ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013. BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com"

Transkript

1 2013 ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013 BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com

2 VI HAR UPPDATERADE KVALITETS- OCH PRISUPPGIFTER PÅ ADRESSEN

3 BÄSTA ODLARE Raisioagro har samlat odlingsanvisningar, mottagningskrav och en produktkatalog i en enda handbok. Odlingsanvisningarna har uppdaterad information om sorter och växtskyddsmedel. Handboken innehåller också gödslingsprogram som utarbetats i samråd med Yara. Vårt växtskyddsprogram sammanfattar de viktigaste växtskyddsåtgärderna på ett lättfattligt sätt. Nya grödor för i år är höstoljeväxter. I fråga om mottagningskrav publicerar vi standardkvalitets- och mottagningskraven för kontraktsgrödor. Vi har förtydligat t.ex. mögeltoxinkraven. Också den lägre gränsen för falltalet har ändrats. På justeringen av kvalitetskraven och kvalitetsprissättningen inverkar de krav, som ställs vid användningen av skörden, och också de speciella särdrag som råder under skördeperioden. Uppdaterade tabeller för kvalitet och kvalitetsprissättning finns på vår webbplats. Produktkatalogen presenterar insatsvaror för åkerodlingen och balningsförnödenheter. Den viktigaste växtskyddsnyheten är det långtidsverkande bekämpningsmedlet Avaunt mot skalbaggar. Nu kan skalbaggarna i många fall bekämpas helt och hållet med den nya generationens långtidsverkande medel: 1. bekämpningen med Avaunt och 2. bekämpningen med Biscaya eller Mospilan. Vårt vallfrösortiment var mycket uppskattat i fjol. De innovativa blandningarna indelas enligt slåttergångerna. Lägg också märke till nyheten Activate, marknadens tidigaste majssort. Raisioagro tecknar odlingskontrakt som förr på ett omfattande utbud av grödor. Det finns behov av både spannmål och proteingrödor. Det finns ett allt större behov av inhemska oljeväxter. Vi har ett tillräckligt stort utbud av utsäde för oljeväxter. Utarbeta en balanserad odlingsplan och producera växter som har stor efterfrågan. Med hopp om ett gott avkastningsår Jaakko Laurinen utvecklingschef Minna Oravuo kundchef INNEHÅLL VIKTIGT Repetition av principerna för god hygien i produktionen av grödor...4 Allmänna bestämmelser för mottagning av spannmål och oljeväxter...5 Mottagningskrav för ekospannmål och ekologiska olje- och proteingrödor...6 Standardkvalitet och mottagningskrav för odlingsväxter...8 ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA Vårvete...9 Höstvete...12 Råg...14 Maltkorn...17 Foderkorn...20 Havre...23 Ryps och raps...27 Höstoljeväxter...30 Vall...32 VÄXTSKYDD Tankblandningar för besprutning av spannmål...36 Effekttabell för ogräsmedel som används i stråsäd...37 De främsta växtsjukdomarna, skadeinsekterna och ogräsen...38 GÖDSLING Preciserad gödsling enligt villkoren för miljöstöd YaraVita-bladgödslingsmedel tryggar en god skörd...42 Raisioagros och Yaras gödslingsprogram...44 PRODUKTKATALOG Utsäde...48 Gödselmedel...52 Växtskyddsmedel...54 Ensileringsmedel...59 Balningsförnödenheter...60 BILAGOR Analysmetoder...62 Eftergranskningspraxis...63

4 VIKTIGT REPETITION AV PRINCIPERNA FÖR GOD HYGIEN I PRODUKTIONEN AV GRÖDOR Rena och trygga produkter måste garanteras i hela produktionskedjan från primärproduktion till konsumtion, dvs. från jord till bord. Odlingen spelar en viktig roll det är där som kedjan börjar. Om man följer goda principer för hygien och har gemensamma spelregler, är det lätt att hålla god hygien i hela kedjan. Exempel på goda principer Rena och hela silor Ytorna ska vara hela och lätta att rengöra. Ytorna på insidan är rena och torra. Silon rengörs och granskas så att den är i skick, innan den tas i bruk. Silokonstruktionerna ska vara sådana att fåglar och gnagare inte kommer åt spannmålen. Fåglar ska inte häcka i silokonstruktionerna eller nära dem. Ändamålsenlig transport av spannmålen För transporten används endast materiel lämpligt för syftet. Lastutrymmet ska vara tätt. Ytorna ska vara hela och lätta att rengöra. Lastutrymmet ska vara rent och torrt. Kontrollera att lastutrymmet är rent före lastningen. Lastutrymmet ska skyddas så att inget obehörigt kommer in i det, t.ex. fåglar, insekter, fukt, damm mm. Säd som fallit på marken i samband med lastningen och lossningen ska omedelbart städas undan. Skydda omgivningen Tillämpa de kompletterande villkoren i gårdsstödet ( krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden föreskrivna verksamhetskrav Håll koll på rödmöglet, dvs. Fusarium-svampen Rödmögel (Fusarium-svampen) är en sjukdomsalstrare som lever på marken i växtavfall och ger upphov till stråbassjuka hos spannmål och rödmögel i axen. Den sprids också med utsäde. Rödmögel kan bilda toxiner och i EU:s förordning har det fastställts en maximihalt för rödmögeltoxiner i spannmål som ska användas i livsmedel. De främsta toxinerna som rödmögel alstrar är deoxynivalenol (DON), T-2- och HT-2-toxinerna och zearalenon. I spannmål för livsmedelsbruk är gränsvärdet för DON-toxinen mikrogram per kilo havre och mikrogram per kilo i andra spannmål. Högsta tillåtna halten av zearalenon är 100 mikrogram per kilo. För T-2- och HT-2-toxinerna finns det rekommenderade värden för högsta tillåtna mängd i foderspannmål. De värden som Raisioagro använder beträffande mögeltoxiner finns i mottagningskraven på sidan 8. Odlaren kan hålla rödmöglet under kontroll med följande metoder: mångsidig växtföljd val av lämpligt spannmålsslag och sort (risken är vanligen större med sena sorter) eget utsäde av god kvalitet, som är betat och iståndsatt, eller certifierat utsäde satsa på att få ett livskraftigt och rikt växtbestånd snabb torkning av den tröskade skörden till lägre fukthalt än 14 % också om skörden förefaller att vara relativt torr vid tröskningen använd inte enbart strobilurinpreparat för bekämpning av växtsjukdomar använd sjukdomspreparat som har effekt på rödmögel (Proline och Juventus) bekämpning av liggväxt 4 Odlingshandbok 2013

5 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR MOTTAGNING AV SPANNMÅL OCH OLJEVÄXTER Spannmål som levereras ska vara fullmogen, luktfri, ha vacker färg och ett tilltalande yttre. Vid den sensoriska bedömningen får spannmålen inte vara unken eller sotsvart. Den får inte heller innehålla skadeinsekter, spillning eller betad säd. Vid mottagandet av partiet iakttas Raisioagros mottagningskrav. Leveransdugligheten fastställs på basis av analyser ur den levererade lasten. Raisioagro tar inte emot spannmål, som har behandlats med glyfosatpreparat före tröskningen. Innan spannmålen lastas på transportfordonet, måste säljaren försäkra sig om att lastutrymmet är rent. Vid behov ska lastflaket tvättas, så att ingen främmande lukt eller smak kontaminerar spannmålen. Fordon som används för transport av bulkfoder får användas endast för transport av foderspannmål. Spannmålen måste täckas över omedelbart efter lastningen. Också efter provtagningen av leveransen ska spannmålen hållas övertäckt. I den här handboken uppger Raisioagro vilka standardkvalitets- och mottagningskrav som gäller för odlingsväxterna. Om ett parti uppfyller standardkvalitetskraven, betalas minst ett grundpris för varan. Om partiet däremot uppfyller mottagnings- men inte standardkvalitetskraven, tillämpas de kvalitetskorrigeringstabeller som finns på våra webbsidor, för att fastställa det slutliga priset. Om spannmålspartiet inte uppfyller mottagningskraven, kan det ändå finnas möjlighet till flexibilitet i vissa fall. Då tillämpar vi i första hand korrigeringstabellerna, som finns på vår webbplats, för att bestämma priset. Men Vid mottagandet av partiet iakttas Raisioagros mottagningskrav. om storleken på kvalitetskorrigeringen inte finns noterad på våra webbsidor, tillämpas ett pris som parterna kommer överens om vid köpet i fråga. Raisioagro väger spannmålen och utför kvalitetsanalyser enligt allmänt godkända metoder. På sidan 62 i handboken finns analysmetoder och apparater som används och vilka apparaturens toleransgränser är. Spannmålssäljaren eller hans representant har rätt att närvara vid mottagningen av det levererade spannmålspartiet. Parallellprov för analys av brödsäd och maltkorn sparas i minst två veckor efter redovisad avräkning för spannmålen. Motsvarande prov på underkända spannmålsleveranser förvaras också lika lång tid. Inom EU trädde en förordning i kraft om gränsvärden för mykotoxiner i livsmedelsspannmål. Dessa gränsvärden tillämpas även av Raisioagro och ett spannmålsparti, som överskrider den tillåtna gränsen för mykotoxinhalterna, blir därför underkänt. I och med att odling av kummin blir allt vanligare, ska särskild uppmärksamhet fästas vid att alla använda maskiner och redskap rengörs noggrant efter tröskning, torkning och transport av kummin. Med sin kraftiga doft kan även en liten mängd kumminfrön kontaminera ett helt spannmåls- eller oljeväxtparti, så att kummindoften också överförs till slutprodukten, trots sortering och vidareförädling. Tilläggsuppgifter om våra mottagningskrav och vår kvalitetsprissättning finns på våra webbsidor. Prisen och kvalitetsprissättningen anges exklusive moms (0 %). Raisioagro förbehåller sig rätten till ändringar i kvalitetsprissättningen. Odlingshandbok

6 VIKTIGT MOTTAGNINGSKRAV FÖR EKOSPANNMÅL OCH EKOLOGISKA OLJE- OCH PROTEINGRÖDOR Raisio har på ett målmedvetet sätt utvidgat utbudet av växtbaserade och hälsosamma produkter också för ekologiska produkter. Vi tillverkar många slags produkter av ekospannmål, t.ex. flingor och mjöl. I höstas inledde vi också tillverkning av ekonötfoder av inhemsk ekospannmål. Vi köper ekologiskt odlad spannmål både av livsmedelskvalitet (kvarnvete, råg och grynhavre) och av foderspannmålskvalitet som är lämplig för ekofodertillverkningen (fodervete, -korn och -havre). Förutom spannmål köper vi oljeväxter (ryps och raps) och proteinväxter (bondböna och ärt). Ekospannmålens leveransplatser, villkor och kvalitetskrav Det finns flera leveransplatser för ekospannmål runt om i landet. Spannmål kan levereras till våra fabriksorter Reso, Nokia, Ylivieska ja Libelits och dessutom till Loimaa, Kumo, Koria och Kuopio. Leveransorterna för olika grödor finns på vår webbplats. I produktionen av ekologisk spannmål som levereras till Raisioagro ska EU:s fastställda anvisningar och bestämmelser för ekologisk produktion iakttas. Eftersom ekologisk spannmål förädlas till livsmedel och foder på samma sätt som konventionell spannmål, är kvalitetskraven i huvudsak likadana i båda fallen. Raisioagro noterar dagligen och officiellt prisen på ekospannmål, ekooljeväxter och ekoproteinväxter. Också prisuppgifter finns på vår webbplats. Leverans av ekologiska grödor Vid leverans av ekologisk spannmål till Raisioagros mottaningsplatser skall följande dokument finnas med för varje parti noggrant ifyllda: 1) styrkande dokumentation om aktören enligt artikel 29.1 i förordningen (EG) Nr 834/ ) överensstämmelseförsäkran 3) upplysningar om lasten ekologisk spannmål. Dokumentationen om aktören ska vara giltig vid leveransen av ekospannmålspartiet. Odlaren har ansvaret att uppfylla villkoren för ekologisk produktion och att villkoren nämnda i blanketterna dessutom har uppfyllts. Odlaren ska tillsammans med chauffören se till att fordonet är rent. 6 Odlingshandbok 2013

7 TILLÄGGSUPPGIFTER OM MOTTAGNINGEN AV EKOSPANNMÅL FINNS PÅ Odlingshandbok

8 VIKTIGT STANDARDKVALITET OCH MOTTAGNINGSKRAV FÖR ODLINGSVÄXTER KVARNVETE RÅG GRYNHAVRE GRYNKORN* MALTKORN** Krav Mot- Krav Mot- Krav Mot- Krav Mot- Krav Motpå stan- tagnings- på stan- tagnings- på stan- tagnings- på stan- tagnings- på stan- tagningsdard- krav dard- krav dard- krav dard- krav dard- krav kvalitet kvalitet kvalitet kvalitet kvalitet Fuktighet högst, % 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 Hektolitervikt minst, kg 78,0 78,0 71,0 71,0 58,0 58,0 68,0 68,0 Proteinhalt minst, % 12,5 12,5 9,0 9,0 Proteinhalt högst, % 11,5 11,5 Falltal minst Orenheter högst, % 0,5 2,0 0,5 2,0 0,5 2,0 0,5 2,0 Gröna kärnor högst, % 2,0 4,0 2,0 4,0 1,0 1,0 Främmande sädesslag högst, % 2,0 4,0 2,0 4,0 1,0 1,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Övriga avfallskärnor högst, % 2,0 5,0 2,0 7,0 Sortering 2,0 mm: andel kärnor som går genom sållet högst, % 5,0 10,0 Sortering 2,5 mm: andel kärnor som går över sållet minst, % 88,0 88,0 Sortering I+II dvs. sållning 2,5 mm: andel kärnor som går över sållet minst, % Sortering IV dvs. sållning 2,2 mm: andel kärnor som går genom sållet högst, % Grobarhet minst, % 90,0 3,0 95,0 85,0 5,0 95,0 Kärnans färg klar klar klar klar *Färg och falltal. Kärnan i korn som används till gryn ska ha en ljus och klar färg. Kornprovet skalas för att färgen ska kunna bedömas. Kornet är lämpligt för framställning av gryn, om det inte har en blå, grön eller brunröd nyans. Grynkornet ska ha ett falltal som är minst 150. **Gränsen för fusariumhalten i maltkorn av standardkvalitet är 80 % och gränsen för mottagning är 80 %. FODERVETE FODERHAVRE FODERKORN FODERÄRTER BONDBÖNA Krav Mot- Krav Mot- Krav Mot- Krav Mot- Krav Motpå stan- tagnings- på stan- tagnings- på stan- tagnings- på stan- tagnings- på stan- tagningsdard- krav dard- krav dard- krav dard- krav dard- krav kvalitet kvalitet kvalitet kvalitet kvalitet Fuktighet högst, % 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,5 14,5 14,5 14,5 Hektolitervikt minst, kg Orenheter högst, % 1,0 2,0 1,0 2,0 1,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Främmande sädesslag högst, % 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Övriga avfallskärnor högst, % 4,0 4,0 4,0 4,0 GRÄNSERNA FÖR MÖGELTOXINHALTER I SPANNMÅL Livsmedelsbruk Kvarnvete, råg, Grynhavre maltkorn, grynkorn OLJEVÄXTER Krav Motpå stan- tagningsdard- krav kvalitet Fukthalt högst, % 9,0 9,0 Orenheter högst, % 3,0 5,0 Oljehalt minst, % 40,0 Klorofyllhalt högst, mg/kg 20,0 50,0 Deoxynivalenol (DON) högst, µg/kg Zearalenon högst, µg/kg Okratoxin A högst, µg/kg 250 5,0 5,0 Alfatoxin B 1 högst, µg/kg 2,0 2,0 Aflatoxiner B 1 +B 2 +G 1 +G 2 sammanlagt högst, µg/kg 4,0 4,0 Foderanvändning Alla spannmål Deoxynivalenol (DON) högst, µg/kg Zearalenon högst, µg/kg Okratoxin A högst, µg/kg Odlingshandbok 2013

9 ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA VÅRVETE Vårvete används i stor utsträckning inom såväl kvarn- som foderindustrin. Oavsett om vetet ska gå till bröd- eller fodertillverkning, är det inte särskilt mycket som skiljer i odlingen. För fodervetets del saknar dock falltalet betydelse. En viktig faktor vid odling av vete är tillräcklig kvävegödsling, antingen allt på en gång eller uppdelad på flera givor. Bekämpning av växtsjukdomar är också viktigare vid odling av vete än för annan vårsäd. Kvalitetskraven på kvarnvete Fukt Fukthalten får vara högst 14 %. För spannmål som är fuktigare än så, uppbärs en torkningsersättning. Falltal Falltalet för kvarnvete ska vara minst 220. Protein Mottagningskravet för kvarndugligt vårvete är för proteinhaltens del 12,5 %. Noteringar om avvikelser från normen noteras på vår webbsida. Bestämning av vetets glutenindex och Zeleny-tal Gluten ska vara friskt och strakt. Genom bestämning av glutenindex säkerställs kvaliteten och bakningsegenskaperna för handelsdugligt vete. Raisioagro tar emot sådana vårvetesorter som uppfyller kraven för kvarnvete, har goda sortegenskaper och vars Zeleny-tal och degtest uppfyller kraven för kvarnvete. Hektolitervikt Kravet på hektolitervikten för standard- och mottagningskvalitet är minst 78 kg. Orenheter Till orenheter hör ogräsfrön, skämda kärnor, baljväxtfrön, andra orenheter, skal, mjöldryga, sotkorn, döda insekter eller delar av dessa och kärnor som är missbildade av växtsjukdomar eller andra orsaker. I kvarnvete till grundpris får det finnas högst 0,5 % orenheter. Vid mottagningen får andelen orenheter vara högst 2 % och mjöldryga högst 0,05 %. Främmande sädesslag och gröna kärnor För kvarnvete är standardkvalitetskravet 2 % och mottagningskravet 4 %. Övriga ogräsfrön Till övriga ogräsfrön räknas sönderslagna, frost- och insektsskadade, grodda, mögliga och torkskadade kärnor. För vetets del blir också skrumpna kärnor, som går genom 2 mm:s sållet, betraktade som ogräsfrön. Vid mottagningen av kvarnvete får antalet övriga ogräsfrön uppgå till högst 5 %. Kvalitetskrav för fodervete Mottagningskravet för fodervete är för fuktighetens del 14 % och för hektoliterviktens del 72 kg. Standardkvalitetskravet för orenhetshaltens del är högst 1 % och för mottagningskravets del högst 2 %. Främmande sädesslag och gröna kärnor får uppgå till högst 5 % i kraven för standardkvalitet och mottagning. Se gränserna för mögeltoxinhalter i vete i tabellen på sidan 8. Sådd Det är skäl att beta utsädet. Vete som lämnas obetat kan få stinksot att spridas, och då blir skörden oduglig i handeln. För betning lämpar sig t.ex: Baytan I -betningspulver (har mycket bred effekt) Baytan Universal -betningsvätska (har samma effekt som Baytan I -betningspulver) Rekommenderad såtäthet är grobara kärnor/m² Formel för beräkning av utsädesmängden: Utsädesmängd (kg/ha) = såtäthet (kärnor/m²) x tkv (g)/grobarhet (%) I praktiken varierar utsädesmängden mellan 220 och 330 kg/ha. Odlingshandbok

10 ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA Sorter Amaretto En sen sort med ytterst hög avkastning. Delad gödsling rekommenderas för att proteinet ska få kvarnduglighet. Falltalet är inte högt men rätt stabilt. Kornstorleken har i praktisk odling varit jämn. Quarna BOR En kvalitetssäker sort för dem som odlar kvarnvete. Rekommenderas för zonerna I III. Sorten har medellång växttid, mycket hög proteinhalt och utmärkt bakningskvalitet. Tack vare den höga proteinhalten är sorten lämplig också för t.ex. broilerproduktion. Det är känslig för torka på lerjordar, eftersom rötterna är korta. Kornstorleken hålls jämn från år till år. Av samma typ som Anniina, men har t.ex. bättre sjukdomshärdighet och större kornstorlek. Strået är kort och sorten är ganska härdig mot liggsäd. Mjöldagg har förekommit i relativt liten utsträckning hos Quarna. Härdighet mot bladfläcksjuka på medelnivå. Marble BOR En högavkastande standardsort av brödvete som är tidigare än Amaretto. Lämpar sig bäst för odling i zonerna I II och på gynnsamma områden i zon III. Rekommenderas för leroch mineraljordar. Marble påminner om egenskaperna hos den populära Zebra. Sorten har hög hektolitervikt och stora kärnor, också falltalet är högt och stabilt. Härdigheten mot brunfläcksjuka rätt god, bättre än hos Kruunu. Anniina BOR En tidig sort med en av de högsta proteinhalterna i sortutbudet. Lämpligt som foder- och brödvete på hela veteodlingsområdet. Gödsling och jordarter Vårvete lämpar sig på alla jordar vars ph-värde är högre än 6,2. Mullrika lerjordar brukar vara de bästa jordarna för vete. För att trygga en tillräcklig skörd och proteinhalt måste kvävegödslingen vara rätt riklig. Tilläggskväve för att öka skörden kan ges efter bestockningen och för att höja proteinhalten efter axgången. Exaktare gödslingsprogram för de olika sorterna finns i kapitlet Gödsling. RAISIOS RESULTAT FRÅN FÖRHANDSPROVEN FÖR DE OLIKA VÅRVETESORTERNA Protein Falltal Hlv, kg Skörd, kg/ha Amaretto 11,7 13, ,4 81, Marble 11,5 13, ,6 81, Zebra 12,0 13, ,1 81, Wellamo 12,6 14, ,8 81, KWS Scirocco 13,5 14, ,3 82, Kruunu 12,0 13, ,4 78, Quarna 14,0 16, ,7 81, Anniina 14,1 15, ,0 82, Medeltalet för alla sorter 12,5 14, ,7 80, EFFEKTTABELL ÖVER SJUKDOMSALSTRARE FÖR VETE Spor- Tilt Pro- Basso Juven- Menara Pro- Stereo Zenit Mirador Acanto 1) Comet 1) Delaro Acanto Stratak line tus saro /Amistar 1) + Zenit + Juven- Prima tego + Menara tus Vetemjöldagg 2) + +(+) (+) Rostsjukdomar (+) +(+) ++ ++(+) ++(+) (+) ++(+) ++(+) ++(+) Brunfläcksjuka på vete 3) +(+) +(+) (+) ++ ++(+) ++(+) +(+) (+) ++(+) Bladfläcksjuka på vete 3) +(+) +(+) ++ +(+) +(+) Stråknäckare +(+) (+) (+) +(+) - Rödmögel (+) +(+) = UTMÄRKT EFFEKT ( %), ++ = GOD EFFEKT (61 80 %), + = SVAG EFFEKT (41 60 %), - = INGEN EFFEKT ELLER OKÄND EFFEKT ELLER INTE GODKÄNT ANVÄNDNINGSOMRÅDE 1) Strobiluriner bör alltid användas i blandningar med andra medel som har god effekt mot sjukdomen i fråga. Även i Finland kan det förekomma mjöldagg, bladfläcksjuka, svartpricksjuka och svampar på vete som är motståndskraftiga mot strobiluriner och då kan effekten bli svagare än vad som uppskattats. 2) Preparaten har i genomsnitt bättre effekt på kornmjöldagg än på vetemjöldagg. 3) Också svartpricksjuka kan förekomma som enda infektion eller som en blandinfektion med andra bladfläcksjukdomar på vete. I Finland har man påträffat stammar av svampsjukdomen i fråga som motståndskraftiga mot strobiluriner. Svartpricksjuka på vete bekämpas effektivast med protiokonatsol eller metkonatsol (t.ex. preparaten Proline och Juventus eller blandningar av dessa). Källa: Jalli M MTT Växtskydd/Peltonen S. (red.) Peltokasvien kasvinsuojelu ProAgria maaseutukeskusten liitto. 10 Odlingshandbok 2013

11 Tröskning Om man eftersträvar en skörd med högt falltal, skall man inte dröja med tröskningen. Med fodervete går det dock att vänta något längre. Den lämpligaste tiden för tröskningen infaller då fukthalten har sjunkit under 25 %. Partier med olika kvalitet ska hållas åtskilda vid tröskning, torkning och lagring. Skörden ska torkas genast efter tröskningen tills fukthalten är lägre än 14 %. Ett representativt förhandsprov fås bäst från spannmålsströmmen i samband med tömning av torken eller påfyllning av lagersilon. OFFICIELLA SORTFÖRSÖK PÅ VÅRVETE (MTT) Sort St. Avkastning, Relation- Växttid, Liggväxt- Längd, Tkv, Hlv, Protein- Falltal kg/ha stal dagar % cm g kg % 1 Trappe , ,4 79,3 11,2 225 Amaretto , ,5 79,7 11,7 263 Puntari , ,4 80,8 11,6 214 Epos , ,5 77,1 12,8 306 Demonstrant , ,7 80,5 12,8 293 Picolo , , Wellamo , ,7 80,3 13,4 274 Sertori , ,5 81,6 13,5 293 Marble , ,8 80,4 12,7 286 Zebra , , ,6 285 Kruunu=c , ,7 77,4 12,7 312 Quarna , ,6 79,6 14,8 300 Anniina , , ,8 290 Wappu , ,8 78,1 14,8 301 Wanamo , , Bjarne , ,7 78, VÄXTSKYDDSPROGRAM FÖR VÅRVETE OGRÄSBEKÄMPNING SJUKDOMSBEKÄMPNING TILLVÄXTREGLERING BEKÄMPNING AV FLYGHAVRE Standardpreparat med bred effekt Classic SX 12 g + Cantor 0,4 l + Sito Plus 0,1 l (Cantor MegaPack) Om det finns mycket tistel och mjölktistel på skiftet eller om det behöver en effektiv bekämpning (bekämpning fördröjd och vid varmt väder) Ariane S 1,75 2,5 l Om det finns flyghavre eller andra stråogräs utöver de vanligaste ogräsen på skiftet Broadway 150 g + Dassoil 0,5 l Ett lågdosmedel som har effekt på måror. För bekämpning av mjölktistel och tistlar tillsätts 1 l MCPA. Sekator 0,075 0,15 l + Sito Plus 0,1 l DTR-sjuka förekommer i synnerhet på jordar med direktsådd och om vete odlas på samma skifte flera år i följd. Bekämpas med triatsoler i samband med ogräsbekämpningen. Den förmånligaste lösningen Tilt 0,25 l Bekämpning av brunfläcksjuka, mjöldagg och gulrost efter axgång. Den effektivaste och mest täckande blandningen Mirador 0,25 l + Proline 0,25 l Förmånlig men dock effektiv Mirador 0,25 l + Stereo 0,5 l En förmånlig blandning av två effektmedel, fördröjer inte mognaden Stereo 0,8 l Vid kraftigt sjukdomstryck ökas mängderna. Trygg och effektiv i samband med sjukdomsbekämpning Sonis 0,2 0,3 l Förmånligare i samband med sjukdomsbekämpning Cerone 0,3 0,5 l En förmånlig försäkring i samband med ogräsbekämpning CCC 0,2 0,3 l Effektiva, goda alternativ till tankblandningar Swipe 0,8 l Ingen begränsning på grundvattenområde Puma Extra 1 l/ha Om det finns behov av att bekämpa bladlöss, kan detta kombineras med t.ex. ogräsbekämpning. Bekämpning av röd vetemygga kan kombineras med sjukdomsbekämpning. Decis Mega 0,1 l Kontrollera uppgifterna och miljöbegränsningarna på bruksanvisningen, innan du tar medlet i användning. Odlingshandbok

12 ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA HÖSTVETE Höstvete har i allmänhet en högre skördepotential än vårvete. Däremot är proteinhalten i höstvete lägre än i vårvete. För att proteinhalten i höstvetet ska nå en tillfredsställande nivå, ska kvävegivan vara tillräckligt stor och gödslingen ske vid rätt tidpunkt. Om höstvete tas med i växtföljden, sprids de brådaste säsongtopparna ut under sådd och skörd över en längre tid. Det går utmärkt att så höstvete direkt på stubben efter odling av oljeväxter. Den bästa tidpunkten för sådd av höstvete är från den 20 augusti till de första veckorna i september. Kvalitetskrav på kvarnvete Fukt Fukthalten får vara högst 14 %. För spannmål som är fuktigare än så, uppbärs en torkningsersättning. Falltal Falltalet för kvarnvete ska vara minst 220. Protein Mottagningskravet för kvarndugligt höstvete är för proteinhaltens del 12,5 %. Noteringar om avvikelser från normen noteras på vår webbsida. Bestämning av vetets glutenindex och Zeleny-tal Gluten ska vara friskt och strakt. Genom bestämning av glutenindex säkerställs kvaliteten och bakningsegenskaperna för handelsdugligt vete. Raisioagro tar emot sådana höstvetesorter som kvarnvete, som har goda sortegenskaper och vars Zeleny-tal och degtest uppfyller kraven för kvarnvete. Hektolitervikt Hektolitervikten ska vara minst 78 kg. Orenheter Till orenheter hör ogräsfrön, skämda kärnor, baljväxtfrön, övriga orenheter, skal, mjöldryga, sotkorn, döda insekter eller VÄXTSKYDDSPROGRAM FÖR HÖSTVETE BESPRUTNING AV BOMULLS- MÖGEL INNAN VINTERS- SNÖTÄCKET LÄGGER SIG Proline 0,4 l + Topsin 200 g OGRÄSBEKÄMPNING Bekämpar säkert höstgroende baldersbrå, men också vårgroende ogräs Ally 1 tabl. + Primus 0,075 l + Sito Plus 0,1 l Om det finns flyghavre eller andra stråogräs utöver de vanligaste ogräsen på skiftet Broadway g + Dassoil 0,5 l Ett lågdosmedel som har effekt på måror och baldersbrå Sekator 0,10 0,15 l + Sito Plus 0,1 l SJUKDOMSBEKÄMPNING DTR-sjuka förekommer i synnerhet på jordar med direktsådd och om vete odlas på samma skifte flera år i följd. Bekämpas med triatsoler i samband med ogräsbekämpningen. Stråknäckare som kan förekomma på höstvete kan bekämpas vid samma tillfälle med ämnen som har effekt på sjukdomen. Inga begränsningar Proline 0,3 l Förmånlig Stereo 0,5 l Bekämpning av brunfläcksjuka, mjöldagg och gulrost efter axgång. Effektivaste och bredaste blandningen Mirador 0,25 l + Proline 0,25 l Förmånligare men ändå effektiv Mirador 0,25 l + Proline 0,5 l En förmånlig blandning av två effektmedel, fördröjer inte mognaden Stereo 0,8 l Vid kraftigt sjukdomstryck ökas mängderna. TILLVÄXTREGLERING Trygg och effektiv Sonis 0,2 0,4 l Förmånligare Cerone 0,3 1,0 l Förmånlig, i samband med ogräsbekämpning CCC 0,3 2,0 l BEKÄMPNING AV FLYGHAVRE Effektiva, goda alternativ till tankblandningar Swipe 0,8 l Ingen begränsning på grundvattenområde Puma Extra 1 l/ha Om det finns behov av att bekämpa bladlöss med pyretroider, kan detta kombineras med t.ex. ogräsbekämpning. Bekämpning av röd vetemygga kan kombineras med sjukdomsbekämpning. Decis Mega 0,1 l Kontrollera uppgifterna och miljöbegränsningarna på bruksanvisningen, innan du tar medlet i användning. 12 Odlingshandbok 2013

13 delar av dessa och kärnor som är missbildade av växtsjukdomar eller andra orsaker. Vete till grundpris får innehålla högst 0,5 % orenheter. Vid mottagningen får andelen orenheter vara högst 2 % och mjöldrygans andel högst 0,05 %. Främmande sädesslag och gröna kärnor Gränsen för standardkvalitet är 2 % och för mottagning 4 %. Övriga ogräsfrön Till övriga ogräsfrön räknas sönderslagna, frost- och insektsskadade, grodda, mögliga och torkskadade kärnor. För vetets del blir också skrumpna kärnor, som går genom 2 mm:s sållet, betraktade som ogräsfrön. För kvarnvetets del får antalet övriga ogräsfrön uppgå till högst 5 %. Kvalitetskrav för fodervete Gränsen för fukthalten vid mottagningen av fodervete är 14 %. Standardkvalitetskravet för hektoliterviktens del är 78 kg och för mottagningskravets del 72 kg. Standardkvalitetskravet för orenhetshaltens del är högst 1 % och för mottagningskravets del 2 %. Främmande sädesslag och gröna kärnor får uppgå till högst 5 % i kraven för standardkvalitet och mottagning. Se gränserna för mögeltoxinhalter i vete i tabellen på sidan 8. av skifte är det bra att också beakta vattenhushållningen. Hela P- och K-givan ges i samband med höstgödslingen. Vårgödsling inleds med fördel då tillväxten börjat och då åkern bär traktorn och spridningsredskapen. I täta bestånd lönar det sig att inleda gödslingen något senare. Kvävegödslingen kan delas på 2 3 gånger, och den sista givan sprids då axet syns tydligt för att en högre proteinhalt ska nås. Ett exaktare gödslingsprogram finns i kapitlet Gödsling. Tröskning Höstvetes goda falltal beror på att man vanligen kan skörda höstvetet under gynnsamma omständigheter med början från augusti. Om det finns liggsäd i beståndet och om det råder fuktig väderlek kan falltalet dock sjunka snabbt. Tröskning av höstvete kan inledas då fukthalten sjunkit under 25 %. Partier med olika kvalitet ska hållas åtskilda vid tröskning, torkning och lagring. Spannmålen torkas genast efter tröskningen. Spannmål torkas tills fukthalten är lägre än 14 %. Ett representativt förhandsprov fås bäst från spannmålsströmmen i samband med tömning av torken eller påfyllning av lagersilon. Sådd Utsädet kan med fördel betas med lämpligt medel. Beakta skillnaderna mellan medlen i synnerhet då det gäller effekten på snömögel: Baytan I-pulver (har effekt på alla andra sjukdomar utom på brunfläcksjuka och snömögel) Baytan Universal-vätska (skillnaden i effekt jämfört med Baytan I-pulvret är att medlet också bekämpar snömögel) Rekommenderad såtäthet är 500 grobara kärnor/m² Formel för beräkning av utsädesmängden: Utsädesmängd (kg/ha) = såtäthet (kärnor/m²) x tkv (g)/grobarhet (%) I praktiken varierar utsädesmängden mellan 190 och 260 kg/ha. Sorter SW Magnifik En balanserad blandning mellan hög avkastning, odlingssäkerhet och kvalitet. Hektolitervikten är hög, strået starkt och stabiliteten i falltalet på medelnivå. Vinterhärdigheten är bland de bästa. Växttiden är som medelvärdet för höstvetesorterna. Sorten har klarat sig bra i officiella sortförsök. För odlingszonerna I II. Gödsling och jordarter Kravet på ph för höstvete är över 6,2. På mineraljordar är utvintringen säkrare än på organogena jordarter. Vid valet I synnerhet råg men också höstvete kan behöva besprutas mot snömögel. Till vänster på bilden är ett obehandlat Gunbo-höstvetefält och till höger en ruta som snömögelbekämpats med Proline 0,4 l + Topsin 200 g. Odlingshandbok

14 ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA RÅG För att rågodling ska vara lönsam, krävs det inte enbart en mängdmässigt stor skörd. Även kvaliteten bör vara tillräckligt bra, för att rågen ska kunna användas som råvara i välsmakande rågprodukter. Detta innebär att rågen ska vara jämnt fullmogen, ha tillräckligt bra hektolitervikt och falltal, vara felfri i sensoriska bedömningen och fri från mjöldrygor vid tröskningen. Kvalitetskrav Fukt Fukthalten får vara högst 14 %. Falltal Standardkvalitetskravet för falltalet är 120. Hektolitervikt Hektolitervikten ska vara minst 71 kg. Orenheter Till orenheter hör ogräsfrön, skämda kärnor, baljväxtfrön, andra orenheter, skal, mjöldryga, sotkorn, döda insekter eller delar av dessa och kärnor som är missbildade av växtsjukdomar eller andra orsaker. Råg till grundpris får innehålla högst 0,5 % orenheter. Mängden orenheter får vara högst 2 % vid mottagningen. Andelen mjöldryga får vara högst 0,05 %. Främmande sädesslag och gröna kärnor Gränsen för standardkvalitet är 2 % och för mottagning 4 %. Övriga ogräsfrön Till övriga ogräsfrön räknas sönderslagna, frost- och insektsskadade, grodda, mögliga och torkskadade kärnor. Vid mottagningen får andelen övriga avfallskärnor uppgå till högst 7 %. Se gränserna för mögeltoxinhalterna i tabellen på sidan 8. OFFICIELLA SORTFÖRSÖK FÖR HÖSTRÅG (MTT) Sort St. Avkast- Relation- Övervint Växttid, Liggväxt- Längd, Tkv, Hlv, Protein- Falltal Falltal ning, stal rings- dagar % cm g kg % 1 3 kg/ha skador, % SU Alesi ,1 335, ,1 9, Evolo , ,5 74,5 9, Caspian , ,6 73, Brasetto=c ,8 337, ,3 74,2 9, Picasso ,7 337, ,2 73,7 9, Dankowskie Agat ,5 336, ,1 73,3 10, Helltop ,5 336, ,5 75,3 10, Reetta ,4 335, ,2 74,5 11, Kapitän ,5 336, ,6 75, Walet ,8 336, , , Elvi ,4 336, ,4 73, Kier ,1 73,5 10, Amilo ,2 337, , , Riihi ,1 334, ,1 72,8 11, Odlingshandbok 2013

15 Sådd Om man använder gårdens eget utsäde, lönar det sig att beta detta med ett medel som har effekt på snömögel, t.ex. Baytan Universal -vätska: Råg är avvikande från andra sädesslag en korspollinerande växt, vars sorter uppvisar en tillbakagång om man år från år sår med eget utsäde. Det lönar sig att ofta förnya utsädet av populationssorterna; utsädet av hybridsorterna ska förnyas varje år. Råg måste sås relativt tidigt så att broddskjutningen får ca tre veckor på sig. Idealet är att rågen hinner bilda tre sidoskottsämnen redan på hösten. Bästa tiden för sådd infaller vanligen , optimalt datum är Om den lämpligaste tiden för sådden drar ut på tiden in i september, lönar det sig att öka mängden utsäde. Odlingsteknik för hybridråg Utsädet säljs i enheter. En enhet motsvarar en miljon grobara kärnor. Rekommendation för utsädesmängden: 1,7 3 enheter/ha (ca kg). Liten mängd utsäde (1,7 2,4 enheter/ha): under goda groningsförhållanden och vid tidig sådd, i t.ex. plöjd träda, vid sådd efter oljeväxter eller ärter o.dyl. Stor mängd utsäde (2,5 3 enheter/ha): vid dåliga växtförhållanden och när såningstiden senareläggs. Det lönar sig att öka mängden utsäde också, om det finns stora mängder växtavfall på marken. I början av stråskjutningen, i tvåknoppsskedet (31 32) ogräsbekämpning + 1 l CCC, också en liten tillsats av Sonis (max. 0,1 0,2 l) kan övervägas. Ett annat alternativ är att bespruta med enbart Sonis 0,4 liter i detta skede. Vid behov en andra bekämpning: Sonis 0,2 0,3 l i flaggbladsskedet (37). I den här behandlingen kan man tillsätta medel mot sjukdomar, om sjukdomstrycket bedöms vara stort. Gödsling och jordarter Råg klarar sig på jordar med ett lägre ph-värde än vad vete kräver. Övervintringen är säkrare på mineraljordar än på organogena jordar. Rågen är känslig för allt för torra eller våta jordar i synnerhet på hösten men också på våren. Därför lönar det sig att fästa särskild vikt vid dränering och bearbetning. Höstgödslingen ska domineras av fosfor och kalium. Vanligen lönar det sig att vårgödsla med en engångsgiva så tidigt som möjligt. Exaktare gödslingsprogram finns i kapitlet Gödsling. Sorter Evolo BOR En tysk hybrid som ger rekordskördar och som har bättre vinterhärdighet än t.ex. Picasso. Liksom andra hybrider har sorten stora kärnor. Hektolitervikten är hög. Falltalet är högt och stabiliteten i falltalet är bland de bästa hos rågsorterna. Hybridsorterna har korta strån och det går att undvika liggsäd med rätt odlingsteknik. Brasetto BOR En ny sort från KWS. En hybrid vars pollineringsfrämjande Pollen Plus-gen fungerar fullt ut. Detta minskar risken för mjöldryga. Jämfört med Evolo har vinterhärdigheten förbättrats märkbart. Skottskjutningsförmågan är bättre, alltså ska såtätheten vara lägre än hos Evolo. Växtskydd Fritflugan kan skada fram för allt tidigt sådda rågbestånd. Den lägger ägg vid det nedersta bladets fästpunkt under senare hälften av augusti. Om det finns stora mängder fritflugor i farten, då rågen skjuter brodd och det är soligt och varmt, kan det löna sig att bespruta rågen med ett insektpreparat. Ogräsen bekämpas tidigt på våren, då tillväxten har kommit igång. Frost direkt efter besprutningen är inte nödvändigtvis till skada, men om vädret är kallare än normalt, är det skäl att senarelägga bekämpningen. Brunrosten kan ge upphov till stora skördeförluster. Bekämpning av brunrost måste därför utföras i förebyggande syfte tillsammans med den tillväxtreglerande behandlingen i flaggbladsstadiet, då knappt några spår av sjukdomen ännu kan upptäckas. I praktiken blir den omöjlig att bekämpa senare på grund av hög växtlighet. EFFEKTTABELL ÖVER SPANNMÅLSSJUKDOMAR FÖR RÅG Spor- Tilt Pro- Basso Juven- Menara Pro- Stereo Zenit Mirador Acanto Comet Delaro Acanto Stratak line tus saro /Amistar + Zenit + Juven- Prima tego + Menara tus Rostsjukdomar (+) ++ ++(+) ++(+) (+) ++(+) ++(+) Stråknäckare +(+) (+) (+) +(+) - Rödmögel (+) (+) +(+) = UTMÄRKT EFFEKT ( %), ++ = GOD EFFEKT (61 80 %), + = SVAG EFFEKT (41 60 %), - = INGEN EFFEKT ELLER OKÄND EFFEKT ELLER INTE GODKÄNT ANVÄNDNINGSOMRÅDE Källa: Jalli M MTT Växtskydd/Peltonen S. (red.) Peltokasvien kasvinsuojelu ProAgria maaseutukeskusten liitto. Odlingshandbok

16 Tröskning Målet vid val av rätt tröskningstidpunkt är att rågen ska ha god bakningskvalitet och ett högt falltal. Å andra sidan borde fukthalten vara så låg som möjligt med tanke på tröskningen och torkningskostnaderna. För falltalets del är den optimala tidpunkten för tröskning ca 5 dagar efter gulmognadsstadiet. Rågens falltal sjunker snabbare än vetets och även de nya rågsorterna är relativt känsliga för axgroning. Därför lönar det sig inte att vänta för länge med tröskningen. Risken för kvalitetsförluster är stor, om ostadigt väder är på kommande. Råg som har torkat ute på fältet till en fukthalt på % är mycket benägen till axgroning och till ett sjunkande falltal, om den blir fuktig igen. Till och med riklig nattdagg kan få falltalet att sjunka. Därför bör man noggrant följa med väderprognoserna. VÄXTSKYDDSPROGRAM FÖR RÅG BEKÄMPNING AV FRITFLUGAN EFTER SÅDD I BRODDSKEDET Decis Mega 0,15 0,2 l BESPRUTNING AV SNÖMÖGEL INNAN SNÖN LÄGGER SIG Proline 0,4 l + Topsin 200 g OGRÄSBEKÄMPNING Bekämpar säkert höstgroende baldersbrå, men också vårgroende ogräs Ally 1 tabl. + Primus 0,075 l + Sito Plus 0,1 l Om det finns flyghavre eller andra stråogräs utöver de vanligaste ogräsen Broadway g + Dassoil 0,5 l Ett lågdosmedel som har effekt på måror och baldersbrå Sekator 0,10 0,15 l + Sito Plus 0,1 l BEKÄMPNING AV FLYGHAVRE Effektiva, goda alternativ till tankblandningar Swipe 0,8 l Ingen begränsning på grundvattenområde Puma Extra 1 l SJUKDOMSBEKÄMPNING Bekämpning av brunrost i flaggbladsstadiet som kan ske tillsammans med den stråreglerande behandlingen Effektivaste och bredaste blandningen Mirador 0,25 l + Proline 0,25 l Förmånligare men ändå effektiv Mirador 0,25 l + Stereo 0,5 l En förmånlig blandning av två effektmedel, fördröjer inte mognaden Stereo 0,8 l Vid hårt sjukdomstruck ökas mängderna. STRÅREGULATOR Trygg och effektiv Sonis 0,4 0,7 l (eller en liten giva tillsammans med CCC) Förmånligare Cerone 0,5 1,5 l Förmånlig, i samband med ogräsbekämpning CCC 1 l Kontrollera uppgifterna och miljöbegränsningarna på bruksanvisningen, innan du tar medlet i användning. 16 Odlingshandbok 2013

17 ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA MALTKORN En bra och jämn maltkornskvalitet är avgörande faktorer för den inhemska maltanvändningen och exporten. Fastän väderförhållandena alltid har stor inverkan på maltkornskvaliteten, kan odlaren påverka resultatet i hög grad. De viktigaste faktorerna med tanke på kvaliteten är ett förstklassigt utsäde med stora kärnor, rätt dimensionering av kvävemängden samt lämpliga växtskyddsåtgärder för att skydda växtbeståndet och hålla det friskt och livskraftigt ända fram till fullmognad. Kvalitetskrav Maltkorn ska skördas fullmoget, tröskas med största varsamhet, vara fritt från mögel och främmande lukt, ha bra färg, vara friskt både till smak och struktur och i enlighet med förhandsprovet. Fukt Fukthalten får vara högst 14 %. För spannmål som är fuktigare än så, uppbärs en torkningsersättning. Grobarhet Basgrobarhet 95 %. Andelen kärnor som grott på åkern dras bort från grobarheten, men de räknas inte som avfall. Röda, gröna och spruckna kärnor Maltkorn ska vara fritt från mögel och ha frisk struktur. Det får finnas högst 5 st röda kärnor/100 g, högst 1 % gröna kärnor och högst 5 % spruckna kärnor. Gränserna gäller kraven för både standardkvalitet och mottagning. Proteinhalt Standardkvalitets- och mottagningskraven för proteinhalten i tvåradigt korn är 9,0 11,5 %. Sortering Maltkorn ska åtminstone vara förrensat. Resultatet från I II-sorteringen ska för tvåradigt korn vara minst 85 % och från IV-sorteringen högst 5 %. RAISIOS RESULTAT I FÖRHANDSPROVEN FÖR DE OLIKA MALTKORNSORTERNA Grobarhets-% Protein, % Sortering I+II, % Avkastning, kg/ha Fairytale 97,3 97,5 10,0 11,0 86,6 73, Marthe 97,2 97,7 10,4 11,3 93,5 78, NFC Tipple 97,3 97,0 9,8 11,0 93,0 85, Cha Cha 94,3 96,2 9,9 11,4 91,1 81, Charmay 96,5 97,4 10,6 11,9 91,8 83, Scarlett 98,3 98,0 10,9 11,9 92,8 77, Barke 97,4 97,8 10,9 12,1 91,7 82, Medelvärde för alla sorter 97,2 97,3 10,5 11,6 91,6 81, EFFEKTTABELL FÖR PREPARAT MOT VÄXTSJUKDOMAR I KORN Spor- Tilt Pro- Basso Juven- Menara Pro- Stereo Zenit Mirador Acanto Comet Delaro Acanto Stratak line tus saro /Amistar + Zenit + Juven- Prima tego + Menara tus Vetemjöldagg 2) + +(+) (+) Bladfläcksjuka på korn +(+) +(+) ++(+) +(+) +(+) + ++(+) ++(+) ++ ++(+) (+) ++(+) Sköldfläcksjuka på korn ++(+) ++ ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) +++ = UTMÄRKT EFFEKT ( %), ++ = GOD EFFEKT (61 80 %), + = SVAG EFFEKT (41 60 %), - = INGEN EFFEKT ELLER OKÄND EFFEKT ELLER INTE GODKÄNT ANVÄNDNINGSOMRÅDE 2) Preparaten har i genomsnitt bättre effekt på kornmjöldagg än på vetemjöldagg. Källa: Jalli M MTT Växtskydd/Peltonen S. (red.) Peltokasvien kasvinsuojelu ProAgria maaseutukeskusten liitto. Odlingshandbok

18 ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA Rena slag och rena sorter Spannmålsslaget ska vara rent till minst 98 % och spannmålssorten till minst 95 %. Fastställande av sorteringsgraden för maltkorn Sorteringsgraden fastsälls enligt Analytica-EBC:s anvisningar på såll tillverkade för syftet. Efter sorteringen vägs den sållade produkten på följande sätt: Sortering I: den andel som går över ett såll med 2,8 mm:s hål Sortering II: den andel som går över ett såll med 2,5 mm:s hål Sortering III: den andel som går över ett såll med 2,2 mm:s hål Sortering IV: den andel kärnor som går genom ett såll med 2,2 mm:s hål Sorteringarna I och II sammanräknas och utgör grunden vid fastställande av priset. Dessutom påverkas priset av resultatet från sortering IV. Gränserna för mögeltoxinhalten i korn och fusariumhalten i maltkorn. Se gränserna i tabellen på sidan 8. Sådd Det lönar sig att beta utsädet, om man vill ha en bra grobarhet och för att bekämpa sjukdomar, om utsädet inte konstaterats vara friskt. Lämpliga medel för betning av korn är Baytan I-pulvret och Baytan Universal-vätskan. En lämplig såtäthet för maltkorn på goda mineral- och lerjordar är 500 grobara kärnor/m 2. På sämre jordarter (som torkar för snabbt på våren och är känsliga för skorpbildning) är såtätheten för maltkorn 600 grobara kärnor/m 2. Högre såtäthet är också motiverad, då tidpunkten för sådden blir avsevärt fördröjd. Formel för beräkning av utsädesmängden: Utsädesmängd (kg/ha) = såtäthet (kärnor/m²) x tkv (g)/grobarhet (%) I praktiken varierar utsädesmängden mellan 200 och 300 kg/ha. Sorter Maltkornskontrakt tecknas separat för de olika sorterna. För år 2013 är kontraktssorterna Barke, Fairytale BOR, Cha Cha, Charmay, Marthe, NFC Tipple och Xanadu. Charmay Specialmaltkornsort för Raisioagros kontraktsproduktion. Sorten är tidigaste bland alla nuvarande maltkornsorter. Den har rätt långt strå som är något svagare än medelvärdet, och därför rekommenderas tillväxtregulator. Charmay har haft större kärnor än Cha Cha, dvs. bättre sorteringsgrad. Den har Null lox -specialegenskapen som förbättrar ölets hållbarhet och Lämpar sig för odling i zonerna I II och på gynnsamma områden i zon III. Cha Cha Specialmaltkornsort för Raisioagros kontraktsproduktion. Växttiden är som Fairytales och Annabells och tidigare än t.ex. Tipples. Sorten har rätt långt strå som är något svagare än medelvärdet, och därför rekommenderas tillväxtregulator. Den har Null lox -specialegenskapen som förbättrar ölets hållbarhet. Lämpar sig för odling i zonerna I II och på gynnsamma områden i zon III. Fairytale BOR Har den bästa avkastningen och sjukdomsresistensen bland de kornsorter som finns på marknaden. Sorten har medelsen växttid (i klass med Annabell), låg proteinhalt, hög stärkelsehalt och kraftig bestockning. Sorten har liten kärna för att vara ett maltkorn, och därför finns det risk för låg sorteringsgrad under ogynnsamma förhållanden. Fairytale är lämpligt också som foder- och stärkelsekorn tack vare den goda avkastningen. Den har marknadens bästa motståndskraft mot bladfläcksjuka och utmärkt motståndskraft mot sköldfläcksjuka. Lämpar sig för odling i zonerna I II och på gynnsamma områden i zon III. Marthe Rätt nytt basmaltkorn. Marthe har en aning starkare strå än Barke och är tidigare, men ger bättre skördar. Sorten är lämpligt på mineral- och lerjordar. Rekommenderas för odlingszonerna I II. VÄXTSKYDDSPROGRAM FÖR MALTKORN OGRÄSBEKÄMPNING SJUKDOMSBEKÄMPNING TILLVÄXTREGLERING BEKÄMPNING AV FLYGHAVRE Standardpreparat med bred effekt Classic SX 12 g + Cantor 0,4 l + Sito Plus 0,1 l (Cantor MegaPack) För bekämpning av bl.a. blad- och sköldfläcksjuka från början av stråskjutningen ända till axgången Effektiv, i synnerhet på svaga strån Sonis 0,1 0,4 l Effektiva, goda alternativ till tankblandningar Swipe 0,8 l Om det finns mycket tistel och mjölktistel på skiftet eller det behöver en effektiv bekämpning (fördröjd bekämpning och vid varmt väder) Ariane S 1,75 2,5 l Om skiftet har höstgroende ogräs, t.ex. stora baldersbrån. I synnerhet för åkrar med direktsådd. Ally 1 tabl. + Primus 0,075 l + Sito Plus 0,1 l Ett lågdosmedel som har effekt på måror. För bekämpning av mjölktistel och tistlar tillsätts 1 l MCPA. Sekator 0,075 0,15 l + Sito Plus 0,1 l Effektivaste och bredaste blandningen Mirador 0,25 l + Proline 0,25 l Förmånlig men dock effektiv Mirador 0,25 l + Stereo 0,5 l En förmånlig blandning av två effektmedel, fördröjer inte mognaden Stereo 0,8 l Vid kraftigt sjukdomstryck ökas mängderna. Rödmögelbekämpning då blomningen börjar. Proline 0,4 0,8 l Förmånligare Cerone 0,2 0,4 l Ingen begränsning på grundvattenområde Puma Extra 1 l/ha Vid behov kan man kombinera bekämpning av ogräs och bladlöss Decis Mega 0,1 l Kontrollera uppgifterna och miljöbegränsningarna på bruksanvisningen, innan du tar medlet i användning. 18 Odlingshandbok 2013

19 Barke Maltförädlarnas permanenta favorit. Sorten lyckas bäst på välkalkade mineral- och lerjordar. Barkes maltningsegenskaper hör till de bästa bland sorterna. Liggsädsprocenten är på samma nivå som för andra maltsorter, men strået är längre, vilket främjar skördeutvecklingen vid torka. Den har god härdighet mot bladfläck- och sköldfläcksjuka och mjöldagg har inte förekommit. Som maltkorn är sorten lämplig också för export. Rekommenderas för odlingszonerna I II. Gödsling och jordarter Kvävegödsling har en avgörande inverkan på maltkornskvaliteten. En alltför stor kvävegiva leder till hög proteinhalt hos tvåradigt maltkorn. Om kvävegödslingen av de tvåradiga sorterna överstiger 90 kg/ha, finns det en uppenbar risk för att proteinhalten stiger över kasseringsgränsen. Risken är mindre hos de sorter som har lång växtperiod. För de tvåradiga sorternas del måste utgångspunkten för kvävegödslingen vara att proteinhalten inte får överstiga 10,5 % trots varierande väderlek. Kvävegödslingen preciseras på basis av tidigare erfarenheter från respektive skiften. Om proteinhalten i maltkornsskörden vanligen har nått över 10,5 %, är det skäl att minska kvävegivan. Genom att bekämpa växtsjukdomar kan näringsämnena kanaliseras till en högre avkastning, och därigenom minskar risken för hög proteinhalt. Den rekommenderade kvävegivan minskas med kg/ha, om förfrukten har varit träda, klöver eller ärter, eller om det av någon annan orsak finns större mängder tillgängligt kväve i marken än normalt. Maltkornsodling lämpar sig normalt inte på organogena jordar, eftersom kvävet frigörs okontrollerbart i dessa. Skiften som gödslats med flyt- eller stallgödsel är inte lämpliga för odling av maltkorn, eftersom kvävets inverkan då är okontrollerbar. Då sådden sker vid en senare tidpunkt än den normala, bör kvävegivan minskas. Exaktare gödslingsprogram för de olika sorterna finns i kapitlet Gödsling. Tröskning För att vara säker på en tillräckligt bra grobarhet, måste man låta maltkornet mogna fullt ut. En lämplig fukthalt för maltkorn är 20 % eller lägre vid tröskningen. Tröskningen kan inledas, då fukthalten är lägre än 25 %. Tröskningen bör utföras varsamt. Cylindervarvtalet och slagskoavståndet justeras så att kärnorna nätt och jämnt lossnar från axet. Partier med olika kvalitet ska hållas åtskilda vid tröskning, torkning och lagring. Spannmålen torkas genast efter tröskningen. Den normala torkningstemperaturen är 60 grader. Ju fuktigare spannmålen är, desto lägre ska temperaturen på den inkommande torkningsluften vara. Spannmålen torkas tills fukthalten är lägre än 14 %. Med tanke på en bra grobarhet är den bästa fukthalten 12,0 12,5 %. Det krävs ett representativt förhandsprov av maltkornet. Ett representativt prov fås bäst från spannmålsströmmen i samband med tömning av torken eller påfyllning av lagersilon. Efter tröskningen får skörden inte utsättas för någon kemisk behandling. OFFICIELLA SORTFÖRSÖK FÖR KORN (MTT) Sort St. Avkastning, Relation- Växttid, Liggväxt- Längd, Tkv, Hlv, Proteinkg/ha stal dagar % cm g kg % Grace , ,9 69,5 11,6 Fairytale , ,3 67,3 11,0 Streif ,4 67,9 11,7 Propino , ,5 66,6 11,3 NFC Tipple , ,4 66,9 10,7 Harbinger , ,4 68,2 11,5 Amber , , ,4 Annabell ,3 11,4 Marthe , ,1 67,9 11,9 Barke=c , ,3 69,1 12,3 Xanadu , ,5 12,2 Scarlett , ,4 68,4 12,2 Saana , ,6 67,5 12,5 Odlingshandbok

20 ODLINGSANVISNINGAR FÖR DE OLIKA GRÖDORNA FODERKORN På knappt hälften av den brukade åkerarealen i Finland odlas korn, som i huvudsak används till foder. Målet vid odling av foderkorn är en rik skörd av god kvalitet. Eftersom skörden ska användas till utfodring, krävs både hög hektolitervikt och hög proteinhalt. I odlingen är det viktigt att välja rätt sort för växtförutsättningarna, bekämpa blad- och sköldfläcksjuka vid behov, gödsla tillräckligt med granulat eller stallgödsel/flytgödsel och förebygga liggsäd med tillväxtregulator. Kvalitetskrav Fukt Fukthalten får vara högst 14 %. För spannmål som är fuktigare än så, uppbärs en torkningsersättning. Hektolitervikt Foderkorn till grundpris måste uppnå en hektolitervikt på minst 65 kg. Vid mottagningen ska hektolitervikten vara minst 62 kg. Orenheter Mängden främmande spannmålskärnor får vara högst 5 %. Avfallet får vara högst 1 %. För mottagning krävs att avfallshalten är högst 2 %. Gränser för mögeltoxinhalterna i korn Se gränserna i tabellen på sidan 8. Sådd Det lönar sig att beta utsädet, om man vill ha en bra grobarhet och för att bekämpa sjukdomar, om utsädet inte konstaterats vara friskt. Lämpliga medel för betning av korn är Baytan I-pulvret och Baytan Universal-vätskan. Rekommenderad såtäthet för foderkorn på mineraljordar med bra groningsförhållanden är 500 grobara kärnor/m 2. På mulljordar räcker det med en aning mindre utsäde. Under sämre groningsförhållanden eller om sådden blir avsevärt fördröjd, kan det vara skäl att så något tätare än normalt. Formel för beräkning av utsädesmängden: Utsädesmängd (kg/ha) = såtäthet (kärnor/m²) x tkv (g)/grobarhet (%). I praktiken varierar utsädesmängden mellan 200 och 300 kg/ha. EFFEKTTABELL ÖVER SJUKDOMSALSTRARE I KORN Spor- Tilt Pro- Basso Juven- Menara Pro- Stereo Zenit Mirador Acanto Comet Delaro Acanto Stratak line tus saro /Amistar + Zenit + Juven- Prima tego + Menara tus Vetemjöldagg 2) + +(+) (+) Bladfläcksjuka på korn +(+) + ++(+) +(+) +(+) + ++(+) ++(+) ++ ++(+) Sköldfläcksjuka på korn ++(+) ++ ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) ++(+) (+) ++(+) ++(+) +++ = UTMÄRKT EFFEKT ( %), ++ = GOD EFFEKT (61 80 %), + = SVAG EFFEKT (41 60 %), - = INGEN EFFEKT ELLER OKÄND EFFEKT ELLER INTE GODKÄNT ANVÄNDNINGSOMRÅDE 2) Preparaten har i medeltal bättre effekt på mjöldagg på korn än på vete. Källa: Jalli M MTT Växtskydd/Peltonen S. (red.) Peltokasvien kasvinsuojelu ProAgria maaseutukeskusten liitto. 20 Odlingshandbok 2013

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2014. TÄCKANDE UTBUD I NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2014. TÄCKANDE UTBUD I NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com 2014 ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2014 TÄCKANDE UTBUD I NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com DE SENASTE KVALITETS- OCH PRISSÄTTNINGS- UPPGIFTERNA HITTAR DU PÅ ADRESSEN WWW.RAISIOAGRO.COM

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2012 DEN NYA GENERATIONENS LANTBRUKS- HANDEL

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2012 DEN NYA GENERATIONENS LANTBRUKS- HANDEL 2012 ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2012 DEN NYA GENERATIONENS LANTBRUKS- HANDEL VI HAR UPPDATERADE KVALITETS- OCH PRISUPPGIFTER PÅ ADRESSEN WWW.RAISIOAGRO.COM BÄSTA ODLARE

Läs mer

ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR LEVERANS AV ODLINGSGRÖDOR STANDARDKVALITETSKRAV FÖR ODLINGSVÄXTER SKÖRDEÅRET 2015

ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR LEVERANS AV ODLINGSGRÖDOR STANDARDKVALITETSKRAV FÖR ODLINGSVÄXTER SKÖRDEÅRET 2015 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR LEVERANS AV ODLINGSGRÖDOR STANDARDKVALITETSKRAV FÖR ODLINGSVÄXTER SKÖRDEÅRET 2015 PRINCIPERNA FÖR GOD HYGIEN I PRODUKTIONEN AV GRÖDOR Rena och trygga produkter måste garanteras

Läs mer

VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S.

VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S. VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel Ranger 360 En basglyfosat av god kvalitet för bekämpning av ogräs. Tillverkad av Monsanto. Begränsad användning på grundvattenområde. För bekämpning av kvickrot:

Läs mer

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Ekospannmålens kvalitet Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Raisio Abp Företagspresentation Augusti 2013 Raisio-koncernen Verksamhet i 9 länder, huvudkontor i Reso Produktion på 15 orter i 4 länder

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 3. Växtperioden 2009... 3

Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 3. Växtperioden 2009... 3 FÖRSÖKSRAPPORT 2009 Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 2.1 Organisation... 2 2.2 Personal... 2 3. Växtperioden 2009... 3 3.1. Försöksplatserna... 5 3.2. Försöksfälten... 6 4.1.

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5)

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC Bekämpningsmedel mot växtsjukdomar Aktiv substans: Preparattyp: SC atsoksistrobiini 250 g/l Miljöfarlig Användningsändamål För bekämpning av mjöldagg och

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst

Läs mer

Presentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av Ekosortförsök i Lovisa 2015 Micaela Ström 17.12.2015 Syfte med ekosortförsöket Det finns för få ekologiska försök i Finland! Jämföra hur äldre sorter klarar sig i jämförelse med våra nutida

Läs mer

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB NYA SORTER GER MERVÄRDE Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB DET LÖNAR SIG ATT BYTA TILL EN NY SORT Nya sorter erbjuder bättre ekonomiskt resultat med mindre satsningar! Bättre avkastningsförmåga

Läs mer

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa 2016 Micaela Ström 15.12.2016 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete

Läs mer

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av ekosortförsök i Lovisa 2017 Micaela Ström 30.11.2017 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Startade 2012 (pågått i 6 odlingssäsonger) Syfte med ekosortförsöket:

Läs mer

Svampsjukdomar i vårkorn

Svampsjukdomar i vårkorn Svampsjukdomar i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Behandling av svampsjukdomar var sällan lönsam i årets försök trots att försommaren var regnig och trots att försöken ofta låg i fält med korn

Läs mer

Lämpliga sorter i ekologisk odling - spannmål Lönsam ekoväxtodling, YA Gamla Vasa enheten, Merja Högnäsbacka, MTT Ylistaro

Lämpliga sorter i ekologisk odling - spannmål Lönsam ekoväxtodling, YA Gamla Vasa enheten, Merja Högnäsbacka, MTT Ylistaro Lämpliga srter i eklgisk dling - spannmål 20.1.2010 Lönsam ekväxtdling, YA Gamla Vasa enheten, Merja Högnäsbacka, MTT Ylistar MTT kasvintutannn tutkimus Ylistar rutaseuranta (kynnös, rm HsS) Tjäle 15.10.

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

Agrimarket- kryssning

Agrimarket- kryssning Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1

Läs mer

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av ekosortförsök i Lovisa 2018 Micaela Ström 12.12.2018 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Startade 2012 (pågått i 7 odlingssäsonger) Syfte med ekosortförsöket:

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har

Läs mer

RAVINTORAISIO OY:S KONTRAKTS- OCH ANSKAFFNINGSVILLKOR FÖR ODLINGSVÄXTER 2019

RAVINTORAISIO OY:S KONTRAKTS- OCH ANSKAFFNINGSVILLKOR FÖR ODLINGSVÄXTER 2019 Sida 1 / 6 RAVINTORAISIO OY:S KONTRAKTS- OCH ANSKAFFNINGSVILLKOR FÖR ODLINGSVÄXTER 2019 1. KATEGORIER AV ODLINGSKONTRAKT OCH PRIS Det dagsaktuella grundpriset på odlingsgrödor enligt mottagningsort, spannmålsslag

Läs mer

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.

Läs mer

Eviras publikationer 4/2011. Kvalitetsuppföljning. av den inhemska spannmålsskörden 2010

Eviras publikationer 4/2011. Kvalitetsuppföljning. av den inhemska spannmålsskörden 2010 Eviras publikationer 4/2011 Kvalitetsuppföljning av den inhemska spannmålsskörden 2010 Eviras publikationer 4/2011 Kvalitetsuppföljning av den inhemska spannmålsskörden 2010 Beskrivning Utgivare Livsmedelssäkerhetsverket

Läs mer

Svampsjukdomar i maltkorn

Svampsjukdomar i maltkorn Svampsjukdomar i maltkorn Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara I några försök, med kraftiga angrepp av sköldfläcksjuka eller bladfläcksvampar, har behandlingar gett stora skördeökningar. I många

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg Det är stor skillnad i kvävegödslingsbehov för nya högavkastande vetesorter beroende på användningsområde. De

Läs mer

ODLINGSGUIDE FÖR MALTKORN - INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ODLINGSGUIDE FÖR MALTKORN - INNEHÅLLSFÖRTECKNING ODLINGSGUIDE FÖR MALTKORN - INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning - förord...2 1.1. Varför odlar jag maltkorn?...2 2. Maltkornsmarknaden...3 2.1. Odling av maltkorn i Finland...3 2.2. Odling av maltkorn i

Läs mer

Ekosortförsök i Finland Micaela Ström Ekotankesmedja

Ekosortförsök i Finland Micaela Ström Ekotankesmedja Ekosortförsök i Finland 2012-2014 Micaela Ström Ekotankesmedja 10.2.2015 GAMMELBY 2014 ÅLAND 2014 ÅLAND/GAMMELBY 2012-2014 ProAgria 2014 (Egentliga Finland; Mellilä, Södra Savolax; St Michel, Gammelby

Läs mer

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,

Läs mer

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Populationssorter fortsätter att avkasta väldigt bra i försöken men trots detta är hybriderna fortfarande ett intressant alternativ på

Läs mer

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Odlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå , Pernå Patrik Erlund

Odlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå , Pernå Patrik Erlund Odlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå 10.6.2010, Pernå 11.6.2010 Patrik Erlund 180 160 140 Oljeväxtarealen och -skörden 2002-2010 2000 1800 1600 1000 ha 120 100 80 60 40 20 1400 1200 1000

Läs mer

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta

Läs mer

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Under hösten 2005 har 3 sortförsök i vårvete skördats, tabell 1. Nytt för i år är att sorten Vinjett är mätare

Läs mer

Spannmål, oljeväxter, ärt, specialgrödor

Spannmål, oljeväxter, ärt, specialgrödor Spannmål, oljeväxter, ärt, specialgrödor 84 Tillväxtprogram för korn Korn är vår viktigaste foderspannmål. Det är också en viktig råvara inom industrin och används för att producera malt, stärkelse och

Läs mer

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst

Läs mer

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO PRODUKTINFORMATION 2015 Brett sortiment av vårutsäde och fånggrödor Läs mer om sorterna och deras odlingsegenskaper DANISH INNEHÅLLSFÖRTECKNING AGROS KVÆGFODERPROGRAM 2014 Val av

Läs mer

Pris 26 ODLINGSPROGRAM 2015 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous.

Pris 26 ODLINGSPROGRAM 2015 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous. K-LANTBRUK ODLINGSPROGRAM Pris 26 2015 ODLINGSGUIDE Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous.fi K-LANTBRUK NYHETER 2015 Vilgott tvåradigt foderkorn...

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Svampbekämpning i vårkorn

Svampbekämpning i vårkorn Svampbekämpning i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara I fält med inga eller små angrepp lönade sig sällan en svampbehandling medan den i fält med tydliga angrepp vid behandlingstillfället gav stora

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis) Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad 21.10.2013 Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt

Läs mer

POM. Programmet för odlad mångfald

POM. Programmet för odlad mångfald Katarina Holstmark POM Programmet för odlad mångfald Sedan år 2000 finns ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. Konventionen säger att alla växter och

Läs mer

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet

Läs mer

Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Växtperioden Resultat... 6

Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Växtperioden Resultat... 6 FÖRSÖKSRAPPORT 2010 Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 2.1 Organisation... 2 2.2 Personal... 2 3. Växtperioden 2010... 3 3.1. Försöksplatserna... 5 3.2. Försöksfälten... 6 4. Resultat...

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av stråsäd

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av stråsäd JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 6/16 Datum Dnr 17.2.2016 291/01.04/2016 Ikraftträdelse- och giltighetstid 29.2.2016 - tills vidare Ändrar Bilaga 1 och bilaga 2 till jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Presentation av ekosort-,demo-& gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosort-,demo-& gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av ekosort-,demo-& gödslingsförsök i Lovisa 2016 Micaela Ström 15.3.2017 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete

Läs mer

Pris 26 ODLINGSPROGRAM 2016 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous.

Pris 26 ODLINGSPROGRAM 2016 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous. K-LANTBRUK ODLINGSPROGRAM Pris 26 2016 ODLINGSGUIDE Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous.fi K-LANTBRUK Nyheter 2016 Trym... s. 28 Bäst avkastande

Läs mer

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Ett trendbrott är att många av årets testade sorter är populationssorter med bättre avkastning, men hybriderna har trots detta fortfarande högst

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent. VÅRKORN PROPINO MALT Propino är ett välkänt maltkorn med utmärkta egenskaper för maltproduktion. Sorten är efterfrågad både i Sverige, Danmark och även i Europa, vilket gör den attraktiv på marknaden.

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential. Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria och Tipple är det maltkorn av marknadssorterna som avkastat högst under 2006. Gustav är ett foderkorn som har den högst avkastning av

Läs mer

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Försöken med olika bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete består huvudsakligen av externt

Läs mer

Ta tillväxten i egna händer

Ta tillväxten i egna händer Ta tillväxten i egna händer Under odlingssäsongen finns det mycket viktigt att göra på åkern. Tillväxtprogrammets olika prognosmodeller och verktyg hjälper dig fatta de rätta besluten. Tillväxtprogrammet

Läs mer

Faktor/kategori Låg, 1 poäng Normal, 2 poäng Hög, 3 poäng Poäng

Faktor/kategori Låg, 1 poäng Normal, 2 poäng Hög, 3 poäng Poäng Tillväxtreglering Sedan flera år är det tillåtet att tillväxtreglera fler grödor än bara råg och gräsfrö. Men vid odling av grödor för avsalu finns flera olika kontrakt där behandling inte är tillåten.

Läs mer

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas

Läs mer

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Planering

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Pris 25 ODLINGSPROGRAM 2014 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous.

Pris 25 ODLINGSPROGRAM 2014 ODLINGSGUIDE. Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous. K-LANTBRUK ODLINGSPROGRAM Pris 25 2014 ODLINGSGUIDE Odlingsprogram telefonrådgivning 01053 20080 Dejour klo 8-20 (1.5. - 16.7.) www.k-maatalous.fi K-LANTBRUK Nyheter 2014 RAGNA Flerradigt stärkelse- och

Läs mer

Tillväxtreglering i stråsäd

Tillväxtreglering i stråsäd Tillväxtreglering i stråsäd ÖSF-konferensen 2017 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara Agenda Vad vi gör på Jordbruksverket inom området tillväxtreglering Tillväxtreglering kort bakgrund

Läs mer

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Jordbrukardag Alnarp.   sortval Nils Yngveson Jordbrukardag Alnarp sortval 2012 Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2007-2011 medel 6 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench, NFC Tipple och Waldemar 9,24 9-0,36 8,60

Läs mer

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år. VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER I SYDSVENSK HÖSTVETEODLING 28 OCH 29? Börje Lindén Tidigare vid SLU, Skara Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Växjö 8-9 december 29 Proteinhalter i sortförsök

Läs mer

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår?   (tröskbara grödor) Nils Yngveson Jordbrukaredag ALNARP 2011 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2006-2010 medel 5 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench och NFC Tipple

Läs mer

Sorter ekologisk odling

Sorter ekologisk odling Sorter ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet

Läs mer

Greppa Marknaden 12.6.2013

Greppa Marknaden 12.6.2013 Greppa Marknaden 12.6.2013 Berner Oy, Produktchef Jussi Peltonen Föregångare i växtskydd från år 1933... RESISTENSRISK... Resistens som risk inom växtskydd: hos smådosmedlen i ogräsbekämpning hos växtsjukdomar

Läs mer

Jordbrukardagarna 2010

Jordbrukardagarna 2010 Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070

Läs mer

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017 Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2017 Dessa rekommendationer syftar till

Läs mer

Tidig och sen växtreglering

Tidig och sen växtreglering Tidig och sen växtreglering Praktisk vägledning Medlem i Svenskt Växtskydd. Medlem i Svenskt Växtskydd. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produktinformation före användning.

Läs mer

Svampförsök i korn. Växtskydd

Svampförsök i korn. Växtskydd Svampförsök i korn Alf Djurberg, scentralen Linköping I det mellansvenska försöksområdet låg i år tre försöksserier i korn. Två serier med olika bekämpningsstrategier och en ren preparatjämförelse med

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon

Läs mer

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades tre sortök inom Skåneökens serie L7-301.

Läs mer

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Huvudgiva kväve före stråskjutning ca 20 april-6 maj har inte givit full skörd. Under 2004-2006 har det behövts en del

Läs mer

Integrerat Växtskydd i praktiken

Integrerat Växtskydd i praktiken Integrerat Växtskydd i praktiken Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växjö växtskyddskonferens 20141203 Regelverket nu kommer det! Jordbruksverket har tagit fram: Föreskrifter det

Läs mer

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? www.jordbruksverket.se Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? För att det ska kunna blir angrepp av en skadegörare krävs tre förutsättningar. Smitta/skadegörare, Lämpligt väder/miljö och Mottaglig värdväxt.

Läs mer

Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Växtperioden Resultat... 6

Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Växtperioden Resultat... 6 FÖRSÖKSRAPPORT 2012 Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 2.1 Organisation... 2 2.2 Personal... 2 3. Växtperioden 2012... 3 3.1. Försöksplatserna... 4 3.2. Försöksfälten... 5 4. Resultat...

Läs mer

Jordbrukaredagarna 2011

Jordbrukaredagarna 2011 Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka

Läs mer

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,

Läs mer

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska Vårkorn Egil Persson, Hushållningssällskapet i ABCD-län Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska försök. Även i flerårsmedeltalet för 1999-2003 är Orthega högsta avkastande

Läs mer

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Hannu Känkänen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Försök med olika såtätheter

Läs mer

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för

Läs mer

Tillväxtreglering i stråsäd

Tillväxtreglering i stråsäd Tillväxtreglering i stråsäd Regional växtodlingskonferens Brunnby Gård 18 januari 2017 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara Tillväxtreglering är en billig försäkring mot liggsäd. Det

Läs mer

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Merskördarna blev höga i försöken och de allra flesta behandlingarna gav en god lönsamhet. Proline, eller Proline

Läs mer

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se,

Läs mer

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Bibliografiska uppgifter för Vårvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet Västmanland Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

Växjö möte 6 december 2016

Växjö möte 6 december 2016 Växjö möte 6 december 2016 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Försöken har bekostas av BASF Bayer Du Pont ADAMA Syngenta Animaliebältet Skåneförsöken Jordbruksverket

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt. Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria är den högst avkastande marknadssorten i års mellansvenska försök. Astoria, Orthega och Otira är de högsta avkastande marknadssorterna

Läs mer

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Angreppen i de västsvenska försöken blev starka. I två av de tre försöken

Läs mer

Egen åker (ha) Arrendeåker (ha) Övrig produktionsareal m 2

Egen åker (ha) Arrendeåker (ha) Övrig produktionsareal m 2 EKOPLAN Ändringsdatum avser den tidpunkt då planen senast ändrades eller kompletterades Datum för uppgörande Ändringsdatum Ändringsdatum 1. UPPGIFTER OM GÅRDEN Gårdens namn Ansvarsperson för produktionen

Läs mer

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter

Läs mer

Tillväxtreglering i stråsäd

Tillväxtreglering i stråsäd Tillväxtreglering i stråsäd Växtskyddsrådet 6 mars 2017 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral i Skara Agenda Tillväxtreglering kort bakgrund Rådgivning kring tillväxtreglering Vad säger marknaden?

Läs mer