten Invånarantal Dagflöde Maximalt flöde BOD 7 Totalkväve Totalfosfor m 3 /d m 3 /dygn 245,9 mg/l 48,0 mg/l 6,59 mg/l Utgående avloppsvatten * Uppgifter från år 2015 ** Innehåller ej vidareförädling av slam kg/dygn kg/dygn kg/dygn Kokonaistyppi Kokonaisfosfori COD Cr Gränsvärden < 10 mg/l > 80 % reduktion < 0,3 mg/l < 75 mg/l Resultat 5,2 mg/l 4,0 mg/l 0,23 mg/l 40,9 mg/l Kemikalieförbrukning Järnsulfat Släckt kalk Metanol Polymer ton/år ton/år ton/år 96 ton/år Biogas och energi Biogasproduktion Kostnader ** Driftkostnader Energiförbrukning i processen Personalkostnader Total förbrukning Köpta tjänster Energiproduktion Självförsörjningsgrad/el 13,4 milj. m 3 /år MWh MWh MWh 64 % 100 % Materiel och förnödenheter Saneringsinvesteringar 11,8 M /år 2,6 M /år 3,7 M /år 4,4 M /år 3,8 M /år Självförsörjningsgrad/värme Foto: HRM

5 Reningsverkets område /2014 Omslagsbild: HRM/Kai Widell TULOTUNNELI Ärtåkersvägen HERNEPELLONTIE Inkommande pumpstation 2. Rensgaller 3. Sandavskiljning 4. Förluftning 5. Försedimentering 6. Luftning 7. Eftersedimentering 8. Biologisk efterfiltrering 9. Metanolstation 10. Maskin- och utrustningsutrymmen 11. Rötkammare 12. Mellanlager 13. Slamtork 14. Gasklocka 15. Energiverk 16. Huvudbyggnad 17. Tilluft 18. Frånluft 19. Tung trafik Helsingforsregionens miljötjänster PB 100, HRM, Semaforbron 6 A, Helsingfors Tfn , Fax , Helsingin seudun ympäristöpalvelut PL 100, HSY, Opastinsilta 6 A, Helsinki Puh , Fax ,

Relevanta dokument

Viksbacka. avloppsreningsverk. Helsingforsregionens miljötjänster Helsingin seudun ympäristöpalvelut

Viksbacka. avloppsreningsverk. Helsingforsregionens miljötjänster Helsingin seudun ympäristöpalvelut Viksbacka Helsingforsregionens miljötjänster Helsingin seudun ympäristöpalvelut Viksbacka 10 kilometer MÄNTSÄLÄ Viksbacka i Helsingfors är störst i Norden sett till belastning. Reningsverket behandlar