Miljöeffekter av mättade fosforfilter som gödningsmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöeffekter av mättade fosforfilter som gödningsmedel"

Transkript

1 Miljöeffekter av mättade fosforfilter som gödningsmedel En studie om utsläpp och miljöpåverkan vid gödsling med Polonite och Filtralite på olika jordar i Umeå Ylva Swärd Student Examensarbete i i Miljö- och hälsoskydd 15 hp Avseende kandidatexamen Rapporten godkänd: XX månad 200X Handledare: Elisabeth Bååth och Rolf Zale

2

3 Förord Examensarbetet, som jag skrivit för UMEVA, har för mig inneburit en svår men mycket intressant studie. Jag har berört områden som tidigare varit nästan helt okända för mig och lärt mig mycket nytt, både fakta och om olika arbetsmetoder. Särskilt spännande har det varit att själv få planera och utföra ett gödningsexperiment som förhoppningsvis kunnat bidra med nyttig information till den pågående debatten om fosforåtervinning. Under arbetets gång har jag kommit i kontakt med flera personer och vill speciellt tacka: - Elisabeth Bååth och Rolf Zale, mina tålmodiga handledare vid Umeå universitet, som varit till stor hjälp under rapportskrivandet och gödningsstudien. - Jan-Olof Åström, min handledare på UMEVA. - Anställda på UMEVA som varit mycket behjälpliga med att svara på frågor och som hjälpt till med utrustning till gödningsförsöket. - Mariana Sjöström och Carola Sjögren vid Umeå universitet som hjälpt mig med alla laborationsanalyser. - Tord Andersson och Hans Ivarsson vid Umeå universitet som hjälpt mig med kluriga frågor inom ämnet geovetenskap. - Gunno Renman vid KTH som skickat mättad Polonite och svarat på frågor om materialet. - Petter Jenssen vid Universitetet for Miljø og Biovitenskap som skickat mättad Filtralite och svarat på frågor om materialet. - Tomas Nilsson som skickat NPK och svarat på frågor om traditionella gödningsmedel. I

4 Environmental effects from saturated filter materials when used as fertilizers -A study of emissions and environmental impacts from Polonite and Filtralite added to different soils in Umeå Ylva Swärd Abstract The purpose of this study was to elucidate environmental impacts from saturated filter materials for phosphorus removal in sewage systems when later used as fertilizers. The objectives were answered through a fertilizer experiment where different soils from Umeå were manured with the saturated filter materials Polonite and Filtralite and the traditional fertilizer NPK. The leakage waters from the different soil additives were analyzed and measurements were made for phosphorus, nitrogen, calcium, ph and heavy metals. The result showed no obvious difference in leakage potential for ecologically harmful substances from the different fertilizers. The differences in leakage potential for the different soils from the fertilizer experiment are a result of original nutrient- and heavy metal contents in the soils rather than soil properties like porosity, organic content and grain size. Environmental disadvantages with using filter materials as fertilizers can be (i) difficulties with dosing the filter materials as the content of different substances depend on contents in the sewages, (ii) presence of heavy metals, (iii) sometimes unwanted increase in ph due to high calcium content in the filters and (iv) that relatively big amounts of filter material often is needed compared to traditional fertilizers. As this study was very small and many aspects were not included, more research is needed to determine the total environmental impact of filter materials used as fertilizers. Key words: Polonite, Filtralite, fertilizer, phosphorus, soil II

5 Sammanfattning Utsläpp av fosfor är en viktig källa till övergödning och som en åtgärd vid höga fosforutsläpp från enskilda avlopp kan en fosforfälla installeras. Det har föreslagits att fällans mättade filter, som innehåller flera för jordbruksgrödor viktiga näringsämnen, kan spridas på åkermark som ersättning för traditionella gödningsmedel. Syftet med studien är att belysa miljökonsekvenser av att sprida mättat fosforfilter som gödningsmedel på åkermark. I och med detta är studien tänkt som ett bidrag i en pågående debatt om det kan finnas en framtid i att gödsla med mättade fosforfilter. Frågeställningar som besvaras är (i) om skillnader föreligger i urlakning av miljöstörande ämnen från filtermaterial jämfört med traditionella gödningsmedel vid spridning på åkermark, (ii) om det föreligger skillnader i urlakningspotential mellan filtermaterialen Polonite och Filtralite, (iii) vilka miljömässiga nackdelar som finns med att gödsla med filtermaterial samt (iv) hur olika jordar påverkar utsläpp från gödningsmedel till närliggande mark och vatten. Frågorna besvaras genom en mindre litteraturstudie och ett gödningsförsök där jordar från Umeå gödslas med filtermaterial och traditionella gödningsmedel varefter analyser utförs på jordarnas lakvatten. I resultatet och diskussionen konstateras inga tydliga skillnader i urlakning av miljöstörande ämnen från filtermaterial jämfört med traditionella gödningsmedel. Signifikanta skillnader kan inte heller fastslås mellan de olika filtermaterialen Polonite och Filtralite. De antydningar till urlakningsskillnader som framkommit i resultatet tros till stor del ha orsakats av att ämnesinnehåll i mättade filtermaterial varierar beroende på avloppsvattnets innehåll samt att resultaten påverkats av gödningshistorik för studiens jordar. Att de olika jordarna i försöket uppvisar skillnader i buffringsförmåga mot miljöstörande läckage tros i större grad bero på jordarnas ursprungliga innehåll av näringsämnen och tungmetaller än på skillnader i porositet, kornstorlek och mullhalt. Då tidigare studier mest fokuserat på positiva konsekvenser av att gödsla med filtermaterial har få miljömässiga nackdelar med sådan gödsling kunnat hittas i studien. Nackdelar som ändå antytts är (i) problem med dosering, (ii) tungmetallförekomst, (iii) onödig ph- höjning samt (iv) att det ofta behöver tillföras förhållandevis stora mängder filtermaterial jämfört med traditionella gödningsmedel. Om det kan finnas en framtid i att gödsla med filtermaterial är en mycket komplex fråga och mer forskning behövs för att utvärdera detta. I Bilaga 1 finns en ordlista knuten till rapporten. III

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Frågeställningar Avgränsningar Bakgrund Fosfor i kretslopp Mål för minskade fosforutsläpp Miljömålen Planetens gränser Baltic Sea Action Plan Avloppsreningsmetoder Polonite Filtralite Fosforfilter som lösning på övergödningsproblematiken Lagstiftning om gödsling med mättat filtermaterial Tillförda ämnen vid gödsling med mättat filtermaterial Fosfor Kväve Tungmetaller Kalcium och ph Vad är en jordart? Älvsediment Postglacial sand Lera Jordarters egenskaper Kornstorlek Organiskt material Porositet Material och metoder Gödningsförsök Förberedelser för jordprovtagning Jordprovtagning Jordarnas organiska halt Studiens gödningsmedel IV

7 3.1.5 Fosforanalys av Polonite och Filtralite Förberedelser för gödsling Gödsling Provtagning av lakvatten Litteraturstudie Resultat Observationer av studiens jordar Organisk halt i jordarna Gödningsmedlens fosforinnehåll Urlakad vattenmängd Lakvattenprover Fosforläckage Kväveläckage ph och kalcium Tungmetaller Negativa effekter med fosforfilter som gödningsmedel för fosfor Diskussion Gödningstillsatser under gödningsförsöket Vattentillsatser Skillnader i urlakning mellan studiens gödningsmedel Fosforläckage Kväveläckage ph och kalciumläckage Tungmetaller Jordarters inverkan på ämnesurlakning vid fosforgödsling Gödningsförsökets älvsediment Gödningsförsökets postglaciala sand Gödningsförsökets lera Miljömässiga nackdelar med fosforfilter som gödningsmedel Slutsatser Referenser Bilaga 1. Ordlista Bilaga 2. Jordartskarta med provtagningspunkter Bilaga 3. Atterbergs kornstorleksskala Bilaga 4. Fosforinnehåll i Filtralite och Polonite V

8 1 Inledning Övergödning av mark och vatten är ett problem som länge har varit uppmärksammat både i Sverige och i flera andra länder. Framför allt har fokus legat på kustnära hav, sjöar och vattendrag, där ökade läckage av näringsämnen under talet och fram till i dag har inneburit betydande ekologiska förändringar (Havet.nu 2012). Ökad tillgång på näringsämnen har lett till överskottsproduktion av plankton och alger som när de dött och fallit till botten i många fall orsakat syrebrist. Det finns även flera exempel på att överproduktionen blivit orsak till total igenväxning av sjöar och vattendrag. Både syrebrist och igenväxning leder i sin tur ofta till att många vattenlevande arter inte överlever (Smith 2003). Vid sidan om kväve har utsläpp av näringsämnet fosfor utpekats som den främsta orsaken till övergödning (Corell 1998). År 2006 kom majoriteten av de antropogena fosforutsläppen i Sverige från punktkällor, alltså från reningsverk, enskilda avlopp och industrier (Jordbruksverket 2011 A). Fosfor ingår även som en viktig komponent i de flesta gödningsmedel som används inom jordbruket. År 2006 bidrog läckage från gödningsmedel till 40 procent av de antropogena fosforutsläppen enligt Jordbruksverket (2011 A). Samtidigt tär jordbrukets överkonsumtion av fosfor på jordens naturliga fosfortillgångar (Steen 1998). Att utsläppen av fosfor måste minska för att problemen med övergödning ska upphöra råder stor enighet om. I dagsläget bedrivs mycket forskning på hur man skall gå till väga för att uppnå detta, både genom att minimera behovet av fosfor och genom att återanvända näringsämnen istället för att fortsätta tära på jordens fosforresurser. I Sverige finns i skrivande stund en miljon enskilda avlopp, varav inte uppfyller dagens krav på rening (Naturvårdsverket 2010). En relativt ny metod för att avskilja fosfor från avloppsvattnet är användandet av fosforfällor där fosfor binds till ett reaktivt filtermaterial. Filtret byts ut när det mättats på fosfor och klassas efter användning som hushållsavfall. Flera studier har visat att det använda filtermaterialet innehåller ämnen som är viktiga för jordbruksgrödor. Det har därför föreslagits att filtret, efter att ha tjänat som fosforfälla i ett avlopp, kan användas som kalkning och gödningsmedel på jordbruksmark. Härigenom skulle fällorna uppfylla två viktiga funktioner: minskat fosforläckage till mark och vatten och återanvändning av material. För närvarande är granulat från fosforfilter ett gratis alternativ till traditionella kalk- och gödningsmedel men används i mycket liten utsträckning, då få fosforfällor har installerats i Sverige och forskning om filtermaterial som gödningsmedel fortfarande bedrivs (Avfall Sverige 2012). 1.1 Syfte Studiens syfte är att belysa miljökonsekvenser av att sprida mättat fosforfilter som gödningsmedel på åkermark. Fokus ligger på utsläpp av miljöstörande ämnen samt jordars förmåga att buffra mot läckage av dessa. Studien är tänkt som ett bidrag i den pågående debatten om fosforfällor på sikt kan spela en betydande roll i kampen mot övergödning. 1

9 1.2 Frågeställningar Hur skiljer sig mättat filtermaterial från traditionella gödningsmedel vad gäller urlakning av miljöstörande ämnen vid tillförsel på jordbruksmark? Föreligger signifikanta skillnader i urlakning av miljöstörande ämnen mellan de olika filtermaterialen Polonite och Filtralite? Hur kan olika jordar påverka utsläpp från gödningsmedel till närliggande mark och vatten? Finns miljömässiga nackdelar med att sprida mättat filtermaterial från fosforfällor på åkermark? 1.3 Avgränsningar Fokus i studien har legat på användandet av mättat filtermaterial i fosforgödningssyfte. Anledningen är att fosforfällor som fosforkälla har en starkare koppling till övergödningsproblematik än fosforfällor som kalkningsmedel. Studien har utförts i Umeå, vilket är anledningen till att alla jordar som ingått i försöket har hämtats från detta område. Studier av Miljöstörande ämnen har av ekonomiska och och tidsbegränsande skäl begränsats till totalfosfor, totalkväve, kalcium och tungmetaller. Då de är relativt vanliga och lätta att få tag i har filtermaterialen Polonite och Filtralite använts. Som traditionellt gödningsmedel har NPK använts då detta är ett av de vanligaste gödningsmedlen inom svenskt jordbruk. Dessutom var detta gödningsmedel det enda som var möjligt att få tag på innan gödningsförsöket satte igång. Jordegenskaperna som diskuteras i studien begränsas till kornstorlek, organisk halt och porositet då dessa enligt Eriksson m.fl. (2005) har stor betydelse för en jords egenskaper. Tidsbegränsning innebar att upprepningar av försök och laborationer inte varit möjliga. 2

10 2 Bakgrund 2.1 Fosfor i kretslopp Fram till 1800-talet tillfördes fosfor till jordbruket i form av lokalt producerat organiskt material som till exempel exkret från människor och husdjur. Under den industriella revolutionen ökade befolkningen och därmed efterfrågan på jordbruksprodukter samtidigt som fler och fler människor flyttade in till städerna, dit även grödorna fördes. Med grödorna transporterades jordens näringsämnen bort från jordbruket och exkret som tidigare återfört näringen till jorden togs om hand på andra sätt. Nya källor för näringsämnen söktes upp och bland annat började man vid talets andra hälft utvinna fosfat ur berggrund. Marknaden för nyutvunnet fosfatmineral växte snabbt samtidigt som spoltoaletter introducerades på marknaden. De nya toaletterna bidrog till att fosfor och andra näringsämnen från människors avfall hamnade i vatten snarare än i jord och därmed försvann mer och mer ur systemet. Den gradvis ökade efterfrågan på fosfor utvunnet ur berggrund har inneburit att vi nu börjar närma oss ett produktionsmaximum av fosfor, efter vilket nyproduktionen av utvunnet fosfor kommer att dala. Brytvärd fosfor i berggrunden är en ändlig ressurs som kan komma att försvinna inom år som följd av fortsatt utvinning i nuvarande takt. Med en stadig befolkningsökning i världen och därmed ökat behov av jordbruksgrödor kan detta innebära stora problem för framtidens matproduktion (Cordell m.fl. 2009). 2.2 Mål för minskade fosforutsläpp Fosfor, som upptäcktes av den tyske Alkemisten Henning Brand 1669, är ett vanligt grundämne och förekommer i flera olika delar av miljön. Redan på talet började det bedrivas forskning på fosfor och ämnets egenskaper i naturen och i dag ingår fosfor som en viktig del i pågående nationella och internationella miljödebatter (Driver m.fl. 1999) Miljömålen År 1999 antog Sveriges riksdag 15 miljökvalitetsmål som skulle tjäna som riktlinjer i Sveriges arbete mot en hållbar utveckling (Miljömålsportalen 2012 A). Med begreppet hållbar utveckling menas en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (Naturvårdsverket 2012 A). År 2005 lades det sista och sextonde målet till och sedan dess har intresset för och nationellt fokus på miljömålen ökat och beaktats i ständigt ökad grad. Ett av de 16 delmålen heter God bebyggd miljö. I målet står det bland annat om fosfor att Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark (Miljömålsportalen 2012 C). Ett annat mål är ingen övergödning där det står att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ska ha någon negativ inverkan på människors hälsa eller miljön (Miljömålsportalen 2012 A). Fokus i målet har huvudsakligen legat på att minska utsläppen av fosfor och kväve till mark och vatten. Bland annat står det i beskrivningen av ett av delmålen att utsläppen av fosfor skulle minska med 20 % till år 2010 jämfört med 1995 års nivåer. Västerbotten nådde delmålet inom tidsramarna, men fortfarande kvarstår problem med övergödda sjöar och vattendrag i länet som måste åtgärdas, helst inom ramen för nästa delmålsår som är 2020 (Miljömålsportalen 2012 B). 3

11 2.2.2 Planetens gränser Planetens gränser är ett koncept som utvecklats av en forskargrupp vid Stockholm Resilience Centre. Konceptet beskriver 9 globala miljöproblem vars gränsvärden inte får överskridas om vi inte ska rubba den klimatmässigt stabila balansen som kännetecknar vår tidsperiod, Holocene (Rockström m.fl. 2009). Ett av de nio gränsvärdena som inte får överskridas är värdet för fosfor. Jordbrukets tillsatser av fosfor och kväve anses i dagsläget vara så stort att det redan nu allvarligt stör de globala cyklerna av dessa två ämnen. För att kunna rädda världshaven från framtida anoxiska förhållanden varnar Rockström m.fl. (2009) för att en gräns på ett årligt utsläpp av 11 miljoner ton fosfor till världshaven inte får överskridas. I skrivande stund är gränsen ännu inte överskriden, men redan nu är halterna kritiska i många sjöar och vattendrag världen över Baltic Sea Action Plan I november 2007 undertecknade miljöministrarna i länderna runt Östersjön en gemensam åtgärdsplan för att återställa en god ekologisk status i Östersjön till år Planen, som fick namnet Baltic Sea Action Plan (BSAP) går ut på att motverka de senaste decenniernas problem med algblomningar, döda bottnar och uttömning av fiskebestånd. Målet om en god ekologisk status innefattar fyra delmål, varav ett innebär att Östersjön år 2021 ska vara opåverkad av övergödning. För att uppnå detta har det satts upp gränsvärden för utsläpp av fosfor och kväve för alla berörda länder (HELCOM 2009). Sverige har fått tilldelat en årlig utsläppsmängd på 290 ton fosfor och ton kväve fram till För att minska miljöbelastningen av näringsläckage från jordbruket har Jordbruksverket presenterat ett antal åtgärdsförslag (Jordbruksverket 2008 A). 2.3 Avloppsreningsmetoder De vanligaste reningsmetoderna för enskilda avlopp i Sverige sker genom biologisk rening i form av infiltration eller en markbädd som installeras efter en slamavskiljare (Naturvårdsverket 2012 B, Figur 1). Vid infiltration får avloppsvattnet efter slamavskiljningen rinna genom naturliga sand- och jordlager och spridas via marken till grundvattnet. Reningen sker via biologiska, kemiska och fysikaliska processer i marken (Avloppsguiden 2012 A). I markbädden sker avloppsreningen i ett uppbyggt sandlager istället för markens naturliga jordlager efter slamavskiljningen. På sandlagrets botten samlas vattnet upp och leds ut till exempelvis ett dike. Behandlingarna är främst avsedda för avskiljning av smittoämnen, syreförbrukande ämnen (BOD), kväve och fosfor (Avloppsguiden 2012 B). Figur 1. Avloppsvattenrening med slamavskiljare och markbädd. Avloppsguiden, medgivande. Som ett komplement till ett biologiskt reningssteg installeras ibland en fosforfälla (Figur 2) för att ytterligare öka avskiljningen av framförallt fosfor. Fosforfällan installeras efter infiltrationen eller markbädden och består av en filterbrunn fylld med ett reaktivt filtermaterial (fosforfilter) som aktivt adsorberar fosfor (Avloppsguiden 2012 C). Förutom 4

12 avskiljning av fosfor har filtren även förmåga att avskilja bland annat kväve och metaller (Kietlińska och Renman 2005). Genom att höja ph i marken kan fällan dessutom bidra till minskad bakterieförekomst, till exempel av e-coli (Heistad m.fl. 2006). För att avskiljningen av fosfor och andra miljöstörande ämnen från avloppsvattnet ska fungera optimalt måste filtermaterialet med jämna mellanrum bytas ut och ersättas med nytt. Det mest använda filtermaterialet i svenska fosforfilter är Polonite (Gunno Renman, muntl.), medan Filtralite är ett av de vanligaste filtermaterialen i grannlandet Norge (Renman och Renman 2010) Polonite Polonite är processad opoka, en bergart som återfinns i stora delar av Europa och som främst består av kalciumkarbonat (CaCO3) och kvarts (SiO2) och mindre andelar aluminiumoxid (AlO3) och järnoxid (Fe2O3). Den Polonite som används i svenska fosforfilter kommer från Polen och tillverkas av det svenska företaget Bioptech AB. Det naturliga materialet, som ligger just under markytan, grävs upp, fraktioneras och hettas upp i en ugn för att höja materialets reaktiva förmåga. Bland annat övergår då kalciumkarbonatet i opokan till kalciumoxid, vilket ökar materialets fosforbindande förmåga. Polonite har i laboratorieförsök uppvisat en förmåga att binda upp till 119 gram fosfor per kilo filtermaterial (Brogowski och Renman 2004) Filtralite Filtralite tillverkas av leca, en mycket porös postglacial lera innehållande främst kvarts (SiO2)-, aluminium- och järnföreningar och även en del kalcium, magnesium, kalium och natrium (Book och Utsi 1997). Materialet tillverkas och säljs av det franska företaget Saint- Gobain Weber som levererar leca både i Europa, Sydamerika och Asien (Saint-Grobain Weber 2012). Företagets huvudkontor ligger i Oslo och mycket leca utvinns i Norge. För att bland annat höja materialets reaktiva förmåga hettas lecan upp i en ugn, där den expanderar då det kristallint bundna vattnet avdunstar (Gunno Renman, muntl.). För att ytterligare höja materialets fosforbindande förmåga tillsätts dolomit (CaMg(CO 3) 2), som vid uppvärmning bildar bränd kalk (CaO) och periklas (MgO). Bränd kalk reagerar med vatten och bildar alkaliska föreningar som bidrar till att höja ph runt filtermaterialet (Skjønsberg m.fl. 2011). Filtralite har en förmåga att binda upp till 12 gram fosfor per kilo filtermaterial (Jenssen och Krogstad 2003). 2.4 Fosforfilter som lösning på övergödningsproblematiken Studier har visat att fosforfällor har förmåga att avskilja över 90 % av fosforn i genomrinnande avloppsvatten och därmed markant öka avskiljningen av fosfor i enskilda avlopp (Renman 2008). Detta innebär att fosforfällor kan räknas som ett viktigt bidrag i kampen mot övergödning. I dagsläget är dock intresset för installation av fosforfilter relativt lågt, vilket enligt Avfall Sverige (2012) kan bero på två saker. För det första är installation, filterbyte och underhåll av fosforfällor relativt dyrt. Enligt Avloppsguiden (2012 D) kostar installation av en billig fälla mellan och svenska kronor medan byte av 5 Figur 2. En fosforfälla bestående av en filterbrunn fylld med fosforfilter i lösvikt. Avloppsguiden, medgivande.

13 material kostar mellan 3000 och 5000 kronor per byte för ett normalt svenskt hushåll. Det andra problemet med fosforfällor är att det i dagsläget råder stor osäkerhet om hur det utbytta fosformättade filtermaterialet ska hanteras. Många svenska kommuner har inte utformat några tydliga regler eller riktlinjer för hanteringen och i de flesta fall finns inga uppgifter om hur fosforfällornas innehavare löst problemet (Avfall Sverige 2012). En del forskning om hantering av mättat filtermaterial har antytt att materialet efter användning i fosforfällor i enskilda avlopp möjligen kan spridas som gödningsmedel på jordbruksmark (Kvarnström m.fl. 2003). Om detta är fallet skulle problemet med hantering av det mättade filtermaterialet kunna lösas samtidigt som produkten på sikt skulle ge ekonomisk avkastning genom att efter avloppsrening säljas som gödningsmedel. Kostnaderna för användandet av fosforfällor skulle härmed minska, varvid intresset för fosforavskiljning med fosforfällor skulle öka. Ett ökat intresse kan på sikt innebära fler installationer av fosforfällor och som ett resultat av detta minskat fosforutsläpp från enskilda avlopp och därmed reducerat övergödningspotential för enskilda avlopp (Avfall Sverige 2012). Det kretslopp av fosfor som spridning av mättat filtermaterial på jordbruksmark skulle innebära skulle dessutom minska behovet för nyutvinning av fosfor ur marken. Därmed skulle tärandet på jordens fosforresurser minska och kanske kan livslängden för brytvärt fosfor i berggrund komma att räcka längre än de nu förutspådda åren (Cordell m.fl. 2009). 2.5 Lagstiftning om gödsling med mättat filtermaterial I Naturvårdsverkets författningssamling (SNFS 1994:2) finns i dagsläget i 5 till 9 allmänna regler för användning av avloppsslam, men om granulat från mättat fosforfilter kan räknas som slam är oklart. Reglerna kan dock användas när det gäller utsläpp av tungmetaller på jordbruksmark (Avfall Sverige 2012). Enligt 8 i Jordbruksverkets författningssamling får jordbruksmark vid spridning av organiska gödningsmedel tillföras gödsel innehållande 22 kilo fosfor per hektar spridningsareal och år i genomsnitt under en femårsperiod (SJVFS 2011:25). 2.6 Tillförda ämnen vid gödsling med mättat filtermaterial Eftersom filtermaterialen Polonite och Filtralite till stor del består av kalcium rekommenderas produkterna vid tillförsel på jordbruksmark främst som kalkningsmedel med syftet att höja jordens ph- värde. Fosforinnehållet efter avloppsrening gör dock att det även kan spridas för att tillföra marken fosfor. Nästan all ackumulerad fosfor i filtermaterial har visat sig vara tillgängligt för jordbruksgrödor (Kvarnström m.fl. 2003). Miljöstörande effekter från fosformättat filtermaterial kan dock, liksom för traditionella gödningsmedel, inte uteslutas. Förutom innehållet i det ursprungliga materialet tillkommer även ämnen från avloppsvattnet som runnit genom filtermaterialet under den tid det tjänade som fosforfälla. Ämnen som kan finnas med efter avloppsvattenrening är förutom gödningsämnen som fosfor och kväve även en del tungmetaller som till exempel bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink (Kvarnström m.fl. 2003). Dessutom har filtermaterialens höga kalciuminnehåll en ph- höjande effekt på omgivningen (de-bashan och Bashan 2004). 6

14 2.6.1 Fosfor Fosfor är ett essentiellt ämne för allt biologiskt liv på jorden och är i form av fosfat (PO 4 3- ) ett av de makronäringsämnen som måste finnas tillgängligt för att grödor över huvud taget ska kunna växa (Kvarnström m.fl. 2003). Fosfor är det elfte vanligaste grundämnet i jordskorpan (Steen 1998) men är naturligt mycket hårt bundet till olika markpartiklar och därmed svåråtkomligt för växter (Kvarnström m.fl. 2003). I neutrala och kalciumrika jordar beror den relativa koncentrationen av fosfat på kalciumkoncentrationen och markens ph, vilket styr formation och upplösning av kalciumfosfat (Ca 3(PO 4) 2). Ju mer kalcium jorden innehåller, desto mer växttillgängligt kalciumfosfat finns det (Mengel och Kirkby 2001). Läckage av fosfor vid gödsling är en viktig källa till övergödning om fosforn hamnar i vatten (Cordell m.fl. 2009) Kväve Tillgång på kväve är nödvändigt för att jordbruksgrödor ska kunna växa, varför kväve vid sidan av fosfor är ett av de viktigaste antropogent tillförda näringsämnena i jordbruket. Enligt många läroböcker anses de oorganiska kväveformerna nitrat (NO 3 ) och ammonium (NH 4+ ) vara de två kväveföreningar som växter tar upp i rötterna och använder för sin tillväxt. Nyare forskning har dock visat att växters upptag av olika kväveformer är betydligt mer komplext och även innefattar kväve i organisk form (Näsholm m.fl. 2009). Kväveläckage vid gödsling kan få flera miljöstörande konsekvenser till följd. Bland annat kan kväve bidra till övergödning (Smith 2003) och försurning av mark och vatten genom nedfall av kväveoxider (Lesschen m.fl. 2011). Dessutom kan kväveöverskott slå ut många arter som genom historien anpassats till låga kvävenivåer (Bobbink m.fl. 1998) Tungmetaller Tungmetaller är per definition metaller med en densitet på över 5 g/cm 3 och förekommer naturligt i omgivningen. Förhöjda halter av tungmetaller kan orsaka allvarliga skador på levande organismer beroende på var de släpps ut och i vilken mängd. Utsläpp av tungmetaller utgör i dag ett av de allvarligaste miljöproblemen (Fu och Wang 2010). Bly kan orsaka bestående hjärn- och njurskador och försämrad reproduktionsförmåga hos levande organismer (Naturvårdsverket 2008 A). kvicksilver kan allvarligt skada bland annat nervsystem, njurar, muskler och immunförsvar (Naturvårdsverket 2008 A). Kadmium kan anrikas i njurarna och leda till irreversibla njurskador och kan även orsaka missbildningar hos foster (Naturvårdsverket 2008 B). Nickel och krom är cancerframkallande (IVL 2000, Naturvårdsverket 2008 B). Zink är skadligt främst för vattenlevande organismer och redan vid låga zinkhalter har ökad dödlighet bland sådana kunnat uppvisas (Naturvårdsverket 2011). Koppar, som är en essentiell metall för alla kända livsformer, har visat sig leda till reduktion av vattenlevande organismer och reducerad reproduktionsförmåga hos cyanobakterier (IVL 2000) Kalcium och ph För att motverka försurning tillförs ofta ph-höjande medel i form av kalciumkarbonat (CaCO 3) till jordbruksmark. Kalkningsbehovet varierar mellan olika jordar och beror till exempel på markens lerhalt och mullhalt. Ett för lågt ph leder till dålig tillväxt hos grödor och försämrad markstruktur, vilket i sin tur kan leda till försämrad växtnäringseffektivitet och större förluster av kväve och fosfor (Jordbruksverket 2008 B). Flera studier har även visat att ph i marken påverkar bakterieförekomst och bakteriesammansättning (Fernándes- 7

15 Calviño m.fl. 2011) samt tillgång till näringsämnen och tungmetallers reaktivitet och toxiska förmåga (Degryse m.fl. 2009). Vid låga ph-värden ner mot 4,5 ökar risken för läckage av tungmetaller drastiskt (Jordbruksverket 2008 B). 2.7 Vad är en jordart? En jordart definieras som ett geologiskt material med lös struktur. I jordartsbegreppet ingår sediment, där materialet förflyttats innan sedimentation och vittringsjordar och torvmarksjordar, där materialet avsatts på avlagringsplatsen. De flesta jordar i Sverige har avlagrats av inlandsisen eller isens smältvatten och består av sand- och grusjordar, leror och moräner (Andréasson 2006). Genom studier av kartmaterial liknande det som visas i Bilaga 2 har det framkommit att tre vanliga jordarter i Umeå- området är älvsediment, postglacial sand och lera Älvsediment Älvsediment har som namnet antyder avsatts av älvar som transporterat och lämnat materialet längs älvbotten. Älvsedimenten är oftast fattiga på organiskt material och väl sorterade. Undantaget är svämsediment, som avsatts vid översvämning och som därmed kan innehålla varierande kornstorlekar och även organiskt material, oftast i form av växtrester. Älv- och svämsediment består ofta av skikt med omväxlande grövre och finare material, vilket beror på älvens strömstyrka vid avlagringstillfället. En svag ström avsätter finare material än en stark ström, som i stället fortsätter att transportera det finaste materialet. Älvsediment har avsatts sedan den senaste istiden och avsätts än i dag (Grånäs 2010) Postglacial sand Begreppet postglacial sand är ganska brett och innefattar svallsand, sand som omlagrats av havsströmmar, en del fluviala sandiga sediment och även postglacial sand av oklart ursprung (Grånäs 2010). Sand är en näringsfattig jordart vars egenskaper till stor del bestäms av inblandning av lermineral och organiskt material (Eriksson m.fl. 2005) Lera Lera är finkornigt havs- och sjösediment av glacialt såväl som postglacialt ursprung. Den glaciala leran har transporterats av isälvar och avsatts i sjöar och hav under den senaste istidens slutskede. Isälvsleran avsattes ofta i varviga lager bestående av finkorniga, mörka lerskikt och något grovkornigare ljusa siltskikt som ett resultat av älvens variationer i flöde. Den postglaciala leran har förts ut i hav och sjöar genom svallning eller av vattendrag efter istidens slut (Grånäs 2010). I Umeå-trakten kallas leran lättlera (Hans Ivarsson, muntl.) och innehåller en lerhalt på 15-20% (Eriksson m.fl. 2005). 2.8 Jordarters egenskaper Olika jordars egenskaper bestäms bland annat av jordarnas kornstorlek, innehåll av organiskt material och porositet (Andréasson 2006). Dessa egenskaper är dock inte fullständigt statiska då de påverkas av faktorer som till exempel temperatur, nederbörd, markpackning och typ av gröda som förekommer i jorden (Hans Ivarsson, muntl.) Kornstorlek Partikelstorleken i olika jordar varierar från mycket små lerpartiklar till stora block, som delas in i storleksgrupper enligt Atterbergs kornstorleksskala (Bilaga 3). Kornstorleken påverkar bland annat materialets specifika yta, som ökar med minskad kornstorlek. Ju större 8

16 den specifika ytan är, desto större kontaktyta har de enskilda partiklarna- och därmed även jorden- med omgivningen. Generellt kan sägas att ju större kontaktytan är mellan jord och omgivning, desto större förmåga har jorden att hålla kvar genomströmmande ämnen. Anledningen till detta är den interaktion som sker mellan jordens laddade partikelytor och det vatten eller den luft som utgör dens omgivning. Beroende på vilken laddning jonerna i jorden och omgivningen har sker ett utbyte mellan dessa medier, där jordpartiklarna enkelt förklarat byter ut sina på ytan adsorberade joner mot omgivningens. I sorterade sediment dominerar en eller två kornstorleksgrupper, medan jordar med sämre sortering innehåller en större spridning. Ler är en mycket liten kornfraktion med stor specifik yta, varför den har stor inverkan på jordens egenskaper. Lerhalten påverkar till exempel jordens förmåga att hålla ihop, då de små lerpartiklarna häftas samman till aggregat vid en viss fukthalt och gör jorden styv och hållfast samtidigt som den vattenhållande förmågan ökar med ökad lerhalt (Eriksson m.fl. 2005). Ler är en mycket effektiv katjonbytare eftersom lerfraktionerna i förhållande till andra partikelstorlekar i jorden har relativt starkt negativt laddade stora specifika ytor och därför lätt adsorberar katjoner. Tungmetaller är katjoner varvid en jords lerhalt har betydande inverkan på dennas förmåga att buffra mot läckage av tungmetaller (Babel och Kurniawan 2003). Även läckage och adsorption av fosfor och kväve påverkas av lerhalten, men fastläggningen varierar mycket beroende på att dessa två ämnen förekommer i olika komplex där laddningen varierar med komplextyp. ph, som styrs av vätejoner, tenderar att öka med ökad lerhalt eftersom även vätejoner är positivt laddade och lätt adsorberas på lerpartiklarnas negativa ytor (Eriksson m.fl. 2005) Organiskt material Det organiska innehållet i en jord påverkar flera av jordens egenskaper. Till exempel innehåller organiskt material, som härstammar från nedbrutna växter och djur, en del kväve och fosfor som kan läcka ur jorden med exempelvis regnvatten. Vidare innehåller organiskt material stora specifika ytor och fungerar, liksom lermineralen, som katjonbytare. Positivt laddade joner som tungmetaller och positivt laddade kväve- och fosforkomplex adsorberas relativt lätt till det organiska materialet, som även har stor förmåga att binda vatten. Speciellt viktig är dessa egenskaper i grovkorniga jordar där lerinnehållet är lågt. Till skillnad från ler bidrar dock organiskt material till försurning genom att i nedbrytningsprocessen producera organiska syror som sänker ph i omgivningen (Eriksson m.fl. 2005) Porositet Porositeten i en jord beskriver jordens sammanlagda volym av hålrum i förhållande till den totala jordvolymen. Grovkorniga och dåligt sorterade jordar har i regel tätare packning och därmed lägre porositet än finkorniga silt- och lerjordar. Porositeten påverkar bland annat jordens kapillaritet, vilken beskriver dess förmåga att suga upp och behålla vätska. Kapillariteten bestäms av storleken på porerna. Det är de små porerna i marken som står för vattenupptag, medan de större svarar för luftutbyte och dränering. Undantaget från denna regel gäller dock de allra finaste porerna i en jord, som sänker jordens permeabilitet, alltså förmåga att transportera vatten (Andréasson 2006). Generellt gäller att större porer släpper igenom större mängder vatten än mindre porer och att vatten tenderar att rinna snabbare genom de större porerna, varvid jonbytesförmågan mellan vatten och jord minskar (Eriksson m.fl. 2005). 9

17 3 Material och metoder Studiens syfte har uppnåtts på två sätt, dels genom ett gödningsförsök och dels genom en mindre litteraturstudie. 3.1 Gödningsförsök Sammanlagt 12 jordprover från tre olika jordar i närheten av Umeå fylldes i PVC-rör och placerades i ett kylrum på Umeå universitet. I ett prov från varje jordart mättes halt av organiskt material. fyra prover från respektive jordart tillfördes Polonite, Filtralite, NPK respektive ingen gödning. Därefter vattnades proverna i en vecka varpå fosforkoncentration, kvävekoncentration, ph, kalciumkoncentration och tungmetaller detekterades i lakvattnet Förberedelser för jordprovtagning Inför jordprovtagningen beställdes en jordartskarta över Umeå och närliggande områden från Sveriges Geologiska Undersökning (Bilaga 2). Med hjälp av kartan valdes tre provtagningsplatser med olika jordarter ut i samarbete med Tord Andersson (muntl.). Jordarterna postglacial sand, älvsediment och lera valdes ut på grundlag av att dessa skiljer sig åt i bildningssätt och fysikaliska och kemiska egenskaper, samt att alla tre återfinns på jordbruksmark nära Umeå. De översta 20 centimetrarna av varje jordprov bestod av en plogsula som bearbetats av bondens maskiner, medan underliggande jord var antropogent opåverkad Jordprovtagning För själva jordprovtagningen användes 12 avkapade PVC-rör med en individuell längd på 60 centimeter och en diameter på 16 centimeter. Jordprover togs på de tre utvalda provtagningsplatserna (Bilaga 2). På plats grävdes en grop cirka 60 centimeter ner i marken. Vid gropens kant trycktes PVC-rören ned i jorden så långt det gick och lyftes upp innehållande det översta jordlagret. Med hjälp av en spade fylldes sedan rören underifrån med jord från den grävda gropen tills de innehöll en jordprofil på 500 centimeter räknat från markytan och ner. Den naturliga jordprofilen behölls så mycket som möjligt. Jordproverna kördes till ett kylrum med en konstant temperatur på 4 C, vilket ungefär motsvarade utomhustemperaturen då proverna togs i mitten av april. Plastsäckar lades runt rören för att jordarna skulle behålla fuktigheten. Plusgrader och snösmältning när proverna togs innebar att de var relativt fuktiga. Vid samtliga provtagningar nåddes grundvattenytan Jordarnas organiska halt För att bestämma organisk halt i försökets olika jordar utfördes för varje jordart ett glödförlustprov på det översta antropogent påverkade jordlagret och på det undre jordlagret cirka 40 centimeter ner i marken. Glödförlusten mättes på följande sätt: Tomma laborationsdeglar vägdes och fylldes till två tredjedelar med färska jordprov där alla fraktioner över två millimeter sållats bort. Därefter vägdes deglarna igen och ställdes i en glödugn i 105 C i tre dygn så att allt vatten avdunstade. Proven sattes därefter i en exsickator för att svalna innan de åter sattes in i glödugnen, denna gång i en temperatur av 550 C i två timmar. Proven läts svalna i exsickator innan de vägdes igen. Glödförlusten i procent räknades därefter ut på följande sätt: 10

18 A= vikt av tom degel B= vikt av torkad jord + degel C= vikt av glödgad jord + degel Glödförlust (%)= organisk halt= 100(B-C)/(B-A) Studiens gödningsmedel Gödningsmedlen som användes i försöket var de mättade filtermaterialen Polonite och Filtralite och det traditionella gödningsmedlet NPK (Figur 3) Figur 3. Gödningsmedlen som användes i studien. Från vänster: Polonite, Filtralite och NPK. Fotograf: Ylva Swärd De olika gödningsmedlens ursprung samt för studien relevant information om produkterna visas i Tabell 1. Tabell 1. Ursprung och information om gödningsmedlen Polonite, Filtralite och NPK som användes i studien. Gödningsmedel Ursprung Anmärkning Polonite Filtralite Beställt från KTH, Stockholm Från ytan av en filterbrunn som installerats direkt efter en slamavskiljare (Gunno Renman, muntl. ) Beställt från Universitetet for miljö og Biovitenskap, Ås, Norge Från en filterbrunn som installerats efter en slamavskiljare och ett biofilter (Skjønsberg m.fl. 2011) NPK Beställt från Lantmännen, Umeå 11 Ovanligt grovt material (2-5,6 mm) Samma material har tidigare använts i en norsk studie om fosforfilter (Skjønsberg m.fl. 2011) Gödningsmedel av typen NPK Fosforanalys av Polonite och Filtralite För att ta reda på fosforinnehåll i Filtralite och Polonite användes Svensk standard SS På grund av ett trasigt analysinstrument kunde inga säkra värden utläsas och filtermaterialen skickades därför till ALS Scandinavia's laboratory i Luleå för fosforanalys. På ALS användes för analysen Svensk standard SS Förberedelser för gödsling Som utgångspunkt för uträkningen av de gödningsmängder som skulle tillföras försökets jordar tillämpades Jordbruksverkets regler om att 22 kg fosfor är högsta tillåtna mängd som under ett år får tillföras ett hektar jordbruksmark (SJVFS 2011:25 8 ). Tanken var från början att med utgångspunkt i gödningsprodukternas olika fosforinnehåll tillföra studiens

19 jordar olika mängder gödning beroende på dessa resultat. Då analysresultaten från ALS inte hann bli klara innan gödningsförsöket satte igång bestämdes att alla studiens gödningsmedel skulle tillföras försökets jordar i lika stora mängder. Då fosforinnehållet i Filtralite räknats ut i en tidigare studie av samma material (Skjønsberg m.fl. 2011) blev uträknat gödningsbehov av Filtralite mängdmall för tillsatserna av Polonite och NPK. För enkelhets skull räknades mängden Filtralite ut med utgångspunkt i hela den tillåtna årstillförseln av fosfor (Tabell 2). För att bestämma den vattenmängd som skulle tillsättas försökets jordar användes som utgångspunkt normal regnmängd i Umeå under en vecka i maj månad (SMHI 2012) då gödningsförsöket utfördes. Maj är även en vanlig månad att börja gödsla jordbruksmark i Umeå. För att säkert få ihop tillräckligt mycket vatten för att senare kunna utföra alla planerade mätningar i lakvattnet tiodubblades den uträknade vattenmängden (Tabell 2). Tabell 2. Utgångspunkter för uträkning av var och en av studiens 12 jordprovsareor samt med dessa uppgifter som utgångspunkt uträknade gödnings- och vattenmängder som skulle tillsättas studiens jordar. Information Viktiga uppgifter inför uträkning Resultat 1. Area av en jordprovsyta 2. Fosformängd som ska tillföras varje gödslad yta (Filtralite) 3. Total gödningsmängd som ska tillföras varje gödslad yta 4. Total vattenmängd som ska tillföras varje jordprovsyta Provytans radie= 8 cm Area= 0,02 m2 Tillåten fosforgiva på åkermark (SJVFS 2011:25 8 ): 22 kg fosfor/hektar 1 kg Filtralite innehåller 1,6 g fosfor (Skjønsberg m.fl. 2011) I hela maj månad regnar det i snitt upp till 50 mm (SMHI 2012) 1 mm nederbörd motsvarar 1 liter regnvatten/m2 (SMHI 2012) Försöket pågår i 1/4 månad Vattenmängden 10- dubblas för att säkert räcka till alla prover som ska tas Fosforgiva på en jordprovsyta= 44 mg Gödselmängd på en jordprovsyta= 2,8 g Vattenmängd= 2,5 liter De 12 jordproverna ställdes med botten ner i varsin plastbalja diskad med fosfatfritt diskmedel med ett filter mellan rörens botten och baljan för att förhindra att jord blandade sig med avrinnande vatten från provet (Figur 4). Plastsäckar knöts runt de övre delarna av rören för att förhindra avdunstning av vattnet. 12

20 Figur 4. Fyra av 12 jordprover placerade i vita baljor som skulle fånga upp lakvatten. I de vita baljorna stod blå filterbaljor med filter i botten för att inte jord från rören skulle kontaminera lakvattnet. Fotograf: Ylva Swärd Gödsling De fyra jordfyllda PVC-rören från varje jordtyp märktes med siffrorna 1,2 3 och 4. Prov 1 gödslades med 2,8 gram NPK, prov 2 gödslades med 2,8 gram Polonite, prov 3 gödslades med 2,8 gram Filtralite och prov 4 gödslades inte alls. Gödningen hälldes på jordarna, spreds ut över ytorna och trycktes försiktigt ner cirka 1 centimeter. Under sju dagar tillsattes vart och ett av de 12 proven 2,5 liter destillerat vatten från en kopp. Proverna vattnades två gånger om dagen med cirka 0,18 liter vatten åt gången Provtagning av lakvatten Efter en veckas gödsling avslutades gödningsförsöket och vattnet som runnit ut i baljorna under de 12 jordfyllda PVC-rören samlades upp i syradiskade 1 liters plastflaskor för provtagning av fosfor, kväve, kalcium och ph samt tungmetallerna magnesium, bly, kadmium, koppar, zink och krom. Lakvattnens koncentration av fosfor och kväve samt ph mättes enligt Tabell 3. Tabell 3. Svensk standardmetod och mätinstrument som användes för att mäta fosforkoncentration, kvävekoncentration och ph. Även eventuell övrig information om metoderna visas. Typ av mätning Mätinstrument Svensk standardmetod Fosforkoncentration SS-EN 1189 HITACHI U-1100 Spektrometer Övrig information Våglängd var 880 nanometer Kvävekoncentration SS-EN ISO FIA-apparat - ph SS ph-meter

21 Mätning av kalcium och tungmetaller förbereddes enligt Svensk standard SS , varefter lakvattnets halter av kalcium mättes och tungmetallerna magnesium, bly, kadmium, koppar, zink och krom detekterades enligt Tabell 4. Tabell 4. Svensk standardmetod och mätinstrument som användes för att mäta kalcium och detektera tungmetaller*. Även minsta detekterbara halter för ämnen samt våglängd i mätinstrumentet vid mätning visas. Våglängd Ämne Svensk standardmetod Mätinstrument Minsta detekterbara halt (mg/l) Kalcium (Ca) SS ,7 Magnesium (Mg)* SS T1 Atomabsorptions- 0,2 285,2 Bly (Pb)* SS T1 spektrofotometer 0,6 283,3 Kadmium (Cd)* SS T1 av typen VARIAN 0,05 228,8 Koppar (Cu)* SS T1 AA 240FS 0,05 324,7 Zink (Zn)* SS T1 0,05 213,9 Krom (Cr)* SS EN ,1 357,9 3.2 Litteraturstudie En litteraturstudie genomfördes för att ta reda på vilka negativa konsekvenser som föreligger med att sprida mättat fosforfilter på jordbruksmark. Information hämtades i första hand från vetenskapliga artiklar i Science Direct och PubMed och även via och Sökord som användes var bland annat Polonite, Filtralite, phosphorus, fertilizers och environment. På universitetsbiblioteket i Umeå användes samma sökord för att hitta böcker i ämnet. 14

22 4 Resultat 4.1 Observationer av studiens jordar Egna observationer vid jordprovtagningen visade att älvsedimentet innehöll grövre kornstorlekar än den postglaciala sanden, som i sin tur var grövre än leran. Under gödningsförsöket var det bara älvsedimentet som behöll den ursprungliga höjden på 50 centimeter i PVC-rören. Proverna med den postglaciala sanden sjönk ner från 50 centimeter till cirka 45 centimeter, medan lerproverna sjönk från 50 centimeter till cirka 40 centimeter under provtagningsveckan. 4.2 Organisk halt i jordarna Innehåll av organiskt material i de olika jordarna visas i Tabell 5. Älvsedimentet och leran innehåller samma genomsnittliga procentandel organiskt material medan den postglaciala sandens organiska halt på 6 % är nästan dubbelt så stor som hos någon av de andra jordarna. Tabell 5. Innehåll av organiskt material (%) i de tre jordarna som användes i studien: älvsediment, postglacial sand och lera. Benämning enligt Törnqvist (2004). Plogsula (%) Opåverkad jord (%) Genomsnitt (%) Benämning (genomsnitt) Älvsediment 6,2 0,6 3,4 Måttlig mullhalt Postglacial sand 9,3 2,7 6,0 Mullrik Lera 5,2 1,5 3,4 Måttlig mullhalt 4.3 Gödningsmedlens fosforinnehåll Fosforinnehållet i Polonite och Filtralite, enligt analys från ALS (Bilaga 4), har sammanställts i Tabell 6 tillsammans med på förhand känt fosforinnehåll i NPK (Jordbruksverket 2011 B). Även beräknade gödningsbehov av NPK, Polonite och Filtralite med utgångspunkt i tabellens sammanställda fosforinnehåll för de olika gödningsalternativen och upplysningar från Tabell 2 visas i Tabell 6. I Tabell 6 framgår att fosforinnehållet varierar mellan de olika gödningsmedlen. Polonite innehåller mest fosfor och behöver därför i teorin gödslas i minst mängd. Den i gödningsförsöket tillsatta mängden Polonite är mer än 3 gånger det i Tabell 6 beräknade behovet. Även Filtralite och NPK har i studien tillsats i större mängder än det i Tabell 6 uträknade behovet. NPK visar sig innehålla mindre fosfor per kilo gödning än Polonite men mer än Filtralite. Filtralite innehåller minst fosfor av de undersökta gödningsprodukterna. Tidigare analyser av fosforinnehållet i Filtralite (Skjønsberg m.fl. 2011) har kommit fram till ett lägre fosforinnehåll (1,6 %) än det som ALS Scandinavia kommit fram till (Tabell 6). 15

23 Tabell 6. Fosforinnehåll, beräknat gödningsbehov och i gödningsförsöket tillsatt mängd NPK, Polonite och Filtralite på studiens provytor. Utgångspunkt för beräknad gödningsmängd är att 1 hektar jordbruksmark får tillföras 22 kg fosfor (SJVFS 2011:25 8 ) samt övriga upplysningar från Tabell 2. Även studiens tillsatta gödningsmängder på 2,8 gram (Tabell 2) i förhållande till här uträknat behov av gödningsmedel visas i tabellen. Gödningsmedel Fosforinnehåll (%) Totalt gödningsbehov per jordprovsyta (gram) Studiens tillsatta gödningsmängd i förhållande till här beräknat behov (%) NPK ,5 187 Polonite 5 0,9 311 Filtralite 2 2, Urlakad vattenmängd Mängd vatten som lakats ur de olika jordarna visas i Tabell 7. Älvsedimentet är den av de tre jordarna som släppt igenom mest vatten medan den postglaciala sanden släppt igenom minst. Mellan älvsedimentet och leran är skillnaden mycket liten. Tabell 7. Mängd lakvatten i liter från de tre jordarterna älvsediment, postglacial sand och lera efter tillsats av 2,5 liter destillerat vatten. Jordarna har tillsatts gödningsmedlen Polonite, Filtralite och NPK samt ingen gödning. Polonite Filtralite NPK Ogödslat Genomsnitt (liter) Älvsediment (liter) 1,7 1,8 1,8 1,7 1,75 Postglacial sand (liter) 1,5 1,o 0,9 0,9 1,1 Lera (liter) 1,6 1,7 1,8 1,7 1,7 16

24 4.5 Lakvattenprover Samtliga provresultat från avrinningsvattnet från de 12 jordproverna visas i Tabell 8. Tabell 8. Resultaten av lakvattenproverna från alla studiens 12 jordprov. Tabellen visar antal detekterade tungmetaller, ph kvävekoncentration (mg/l), fosforkoncentration (mg/l) och kalciumkoncentration (mg/l) i lakvattnet från jordtarterna älvsediment, postglacial sand och lera gödslade med de tre olika gödningsmedlen Polonite, Filtralite och NPK samt ett ogödslat exemplar av varje jordart. Polonite Filtralite NPK Ogödslat Älvsediment -metaller: 2 -ph: 6,0 -kväve: 8,7 -fosfor: 615 -kalcium: 8,3 Postglacial sand -metaller: 3 -ph: 5,9 -kväve: 4,6 -fosfor: kalcium: 19,3 Lera -metaller: 4 -ph: 6,0 -kväve: 4,8 -fosfor: kalcium: 10,1 -metaller: 3 -ph: 6,1 -kväve: 7,1 -fosfor: 545 -kalcium: 5,8 -metaller: 4 -ph: 6,0 -kväve: 4,4 -fosfor: kalcium: 25,8 -metaller: 4 -ph: 5,6 -kväve: 2,9 -fosfor: kalcium: 6,2 -metaller: 3 -ph: 6,1 - kväve: 10,6 -fosfor: 533 -kalcium: 13,8 -metaller: 4 -ph: 5,7 -kväve: 2,4 -fosfor: kalcium: 25,5 -metaller: 3 -ph: 5,9 -kväve: 11,5 -fosfor: kalcium: 14,8 -metaller: 4 -ph: 6,0 -kväve: 7,2 -fosfor: 368 -kalcium: 6,2 -metaller: 3 -ph: 5,8 -kväve: 4,8 -fosfor: kalcium: 26,1 -metaller: 4 -ph: 5,5 -kväve: 3,7 -fosfor: kalcium: 4, Fosforläckage Koncentrationer av fosfor i lakvattnet från de olika jordarna visas i Figur 5. Leran och den postglaciala sanden uppvisar ett ökat fosforläckage i ordningsföljden ogödslad jord, jord gödslad med Polonite, jord gödslad med Filtralite och jord gödslad med NPK, där NPK står för det största läckaget. I älvsedimentet uppvisar de tre gödslade proven relativt lika resultat. Fosforkoncentrationerna i lakvattnet från den postglaciala sanden och leran är betydligt högre än i vattnet från älvsedimentet. Fosforkoncentration (mg/l) Älvsediment Postglacial sand Lera Ogödslat Polonite Filtralite NPK Gödningsmedel Figur 5. Fosforkoncentration i lakvattnet från jordarterna älvsediment, postglacial sand och lera efter tillsats av ingen gödning, Polonite, Filtralite samt NPK. 17

Negativa miljöeffekter av mättade fosforfilter som gödningsmedel

Negativa miljöeffekter av mättade fosforfilter som gödningsmedel Negativa miljöeffekter av mättade fosforfilter som gödningsmedel En studie om utsläpp och miljöpåverkan vid gödsling med Polonite och Filtralite på olika jordar i Umeå Ylva Swärd Examensarbete i i Miljö-

Läs mer

Polonite. Snabba fakta. Materialet levereras i en fraktion. Polonite levereras i säck: s 1000 kg

Polonite. Snabba fakta. Materialet levereras i en fraktion. Polonite levereras i säck: s 1000 kg Polonite Polonite är en processad bergart som finns i stora mängder i flera områden i främst Europa. Polonite kommer från Bioptechs produktion i Polen. Materialet används främst till rening av fosfor vid

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Prof. Gunno Renman, KTH gunno@kth.se Uppströms teknik i kretslopp 20 mars 2013 Stockholm Det ska handla om: Inledande ord och forskningsperspektiv

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar De tekniska lösningar som beskrivs nedan ska kombineras för att fullgod rening ska uppnås. På vilket sätt som de kan kombineras anges i texten. Det går även bra att

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig att rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta

Läs mer

BREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky

BREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky BREV LS 0611-1970 Regionplane- och trafikkontoret 2007-01-09 RTN 2007-0012 Bilaga 1 Teresa Kalisky Remiss av kemikalieinspektionens redovisning av regeringsuppdraget om att utreda förutsättningarna för

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening Utvärdering av filter för dagvattenrening Eskilstuna 2010-08-29 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Uppdragsnr: 6135-002 Antal sidor: 8 Antal bilagor: 4 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Smedjegatan

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det?

Sura sulfatjordar vad är det? Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU

Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU Läckage av bekämpningsmedel till vattenmiljön (Dos, interception) Adsorption Nedbrytning Hydrologin Hur mycket

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Ser du marken för träden?

Ser du marken för träden? Ser du marken för träden? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland 1 Att inte se skogen för alla träden, är ett känt uttryck. Än mer slående är att vi oftast inte ser marken för alla träden. Ändå

Läs mer

små avlopp i kretslopp

små avlopp i kretslopp små avlopp i kretslopp källa: Cordell, Drangert and White, 2009 http://phosphorusfutures.net/peak-phosphorus 100% 90% 80% 70% 60% BDT Fekalier, papper Urin 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kväve Fosfor Kalium Lagar

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats. Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:

Läs mer

FOSFORFÄLLOR. - Tömning och omhändertagande! Jenny Westin

FOSFORFÄLLOR. - Tömning och omhändertagande! Jenny Westin FOSFORFÄLLOR - Tömning och omhändertagande! Jenny Westin Om Avfall Sverige Avfall Sverige är kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning Vi har Sveriges kommuner, eller deras kommunbolag som medlemmar,

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Nitratprojektet i Kristianstad kommun 1989-2009 Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Bakgrund Flertal hot mot grundvattnet Sverige har generellt låga halter av nitrat Höga halter av

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

markbädd på burk Avloppsva enrening på burk

markbädd på burk Avloppsva enrening på burk markbädd på burk Avloppsva enrening på burk Hur fungerar? Det första som sker är a avloppsva net avskiljs i en slamavskiljare/trekammarbrunn som är placerad framför BIOROCK. De a reningssteg separerar

Läs mer

E n s k i l t a v l o p p

E n s k i l t a v l o p p Enskilt avlopp Avloppsvatten kan orsaka övergödning som leder till algblomning, igenväxning, syrebrist och fiskdöd. Avloppsvatten innehåller också parasiter, bakterier och virus som kan förorena. Om du

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95 INGEN ÖVERGÖDNING Ingen övergödning Gotländska delmål 94 Avgränsningar mot andra miljömål 94 Regionalt miljötillstånd 94 Hur når vi målen? 95 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 96 93 Ingen övergödning

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Sandningsförsök med Hyttsten

Sandningsförsök med Hyttsten Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Ola Palm Enskilda avlopp i kretslopp För Kiladalen - I tiden 090207 Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka

Läs mer

1 Högåsen vattenverk.

1 Högåsen vattenverk. Högåsen vattenverk. 1 Högåsen vattenverk. 2 Vattenverket vid Högåsen ägs av Nyköpings- och Oxelösunds kommuner gemensamt genom NOVF (Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund). Vattenverket producerar cirka

Läs mer

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Riktlinjer för tvätt av fordon Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Miljö- och hälsoskyddskontoret december 2015 Riktlinjer för tvätt av fordon Fordonstvättens avlopp efter oljeavskiljare

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Ett föreläggande måste vara så klart formulerat att adressaten har helt klart för sig det som tillsynsmyndigheten förväntar sig att denne ska göra. Rättspraxis är

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter - LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Miljöenheten 25 Nr 22 Sammanfattning Länsstyrelsen har tagit fram en sammanställning av utsläppsrelaterade uppgifter

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt ph och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Slutrapport - Reaktiv filterbäddsteknik - innovativ rening och återvinning av näringsämnen från enskilda avlopp

Slutrapport - Reaktiv filterbäddsteknik - innovativ rening och återvinning av näringsämnen från enskilda avlopp Slutrapport - Reaktiv filterbäddsteknik - innovativ rening och återvinning av Ett samarbetsprojekt mellan Bioptech AB, KTH och VINNOVA Claes Thilander, Bioptech AB Gunno Renman, Mark- & vattenteknik, KTH

Läs mer

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin C B A Tillrinningsområde till magasin D Tillrinningsområde till provtagningspunkt Takbrunn respektive Rännstensbrunn Provtagningspunkter: A Rännstensbrunn B Takvattenbrunn C Bräddvattenbrunn D Grundvattenrör

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Planeringsunderlag för Märstaån

Planeringsunderlag för Märstaån Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012 Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge

Läs mer

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Mikael Karlsson VD, Detox AB Mikael Karlsson VD, Detox AB Detox AB Affärside - Innovativt förena miljönytta med kundvärden och lönsamhet Mål - Hållbar utveckling Unikt arbetssätt Idé / Strategi Projektering Utförande Organisation

Läs mer

Enskilda avlopp 2014-2017. Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05

Enskilda avlopp 2014-2017. Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05 Enskilda avlopp 2014-2017 Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05 Innehåll Bakgrund... 2 Situationen idag... 2 Varför ska vi rena avloppsvatten?... 3 Smittämnen... 3 Näringsämnen... 3 Status i vattendrag...

Läs mer

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL Farligt avfall är sådant som kan vara skadligt för hälsa eller miljö om det inte tas omhand på rätt sätt. Farliga ämnen finns i små mängder i varje hushåll, men sammanlagt

Läs mer