riksrevisionens granskningsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "riksrevisionens granskningsplan"

Transkript

1 riksrevisionens granskningsplan

2 ISBN Dnr RiR 2014 Produktion: Åkesson & Curry AB Foto: Christian Hagward Tryck: Östertälje Tryckeri

3 Innehåll Inledning 5 Risker för staten och omvärldsförändringar 6 Risker för staten 6 Omvärlden 7 Förvaltning i staten 8 Medborgarna 10 Drivkrafter 11 Riskområden för staten 12 Utgångspunkter för granskningsverksamheten 14 Mandat och inriktning 14 Gränsdragningen mot konstitutionsutskottet 15 Gemensam inriktning av granskningsverksamheten 16 Årlig revision 17 Effektivitetsrevision 20 Riksrevisionen som nationellt revisionsorgan 22 Fokus inom revisionen 23 Effektivitetsrevision 24 Årlig revision 30 Årsredovisningen för staten 31 Utveckling av granskningsportföljen 31 Insatser som nationellt revisionsorgan 31 Bilaga 32 Granskningsområdenas fördelning mellan riksrevisorerna 32 Fördelning utifrån utgiftsområden i statsbudgeten 32 Fördelning av den årliga revisionens revisionsobjekt mellan riksrevisorerna 33

4

5 granskningsplan 2014 / 2015 Inledning Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och gör en samlad revision av staten. Revisionens uppgift är att medverka till god resursanvändning och effektiv förvaltning i staten. Myndigheten har ett starkt mandat som ger rätt att genomföra oberoende granskning av statlig verksamhet. Riksrevisionen har därmed en unik möjlighet att över tid ge ett helhetsperspektiv på effektiviteten i det statliga åtagandet och i vilken mån riksdagens målsättningar uppnås. Granskningen genomförs genom årlig revision och effektivitetsrevision. Revisionen kan analysera och värdera resultaten i den statliga verksamheten samt bedöma i vilken utsträckning samhällsinsatser når avsedda målgrupper. Den kan också upptäcka att fel organisering bidrar till otillräckligt ansvarstagande och ineffektivt resursutnyttjande. Den årliga revisionen kan upptäcka brister i myndigheters årsredovisningar. I den årliga granskningsplanen presenterar riksrevisorerna verksamhetens övergripande inriktning och hur uppdraget inom de båda revisionsgrenarna preciserats. Granskningsplanen ska ge en sammanhållen bild av granskningen inom både den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen. Verksamhetens inriktning beslutas gemensamt av de tre riksrevisorerna. De avgör självständigt inom sina respektive områden vad de ska granska, hur granskningen ska utföras och vilka slutsatserna av granskningen ska vara. Riksrevisorerna fördelar ansvaret för den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen mellan sig. Granskningsområdenas fördelning mellan de nuvarande riksrevisorerna Claes Norgren, Jan Landahl och Margareta Åberg framgår av bilagan. 5

6 riksrevisionen Risker för staten och omvärldsförändringar Risker för staten De granskningar som genomförs och planeras i Riksrevisionen ska inriktas mot problem för det statliga åtagandet. Därför behöver Riksrevisionen kunskap om utvecklingen av den statliga verksamheten och samhällsutvecklingen. Det gäller särskilt förhållanden som påverkar måluppfyllelse och hushållning med resurser och därmed utgör risker för statliga verksamhetsområden. Föremålet för Riksrevisionens analys är den statliga verksamheten och syftet är upptäcka risker för bristande måluppfyllelse och bristande hushållning med statliga medel. Analysen prövar också kvaliteten i statens redovisning och rapportering av sin verksamhet. Med risker för staten avser Riksrevisionen händelser eller kombinationer av händelser som kan få negativ effekt på statens verksamhet. Risken är en funktion av sannolikheten för en händelse och den förväntade negativa konsekvensen av denna. Tre perspektiv på det statliga åtagandet Riskanalys förutsätter att väsentliga risker ska kunna identifieras bland alla de utmaningar staten står inför. En samlad riskanalys som identifierar väsentliga problem utgör därmed ett viktigt underlag för riksrevisorernas samlade riskbedömning för staten. En rad faktorer driver samhällsförändringar och därmed risker för de statliga verksamhetsområdena. För upptäckt och reflektion kring sådana förändringar har Riksrevisionen i den samlade omvärldsoch riskanalysen arbetat i en struktur som belyser tre perspektiv på det statliga åtagandet: omvärlden rambetingelser för det statliga åtagandet i termer av hur detta påverkas av globala och internationella trender 6

7 granskningsplan 2014 / 2015 förvaltning i staten genomförandet av statlig verksamhet medborgarna efterfrågan på statliga åtaganden utifrån vad medborgare kan förvänta sig med utgångspunkt i målen för statliga verksamhetsområden Omvärlden Konsekvenser för staten Globaliseringen skapar både möjligheter och risker för statliga verksamhetsområden. Det finns en stor potential för utveckling av tillväxt och demokrati i utbytet av varor, tjänster, kultur, forskning, information med mera. Finansiella kriser, terror, klimathot och gränsöverskridande brottslighet kan å andra sidan innebära en negativ samhällsutveckling. Viktiga samhällsförändringar pågår utanför statens direkta handlingsutrymme och innebär utmaningar för staten. Globaliseringen påverkar fördelningen av resurser, produktion och förmögenheter mellan länder. Statens inflytande minskar till förmån för andra aktörer, bland annat transnationella företag, multilaterala organisationer, gränsöverskridande nätverk, urbana regioner samt gränsregionala och transnationella program. Möjligheter En stor potential till en positiv samhällsutveckling ligger i värdet av globala utbyten av varor, tjänster, kultur, forskning, information och andra faktorer som främjar tillväxt och demokrati. Frågan är hur regeringen och myndigheterna förmår tillgodogöra sig dessa. Det kan till exempel handla om en effektiv implementering och uppföljning av olika initiativ från EU, som Europa 2020-strategin eller det gränsöverskridande forsknings- och innovationsprogrammet Horisont Statliga verksamheter som kan komma att påverkas finns inom en rad områden, till exempel skatter, transporter, innovation, teknisk utveckling, information, klimat och miljö. EU:s långsiktiga strategier för tillväxt ställer krav på samordning över traditionella områdes- och sektorsgränser och därmed krav på horisontella synsätt på problemlösning och samhällsutveckling. Frågan är hur regering och myndigheter omhändertar sådana villkor för en ekonomisk uthållig tillväxt och hållbara offentliga finanser. Därutöver utväxlas uthållig tillväxt på den regionala nivån. Genomförandet av regionalpolitiken innebär konsekvenser för hur olika system och offentliga insatser samordnas eller harmoniseras med system i angränsade länder. Gränsöverskridande territoriella samarbeten ger implikationer och ställer krav på harmonisering mellan länder avseende en rad frågor, till exempel skatter, infrastruktur och sjukvård. 7

8 riksrevisionen Globala hot och nationella sårbarheter Faktiskt inträffade händelser såväl som framtidsscenarier aktualiserar samhällets sårbarhet och dess konsekvenser för det statliga åtagandet. Flera myndigheter har till uppgift att förebygga och hantera dessa konsekvenser. I det förebyggande arbetet handlar det om analys, förtrogenhet och samordning såväl nationellt som internationellt. Det operativa perspektivet avser myndigheters förmåga att enskilt och tillsammans garantera hållbarhet i system som till exempel hanterar gränsöverskridande brottslighet, finansiella hot, infrastruktur och smittsamma sjukdomar. Den senare frågan har nu aktualiserats i samband med den pågående EBOLA-epidemin medan riskerna för spridning av multiresis tenta bakterier i sjukhusmiljöer varit kända länge. Det svenska finansiella systemet bedöms som stabilt med låg kreditrisk men det påverkas av omvärlden och är exponerat för risker. Global instabilitet kan ge upphov till finansiell instabilitet och dämpad ekonomisk tillväxt. Utvecklingen när det gäller inflation, realräntor och riskpremier på aktiemarknaden, med direkt påverkan på statens balansräkning, visar en betydande instabilitet. Frågan är i vilken utsträckning de skärpningar av regelverken som genomförts är tillräckliga och adekvata. Dessa omvärldstrender medför konsekvenser för utvecklingen av statens förmögenhet och statens budget. Därmed aktualiseras frågan om vad som kan vara risk management för staten som helhet och vilken risknivå som staten bör acceptera och arbeta med. Den geopolitiska utvecklingen har stor betydelse för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. En samordning av politiken sker för närvarande inom ramen för EUsamarbetet där Sverige aktivt medverkar. Även samarbetet mellan försvarsunderrättelsemyndigheterna och polisiära myndigheter har diskuterats. Utvecklingen har väsentliga implikationer för det svenska försvaret. En annan konsekvens som kan uppstå är att en riskdiversifiering av energiförsörjningen inom EU kan påverka svensk energipolitik och ställa krav på ökad produktion och anpassning av existerande infrastruktur. Den geopolitiska utvecklingen innebär även stora flyktingströmmar som varierar kraftigt mellan åren och utmanar de statliga verksamhetsområdena ekonomiskt, organisatorisk och socialt. I synnerhet handlar det om samspelet mellan stat och kommun för integration av nyanlända, men stora krav ställs även på utbildnings-, bostads- och arbetsmarknadspolitiken. Förvaltning i staten Konsekvenser för staten Den svenska förvaltningsmodellen med relativt sett självständiga myndigheter och kommunalt självstyre har genomgått förhållandevis små förändringar trots stora omvärldsförändringar. Frågan är om den offentliga förvaltningen är organiserad och rustad för att tillgodose de krav som samtidens och framtidens samhällsutmaningar innebär. 8

9 granskningsplan 2014 / 2015 Förändringar ställer krav på styrning och återrapportering Den pågående utvecklingen ställer krav på förvaltningspolitiken. Det handlar om konsekvenser av globaliseringen och urbaniseringen, men också om konsekvenser av den demografiska utvecklingen och vilka nutida och framtida utmaningar en hållbar ekonomisk, social och miljömässig tillväxt innehåller. Därtill kommer en omfattande kritik av effektiviteten i de statliga styrsystemen samt deras mål och förmåga att återrapportera resultat av insatser. Riksrevisionen har i sin granskning uppmärksammat hur myndigheter styrs till att definiera sina uppdrag som smala och enbart omfattande delar av människors livssituation. Det påverkar både interna arbetsformer och professionella förhållningssätt gentemot medborgarna. Den svenska myndighetsstrukturen och samhällsorganisationen förefaller att ha fortsatta svårigheter att såväl horisontellt som vertikalt organisera sig kring problem utanför det egna ansvarsområdet. Den regionala strukturen i Sverige är otydlig och dess företrädare har svårt att möta formulerade samhällsutmaningar. Det råder också oklarhet om hur de ska förhålla sig till regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan. Andra frågeställningar knyter an till i vilken utsträckning den regionala strukturen i Sverige har förmåga att tillgodogöra sig EU:s horisontella program för regional utveckling. Komplexiteten har ökat i staten Komplexiteten i statsförvaltningen har ökat väsentligt vad gäller såväl styrning som organisation, uppföljning och antalet aktörer. Det är en utveckling som försvårar ett helhetsperspektiv på vad staten, både enskilt och sammantaget, kan åstadkomma, och faktiskt åstadkommer, med sina instrument. Samtidigt riskerar den, sedan länge, uppmärksammade sektoriseringen i staten att byggas på med fragmentisering. Den europeiska flernivådemokratin tillför ytterligare en dimension till problematiken. Den demografiska utvecklingen och den starka urbaniseringen i Sverige driver staten till omprioriteringar för att kunna leverera den service och de socioekonomiska skyddsnät som de statliga åtagandena innebär. Skärningspunkter uppstår i flera dimensioner vilka kan gälla stad kontra glesbygd, låginkomsttagare kontra höginkomsttagare, svenskfödda kontra utlandsfödda. Det kan också avse en lokal, kompetent och effektiv förvaltning som kan fatta relevanta beslut i enskilda ärenden kontra dess motsats. Upplevda orättvisor är en faktor som kan påverka medborgarnas förtroende och vilja att medverka till det offentligas långsiktiga finansiering. Omregleringar förändrar statens roll Regelverket kring genomförandet av de statliga åtagandena samt de- och recentralisering av den statliga organisationen har förändrat statens roll. Privata aktörer och det civila samhället deltar i ökad 9

10 riksrevisionen utsträckning som utförare av statliga åtaganden samtidigt som allt fler regionfullmäktigeförsamlingar får ansvar för regional utvecklingspolitik. När statens roll förändras från utförare till konstruktör av regelverk och tillsyn ställs nya krav på kompetens och utformning av statliga verksamheter, liksom på styrning, uppföljning och återrapportering. Risker hos myndigheter Svenska myndigheter står sig väl i en internationell jämförelse. Det finns dock tecken på ökande problem i förvaltningen. Undersökningar indikerar att produktiviteten inom den offentliga sektorn minskar. Av Sifos undersökningar av förtroendet för myndigheter framgår att flera av de största förvaltningsmyn digheterna har ett mycket lågt förtroende bland allmänheten. Riksrevisionen har uppmärksammat flera gemensamma och systematiska risker för landets myndigheter, vilka kan leda till allvarliga problem i verksamheten. Det gäller till exempel när flera myndigheter har delat ansvar för en verksamhet. I sådana fall riskerar ansvarskedjor, som ska säkerställa riktiga tolkningar av regelverk och korrekta utbetalningar, att brytas. Det finns större risk för missförstånd och felaktigheter när förvaltningsansvaret skiljs från redovisningsansvaret. Andra exempel gäller ett flertal myndigheters miljöskulder och ansvar för förorenad mark, risker med ett alltför omfattande beroende av externa leverantörer och system för ärendehantering samt säkerhetsrisker i informationsflöden mellan myndigheter. Medborgarna Konsekvenser för staten Det statliga åtagandet ska ytterst tillgodose medborgarnas behov av goda levnadsvillkor. Av regeringsformen framgår att enskildas personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Under senare tid har frågan om det subjektiva välbefinnandet fått ett växande utrymme internationellt. I länder som Frankrike och Storbritannien diskuteras till exempel i vilken utsträckning människors välbefinnande kan formuleras som välfärdspolitiska målsättningar och styra politiken. Ett liknade utvecklingsarbete har initierats av den svenska regeringen. Befolkningens hälsa påverkar tillväxten Frågan om välfärdens finansiering och hållbarhet har stark aktualitet, både internationellt och i Sverige. Olika utvecklingsprogram i landet arbetar med förändrade synsätt på vad välfärden innehåller och i vilka sammanhang den ska förstås. Tillgången till och hållbarheten i samhällets välfärdsanordningar bestäms ytterst av ekonomiska ramar och i vilken utsträckning de används effektivt. Samtidigt gäller också att de resurser som används för att erbjuda medborgarna utbildning, god hälsa och drägliga levnadsvillkor i övrigt ökar förutsättningarna för tillväxt. Det kan till exempel gälla insatser för att skapa ett konkurrenskraftigt arbetsutbud. 10

11 granskningsplan 2014 / 2015 Social hållbarhet och hållbar tillväxt kommunicerar och är ömsesidigt beroende av varandra. Befolkningens hälsa framstår här som en av de enskilt viktigaste faktorerna för samhällsutveckling. Ökande sjukskrivningstal, ökad psykisk ohälsa och omfattande skillnader mellan mäns och kvinnors sjuklighet inger oro, liksom strukturell arbetslöshet, som särskilt drabbar utsatta grupper. De svenska hushållens skulder oroar internationella bedömare och frågan diskuteras även nationellt. Kunskap driver hållbarhet Den demografiska utvecklingen ställer ytterligare krav på kvalitet och produktivitet i den offentliga sektorn. En ökad försörjningsbörda för den förvärvsarbetande befolkningen innebär att samhällseko nomin inte har råd med system som inte levererar och återrapporterar kvalitet i sina tjänster. Samtidigt finns det en utbredd kritik mot att offentliga insatser företrädesvis mäts kvantitativt och i prestationer. Det finns därför anledning att noga överväga förändringar i system av återrapportering så att de förmår att redovisa måluppfyllelse, kvalitet och effektivitet i vidtagna åtgärder. Insatser för att enbart mäta prestationer tenderar att bli kostnadsdrivande och sakna relevans. Kunskapsförvaltning i staten är en fråga om demokrati. Grundtesen för ett rättvist och effektivt samhälle är att en upplyst befolkning väljer upplysta ombud för att utveckla och förvalta gemensamma resurser. Insatser för att värna det offentliga samtalet och för att säkra medborgarnas kunskapskapital genom säker information om samhället och samhällsutvecklingen, såväl lokalt och regionalt som centralt, är en viktig byggsten för transparens och kvalitet i den demokratiska processen. Till frågan hör också åtgärder som garanterar kulturutbud och kvalitet i grundutbildning och högre utbildning. Drivkrafter De trender och omvärldsförändringar som diskuterats ovan driver ett omvandlings- och förändringstryck på statliga verksamhetsområden. Riksrevisionens riskanalys söker identifiera drivkrafter, ofta utanför statens handlingsutrymme, som förändrar samhället och därmed innebär utmaningar för statliga verksamhetsområden. Utmaningen ligger i att anpassa verksamheter i syfte att minimera oönskade konsekvenser i form av problem, utmaningar och trender i samhället som, om de inte åtgärdas, allvarligt kan hota statens förmåga att leva upp till sina åtaganden. Det är drivkrafterna som förklarar uppkomsten av risker. Riksrevisionens riskanalys har identifierat ett antal sådana drivkrafter som avser: medborgarnas förväntningar på statliga verksamhetsområden demografisk utveckling urbanisering globalisering 11

12 riksrevisionen geopolitisk utveckling klimatförändringar nya samarbetsformer för staten flernivåstyrning av statliga verksamhetsområden omreglering möjligheter till tillväxt och teknisk utveckling Riskområden för staten Riskområden Drivkrafter på samhällsnivå är sällan isolerade. I stället är de delar av en kontext där många aktörer och händelser samverkar. Riksrevisionen försöker därför identifiera mer väsentliga riskområden i staten där olika drivkrafter samverkar vid uppkomsten av oönskade förändringar och därmed risker för det statliga åtagandet. Denna analys identifierar följande områden med hög risk för staten: Samhällets kunskapsbas Riskområdet avser frågor om kompetens- och kunskapsöverföring. Det gäller till exempel en ökad efterfrågan på och konkurrens om arbetskraft både i Sverige och globalt samt risker för kompetensförluster i offentlig förvaltning med påföljande brister i beslutsunderlag. Kvaliteten i utbildningssystemet är ytterligare ett exempel på en frågeställning inom riskområdet. Finansiell statbilitet Riskområdet avser både statsfinansiell utveckling och sårbarheter på finansmarknaden. Geopolitisk utveckling och starkt ökad migration Riskområdet avser bland annat migration orsakad av geopolitiska händelser och dess effekter på integrations- och arbetsmarknadspolitik. Risker inom utrikes- och säkerhetspolitiken är ytterligare exempel på frågeställningar inom riskområdet. Anpassning till klimatförändringar Riskområdet avser åtgärder för att hantera klimatutvecklingen. Fokus är på samhällets anpassning till klimatförändringar och aktualiserar frågeställningar om förvaltningens förmåga att fatta välgrundade och långsiktiga beslut om såväl investeringar som samverkan mellan myndigheter. Makroekonomisk utveckling Riskområdet handlar ytterst om Sveriges förmåga att finansiera välfärden på en tillräcklig nivå. Detta förutsätter bland annat en förmåga hos staten att föra en effektiv och samordnad stabiliserings-, tillväxt-, sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitik. Frågor om samordning mellan finans- och penningpolitik är ytterligare exempel. 12

13 granskningsplan 2014 / 2015 EU-anpassning och global anpassning Riskområdet utgår från att Sverige inte enbart är medlem av EU där delar av förvaltningen integrerats. Dessutom har Sverige ingått ett stort antal andra internationella överenskommelser och samarbeten. Frågeställningar som aktualiseras inom riskområdet handlar om förvaltningens förmåga att omhänderta och verkställa dessa avtal och överenskommelser effektivt och till nytta för Sverige. Statens förmögenhet stora och långsiktiga investeringar Riskområdet avser risker för bristande effektivitet eller negativt ekonomiskt utfall i statens förmögenhet. Detta har direkta samband med årsredo visningen för staten och risker i statens balansräkning. Exempel på konkreta frågeställningar inom området är bland annat risker i statliga bolag samt dolda mark- och miljöskulder. Informationssäkerhet Informationssäkerhet är en nyckelfaktor för kvalitet, funktionalitet och integritet i statlig och övrig offentlig sektor. Riskområdet avser exempelvis utveckling och upphandling av it-system och har direkta kopplingar till hanteringen av stora betalningsströmmar, som löper genom centrala myndigheters system. Stora betalningsströmmar Riskområdet avser sårbarheter i de mycket stora betalningsströmmarna i statliga verksamheter. Exempel på risker är oegentligheter, fel i beräkningar av komplexa socialförsäkringsförmåner och brutna ansvarskedjor som kan påverka utbetalningar, kvalitetssäkring och uppföljning. Olikheter i genomförandet av det statliga åtagandet Skillnader i demografiska, ekonomiska och kompetensmässiga förutsättningar inom landet skapar risk för en ökad polarisering mellan stad och land som kan leda till att principer om likvärdighet utmanas. Det tryck som den snabba urbaniseringen ställer på staten och ansvariga myndigheter att bygga kapacitet för att ta hand om konsekvenser av befolkningsomflyttningen är ytterligare en fråga av vikt inom riskområdet. Brottslighetens påverkan på förvaltningen Riskområdet avser den organiserade brottslighetens påverkan på förvaltningen. Riskerna kan avse brott när det gäller in- och utbetalningar samt risker för hot och mutor i syfte att få tillstånd eller beslut. Exempel på utsatta verksamheter är upphandlingar, tillståndsgivning och överenskommelser som exempelvis avtal och kontrakt. 13

14 riksrevisionen Brister i myndigheternas produktivitet Riskområdet innefattar de frågor som ligger inom regeringens omfattande arbete med att försöka öka myndigheters produktivitet. Frågeställningar som kan aktualiseras avser effektivitet i handläggningen av ärenden, hur myndigheter hushållar med sina resurser samt myndigheters förmåga att samverka och samarbeta med andra aktörer. Riskområdet berör även myndigheters inre effektivitet, till exempel förmågan att kompetensförsörja sina verksamheter samt skapa goda och attraktiva arbetsmiljöer. Till riskområdet hör också frågor om den generella produktivitetsutvecklingen i staten. Riskbedömning Den riskbedömning som kan göras utifrån ovanstående analys ställer krav på att Riksrevisionen anpassar sin granskning för att täcka de frågeställningar som riskanalysen aktualiserar. Detta har gjorts inom ramen för granskningsplaneringen inom effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. Vidare aktualiserar riskanalysen åtgärder för Riksrevisionen i rollen som nationellt revisionsorgan. Utgångspunkter för granskningsverksamheten Mandat och inriktning Riksrevisionen är en del av riksdagens kontroll av den statliga verksamheten. Grundläggande för Riksrevisionens granskningsverksamhet är att all statlig verksamhet ska vara föremål för granskning. Riksrevisorerna beslutar enligt 13 kap. regeringsformen självständigt, med hänsyn tagen till de bestäm- 14

15 granskningsplan 2014 / 2015 melser som finns i lag, vad som ska granskas, hur granskningen ska bedrivas och om dess slutsatser. Granskningens omfattning och inriktning regleras i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. (revisionslagen). Bestämmelser om Riksrevisionens granskning finns även i andra lagar. Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen beslutar riksrevisorerna gemensamt om fördelningen av granskningsområden mellan sig. Det gäller både årlig revision och effektivitetsrevision. Inom sina respektive granskningsområden beslutar respektive riksrevisor, efter samråd med de andra riksrevisorerna, om vilken huvudsaklig inriktning granskningen ska ha. Riksrevisionen har enligt revisionslagen rätt att få tillgång till det underlag som behövs för granskningen. Det är Riksrevisionen ensam som avgör vilken information som behövs. Om granskningsobjekten inte lämnar efterfrågad information och detta bedöms ha påverkat granskningen kan förhållandet redovisas i rapporteringen. Granskningen bedrivs dels som effektivitetsrevision, vilken redovisas till riksdagen genom granskningsrapporter, dels som årlig revision som avrapporteras genom revisionsberättelser, huvudsakligen till regeringen. De viktigaste iakttagelserna vid effektivitetsrevisionen och den årliga revisonen samlas i en årlig rapport till riksdagen. När det gäller sambandet mellan granskningsplanen, med beslut om revisionens inriktning, och den årliga rapporten ska påpekas att dessa har olika tidsperspektiv. Därför finns det inte alltid en direkt överensstämmelse mellan granskningsplanens inriktning och redovisade resultat i den efterföljande årliga rapporten. Gränsdragningen mot konstitutionsutskottet Riksrevisionen och konstitutionsutskottet har uppgifter inom ramen för riksdagens kontrollmakt som delvis överlappar varandra. För Riksrevisionen finns en begränsning i den meningen att granskningen inte ska avse statsrådens tjänsteutövning. Riksrevisionen har dock genom effektivitetsrevision rätt att granska hur regeringen genom sina myndigheter genomför riksdagens beslut, vilket innebär att vissa moment i handläggningen av ett regeringsärende kan bli föremål för granskning när det finns ett tydligt samband med hela verkställighetskedjan. För den årliga revisionen har behovet av en gränsdragning mot konstitutionsutskottet inneburit att granskningen av årsredovisningarna för staten, Regeringskansliet, Kungliga Slottsstaten samt Kungliga Djurgårdens Förvaltning enligt revisionslagen inte ska syfta till att bedöma om ledningen i sin förvaltning har följt tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut för verksamheten. En sådan bedömning görs i svensk privaträttslig revision i form av ett uttalande om ansvarsfrihet i revisionsberättelsen. Detta är dock 15

16 riksrevisionen inte aktuellt i statlig revision eftersom revisionsberättelsen, frånsett vad lagen anger om Riksbanken, inte ligger till grund för beslut om ansvarsfrihet. De aktuella undantagen påverkar därför inte innehållet i den årliga revisionens granskning. Frågor av betydelse för gränsdragningen mellan Riksrevisionen och konstitutionsutskottet behandlas i det löpande informationsutbytet mellan utskottet och Riksrevisionen. Gemensam inriktning av granskningsverksamheten Det överordnade syftet med Riksrevisionens granskning är att bedöma om statens medel används effektivt, med god hushållning och i enlighet med riksdagens beslut. Riksrevisionens i lag reglerade mandat och därmed skyldighet att granska den statliga verksamheten omfattar all användning av statens medel. Mandatet uppfyller därmed internationell standard på området, så som den är formulerad i den så kallade Limadeklarationen. Vid sidan av det lagreglerade mandatet preciseras granskningen ytterligare i ett särskilt inriktningsbeslut som fattas gemensamt av de tre riksrevisorerna. För att bidra till en god resursanvändning och effektiv förvaltning av staten krävs att revisionen är efterfrågad och blir ett viktigt underlag för beslutsfattare. Det är därför viktigt att granskningsverksamheten har en relevant inriktning och att den bedrivs med hög kvalitet. Granskningen är problemorienterad och därmed inriktad mot risker för fel och brister i användning och redovisning av statens medel. En för Riksrevisionen gemensam riskanalys för staten ligger till grund för riksrevisorernas beslut om granskningens närmare inriktning och omfattning för de båda revisionsgrenarna. I riskanalysen identifieras områden i den statliga verksamheten med såväl högre som lägre risk. Genom riskanalysen tillförsäkras att den statliga verksamheten och användningen av statens medel blir föremål för analys och därtill granskning vid behov. Riksrevisionens gemensamma riskanalys har särskild betydelse för inriktningen av granskningen av årsredovisningen för staten, särskilt där riskanalysen identifierat riskområden av stor betydelse för statens resultat och finansiella ställning. Den samlade kompetensen inom Riksrevisionen används för revisionen. Relevant kunskap inom den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen används vid planering och genomförande. Årlig revision och effektivitetsrevision samverkar inom ramen för sina respektive ansvarsområden för att få till stånd en heltäckande och effektiv granskning av hur statens medel används. Detta gäller inte minst granskningen av årsredovisningen för staten, vars innehåll och funktion förutsätter att tillgänglig kompetens från både den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen används i riskanalys och granskning. 16

17 granskningsplan 2014 / 2015 Årlig revision Den årliga revisionen syftar till att bedöma om årsredovisningen ger en rättvisande bild och, med de undantag som angetts ovan, huruvida ledningen i sin förvaltning följt för verksamheten tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. Riksrevisionen ska enligt 3 revisionslagen granska årsredovisningen för: staten Regeringskansliet och de myndigheter som lyder under regeringen, med undantag för AP-fonderna riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Kungliga Slottsstaten samt Kungliga Djurgårdens Förvaltning. Riksrevisionen får också enligt aktiebolagslagen och stiftelselagen utse revisor i statliga bolag och stiftelser om någon av följande förutsättningar är uppfyllda. Verksamheten är reglerad i lag eller annan författning. Staten är ägare. Tillskott till verksamheten sker i form av statliga anslagsmedel. Staten har ett bestämmande inflytande över verksamheten genom avtal eller på något annat sätt. En stiftelse är bildad av eller tillsammans med staten eller förvaltas av en statlig myndighet. Med bestämmande inflytande menar Riksrevisionen att staten äger minst 50 procent av ett aktiebolag eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande, till exempel genom rätten att utse styrelse, tillskott av statliga medel till verksamheten genom anslag eller att bestämmande inflytande utövas genom ett avtalsförhållande. Om någon av dessa förutsättningar uppfylls får Riksrevisionen utse revisor och granska aktiebolaget genom effektivitetsrevision. Riksrevisionens granskning av statliga bolag och stiftelser sker primärt genom effektivitetsrevision. Möjligheten att utse revisor utgör ett komplement till denna granskning. Granskningens inriktning Den årliga revisionen täcker genom sin granskning hela statsförvaltningen. Riksrevisionens riskanalys för staten påverkar inriktningen och omfattningen av den årliga revisionen genom den bestämning som görs av riskområden och centrala statliga aktörer. Den årliga revisionen ska bedrivas i enlighet med god revisionssed, vilken i statlig revision i stort har samma innebörd som vid privat revision. I Sverige gäller International Standards on Auditing (ISA) som god revisionssed från och med den 1 januari Riksrevisorerna har beslutat att INTOSAIstandarder för finansiell revision, ISSAI (ISA kompletterad med vägledning för revision av offentlig sektor), ska tillämpas inom den årliga revisionen. ISSAI är i sin nuvarande form främst utformad för 17

18 riksrevisionen finansiell rapportering. För eventuell obligatorisk information i en årsredovisning som följer av specifik svensk statlig redovisningsnormering och som således inte omfattas av ISSAI kan riksrevisorerna besluta om kompletterande interna instruktioner för god revisionssed. Riksrevisorerna har i enlighet med detta beslutat om en särskild instruktion för granskning av resultatredovisning. Instruktionen ska användas vid granskningen av årsredovisningar från och med räkenskapsåret Årsredovisningen för staten ska enligt budgetlagen (2011:203) utöver finansiell rapportering innehålla annan obligatorisk information och då särskilt avseende regeringens uppföljning av det budgetpolitiska ramverket. Granskningen av årsredovisningen för staten fyller därför också i enlighet med EU-direktivet (2011/85/EU) om krav på medlemsstaternas budgetramverk, en uppgift som en del av en effektiv och punktlig övervakning av efterlevnaden av de numeriska finanspolitiska målen. Årlig revision ska i enlighet med god revisionssed (ISSAI) inriktas på bedömda risker för väsentliga fel enligt följande. Omfattningen av granskningen ska ge en rimlig, dock inte fullständig, säkerhet för uttalandet i revisionsberättelsen. Den årliga revisionens riskbedömning ska följa en för Riksrevisionen gemensam och enhetlig modell som beaktar såväl kvantitativa som kvalitativa risker för väsentliga fel. Granskning av intern styrning och kontroll ska utgöra ett viktigt medel för planering och genomförande av revisionen men inte vara ett mål i sig. Iakttagna brister i intern styrning och kontroll ska kommuniceras med berörda organisationer i den utsträckning bristerna kan medföra väsentliga fel i redovisning och förvaltning. Riksrevisionen ska arbeta förebyggande. Eventuella fel och brister ska snarast kommuniceras med berörda så att de kan åtgärdas innan årsredovisningen beslutas. En kontinuerlig närvaro hos granskade organisationer innebär också en allmänt preventiv effekt. Bedömningen av om ett fel är väsentligt eller inte beror oftast på felets relativa storlek. För statlig verksamhet kan dock även kvalitativa bedömningsgrunder ha en avgörande betydelse. Dit hör risken för ett skadat förtroende för hur statens medel används. Risken för fel beror ofta på att den verksamhet som bedrivs har en hög inneboende risk för fel samtidigt som det finns begränsade möjligheter till skydd mot att fel uppstår (kontrollrisk). Erfarenhetsmässigt brukar också följande faktorer indikera en högre risk för fel: större förändringar i verksamhet eller organisation grad av komplexitet i handläggning stort beroende av it-system och nyckelkompetens utsatthet för korruption och andra oegentligheter 18

19 granskningsplan 2014 / 2015 Granskningens avrapportering Den årliga revisionen avrapporteras förutom i den årliga rapporten genom revisionsberättelser och revisorsintyg enligt 10 och 11 revisionslagen. Utformningen av revisionsberättelsen beslutas av riksrevi sorerna gemensamt inför varje nytt revisionsår. Utformningen följer internationella standarder med viss anpassning till svenska förhållanden. En riksrevisor är ansvarig för avrapporteringen enligt den fördelning av granskningsområden riksrevisorerna emellan som riksrevisorerna beslutar och som återges i granskningsplanen och i arbetsordningen. Riksrevisorerna uppdrar i enlighet med 4 lagen med instruktion för Riksrevisionen åt ansvariga revisorer att underteckna revisionsberättelser respektive revisorsintyg. Om revisionsberättelsen eller intyget av viker från den utformning som riksrevisorerna beslutat ska ansvarig riksrevisor informeras. Kravet på information till ansvarig riksrevisor gäller också skriftlig avrapportering i övrigt av väsentliga iakttagelser utöver revisionsberättelser, det vill säga i revisionsrapporter, innan sådana expedieras. Revisionsberättelserna för årsredovisningen för staten, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond lämnas enligt 3 kap. 8 riksdagsordningen till riksdagen i form av redogörelser. Till redogörelsen som beslutas av riksrevisor fogas revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen utformas i enlighet med internationella standarder (ISSAI). Riksrevisionen uttalar i revisionsberättelsen om huruvida årsredovisningen ger en rättvisande bild och om den har upprättats enligt gällande föreskrifter för respektive årsredovisning. Från och med räkenskapsåret 2014 införs separata uttalanden i revisionsberättelsen avseende den finansiella rapporteringen respektive resultatredovisningen och ledningens intygande om intern styrning och kontroll. Kopplat till granskning och uttalande om rättvisande bild avseende den finansiella rapporteringen införs också ett avgränsat uttalande om tillämpningen av finansiella föreskrifter och villkor i användningen av tilldelade medel. 1 Förutom uttalanden om årsredovisningen ska revisionsberättelsen enligt internationella standarder bland annat ange att: den som har ansvaret för att lämna en årsredovisning också ansvarar för att den ger en rättvisande bild ansvaret också omfattar den interna styrning och kontroll som krävs för att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter revisorns ansvar är att med rimlig säkerhet ut tala sig om årsredovisningen och att revisionen utförs enligt god revisionssed Anledningen till att revisionsberättelsen kompletteras med dessa upplysningar är en ambition att förtydliga revisorns ansvar relativt den som ansvarar för att upprätta årsredovisningen. En revision baseras på en professionell bedömning av risken för väsentliga fel och har därför inte som syfte att omfatta alla 1 Gäller inte årsredovisningen för staten, Regeringskansliet samt Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning. 19

20 riksrevisionen delar eller aspekter av den granskade verksamheten. Detta är också bakgrunden till att uttalandet ges med rimlig säkerhet, inte med fullständig säkerhet. Effektivitetsrevision Effektivitetsrevisionen syftar till att öka effektiviteten i den statliga verksamheten. Detta görs genom att Riksrevisionen påtalar brister i den statliga verksamheten och klargör huruvida dessa hade kunnat undvikas om de som haft ansvar för att utföra verksamheten hade handlat annorlunda inom ramen för sina faktiska möjligheter. Det innebär att Riksrevisionen också, genom att lämna rekommendationer, klargör på vilket sätt olika verksamheter skulle ha kunnat bedrivas bättre. Därmed får Riksrevisionen en främjande roll. Granskningens omfattning Av 13 kap 7 regeringsformen framgår att Riksrevisionens uppgift är att granska den verksamhet som bedrivs av staten och att granskningen också kan avse annat än statlig verksamhet i den utsträckning som framgår av lag. Enligt 2 revisionslagen får Riksrevisionen genom effektivitetsrevision granska den verksamhet som bedrivs av: regeringen Regeringskansliet, domstolarna och de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen riksdagsförvaltningen och de myndigheter som lyder under riksdagen Kungliga Slottsstaten samt Kungliga Djurgårdens Förvaltning arbetslöshetskassorna vad gäller handläggningen av arbetslöshetsersättningen statligt ägda, finansierade eller reglerade bolag och stiftelser Utöver dessa verksamheter får Riksrevisionen enligt 2 revisionslagen granska användningen av statsmedel som tagits emot som stöd till en viss verksamhet, om redovisningsskyldighet för medlen föreligger gentemot staten eller om särskilda föreskrifter eller villkor har meddelats om hur medlen får användas. Riksrevisionen är således inte begränsad till granskning av verksamhet som bedrivs av staten utan kan också granska annan verksamhet, till exempel kommuner och landsting. Detta framgår också, som anges ovan, av 13 kap. 7 regeringsformen. Utgångspunkten för en bedömning av huruvida en viss verksamhet kan granskas av Riksrevisionen är därför i första hand om verksamheten använder statens medel. Regeringsformen och budgetlagen ställer krav på att statens medel ska användas med iakttagande av hög effektivitet och god hushållning. Det krävs därför särskilda skäl för att användningen av statens medel inte ska vara förenad med redovisningsskyldighet eller föreskrifter och villkor och därmed inte bli föremål för revision. Sådana skäl kan avse vissa ej behovsprövade bidrag till fysiska personer till exempel barnbidrag, eller användningen av bidrag till politiska partier. 20

21 granskningsplan 2014 / 2015 Granskningens inriktning Riksrevisionens inriktning av effektivitetsrevisionen regleras i 4 revisionslagen. Här anges att effektivitetsrevisionen främst ska ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt men får också avse de statliga insatserna i allmänhet. Granskningen ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser Det anges vidare att revisionen huvudsakligen ska inriktas på granskning av hushållning, resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta. Formuleringen i 4 ansluter till hur regeringens ansvar för hög effektivitet och god hushållning har definierats i budgetlagen (2011:203) med förarbeten. Med hög effektivitet åsyftas att den statliga verksamheten bedrivs så att de mål riksdagen har satt upp nås i så hög grad som möjligt inom ramen för tillgängliga resurser. Verksamheten kan då sägas vara ändamålsenligt utformad. God hushållning innebär att onödiga utgifter undviks och att verksamheten bedrivs med hög produktivitet. Det innebär vidare att statens medel hanteras säkert samt att statens tillgångar i övrigt och dess skulder förvaltas väl. 2 Revisionslagen ger tillsammans med budgetlagens definition av begreppen hög effektivitet och god hushållning utgångspunkterna för effektivitetsrevisionens inriktning. En effektivitetsgranskning har därför normalt en orientering mot både resultatet och de tilldelade resurserna för den bedrivna verksamheten. Uppdraget att främja en utveckling där staten får ett effektivt utbyte av sina insatser blir därför också en bedömning av huruvida kraven på hushållning, effektivitet och måluppfyllelse sammantaget har uppfyllts. Effektivitetsrevisionen är primärt inriktad på att identifiera områden i statens verksamhet där det finns indikationer på ineffektivitet som ur ett principiellt eller kvantitativt perspektiv har betydelse för statsbudgeten. De utpekade riskområdena i Riksrevisionens riskanalys för staten och centrala aktörer utgör härvid en utgångspunkt. Granskningen bedrivs i efterhand det vill säga den avser genomförd verksamhet om än i nära anslutning till genomförandet av verksamheten. Den närmare inriktningen av varje enskild granskning avgörs dock av de identi fi e- rade problemens art. Många problem i den statliga verksamheten är oftast inte isolerade till en enskild statlig aktör eller en enskild fråga utan återfinns och återkommer inom ett helt statligt åtagande. Granskningen har därför oftast ett bredare perspektiv än den enskilda organisationen eller huvudmannen. Den typiska effektivitetsgranskningen inriktas på att bedöma om riksdagens mål och intentioner uppnås i så hög grad som möjligt inom ramen för tillgängliga resurser och med god hushållning. De kriterier som granskningens slutsatser bedöms mot utgår ofta från riksdagens effektivitetskrav men kan även 2 Prop. 1995/96:

22 riksrevisionen utgå från god praxis, rimlighetsbedömningar eller etablerad professionell kunskap. En stor del av effektivitetsgranskningen inriktas på breda och komplexa problemområden. Enskilda studier kan sällan användas för uttalanden om effekterna av statliga verksamheter och sådana uttalanden kan oftast ifrågasättas. Riksrevisionen genomför i sådana fall flera granskningar inom ett område och analyserar en frågeställning ur olika perspektiv för att kunna ge riksdagen en samlad och heltäckande bild av orsaker till och konsekvenser av ineffektivitet. Det är samtidigt viktigt att revisionen i sådana fall använder sig av tillgänglig forskning. Revisionen ska också inriktas mot områden där det saknas andra korrigerande mekanismer, till exempel i form av professioner med stark intern debatt och intressenter som påtalar missgrepp och problem i det statliga åtagandet. Granskningens avrapportering Granskningsrapporter över effektivitetsrevisionen lämnas enligt 9 revisionslagen till riksdagen efter beslut av ansvarig riksrevisor. Riksdagen begär sedan yttranden från regeringen som inom fyra månader (juli och augusti exkluderade) i en skrivelse till riksdagen ska redovisa vilka åtgärder regeringen vidtagit eller avser att vidta. Riksrevisionens rapporter ska kännetecknas av tillförlitlighet. De som berörts av granskningen ges därför möjlighet att före överlämnandet till riksdagen lämna synpunkter inte endast på rapportens faktauppgifter utan också på redovisade slutsatser och rekommendationer. Ett viktigt syfte med detta är att säkerställa att det underlag riksdagen ska behandla ger en allsidig och balanserad bild av verkligheten. Beskrivningar och analyser av verksamheter kan göras oberoende av inom vilka sektorer av samhället de finns. Riksrevisorernas bedömningar av ansvaret för en verksamhet och de resultat som åstadkommits omfattar dock normalt endast regeringen eller andra statliga aktörer. Det innebär att rekommendationer endast riktas till statliga aktörer. Riksrevisionen som nationellt revisionsorgan Riksrevisionen företräder, enligt 21 lagen med instruktion för Riksrevisionen, Sverige som det nationella revisionsorganet i internationella sammanhang och är därmed också medlem i INTOSAI. Som medlem tillämpar Riksrevisionen INTOSAIstandarder för revisionens genomförande. Inom ramen för uppdraget som nationellt revisionsorgan utbyter Riksrevisionen kunskaper och erfarenheter med systerorganisationer i andra länder dels till gagn för den egna granskningsverksamheten, dels för att bidra till den internationella utvecklingen av offentlig revision. Vikten av det internationella 22

23 granskningsplan 2014 / 2015 samarbetet har också betonats av FN:s generalförsamling. 3 Riksrevisionen har som nationellt revisionsorgan också ett åtagande på EU-nivå. Enligt artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska den europeiska revisionsrätten (ECA) och medlemsstaternas nationella revisionsorgan samarbeta i en anda av förtroende och med bibehållet oberoende. Detta samarbete sker bland annat genom att Riksrevisionen är ECA behjälpligt vid dess granskningsbesök i Sverige. Riksrevisionen prioriterar främst följande områden inom det internationella samarbetet: det nationella revisionsorganets granskningsmandat och roll utvecklingen av internationella standarder för revision som är relevanta för Riksrevisionens granskningsmandat frågor med nära anknytning till Riksrevisionens pågående granskning eller som berör Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete En viktig del av ansvaret som nationellt revisionsorgan är också att verka inom Sverige för en högkvalitativ förvaltning, redovisning och revision. Detta görs integrerat i Riksrevisionens granskning men också genom remissyttranden och ett aktivt deltagande i olika sammanhang i frågor som har betydelse för utvecklingen av en god förvaltning i Sverige. 3 Resolution A/66/209 Promoting the efficiency, accountability, effectiveness and transparency of public administration by strengthening Supreme Audit Institutions. Fokus inom revisionen Nedan redovisas de insatser som Riksrevisionen planerar att genomföra och avrapportera under riksmötet 2014/205. Insatserna baseras bland annat på den riskbedömning som har gjorts. För att inrikta revisionsinsatserna bör granskningsplaneringen innehålla aktiviteter i form av: 23

24 riksrevisionen effektivitetsrevision årlig revision samt i rollen som nationellt revisionsorgan Planeringen av granskningar är långsiktig och innehåller aktiviteter som tidigare beslutats och som kommer att slutföras kommande år. Planeringen innehåller också utveckling av granskningsprogram riktade mot riskområden i den framtagna riskanalysen. Effektivitetsrevision En stor del av granskningsarbetet inom effektivitetsrevisionen bedrivs inom ramen för så kallade granskningsstrategier. Strategierna omfattar områden där Riksrevisionen identifierat väsentliga frågeställningar. Dessa frågeställningar belyses ur olika aspekter i ett antal granskningar under tre eller fyra år. Strategierna avslutas i regel med en granskningsrapport där de samlade slutsatserna av den granskning som genomförts redovisas och analyseras. Under senare år har antalet strategier successivt minskat. Ambitionen är att antalet strategier per riksrevisor ska vara två. För närvarande pågår sex strategier varav två avslutas under riksmötet 2014/2015. Inom strategierna planeras 17 granskningsrapporter under riksmötet. Vid sidan av strategierna behövs ett utrymme för granskningar inom andra områden där viktiga omvärldsförändringar och effektivitetsproblem har identifierats. Andelen sådana granskningsinsatser har ökat och kommer att fortsätta att öka under kommande år. Under riksdagsåret 2014/2015 planeras 16 granskningsrapporter inom sådana områden. Nedan redovisas övergripande vilka granskningsrapporter som publicerats under riksmötet 2013/2014 och vilka granskningsrapporter Riksrevisionen planerar att publicera under riksmötet 2014/2015. Inledningsvis redovisas de under riksmötet 2013/2014 avslutade granskningsstrategierna. Därefter presenteras publicerade och planerade granskningsrapporter för strategierna och sist redovisas övriga granskningsinsatser. Avslutade granskningsstrategier Försvarets förmåga Under det senaste året har strategin Försvarets förmåga avslutats. Strategins centrala frågeställning var: Har försvaret förmåga att under effektivt resursutnyttjande uppnå de mål som riksdagen beslutat om? Under året publicerades fyra granskningsrapporter inom strategin en om försvarets förmåga till uthålliga insatser, två om Försvarsmaktens omställning och en slutrapport. Hållbar utveckling klimat Under det senaste året har strategin Hållbar utveckling klimat avslutats med en slutrapport. Strategins centrala frågeställning var: Använder staten sina 24

25 granskningsplan 2014 / 2015 styrmedel så att utsläppen av växthusgaser minskar i enlighet med målen och till rimliga kostnader? Staten på marknaden Under det senaste året har strategin Staten på marknaden avslutas genom slutrapportering i Riksrevisorernas årliga rapport Strategins centrala frågeställning var: Agerar staten på ett sätt som innebär att de statliga åtagandena fullföljs effektivt på olika marknader? Pågående granskningsstrategier Offentliga finanser Strategins centrala frågeställning är: Använder staten sina styrmedel på ett effektivt och ändamålsenligt sätt för att säkerställa stabila och hållbara offentliga finanser? Strategin påbörjades 2006 och löper tills vidare. Under det senaste året har det inom ramen för strategin publicerats granskningar rörande skattekontrollen i statliga myndigheter och kommuner, regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2014, statens insatser för riskkapitalförsörjningen och förvaltningen av regionala projektmedel. Ett projekt har också bedrivits med den årliga revisionen, vilket utmynnat i en utökad redogörelse för årsredovisningen för staten till riksdagen. Redogörelsen inkluderar en revisionsberättelse, revisionsrapport och iakttagelser rörande regeringens uppföljning av budgetmålen i Årsredovisning för staten Innan årsskiftet 2014/2015 planeras en rapport att bli publicerad som rör statliga insatser för omställning vid stora varsel. Under 2015 planeras en andra rapport på samma tema, samt granskningsrapporter om den officiella statistiken, överskuldsättningen och regeringens uppföljning och återrapportering av de offentliga finansiella tillgångarna. Bakgrund Utvecklingen i spåren av den finansiella och ekonomiska krisen har inneburit ett ökat fokus, inte minst inom EU, på den statsfinansiella situationen och på hur de offentliga finanserna redovisas. Ett skadat förtroende för den statsfinansiella situationen kan skapa en instabil ekonomisk situation som i förlängningen kan resultera i smärtsamma åtgärder för medborgarna. De offentliga finanserna står inför ett antal utmaningar på kort och lång sikt som gör det särskilt angeläget att fokusera på dem. På kort sikt handlar det om riskexponering gentemot bland annat den finansiella sektorn. På lång sikt handlar det om att det finns ett offentligt välfärdsåtagande som kommer att sättas under press av en åldrande befolkning. Utmaningarna på kort och lång sikt gör det allt viktigare att de offentliga resurserna används på ett effektivt sätt. I detta ligger att det ska vara en god styrning och kontroll av budgetens såväl utgifts- som 25

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

riksrevisionens granskningsplan

riksrevisionens granskningsplan riksrevisionens granskningsplan 2013 2014 ISBN 978 91 7086 320 2 Dnr 10-2013-1182 RiR 2013 Produktion: Åkesson & Curry AB Foto: Per Ringsäter Tryck: Östertälje Tryckeri Innehåll Inledning 5 Omvärldsförändringar

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Ny revisionsberättelse

Ny revisionsberättelse 1 Ny revisionsberättelse ESV 26 november 2014 Stefan Andersson Ny revisionsberättelse 2014 2 Anpassning till internationell utveckling Separerar uttalande om använt regelverk och rättvisande bild Anpassning

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2008 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Revision i ett landskap som ständigt förändras Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Snåriga landskap Kommunalförbund Göteborgsregionens kommunal-förbund GR Stiftelser Kul-i-stan

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Kort om den kommunala revisionen Revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument, en del

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Gudrun Antemar föredrag vid Tillsynsforum 2012

Gudrun Antemar föredrag vid Tillsynsforum 2012 Utkast Gudrun Antemar föredrag vid Tillsynsforum 2012 Inledning Tack för att jag har fått möjlighet att vara med idag. Jag vet att min företrädare, riksrevisorn Eva Lindström, medverkade i Tillsynsforum

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering

Läs mer

Regeringens skrivelse 2014/15:142

Regeringens skrivelse 2014/15:142 Regeringens skrivelse 2014/15:142 Riksrevisionens rapport om kontrollen av försvarsunderrättelseverksamheten Skr. 2014/15:142 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 juni

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2006 6:1 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Inledning 1 Syftet Detta reglemente syftar till att säkerställa att såväl den politiska som den professionella

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer 2015-05-25 REVISIONSSTRATEGI För Region Värmlands revisorer Revisionsstrategi Vår övergripande strategi är att utvecklas i takt med Region Värmland och den goda seden. Revisorerna arbetar långsiktigt,

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering En hjälp för Forum Syds handläggare samt för svenska och lokala organisationer Frågeställningarna utgår från regelverket som

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar Antaget av/ansvarig Syfte God styrning och kontroll av Trollhättans Stads ekonomi och verksamhet. Gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar. Referensdokument Kommunallagen. Kommunal redovisningslag

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Revisorerna i Nacka kommun

Revisorerna i Nacka kommun Revisorerna i Nacka kommun När en verksamhet bedrivs för medborgarnas räkning och med deras medel finns behov av och krav på att kunna kontrollera och säkerställa att uppdraget utförs i enlighet med fullmäktiges/medborgarnas

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun

Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-26 86 Gäller från och med år 2011 Vimmerby kommun Kommunens revisorer Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Gäller

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Revisor i samordningsförbund enligt lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Revisor i samordningsförbund enligt lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Revisor i samordningsförbund enligt lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Revisors uppgifter Ett samordningsförbunds räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Revisionsrapport Sveriges riksbank Direktionen 103 37 STOCKHOLM Datum 2004-03-19 Dnr 32-2004-0135 Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Inledning Riksrevisionen har granskat Sveriges riksbanks

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Kommunfullmäktige Reglemente för kommunens revisorer Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Omfattar

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Revisionsplan för Linköpings universitet 2008.

Revisionsplan för Linköpings universitet 2008. 1(6) Revisionsplan för Linköpings universitet 2008. 1. Inledning (IR) vid Linköpings universitet bedrivs enligt Internrevisionsförordningen (2006:1228) samt internrevisionens instruktion, Dnr LiU 220/07-10,

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

riksrevisorernas årliga rapport 2013

riksrevisorernas årliga rapport 2013 riksrevisorernas årliga rapport 2013 2013 ISBN 978 91 7086 314 1 RiR 2013 Grafisk form: Åkesson & Curry Foto: Björn Olin, Peter Hoelstad, Linus Hallberg, Bengt Kåmark/Havs- och vattenmyndigheten, Fotolia.

Läs mer

ATTESTREGLEMENTE FÖR SJÖBO KOMMUN

ATTESTREGLEMENTE FÖR SJÖBO KOMMUN 1(5) ATTESTREGLEMENTE FÖR SJÖBO KOMMUN 1 Omfattning För att upprätthålla en god intern kontroll krävs bl.a. ändamålsenliga regelverk och rutiner för kontroll av verifikationer. Kontroller i enlighet med

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag. Landstinget i Kalmar Län Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Inledning

Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Inledning Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Dnr Ert datum Er referens 2008-03-06 15-2007-1468 2007-11-21 Fi2007/8846 Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga

Läs mer

Regeringens proposition 2001/02:190

Regeringens proposition 2001/02:190 Regeringens proposition 2001/02:190 Riksrevisionen Prop. 2001/02:190 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 juni 2002 Göran Persson Bosse Ringholm (Finansdepartementet)

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Revisionsberättelse Till årsstämman i 24 Mobile Advertising Solutions AB, org. nr 556693-7958 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2005 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting; SFS 2003:1210 Utkom från trycket den 30 december

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1 Beslutad av kommunfullmäktige 2006-05-17 417. Dnr 27/05.107 och 2003-05-14 93. Dnr 30/03.002. (punkt 23) Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1. Bolaget som organ för kommunal

Läs mer

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 Bakgrund och syfte Kommunen bedriver verksamhet i såväl nämnd- som bolagsform. Inom kommunen skall en helhets- och samsyn

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 1 Inledning Revisorernas verksamhet regleras i lag och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för kommunrevisionen.

Läs mer

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB 1 BESLUT 2015-04-24 Dnr SU 1.2.1-3150-14 Universitetsstyrelsen Agneta Stenborg Universitetsjurist Ledningskansliet Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB Dessa anvisningar syftar till att

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 8 2014-12-18 Fi2014/4482 (delvis) Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(10) Riktlinjer för intern styrning och kontroll 2(10) 1. Syfte Dessa riktlinjer syftar till att övergripande beskriva hur AP7 arbetar med frågor som rör intern styrning och kontroll. Riktlinjerna avser

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

Hur sköter svenska myndigheter förvaltningen av EU-medel?

Hur sköter svenska myndigheter förvaltningen av EU-medel? Hur sköter svenska myndigheter förvaltningen av EU-medel? ESV:s seminarium 6 mars 2015 Hur väl förvaltar Sverige EU-medel? Ulrika Bergelv, Avdelningschef EU-revision ESV ESV:s seminarium 6 mars 2015 3

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2009

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2009 Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2009 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2009 Fastställd av Sidas

Läs mer

Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll

Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll KIRUNA KOMMUN Bilaga 1 Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll Innehåll sida 1. Intern styrning och kontroll 2 2. Riskanalys 3 - Övergripande

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011 Ärende Initiativ Ställningstagande Ledningens bekräftelsebrev Föreningen CGR har i sitt brev av den 20 december

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer