Fosforrening vid Ryaverket Lars Rydberg Institutionen för Geovetenskaper, oceanografi Göteborgs universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fosforrening vid Ryaverket Lars Rydberg Institutionen för Geovetenskaper, oceanografi Göteborgs universitet"

Transkript

1 Fosforrening vid Ryaverket Lars Rydberg Institutionen för Geovetenskaper, oceanografi Göteborgs universitet Göteborg den 15 februari 25 Rättat korrektur 22 mars 25 ISBN X

2 Fosforrening vid Ryaverket Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Tidigare undersökningar i recipienten 8 Rådata 12 Resultat 13 Flöden i Göta älv - södra grenen 13 Flöden i Ryaverket 17 Halter och flöden i recipienten, utbytet med Kattegatt 18 Variationer i salthalt, närsalter, Chl-a mm Utbytet med Kattegatt under perioden Intern sänka för nitrat och ammonium 24 Ryaverkets närsalttillförsel relativt älvens och reaktionsströmmens 25 Spridningen av älvvatten och avloppsvatten 26 Diskussion och slutsatser 26 Särskilda frågeställningar 29 1) Koncentration av fosfor i recipienten inkl. Kattegatt 2) Klorofyllhalten, för uppskattningar av primärproduktion 3) Avloppsvattnets spridning i recipienten 4) Fosforhalter i sedimenten 5) Miljööverdomstolens skälighetsbedömning 6) Eutrofi, eutrofiering och begränsande ämnen 7) Kvartals- och månadsmedelvärden Tack 31 Referenser 31 Appendix 1 Uppdraget Appendix 2 Salt och volymkonservation, beräkning av närsaltflöde Appendix 3 Samband mellan salthalt och närsalthalter 2

3 Fosforrening vid Ryaverket Sammanfattning Mot bakgrund av en debatt kring betydelsen av ytterligare fosforrening i Ryaverket har jag genomfört en fördjupad studie av halter och flöden av näringsämnen i Göta älvs mynningsområde, samt kartlagt avloppsvattnets och älvvattnets spridning i recipienten och ut i Kattegatt. Jag har studerat och jämfört förhållandena under perioderna , , , och , för att se om variationer i älvens vattenföring och/eller tidigare minskningar i kväve- och fosfortillförseln från Ryaverket haft någon effekt på halter, flöden och klorofyll i recipienten. Uppehållstiden för vattnet (hela volymen) i Göta älvs mynningsområde ut till yttre skärgården visavi kustvattnet är 3-6 dagar. För djupvattnet innanför Älvsborgsbron är motsvarande uppehållstid visavi Rivöfjord mindre än ett dygn. Korta uppehållstider gör att djupvattnet i älvmynningen alltid är väl syresatt, trots att sedimentationen av suspenderat material från Göta älv och primärproduktionen på Rivö- och Danafjord är höga. Flera tidigare rapporter beskriver Göta älvs mynningsområde som eutrofierat. I meningen att området är kraftigt näringsberikat, jämfört med omgivningen och att detta i betydande utsträckning beror på mänskliga aktiviteter, är slutsatsen rimlig. Området är också eutroft, mot bakgrund av höga klorofyllhalter och hög primärproduktion. Den senare baseras i huvudsak på tillförsel av kväve via utströmmande Göta älvvatten och tillförsel av fosfor via inströmmande djupvatten. Belastningen via Ryvarket utgör en mindre del (storleken av enskilda källor framgår nedan). Den snabba vattenomsättningen gör emellertid syresättningen effektiv och motverkar dessutom den typ av långsiktiga upplagringseffekter som uppträder i Östersjön och Byfjorden och som bl.a. resulterar i syrebrist. Utgående från syrehalten är Göta älvs mynning inte eutrofierad. Syrehalterna i djupvattnet är oförändrat höga. Klorofyllhalten vid Skalkorgarna och i Danafjord är markant högre än på de flesta andra stationer längs västkusten och i Kattegatt, och har inte förändrats sedan mitten av sjuttiotalet. Att så inte inträffat, trots markant minskad tillförsel av kväve och fosfor från Ryaverket beror rimligen på att varken kväve eller fosfor begränsar tillväxten i området. Primärproduktionen i älvmynningen begränsas i sin inre del, där salthalten är låg, i huvudsak av siktdjupet och av bristen på marina växtplankton, och först längre ut i Danafjord, förutsatt tillräcklig ljus- och planktontillgång, av i första hand fosfor. En minskad fosfortillförsel med 12 ton/år, som planerats i Ryaverket kan i detta avsnitt tänkas medföra en marginell, men inte märkbar förskjutning utåt av produktionsområdet, motsvarande minskningen av nettotillförseln av totalfosfor (ca 2%), i området där fosfor är begränsande. De variationer i fosfortillförseln från Ryaverket, som förekommit tidigare under 9-talet (från lägst 5 till högst 9 ton/år) har inte gett några synbara variationer i klorofyllhalterna och inte heller i fosforhalter. Däremot har sänkningen av kvävetillförseln från Ryaverket, från ca 23 ton/år (199-97) till 145 ton/år (1998-2) medfört lägre halter av ammonium i 3

4 mynningsområdet. En motsvarande minskning av fosforhalterna inträffade under första hälften av åttiotalet, då Ryaverkets fosforfällning medförde en sänkt belastning från 35 ton/år till mindre än 1 ton/år, liksom under perioden , då Ryaverket första fas, med biologisk rening byggdes ut. År 1971, före Ryaverkets tillkomst, var klorofyllhalten vid Skalkorgarna högre (6.9 mg/m 3 ; juni-sept) än idag (5.3 mg/m 3 ; juni-sept) och mer tydligt påverkad av en ojämn fosforbelastning från Göteborgs avlopp. Men ingen senare åtgärd har alltså haft någon märkbar effekt på klorofyllhalterna, sannolikt inte heller på produktionen. Variationerna i älvmynningens närsaltnivåer kan i stället härledas till vattenföringen och till belastningen från Göta älv. Perioder med högt flöde, som den , ger lägre salthalter och därmed högre nitrat- men lägre fosfathalter, eftersom saltvattenfronten trycks utåt i älvmyynningen. Det är sannolikt att högre vattenföring under perioden också påverkat fördelningen av klorofyll. Under perioden sjönk halten vid Skalkorgarna, men ökade vid Danafjord. Det extrema flödet i Göta älv under våren 21 ledde också till en tydlig förskjutning av klorofyllmaximum ut till de yttre stationerna, inkl. Åstol. Sedan 197-talets början har Göteborg minskat (den antropogena) tillförseln av totalkväve och totalfosfor till södra älvgrenen med ca 15 resp. 5 ton/år. Idag (24) är Ryaverkets belastning på recipienten ca 12 resp. knappt 5 ton/år. Siffrorna skall jämföras med belastningen från älven (södra grenen inkl. Säveån m.fl. bidrag), som uppgår till ca 55 resp. 125 ton/år och till utbytet med Kattegatt, som jag uppskattat till ca 5 resp. 35 ton/år, i höjd med yttre Danafjord. Vill man uppnå lägre klorofyllhalter och produktion i mynningsområdet finns bara en möjlig väg, nämligen att minska kvävetillförseln från Vänern. Detta i sin tur kan uppnås genom en kontrollerad fosforgödsling av Vänern under perioden maj-aug, vilket kommer att höja produktionen och successivt (över många år) sänka de mycket höga åretrunthalterna av nitrat och TN i Vänern ner till en nivå där kväveflödet i Göta älv minskar till kanske några tusen ton per år, från idag 15-2 ton. Denna åtgärd är också ett sätt att ta vara på en nyttig resurs, som annars går förlorad. Hur effektiv åtgärden blir, beror dock också på i vilken mån åtgärden ökar fosforflödet i älven och därmed skapar förutsättningar för kvävefixering i älvmynningen. Älvvattnets och avloppsvattnets spridning bortom Danafjord har studerats särskilt. Avloppsvattnet kan spåras via halten av ammonium; sommartid finns inga spår av ammonium vid Åstol och Valö, vintertid däremot är halterna förhöjda vid Åstol men inte vid Valö. Älvvattnets spridning är tydligast vintertid med klart förhöjda halter av nitrat på samtliga stationer inkl. Valö och Åstol. Älvvattnets spridning upp i Orust Tjörns fjordsystem är marginell. Enligt tidigare beräkningar kan 1 till högst 15m -3 s -1 av Göta älvs vatten passera upp genom fjordsystemet, då i huvudsak som vatten från Nordre älv. Andelen avloppsvatten som därmed når fjordsystemet är försumbar. Höga näringsämneshalter i Orust Tjörns fjordområde har att göra med det begränsade vattenutbytet. Söderström (1986) diskuterade sambandet mellan klorofyllhalten och primärproduktionen med utgångspunkt från ett begränsat antal samtidiga mätningar. Mot bakgrund av senare erfarenheter och mätningar kan man förmoda att hans uppskattning (125 gcm -2 år -1 ) är en underskattning. Syreförbrukningen i djupvattnet (för Rivö och Danafjord) har beräknats till motsvarande 6 gcm -2 år -1. Kompletterande mätningar av produktionen borde göras för att förbättra förståelsen för närsaltdynamiken. Rådata från den mätperiod under åttiotalet, som legat till grund för Söderströms (1986) arbete borde publiceras för att få en mer sammanhållen tidsutveckling. 4

5 Inledning Målsättningen är att utvärdera effekterna på kort och lång sikt av ett minskat fosforutsläpp från Ryaverket. Ryaverket har ålagts av Miljööverdomstolen att sänka halten totalfosfor i utgående vatten från.4 till.3mg/l, motsvarande en minskning från nuvarande medelvärde på 48 ton/år till 36 ton/år. Tidigare utbyggnader av Ryaverket, under 7- och 8-talet, har resulterat i sänkta flöden från ca 6 ton fosfor 197 till mindre än 1 ton Uppdraget presenteras i Appendix 1. Ryaverket är beläget i mynningen av Göta älvs södra gren, som rinner ut genom Göteborg (Fig 1). Halterna av fosfor och kväve i recipienten styrs av ett antal faktorer. Göta älv har ett dominerande inflytande på recipienten som helhet (Söderström 1986; Selmer och Rydberg 1993). Den helt dominerande delen av kvävetillförseln sker via älven, medan fosfor i huvudsak tillförs i utbyte med Kattegatt. En utvärdering av fosforns från Ryaverket betydelse för recipientens tillstånd måste därför inkludera även kväve och framför allt, vara baserat på variationer i älvtransport och utbyte med omgivande hav. Tillförsel av kväve och fosfor via avloppsreningsverk kan rent generellt antas bidra till förhöjd primärproduktion (Bock et al. 1999), försämrade siktförhållanden och eventuell syrebrist i bottenvatten hos recipienten (Ross et al. 1993; 1994; Cloern 1996; Gowen et al. 2). Ökad primärproduktion kan i sin tur förväntas vara korrelerad, med ökad klorofyllhalt (Söderström 1986; Shiomoto 1998; Marra et al. 23) och ökade halter av partikulärt bundet kol och kväve. En mycket omfattande studie av en recipients svar på varierande fosfor- och kvävebelastning har gjorts i Himmerfjärden, som är en relativt sett instängd vik av Östersjön med permanent syrebrist i bottenvattnet (Elmgren och Larsson, 1997; Savage 23). I Himmerjärdsverket, som mynnar i fjärden har man under lång tid exprimenterat med varierande belastning (~3-8 ton N; ~2-2 ton P). Fosfortillförseln från verket utgör mindre än 1 % av tillförseln från havet, och fosforhalterna domineras av Östersjöns (Anon. 5

6 Figur 1. Göta älvs mynningsområde, södra grenen, samt omgivande skärgård. Markerade stationer ingår i Bvvfs och andra stationsnät. Stenpiren ligger mellan Stn G8 och Götaälvbron, Skarvikshamnen ca 1 km väst om Rya. 23c). Det är också tydligt att den långtgående kvävereningen lett till lägre klorofyllhalter och till kvävebegränsning men samtidigt att man fått problem med kvävefixerande blågröna alger. Man experimenterar för närvarande med högre kvävetillförsel från verket. Förändringar i näringstillförseln kan medföra både omedelbara och långsiktiga konsekvenser, de långsiktiga som ett led i ändrade sedimentationsförhållanden och därmed förändringar i utbytet med havsbottnen. I instängda områden som t.ex. Östersjön eller Byfjorden med ett begränsat djupvattenutbyte har de långsiktiga effekterna och utbytet med bottnen stor betydelse för förändringar i tillståndet (Carman and Rahm 1997). Processer som denitrifikation och kvävefixering kan också förändra förhållandena drastiskt. För Göta älvs mynning, däremot, med en omsättningstid för djupvattnet på mindre än en vecka (Selmer och Rydberg 1993; Karlson och Andersson 23) och god syresättning av djupvattnet kan man räkna med att de omedelbara konsekvenserna kommer att dominera. Vi skall alltså kartlägga om hittills vidtagna åtgärder i form av minskningar av kväve och fosfortillförseln från Ryaverket haft någon märkbar effekt på näringsämnes- och klorofyllhalterna i recipienten, samt i vad mån de påverkat djupvattnets syrehalter och recipientens eutrofieringsstatus. Vi skall också spåra älvvattnets respektive avloppsvattnets spridning i recipienten genom att utnyttja älvvattnets avvikande nitrathalt samt avloppsvattnet avvikande ammoniumhalt, i första hand under vinterperioden, då upptaget är litet. Vi skall också jämföra belastningen från Ryaverket med tillförseln av näringsämnen från älven och tillförseln från havet. För ändamålet finns långa tidsserier av hydrografiska observationer i recipienten samt uppgifter om flöden och belastning från Ryaverket och Göta älv. Göta älv har en medelvattenföring på ca 55m 3 s -1 och är stor nog att skapa en från kusten avvikande hydrografi i hela mynningsområdet. Ett (naturligt) litet siktdjup, som ett resultat av humusinnehåll samt erosion och transport av suspenderat material innebär få fastsittande alger 6

7 och förväntat lägre produktion i mynningsområdet. Låg salthalt och få planktonarter som växer i saltvatten (Selmer och Rydberg, 1993a,b) innebär att primärproduktionen kommer igång först längre ut i recipienten efter att blandning med yt- och djupvatten från Kattegatt inträffat. Göta älvs halter av kväve och fosfor har mätts månadsvis sedan omkring 197. För totalkväve konsoliderades mättekniken dock först Transporten av totalkväve (TN) varierar på några års tidsskala från mindre än 1 till drygt 2 ton/år, transporten av totalfosfor (TP) från 12 till 35 ton/år. Närsaltflödena domineras av vattenföringen i älven och halterna av tillståndet i Vänern Cirka 3% av älvflödet mynnar ut genom Göteborg, i älvens södra gren (se vidare under punkten Beräkningar flödet i Göta älv). Recipientkontrollprogram för uppföljning av åtgärder i Ryvarket påbörjades under sjuttiotalet (se t.ex. Björn Rasmussen, 1976; Anon 1981). Från 199 ingår recipientkontrollen som en del i Bvvfs kustvattenkontrollprogram för Bohuslän. Hittills genomförda utvärderingar av programmet har dock inte varit tillräckligt fokuserade på älvens mynningsområde, utan sett mer på kustvattenkontrollen som helhet (Axelsson och Rydberg, 1993; Anon 1997; Anon 24a), där recipientprogrammet alltså bara är en mindre del. Selmer och Rydberg (1993) gjorde en relativt omfattande studie, med egna plankton-, upptags- och hydrografimätningar under åren , som en förberedelse för införandet av kväverening vid Ryaverket. Under åren gjorde Länsstyrelsen (Söderström, 1986) en likartad studie, i syfte att utvärdera effekten av minskad fosfortillförsel (se Figur 2). Resultaten från ovan nämnda rapporter tas upp i nästa kapitel. SMHI, som haft ansvaret för mätningarna inom kustvattenkontrollprogrammet sedan 199 ger dessutom ut årliga sammanställningar och sammanfattar resultaten för OSPAR vart femte år (t.ex. Anon 22). Man har också gjort rapporter för särskilda händelser, och på ett föredömligt sätt följt upp den mycket höga vattenföringen i Göta älv och dess effekter i mynningsområdet av Göta älv under vintern och våren 21 (Karlson och Andersson 23). 4 3 Före RYA TotN exkl. bräddning ton/år Före RYA ton/år 6 4 TotP exkl. bräddning Figur 2. Tillförsel av totalkväve och totalfosfor via Ryaverket, år Bräddningen, som ibland är betydande (jfr Tabell 8) är inte inräknad. Kväverening byggdes ut under perioden , fosforreningen under åren Year 7

8 I fortsättningen går jag igenom och diskuterar tidigare undersökningar i recipienten, samt tillgängliga mätdata och beskriver hur dessa skall användas för beräkningar av olika slags medelvärden. Resultatkapitlet presenterar data i tabeller och figurform. Vi diskuterar resultaten och refererar till SMHIs utvärdering (Anon 24a), och även i någon utsträckning till andra tidigare undersökningar i recipienten. Diskussionskapitlet tar in ett bredare referensmaterial och lägger grunden för den sammanfattning i frågeform som följer därefter. Sist följer ett antal appendix. Tidigare undersökningar i recipienten Recipientundersökningar inleddes, som nämnts, redan i samband med Ryaverkets tillkomst, Dessa genomfördes av Hydroconsult med stöd av Göteborgs Vattenvårdsanläggningar (Eriksson och Peippo, 1975). Undersökningar från perioden sammanfattas i en avhandling av Björn-Rasmussen (1976). Hon har fokus på planktonförekomst och kopplingen mellan plankton och klorofyll (Chl-a), men inkluderar i sin studie också rådata från hydrografiska mätningar. Under perioden ändrades, enligt Björn Rasmussen i tur och ordning TN, TP och fosfathalterna i mynningsområdet från 61 till 49 mmol/m 3, 2. till 1.34 mmol/m 3 resp. 1. till 1.1 mmol/m 3, klara minskningar utom för fosfat. Mellan dessa år minskades genom slamavskiljning, totalfosfortillförseln till recipienten från ca 65 till 45 ton/år (Figur 2). Jag har använt Björn Rasmussens rådata för att beräkna sommarvärden av totalfosfor- och klorofyllhalter vid stationerna G11 och G14 (8 observationstillfällen vardera under perioden juni-sept 1971 resp 1974). Stationerna motsvarar Skalkorgarna resp. Danafjord (se Figur 1). Resultaten redovisas i Tabell 1, som också, för jämförelse inkluderar resultaten från kommande bearbetningar. Tabell 1. En jämförelse mellan totalfosfor och Chl-a data (i mmolm -3 resp. mgm -3 ) för år 1971 och 1974 med Bvvfs data under senare år. Data är sammanställda med samma metodik. Mellan 1971 och 1974 byggdes Ryaverket, med ca 25% fosforrening (Figur2). G11 Skalkorgarna (juni-sep) G14 Danafjord (juni-sep) Totalfosfor Chl-a Totalfosfor Chl-a Björn Rasmussen (1976) diskuterar också själv förändringar i klorofyllhalten, men liksom för ovan nämnda TN halter m.m. är det oklart hur materialet bearbetats. Intressant är att de allra högsta Chl-a halterna uppmättes i Asperöfjorden vid Stn A3. Även Söderström (1986; se 8

9 nedan) finne hög produktion på denna station. Det är också tydligt av rådata att variationerna i klorofyllhalt mellan olika mättillfällen minskar mellan 1971 och Detta gäller även variationerna i totalfosfor. Under 1971 ser man också motsvarande, extremt höga mättnadsvärden för syrgas (>16%) vilket även tyder på en hög primärproduktion. Man kan således av olika skäl hävda att en tydlig förbättring inträffade med utbyggnaden av Rya. Senare, i samband med att kemisk fällning infördes vid Ryaverket, genomfördes under åren ett omfattande kontrollprogram för att undersöka effekterna av detta (Söderström 1986). Fosforutsläppet minskades från drygt 3 till 15 ton/år (Figur 2). Programmet omfattade mätningar av kväve och fosforhalter, siktdjup och klorofyll samt även primärproduktion. Söderström beräknade vattenutbytet och därefter flödet av TN och TP vid Älvsborgsbron och Rivöfjord. Även utbytet med södra skärgården finns med i modellen. Han jämför åren med år 1985 och konstaterar att den minskade fosfortillförseln från Ryaverket resulterat i lägre fosforhalter i älven. Minskningen i Ryaverket var från 8.4 till 6.1 g/s, och i tillförseln från södra älvgrenen från 5. till 3.4 g/s. En total minskning från 13.4 till 9.5 g/s resulterade enligt Söderström i nära 2% lägre fosforhalter; från 1.55 till 1.26 mmol/m 3. Vän av ordning noterar omedelbart att dessa är högre än i Björn Rasmussens (1976) arbete, men i bägge fallen saknas tydlig referens till mätpunkterna. Söderström (1986) underströk att mynningsområdets produktion var i princip ljusbegränsad (siktdjupen vid Skalkorgarna och Danafjord är ca 3 resp. 5.5 m). Söderström diskuterade också kväverening i Ryaverket och menade att den skulle få en marginell effekt på recipienten eftersom kväve förekommer i stort överskott. Söderströms slutsatser tas upp också i diskussionen. Selmer och Rydberg (1993a) genomförde en serie hydrografiska mätningar med 12 stationer i mynningsområdet och mätte bl.a. kväveupptaget hos plankton, detta som en förberedelse för införandet av kväverening vid Ryaverket. Upptagsmätningarna (fyra till antalet) antydde en förhållandevis låg produktion, medan minskningen av närsaltkoncentrationer antydde antingen ett högt upptag och kraftig sedimentering och denitrifikation och/eller ett underskattat vattenutbyte med främst södra skärgården. Den modellering av flödet som gjordes av Selmer och Rydberg (1993b) baserades på sammanlagt tolv mätningar i området. Den visade att 4 resp 65 % av den samlade nitrat- och ammoniumtillförseln till älven (se Tabell 2) försvinner från ytvattnet innanför Norra skärgården, väsentligen på Rivö och Danafjord. Man påpekade också att mynningsområdet är fosforbegränsat, förutsatt ljus- och planktontillgång, samt att salthalten i ytvattnet har en syd-nordlig gradient 1-2 km -1. Tabell 2. Beräkningar av tillförsel av nitrat, fosfat och ammonium vid 12 mättillfällen under (Selmer och Rydberg 1993b). Djupvattentillförseln är beräknad i yttre Danafjord. Nitrat Ammonium Fosfat Göta älv (ton/år) Ryaverket (ton/år) Djupvattentillförsel (ton/år) I sin utvärdering av Bvvfs kustvattenkontrollprogram för Bohuslän, för perioden jämför SMHI (Anon 24a) Ryaverkets recipient med Byfjorden, och utbyggnaden av reningsverket i Uddevalla. Medan man finner en tydlig respons på minskad kvävetillförsel till Byfjorden, menar SMHI att för Ryaverken, där kvävetillförseln reducerades från ca 24 till 14 ton per år under 1997 (Figur 2) har halten av DIN (Σ NO 2 +NO 3 +NH 4 ) inte minskat utom vid Älvsborgsbron. Man markerar för minskade fosforhalter, som man menar är ett resultat av lägre halter i kustvattnet (se nedan), men däremot inte för en tydlig minskning av ammoniumhalterna som även noteras i HydroGIS rapport (Anon 23a) 9

10 SMHI hänvisar i Anon (24a) till Marmefelt et al. (24) som gjort en modell (Integrerat kustzonsystem för Bohusläns skärgård), vars mål är att beräkna hur stor del av belastningen som kommer från öppna havet och hur stor del som kommer från andra källor, samt effekter på planktontillväxt, syrgasförhållanden, siktdjup/övergödning för olika åtgärder på land. Modellen är fortfarande under utarbetande. I nuvarande form finns beräkningar av totalfosforoch totalkväveflöden (årsmedelvärden) inom Göteborgs skärgård, uppdelat på Rivöfjord och Danafjord. Födet av totalfosfor mellan kustvattnet och Danafjord beräknas till 1553 ton (ut) och 137 ton (in). Mellanskillnaden, 183 ton/år svarar nästan exakt mot tillförseln från Ryaverket och södra älvgrenen gemensamt (se nedan). Samtidigt anges att sedimentationen uppgår till 25 ton/år i Danafjord och ytterligare ca 5 ton/år i Rivöfjord. Denna, i sin tur är beräknad på basis av en biologisk modell (E. Marmefeldt, pers. komm.), och det är enligt uppgift möjligt att även ange den beräknade primärproduktionen i varje bassäng. Det dubbelriktade utbytet med havet verkar högt och tyder på en mycket kraftig blandning mellan in strömmande djupvatten och utströmmande ytvatten. I diskussionen skall resultaten jämföras med egna beräkningar. I en annan SMHI rapport av Karlson och Andersson (23) utvärderas recipientens respons på de extremt höga flöden som förekom i Göta älv under vintern och våren 21. Vattenföringen i älven uppgick under perioden till ca 12 m 3 s -1 mot normalt 55 m 3 s -1. Flödet i södra grenen var under perioden 3 m 3 s -1 mot normalt 15 m 3 s -1 (se nedan). Samtidigt utvärderas Bvvfs hydrografiska mätserier från i området från Valö till Åstol, d.v.s. hela det område som kan påverkas av Göta älv. För våren 21 har man dessutom tätare mätserier än normalt (upp till veckovis), med mer plankton sampling och intensivstudier av Chl-a. Man studerade också särskilt den blomning av Chattonella som förekom. Man finner exempelvis lägre salthalter och högre näringsämneshalter än normalt och även höga Chl-a halter. Primärproduktionen, mätt vid Gullmarfjordens mynning, påverkades dock ej, och inte heller siktdjupet. För Chatonellas blomning sägs att den sannolikt inte haft med den högre avrinningen att göra. Rapporten innehåller mer analys av Bvvfs data än Anon (24a). Tyvärr diskuteras dock varken Ryas utsläpp eller det likaledes höga flödet i södra älvgrenen separat. Av rapporten framgår tydligt hur Vänern med sin stora lagringskapacitet stabiliserar avrinningen på längre tidsskalor (månader till år) men också att det förekommer en årstidvariation (2-8 m 3 s -1 ) med låga flöden sommartid. Det är också tydligt hur ett par nederbördsrika år i följd tvingar upp medelflödet kraftigt, och helt döljer årstidsvariationerna. Detta får som nämnts stor inverkan på närsaltförhållandena också i södra älvgrenen, och kan inte förbigås i en studie Ryaverkets betydelse för tillståndet i älvmynningen. Sverige lämnar vart femte år en rapport till OSPAR (Anon 22a), som sammanfattar ländernas runt Nordsjön rapportering när det gäller Nordsjöns ekologi och fiske. Den svenska rapporten, som också sammanställs av SMHI berör tillståndet i Skagerrak och Kattegatt. I rapporten redovisas närsalthalternas och klorofyllhaltens utveckling från Man redovisar också tillförseln av näringsämnen från land på årsbasis, uppdelat på diffus tillförsel, floder mm. I Kattegatt finner man att halterna av nitrat och, särskilt fosfat (vintervärden) är betydligt lägre under nittiotalet än under åttiotalet med ett minimum under torråren Chl-a har studerats ingående. I öppna Skagerrak och Kattegatt ligger medelvärdet under produktionssäsongen (mars-okt) på cirka 2 mgm -3, men närmast kusten på 3 respektive 2.5 mgm -3. I samtliga vatten låg halterna högre under perioden jämfört med perioden , mest markant i Skagerrak. Lägre halter av fosfat och nitrat i Kattegatt hänger sannolikt samman med betydande minskningar av såväl fosfor som kvävetillförseln till Bältsjön och det sydliga Kattegatt, i huvudsak från danskt håll (Rydberg et al. 24). Rydberg 1

11 et al. visar även på samvarierande minskningar i primärproduktionen från Anholt och söderut. I östra Skagerrak, utanför Gullmaren finner Lindahl, i Anon (22a) däremot ingen minskning av produktionen. I de delar av Anon (22a) som berör giftiga algblomningar, s.k. HABs, menar man att inget tyder på att dessa blomningar skulle vara relaterade till eutrofiering. Utöver programmen som berör den fria vattenmassan i Göta älvs mynningsområde och som nämnts ovan, finns kontrollprogram för bentisk flora och fauna, fintrådiga alger och sediment. Några av programmen täcker hela bohuskusten och fokus på mynningsområdet blir därför mindre. Jenneborgs undersökningar är ett undantag; i en serie årsrapporter (t.ex. Anon 2; 21; 22b; 23a) studerar man kvävereningens inverkan på fastsittande alger samt på hård- och mjukbottenfauna i Göteborgs norra skärgård. Undersökningarna täcker perioden För perioden sept 1997 sept 1999 finner man en förbättrad miljö (beträffande etablering av nya alger, blåmusselförekomst, utbredning av beggiatoa etc.) vid de inre lokalerna närmast Ryaverkets utsläppspunkt och ut till Torshamnen. Därifrån och utåt liksom nordvart finner man däremot en motsvarande försämring. I Anon 23a diskuteras utbredningen av fintrådiga alger och undersökningar av de marina bottensamhällena i Göta älvs mynning samlat. Jenneborg (Anon 23a) menar att någon förbättring i bottensamhällena till följd av Ryaverkets kväverening inte kan påvisas. Jenneborg pekar också på utbredningen av cyano- och svavelbakterier i kombination, på mjukbottnar mellan 4-1m djup, som gemensamt kan skapa förutsättningar för både fixering av kväve och frisättning av fosfor. Förekomst och utbredning av fintrådiga alger längs Bohuskusten har studerats årligen sedan 1994 (Moksnes och Pihl 1995; Pihl et al. 1999; 21; Nilsson och Pihl 22). Inom dessa undersökningar, som sker under perioden juni-aug studeras hela Göta älvs mynningsområde som ett av fyra områden längs kusten. Rent generellt är förekomsten betydligt högre i norra Bohuslän än söderut. Det finns också en tydlig, samtidig, variation i förekomsten, år från år. Då näringstillförseln är mycket ojämt fördelad finns det alltså goda skäl att tro att andra orsaker än näringstillförseln från land styr förekomsten av fintrådiga alger, t.ex. sommarklimatet. Jenneborg (Anon 23a) menar att cyanobakterierna är betydelsefulla också för utbredning och tillväxt av fintrådiga alger, dels genom sin förmåga att tränga ner i sedimenten för att fånga upp fosfor och dels genom fixeringen av kväve. Överskott av kväve (som i Göta älvs mynningsområde), skulle därmed motverka uppkomsten av fintrådiga alger. Han pekar också på utfiskningen som en möjlig orsak till obalans i kustekosystemet. Sedimentation och näringsinnehåll mm i sediment har undersökts av Cato (1992;1997), också detta som ett led i Bvvfs kustvattenkontroll. Fördelning av sedimenterande suspenderat material från erosion och transport i älven har diskuterats i en avhandling av Brack (2). I sammanfattning visar de tidiga recipientundersökningarna (Björn Rasmussen 1976; Anon 1981; Söderström 1986) på att halterna av totalkväve och totalfosfor sjönk markant efter Ryaverkets tillkomst 1972 och i samband med utbyggnaden av fosforreningen åren Däremot kunde någon minskning av Chl-a inte fastställas. SMHI (Anon 24a) har heller inte kunnat belägga några effekter av nittiotalets utbyggnad av kvävereningen. Det är emellertid uppenbart att ammoniumhalterna minskat (Anon 23a) i recipienten, men att minskningen har uppvägts av ökade nitrathalter till följd av ökad avrinning och därför inte framkommer i analys av DIN. Min omarbetning av de tidiga klorofyllmätningarna tyder också på att klorofyllhalten faktisk minskade markant i samband med Ryaverkets tillkomst 1972 (Tabell 1). De biologiska undersökningar som gjorts under perioden före och efter utbyggnaden av kvävereningen pekar inte i någon bestämd riktning. Verken fintrådiga alger eller 11

12 bottensamhällen i mynningsområdet tycks ha direkt samband med hög näringstillförsel eller visa tecken på att variationer i denna skulle kunna påverka algtillväxt m.m. Det är möjligt att fördjupa analysen av nyare recipientdata, framför allt tidsutvecklingen, genom att dels skilja ut vinter från sommarsäsong och studera förändringar i kväve och fosforhalter under de år då belastningen från Ryaverket är låg respektive hög samt att jämföra med resultat från tidigare perioder i Ryaverkets historia. Därutöver är det nödvändigt att parallellt beräkna näringstillförseln via Göta älv och uppskatta utbytet med havet för att därigenom få det samlade grepp om tillståndet i älvmynningen som inte SMHI lyckats åstadkomma i sin rapportering. Rådata För bedömning av den påverkan som utsläppen från Ryaverket har och har haft på tillståndet i recipienten, har vi beräknat koncentrationer och flöden av närsalter och under tre olika perioder med utgångspunkt från Ryaverkets tillförsel av fosfor och kväve Period I, låg P 48.4 hög N 22 ton/år Period II, högre P 89.6 hög N 237 ton/år Period III, låg P 59.5 lägre N 145 ton/år Resultaten skall jämföras med tidigare perioder i Ryaverkets historia, , och då belastningen på recipienten var betydligt större (se Figur 2). Nedan angivna data har använts. 1. Dagliga observationer av vattenföring i Göta älv, vid Lilla Edet och Alelyckan (Fig 1), för perioden (data från Vattenfall och SMHI), samt månatliga mätningar av TotP, PO 4, TotN, NO 3, NH 4 och Si vid Trollhättan och Alelyckan. Kemidata härrör från Sveriges Lantbruksuniversitet, avd. för Miljöanalys, 2. Vattenförings- och närsaltdata från Säveån m.fl. mindre vattendrag som mynnar i södra älvgrenen, nedströms delningen vid Kungälv (Göta älvs vattenvårdsförbund, Anon 23b). 3. Ryaverkets egna data på tillförsel av kväve och fosfor, uppdelat på månadsmedelvärden av TotP, PO 4, TotN, NO 3 och NH 4, samt månadsvis flöden av motsvarande närsalter inkl. bräddning för perioden Äldre data, från perioden , inkl. recipientdata har hämtats ur Göteborgs Vattenvårdsanläggningars årsrapport (Anon 1981). 4. Mätningar av salthalt, TotP, PO 4, TotN, NH 4, NO 3, och Chl-a, perioden , på följande stationer (för position, se Figur 1); Åstol, Instö Ränna, Rävungarna, Danafjord, Skalkorgarna, Älvsborgsbron (maj), Älvsborgsbron2 1994(juni)-22 och Valö. Mätningarna genomfördes av Hydroconsult under 12

13 , därefter av SMHI och då i regi av Bohuskustens vattenvårdsförbund (Bvvf). Hela databasen administreras av SMHI, som också tillhandahållit data. Samtliga beräkningar görs säsongsvis med uppdelning mellan vinter (nov-feb) och sommar (mar-okt). Eftersom skiktningen skiljer sig betydligt mellan stationerna i älvmynningen, har vi valt att definiera ytvattnet från prover tagna på -2m djup vid Älvsborgsbron, -5m vid Skalkorgarna och -1m vid Danafjord. Djupvattnet representeras på motsvarande sätt av djupen 5-1m vid Älvsborgsbron, 1-14m vid Skalkorgarna och 15-4m vid Danafjord. Ytoch djupvatten definieras för varje station av medelsalthalten på respektive station. Resultat från beräkningar av månadsvis tillförsel av TotN, NH 4, NO 3, TotP och PO 4 via älven (Alelyckan) respektive Ryaverket framgår av Figur 3-9 samt av Tabell 3. Resultat från beräkningar av periodvis medelvärden av salthalt, syrehalt, TotN, NH 4, NO 3, TotP, PO 4 och Chl-a vid Stn Danafjord, Skalkorgarna och Älvsborgsbron 1, 2 från Bvvfs mätningar i älvmynningen, med uppdelning i vinter och sommarperiod samt i yt- och djupvatten visas i Tabell 4. Vattenutbytet i älvmynningen har beräknats periodvis, utgående från salt och volymbalans (Appendix 2) samt på basis av medelsalthalter i respektive yt- och djupvatten. Beräkningarna är gjorda för tänkta snitt vid Älvsborgsbron och Danafjord, men gäller strikt för de salthalter som antagits. Resultat Flöden i Göta älv - södra grenen Göta älv är kraftigt reglerad med hjälp av Vänern, som har kapacitet att buffra även betydande mellanårsvariationer i nederbörd och tillrinning. Om vattennivån i Vänern ligger klart under högsta tillåtna vattenstånd sker tappning med hänsyn till elkraftbehovet. Detta gör att flödet är högst under vintern. Vid högt vattenstånd i Vänern tappas vatten oberoende av årstid. Älvvattnet rinner ut i två grenar, Nordre älv och södra grenen. Delningen sker vid Kungälv (Fig 1). Medelvattenföringen i Göta älv vid Lilla Edet är 55 m 3 s -1, varav ca 7% passerar ut i västerhavet via Nordre älv. Flödet genom södra älvgrenen, vid Alelyckan kan regleras med en skärm i norra älvgrenen. Minimiflödet i södra älvgrenen är 12 m 3 s -1, detta i första hand för att förhindra saltvattenkilen att nå färskvattenintaget vid Alelyckan. Inklusive flöden i Säveån, Lärjeån och Mölndalsån ökar flödet i södra älvgrenen med i medeltal ca 26 m 3 s -1 (Anon 23b). Detta flöde domineras av Säveån, som har en medelvattenföring på 21m 3 s -1, dubbelt så hög vinter som sommar. Medelutflödet genom Göteborg uppgår därmed till ca 18 m 3 s -1. På basis av dygnsvis mätning av vattenföringen vid Lilla Edet, uppströms delningen och en uppskattning av flödet vid Alelyckan i den södra älvgrenen (SMHI/Vattenfall) har vi beräknat den klimatologiska medelvattenföringen för åren Resultatet framgår av Figur 3. 13

14 8 LONG TERM MONTHLY MEAN DISCHARGE ( ) 7 6 Lilla Edet DISCHARGE [m 3 s 1 ] Alelyckan MONTHS Figur3 Långtidsmedelvärde av vattenföringen i Göta Älv, uppströms älvens delning, vid Lilla Edet, och vid Alelyckan i södra älvgrenen, perioden De månadsvisa mätningarna av TP, PO 4, TN, NO 3, NH 4 och Si vid Alelyckan (SLU, Miljödatabas) samt månadsmedelvärden av vattenföringen enligt ovan, har använts för att beräkna månadsvisa flöden vid Alelyckan för hela perioden Koncentrationer och flöden av närsalter, inklusive vattenföringen framgår av Figur 4-7. Vattenföringen vid Alelyckan varierar i intervallet m 3 s -1 (Figur 6a), d.v.s. flödet är betydligt mindre stabilt än vad som framkommer av Figur 3. I älven som helhet är variationerna ännu större. Den maximala vattenföringen i älven under samma period var ca 12 m 3 s -1 och minimum ca 15 m 3 s -1 (se Karlson och Andersson, 23). Perioden utmärker sig av nära dubbelt så höga genomsnittsflöden som den torrare perioden Detta påverkar också flödena i södra älvgrenen och dynamiken i mynningsområdet. 8 NITROGEN CONCENTRATIONS [mg/m 3 ] 6 4 Ammonium Nitrate Total nitrogen

15 Figur 4a-c Koncentrationer av ammonium, nitrat och vid Alelyckan, Göta älvs södra gren. 3 PHOSPHORUS AND SLICATE CONCENTRATIONS [mg/m 3 ] 2 Phosphate Total phosphorus Silicate Figur 5 a-c Koncentrationer av fosfat, silikat och totalfosfor vid Alelyckan, Göta älvs södra gren. Vänern har avgörande betydelse också för halterna av näringsämnen i älven. Nitrat och totalkvävehalterna är alltid höga och har små eller måttliga mellanårsvariationer (Figur 4). Även årstidvariationerna är måttliga, med ca 2% skillnad mellan sommar och vinter. Variationerna styrs av primärproduktionen i Vänern. Ammonium uppvisar större relativa variationer (Figur 4a), men halterna är å andra sidan mycket låga jämfört med nitrat och totalkväve. Totalfosfor- och fosfathalterna är låga eller mycket låga (2 resp. 5 mgm -3 ; Fig 5 a-b ), d.v.s. lägre än i recipienten. Fosfor begränsar produktionen i Vänern. Den låga fosfortillförseln till Vänern resulterar i alltså i en hög kvävebelastning på västerhavet och slöseri med en värdefull resurs. En försiktig gödsling av Vänern, med spridning av fosfat i ytvattnet under perioden då Vänern är temperaturskiktad (maj-aug/sep), skulle på sikt sänka de höga nitrat- och totalkvävehalterna till betydligt nivåer och bidra till en högre produktion i sjön. Om den genomförs konsekvent skulle man antagligen nå så låga halter att det även kunde bidra till att produktionen i Göta älvs mynningsområde sjönk. Hur effektiv denna åtgärd kan bli beror dock även på i vad mån åtgärden ökar fosforflödet i Göta älv och därmed skapar förutsättningar för kvävefixering i mynningsområdet (se t.ex. Anon. 23c). Transportberäkningarna (Figur 6-7) visar att variationerna i närsaltflöden styrs av vattenföring och halter i kombination. Det är emellertid tydligt att ammoniumhalter och flödet av ammonium ökat under periodens mitt för att sedan minska igen mot slutet. Även flödet av silikat har ökat, medan däremot nitrat- och totalkväveflödet har minskat något, som ett resultat av sjunkande kvävehalter. 15

16 4 RIVER DISCHARGE [m 3 s 1] AND NITROGEN TRANSPORT [tons/month] Ammonium transport Nitrate transport Total nitrogen transport Figur 6 a-d Vattenföring samt flöde av ammonium, nitrat och totalkväve vid Alelyckan 4 RIVER DISCHARGE [m 3 s 1] PHOSPHORUS AND SILICATE TRANSPORT [tons/month] Phosphate transport Total phosphorus transport Silicate transport Figur 7a-d Vattenföring samt flöden av fosfat, silikat och TP, vid Alelyckan. 16

17 Långtidsmedelvärden av transporten av näringsämnen vid Alelyckan visas i Tabell 3. Denna är baserad på beräkningar månadsvis. Älvens näringstillförsel via södra älvgrenen är alltså större än Ryaverkets belastning (Figur 2) vad gäller såväl fosfor som kväve. Årstidsvariationerna i södra grenen är måttliga, och inga större förändringar har skett i tillförseln från älven sedan För älven som helhet, däremot, är såväl säsongs- som mellanårsvariationerna stora, och näringsbelastningen kan variera med en faktor två från ett år till nästa. För kväve betyder detta ± 5 ton/år, för fosfor ± 15 ton/år. Tabell 3 Vattenföring (m 3 s -1 ) samt transport av kväve och fosfor (ton/månad) vid Alelyckan baserad på månadsvis data från perioden Medelvärde Std Vattenföring Ammonium Nitrat Totalkväve Fosfat Totalfosfor Silikat Flöden i Ryaverket I utsläppen av kväve och fosfor från Ryaverket förekommer betydande årstidsvariationer. Både avloppsvattenflödet och koncentrationerna varierar. Dessutom är reningen temperaturberoende med en påtagligt effektivare rening under sommaren. Figur 8 a-b visar på tidsutvecklingen av in- och utflöde av närsalter under perioden , baserade på Ryaverkets egna data. Motsvarande årsmedelvärden för uttransporten framgår av Fig 2. Beräkningarna har gjorts på basis av månadsvis koncentrations- och flödesdata från Ryaverket (GRYAABs databas). Perioder av bräddning är inkluderade Figur 8. Under hela perioden är alltså fosforreningen i princip helt utbyggd och 5 till högst ca 1% av inkommande fosforflöde belastar recipienten. Högre flöden förekom periodvis under , då Ryaverket byggdes om för kväverening. Som synes finns i såväl fosfor- som kväveflödet en årstidsvariation, som på inflödessidan styrs i första hand av mängden avloppsvatten, men på utflödessidan också påverkas av reningsprocessens effektivitet, som bl.a. är temperaturberoende. Figur 9 a-b visar andelen oorganiskt kväve (väsentligen ammonium) och fosfor (fosfat) i utflödet. Korrelationskoefficienten för TN mot NH 4 är hög, på årsbasis.98 och medelkvoten, baserad på årsmedelvärde i utgående vatten är NH 4 /TN=.841 (Selmer och Rydberg, 1993). Motsvarande kvot beräknad på månadsmedelvärden för perioden är.847. För fosfor är motsvarande kvot PO 4 /TP=.244. För månadsmedelvärden på kvoten NH 4 /TN finner man följande resultat: ,.859, och ,.89 med medelvärdet.83. Andelen ammonium har alltså sjunkit något efter att reningsverket körts med kväverening. 17

18 Som nämnts förekommer årstidsvariationer i både flöden och koncentrationer vid Ryaverket. För perioden uppgick medelflödet till 3.9 m 3 s -1 med max i februari mars (4.7 m 3 s -1 ) och minimum i maj juli (3.2 m 3 s -1 ). Klimatologiska flöden (in och ut) för totalkväve och totalfosfor framgår av Figur 9. Sedan 199 har flödet inte förändrats nämnvärt, utan är fortfarande knappt 4 m 3 s -1. Däremot är reningsprocessen för kväve effektivare och den undre kurvan i Figur 9a ligger idag lägre än under perioden , med ett tydligare minimum. Detta förhållande framgår också av Figur Kväve in NITROGEN DISCHARGE TN IN, TN OUT, AMMONIUM OUT [tons/month] 2 Kväve ut 1 Ammonium ut Fosfor in PHOSPHORUS DISCHARGE TP IN, TP OUT, PHOSPHATE OUT [tons/month] Fosfor ut Fosfat ut Figur 8 a-b Månadsvis kväve och fosforflöden i Ryaverket. Andel fosfat och ammonium i utflödet visas separat. 3 LONG TERM MONTHLY MEAN TN IN AND OUT AT RYA [ ] 6 LONG TERM MONTHLY MEAN TP IN AND OUT[ ] 25 TN into Rya 5 TP into Rya Total nitrogen flux [tons/month] TN out from Rya Total phosphorus flux[tons/month] TP out from Rya Months Months Figur 9 a-b Årstidsvariationer i tillförsel och belastning av kväve och fosfor vid Ryaverket. I sammanfattning; sedan Ryaverkets tillkomst, 1972 har kväve- och fosfortillförseln till Ryaverket uppgår till 25-3 respektive 5-6 ton/månad. Under perioden förekom endast biologisk rening och belastningen på recipienten utgjorde då ca 75% av dessa medelvärden, i enlighet med Figur 2. Fosforrening genom kemisk fällning byggdes ut Från år 1986 har fosforbelastningen varit ca 5 ton/månad (Figur 2), motsvarande en reningsgrad på 92%. Kvävereningen byggdes ut Före denna var belastningen på 18

19 älvmynningen ca 23 ton/år, därefter, ton/år, lägre mot slutet av perioden (Fig2b). Som nämnts ovan är uttransporten, d.v.s. belastningen via Ryaverket lägre än tillförseln via Göta älvs södra gren, men skillnaden är inte större än att t.ex. införandet av kväverening 1997 borde märkas på halterna av kväve i recipienten. Enligt Tabell 1 är den totala tillförseln via södra älvgrenen (inkl. Säveån m.m.) ca 46 ton TN/år och ca 1 ton TP/år. För att få en rättvisande bild av belastningen, och för att förstå dess betydelse för recipienten, särskilt hur minskad belastning påverkar produktionen i vattenmassan, måste den emellertid också jämföras med transporterna i recipienten och utbytet av näringsämnen med havet. Utbytet beräknas i nästa paragraf. En poäng i sammanhanget är att i älvvattnet domineras av nitrat medan i avloppsvattnet dominerar ammonium. Det gör att man kan särskilja avloppsvattnet från Ryaverket från älvvattnet också på avstånd från källan. Halter och flöden i recipienten, utbytet med Kattegatt För att närma sig problemet kring hur halter och näringsupptag påverkats av förändringar i näringstillförseln från Ryaverket, har jag beräknat utbytet av vatten och näringsämnen mellan recipienten och Kattegatt, baserat på Bvvfs data för Dessa har delats upp på tre huvudperioder, (4år), (4) och (5), fördelat på sommar (mars-okt) respektive vinter (nov-feb). För denna fördelning beräknas i tur och ordning; 1) medelkoncentrationer i yt- och djupvatten av salthalt, syrehalt, TotN, NH 4, NO 3, TotP, PO 4 och Chl-a vid Älvsborgsbron 1, 2 (flyttad i juni 1994, ytvatten -2m, djupvatten 5-1m), Skalkorgarna (ytvatten - 5m, djupvatten 1-12/14) och Danafjord (ytvatten -1, djupvatten 15-3/4). 2) Vattentransporter i yt- och djupvatten, på basis av medelsalthalt i respektive vatten samt älvens färskvattentillrinning (Appendix 2). 3) Transporter (utbyte) av näringsämnen i vattenmassan baserade på under punkt 1 beräknade koncentrationer, samt den periodvisa belastningen från Ryaverket och transporten via älven (inkl. Säveån m.m.). Beräkningarna under punkt 1) syftar också till att kvalitativt uppskatta hur halterna i recipienten eventuellt påverkats av variationer i näringstillförseln (belastningen). Variationer och förändringar i salthalt, närsalthalter, Chl-a m.m Beräkningar av periodvis medelkoncentrationer i recipienten för åren redovisas för stationerna vid Älvsborgsbron, Skalkorgarna och Danafjord i Tabell 4. Tabell 4 ger alltså möjlighet att jämföra stationerna inbördes, separerat mellan yt- och djupvatten och mellan sommar och vinter. Vattenföring och koncentrationer i älven framgår av Tabell 5. Koncentrationerna i mynningen kan förväntas påverkas av 1) vattenföringen i älven (högre vattenföring tvingar ut älvfronten och sänker salthalten på samtliga stationer detta innebär samtidigt lägre nitrat-, totalkväve och Chl-a halter innanför fronten, men högre halter längre ut, se t.ex. Karlson och Andersson, 24), samt 2) näringstillförseln via älven och 3) Ryaverket. För de senare fallen gäller att högre näringtillförsel förväntas ge högre halter av näringsämnen och klorofylli recipienten. Vi förväntar oss att det i första hand är ytvattnets koncentrationer som påverkas av ovannämnda faktorer, men genom underströmmen och utbytet med Kattegatt kommer förhållandena i ytvattnet att i betydande utsträckning också påverkas av variationer i djupvattnets koncentrationer och flöden. Skillnaden mellan sommar- och vinterperiod gäller fr.a. det biologiska upptaget; växtplanktonproduktionen och Chl-a halterna är betydligt lägre 19

20 under vinterperioden. Därmed blir upptaget av oorganiskt kväve och fosfor lägre under vintern, och halterna I recipienten därför högre. Av Tabell 5 framgår att vattenföringen är betydligt högre under perioden jämfört med tidigare, samtidigt som koncentrationerna av nitrat och totalkväve sjunkit. Man ser också direkt från Tabell 4 och 5 att lägre vattenföring ger högre salthalt och att signalen är entydig. Skillnaden mellan perioden och de tidigare uppgår till ett par psu, vilket innebär att älvens gentemot havets avvikande kväve- och fosforhalter påverkar också variationerna, d.v.s. trenderna i närsalthalter. Detta syns tydligast i nitrat- och totalkvävehalterna (Tabell 4) som ökar i hela älvmynningen, trots sjunkande halter i tillrinnande älvvatten (Tabell 5). Det förefaller troligt att den högre vattenföringen också är skälet till att Skalkorgarnas klorofyllhalter sjunkit något, samtidigt som Danafjords ökat betydligt under den senaste perioden. För ammonium ser man tydligt lägre halter i ytvattnet under den senaste perioden. Även om den kraftiga minskningen vid Älvsborgsbron är delvis ett resultat av flyttningen av stationen och kan relateras till lägre salthalt, står det klart att minskningen under perioden efter att kvävereduktion införts i Ryaverket är ett resultat av denna åtgärd. Dock borde även djupvattnets halter av ammonium vid Älvsborgsbron ha minskat, eftersom också dessa påverkas av Ryaverkets utsläpp (se Selmer och Rydberg, 1993a), men så har inte skett. I sin utvärdering av Bvvfs data menar SMHI (Anon 24a) också att högre nitrathalter är ett utslag av den högre vattenföringen under perioden, medan man missar den minskade ammoniumhalten vid Skalkorgarna och Danafjord eftersom man analyserat DIN (ΣNH 4 +NO 3 +NO 2 ) där minskande ammoniumhalter tas ut av ökande nitrathalter. SMHI finner också, som nämnts tidigare, genomgående lägre halter av fosfat och totalfosfor på samtliga stationer, och detta gäller också för stationerna i mynningsområdet (jfr Tabell 4). Tabell 4 Långtidsmedelvärden av näringsämnes- (mmolm -3 ) och salthalt samt Chl-a (mgm -3 ) vid Älvsborgsbron. Skalkorgarna och Danafjord. Stn Älvsborgsbron flyttades inåt (se text) i juni Djupvattnet vid Skalkorgarna har inte medtagits eftersom provtagningsdjupen varit få och varierat. Halter med signifikanta variationer har markerats med kursiv Salthalt psu Älvsborgsbron Skalkorgarna Danafjord Ytv sommar Ytv vinter Djupv sommar Djupv vinter Syre (ml/l) Ytv sommar Ytv vinter Djupv sommar Djupv vinter Fosfat Ytv sommar Ytv vinter Djupv sommar Djupv vinter TotP Ytv sommar

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009 Bohuskustens vattenvårdsförbund Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009 Uppdragsnummer 12700111 2011-12-13 ISBN 91-85293-72-5 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

FAKTABLAD NR 55 2012

FAKTABLAD NR 55 2012 FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,

Läs mer

Utbredning av snabbväxande makroalger

Utbredning av snabbväxande makroalger Utbredning av snabbväxande makroalger I relation till belastning av kväve och fosfor i regionen Orust Tjörn Caroline Carlsson Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig magisterexamen i Biologi 30 hp

Läs mer

FAKTABLAD NR 56 2012

FAKTABLAD NR 56 2012 FAKTABLAD NR 56 2012 Syreförhållanden i svenska hav Syre är en av de viktigaste gaserna i havet, då den är nödvändig för allt högre liv. Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Hanöbuktens kustvattenmiljö 211 Annika Liungman Jenny Palmkvist Ulf Ericsson Mikael Christensson Per-Anders Nilsson Susanne

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Framtagen inom Projekt Värna Alsen www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:36 Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen. Framtagen inom Projekt Värna Alsen.

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel?

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Caroline Raymond, Ola Svensson, Ulf Larsson, Helena Höglander, Svante Nyberg, Hans Kautsky, Elena Gorokhova, Brita Sundelin & Jonas Gunnarsson, Stockholms

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1996. Växtplankton - närsalter

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1996. Växtplankton - närsalter LANDSKRONA KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1996 Växtplankton - närsalter LANDSKRONA MARS 1997 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material och metoder... 6 Resultat och diskussion...

Läs mer

Sommarens stora algblomning

Sommarens stora algblomning Sommarens stora algblomning Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Var din sommarsemester 214 ovanligt varm, eller kall? Fick du semestern förstörd av algblomning? Svaren lär bero

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Ger åtgärderna effekt?

Ger åtgärderna effekt? Ger åtgärderna effekt? Trendanalys av närsalthalter i jordbruksdominerade vattendrag Jens Fölster Stefan Hellgren, Katarina Kyllmar, Mats Wallin Disposition Bakgrund till studien Datamaterialet Preliminära

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? - Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning k7soxnox, 03-11-21, Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning Denna föreläsning handlar om inledningsvis om hydrosfären - dvs. vatten i form av hav, sjöar, is och grundvatten. Därefter

Läs mer

anläggning av vattenreningskärr som enskilt avlopp 2003-11-25

anläggning av vattenreningskärr som enskilt avlopp 2003-11-25 2003-11-25 Projektredovisning Svenseröd som enskilt avlopp anläggning av vattenreningskärr Sammanfattning Efter två års undersökning av vattenreningskärret har kunskapsläget av dess funktion växt avsevärt.

Läs mer

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:

Läs mer

Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert

Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert På Trafikverkets hemsida informeras allmänheten om vilka effekter som förväntades av Trängelskatten/2/: Biltrafiken över betalstationssnittet

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995 LANDSKRONA KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995 LANDSKRONA FEBRUARI 1996 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 VÄXTPLANKTON - NÄRSALTER... 5 Inledning... 5 Material och metoder... 6

Läs mer

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna

Läs mer

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

drift av små, privata avloppsreningverk

drift av små, privata avloppsreningverk drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Årsrapport 2011 SVEALANDS KUSTVATTENVÅRDSFÖRBUND

Årsrapport 2011 SVEALANDS KUSTVATTENVÅRDSFÖRBUND 3 Tillståndet längs kusten Åtgärder underlag och exempel Faktiska koncentrationer ger komplex bild Vårt mänskliga bidrag analys av tolv vattendrag Fokus på fisk Svealandskusten Årsrapport SVEALANDS KUSTVATTENVÅRDSFÖRBUND

Läs mer

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Mål Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk Efter att ha genomfört denna uppgift ska du ha lärt dig att bygga mera komplexa dynamiska modeller och att simulera dessa med hjälp av Matlab

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Mälaren. Tillståndsutvecklingen 1965 2011

Mälaren. Tillståndsutvecklingen 1965 2011 Mälaren Tillståndsutvecklingen 1965 211 Mälaren Tillståndsutvecklingen 1965 211 Lars Sonesten Karin Wallman Thomas Axenrot Ulrika Beier Stina Drakare Frauke Ecke Willem Goedkoop Ulf Grandin Stephan Köhler

Läs mer

Innehåll. Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15

Innehåll. Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15 Innehåll Del 1 sidan 1-43 FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 11 INLEDNING 15 BERÄKNINGSMETODIK 17 Termer och begrepp 17 Belastning, retention och källfördelning 17 Bruttobelastning 17 Retention

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Länsstyrelsen i Stockholms län Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Ett samverkansprojekt mellan Södertälje kommun, Norrtälje kommun, DHI, Ecoloop och VERNA

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Införande av kväverening i Örebro

Införande av kväverening i Örebro Införande av kväverening i Örebro V-kluster Mälardalen, workshop Henriksdals reningsverk 2011-12-14 Jan Rönnkvist, utvecklingsingenjör Nytt tillstånd 2009-03-20 Skärpta krav BOD och P Nya krav på N och

Läs mer

Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM. Till Miljödepartementet

Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM. Till Miljödepartementet 2010-01- 13 Dnr Ä171/10 Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM Till Miljödepartementet I det följande lämnar havsmiljöinstitutet sitt svar på remissen

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Figur 1 Största utsläppspunkterna till sjön Edsviken (Stenvall B., SWECO VIAK, 2006) SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box

Läs mer

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Styrelsen önskar alla välkomna till detta öppna årsmöte. LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Agenda. Information om arbetet med miljö/kanalfrågan. Arbete under

Läs mer

Hydrologins vetenskapliga grunder

Hydrologins vetenskapliga grunder Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E

Läs mer

havet Magrare sälar Syrebrist och inflöden Ekosystem i förändring Mycket plastpartiklar i havet Visualisering skapar förståelse

havet Magrare sälar Syrebrist och inflöden Ekosystem i förändring Mycket plastpartiklar i havet Visualisering skapar förståelse om miljötillståndet i svenska havsområden havet 9 Magrare sälar Syrebrist och inflöden Ekosystem i förändring Mycket plastpartiklar i havet Visualisering skapar förståelse Bottenhavet Bottenviken Havet

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Restaurering av övergödda havsvikar i Västerhavets vattendistrikt redovisning av regeringsuppdrag

Restaurering av övergödda havsvikar i Västerhavets vattendistrikt redovisning av regeringsuppdrag Restaurering av övergödda havsvikar i Västerhavets vattendistrikt redovisning av regeringsuppdrag För mer information kontakta: Länsstyrelsen i Västra Götalands län vattenvårdsenheten Tel: 031-60 50 00

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Översvämningskartering av Rinkabysjön Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN MÄTRAPPORT Figur 1: Mätpunkten i brunnen till höger i bild. Rapport Göteborg 2013-01-09 Uppdragsnummer 1351719000 SWECO Gullbergs strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010. Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010. Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri MI 22 SM 1201 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010 Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri Discharges to water and sewage sludge production in 2010 Municipal wastewater treatment

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

Mot botten - kan ny teknik rädda Östersjön?

Mot botten - kan ny teknik rädda Östersjön? Östersjön mår inte riktigt bra. Det finns de som har idéer om hur utvecklingen ska vändas. Grafik: Torbjörn Johansson/SVT Mot botten - kan ny teknik rädda Östersjön? Regeringen har avsatt en halv miljard

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder Prognosstyrning av Mölndalsån samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder 1 Hur kan Mölndalsåns tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt - hur säkerställs en kontrollerad flödesavledning? 2

Läs mer

KALMAR LÄNS KUSTVATTENKOMMITTÉ. Sammanfattande rapport av recipientkontrollen i Kalmar läns kustvatten 2011

KALMAR LÄNS KUSTVATTENKOMMITTÉ. Sammanfattande rapport av recipientkontrollen i Kalmar läns kustvatten 2011 KALMAR LÄNS KUSTVATTENKOMMITTÉ Sammanfattande rapport av recipientkontrollen i Kalmar läns kustvatten HÄRSLÖV MAJ Föreliggande rapport är en sammanställning av - års mätningar längs Kalmar-kusten inom

Läs mer

Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår

Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår Var placeras en fiskodling? Fiskens krav Lämplig vattentemperatur God syresättning Vattenomsättning i kassen (strömmar, djup) Fiskodlarens krav Elförsörjning

Läs mer

BILAGAN INVENTERING VATTENNIVÅMÄTNING I GÖTEBORG 2008-09-24

BILAGAN INVENTERING VATTENNIVÅMÄTNING I GÖTEBORG 2008-09-24 1 BILAGAN INVENTERING VATTENNIVÅMÄTNING I GÖTEBORG 2008-09-24 Foto Sune Ramstedt Utförd av Mathias Leimalm 2 Inventering vattennivåmätning i Göteborgsområdet 2008-09-24 Utförd av Mathias Leimalm 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Från skitbärarkäringar till moderna reningsverk

Från skitbärarkäringar till moderna reningsverk Från skitbärarkäringar till moderna reningsverk Christer Lännergren Stockholms avloppshistoria från -talet och fram till nu tecknas i en målande och informativ berättelse. I denna artikel får man följa

Läs mer

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012 MI 22 SM 1401 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012 Kommunala reningsverk, massa- och pappersindustri samt övrig industri Discharges to water and sewage sludge production in 2012 Municipal wastewater

Läs mer

Källfördelning av kväve och fosfor i Kungsbackaåns avrinningsområde

Källfördelning av kväve och fosfor i Kungsbackaåns avrinningsområde Källfördelning av kväve och fosfor i Kungsbackaåns avrinningsområde Ingrid Nilsson Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig magisterexamen i miljövetenskap 30 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper

Läs mer

KUSTMILJÖKONFERENS III I BERGKVARA DEN 25 september 2003

KUSTMILJÖKONFERENS III I BERGKVARA DEN 25 september 2003 1 Minnesanteckningar från KUSTMILJÖKONFERENS III I BERGKVARA DEN 25 september 2003 Konferensens öppnande: Konferensen öppnades av Håkan Algotsson, Torsås kommun. Han konstaterade att mycket arbete hade

Läs mer

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Stockholm 24 november 2010 Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med

Läs mer

rev sept 2014 SÅ HÄR ANLÄGGER DU ENSKILT AVLOPP utgiven av Miljöenheten i Kungälvs kommun

rev sept 2014 SÅ HÄR ANLÄGGER DU ENSKILT AVLOPP utgiven av Miljöenheten i Kungälvs kommun rev sept 2014 SÅ HÄR ANLÄGGER DU ENSKILT AVLOPP utgiven av Miljöenheten i Kungälvs kommun 1. Vad gäller för enskilda avlopp? Varför behövs avloppsanordningar? Avloppsanordningar är till för att rena avloppsvatten

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Nationella miljömål: Grundvatten av god kvalitet. Levande sjöar och vattendrag. Hav i balans, samt levande kust och skärgård.

Nationella miljömål: Grundvatten av god kvalitet. Levande sjöar och vattendrag. Hav i balans, samt levande kust och skärgård. 12 ÖVERSIKTSPLAN - FÖRDJUPNING FÖR PITEÅ STADSBYGD s Vattenanvändning VISIONEN Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Övergripande mål för dricksvattenförsörjningen är att den skall vara tillräcklig, säker

Läs mer

Åtgärdsstrategi Växjösjöarna

Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Varför plan och unika åtgärder? Syfte /geografisk avgränsning Tidplan Finansiering Resultat i etapp 1. Andreas Hedrén, Växjö kommun Växjösjöarna geografiska förutsättningar

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

PROTOKOLL A styrelsemöte VRBK 2012 08 27

PROTOKOLL A styrelsemöte VRBK 2012 08 27 PROTOKOLL A styrelsemöte VRBK 2012 08 27 Tid: 09:30 15:00 Plats: Rivereside Hotel Deltagare: Elin Ruist (ordinarie vid detta möte), Magnus Jacobsson, Hans Henrikson, Boel Lanne, Anders Tysklind, Knut Andrén,

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

Dimensionering av de nationella marina pelagialprogrammen

Dimensionering av de nationella marina pelagialprogrammen Nr 78, 2004 Oceanografi Dimensionering av de nationella marina pelagialprogrammen Lars Andersson, Nils Kajrup och Björn Sjöberg Oceanografi Nr 78, 2004 Dimensionering av de nationella marina pelagialprogrammen

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren

Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren Dagvattenutredning Linero-Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden

Läs mer