Anteckningar... AKTASTÖD OH- TILL KOMMENTARER TILL BILDER HANS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anteckningar... AKTASTÖD OH- TILL KOMMENTARER TILL BILDER HANS"

Transkript

1 1 FAKTASTÖD AKTASTÖD AKTASTÖD AKTASTÖD AKTASTÖD - KOMMENTARER KOMMENTARER KOMMENTARER KOMMENTARER KOMMENTARER TILL TILL TILL TILL TILL OH- OH- OH- OH- OH-BILDER BILDER BILDER BILDER BILDER VÄRLDENS ÄRLDENS ÄRLDENS ÄRLDENS ÄRLDENS CHANS HANS HANS HANS HANS

2 Författare: Bidrag till manus: Produktion: Illustrationer: Copyright: Världens Chans - faktakommentarer till OH-serie Staffan Svanberg och Gösta Skoglund Anders Schönbeck, Arne Johansson, Mats Lönngren, Jan Lemming och Markku Rummukainen, SWECLIM Human Eco i Växjö AB tel eller Kalle Forss Human Eco i Växjö AB och licensinnehavare inom egen verksamhet

3 Världens Chans! Målgrupp Dessa bilder är gjorda för att underlätta för den ovane föreläsaren att lära in en minikurs för de bilder man vill nyttja. Kommentarerna gör inte anspråk på att vara fullständiga. De är i stället en subjektiv beskrivning på ett antal företeelser och sakområden som känns rimliga för ett folkbildningsmaterial. Den som vill fördjupa sig hittar säkert en mångfald av uppslag på bibliotek eller hemsidor. Vissa hänvisningar görs i övningsmaterialet längst ner på sidorna. Detta för att även deltagarna skall få vissa tips om man vill stilla sin nyfikenhet om något område utanför vad dessa bilder och faktakommentarer kan ge. Användningsområde Hur man använder rubricerade OH-bilder kan variera från person till person och från situation till situation. Vissa bilder fungera förmodligen bra som introduktioner till övningar eller som underlag för föreläsningar. Andra kanske har en bättre uppgift som sammanfattning av en diskussion. 1 Världens Chans Det här materialet ska ses som ett försök till nystart på Agenda 21-arbetet. Från regeringen har man talat om ett grönt kunskapslyft. Vi har sett behovet att bredda det traditionella Agenda-21-perspektivet till ett mera helt och därmed lite spretigare upplägg. Vi har därför kommit in på livsstilsfrågor, etikfrågor samt givetvis på det nationella miljömålsarbetet och syftet i det senare fallet är att göra detta folkligt begripligt. En resurssnålare livsstil är för många både önskvärd och efterlängtad, medan andra ställer sig tvekande inför förändringar. Lättare packning färre prylar eller mindre ekologiska fotavtryck är en väg som forskare världen över anvisat under många år. En enklare livsstil kan säkert innehålla kvaliteter som är värdefulla i nutidssamhället. Var och hur Materialet är utprövat i ett flertal olika situationer både i privat och offentlig miljö och lämpar sig för skolans undervisning med lite äldre elever, men också i folkbildnings- och personalutbildningssammanhang. kommuners och landstings roll som stora offentliga arbetsgivare är självklara som nyckelaktörer. Även för folkbildning och folkrörelser bör materialet passa väl, då det bygger på folkbildningens förhållningssätt vad gäller utbildning och studier. Vi har med framgång prövat materialet i näringslivet i samband med personalutbildningar i samband med införande av miljöledningssystem i små och medelstora företag. 2 Människors engagemang Hur långt sträcker sig engagemanget hos oss i vardagslivet. En etisk och existentiell fråga. Kan kanske kommenteras med att alltför många individer i samhället lever under sådana villkor att globala och långsiktiga frågor inte får plats på dagordningen. Grundläggande behov behöver vara tillgodosedda innan man generellt orkar lyfta blicken till större perspektiv. Anteckningar 3

4 3 Den stora utmaningen! Då vi haft Stefan Edmans bok Världens Chans ny möjlighet för Sverige som en viktig utgångspunkt för detta studiematerial vill vi gärna lyfta fram en av bokens bärande tankar. Det bör gå att halvera energianvändningen och öka välfärden på 25 år, dvs en generation. Men då måste samhället och individer ändra fokus på miljöutveckling, teknikutveckling, välfärdsfrågor och livskvalitet. En större välfärd och högre livskvalitet är möjlig och uppnåelig. Den livskvaliteten innehåller då mindre materialism men mera av det goda livet, något som vi diskuterar i kommande övningar. 4 Nya fokus på Agenda 21 Det är kanske inte rättvist mot landets Agenda-21samordnare m.fl. men på alltför många ställen har Agenda 21 stannat vid källsortering och en tillfällig uppryckning för att upprätta en plan. Tyvärr har planerna ibland blivit liggande och är inte alltid den levande dagordning för det tjugoförsta århundradet som var avsikten. I de diskussioner som nu förs i samhället har livsstilsdelen blivit en huvudnyckel i det fortsatta Ag-21-arbetet. Se vad teknikutveckling har gjort på energiområdet. Massvis med förbättringar de senaste tio åren från kylskåp och tvättmaskiner till belysningsarmaturer och trafikljus. I civilingenjörsutbildningar finns miljödelen med både som generella grundkurser och som möjlighet specialiseringar. På ekonomihögskolor har ekologi och ekonomi kommit allt närmare varandra och även på dessa utbildningar är miljö (hållbar utveckling) mer och mer obligatoriskt. När staten våren 2001 diskuterar viktiga forskningsinriktningar för EU finns hållbar utveckling med bland de sju viktigaste. Att hälsofrågan kommer in allt mer i detta perspektiv är uppenbart. Den våg av utbrändhet (eller kanske ordet urladdning bättre beskriver företeelsen) som sköljer över samhället är ett tecken på att arbetslivet på många håll inte är hållbart. 5 Det goda livet Denna bild behöver kanske inte ens kommenteras den kan bar ligga på en stund som introduktion till övningen med samma namn tex efter en paus. Be istället deltagarna läsa igenom ingresstexten till övningen och därefter följa övningsinstruktionen. 6 En modern grottmänniska Vår biologiska utveckling från att leva i grottor eller som kringströvande jägare har gått med utvecklingens verkliga stormsteg. Vår stora hjärna har gett oss förutsättningar att sätta oss över naturlagar och nyttja natur och resurser så att det kortsiktigt gynnar oss under vår stund på jorden. Under de senare två århundradena har det accelererat med uppfinningar som gjort det enklare att överleva men kanske svårare att leva. Vår genetisk anpassning har inte hunnit med. Vi behöver ibland återvända till grottan för att andas ut och andas in, för att låta adrenalin och stress rinna av och för att kunna hämta kraft ladda upp batterierna igen. Problemet för många som är fast i ekorrhjulet är att det inte ges eller rättare sagt, man inte tar sig tid till återhämtning. Med för mycket krav och högt tempo kan det leda till att man går i väggen eller bränner ut sig. Ett bättre begrepp är kanske att man är urladdad det antyder språkligt ett sundare förhållningssätt. Man kan laddas upp igen. Utbränd låter definitivt på något sätt. 4

5 7 Lagom är bäst När den svenska familjen fick en egen bil steg vårt välbefinnande rätt mycket. Hela familjen for på Sverigesemester med tältet packat i Amazonens bagagelucka. När pappa och mamma fick varsin bil ökade friheten än mer. Kanske steg välfärden ytterligare när den vuxne sonen eller dottern skaffade familjens tredje bil. Möjligen skulle det kunna vara bra att ha en bil i reserv om någon av de andra plötsligt går sönder. Hur vore det med några bilar till för olika behov, en jaktbil, en sommarbil med sufflett osv. Skulle det höja vår levnadsstandard? Vad innebär det med en bilpark att skatta, försäkra, underhålla och besiktiga. Hur mycket utrymme skulle de lägga beslag på? Resonemanget kan synas absurt men illustrerar rätt bra begreppet lagom. Hur lever vi? Byt ut bilen i resonemanget ovan och applicera resonemanget på andra grejer. Kläder? Skor? Leksaker? Porslin? Maskiner i kök och garage? Allt kan liknas vid en packning som skall skötas, underhållas och förvaras. Mellan 1969 och 1995 ökade den genomsnittliga bostadsytan i Sverige med 53 %. Ytor som skall städas, skötas och bekostas. Är din packning lagom eller skulle du må bättre av en något lättare packning? Vad är lagom för dig? En norsk sociolog och miljöarbetare frågade sina landsmän vad som gör livet värt att leva för dem. Det vanligaste svaret var andra människor. Familj och vänner betyder så mycket att de gör mitt liv värdefullt. En variant var att många upplevde att de själva betydde så mycket för andra människor att det gjorde deras liv värt att leva. Därnäst pekade många ut starka intressen som idrotten, musiken och naturen. Knappt någon pekade på den fina villan, bilen eller andra materiella tillgångar. Resultatet av denna studie förvånar oss knappast men det finns all anledning att fråga oss hur vi använder vår tid. Hur använder vi de resurser vi mödosamt arbetar ihop under långa arbetsdagar? Lever vi i överensstämmelse med våra egna värderingar? Men åter till bilen. Nog vore livet bra mycket besvärligare för många av oss om vi inte hade någon bil. Frågan är bara vad som är lagom? 8 Etisk helhetssyn I fler och fler sammanhang hamnar vi i situationer som har både etiska, miljömässiga och ekonomiska aspekter - ibland även sociala och kulturella. Ett företag, en organisation, en förening - ja nästan var som helst möter vi mer komplexa samband. I företagsvärlden börjar man alltmer diskutera mer generella hållbarhetsredovisningar och inte bara nöja sig med miljöredovisning, ekonomisk rapportering, interkontroll etc. Man tar med flera aspekter på sådant som påverkar organisationens långsiktiga hållbarhet. Jämställdhet, sjukfrånvaro, lönespridning osv. Miljöetik På miljöområdet har mer och mer uppmärksamhet ägnats åt rättvisefrågor vad gäller hur fördelning av energi och resurser sker i världen. Tyvärr ökar klyftorna på detta området alltmer. Vi i västvärlden ökar vår överkonsumtion på fattiga ländernas bekostnad. Ekonomisk etik Fördelningsfrågorna kom upp på dagordningen redan i Rio Fem år senare påtalade U-ländernas företrädare vid uppföljningskonferensen i New York 1997 irriterat att de löften som I-länderna lämnat i Rio inte hade uppfyllts snarare tvärs om. Under de följande åren har trenden tyvärr fortsatt. Social etik Den etiska diskussionen på sociala områden handlar om allas rätt till mat, arbete och en fungerande bostad. På utbildningsområdet har vissa förbättringar faktiskt ägt rum. Andelen analfabeter minskar i världen även om det i absoluta tal fortfarande inte går åt rätt håll. 5 Anteckningar

6 9 Framtidsval Se bild 2 som kanske kan återanvändas inför denna övning (nästa bild) som syftar till att reflektera om vilka tänkbara (eller kanske önskvärda) framtidsbilder vi har att påverka. 10 Sverige år 2021 Naturvårdsverket har tillsammans med en rad andra myndigheter och organisationer gjort en systematisk genomgång av vad vi skulle kunna kalla En Central Agenda 21 för hela Sverige. Område efter område har analyserats. Man har gått år tillbaka i tiden och sedan studerat vilka tendenser man kan se för samhällsutvecklingen i ett miljö- och resursperspektiv. En del av dessa tendenser har pekat i klart ohållbar riktning. Utifrån bl.a dessa tendenser har man sedan bestämt sig för att beskriva vad som krävs för att uppnå hållbar utveckling. Därefter har ett antal målbilder beskrivits. Målbilder som uppfyller kriterier på hållbar utveckling för hela Sverige. En hel del måste ändras för att vi skall kunna överlämna ett samhälle i balans till kommande generationer. Sammanfattningsvis har man siktat på att rätta till nuvarande och tidigare misstag på en generation, det s.k. generationsperspektivet. 11 Framtiden i våra händer De femton miljömål, som numera är regeringens och riksdagens officiella styrsystem för miljöarbetet har tillkommit efter ett strategibyte för några år sedan. Tidigare talade man nästan enbart om miljöhot vilket rent psykologiskt är tyngre att bära till förbättring. Huvudmålet som antagits är att vi på en i vissa fall två generationer skall söka uppfylla de mål som här beskrivs med korta rubriker. Vid en lägesbedömning för några år sedan tog man tempen på miljömålsarbetet genom att för varje miljömål bedöma hur påverkansituationen ser ut just vid tillfället. Vidare bedömdes hur tillståndet ser ut. Slutligen bedömdes alla miljömålen utifrån hur nödvändiga åtgärder satts in. För vart och ett av målen gjordes bedömning med dessa tre variabler. Av bilden framgår att de gröna positiva pilarna ändå finns lite här och var (allt är inte bra men förändringarna går åt rätt håll) medan de röda (det mesta är inte så bra) är koncentrerade till miljömål 14 och 15 om ozonskiktet och klimatpåverkan. De gula pilarna uttrycker att en del blivit sämre, annat bättre. 12 Livet i ett lökskal Livsrummet på jorden utgörs av ett tunt skal biosfären som i lökens skala motsvarar av det tunna bruna skalet. Detta skal är i verkligheten c:a 2 mil tjockt en mil uppåt och en mil neråt. I detta livsrum regleras villkoren för livsförutsättningarna. Plockar vi upp för mycket ämnen ur lökens saftigare delar (berggrunden) så blir effekterna uppenbar i skalet. Kort och gott kan vi säga att miljöeffekterna beror på de förändringar som gjort si proportionerna mellan ingående ämnen i skalet genom att lagrade ämnen plockats upp och spritts ut. Vi kallar det miljöeffekter. I lufthavet har vissa gaser framförallt koldioxid ökat. Uppe i biosfärens yttre delar har livets skyddshinna ozonskiktet tagit skada av andra ämnen som framställts längre ner i skalet. Vissa klorföreningar har varit särskilt aggressiva mot den livsbarriär. Även urhavets vattenmiljö har påtagligt ändrats. I jordens tidigaste liv var det en mycket otrevlig giftsoppa med i princip alla ämnen i en salig blandning. I grundvatten och sötvatten sker också förändringar långsamma men dock nästan alltid åt fel håll till det sämre. 6

7 13 En global cocktail Vad innebär hållbar utveckling? Svaret är självfallet beroende av varje persons livsomständigheter. För oss i väst blir svaret annorlunda än för fattiga människor i utvecklingsländer. En indier besvarade frågan med följande berättelse. Om jag kommer hem med en kaka till mina fem barn vet alla hur de kommer att fördela den. Det är en självklarhet. Så skulle alla barn fördela den. Om kakan istället består av jordens samlade inkomster som fördelas av jordens befolkning blir resultatet ett helt annat. Den rikaste femtedelen lägger beslag på mer än fyra femtedelar. Den fattigaste femtedelen får endast 1.1 % Siffrorna i bilden gällde år Här går utvecklingen dessvärre åt fel håll. De 60 % minst bemedlade människorna får mindre än 6 % att dela på. En uthållig utveckling förutsätter en någorlunda rimlig fördelning av jordens resurser så att alla får möjligheter att delta i en utveckling. Ett kalas där endast en liten spillra av jordens befolkning deltar och resten tittat på kan inte vara hållbart. Diagrammet som beskriver fördelningen av jordens inkomster brukar kallas cocktailglaset. Likheten är slående. Mer förvånande är dock att glaset står upp. Varför tippar det inte omkull? Vad upprätthåller detta orättvisa tillstånd? Svaret är att glaset hålls i ett krampaktigt grepp av en kraftfull hand som utgörs av hande(l)n. Världshandeln styr kraftfullt alla resurser till de redan rika. För oss som enskilda konsumenter kan det verka vara en övermäktig uppgift att förändra dessa förhållanden men visst har vi möjligheter att påverka. Blir vi medvetna om betydelsen av vilka varor vi konsumerar kan det få stor effekt. Känner du igen symbolen för rättvisemärkta produkter? Vet du vad den innebär? Vad köper du för kaffe? (Se bild 50-51) Varje krona vi använder för konsumtion kan ses som en valsedel för en bättre miljö, för en rättvisare resursfördelning och för en hållbar utveckling. Cocktailglaset upprätthålls även av en fot. Denna är osynlig och utgörs av den organiserade brottsligheten. Tänk dig en fattig hamnarbetare i Lagos som inte klarar av att försörja sin familj hur han än sliter. Så en dag blir han erbjuden att flyga till ett rikt land där han gör ett toalettbesök och för besväret får han nog med pengar att föda sin familj i 20 år. Varje sekund befinner sig 8000 människor i luften på väg till ett rikt land med en kondom med heroin i magen. Den organiserade brottsligheten lär svara för % av världshandeln idag. Hur kan denna brottslighet bekämpas om vi inte ger fattiga människor möjligheter att försörja sig och sina barn på ett anständigt sätt. Det handlar om resursfördelningen på jorden. 14 Fyra systemvillkor Stiftelsen Det Naturliga Steget har tillsammans med forskare formulerat de fyra s.k. systemvillkoren. De utgör ytterst bra tumregler för att bedöma om en verksamhet är långsiktigt hållbar eller inte. Om man bryter mot ett enda av dessa så är verksamheten (industrin, odlingen, boendet, byggandet etc) dessvärre inte långsiktigt hållbar. 15 Jordens historia på ett år Tänk dig att vi kortar ner jordens historia från 4,5 miljarder år till ett år och sedan studerar livets utveckling under året. Först Big Bang och sen soppa En ogästvänlig soppa med allting (alla grundämnen) i en salig röra. Ganska hög temperatur i början men efterhand svalnande till livsmöjliga värden. Vid påsktid (efter en miljard år) uppkom livet. Var det slumpen? Var det en skapares hand bakom? Det finns flera tolkningar av denna händelse. Vi nöjer oss med att det som blev livet är en funktion som mänskligheten ännu inte lyckats kopiera/efterlikna. Anteckningar 7

8 Livets uppkomst Livet uppkom troligen som en blågrön alg. Livet som innebär att energi kunde fångas och bindas in i kemiska föreningar som kunde lagra energipaketet till senare tillfällen. Matsäcken var därmed också uppfunnen. Som en sort avfall bilades också syre som bubblade ut i urhavet och började reagera med järn och andra metaller. Dessa bands i kemiska föreningar (salter) som sjönk till botten och under årmiljonerna sedan bäddades ner i jordskorpan och gjordes oåtkomliga för de levande organismerna. Sortering och rening Ämnena sorterades in i olika fack (malmer och andra kemiska föreningar). Urhavet blev renare och renare och förutsättningarna för de levande organismerna blev bättre och bättre. Livet började få nya former. Mer och mer komplexa arter såg dagens ljus. Ur växter utvecklades djuren. Vid midsommartid (c:a 2 miljarder år sedan) hade urhavet rengjorts på mycket av sina metaller och andra otrevliga ämnen. Ozonskiktet - efter midsommar Ja nu hade syret inte möjlighet att reagera så mycket mera i havet. Syret började helt sonika bubbla upp ur havet som ur vilket akvarie som helst. Syremolekyler som kolliderar kan kemiskt bilda ett nytt ämne ozon men fortfarande med syreatomer som byggstenar. Så småningom hade så mycket ozon bildats att huvuddelen av solens mycket skadliga ultravioletta strålar kunde stängas ute från biosfären. Därmed var en av de viktigaste förutsättningarna för landliv vunnen. Fram i början av november kunde så de högre växterna etablera sig på land. Högre och högre liv Livsformerna utvecklades till högre och högre liv både i vattnet och på land. Vid jultid hade vi de stora ödlornas tid. Och när vi närmar oss 28 dec menlösa barns dag är det dags för däggdjuren. De första människorna dök upp ungefär kl på nyårsaftons kväll. Man anpassade sig till jägarsamhällen blev så småningom stationär och tre sekunder för nyårsklockorna steg Gustav Vasa fram. Fortfarande ett liv i god harmoni med naturen. En sekund före tolvslaget. Ångmaskinen, industrialismen och trenden vände. Ett gigantiskt överuttag av lagrade energiresurser och inkapslade metallresurser påbörjades. Under den sista sekunden (1900-tatet) har detta trendbrott medfört * Minskad mångfald färre arter för varje år * Ökad oordning den ordning och sortering som pågått i tre miljarder år byts plötsligt till sin motsats. Ämnena börja spridas ut i ekosystemen igen oordningen tilltar. * Lagerresurserna börjar alltså att tömmas hur länge räcker järnet, kopparn, fosforn etc? När är oljan slut? om eller 100 år? * Mängden gröna celler minskar dvs den totala grönmassan i världen avtar. 16 Den gröna byggmästaren Solfångaren För två - tre miljarder år sedan uppstod sannolikt livet i urhavet. I en soppa av grundämnen och deras enklaste föreningar kunde den gröna cellen börja fånga den flödande energin från solen. Enkla naturligt förekommande ämnen i urhavet utgjorde byggstenarna - vatten och koldioxid. Föregångaren till dagens modell av solfångare (kloroplaster som de egentligen heter) fanns i små oansenliga bakterier. Det är det gröna färgämnet klorofyll som möjliggör denna livsavgörande kemiska process. 8

9 Energiomvandlaren All energi kommer från solen och omvandlas på olika sätt i nya former. Vattenfallets energi har sitt ursprung i det vatten som solen lyft upp till fjällens vita vidder. Men den drivkraft som håller livet igång är och förblir solen. Energipaketen fångas, byggs om till kemiska energirika ämnen. För mindre än 100 miljoner år sedan började dessa energirika föreningar masslagras i sjöar, träsk och mossar. Så småningom utvecklades de kol-, olje- och gaslager som under de senaste 100 åren blivit den i särklass största energikällan i världen. MEN DET RÖR SIG FORTFARANDE BARA OM OMVANDLAD SOLENERGI. Den är driftsäker - har fungerat i minst ett par miljarder år utan kända driftstörningar. Ändå fångas bara 1 % av all teoretiskt möjlig solenergi. Under de senaste trettio åren har dock vissa störningar märkts i begränsad omfattning. På grund av det s.k. ozonhålet har småalgerna i världshaven runt Sydpolen minskat sin produktion av mat och syre. Ordnaren Vid denna omvandlingsprocess byggs materiens enkla byggstenar till mera komplexa föreningar. De enkla ämnena grupperas systematiskt och får en högre form av ordning. Det finns också en oordnande kraft i naturen som i normalt tillstånd är ungefär lika stor som den ordnande kraften. Det är naturens egna spontana nedbrytning frörmultning som sker med hjälp av olika mikroorganismer och lite större djur. Den störste oordnaren är förstås människan som numera under ett år frigör (oordnar) ungefär lika mycket lagrad energi som det tagit c:a 1 miljon år att ordna. Matfixaren Processen föregår i alla gröna växter och rymmer livets stora hemlighet - att kunna fånga solenergi och omvandla den till kemiskt bunden energi - mat. Alla världens djur är alltså beroende av att denna process fortgår ostört. Luftrenaren Luften renas från den koldioxid som i ökade mängder frigörs och höjer luftens andel av koldioxid. De gröna växterna är alltså naturens egen motkraft mot denna obalanserande mänskliga verksamhet. Syrsättaren Dessutom ger denna fantastisk process en biprodukt som också är nödvändig för att hålla livet igång. SYRE som är helt nödvändigt för att frigöra den kemiskt bundna energin antingen det sker i dina skrattmuskler, i myggans flygmuskler eller i bensinmotorns förbränningskammare. 17 Ingenting försvinner Inte bara energin omvandlas - all materia runt omkring oss kommer också på ett eller annat sätt att omvandlas - ibland till osynliga ämnen och då särskilt svåra att förstå sig på. Bilavgaser är ett sådant exempel. Av 60 l bensin eller diesel, som väger ungefär kg bildas ofattbara mängder avgaser. Låt gärna bilden växa fram och låt gruppen samtala/gissa på hur mycket avgaser det bildas av dessa 45 kg bensin. Du kan ev ge publiken en ledtråd om att avgaserna också består av den luft som dras in i förgasaren. Värdena nedan är delvis hämtade från Vägverket där hänsyn tagits till svenskt klimat, reslängder, fordonsflottans sammansättning etc. Anteckningar 9

10 * Oavsett bil så fås 700 kg vatten och kvävgas (från den luft som ej reagerat i förbränningskammaren) OFARLIGT FÖR MILJÖN MEN OCKSÅ 140 kgkoldioxid * Beroende på om det finns katalysator eller ej 0,23 1,6 kg kväveoxider 2,4 15 kg kolmonoxid (kolos) 0,37 3,3 kg kolväten (ofullständigt förbränd bensin) 0,006 0,016 kg partiklar Vi har alltför länge trott att saker försvinner genom att vi eldar upp dem eller häller ut dem i vatten. När vi anat att de då ställer till med skador i naturen har vi ofta löst problemet genom att bygga lite längre avloppsrör eller lite högre skorstenar. Men en sak är vetenskapsmän i varje fall sedan ett par hundra år överens om. Ingenting kan försvinna - bara omvandlas till nya ämnen eller former; gaser, fasta eller flytande. Det finns ett sinnrikt system för att återföra döda växt- och djurdelar till mindre beståndsdelar, så att de åter kan användas i uppbyggandet av nya energirika ämnen. Koldioxid och vatten frigörs vid denna nedbrytning som mikroorganismer och olika smådjur svarar för. Härvid återförs byggstenar till jorden. Byggstenarna är ibland så små att de inte kan delas upp mera - de är då atomer eller molekyler. Som ytterligare exempel kan nämnas att av 100 kg hushållssopor vid kompostering bildas 15 kg jord och 85 kg vatten och koldioxid de båda senare oftast gasformiga. 18 Allting sprider sig Vi sprider ut materien genom olika samhälleliga processer allt från industriverksamhet, transportarbete till skola och sjukvård och inte att förglömma vårt eget vardagsliv. I dessa verksamheter görs stora delar av materien oåtkomlig för framtida bruk. Metaller är ett bra exempel. Vi hämtar dem från malmkroppar på olika ställen i världen där de i regel finns bundna i kemiska föreningar. Via sinnrika industriprocesser gör vi dem först till rena metaller, sedan använder vi dem till bilar, gafflar, TV-apparater o.s.v. Ibland blandar vi upp dem med andra metaller så att de blir svåra att använda igen. I vårt land har vi dock kommit ganska långt på att återanvända dessa metaller. Man räknar tex att elva av tretton svenska stålverk går på skrot ett strålande exempel på att källsortering av metaller ger miljövinster. Det är dock inte bara våra förpackningar som ger den höga skrotandelen. Industri och bilskrot bidrar med stora mängder. 19 Hotbilder och hotens orsaker Vi har under de senaste åren, tack vare teknisk utveckling och nyvunna kunskaper om (fossila) energiresurser, lärt oss att plocka upp naturresurser ur jordskorpan i ett ständigt ökande tempo. Detta bryter mot DNS första systemvillkor (jfr OH 14)och kan ses som förklaring på en stor del av de miljöproblem som växt fram. Genom att vi bryter mot andra systemvillkoret tillkommer ytterligare miljöproblem. Dessa miljöproblem växlar beroende på var i världen man befinner sig. De följande 14 miljöhoten utgör den hotbild som Naturvårdsverket definierat för oss i Sverige (ingen rangordning). På många områden har förbättringar skett men mycket återstår att rätta till för kommande generationer. 10

11 Växthuseffekten Detta begrepp är idag mycket välkänt. Hotbilden förklaras av att vissa ämnen (gaser) förekommer i så höga halter ute i luftrummet att en allt större del av den värme som normalt lämnar jorden hindras av den ändrade gassammansättningens förändrande egenskaper för utstrålning. Därmed höjs jordens medeltemperatur sakta men säkert. De viktigaste klimatgaserna är vattenånga och koldioxid, som kommer från förbränning och nedbrytning av olika slag. När temperaturen ökar kommer varma, torra områden att bli ännu torrare. Ännu mer påtagliga blir effekterna vid låglänta kuster där havsnivån sakta kommer att stiga. Ett överskott av koldioxid började uppstå när vi lärde oss att förbränna kol och olja i de gigantiska mängder som nu görs. Ozonhålet När jorden bildades för 4-5 miljarder år sedan började så småningom ett skydd mot solens ultravioletta strålar (UV) att utvecklas uppe i lufthavet någon mil ovanför våra huvud. Det bildades ozon med förmågan att just hindra UV-strålningen från att komma ner till jorden. Nu har vissa gasformiga ämnen som tillverkas av människor - mest kända är freoner i t.ex. kylskåp, klimatanläggningar i bilar, större kylanläggningar och skumplaster - börjat förstöra det skyddande ozonskiktet. Skadorna kommer att fortsätta att öka ytterligare några tiotal år efter det att vi slutat att släppa ut de skadliga ämnena. Bland de skador på människor som kommer av att ozonskiktet blir tunnare nämns idag framför allt hudcancer och grå starr. Även växter tar skada av förhöjning av UV-strålningen. Världens stater har påbörjat avvecklingen genom internationella avtal. Utsläppen i Sverige har minskat mycket kraftigt redan eftersom vi i stor skala skaffat ersättningsprodukter som ställer till mindre problem. Försurning Försurning förknippas ofta i vårt land med skogsskador. En förklaring till detta är att marken med få undantag inte har kvar någon förmåga att motverka de sura ämnen som kommer i form av t.ex. regn. Detta regn stör i sin tur näringsupptaget för skogen. Många av de försurande ämnena kommer från svenska utsläpp men stora mängder kommer med luften som direktimport från både Öst- och Västeuropa. Försurningen känner inga gränser. Den orsakas framför allt av svaveloxider från kolförbränning och kväveoxider från förbränningsmotorer och industrier. I södra Götaland får naturen idag ta emot minst fem gånger mer försurande ämnen än vad den skulle kunna klara av utan att allvarliga skador uppstår. I resten av Sverige är belastningen ungefär hälften så stor som i Sydsverige. Andra typer av försurningsskador är de som fräter på en del av våra kulturskatter av sand- och kalksten. Vidare orsakar försurningen skador på flera metaller som oxiderar (rostar) snabbare. Slutligen kan vi se skador förorsakade av försurning i grundvattnet, vilket kan ställa till en del bekymmer för ägare av enskilda vattentäkter. Idag är den största försurningsorsaken kopplad till utsläpp från trafiken, medan försurning från tjockoljeeldning avtagit med hjälp av den lagstiftning som införts. Marknära ozon På grund av framför allt trafikavgaser bildas nytt ozon nere vid marken. Framför allt sker detta genom att kväveoxider och kolväten (från framför allt bilavgaser) reagerar med luftens syre under inverkan av solljus. Tyvärr ställer detta ozon också till skador framför allt på växtlighet, men även människor kan fara illa av för mycket ozon. Luft och buller Dessa miljöfaktorer har sakta men säkert blivit allt mer påtagliga i vår vardag. De är visserligen diffusa och otydliga men ändå påtagliga för var och en som jämför med en orörd livsmiljö med ren luft och med enbart naturens egna ljud. Tänk efter! När upplevde du en helt tyst omgivning senast? Det brukar vara långt in i skogen eller uppe på fjället som civilisationens läten inte kan göra sig hörda och nå fram. 11 Anteckningar

12 Övergödning av vatten Igenväxande åar och sjöar är ingen ny företeelse, men när även havsvikar och stora vattenområden i t.ex. Laholmsbukten visar svåra sjukdomssymtom börjar vi på allvar ifrågasätta vårt sätt att handskas med näringsämnen från mänsklig verksamhet. Reningsverkens kväveutsläpp - mestadels från mänsklig urin - är av sådan omfattning att det strängt taget skulle räcka till att odla all den mat vi behöver. Men eftersom vi istället släpper ut kvävet i sjöar och hav, måste man använda konstgödsel på åkrarna. Bara en femtedel av denna näring blir mat (och därefter avloppsvatten). Fyra femtedelar rinner alltså ut i miljön och bidrar till fortsatt övergödning. Så länge vi överhuvudtaget använder konstgödsel på våra åkrar kommer detta miljöproblem att förvärras. Det gör vi så länge vi inte tar vara på urinen från människor. En ökande andel kväve kommer från urlakning av mark där atmosfäriskt nedfall ger nedfall överallt, ett nedfall som inte kan fångas upp av växande skog och grödor utan lakas ur till grundvatten och vattensystem Giftiga metaller Samhället har systematiskt börjat att befria oss från de belastningar i livsmiljön som vissa tungmetaller utgör. Tillförseln av kvicksilver, bly och kadmium har ganska framgångsrikt minskats i naturens kretslopp, men stora delar av dem är redan tyvärr så spridda i ekosystemen att vi får dras med dem under lång tid framöver. Tillförseln har dock minskat eller avstannat. Halterna av metaller stiger dock fortfarande i t.ex. skogsmark och sjöar. Därmed finns en risk för att de kommer att nå grundvatten och vattendrag. Även höjda aluminiumhalter förorsakade av försurning inger oro. Många av vardagens konsumtionsvaror svarar för de största läckagen ut i livsmiljöerna. Organiska miljögifter DDT, PCB och dioxin är kända ämnen bland tusentals organiska miljögifter. De har tyvärr förorsakat mycket stora skador i nästan alla ekosystem i världen. Problemet med dessa organiska gifter är att de anrikas - koncentreras - i näringskedjorna och verkningarna blir därmed allt tydligare och allvarligare ju längre upp i näringspyramiden de kommer. Sälar, havsörnar och pilgrimsfalkar har fått störd fortplantning förorsakad just av dessa miljögifter. Även andra rovdjur och i viss mån människor har blivit offer för denna förgiftning. Under senare år har nya miljögifter tillkommit. Mest omtalat och spritt är bromerade kolväten som används till att minska brandrisk i textilier och tex datorer och bildskärmar. Dessa ämnen är redan spridda ut i ekosystemen. Isbjörnar på Spetsbergen har ökande halter av dessa ämnen. Främmande organismer När främmande organismer införs i ett ekosystem - med eller utan mänsklig inverkan - kan resultaten bli dramatiska. Massförökningar av införda arter har inneburit katastrof på olika ställen i världen. Det kan röra sig om gnagare, groddjur eller andra djur som använts för att komma till rätta med t.ex. någon massförökad insekt. Det kan också handla om främmande trädslag och genmanipulerat spannmål. De senare väcker en del uppståndelse i miljökretsar, där man framförallt vill hålla på försiktighetsprincipen och inte släppa ut nya organismer utan garanterad säkerhet att inte ställa till oreda i ekosystemen. Hot mot biologisk mångfald Genom rationaliseringar och modernisering av brukningsmetoder i jord- och skogsbruk har många arter från både växt- och djurriket blivit hotade eller helt utrotade. Stordriften missgynnar metoder där biologisk mångfald gynnas. I Sverige är 5-10 procent av de vilda växt- och djurarterna hotade medan andelen hotade arter ute i världen är ännu större. Där är regnskogsskövlingen det största hotet. 12

13 Som medborgare gör vi dagliga omedvetna val som gynnar eller missgynnar mångfalden i odlingslandskapet. Väljer du KRAV-odlat och närodlat påverkar du din egen bygds biologisk mångfald. De svenska brukningsenheterna blir färre och färre, men också större och större. Man räknar att tre svenska lantbruk läggs ner varje dag. Storskaligheten örkar och den går ut över mångfalden. Vägen till magen går genom magen! Överuttag av lagerresurser Överuttag av begränsade resurser i form av metaller och fossila bränslen är utan tvekan ett av de största problemen i ett långsiktigt perspektiv. Oljan kanske räcker i år till. Men var skall följande generationer hämta sina resurser för att bygga sitt välstånd och sin tillvaro? Vi åstadkommer idag tyvärr inte de hållbara lösningarna på dessa resursfrågor - vi skickar till och med räkningen för våra plundringar i form av en ökande miljöskuld till våra barn och barnbarn. Verkningarna i form av skador på miljön har inte (ännu) prissatts mera systematiskt. Det finns dock vetenskapligt utvecklade modeller för att prissätta tex en kommuns miljöskuld. Exploatering av mark All mark som kan användas för biologisk produktion bör användas till detta. Marken används för matproduktion men på senare år har även möjligheten att använda grödor och odlingar för energiutvinning Att belägga den med asfalt eller betong stämmer verkligen inte med de budskap som formulerats av världens stater i Rio. På sina håll låter vi mark växa igen utan att det ger några tillskott i biologisk produktion. Stora delar av Öland växer t.ex. igen med enbuskar, slån och andra snårbildare. Ett budskap är att tätorter inte bör exploateras tätare än att avfallsprodukter kan införlivas lokalt i gränsstrukturer och att bebyggelseplanering inte ska ske så att transportberoendet (t.ex. arbete-bostad) ökar. Avfall Avfallsmängderna har ökat i västvärlden under hela efterkrigstiden. I U-länderna har idag varje medborgare c:a 25 kg hushållssopor/år. I Sverige ligger siffran på c:a 300 kg medan man i USA producerar c:a 800 kg/person. I början av 50-talet hade vi c:a 25 kg. Man kan ju fråga sig om det är utveckling att lämna en massa avfall efter sig. Lägg märke till att man nu talar om restprodukter istället för sopor. På området förpackningar har det hänt och händer det stora saker i och med lagen om producentansvar, vilken i all enkelhet innebär att den som säljer t.ex. sylt får betala förpackningen och är skyldig att ta hand om förpackningen när den är tom. Det är inte tillverkaren av burken eller den som säljer/distribuerar den som har ansvaret. Vi konsumenter får dock till sist betala kalaset. Strålning Det sista miljöhotet omfattar flera olika typer av strålning. Man är sedan länge observant på risker med radioaktiv strålning, men på senare tid har också radiostrålning fått uppmärksamhet liksom elektromagnetisk strålning. På det senare området finns idag ett växande antal människor med fullt utvecklade s.k. elallergier. 20 Från miljöhot till miljömål Utifrån den analys som gjordes i Naturvårdsverkets m.fl. framtidsstudie Sverige år 2021 vägen till ett hållbart samhälle har man i regering och riksdag bestämt att istället för hotbilder byta synsätt och istället arbeta med att uppnå vissa miljökvalitetsmål. De är 15 till antalet och siktar in sig på att på en generation söka uppnå de kvalitetsnivåer som beskrivs i det önskvärda tillståndet för respektive miljömål. Anteckningar 13

14 21 Luften vi andas - miljömål 1 (finns som övning) I tätorter (urban miljö) förekommer förhöjda halter av luftföroreningar som kan ge effekter på både hälsa och miljö samt på vissa material. De föroreningar som har störst betydelse är kvävedioxid, ozon och partiklar. De största källorna är vägtrafik, arbetsmaskiner och förbränning av biobränslen, främst småskalig vedeldning. (Hela exemplet är hämtat från SNVs hemsida Målet långsiktigt (en generation) Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Vad betyder det - jo, miljökvalitetsmålet frisk luft innebär att: 1 Halterna av luftföroreningar överskrider inte fastställda lågrisknivåer för cancer, överkänslighet och allergi eller för sjukdomar i luftvägarna. 2 Halterna av marknära ozon överskrider inte de gränsvärden som satts för att hindra skador på människors hälsa, djur, växter, kulturvärden eller material. 3 Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Naturvårdsverkets förslag till delmål: 1: År 2010 överskrider inte halten kvävedioxid i luft skadliga nivåer för hälsa, kulturvärden och material. Det innebär att halten kvävedioxid inte överskrider 100 mikrogram/kubikmeter som timmedelvärde och 20 mikrogram/kubikmeter som årsmedelvärde. 2: År 2020 överskrider inte halten marknära ozon skadliga nivåer för hälsa, miljö, kulturvärden och material. Det innebär att 1 halten ozon är mindre än 80 mikrogram/kubikmeter som timmedelvärde och 50 mikrogram/kubikmeter som medelvärde under sommarhalvåret, 2 år 2010 överskrider inte halten marknära ozon 120 mikrogram/kubikmeter som 8-timmarsmedelvärde. 3: År 2010 har de svenska utsläppen av flyktiga organiska ämnen minskat med minst 50 procent från 1995 års nivå (till ton). 4: År 2020 överskrider inte halten partiklar i luft skadliga nivåer för hälsa, kulturvärden och material. Det innebär att 1 halten inandningsbara partiklar (PM10) överskrider inte 30 mikrogram/ kubikmeter som dygnsmedelvärde och 15 mikrogram/kubikmeter som årsmedelvärde (hälsa), 2 halten sot överskrider inte 10 mikrogram/kubikmeter som årsmedelvärde (kulturvärden och material). 5: År 2020 överskrider inte halterna av cancerframkallande ämnen lågrisknivåer för skydd av hälsan. Det innebär att 1 halten bensen överskrider inte 1 mikrogram/kubikmeter som årsmedelvärde 2 halten benz(a)pyren överskrider inte 0,1 nanogram/kubikmeter 3 halten eten överskrider inte 1 mikrogram/kubikmeter 6: År 2005 överskrider inte halten svaveldioxid i luft 5 mikrogram/kubikmeter som årsmedelvärde för skydd av kulturvärden och material. 14

15 22 Maten, fosforn övergödningen Fosfor är en ändlig resurs som sakta men säkert förflyttas från gruvor till vattendrag och hav. Där blir den i princip oåtkomlig för all framtid då den späds ut dvs den sprids och oordningen ökar. Fosforn är knuten till människors näringskedjor och tyvärr är dessa kretslopp inte slutna ja inte ens på väg att bli det. Genom att använda vattentoaletter och dessutom blanda upp människors naturliga avfall med en massa kemikalier så görs avloppsresterna oanvändbara för mänskliga odlingar. Förutom fosforläckage till havet så späds eländet på med att en massa kväve också läcker ut i havsmiljön och påskyndar igenväxning av badvikar och andra smultronställen. Kvävet kommer delvis från jordbruket. Den största delen av kvävet (egentligen kväveoxiderna) kommer från luftnedfall från trafik och annan storskalig förbränning. Stora delar av det kväve som faller ned över Sverige och som så småningom lakas ut till olika vattenmiljöer kommer utifrån. Å andra sidan transporteras våra luftföroreningar vidare - i regel österut. Urin- eller näringsseparerande toaletter Källsortering innebär ju som bekant att man sorterar avfall innan man överhuvudtaget blandar ihop det. Vi har i regel vant oss vid att inte blanda samman tidningspapper med matavfall o.s.v. Nu är turen kanske kommen till att inte blanda samman kiss och bajs - ens på toaletten med avlopp från köket, industrin och annat. Det finns alltså redan idag sådana toaletter som har två olika avloppsrör. Det gäller bara att sortera rätt. Då fungerar separationstoaletterna utmärkt. En näringsfråga... Genom att ta vara på kisset som är ett utmärkt gödningsmedel för bondens åker kan vi minska importen av de krympande lagren av salter som används för tillverkning av konstgödning. Om alla svenska människors urin kunde användas i det svenska jordbruket skulle vi kunna låta bli att importera konstgödning helt och hållet. Det innebär i pengar en besparing på c:a 4,5 miljarder kr om året. Det kan vi bygga många nya urinuppsamlingssystem för. Samtidigt minskar vi kväveföroreningarna i det mottagande vattenområdet och ute i havet. Därmed undviker vi att den uppmärksammade övergödningen fortskrider för många havsområden. Näringsämnena skall naturligtvis hamna på åkern där de behövs för produktion av föda till människor och djur. De kommer ju därifrån via fodret. De gröna växterna svarar för all produktion på vår jord. Vi människor och alla andra djur får nöja oss med att konsumera av växternas produktion och av skatterna i jordens skorpa. De gröna växterna använder koldioxid och vatten som huvudsakliga råvaror. De behöver dessutom mindre mängder av växtnäringsämnen som till stor del kommer från jordens skorpa. De viktigaste är kväve-, fosfor- och kaliumföreningar. De utgör ett värdefullt kapital som vi måste hushålla med. Kväve kommer ursprungligen från luften. Vissa växter kan fixera luftens kväve med hjälp av bakterier i samverkan med dessa växters rötter. De omvandlar därmed luftens kväve till en form av salt som gör det möjligt för växter att använda kvävet i sin produktion. Hälften av det kväve som används av våra kulturväxter kommer dock från kemiska fabriker. I dessa omvandlas luftens kväve till handelsgödsel. Kvävgas finns det gott om i luften men det går åt stora mängder energi ofta oljebaserad för processen. Större delen av jordens energiförbrukning kommer från fossila bränslen. Därvid överförs kol från underjorden till koldioxid i atmosfären vilket leder till växthuseffekten som många anser är vårt största miljöhot idag. Därför måste vi hushålla med kväverika gödningsämnen. Fosforgödsel är ett mineral från jordskorpan. Det kan liknas vid skatter i en kista. Lagrade resurser som bara finns i en viss omfattning. Förmodligen är rena Anteckningar 15

16 fosformineraler bland de första lagerresurser som det kommer att uppstå brist av. Av statistik framgår dock att fosfortillgångarna kan räcka i ytterligare några hundra år. All fosfatråvara innehåller dock kadmium som är en mycket giftig metall och de förhållandevis rena tillgångar som används i vårt land är mycket begränsade. Kadmium anses vara det allvarligaste föroreningshotet mot våra grödor. Redan idag har vi i västvärlden nått upp emot hälften av de kadmiumhalter i våra kroppar som befaras kunna leda till skador på njurarna. Den vägen vill vi inte fortsätta på. Ingenting försvinner men allting sprids. Ungefär tre fjärdedelar av de växtnäringsämnen som tillförs jordbruksmarken försvinner ut i vattendrag, sjöar och kustnära hav. Där händer samma sak som på åkern. Ju mer vi gödslar desto mer växer det. När det blir mer växter får vi också mer av djur och bakterier som äter av växterna. Djur och bakterier behöver dock inte bara mat. De behöver också syre att andas och idag har syret tagit slut inom en tredjedel av Östersjöns bottenområden. Döda områden som dessutom blir giftiga genom att bakterier som lever i syrefria miljöer utvecklar giftiga svavelföreningar. Vi har all anledning att hushålla med våra växtnäringsämnen men hur handskas vi med dem? En stor del läcker ut direkt från jordbruksmarken. Av de växtnäringsämnen som ingår i maten vi konsumerar hamnar en fjärdedel på soptippen om vi inte komposterar köksavfallet. Tre fjärdedelar avgår via toalettstolen. I avloppsnätet blandas de värdefulla växtnäringsämnena med allehanda kemikalier från duschar, tvättmaskiner, sjukhus, bensinstationer och mindre industrier. Denna osannolika soppa av kemikalier skickar vi till de så kallade reningsverken, i tron att där jobbar trollkarlar som klarar av att sortera upp de ingående ämnena i rena fraktioner som kan återanvändas. Självfallet är detta en illusion. Personalen på reningsverken utför ett bra och värdefullt arbete men reningsverken är inte konstruerade för att kunna sortera upp de ingående ämnena. Inkommande miljögifter och tungmetaller passerar antingen rakt genom reningsverket eller återfinns i det slam många vill använda för att producera ny mat av. Med ett källsorterande toalettsystem återvinns urinen innan den blandats med andra kemikalier. Med urinen återvinns 96 % av de värdefulla växtnäringsämnen som ingår i vår mat. Urinen bör ses som jordbrukets gula guld som vi noggrant bör återvinna och återanvända för livsmedelsproduktion. Bajset innehåller bara 4 % av växtnäringsämnena och kan betraktas som förhållandevis värdelöst. Självfallet vore det bra om vi även återvann bajset för energiproduktion eller som jordförbättringsmedel men viktigast är att återföra urinen till jordbruket. På motsvarande sätt läcker även näringsämnen ut från skogsmark. Den huvudsakliga förklaringen till dessa näringsläckage härstammar från atmosfäriskt nedfall av framför allt kväveföreningar. Visst kväveläckage påverkar i vissa fall även grundvatten särskilt i jordbruksbygder. 23 Du skall icke blanda Du skall av ovan angivna skäl icke blanda. Genom att bland in okända kemikalier i näringskretsloppen blir de som framgått ganska otrevliga att återföra till de delar av samhället där de behövs nämligen på bondens åker. En del av kemikalieinblandningen sker förvisso i industrin, men en hel del kommer via våra toaletter, golvbrunnar och diverse avlopp. Sopa framför egen dörr heter det. Var har du din sopborste? Eller har du det helt rent? 16

17 24 Havsörnen flyger igen I vårt land tog miljödebatten fart i början av talet. Rachel Carsons bok, Tyst vår blev en väckarklocka. Många fåglar som var knutna till jordbrukslandskapet hade minskat påtagligt i antal. Gulsparven blev näst intill en sällsynthet. Många tänkte sig sorgset en framtid med tysta sommarängar utan lärkans drill. Utsädet behandlades ned kvicksilverföreningar och insektsmedel som DDT användes flitigt. Rovfåglar som livnärde sig på gnagare och på sommarängens fåglar fick i sig allt större mängder av dessa miljögifter. Miljögifterna hamnade på olika vägar i sjöar och hav. De togs upp av vattenlevande organismer. Fisk fick allt högre halter. Fiskätande fåglar som fiskgjuse och havsörn drabbades svårt. Larmrapporter berättade om rovfåglars bon där äggen inte kläcktes. Så småningom har vi förstått att den främsta orsaken var att DDT gav upphov till en nedbrytningsprodukt, DDE med hormonliknande effekter. Rovfåglars äggskal blev för tunna. Många ägg höll inte för trycket från den ruvande fågeln. Pilgrimsfalken stod på gränsen till utrotning. Havsörn och berguv var mycket illa ut och även fiskgjuse, hökar och de små falkarna var kraftigt reducerade. Det var dock inte bara rovfåglar som drabbades av miljögifterna. I animaliska produkter från jordbruket konstaterades förhöjda kvicksilverhalter. Kvicksilvergädda blev ett begrepp. Drabbades rovfåglarna av skador låg vi själva i farozonen. Sjöar svartlistades på grund av för höga kvicksilverhalter i fisken. Det blev därmed förbjudet att sälja fisk från dessa sjöar. Det ena miljögiftet efter det andra påträffades i förhöjda halter i naturen men även i våra egna kroppar. Larmrapporterna blev allt vanligare. I en av många forskarrapporter konstaterades att mödrar som ätit lax från Lake Michigan i USA födde barn med försenad förståndsutveckling. Något måste göras. Kvicksilverbetningen av utsäde upphörde. I början av 1970 talet upphörde användningen av DDT i Sverige och i våra grannländer. PCB avvecklades liksom en del bekämpningsmedel. Resultatet visade sig snart. DDT halterna i levande organismer har minskat med 90 %. PCB halterna med 75 %. Av den samlade mängden PCB som tillverkats finns dock två tredjedelar kvar i våra samhällen och läcker långsamt ut i naturen. DDT halterna sjunker nu i långsammare takt på grund av internationell spridning. Indien, Kina och ytterligare några länder tillverkar fortfarande DDT. Ett 30- tal länder använder det fortfarande för att bekämpa malaria. Varje år dör över en miljon människor i denna sjukdom. In tíll dess att andra metoder utvecklats kommer DDT att användas i kampen mot malaria och därmed spridas globalt med de storskaliga vädersystemen och via naturens näringskedjor där även vi människor ingår. Utvecklingen har dock gått åt rätt håll. Att avgifta samhället är idag ett av EU s prioriterade miljömål. Gulsparven hörs åter framföra sin karaktäristiska strof, ett, två tre, fyra, fem, sex, sjuuuuu. Jordbrukslandskapets fåglar återhämtade sig rätt snabbt. Fiskgjusen är återigen en vanlig syn längs våra stränder sökande efter föda. Pilgrimsfalk, berguv och havsörn har återhämtat sig långsammare men har åter nått livskraftiga stammar. Avgifta samhället Vi lever i en kemisk soppa och hela tiden lägger vi nya kemikalier till receptet. Vi har redan producerat 20 miljoner syntetiska kemikalier. Ungefär använder vi kommersiellt. Var nionde sekund upptäcker vi en ny kemisk substans. Var och en av oss har vi ungefär 500 syntetiska ämnen i våra kroppar. Ämnen som naturen inte kände för några tiotal år sedan. Många av de kemikalier vi utvecklar är förhållandevis harmlösa. Andra är mer tveksamma eller skadliga. Sådan ämnen återfinns ofta i vardagliga produkter som rengöringsmedel, färger, bekämpningsmedel och tillsatser i plaster. Vi känner dem som antibakteriella medel, stabilisatorer m.m. Anteckningar 17

18 Många är hormonellt aktiva. Det vill säga, de uppträder på ett liknande sätt som kroppens egna signalsubstanser och skapar oreda i vårt immunförsvar och reproduktionssystem. Andra leder till försenad intellektuell utveckling och ibland cancer. Nyligen uppmärksammade massmedia att vissa tvättsvampar innehöll Tributyltenn (TBT) som antibakteriellt medel. Ämnet har tidigare förbjudits i båtbottenfärger då det visade sig ha hormonliknande effekter. Enkönade snäckor utvecklade dubbla könsorgan. Redan i mycket små mängder anses ämnet kunna störa människans immunförsvar och rubba vårt hormonsystem. Det återfanns dock i tvättsvampar, t- tröjor, duntäcken och till och med i bakplåtspapper och kunde spåras i bröd som bakats på sådant papper. I Nordamerika och Västeuropa har männens spermieproduktion halverats. Ingen kan med säkerhet ange orsaken men misstankarna riktas mot den soppa av hormonliknande kemiska ämnen som vi dagligen sprider i vår omgivning. Den ofta citerade Indianhövdingen Seattle sa så här: Människan vävde inte livets väv. Vi är blott en del av den. Vadhelst vi gör mot väven gör vi mot oss själva. Kemikalier som vi använder i vår dagliga konsumtion, sprids i naturen och återfinns i våra kroppar. Kan någon förklara varför vi behöver antibakteriella medel i tvättsvampar och rengöringsmedel för vardagligt bruk? 25 Varor utan faror Hövding Seattle ville få den vite mannen att förstå hur allting i livets väv hänger samman. Jorden är vår moder. Det som händer jorden händer alla jordens söner och döttrar. Vi tillverkar bromerade flamskyddsmedel för att minska riskerna för bränder i elektronisk utrustning vilket fått som konsekvens att halten av flamskyddsmedel i modersmjölk fördubblas vart femte år. Dessa ämnen är kända för att kunna ge hormonella störningar, störa vårt immunförsvar och även förorsaka cancer. Vi löser ett problem men skapar samtidigt ett annat. Bromerade flamskyddsmedel är liksom dioxiner, PCB, pentaklorfenol, tributyltenn, ftalater, polyklorerade naftalener, polycykliska aromatiska kolväten och DDT exempel på miljögifter som är speciellt skadliga för levande organismer på grund av några gemensamma egenskaper. De är vanligen svåra att bryta ner för organismerna i naturen och blir därmed långlivade. De är ofta fettlösliga och stannar därför gärna kvar i fettrika delar av våra kroppar. De är dessutom giftiga. I naturen blir koncentrationerna av dessa ämnen ofta större ju högre upp i näringskedjan man kommer. Sådan ämnen som levande organismer inte kan handskas med får vi över huvud taget inte använda. I EU s senaste miljöprogram prioriteras målsättningen att avveckla värstingarna bland miljögifterna. Arbetet går dock långsamt. Låt oss börja med vad vi själva kan göra. Använder vi PVC-plast där mindre skadliga plastsorter uppfyller de tekniska kraven? Behöver vi antibakteriella tvättmedel? Vad använder vi för preparat i trädgården? Vad gör vi med elektroniska apparater som tjänat ut? Till soptippen skall de inte! Hur impregnerar vi träkonstruktioner? Vad målar vi våra båtar med? Vad gör vi med alla gamla burkar och dunkar som står i förråd och garage? 26 Oljan - en episod Sett i ett mycket långt perspektiv så är vår oljestund på jorden en mycket kort episod vad gäller utvinning av energi. Många årmiljoners samlade fotosyntes som lagrats nere i jordskorpan förbrukas/utvinns nu i våldsam takt. Man räkna grovt med att vi under ett år bränner upp/förbrukar så mycket olja som det tog en miljon år att bilda. På lite mer än hundra år har vi gjort slut på ungefär hälften av hela lagret. Hittar man mer ja kanske. Man anser nu i allt fler kretsar att de stora fyndens tid är över. Om vi hittar något ytterligare stort oljefynd så är det fortfarande marginellt. 18

19 Ett tecken på detta är att de internationella oljebolagen dels ändrar namn från oljebolag till energibolag. Shell gjorde härom året en av sina största framtidsinvesteringar inte i oljeborrutrustning utan i ökenmark. Som ni säkert anar ser man nästa energifas runt hörnet där solenergi kommer att vara en stor produkt. Solfångare och solceller är framtidskoncept. 27 Vad säger forskningen om klimatförändringar SWECLIM är ett svenskt forskningsprogram som är ett samarbete mellan SMHIs Rossby Center och forskningsinstitutioner på Stockholms och Göteborgs universitet. Denna forskning finansieras främst av Miljöstrategiska forskningsstiftelsen MISTRA, och SMHI. De bilder som följer utgår från SWECLIMs regionala klimatscenarier från beräkningar under våren De har välvilligt ställts till förfogande för projektet Världens Chans och utgör således ett forskningsunderlag i form av möjliga framtidsscenarier för klimatet. Svensk klimatforskning inom SWECLIM Den första klimatberäkningen inom det svenska klimatforskningsprogrammet SWECLIM presenterades Sedan dess har modell- och metodikutvecklingen lett till nya versioner av den regionala klimatmodellen och uppdaterade beräkningar. Klimatscenariounderlaget har också utvidgats. I SWECLIM studeras hur de förväntade globala klimatförändringarna på års sikt baserade på fortsatta utsläpp av växthusgaser, kan påverka det regionala klimatet i Norden och vilka praktiska effekter detta kan få. Klimatscenarierna pekar på ett mildare och delvis regnigare klimat fram till år 2100 med temperaturhöjningar runt fyra grader över Skandinavien och en ökad nederbörd i norra Sverige med procent. Internationell forskningsbakgrund SWECLIMs senaste klimatscenario utgår från resultaten från två olika globala modeller, utvecklade vid Hadley Centre i Storbritannien samt Max-Planck Institutet för meteorologi i Hamburg i Tyskland. Data från dessa globala simuleringar som använts i SWECLIM visar en ökning i den globala medeltemperaturen runt 2,6 grader. Man kan inte med säkerhet säga hur snabbt en sådan förändring kommer att ske. Det finns osäkerhet i både klimatmodeller och i antaganden om framtida utsläpp. FNs klimatpanel IPCC anger i sin nyaste (2001) sammanställning en spridning av resultat för jordens medeltemperaturstigning under perioden från året 1990 till året Spridningen är från 1,4 till 5,8 grader. I det här perspektivet skulle en global uppvärmning på 2,6 grader kunna ske under 100 år, men också under en något kortare, eller längre, period. I vilket fall som helst ter sig 2,6 grader högre medeltemperatur på jorden, om 100 år inte som det osannolikaste eller mest extrema underlaget. För att i mer detalj studera hur en global temperaturökning skulle kunna påverka i Norden, har SWECLIM gjort regionala klimatsimuleringar har körts med 44 km horisontell upplösning, tioåriga perioder runt det nutida klimatet och för ett framtida klimatscenario och över ett område som sträcker sig från Atlanten till öster om Norden och från Medelhavsområdet till norr om Norden. Östersjön och insjöar finns med i SWECLIMs regionala klimatmodell. Ytterligare beskrivning kan rekvireras från Rossby Centre, SMHI tex via hemsidan Bland övriga resultat kan nämnas: - Främst lokalt något kraftigare vindar - Mildare snösäsong - Ändrat säsongsmönster i avrinning från älvarna - Lindrigare isförhållanden på Östersjön - Kanske kraftigare nederbördsextremer. I det fortsatta arbetet skall extremer och mått på osäkerhet i scenarierna vara i fokus. 19 Anteckningar

20 Ökad mängd växthusgaser under 1900-talet Halten av växthusgaserna har ökat i atmosfären under 1900-talet. Samtidigt har jordens medeltemperatur stigit med drygt en halv grad. Utifrån simuleringar med globala klimatmodeller har samband mellan dessa studerats. Medan en fortsatt global uppvärmning under nästa sekel är trolig med fortsatta utsläpp, är det svårt att med globala modeller svara på frågan om regionala effekter. Däremot ger globala modeller underlag för regionala beräkningar med andra metoder som avser att bättre illustrera möjliga regionala påföljder. Globala modeller behövs för att studera klimatförändringen. Än idag har globala modeller typiskt en så grov upplösning att de ger bäst information om stora skalor, t.ex. medelvärden på kontinentalskala. 28 Genomsnitt av tretton globala klimatmodeller Denna bild åskådliggör några regionala resultat hämtade från 13 globala modeller. Varje färgad linje visar ändringen i Nordens medeltemperatur från dessa globala scenarier som gjorts med inriktning på en gradvis fördubbling av antropogena växthusgaser i atmosfären. Den svarta linjen är medelvärdet av dessa simuleringar och tydliggör den långsiktiga trenden. Spridningen mellan modellerna är ett mått på osäkerheten. Spridningen beror dels på att modellerna är olika, dels på den naturliga variabiliteten i klimatsystemet, som också beskrivs i modellerna. Hur snabbt och mycket man antar att utsläppen ökar är också något som påverkar osäkerheten i klimatscenarier i allmänhet. Tendensen Tendens är dock entydig alla kurvorna pekar uppåt. Den svarta breda heldragna linjen visar genomsnittet av de tretton modellerna. Senare har analysen gjorts med 17 globala modeller. Resultatet blir detsamma. 29 Temperaturförändringar I bilden visas en beräkning av SWECLIM för en möjlig ökning av medeltemperatur mellan dagens klimat och vid en tidpunkt kring år Till vänster visas resultat för vintersäsongen (4.7 grader för hela Sverige), i mitten för sommarsäsongen (2.8 grader) och till höger för hela året (3.8 grader). Inom området är uppvärmningen något större mot norr och öst. Vintertid ses ett lokalt maximum kring Östersjön, vilket beror på minskat istäcke. Effekter som har med Östersjön att göra är knappast representerade i globala modeller. Det som påverkar gradienten från väst till öst är att Atlanten värms upp långsammare än kontinenten. 30 Växtsäsongens längd om 100 år Temperaturändringen påverkar också växtsäsongens längd, mätt i antalet månader under ett år i bilderna till vänster. I det beräknade scenariet förlängs växtsäsongens längd med 1-2 månader som framgår genom en jämförelse mellan dagens läge och det beräknade framtidsscenariot. Förändringen väntas påverka skog- och jordbruket men även naturliga ekosystem. 31 Snögränsens förskjutningar Ändringar i temperaturklimatet och nederbördsklimatet knyts ihop i t.ex. ändringar i snöklimatet. I bilden till vänster visas simuleringar av snösäsongens varaktighet i medeltal. Nutid motsvarar ungefär de observerade förhållanden för Det beräknade scenariet på 100 års sikt visar1-2 månader kortare snösäsong. 20

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se MILJÖMÅL: FRISK LUFT Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Det kan vara svårt att förstå effekterna av luftföroreningar när de inte fysiskt går att se. Genom ett enkelt experiment synliggör ni för ögat

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Frågor till människan i naturen

Frågor till människan i naturen Frågor till människan i naturen Mål 1 - häfte: Känna till hur människan har utvecklats och startade att påverka naturen. 1) Hur skiljer sig människan från andra djurarter på jorden? 2) Människoarten homo

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, 2003 10. Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. YTTRE MILJÖ luft biosfären mark vatten PÅVERKAN

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö Giftfri miljö LOKALT ÖVERGRIPANDE MÅL De kemiska ämnenas påverkan på hälsa och miljö skall vara försumbar inom en generation i Trelleborgs kommun. Tillförsel av miljögifter i avloppsvatten, dagvatten,

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL Farligt avfall är sådant som kan vara skadligt för hälsa eller miljö om det inte tas omhand på rätt sätt. Farliga ämnen finns i små mängder i varje hushåll, men sammanlagt

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant

Läs mer

CHANS KUNSKAPSLYFT - I FOLKBILDNINGEN. Copyright: och licensinnehavare V1.1:010425

CHANS KUNSKAPSLYFT - I FOLKBILDNINGEN. Copyright: och licensinnehavare V1.1:010425 VÄRLDENS CHANS HANS! - ETT GRÖNT KUNSKAPSLYFT - FÖR MILJÖMÅL OCH KLIMATARBETE - MED RESURSSNÅLARE LIVSSTIL - MED LÄTTARE PACKNING VAR OCH HUR? - I KOMMUNER OCH LANDSTING - I FOLKBILDNINGEN - I NÄRINGSLIVET

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Kretslopp mellan stad och land?

Kretslopp mellan stad och land? Lärarhandledning Kretslopp mellan stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå att staden

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi. LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3

Läs mer

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor UPPDRAG: SOPOR Vid gamla boplatser hittar arkeologer aska, ben och frön. Det kan vara fynd som är tusen år gamla spår efter människor som levde innan sopbergens tid. Deras sopor var inte farliga för miljön.

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla Hållbar utveckling Ana s Khan 9C Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla 21/5-2010 Innehållsförtec kning Inledning...sid. 3 Bakgrund...sid. 3 Hypotes...sid. 3 Syfte...sid.4 Metod...sid.

Läs mer