Miljöeffekter av mättade fosforfilter som gödningsmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöeffekter av mättade fosforfilter som gödningsmedel"

Transkript

1 Miljöeffekter av mättade fosforfilter som gödningsmedel En studie om utsläpp och miljöpåverkan vid gödsling med Polonite och Filtralite på olika jordar i Umeå Ylva Swärd Student Examensarbete i i Miljö- och hälsoskydd 15 hp Avseende kandidatexamen Rapporten godkänd: XX månad 200X Handledare: Elisabeth Bååth och Rolf Zale

2

3 Förord Examensarbetet, som jag skrivit för UMEVA, har för mig inneburit en svår men mycket intressant studie. Jag har berört områden som tidigare varit nästan helt okända för mig och lärt mig mycket nytt, både fakta och om olika arbetsmetoder. Särskilt spännande har det varit att själv få planera och utföra ett gödningsexperiment som förhoppningsvis kunnat bidra med nyttig information till den pågående debatten om fosforåtervinning. Under arbetets gång har jag kommit i kontakt med flera personer och vill speciellt tacka: - Elisabeth Bååth och Rolf Zale, mina tålmodiga handledare vid Umeå universitet, som varit till stor hjälp under rapportskrivandet och gödningsstudien. - Jan-Olof Åström, min handledare på UMEVA. - Anställda på UMEVA som varit mycket behjälpliga med att svara på frågor och som hjälpt till med utrustning till gödningsförsöket. - Mariana Sjöström och Carola Sjögren vid Umeå universitet som hjälpt mig med alla laborationsanalyser. - Tord Andersson och Hans Ivarsson vid Umeå universitet som hjälpt mig med kluriga frågor inom ämnet geovetenskap. - Gunno Renman vid KTH som skickat mättad Polonite och svarat på frågor om materialet. - Petter Jenssen vid Universitetet for Miljø og Biovitenskap som skickat mättad Filtralite och svarat på frågor om materialet. - Tomas Nilsson som skickat NPK och svarat på frågor om traditionella gödningsmedel. I

4 Environmental effects from saturated filter materials when used as fertilizers -A study of emissions and environmental impacts from Polonite and Filtralite added to different soils in Umeå Ylva Swärd Abstract The purpose of this study was to elucidate environmental impacts from saturated filter materials for phosphorus removal in sewage systems when later used as fertilizers. The objectives were answered through a fertilizer experiment where different soils from Umeå were manured with the saturated filter materials Polonite and Filtralite and the traditional fertilizer NPK. The leakage waters from the different soil additives were analyzed and measurements were made for phosphorus, nitrogen, calcium, ph and heavy metals. The result showed no obvious difference in leakage potential for ecologically harmful substances from the different fertilizers. The differences in leakage potential for the different soils from the fertilizer experiment are a result of original nutrient- and heavy metal contents in the soils rather than soil properties like porosity, organic content and grain size. Environmental disadvantages with using filter materials as fertilizers can be (i) difficulties with dosing the filter materials as the content of different substances depend on contents in the sewages, (ii) presence of heavy metals, (iii) sometimes unwanted increase in ph due to high calcium content in the filters and (iv) that relatively big amounts of filter material often is needed compared to traditional fertilizers. As this study was very small and many aspects were not included, more research is needed to determine the total environmental impact of filter materials used as fertilizers. Key words: Polonite, Filtralite, fertilizer, phosphorus, soil II

5 Sammanfattning Utsläpp av fosfor är en viktig källa till övergödning och som en åtgärd vid höga fosforutsläpp från enskilda avlopp kan en fosforfälla installeras. Det har föreslagits att fällans mättade filter, som innehåller flera för jordbruksgrödor viktiga näringsämnen, kan spridas på åkermark som ersättning för traditionella gödningsmedel. Syftet med studien är att belysa miljökonsekvenser av att sprida mättat fosforfilter som gödningsmedel på åkermark. I och med detta är studien tänkt som ett bidrag i en pågående debatt om det kan finnas en framtid i att gödsla med mättade fosforfilter. Frågeställningar som besvaras är (i) om skillnader föreligger i urlakning av miljöstörande ämnen från filtermaterial jämfört med traditionella gödningsmedel vid spridning på åkermark, (ii) om det föreligger skillnader i urlakningspotential mellan filtermaterialen Polonite och Filtralite, (iii) vilka miljömässiga nackdelar som finns med att gödsla med filtermaterial samt (iv) hur olika jordar påverkar utsläpp från gödningsmedel till närliggande mark och vatten. Frågorna besvaras genom en mindre litteraturstudie och ett gödningsförsök där jordar från Umeå gödslas med filtermaterial och traditionella gödningsmedel varefter analyser utförs på jordarnas lakvatten. I resultatet och diskussionen konstateras inga tydliga skillnader i urlakning av miljöstörande ämnen från filtermaterial jämfört med traditionella gödningsmedel. Signifikanta skillnader kan inte heller fastslås mellan de olika filtermaterialen Polonite och Filtralite. De antydningar till urlakningsskillnader som framkommit i resultatet tros till stor del ha orsakats av att ämnesinnehåll i mättade filtermaterial varierar beroende på avloppsvattnets innehåll samt att resultaten påverkats av gödningshistorik för studiens jordar. Att de olika jordarna i försöket uppvisar skillnader i buffringsförmåga mot miljöstörande läckage tros i större grad bero på jordarnas ursprungliga innehåll av näringsämnen och tungmetaller än på skillnader i porositet, kornstorlek och mullhalt. Då tidigare studier mest fokuserat på positiva konsekvenser av att gödsla med filtermaterial har få miljömässiga nackdelar med sådan gödsling kunnat hittas i studien. Nackdelar som ändå antytts är (i) problem med dosering, (ii) tungmetallförekomst, (iii) onödig ph- höjning samt (iv) att det ofta behöver tillföras förhållandevis stora mängder filtermaterial jämfört med traditionella gödningsmedel. Om det kan finnas en framtid i att gödsla med filtermaterial är en mycket komplex fråga och mer forskning behövs för att utvärdera detta. I Bilaga 1 finns en ordlista knuten till rapporten. III

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Frågeställningar Avgränsningar Bakgrund Fosfor i kretslopp Mål för minskade fosforutsläpp Miljömålen Planetens gränser Baltic Sea Action Plan Avloppsreningsmetoder Polonite Filtralite Fosforfilter som lösning på övergödningsproblematiken Lagstiftning om gödsling med mättat filtermaterial Tillförda ämnen vid gödsling med mättat filtermaterial Fosfor Kväve Tungmetaller Kalcium och ph Vad är en jordart? Älvsediment Postglacial sand Lera Jordarters egenskaper Kornstorlek Organiskt material Porositet Material och metoder Gödningsförsök Förberedelser för jordprovtagning Jordprovtagning Jordarnas organiska halt Studiens gödningsmedel IV

7 3.1.5 Fosforanalys av Polonite och Filtralite Förberedelser för gödsling Gödsling Provtagning av lakvatten Litteraturstudie Resultat Observationer av studiens jordar Organisk halt i jordarna Gödningsmedlens fosforinnehåll Urlakad vattenmängd Lakvattenprover Fosforläckage Kväveläckage ph och kalcium Tungmetaller Negativa effekter med fosforfilter som gödningsmedel för fosfor Diskussion Gödningstillsatser under gödningsförsöket Vattentillsatser Skillnader i urlakning mellan studiens gödningsmedel Fosforläckage Kväveläckage ph och kalciumläckage Tungmetaller Jordarters inverkan på ämnesurlakning vid fosforgödsling Gödningsförsökets älvsediment Gödningsförsökets postglaciala sand Gödningsförsökets lera Miljömässiga nackdelar med fosforfilter som gödningsmedel Slutsatser Referenser Bilaga 1. Ordlista Bilaga 2. Jordartskarta med provtagningspunkter Bilaga 3. Atterbergs kornstorleksskala Bilaga 4. Fosforinnehåll i Filtralite och Polonite V

8 1 Inledning Övergödning av mark och vatten är ett problem som länge har varit uppmärksammat både i Sverige och i flera andra länder. Framför allt har fokus legat på kustnära hav, sjöar och vattendrag, där ökade läckage av näringsämnen under talet och fram till i dag har inneburit betydande ekologiska förändringar (Havet.nu 2012). Ökad tillgång på näringsämnen har lett till överskottsproduktion av plankton och alger som när de dött och fallit till botten i många fall orsakat syrebrist. Det finns även flera exempel på att överproduktionen blivit orsak till total igenväxning av sjöar och vattendrag. Både syrebrist och igenväxning leder i sin tur ofta till att många vattenlevande arter inte överlever (Smith 2003). Vid sidan om kväve har utsläpp av näringsämnet fosfor utpekats som den främsta orsaken till övergödning (Corell 1998). År 2006 kom majoriteten av de antropogena fosforutsläppen i Sverige från punktkällor, alltså från reningsverk, enskilda avlopp och industrier (Jordbruksverket 2011 A). Fosfor ingår även som en viktig komponent i de flesta gödningsmedel som används inom jordbruket. År 2006 bidrog läckage från gödningsmedel till 40 procent av de antropogena fosforutsläppen enligt Jordbruksverket (2011 A). Samtidigt tär jordbrukets överkonsumtion av fosfor på jordens naturliga fosfortillgångar (Steen 1998). Att utsläppen av fosfor måste minska för att problemen med övergödning ska upphöra råder stor enighet om. I dagsläget bedrivs mycket forskning på hur man skall gå till väga för att uppnå detta, både genom att minimera behovet av fosfor och genom att återanvända näringsämnen istället för att fortsätta tära på jordens fosforresurser. I Sverige finns i skrivande stund en miljon enskilda avlopp, varav inte uppfyller dagens krav på rening (Naturvårdsverket 2010). En relativt ny metod för att avskilja fosfor från avloppsvattnet är användandet av fosforfällor där fosfor binds till ett reaktivt filtermaterial. Filtret byts ut när det mättats på fosfor och klassas efter användning som hushållsavfall. Flera studier har visat att det använda filtermaterialet innehåller ämnen som är viktiga för jordbruksgrödor. Det har därför föreslagits att filtret, efter att ha tjänat som fosforfälla i ett avlopp, kan användas som kalkning och gödningsmedel på jordbruksmark. Härigenom skulle fällorna uppfylla två viktiga funktioner: minskat fosforläckage till mark och vatten och återanvändning av material. För närvarande är granulat från fosforfilter ett gratis alternativ till traditionella kalk- och gödningsmedel men används i mycket liten utsträckning, då få fosforfällor har installerats i Sverige och forskning om filtermaterial som gödningsmedel fortfarande bedrivs (Avfall Sverige 2012). 1.1 Syfte Studiens syfte är att belysa miljökonsekvenser av att sprida mättat fosforfilter som gödningsmedel på åkermark. Fokus ligger på utsläpp av miljöstörande ämnen samt jordars förmåga att buffra mot läckage av dessa. Studien är tänkt som ett bidrag i den pågående debatten om fosforfällor på sikt kan spela en betydande roll i kampen mot övergödning. 1

9 1.2 Frågeställningar Hur skiljer sig mättat filtermaterial från traditionella gödningsmedel vad gäller urlakning av miljöstörande ämnen vid tillförsel på jordbruksmark? Föreligger signifikanta skillnader i urlakning av miljöstörande ämnen mellan de olika filtermaterialen Polonite och Filtralite? Hur kan olika jordar påverka utsläpp från gödningsmedel till närliggande mark och vatten? Finns miljömässiga nackdelar med att sprida mättat filtermaterial från fosforfällor på åkermark? 1.3 Avgränsningar Fokus i studien har legat på användandet av mättat filtermaterial i fosforgödningssyfte. Anledningen är att fosforfällor som fosforkälla har en starkare koppling till övergödningsproblematik än fosforfällor som kalkningsmedel. Studien har utförts i Umeå, vilket är anledningen till att alla jordar som ingått i försöket har hämtats från detta område. Studier av Miljöstörande ämnen har av ekonomiska och och tidsbegränsande skäl begränsats till totalfosfor, totalkväve, kalcium och tungmetaller. Då de är relativt vanliga och lätta att få tag i har filtermaterialen Polonite och Filtralite använts. Som traditionellt gödningsmedel har NPK använts då detta är ett av de vanligaste gödningsmedlen inom svenskt jordbruk. Dessutom var detta gödningsmedel det enda som var möjligt att få tag på innan gödningsförsöket satte igång. Jordegenskaperna som diskuteras i studien begränsas till kornstorlek, organisk halt och porositet då dessa enligt Eriksson m.fl. (2005) har stor betydelse för en jords egenskaper. Tidsbegränsning innebar att upprepningar av försök och laborationer inte varit möjliga. 2

10 2 Bakgrund 2.1 Fosfor i kretslopp Fram till 1800-talet tillfördes fosfor till jordbruket i form av lokalt producerat organiskt material som till exempel exkret från människor och husdjur. Under den industriella revolutionen ökade befolkningen och därmed efterfrågan på jordbruksprodukter samtidigt som fler och fler människor flyttade in till städerna, dit även grödorna fördes. Med grödorna transporterades jordens näringsämnen bort från jordbruket och exkret som tidigare återfört näringen till jorden togs om hand på andra sätt. Nya källor för näringsämnen söktes upp och bland annat började man vid talets andra hälft utvinna fosfat ur berggrund. Marknaden för nyutvunnet fosfatmineral växte snabbt samtidigt som spoltoaletter introducerades på marknaden. De nya toaletterna bidrog till att fosfor och andra näringsämnen från människors avfall hamnade i vatten snarare än i jord och därmed försvann mer och mer ur systemet. Den gradvis ökade efterfrågan på fosfor utvunnet ur berggrund har inneburit att vi nu börjar närma oss ett produktionsmaximum av fosfor, efter vilket nyproduktionen av utvunnet fosfor kommer att dala. Brytvärd fosfor i berggrunden är en ändlig ressurs som kan komma att försvinna inom år som följd av fortsatt utvinning i nuvarande takt. Med en stadig befolkningsökning i världen och därmed ökat behov av jordbruksgrödor kan detta innebära stora problem för framtidens matproduktion (Cordell m.fl. 2009). 2.2 Mål för minskade fosforutsläpp Fosfor, som upptäcktes av den tyske Alkemisten Henning Brand 1669, är ett vanligt grundämne och förekommer i flera olika delar av miljön. Redan på talet började det bedrivas forskning på fosfor och ämnets egenskaper i naturen och i dag ingår fosfor som en viktig del i pågående nationella och internationella miljödebatter (Driver m.fl. 1999) Miljömålen År 1999 antog Sveriges riksdag 15 miljökvalitetsmål som skulle tjäna som riktlinjer i Sveriges arbete mot en hållbar utveckling (Miljömålsportalen 2012 A). Med begreppet hållbar utveckling menas en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (Naturvårdsverket 2012 A). År 2005 lades det sista och sextonde målet till och sedan dess har intresset för och nationellt fokus på miljömålen ökat och beaktats i ständigt ökad grad. Ett av de 16 delmålen heter God bebyggd miljö. I målet står det bland annat om fosfor att Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark (Miljömålsportalen 2012 C). Ett annat mål är ingen övergödning där det står att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ska ha någon negativ inverkan på människors hälsa eller miljön (Miljömålsportalen 2012 A). Fokus i målet har huvudsakligen legat på att minska utsläppen av fosfor och kväve till mark och vatten. Bland annat står det i beskrivningen av ett av delmålen att utsläppen av fosfor skulle minska med 20 % till år 2010 jämfört med 1995 års nivåer. Västerbotten nådde delmålet inom tidsramarna, men fortfarande kvarstår problem med övergödda sjöar och vattendrag i länet som måste åtgärdas, helst inom ramen för nästa delmålsår som är 2020 (Miljömålsportalen 2012 B). 3

11 2.2.2 Planetens gränser Planetens gränser är ett koncept som utvecklats av en forskargrupp vid Stockholm Resilience Centre. Konceptet beskriver 9 globala miljöproblem vars gränsvärden inte får överskridas om vi inte ska rubba den klimatmässigt stabila balansen som kännetecknar vår tidsperiod, Holocene (Rockström m.fl. 2009). Ett av de nio gränsvärdena som inte får överskridas är värdet för fosfor. Jordbrukets tillsatser av fosfor och kväve anses i dagsläget vara så stort att det redan nu allvarligt stör de globala cyklerna av dessa två ämnen. För att kunna rädda världshaven från framtida anoxiska förhållanden varnar Rockström m.fl. (2009) för att en gräns på ett årligt utsläpp av 11 miljoner ton fosfor till världshaven inte får överskridas. I skrivande stund är gränsen ännu inte överskriden, men redan nu är halterna kritiska i många sjöar och vattendrag världen över Baltic Sea Action Plan I november 2007 undertecknade miljöministrarna i länderna runt Östersjön en gemensam åtgärdsplan för att återställa en god ekologisk status i Östersjön till år Planen, som fick namnet Baltic Sea Action Plan (BSAP) går ut på att motverka de senaste decenniernas problem med algblomningar, döda bottnar och uttömning av fiskebestånd. Målet om en god ekologisk status innefattar fyra delmål, varav ett innebär att Östersjön år 2021 ska vara opåverkad av övergödning. För att uppnå detta har det satts upp gränsvärden för utsläpp av fosfor och kväve för alla berörda länder (HELCOM 2009). Sverige har fått tilldelat en årlig utsläppsmängd på 290 ton fosfor och ton kväve fram till För att minska miljöbelastningen av näringsläckage från jordbruket har Jordbruksverket presenterat ett antal åtgärdsförslag (Jordbruksverket 2008 A). 2.3 Avloppsreningsmetoder De vanligaste reningsmetoderna för enskilda avlopp i Sverige sker genom biologisk rening i form av infiltration eller en markbädd som installeras efter en slamavskiljare (Naturvårdsverket 2012 B, Figur 1). Vid infiltration får avloppsvattnet efter slamavskiljningen rinna genom naturliga sand- och jordlager och spridas via marken till grundvattnet. Reningen sker via biologiska, kemiska och fysikaliska processer i marken (Avloppsguiden 2012 A). I markbädden sker avloppsreningen i ett uppbyggt sandlager istället för markens naturliga jordlager efter slamavskiljningen. På sandlagrets botten samlas vattnet upp och leds ut till exempelvis ett dike. Behandlingarna är främst avsedda för avskiljning av smittoämnen, syreförbrukande ämnen (BOD), kväve och fosfor (Avloppsguiden 2012 B). Figur 1. Avloppsvattenrening med slamavskiljare och markbädd. Avloppsguiden, medgivande. Som ett komplement till ett biologiskt reningssteg installeras ibland en fosforfälla (Figur 2) för att ytterligare öka avskiljningen av framförallt fosfor. Fosforfällan installeras efter infiltrationen eller markbädden och består av en filterbrunn fylld med ett reaktivt filtermaterial (fosforfilter) som aktivt adsorberar fosfor (Avloppsguiden 2012 C). Förutom 4

12 avskiljning av fosfor har filtren även förmåga att avskilja bland annat kväve och metaller (Kietlińska och Renman 2005). Genom att höja ph i marken kan fällan dessutom bidra till minskad bakterieförekomst, till exempel av e-coli (Heistad m.fl. 2006). För att avskiljningen av fosfor och andra miljöstörande ämnen från avloppsvattnet ska fungera optimalt måste filtermaterialet med jämna mellanrum bytas ut och ersättas med nytt. Det mest använda filtermaterialet i svenska fosforfilter är Polonite (Gunno Renman, muntl.), medan Filtralite är ett av de vanligaste filtermaterialen i grannlandet Norge (Renman och Renman 2010) Polonite Polonite är processad opoka, en bergart som återfinns i stora delar av Europa och som främst består av kalciumkarbonat (CaCO3) och kvarts (SiO2) och mindre andelar aluminiumoxid (AlO3) och järnoxid (Fe2O3). Den Polonite som används i svenska fosforfilter kommer från Polen och tillverkas av det svenska företaget Bioptech AB. Det naturliga materialet, som ligger just under markytan, grävs upp, fraktioneras och hettas upp i en ugn för att höja materialets reaktiva förmåga. Bland annat övergår då kalciumkarbonatet i opokan till kalciumoxid, vilket ökar materialets fosforbindande förmåga. Polonite har i laboratorieförsök uppvisat en förmåga att binda upp till 119 gram fosfor per kilo filtermaterial (Brogowski och Renman 2004) Filtralite Filtralite tillverkas av leca, en mycket porös postglacial lera innehållande främst kvarts (SiO2)-, aluminium- och järnföreningar och även en del kalcium, magnesium, kalium och natrium (Book och Utsi 1997). Materialet tillverkas och säljs av det franska företaget Saint- Gobain Weber som levererar leca både i Europa, Sydamerika och Asien (Saint-Grobain Weber 2012). Företagets huvudkontor ligger i Oslo och mycket leca utvinns i Norge. För att bland annat höja materialets reaktiva förmåga hettas lecan upp i en ugn, där den expanderar då det kristallint bundna vattnet avdunstar (Gunno Renman, muntl.). För att ytterligare höja materialets fosforbindande förmåga tillsätts dolomit (CaMg(CO 3) 2), som vid uppvärmning bildar bränd kalk (CaO) och periklas (MgO). Bränd kalk reagerar med vatten och bildar alkaliska föreningar som bidrar till att höja ph runt filtermaterialet (Skjønsberg m.fl. 2011). Filtralite har en förmåga att binda upp till 12 gram fosfor per kilo filtermaterial (Jenssen och Krogstad 2003). 2.4 Fosforfilter som lösning på övergödningsproblematiken Studier har visat att fosforfällor har förmåga att avskilja över 90 % av fosforn i genomrinnande avloppsvatten och därmed markant öka avskiljningen av fosfor i enskilda avlopp (Renman 2008). Detta innebär att fosforfällor kan räknas som ett viktigt bidrag i kampen mot övergödning. I dagsläget är dock intresset för installation av fosforfilter relativt lågt, vilket enligt Avfall Sverige (2012) kan bero på två saker. För det första är installation, filterbyte och underhåll av fosforfällor relativt dyrt. Enligt Avloppsguiden (2012 D) kostar installation av en billig fälla mellan och svenska kronor medan byte av 5 Figur 2. En fosforfälla bestående av en filterbrunn fylld med fosforfilter i lösvikt. Avloppsguiden, medgivande.

13 material kostar mellan 3000 och 5000 kronor per byte för ett normalt svenskt hushåll. Det andra problemet med fosforfällor är att det i dagsläget råder stor osäkerhet om hur det utbytta fosformättade filtermaterialet ska hanteras. Många svenska kommuner har inte utformat några tydliga regler eller riktlinjer för hanteringen och i de flesta fall finns inga uppgifter om hur fosforfällornas innehavare löst problemet (Avfall Sverige 2012). En del forskning om hantering av mättat filtermaterial har antytt att materialet efter användning i fosforfällor i enskilda avlopp möjligen kan spridas som gödningsmedel på jordbruksmark (Kvarnström m.fl. 2003). Om detta är fallet skulle problemet med hantering av det mättade filtermaterialet kunna lösas samtidigt som produkten på sikt skulle ge ekonomisk avkastning genom att efter avloppsrening säljas som gödningsmedel. Kostnaderna för användandet av fosforfällor skulle härmed minska, varvid intresset för fosforavskiljning med fosforfällor skulle öka. Ett ökat intresse kan på sikt innebära fler installationer av fosforfällor och som ett resultat av detta minskat fosforutsläpp från enskilda avlopp och därmed reducerat övergödningspotential för enskilda avlopp (Avfall Sverige 2012). Det kretslopp av fosfor som spridning av mättat filtermaterial på jordbruksmark skulle innebära skulle dessutom minska behovet för nyutvinning av fosfor ur marken. Därmed skulle tärandet på jordens fosforresurser minska och kanske kan livslängden för brytvärt fosfor i berggrund komma att räcka längre än de nu förutspådda åren (Cordell m.fl. 2009). 2.5 Lagstiftning om gödsling med mättat filtermaterial I Naturvårdsverkets författningssamling (SNFS 1994:2) finns i dagsläget i 5 till 9 allmänna regler för användning av avloppsslam, men om granulat från mättat fosforfilter kan räknas som slam är oklart. Reglerna kan dock användas när det gäller utsläpp av tungmetaller på jordbruksmark (Avfall Sverige 2012). Enligt 8 i Jordbruksverkets författningssamling får jordbruksmark vid spridning av organiska gödningsmedel tillföras gödsel innehållande 22 kilo fosfor per hektar spridningsareal och år i genomsnitt under en femårsperiod (SJVFS 2011:25). 2.6 Tillförda ämnen vid gödsling med mättat filtermaterial Eftersom filtermaterialen Polonite och Filtralite till stor del består av kalcium rekommenderas produkterna vid tillförsel på jordbruksmark främst som kalkningsmedel med syftet att höja jordens ph- värde. Fosforinnehållet efter avloppsrening gör dock att det även kan spridas för att tillföra marken fosfor. Nästan all ackumulerad fosfor i filtermaterial har visat sig vara tillgängligt för jordbruksgrödor (Kvarnström m.fl. 2003). Miljöstörande effekter från fosformättat filtermaterial kan dock, liksom för traditionella gödningsmedel, inte uteslutas. Förutom innehållet i det ursprungliga materialet tillkommer även ämnen från avloppsvattnet som runnit genom filtermaterialet under den tid det tjänade som fosforfälla. Ämnen som kan finnas med efter avloppsvattenrening är förutom gödningsämnen som fosfor och kväve även en del tungmetaller som till exempel bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink (Kvarnström m.fl. 2003). Dessutom har filtermaterialens höga kalciuminnehåll en ph- höjande effekt på omgivningen (de-bashan och Bashan 2004). 6

14 2.6.1 Fosfor Fosfor är ett essentiellt ämne för allt biologiskt liv på jorden och är i form av fosfat (PO 4 3- ) ett av de makronäringsämnen som måste finnas tillgängligt för att grödor över huvud taget ska kunna växa (Kvarnström m.fl. 2003). Fosfor är det elfte vanligaste grundämnet i jordskorpan (Steen 1998) men är naturligt mycket hårt bundet till olika markpartiklar och därmed svåråtkomligt för växter (Kvarnström m.fl. 2003). I neutrala och kalciumrika jordar beror den relativa koncentrationen av fosfat på kalciumkoncentrationen och markens ph, vilket styr formation och upplösning av kalciumfosfat (Ca 3(PO 4) 2). Ju mer kalcium jorden innehåller, desto mer växttillgängligt kalciumfosfat finns det (Mengel och Kirkby 2001). Läckage av fosfor vid gödsling är en viktig källa till övergödning om fosforn hamnar i vatten (Cordell m.fl. 2009) Kväve Tillgång på kväve är nödvändigt för att jordbruksgrödor ska kunna växa, varför kväve vid sidan av fosfor är ett av de viktigaste antropogent tillförda näringsämnena i jordbruket. Enligt många läroböcker anses de oorganiska kväveformerna nitrat (NO 3 ) och ammonium (NH 4+ ) vara de två kväveföreningar som växter tar upp i rötterna och använder för sin tillväxt. Nyare forskning har dock visat att växters upptag av olika kväveformer är betydligt mer komplext och även innefattar kväve i organisk form (Näsholm m.fl. 2009). Kväveläckage vid gödsling kan få flera miljöstörande konsekvenser till följd. Bland annat kan kväve bidra till övergödning (Smith 2003) och försurning av mark och vatten genom nedfall av kväveoxider (Lesschen m.fl. 2011). Dessutom kan kväveöverskott slå ut många arter som genom historien anpassats till låga kvävenivåer (Bobbink m.fl. 1998) Tungmetaller Tungmetaller är per definition metaller med en densitet på över 5 g/cm 3 och förekommer naturligt i omgivningen. Förhöjda halter av tungmetaller kan orsaka allvarliga skador på levande organismer beroende på var de släpps ut och i vilken mängd. Utsläpp av tungmetaller utgör i dag ett av de allvarligaste miljöproblemen (Fu och Wang 2010). Bly kan orsaka bestående hjärn- och njurskador och försämrad reproduktionsförmåga hos levande organismer (Naturvårdsverket 2008 A). kvicksilver kan allvarligt skada bland annat nervsystem, njurar, muskler och immunförsvar (Naturvårdsverket 2008 A). Kadmium kan anrikas i njurarna och leda till irreversibla njurskador och kan även orsaka missbildningar hos foster (Naturvårdsverket 2008 B). Nickel och krom är cancerframkallande (IVL 2000, Naturvårdsverket 2008 B). Zink är skadligt främst för vattenlevande organismer och redan vid låga zinkhalter har ökad dödlighet bland sådana kunnat uppvisas (Naturvårdsverket 2011). Koppar, som är en essentiell metall för alla kända livsformer, har visat sig leda till reduktion av vattenlevande organismer och reducerad reproduktionsförmåga hos cyanobakterier (IVL 2000) Kalcium och ph För att motverka försurning tillförs ofta ph-höjande medel i form av kalciumkarbonat (CaCO 3) till jordbruksmark. Kalkningsbehovet varierar mellan olika jordar och beror till exempel på markens lerhalt och mullhalt. Ett för lågt ph leder till dålig tillväxt hos grödor och försämrad markstruktur, vilket i sin tur kan leda till försämrad växtnäringseffektivitet och större förluster av kväve och fosfor (Jordbruksverket 2008 B). Flera studier har även visat att ph i marken påverkar bakterieförekomst och bakteriesammansättning (Fernándes- 7

15 Calviño m.fl. 2011) samt tillgång till näringsämnen och tungmetallers reaktivitet och toxiska förmåga (Degryse m.fl. 2009). Vid låga ph-värden ner mot 4,5 ökar risken för läckage av tungmetaller drastiskt (Jordbruksverket 2008 B). 2.7 Vad är en jordart? En jordart definieras som ett geologiskt material med lös struktur. I jordartsbegreppet ingår sediment, där materialet förflyttats innan sedimentation och vittringsjordar och torvmarksjordar, där materialet avsatts på avlagringsplatsen. De flesta jordar i Sverige har avlagrats av inlandsisen eller isens smältvatten och består av sand- och grusjordar, leror och moräner (Andréasson 2006). Genom studier av kartmaterial liknande det som visas i Bilaga 2 har det framkommit att tre vanliga jordarter i Umeå- området är älvsediment, postglacial sand och lera Älvsediment Älvsediment har som namnet antyder avsatts av älvar som transporterat och lämnat materialet längs älvbotten. Älvsedimenten är oftast fattiga på organiskt material och väl sorterade. Undantaget är svämsediment, som avsatts vid översvämning och som därmed kan innehålla varierande kornstorlekar och även organiskt material, oftast i form av växtrester. Älv- och svämsediment består ofta av skikt med omväxlande grövre och finare material, vilket beror på älvens strömstyrka vid avlagringstillfället. En svag ström avsätter finare material än en stark ström, som i stället fortsätter att transportera det finaste materialet. Älvsediment har avsatts sedan den senaste istiden och avsätts än i dag (Grånäs 2010) Postglacial sand Begreppet postglacial sand är ganska brett och innefattar svallsand, sand som omlagrats av havsströmmar, en del fluviala sandiga sediment och även postglacial sand av oklart ursprung (Grånäs 2010). Sand är en näringsfattig jordart vars egenskaper till stor del bestäms av inblandning av lermineral och organiskt material (Eriksson m.fl. 2005) Lera Lera är finkornigt havs- och sjösediment av glacialt såväl som postglacialt ursprung. Den glaciala leran har transporterats av isälvar och avsatts i sjöar och hav under den senaste istidens slutskede. Isälvsleran avsattes ofta i varviga lager bestående av finkorniga, mörka lerskikt och något grovkornigare ljusa siltskikt som ett resultat av älvens variationer i flöde. Den postglaciala leran har förts ut i hav och sjöar genom svallning eller av vattendrag efter istidens slut (Grånäs 2010). I Umeå-trakten kallas leran lättlera (Hans Ivarsson, muntl.) och innehåller en lerhalt på 15-20% (Eriksson m.fl. 2005). 2.8 Jordarters egenskaper Olika jordars egenskaper bestäms bland annat av jordarnas kornstorlek, innehåll av organiskt material och porositet (Andréasson 2006). Dessa egenskaper är dock inte fullständigt statiska då de påverkas av faktorer som till exempel temperatur, nederbörd, markpackning och typ av gröda som förekommer i jorden (Hans Ivarsson, muntl.) Kornstorlek Partikelstorleken i olika jordar varierar från mycket små lerpartiklar till stora block, som delas in i storleksgrupper enligt Atterbergs kornstorleksskala (Bilaga 3). Kornstorleken påverkar bland annat materialets specifika yta, som ökar med minskad kornstorlek. Ju större 8

16 den specifika ytan är, desto större kontaktyta har de enskilda partiklarna- och därmed även jorden- med omgivningen. Generellt kan sägas att ju större kontaktytan är mellan jord och omgivning, desto större förmåga har jorden att hålla kvar genomströmmande ämnen. Anledningen till detta är den interaktion som sker mellan jordens laddade partikelytor och det vatten eller den luft som utgör dens omgivning. Beroende på vilken laddning jonerna i jorden och omgivningen har sker ett utbyte mellan dessa medier, där jordpartiklarna enkelt förklarat byter ut sina på ytan adsorberade joner mot omgivningens. I sorterade sediment dominerar en eller två kornstorleksgrupper, medan jordar med sämre sortering innehåller en större spridning. Ler är en mycket liten kornfraktion med stor specifik yta, varför den har stor inverkan på jordens egenskaper. Lerhalten påverkar till exempel jordens förmåga att hålla ihop, då de små lerpartiklarna häftas samman till aggregat vid en viss fukthalt och gör jorden styv och hållfast samtidigt som den vattenhållande förmågan ökar med ökad lerhalt (Eriksson m.fl. 2005). Ler är en mycket effektiv katjonbytare eftersom lerfraktionerna i förhållande till andra partikelstorlekar i jorden har relativt starkt negativt laddade stora specifika ytor och därför lätt adsorberar katjoner. Tungmetaller är katjoner varvid en jords lerhalt har betydande inverkan på dennas förmåga att buffra mot läckage av tungmetaller (Babel och Kurniawan 2003). Även läckage och adsorption av fosfor och kväve påverkas av lerhalten, men fastläggningen varierar mycket beroende på att dessa två ämnen förekommer i olika komplex där laddningen varierar med komplextyp. ph, som styrs av vätejoner, tenderar att öka med ökad lerhalt eftersom även vätejoner är positivt laddade och lätt adsorberas på lerpartiklarnas negativa ytor (Eriksson m.fl. 2005) Organiskt material Det organiska innehållet i en jord påverkar flera av jordens egenskaper. Till exempel innehåller organiskt material, som härstammar från nedbrutna växter och djur, en del kväve och fosfor som kan läcka ur jorden med exempelvis regnvatten. Vidare innehåller organiskt material stora specifika ytor och fungerar, liksom lermineralen, som katjonbytare. Positivt laddade joner som tungmetaller och positivt laddade kväve- och fosforkomplex adsorberas relativt lätt till det organiska materialet, som även har stor förmåga att binda vatten. Speciellt viktig är dessa egenskaper i grovkorniga jordar där lerinnehållet är lågt. Till skillnad från ler bidrar dock organiskt material till försurning genom att i nedbrytningsprocessen producera organiska syror som sänker ph i omgivningen (Eriksson m.fl. 2005) Porositet Porositeten i en jord beskriver jordens sammanlagda volym av hålrum i förhållande till den totala jordvolymen. Grovkorniga och dåligt sorterade jordar har i regel tätare packning och därmed lägre porositet än finkorniga silt- och lerjordar. Porositeten påverkar bland annat jordens kapillaritet, vilken beskriver dess förmåga att suga upp och behålla vätska. Kapillariteten bestäms av storleken på porerna. Det är de små porerna i marken som står för vattenupptag, medan de större svarar för luftutbyte och dränering. Undantaget från denna regel gäller dock de allra finaste porerna i en jord, som sänker jordens permeabilitet, alltså förmåga att transportera vatten (Andréasson 2006). Generellt gäller att större porer släpper igenom större mängder vatten än mindre porer och att vatten tenderar att rinna snabbare genom de större porerna, varvid jonbytesförmågan mellan vatten och jord minskar (Eriksson m.fl. 2005). 9

17 3 Material och metoder Studiens syfte har uppnåtts på två sätt, dels genom ett gödningsförsök och dels genom en mindre litteraturstudie. 3.1 Gödningsförsök Sammanlagt 12 jordprover från tre olika jordar i närheten av Umeå fylldes i PVC-rör och placerades i ett kylrum på Umeå universitet. I ett prov från varje jordart mättes halt av organiskt material. fyra prover från respektive jordart tillfördes Polonite, Filtralite, NPK respektive ingen gödning. Därefter vattnades proverna i en vecka varpå fosforkoncentration, kvävekoncentration, ph, kalciumkoncentration och tungmetaller detekterades i lakvattnet Förberedelser för jordprovtagning Inför jordprovtagningen beställdes en jordartskarta över Umeå och närliggande områden från Sveriges Geologiska Undersökning (Bilaga 2). Med hjälp av kartan valdes tre provtagningsplatser med olika jordarter ut i samarbete med Tord Andersson (muntl.). Jordarterna postglacial sand, älvsediment och lera valdes ut på grundlag av att dessa skiljer sig åt i bildningssätt och fysikaliska och kemiska egenskaper, samt att alla tre återfinns på jordbruksmark nära Umeå. De översta 20 centimetrarna av varje jordprov bestod av en plogsula som bearbetats av bondens maskiner, medan underliggande jord var antropogent opåverkad Jordprovtagning För själva jordprovtagningen användes 12 avkapade PVC-rör med en individuell längd på 60 centimeter och en diameter på 16 centimeter. Jordprover togs på de tre utvalda provtagningsplatserna (Bilaga 2). På plats grävdes en grop cirka 60 centimeter ner i marken. Vid gropens kant trycktes PVC-rören ned i jorden så långt det gick och lyftes upp innehållande det översta jordlagret. Med hjälp av en spade fylldes sedan rören underifrån med jord från den grävda gropen tills de innehöll en jordprofil på 500 centimeter räknat från markytan och ner. Den naturliga jordprofilen behölls så mycket som möjligt. Jordproverna kördes till ett kylrum med en konstant temperatur på 4 C, vilket ungefär motsvarade utomhustemperaturen då proverna togs i mitten av april. Plastsäckar lades runt rören för att jordarna skulle behålla fuktigheten. Plusgrader och snösmältning när proverna togs innebar att de var relativt fuktiga. Vid samtliga provtagningar nåddes grundvattenytan Jordarnas organiska halt För att bestämma organisk halt i försökets olika jordar utfördes för varje jordart ett glödförlustprov på det översta antropogent påverkade jordlagret och på det undre jordlagret cirka 40 centimeter ner i marken. Glödförlusten mättes på följande sätt: Tomma laborationsdeglar vägdes och fylldes till två tredjedelar med färska jordprov där alla fraktioner över två millimeter sållats bort. Därefter vägdes deglarna igen och ställdes i en glödugn i 105 C i tre dygn så att allt vatten avdunstade. Proven sattes därefter i en exsickator för att svalna innan de åter sattes in i glödugnen, denna gång i en temperatur av 550 C i två timmar. Proven läts svalna i exsickator innan de vägdes igen. Glödförlusten i procent räknades därefter ut på följande sätt: 10

18 A= vikt av tom degel B= vikt av torkad jord + degel C= vikt av glödgad jord + degel Glödförlust (%)= organisk halt= 100(B-C)/(B-A) Studiens gödningsmedel Gödningsmedlen som användes i försöket var de mättade filtermaterialen Polonite och Filtralite och det traditionella gödningsmedlet NPK (Figur 3) Figur 3. Gödningsmedlen som användes i studien. Från vänster: Polonite, Filtralite och NPK. Fotograf: Ylva Swärd De olika gödningsmedlens ursprung samt för studien relevant information om produkterna visas i Tabell 1. Tabell 1. Ursprung och information om gödningsmedlen Polonite, Filtralite och NPK som användes i studien. Gödningsmedel Ursprung Anmärkning Polonite Filtralite Beställt från KTH, Stockholm Från ytan av en filterbrunn som installerats direkt efter en slamavskiljare (Gunno Renman, muntl. ) Beställt från Universitetet for miljö og Biovitenskap, Ås, Norge Från en filterbrunn som installerats efter en slamavskiljare och ett biofilter (Skjønsberg m.fl. 2011) NPK Beställt från Lantmännen, Umeå 11 Ovanligt grovt material (2-5,6 mm) Samma material har tidigare använts i en norsk studie om fosforfilter (Skjønsberg m.fl. 2011) Gödningsmedel av typen NPK Fosforanalys av Polonite och Filtralite För att ta reda på fosforinnehåll i Filtralite och Polonite användes Svensk standard SS På grund av ett trasigt analysinstrument kunde inga säkra värden utläsas och filtermaterialen skickades därför till ALS Scandinavia's laboratory i Luleå för fosforanalys. På ALS användes för analysen Svensk standard SS Förberedelser för gödsling Som utgångspunkt för uträkningen av de gödningsmängder som skulle tillföras försökets jordar tillämpades Jordbruksverkets regler om att 22 kg fosfor är högsta tillåtna mängd som under ett år får tillföras ett hektar jordbruksmark (SJVFS 2011:25 8 ). Tanken var från början att med utgångspunkt i gödningsprodukternas olika fosforinnehåll tillföra studiens

19 jordar olika mängder gödning beroende på dessa resultat. Då analysresultaten från ALS inte hann bli klara innan gödningsförsöket satte igång bestämdes att alla studiens gödningsmedel skulle tillföras försökets jordar i lika stora mängder. Då fosforinnehållet i Filtralite räknats ut i en tidigare studie av samma material (Skjønsberg m.fl. 2011) blev uträknat gödningsbehov av Filtralite mängdmall för tillsatserna av Polonite och NPK. För enkelhets skull räknades mängden Filtralite ut med utgångspunkt i hela den tillåtna årstillförseln av fosfor (Tabell 2). För att bestämma den vattenmängd som skulle tillsättas försökets jordar användes som utgångspunkt normal regnmängd i Umeå under en vecka i maj månad (SMHI 2012) då gödningsförsöket utfördes. Maj är även en vanlig månad att börja gödsla jordbruksmark i Umeå. För att säkert få ihop tillräckligt mycket vatten för att senare kunna utföra alla planerade mätningar i lakvattnet tiodubblades den uträknade vattenmängden (Tabell 2). Tabell 2. Utgångspunkter för uträkning av var och en av studiens 12 jordprovsareor samt med dessa uppgifter som utgångspunkt uträknade gödnings- och vattenmängder som skulle tillsättas studiens jordar. Information Viktiga uppgifter inför uträkning Resultat 1. Area av en jordprovsyta 2. Fosformängd som ska tillföras varje gödslad yta (Filtralite) 3. Total gödningsmängd som ska tillföras varje gödslad yta 4. Total vattenmängd som ska tillföras varje jordprovsyta Provytans radie= 8 cm Area= 0,02 m2 Tillåten fosforgiva på åkermark (SJVFS 2011:25 8 ): 22 kg fosfor/hektar 1 kg Filtralite innehåller 1,6 g fosfor (Skjønsberg m.fl. 2011) I hela maj månad regnar det i snitt upp till 50 mm (SMHI 2012) 1 mm nederbörd motsvarar 1 liter regnvatten/m2 (SMHI 2012) Försöket pågår i 1/4 månad Vattenmängden 10- dubblas för att säkert räcka till alla prover som ska tas Fosforgiva på en jordprovsyta= 44 mg Gödselmängd på en jordprovsyta= 2,8 g Vattenmängd= 2,5 liter De 12 jordproverna ställdes med botten ner i varsin plastbalja diskad med fosfatfritt diskmedel med ett filter mellan rörens botten och baljan för att förhindra att jord blandade sig med avrinnande vatten från provet (Figur 4). Plastsäckar knöts runt de övre delarna av rören för att förhindra avdunstning av vattnet. 12

20 Figur 4. Fyra av 12 jordprover placerade i vita baljor som skulle fånga upp lakvatten. I de vita baljorna stod blå filterbaljor med filter i botten för att inte jord från rören skulle kontaminera lakvattnet. Fotograf: Ylva Swärd Gödsling De fyra jordfyllda PVC-rören från varje jordtyp märktes med siffrorna 1,2 3 och 4. Prov 1 gödslades med 2,8 gram NPK, prov 2 gödslades med 2,8 gram Polonite, prov 3 gödslades med 2,8 gram Filtralite och prov 4 gödslades inte alls. Gödningen hälldes på jordarna, spreds ut över ytorna och trycktes försiktigt ner cirka 1 centimeter. Under sju dagar tillsattes vart och ett av de 12 proven 2,5 liter destillerat vatten från en kopp. Proverna vattnades två gånger om dagen med cirka 0,18 liter vatten åt gången Provtagning av lakvatten Efter en veckas gödsling avslutades gödningsförsöket och vattnet som runnit ut i baljorna under de 12 jordfyllda PVC-rören samlades upp i syradiskade 1 liters plastflaskor för provtagning av fosfor, kväve, kalcium och ph samt tungmetallerna magnesium, bly, kadmium, koppar, zink och krom. Lakvattnens koncentration av fosfor och kväve samt ph mättes enligt Tabell 3. Tabell 3. Svensk standardmetod och mätinstrument som användes för att mäta fosforkoncentration, kvävekoncentration och ph. Även eventuell övrig information om metoderna visas. Typ av mätning Mätinstrument Svensk standardmetod Fosforkoncentration SS-EN 1189 HITACHI U-1100 Spektrometer Övrig information Våglängd var 880 nanometer Kvävekoncentration SS-EN ISO FIA-apparat - ph SS ph-meter

21 Mätning av kalcium och tungmetaller förbereddes enligt Svensk standard SS , varefter lakvattnets halter av kalcium mättes och tungmetallerna magnesium, bly, kadmium, koppar, zink och krom detekterades enligt Tabell 4. Tabell 4. Svensk standardmetod och mätinstrument som användes för att mäta kalcium och detektera tungmetaller*. Även minsta detekterbara halter för ämnen samt våglängd i mätinstrumentet vid mätning visas. Våglängd Ämne Svensk standardmetod Mätinstrument Minsta detekterbara halt (mg/l) Kalcium (Ca) SS ,7 Magnesium (Mg)* SS T1 Atomabsorptions- 0,2 285,2 Bly (Pb)* SS T1 spektrofotometer 0,6 283,3 Kadmium (Cd)* SS T1 av typen VARIAN 0,05 228,8 Koppar (Cu)* SS T1 AA 240FS 0,05 324,7 Zink (Zn)* SS T1 0,05 213,9 Krom (Cr)* SS EN ,1 357,9 3.2 Litteraturstudie En litteraturstudie genomfördes för att ta reda på vilka negativa konsekvenser som föreligger med att sprida mättat fosforfilter på jordbruksmark. Information hämtades i första hand från vetenskapliga artiklar i Science Direct och PubMed och även via och Sökord som användes var bland annat Polonite, Filtralite, phosphorus, fertilizers och environment. På universitetsbiblioteket i Umeå användes samma sökord för att hitta böcker i ämnet. 14

22 4 Resultat 4.1 Observationer av studiens jordar Egna observationer vid jordprovtagningen visade att älvsedimentet innehöll grövre kornstorlekar än den postglaciala sanden, som i sin tur var grövre än leran. Under gödningsförsöket var det bara älvsedimentet som behöll den ursprungliga höjden på 50 centimeter i PVC-rören. Proverna med den postglaciala sanden sjönk ner från 50 centimeter till cirka 45 centimeter, medan lerproverna sjönk från 50 centimeter till cirka 40 centimeter under provtagningsveckan. 4.2 Organisk halt i jordarna Innehåll av organiskt material i de olika jordarna visas i Tabell 5. Älvsedimentet och leran innehåller samma genomsnittliga procentandel organiskt material medan den postglaciala sandens organiska halt på 6 % är nästan dubbelt så stor som hos någon av de andra jordarna. Tabell 5. Innehåll av organiskt material (%) i de tre jordarna som användes i studien: älvsediment, postglacial sand och lera. Benämning enligt Törnqvist (2004). Plogsula (%) Opåverkad jord (%) Genomsnitt (%) Benämning (genomsnitt) Älvsediment 6,2 0,6 3,4 Måttlig mullhalt Postglacial sand 9,3 2,7 6,0 Mullrik Lera 5,2 1,5 3,4 Måttlig mullhalt 4.3 Gödningsmedlens fosforinnehåll Fosforinnehållet i Polonite och Filtralite, enligt analys från ALS (Bilaga 4), har sammanställts i Tabell 6 tillsammans med på förhand känt fosforinnehåll i NPK (Jordbruksverket 2011 B). Även beräknade gödningsbehov av NPK, Polonite och Filtralite med utgångspunkt i tabellens sammanställda fosforinnehåll för de olika gödningsalternativen och upplysningar från Tabell 2 visas i Tabell 6. I Tabell 6 framgår att fosforinnehållet varierar mellan de olika gödningsmedlen. Polonite innehåller mest fosfor och behöver därför i teorin gödslas i minst mängd. Den i gödningsförsöket tillsatta mängden Polonite är mer än 3 gånger det i Tabell 6 beräknade behovet. Även Filtralite och NPK har i studien tillsats i större mängder än det i Tabell 6 uträknade behovet. NPK visar sig innehålla mindre fosfor per kilo gödning än Polonite men mer än Filtralite. Filtralite innehåller minst fosfor av de undersökta gödningsprodukterna. Tidigare analyser av fosforinnehållet i Filtralite (Skjønsberg m.fl. 2011) har kommit fram till ett lägre fosforinnehåll (1,6 %) än det som ALS Scandinavia kommit fram till (Tabell 6). 15

23 Tabell 6. Fosforinnehåll, beräknat gödningsbehov och i gödningsförsöket tillsatt mängd NPK, Polonite och Filtralite på studiens provytor. Utgångspunkt för beräknad gödningsmängd är att 1 hektar jordbruksmark får tillföras 22 kg fosfor (SJVFS 2011:25 8 ) samt övriga upplysningar från Tabell 2. Även studiens tillsatta gödningsmängder på 2,8 gram (Tabell 2) i förhållande till här uträknat behov av gödningsmedel visas i tabellen. Gödningsmedel Fosforinnehåll (%) Totalt gödningsbehov per jordprovsyta (gram) Studiens tillsatta gödningsmängd i förhållande till här beräknat behov (%) NPK ,5 187 Polonite 5 0,9 311 Filtralite 2 2, Urlakad vattenmängd Mängd vatten som lakats ur de olika jordarna visas i Tabell 7. Älvsedimentet är den av de tre jordarna som släppt igenom mest vatten medan den postglaciala sanden släppt igenom minst. Mellan älvsedimentet och leran är skillnaden mycket liten. Tabell 7. Mängd lakvatten i liter från de tre jordarterna älvsediment, postglacial sand och lera efter tillsats av 2,5 liter destillerat vatten. Jordarna har tillsatts gödningsmedlen Polonite, Filtralite och NPK samt ingen gödning. Polonite Filtralite NPK Ogödslat Genomsnitt (liter) Älvsediment (liter) 1,7 1,8 1,8 1,7 1,75 Postglacial sand (liter) 1,5 1,o 0,9 0,9 1,1 Lera (liter) 1,6 1,7 1,8 1,7 1,7 16

24 4.5 Lakvattenprover Samtliga provresultat från avrinningsvattnet från de 12 jordproverna visas i Tabell 8. Tabell 8. Resultaten av lakvattenproverna från alla studiens 12 jordprov. Tabellen visar antal detekterade tungmetaller, ph kvävekoncentration (mg/l), fosforkoncentration (mg/l) och kalciumkoncentration (mg/l) i lakvattnet från jordtarterna älvsediment, postglacial sand och lera gödslade med de tre olika gödningsmedlen Polonite, Filtralite och NPK samt ett ogödslat exemplar av varje jordart. Polonite Filtralite NPK Ogödslat Älvsediment -metaller: 2 -ph: 6,0 -kväve: 8,7 -fosfor: 615 -kalcium: 8,3 Postglacial sand -metaller: 3 -ph: 5,9 -kväve: 4,6 -fosfor: kalcium: 19,3 Lera -metaller: 4 -ph: 6,0 -kväve: 4,8 -fosfor: kalcium: 10,1 -metaller: 3 -ph: 6,1 -kväve: 7,1 -fosfor: 545 -kalcium: 5,8 -metaller: 4 -ph: 6,0 -kväve: 4,4 -fosfor: kalcium: 25,8 -metaller: 4 -ph: 5,6 -kväve: 2,9 -fosfor: kalcium: 6,2 -metaller: 3 -ph: 6,1 - kväve: 10,6 -fosfor: 533 -kalcium: 13,8 -metaller: 4 -ph: 5,7 -kväve: 2,4 -fosfor: kalcium: 25,5 -metaller: 3 -ph: 5,9 -kväve: 11,5 -fosfor: kalcium: 14,8 -metaller: 4 -ph: 6,0 -kväve: 7,2 -fosfor: 368 -kalcium: 6,2 -metaller: 3 -ph: 5,8 -kväve: 4,8 -fosfor: kalcium: 26,1 -metaller: 4 -ph: 5,5 -kväve: 3,7 -fosfor: kalcium: 4, Fosforläckage Koncentrationer av fosfor i lakvattnet från de olika jordarna visas i Figur 5. Leran och den postglaciala sanden uppvisar ett ökat fosforläckage i ordningsföljden ogödslad jord, jord gödslad med Polonite, jord gödslad med Filtralite och jord gödslad med NPK, där NPK står för det största läckaget. I älvsedimentet uppvisar de tre gödslade proven relativt lika resultat. Fosforkoncentrationerna i lakvattnet från den postglaciala sanden och leran är betydligt högre än i vattnet från älvsedimentet. Fosforkoncentration (mg/l) Älvsediment Postglacial sand Lera Ogödslat Polonite Filtralite NPK Gödningsmedel Figur 5. Fosforkoncentration i lakvattnet från jordarterna älvsediment, postglacial sand och lera efter tillsats av ingen gödning, Polonite, Filtralite samt NPK. 17

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

E n s k i l t a v l o p p

E n s k i l t a v l o p p Enskilt avlopp Avloppsvatten kan orsaka övergödning som leder till algblomning, igenväxning, syrebrist och fiskdöd. Avloppsvatten innehåller också parasiter, bakterier och virus som kan förorena. Om du

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

markbädd på burk Avloppsva enrening på burk

markbädd på burk Avloppsva enrening på burk markbädd på burk Avloppsva enrening på burk Hur fungerar? Det första som sker är a avloppsva net avskiljs i en slamavskiljare/trekammarbrunn som är placerad framför BIOROCK. De a reningssteg separerar

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

E n s k i l t a v l o p p

E n s k i l t a v l o p p Enskilt avlopp Avloppsvatten kan orsaka övergödning som leder till algblomning, igenväxning, syrebrist och fiskdöd. Avloppsvatten innehåller också parasiter, bakterier och virus som kan förorena. Om du

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Både i Skandinavien och internationellt är det dåligt känt vart

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Oktober 2014 1 Innehållsförteckning ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Avloppsrådgivning i Sigtuna

Avloppsrådgivning i Sigtuna Avloppsrådgivning i Sigtuna Skepptuna, 24 september 2015 Ebba af Petersens, WRS Uppsala/VA-guiden; Marie Albinsson, Ecoloop/VA-guiden; avloppsigtuna@avloppsguiden.se 018-265 00 50 Avloppsguiden Nationell

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

Små avlopp Information till dig som vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befintlig anordning

Små avlopp Information till dig som vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befintlig anordning Små avlopp Information till dig som vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befintlig anordning Om du vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra din befintliga avloppsanordning ska du ta kontakt med

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Informationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB

Informationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB 2011-10-26 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@wrs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Kastellholmen, Stockholm

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING Utg 2009-09, ALcontrol AB INLEDNING Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Produktkrav. Hur vet jag att det jag köper uppfyller kraven? för enskilda avlopp

Produktkrav. Hur vet jag att det jag köper uppfyller kraven? för enskilda avlopp Januari 2013, Version 1.0 Hur vet jag att det jag köper uppfyller kraven? En broschyr om Produktkrav för enskilda avlopp För enskilda avlopp används många olika tekniker och ett stort antal produktfabrikat.

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN

Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN Hållbara avloppslösningar för nordiskt klimat RENING AV BDT-VATTEN www.bramiljo.se Flexibla lösningar för rening av BDT-vatten. Haco BDT är en flexibel och platsbesparande lösning för rening av bad-, dusch-

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Miljövänlig avloppsrening

Miljövänlig avloppsrening Miljövänlig avloppsrening Paketlösning för avlopp! Typgodkänd slamavskiljare med alla delar för infiltration eller markbädd. Beprövad reningsmetod Låg uppflytningsrisk Hög finish Konkurrenskraftigt pris

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR ENSKILDA AVLOPP I KRAMF ORS KOMMUN

ANVISNINGAR FÖR ENSKILDA AVLOPP I KRAMF ORS KOMMUN ANVISNINGAR FÖR ENSKILDA AVLOPP I KRAMF ORS KOMMUN Varför är avloppsrening viktigt? Förhindra smittspridning Om orenat avloppsvatten når en dricksvattenbrunn kan det i vissa fall räcka med att borsta tänderna

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen k6metal.doc, 03-12-05, Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen En tidigare föreläsning behandlade miljögifter och hälsoeffekter, speciellt med avseende på organiska miljögifter. Denna föreläsning

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Biokol i urbana vegetationsbäddar

Biokol i urbana vegetationsbäddar Biokol i urbana vegetationsbäddar Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Planteringar som anlagts eller renoverats med biokol Herrhagsvägen Sthlm, biokol i växtbädd för träd

Läs mer

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Detta informationsblad är tänkt som ett komplement till dokumentet Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun och

Läs mer

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

fördelningsbrunn Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Internetadress Tanums kommun

fördelningsbrunn Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Internetadress Tanums kommun FAKTABLAD ANLÄGGANDE AV INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR ALLMÄNT OM INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR Infiltrationsanläggningar är ett enkelt och vanligt sätt att rena avloppsvatten. En vanlig infiltrationsanläggning

Läs mer

Enskilt avlopp ansökan/anmälan

Enskilt avlopp ansökan/anmälan Enskilt avlopp ansökan/anmälan Information finns på slutet Fastighet Fastighetsbeteckning Fastighetsägarens namn (om annan än sökanden) Fastighetens adress Befintlig byggnad Helt ny byggnad Vid avstyckning,

Läs mer

Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor)

Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor) Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor) Bakgrund Många vattenförekomster är påverkade av för höga näringsämneshalter. Enligt EU:s vattendirektiv ska alla vattendrag som omfattas av direktivet

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

TILL DIG SOM SKALL ANLÄGGA AVLOPP Information från Medborgarservice i Tierp

TILL DIG SOM SKALL ANLÄGGA AVLOPP Information från Medborgarservice i Tierp 1 (6) 2011-08-25 TILL DIG SOM SKALL ANLÄGGA AVLOPP Information från Medborgarservice i Tierp När krävs ansökan om tillstånd/anmälan till Kommunstyrelsen? För att inrätta en avloppsanläggning är man skyldig

Läs mer

Bra att veta om enskilt avlopp

Bra att veta om enskilt avlopp Bra att veta om enskilt avlopp Kurödsvägen 9 451 55 Uddevalla Telefon: 0522-13 000 E-post: info@bramiljo.se www.bramiljo.se www.biovac.se Vår syn på hållbart avlopp De enskilda avloppen står för 14 % av

Läs mer

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010. Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010. Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri MI 22 SM 1201 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010 Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri Discharges to water and sewage sludge production in 2010 Municipal wastewater treatment

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Stockholm september 2011 Rapport 11SV651 Försök med installation av matavfallskvarn kombinerat med slamtank och fettavskiljare i restaurangmiljö.

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer