Linkullasjön i Ingå belastningsutredning och restaureringsplan. Anne-Marie Hagman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Linkullasjön i Ingå belastningsutredning och restaureringsplan. Anne-Marie Hagman"

Transkript

1 NYLANDS MILJÖCENTRALS RAPPORTER 5sv 2009 Linkullasjön i Ingå belastningsutredning och restaureringsplan Anne-Marie Hagman Nylands miljöcentral

2

3 NYLANDS MILJÖCENTRALS RAPPORTER 5 sv 2009 Linkullasjön i Ingå belastningsutredning och restaureringsplan Anne-Marie Hagman Helsingfors 2009 Nylands miljöcentral Nylands miljöcentrals rapporter 5 sv

4 NYLANDS MILJÖCENTRALS RAPPORTER 5 sv 2009 Nylands miljöcentral Omslagsdesign: Sari Laine Omslagsbild: Tero Taponen Tryckeri, ort, 2009 Publikationen finns även tillgänglig på webben: ISBN (PDF) ISSN (webbpubl.)

5 INNEHÅLL 1 Inledning Material och metoder Beräkning av belastningen för Linkullasjön Bedömning av toleransnivån för extern belastning Bedömning av intern belastning Linkullasjöns utgångsstatus Linkullasjöns belastningsutredning Extern belastning Intern belastning Mål Möjliga metoder för restaurering av Linkullasjön Minskning av extern belastning Extern belastning av närsalter från jordbruket Belastning från glesbebyggelse Belastning från djurhållning Borttagning av vattenväxter Vård av fiskbeståndet Intensivfiske Restaurering av utfallsdiken och bäckar Beaktande av havsöringsstammen Uppföljning av fiskbeståndets struktur Förbättring av kräftornas tillväxt Ökning av syrehalten Borttagning av sediment Metoder som inte är lämpliga Höjning av vattennivån Kemisk fällning av fosfor Uppföljning Sammanfattning REFERENSER BILAGOR Kuvailulehti Presentationsblad Nylands miljöcentrals rapporter 5 sv

6 1 Inledning Nylands miljöcentral gjorde i samarbete med Ingå kommun en statusbeskrivning av Linkullasjön i Ingå Projektet fortgick under 2008 med en belastningsutredning och med utgångspunkt i statusbeskrivningen och belastningsutredningen lade man sedan upp en restaureringsplan. Styrgruppen bestod av Patrik Skult (Ingå kommun), Jarmo Vääriskoski och Anne Marie Hagman (Nylands miljöcentral). Dessutom har Sirpa Penttilä och Tero Taponen på Nylands miljöcentral bidragit med synpunkter på arbetet. Harri Aulaskari på Nylands miljöcentral och Mikko Koivurinta på Nylands TE central har lämnat synpunkter på avsnittet om kräftornas tillväxt. Bild 1. Linkullasjöns läge i Ingå kommun. Skala 1 : Tillstånd: Lantmäteriverket, tillstånd nr 7/MLL/8 och Genimap Oy, tillstånd L4659/02.

7 2 Material och metoder 2.1 Beräkning av belastningen för Linkullasjön VEPS systemet ger information med en precision av tredje gradens avrinningsområde. Närmare uppgifter om VEPS systemet finns i bilaga 2. VEPSinformationen har preciserats separat för Linkullasjön. För belastningsberäkningen hämtades den specifika belastningen för både fosfor och kväve från VEPS (tabell 1). Tabell 1. Specifik belastning (kg/km 2, kg/inv.) som har använts för uppskattningen av fosfor- och kvävebelastningen på Linkullasjön. Siffrorna är ett medeltal från Fosfor Kväve Åkerodling ,90 Skogshushållning 1,26 14,46 Nedfall 7,78 458,52 Naturlig urlakning 6,67 196,05 Dagvatten 1,56 92,10 Glesbygd och fritidsboende 0,39 2,68 Punktbelastning 0 0 Torvproduktion 0 0 Åkerodlingens och skogshushållningens andel i Linkullasjöns tillrinningsområde bedömdes med hjälp av kartprogrammet Arc Gis. Andelarna multiplicerades med den tillrinningsområdesvisa specifika belastning som ficks ur VEPS. Vid bedömningen av belastningen från glesbebyggelsen användes invånarantalet i VEPS. Systemet angav antalet för ett område som var större än Linkullasjöns tillrinningsområde. Med hjälp av en ekvation räknades antalet om för att motsvara sjöns tillrinningsområde. Detta invånarantal multiplicerades sedan med den specifika belastningen ur VEPS. Dessutom gjordes en kontrollräkning av glesbygdsbosättningen med hjälp av kartprogrammet. Också för den naturliga urlakningen och nedfallet hämtades specifika belastningar från VEPS. Eftersom Linkullasjöns tillrinningsområde är mindre än det som ingår i VEPS ställdes belastningen i relation till sjöns tillrinningsområde. Vid beräkningen av den naturliga urlakningen drogs sjöns areal av. Nedfallet ansågs gälla endast vattenområdet. Genom en hopräkning av de ovannämnda uppgifterna fick man fram den totala belastningen. Sjöns förmåga att tåla belastning bedömdes enligt Vollenweiders modell (1976). För beräkningen användes en Excel fil tillhandahållen av Erkki Saarijärvi på Vesi Eko. 2.2 Bedömning av toleransnivån för extern belastning Med extern belastning avses den belastning av näringsämnen och fast substans som hamnar i sjön med vattnet från tillrinningsområdet. Belastningen härrör från luftburet nedfall och naturlig urlakning samt mänsklig verksamhet såsom jord och skogsbruk samt glesbebyggelse. Vid restaurering av sjöar är det av yttersta vikt att klarlägga vilka externa belastande faktorer som förekommer och hur betydande belastningen är. Nylands miljöcentrals rapporter 5 sv

8 Tillrinningsområden kan indelas i när och fjärrtillrinningsområden. Tillrinnande åar för i allmänhet med sig belastning längre ifrån. Belastningen från näraliggande tillrinningsområden tillförs som diffus belastning via mindre fåror. Typiskt för näraliggande tillrinningsområden är att halterna varierar kraftigt (Lappalainen 1990). För bedömning av toleransnivån för extern belastning kan Vollenweiders modell (1976) tillämpas. I den jämförs den externa belastningen med den hydrauliska ytbelastningen. Den sistnämnda belastningen räknas fram genom att man dividerar tillflödet med sjöns areal eller medeldjupet med omsättningstiden. Toleransgränserna har angetts utifrån omfattande undersökningar av sjöar. Den s.k. kritiska gränsen (Pv=0,174x 0,469 ) beskriver en situation där belastningen leder till att eutrofieringen accelererar. Den tillåtna gränsen (Ps=0,055x 0,635 ) å sin sida anger den belastningsnivå som sjön klarar av utan att den övergöds. Vanligtvis använder man en streckad kurva som gräns för den tillåtna belastningen där fosforbelastningen är 0,15 g/m 2 /år (bild 2). Vid tillämpandet av denna modell ska man komma ihåg att den endast är riktgivande och generell och att den inte tar hänsyn till sjöns särskilda egenskaper. Enligt Vollenweiders modell är den uppskattade belastningen på Linkullasjön större än sjöns toleransnivå (se sid. 11). Extern fosforbelastning, g/m 2 /år 10,0 1,0 0,1 Eutrofa sjöar K = 0.30 Kr K = 0.15 S K = 0.10 S Mesotrofa sjöar Oligotrofa sjöar Kritisk gräns för ext. belastn. Tillåten belastning Belastningsnivå: Nuläge Tillflöde/areal Bild 2. Bedömning av extern fosforbelastning enligt Vollenweiders modell. Den tillåtna belastningen kan anses ligga i punkten Ks=0, Bedömning av intern belastning Med intern belastning avses att näringsämnen i bottensedimentet börjar frigöras och recirkulera. När sjön eutrofieras ökar dess produktionsnivå och det bildas mer nedbrytningsbara substanser. Vid nedbrytningen förbrukas syre ur sedimentet. När syret tar slut börjar fosfor som finns bunden i sedimentet frigöras. Näringsämnen kan även frigöras när fiskarna letar efter föda i bottensedimentet. Särskilt braxen, sutare, björkna och ruda som alla hör till karpfiskarna är fiskar som söker sin föda på bottnen. Även mörtarna kan frigöra näringsämnen i vattnet från bottnen i sitt letande efter föda. Fosfor börjar också frigöras när ph värdet

9 stiger så att vattnet blir påtagligt alkaliskt. I näringsrika sjöar kan växters och algers assimilation höja vattnets ph värde till över nio. Då kan den interna belastningen öka ytterligare. Det är svårare att bedöma den interna belastningens storlek. För att man ska kunna beräkna den måste man veta mängden sedimenterande material i sjön eller sedimenteringshastigheten. Det är dock möjligt att indirekt uppskatta den interna belastningen. Utifrån den tillförda belastningen i sjön kan man beräkna den genomsnittliga fosforhalten i vattenpelaren. Enligt Frisk (1978) beräknas denna med formeln: C = (1 R) * I / Q, där C = genomsnittlig fosforhalt, mg/m 3 R = retentionskoefficient = 0,370 I = tillförd belastning, mg/s och Q = flöde, m 3 /s Genom att jämföra den beräknade totalfosforhalten med den uppmätta halten kan man uppskatta storleken på den interna belastningen. Om den konstaterade fosforhalten är påtagligt större än den beräknade, kan man anta att sjön är utsatt för intern belastning. Om den konstaterade halten däremot är mindre än den beräknade, sedimenteras den substans som tillförs sjön mer permanent. Utifrån vattenpelarens fosforhalt är det möjligt att förutsäga klorofyllhalten. Halterna av klorofyll a och totalfosfor korrelerar tydligt enligt en undersökning av Pietiläinen och Räike (1999). Förklaringsgraden i undersökningen var 0,89. Ur materialet erhölls ekvationen för en rät linje: y = 0,5655x 1,9312, där y är klorofyllhalten och x är totalfosforhalten. Förhållandet mellan halten av klorofyll a och totalfosfor ger information om fiskbeståndets inverkan på bildandet av växtplankton. Genom att jämföra den predikterade klorofyllhalten med den konstaterade halten kan man bedöma om det lätt uppstår algblomning i sjön. Om den konstaterade halten är klart högre än den predikterade, är också förhållandet mellan klorofyll och fosfor stort. Båda dessa omständigheter talar om fiskbeståndets inverkan på uppkomsten av algblomning. I sådana fall kan man som restaureringsåtgärd rekommendera bl.a. åtgärdande av näringskedjan under förutsättning att provfisket visar att fiskbeståndets struktur är skev. Nylands miljöcentrals rapporter 5 sv

10 3 Linkullasjöns utgångsstatus Linkullasjöns status har undersökts 2007 (Hagman 2008). Enligt rapporten är Linkullasjöns areal 61,3 ha och den hör till Ingå ås avrinningsområde. Sjön har ett medeldjup på 4,2 m och dess största djup är 6,6 m. Tillrinningsområdet är 11,5 km 2 och där ingår mycket åkermark. Bebyggelsen är gles (bild 3). Bild 3. Linkullasjöns tillrinningsområde, skala 1 : SYKE, Lantmäteriverket, tillstånd nr 7/MYY/07 och Genimap Oy, tillstånd L4659/02. Vattenkvaliteten återspeglar förhållandena i en eutrof sjö. Totalfosforhalten i juni 2007 var 64 μg/l och i augusti 46 μg/l. Förhållandet mellan halten av klorofyll a och totalfosfor var vid samma tidpunkter 0,42 respektive 1,35. I synnerhet det sistnämnda värdet visar att fiskbeståndet har en försämrande effekt på vattnets kvalitet. Också algblomning har konstaterats, senast 2007 i samband med en inventering av vegetationen. Linkullasjön har tydliga skikt, vattentemperaturen var 18,4 o C på en meters djup, 17,4 o C på tre meters djup och 15,3 o C på mer än fem meters djup. Vintern 2003 konstaterades syrebrist i sjön. I mars 2007 fanns det gott om syre. I juni 2007 fanns det endast lite syre (2,1 mg/l) på mer än fem meters djup. I augusti var situationen ännu sämre med 1,7 mg/l syre på samma djup. Fiskfaunan omfattar gärs, abborre, sarv, braxen, löja och mört. Förekommande rovfiskar är gös och gädda. Dessa är de viktigaste fiskarterna enligt Ingå fiskeområdes nyttjande och vårdplan (2001). Dessutom förekommer även inhemsk kräfta. Havsöringen skulle ha möjligheter att stiga till sjön längs Ingå å men ingen öring har observerats vid elprovfiske i åns forsar. Fiskfaunan domineras av karpfiskar. Vegetationen är på sina ställen mycket riklig. I synnerhet utloppet vid den östra ändan av sjön är igenvuxet med vegetation som i huvudsak består av

11 kaveldun, gäddnate och gul näckros. Där finns också gott om vass. Likaså håller den västra ändan av sjön på att växa igen. Sjöns vattenvegetation med luftskott består av vass, bredbladigt kaveldun, sjöfräken, pilblad och starr. Även sjösäv förekommer. Framför dessa finns flytbladsväxter såsom gul näckros, vattenpilört och gäddnate. I Heikkiläs sedimentundersökning (2008) konstateras följande om sedimentet i sjön: Sedimentet har en yta som är lös och vattenhaltig. I mitten där sedimentprovet är kompakt sjunker vattenhalten rejält, men den ökar sedan något mot slutet. Halterna är normala för sjösediment. Visuellt var sedimentet mycket tätt och på ytan något sulfidrandigt som anger syrebrist i vattnet nära bottnen under den aktuella sedimenteringsfasen. Halten av organiskt material i sedimentet var låg och längs hela provets längd cirka 10 % (över och under). Mängden totalfosfor i den översta metern av bottensedimentet är låg, cirka 1 mg/g torrt sediment. De högsta totalfosforhalterna finns alldeles vid sedimentets yta, 1,5 mg/g DW. De uppmätta fosforhalterna i ytvattnet är för sin del klart höga. Man kan därför anta att bottensedimentet avger avsevärt med näringsämnen. Ytterligare undersökningar behövs dock för att säkerställa saken. Nylands miljöcentrals rapporter 5 sv

12 4 Linkullasjöns belastningsutredning 4.1 Extern belastning I Linkullasjöns tillrinningsområden finns mycket odlingsmark, nästan 38 procent. Skogen svarar för knappt 60 procent och bebyggelse finns i någon mån. På grundval av dessa uppgifter kan man sluta sig till att den externa belastningen på sjön är stor. Den externa fosfor och kvävebelastningen härrör huvudsakligen från åkerodling. Kväve tillförs i någon mån även genom naturlig urlakning (bild 4). Bild 4. Den externa belastningen på Linkullasjön uppdelad efter olika belastningskällor. Sjön tillförs årligen cirka kg fosfor och kg kväve. Åkerodlingen ger över kg fosfor, dvs. nästan 90 procent av den totala belastningen. Från gles och fritidsbebyggelsen tillförs cirka 60 kg fosfor och 400 kg kväve. De största kvävekällorna är åkerodlingen (6 570 kg) och den naturliga urlakningen (2 135 kg) (tabell 2). Tabell 2. Den externa belastningen på Linkullasjön uppdelad efter olika faktorer. Fosfor, kg/år Kväve, kg/år Åkerodling Skogshushållning Dagvatten 1 39 Glesbygd och fritidsboende Punktbelastning 0 0 Torvproduktion 0 0 Boskapsskötsel 0 0 Nedfall 0 4 Naturlig urlakning Sammanlagt

13 Fosforbelastningens inverkan på Linkullasjön bedömdes enligt Vollenweiders modell (1976) (se sid. 6). Den externa belastningen överskrider klart den tillåtna. Belastningen bör minskas med 80 procent för att sjön ska klara dess negativa effekter. Om belastningen minskas med 90 procent skulle den klart och tydligt ligga under den tillåtna (bild 5). 10,0 Extern fosforbelastning, g/m2/år 1,0 0,1 Eutrofa sjöar KKr = 0.30 KS = 0.15 KS = 0.10 Kritisk gräns för ext. belastn. Belastningsnivå: Tillåten Nuläge belastning Mesotrofa sjöar 4. Oligotrofa sjöar 0, Tillflöde/areal Bild 5. Den externa fosforbelastningen på Linkullasjön enligt Vollenweiders modell (1976). Beräknad avrinning enligt 300 mm. Om belastningen minskas med 50 procent (1.) eller med 75 procent (2.) ligger den fortfarande klart över den tillåtna nivån. Först när belastningen minskas med 80 procent (3.) når den en tolerabel nivå. Om belastningen skulle vara endast 10 procent av den nuvarande (4.) hamnar den klart under den tillåtna nivån. 4.2 Intern belastning Den genomsnittliga fosforhalten räknad enligt den uppskattade fosforbelastningen är högre än de uppmätta fosforhalterna. Om de uppmätta halterna klart och tydligt skulle vara större skulle Linkullasjön ha en tydlig intern belastning. Men enligt modellen förefaller sjön inte ha någon större intern belastning (tabell 3, bild 6). Dock vet man att fiskbeståndet har en försämrande inverkan på vattenkvaliteten och att syresituationen mot slutet av somrarna är dålig. Av denna anledning kan man anta att det även förekommer intern belastning trots att modellen inte ger belägg för detta. Tabell 3. De beräknade genomsnittliga och uppmätta fosforhalterna i Linkullasjön. Tillförd fosforbelastning, kg/år Genomsnittlig beräknad fosforhalt, µg/l Uppmätt fosforhalt, µg/l 64 (juni 2007) 46 (augusti 2007) Om man jämför den halt av klorofyll a som beräknats på basis av den konstaterade totalfosforhalten med den klorofyll a halt som konstaterats i sjön märker man att den konstaterade halten är lägre i juni än den beräknade och högre i augusti. Det Nylands miljöcentrals rapporter 5 sv

14 högre värdet pekar på att fiskfaunan har en försämrande inverkan på vattenkvaliteten, liksom även förhållandet mellan klorofyllhalten och totalfosforhalten som var 0,42 i juni 2007 och 1,35 i augusti samma år (tabell 4, bild 6). Tabell 4. Beräknade och konstaterade halter av klorofyll a i Linkullasjön. Halter av klorofyll a beräknade utifrån konstaterad totalfosforhalt, µg/l Halter av klorofyll a beräknade enligt kalkylerad genomsnittlig totalfosforhalt, µg/l Konstaterade halter av klorofyll a, µg/l Juni Augusti Den beräknade totalfosforhalten (mörkblå cirkel) enligt den kalkylerade externa belastningen på Linkullasjön var lägre än den konstaterade (den mörkgröna och den ljusaste blå cirkeln) i juni, men högre än motsvarande i augusti (den ljusblå och ljusgröna cirkeln) (bild 6). När man jämför de halter av klorofyll a som beräknats utifrån den konstaterade totalfosforhalten med de konstaterade klorofyllhalterna märker man att modellen inte förutsäger algblomning. Den konstaterade klorofyllhalten i augusti (ljusgrön) är avsevärt högre än den som modellen ger (ljusblå). I juni förekom ingen blomning vilket syns på så sätt att den ljusaste blå och den mörkgröna cirkeln är mycket nära varandra. Bild 6. Jämförelse av de beräknade och konstaterade halterna av totalfosfor och klorofyll a i Linkullasjön.

15 4.3 Mål För att fastställa målen skickades en e postenkät till lokala aktörer. Bilaga 1 innehåller ett sammandrag av svaren från delägarlaget och en boende på stranden. Målen bygger på dessa svar och den uppfattning som den som har gjort sammanställningen har. För de konkreta målen svarar sammanställaren. Svararna ansåg att Linkullasjöns goda sidor var dess läge och möjligheterna att utnyttja den för rekreation. Sjön har haft ett gott bestånd av gös och flodkräfta och tidigare har det inte förekommit någon blågrönalgblomning. Dåliga egenskaper är att hela sjön växer igen av vass, att vattnet grumlas kraftigt efter regn, att utloppet vuxit igen (vattennivån kan stiga upp till 60 cm vid hårt regn), att gösstammen försvagas och att kräftorna är små. De viktigaste förändringar som behövs för att förbättra sjöns tillstånd är att minska närsaltsbelastningen (t.ex. sedimenteringsbassänger ) och att muddra utloppet. Efter restaureringen skulle vattnet i sjön vara klarare, mindre näringsrikt och renare. Fiskbeståndet skulle bestå av gös, gädda och havsöring. Likaså skulle sjön ha en livskraftig kräftstam. Landskapet skulle förbli oförändrat, men lövskogen skulle gallras något. Det skulle finnas märkbart mindre vass. Totalfosforhalten var 64 μg/l i juni och 46 μg/l i augusti. Målet kan sättas vid 20 μg/l även om det kan vara svårt att nå dit. Klorofyllhalten i augusti var 46 μg/l. Denna bör sänkas avsevärt (10 μg/l). Man borde även råda bot på dominansen av karpfiskar i fiskbeståndet så att karpfiskarna skulle utgöra mindre än 60 procent. Att sjön växer igen bör också motverkas. Den externa fosforbelastningen på sjön är mycket stor (1 195 kg) i förhållande till sjöns toleransnivå. Den bör minskas med cirka 950 kg. Nylands miljöcentrals rapporter 5 sv

16 5 Möjliga metoder för restaurering av Linkullasjön 5.1 Minskning av extern belastning För att minska den stora externa belastningen på Linkullasjön bör ett flertal åtgärder vidtas. Tillrinningsområdet har mycket odlingsmark som svarar för nästan 90 procent av fosforbelastningen. Åtgärderna bör således inriktas på att minska närsaltsbelastningen från åkrarna. Odlarna har uttryckt oro över att de diken som leder till sjön inte leder bort vattnet varvid det blir stående på åkrarna. Detta leder säkert till att belastningen ökar. Också sjöns utlopp är kraftigt igenvuxet med följden att vattnet kan bli kvar i dikena och på åkrarna Extern belastning av närsalter från jordbruket Belastningen från jordbruket kan minskas genom åtgärder som motverkar yterosion på åkrarna. Särskilt viktigt är att förhindra att det uppstår belastning. Belastning som redan uppstått kan man försöka begränsa till det område där den finns genom att vidta olika åtgärder som t.ex. att anlägga skyddszoner och sedimenteringsbassänger. Man kan erhålla miljöstöd för åtgärder som syftar till att minska den externa belastningen. För att restaureringen ska löna sig och förbättra sjöns tillstånd även på lång sikt måste den externa belastningen minimeras. Om den externa belastningen är alltför stor blir även den interna belastningen i sjön kraftigare. Belastningen bör minskas med 80 procent, dvs. cirka 950 kg för att komma ner till tillåten nivå. Skyddszoner bör inrättas i tillrinningsområdet. Dessa minskar mycket effektivt belastningen av både närsalter och fasta substanser på ytvatten. Fosforminskningen har konstaterats vara procent och minskningen av fasta substanser 60 procent (Uusi Kämppä & Kilpinen 2000). En skyddszon är ett minst 15 meter brett område permanent bevuxet med höväxter som anläggs på åkermark invid vattnet. Skyddszoner inrättas i synnerhet på brant sluttande åkrar. Likaså rekommenderas skyddszoner på erosions och översvämningsbenägna åkrar. För att skyddszonerna ska fungerar som de ska måste de skötas. Detta betyder i första hand att de slås eller att man har betesgång på dem. Ur vattenskyddssynvinkel är vidsträckta skyddszoner som är gemensamma för flera gårdar effektivast för att minska belastningen. Det är därför önskvärt att man planerar anläggandet och skötseln av skyddszoner tillsammans med grannarna. Detta ger sammanhängande skyddszoner som förbättrar den avlastande effekten (Valpasvuo Jaatinen 2003). Den exakta placeringen och behovet av skyddszoner bör redas ut genom fältbesök. Fosformängden i åkrarna kan fastställas med hjälp av markanalys. Det är enklare att minska på gödslingen om marken bevisligen är fosformättad. För att få fram korrekta gödselmängder kan man räkna ut näringsbalanser skiftesvis. Med hjälp av näringsbalansen ser man hur effektivt näringsämnena binds och man får också veta var de läcker ut. Balansuträkningen gör det möjligt att identifiera både välfungerande delar av produktionen och delar som behöver utvecklas för att kunna inrikta åtgärderna på kritiska områden. Detta gör det även möjligt att spara kostnader och förbättra gårdens ekonomi (Rajala 2001). Genom en avplaning av åkerdikenas slänter blir dikenas översvämningsvolym större (Mattila 2005). Av detta följer att strömfårans erosion minskar. En förstärkning av slänterna minskar också erosionen. Vid åtgärdandet

17 av åkerdiken bör man även beakta åtgärdernas konsekvenser för fiskbeståndet. Många fiskarter nyttjar diken som rinner ut i sjön som lekplatser. I synnerhet gäddan gör det, förutsatt att vattenkvaliteten och vegetationen i diket gör det möjligt. För att vattnet i dikena inte ska bli för varmt bör det finnas skuggande träd eller buskar längs dikena. Det är även möjligt att ha enstaka träd i skyddszonerna. Anläggandet av skyddszoner och åtgärderna för att restaurera fiskbeståndet stödjer således varandra. Dikesväxtligheten ger fiskynglet skydd och föda. Men om vegetationen är för tät förhindrar den vattenströmningen med försämrad vattenkvalitet som följd. Det kan då uppstå syrebrist eller alltför stor höjning av vattentemperaturen (Aulaskari et al. 2003). Förr fanns det fördjupningar längs åkerdikena men dagens odlingskultur har gjort slut på dessa naturliga våtmarker och sedimenteringsbassänger. Våtmarkernas och sedimenteringsbassängernas syfte är att förhindra att fast substans och närsalter som hamnat i vattnet transporteras till sjön nedströms. Våtmarksväxtligheten avlägsnar även närsalter som löst sig i vattnet medan sedimenteringsbassängerna endast avlägsnar fosfor som är bunden i fast substans. Sedimenteringsbassängerna ska helst tömmas varje år för att fungerar på bästa sätt (Puustinen & Jormola 2003). Lera hinner inte sedimenteras i bassängerna på grund av lerpartiklarnas struktur. Därför fungerar sedimenteringsbassänger inte nödvändigtvis särskilt effektivt för Linkullasjöns åkerdiken. Våtmarker kan fungera bättre, men denna rekommendation bör kontrolleras genom fältbesök. Belastningen kan minskas även genom odlingstekniska åtgärder. Om åkern plöjs i strändernas och dikenas riktning minskar fosforbelastningen avsevärt. Direktsådd minskar erosionsmängden avsevärt eftersom åkern har ett växttäcke året om. Då görs sådden direkt på stubben utan att åkern bearbetas separat (Alakukku 2004 ref. Mattila 2005). Det är även möjligt att sprida ut konstgödsel eller boskapsgödsel direkt i marken (Tulisalo 1998 ref. Mattila 2005) Belastning från glesbebyggelse Gles och fritidsbebyggelsens andel av den externa fosforbelastningen är 5 procent. Detta motsvarar cirka 60 kg fosfor om året. Stränderna har inte mycket bebyggelse utan den är spridd över hela tillrinningsområdet. Också denna belastningskälla bör beaktas så att belastningen minskas i mån av möjlighet. Fosforn i avloppsvattnet från glesbebyggelsen är i sådan form att den kan tas upp av algerna direkt varför avloppsvattenbelastningen lätt leder till att sjön eutrofieras. Lagstiftningen om behandlingen av avloppsvatten ändrades 2003 med förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät. Enligt förordningen måste avloppsvattnet renas på 85 procent av fosforn och 40 procent av kvävet. Kommunen kan lindra eller skärpa dessa bestämmelser. I områden som är viktiga ur vattenskyddssynvinkel kan även bestämmelser om att avloppsvattnet ska ledas utanför området eller transporteras bort lämnas (Mattila 2005). Fastigheternas avloppsvatten ska enligt rådande uppfattning behandlas i markbädd eller minireningsverk med förbehandling i slamavskiljare. Slamavskiljarna ska tömmas minst två gånger om året. Ur vattenskyddssynvinkel är egna torrtoaletter på fastigheterna att rekommendera. En torrtoalett använder inte vatten för transport av urin eller fekalier. En torrtoalett ska stå på en tät grund och vätska får inte läcka ut i marken (Hinkkanen 2006). Det bästa sättet att behandla glesbebyggelsens avloppsvatten är anslutning till det allmänna avloppsnätet. I många kommuner bygger man kontinuerligt ut detta nät. Ur vattenskyddssynvinkel är det inte bra att bygga ut enbart Nylands miljöcentrals rapporter 5 sv

18 vattenledningsnätet, eftersom belastningen på sjöar och vattendrag ökar om avlopp saknas Belastning från djurhållning Djurhållning förekommer inte i Linkullasjöns tillrinningsområde. Här har tidigare funnits svinhus. Belastningen från dem har eventuellt bidragit till sjöns nuvarande eutrofa tillstånd. 5.2 Borttagning av vattenväxter Vattenvegetation tas i allmänhet inte bort i syfte att förbättra vattenkvaliteten utan för att öka den öppna vattenarealen och för att den vägen förbättra möjligheterna till bad, båtliv och fiske. Vattenkvaliteten kan dock bli bättre om åtgärden förbättrar vattenströmningen. Åtgärden kan till exempel minska den syrebrist som förekommer i tät växtlighet. Vattenväxter kan tas bort även av landskapsmässiga skäl för att få öppet vatten och vegetation att bilda en varierande mosaik. Vattenväxterna har stor betydelse för djurplankton eftersom de erbjuder skydd mot att dessa blir byte för fiskar (Perrow et al. 1999; Hagman 2005). Till djurplankton hör bland annat den algätande vattenloppan. Om stora mängder djurplankton blir uppätna kan mängden växtplankton eller alger öka. Dessutom sitter det epifytiska alger på vattenväxterna och de näringsämnen som dessa har använt finns fortfarande kvar efter att växterna har tagits bort och kan nu upptas av växtplankton. Vattenvegetationen erbjuder även skydd och platser för födosökande för fiskyngel och lekplatser för fullvuxna fiskar. Vattenväxternas betydelse för sjöfåglarna är likaså uppenbar. Att gallra en alltför tät vegetation är ofta viktigt med tanke på fisk och fågelfaunans livsmiljö. Vattenvegetationen i mynningen till de diken som rinner ut i sjön är viktig för att fånga upp näringsämnen. Man bör vara försiktig med att ta bort för mycket av vattenväxterna i synnerhet på ställen där stränderna domineras av åkrar och kring dikesmynningarna. Det är också mycket viktigt att man samlar ihop och tar bort nermejade vattenväxter från vattnet och inte lämnar kvar rester som vid nedbrytningen förbrukar syre och frigör näringsämnen. Vattenväxter med undervattensblad upptar en del av sin näring från vattnet med bladen, medan vattenväxter med luftskott och flytblad tar näringen ur sedimentet (Wetzel 2001). Alla vattenväxter behöver ljus för assimilationen. Därför finns det vanligtvis inte undervattensbladväxter i grumliga vatten (Hyytiäinen 2000). Att dessa försvinner är ett tecken på att vattenkvaliteten blivit sämre. Vegetationen är ställvis mycket riklig och igenväxning förekommer i både östra och västra ändan av sjön. I den västra delen består växtligheten i huvudsak av vass. Borttagningen brukar lyckas bara man slår vassen tillräckligt ofta. Bästa tidpunkten för vasslåtter är mellan mitten av juli och mitten av augusti. Om man slår oftare än en gång per sommar kan den första gången förläggas till slutet av juni (Kääriäinen & Rajala 2005). Linkullasjöns utlopp finns i östra ändan (bild 6). Växtligheten där består av kaveldun, gäddnate och gul näckros. För att minska mängden kaveldun måste man slå upprepade gånger. För att avlägsna kaveldun som växer på land behövs andra metoder. Ofta behövs det grävmaskin för att få bort och lyfta upp mattor av kaveldun som har lossnat och driver omkring i sjön (Kääriäinen & Rajala 2005). Erfarenheterna av att slå gäddnate är både bra och dåliga. Gäddnaten måste slås flera gånger eftersom den är mycket seg. Den mjuka stjälken böjer sig undan slåtterkniven och slingrar sig runt den (Kääriäinen & Rajala 2005). Den gula

19 näckrosen har väldiga rotstammar som det växer ut nya blad ifrån. Därför rekommenderar man inte slåtter för att ta bort gul näckros (Kääriäinen & Rajala 2005) utan borttagningen bör helst göras med hjälp av en slags harv. Eftersom metoden rör om på bottnen kan den inte användas sommartid. Den bästa tidpunkten för denna åtgärd är september oktober då rekreationsanvändningen är mindre. Då finns det också mer näringsämnen i växternas rötter. Vattengrumlingen är vanligtvis övergående men det är bra att följa upp förändringarna i vattenkvalitet och siktdjup. I sjön växer även sjöfräken som kan slås, men allt klippavfall ska omsorgsfullt samlas ihop och avlägsnas från vattnet. Sjöfräken har förmåga att växa ut ur varje nod på klippta fjolårsskott och den sprids alltså allt effektivare om det blir klippavfall kvar i sjön (Kääriäinen & Rajala 2005). Bild 7. Linkullasjöns igenvuxna östra del. Bild: Tero Taponen Borttagning av vattenvegetation kan ge algblomning. Detta för att det efter slåttern återstår näringsämnen som kan utnyttjas av växtplankton i och med att också de epifytiska algerna på växterna avlägsnas med avfallet. Slåttern kan även leda till att djurplankton som håller algerna under kontroll går miste om sina skyddsställen och blir uppätna av fiskar med den följden att algmängden kan öka. Växtligheten i vattnet kan även ersättas av andra arter som är svårare att ta bort. Behovet av tillstånd är beroende av hur omfattande slåttern är. Slåtter i liten skala får göras utan tillstånd, men om slåttern inte är obetydlig ska anmälan göras till vattenområdets ägare och miljöcentralen en månad i förväg. De uppskattade kostnaderna för borttagning av vattenvegetation är euro per slagen hektar per år (Airaksinen 2004). Verkningarna av slåttern ska följas upp årligen. Man bör särskilt följa upp förändringarna i vegetationens utbredning. Det kan man göra genom att rita in vegetationsgränser på en karta. Uppföljningen ska alltid göras vid samma tidpunkt på året. Vid uppföljningen ska man också skriva upp om man observerat att någon växtart har ersatts av andra. Nylands miljöcentrals rapporter 5 sv

20 5.3 Vård av fiskbeståndet Intensivfiske Strukturen på floran och faunan kan förändras genom intensivfiske. Då borde mängden växtplankton minska. Arterna står i växelverkan med varandra. När det blir gott om en art, minskar någon annan och tvärtom. Intensivfiske eller biomanipulation bygger på denna tanke (Shapiro 1980). Mängden växtplankton dvs. alger kontrolleras dels av näringsämnena i vattnet och av ljuset, dels genom att djurplankton betar på dem. Fiskar och ryggradslösa rovdjur som nyttjar djurplankton som föda kan reglera deras mängd, som bör öka när man fiskar fiskarter som äter djurplankton. Då borde mängden växtplankton i sin tur minska. Som stöd för intensivfisket kan man inplantera rovfisk. Rovfiskarna håller kontroll på mängden fisk som äter djurplankton. Genom denna metod kan man även minska den interna belastningen i sjön. Fisk som skaffar sin föda från bottnen rör om sedimentet och frigör på detta sätt näringsämnen i vattenmassan (Sammalkorpi och Horppila 2005). Om fisket inriktas på dessa fiskar minskar bottengrumlingen och följaktligen den mängd näring som växtplankton har till sitt förfogande. Till följd av intensivfisket kan vattnet bli klarare vilket i sin tur kan leda till att vattenvegetationen sprider sig kraftigt. För att karpfiskarna inte på nytt ska ta över ska intensivfisket vara tillräckligt effektivt och kontinuerligt. Ett par varma somrar utan fiske kan redan vara tillräckligt för att karpfiskarna ska börja öka. Förändringen syns inte i rovfiskstammarna eftersom det bedrivs fiske på dem hela tiden. En annan möjlighet är riktat fiske efter de yngsta karpfiskarna på hösten. Detta skulle stärka abborrstammen. År 2003 drogs not på prov i Linkullasjön och notfiske bedrevs Utifrån detta notfiske kan man konstatera att fiskbeståndet domineras av karpfiskar. Hur mycket fisk behöver tas bort ur Linkullasjön? Vattnets totalfosforhalt kan tas för att bedöma vad som ska sättas som mål för fångsten (bild 8). Om totalfosforhalten understiger 50 μg/l är det lämpligt med en fångst på kg/ha/år (Sammalkorpi et al. 1999). Enligt medeltalet för totalfosforhalten sommaren 2007 (55 μg/l) skulle fångstmålet vara cirka 100 kg/ha/år och enligt maximihalten (64 μg/l) 110 kg/ha/år (bild 8). Bild 8. Bedömning enligt vattnets totalfosforhalt av hur mycket fiskbiomassa som bör tas bort (Sammalkorpi et al. 1999).

21 Enligt Jeppesen och Sammalkorpi (2002) kan man räkna den fiskbiomassa (kg/ha) som ska avlägsnas med ekvationen 16,9 * TP 0,52, där TP = totalfosforhalt μg/l. Beräknat på detta sätt bör cirka 136 kg/ha fiskbiomassa tas bort om man använder medeltalet (55 μg/l). Restaurering av näringskedjan kräver tillstånd av vattenområdets ägare. Alla som deltar i intensivfisketalkot ska ha erlagt fiskevårdsavgiften till staten. Kostnaderna för restaurering av näringskedjan är euro/ha (Airaksinen 2004) Restaurering av utfallsdiken och bäckar De utfallsdiken och bäckar som rinner ut i Linkullasjön kan fungera som lekplatser för fisk. Om man anlägger skyddszoner längs dessa kunde man få ner mängden närsalter och fasta ämnen som transporteras till sjön. Enstaka planterade träd eller buskar i skyddszonen ger skugga och förhindrar att vattnet blir för varmt. Träden ger även näring och skydd för olika organismer. Skugga minskar också vattenväxternas tillväxt. Dikena är mestadels raka, breda och grunda. Strömningsförhållandena blir mångsidigare om strömfåran förses med krökar och ges varierande djup. Om fåran är grund växer den igen. Vegetationen får inte vara alltför tät för då är vattenströmningen inte tillräcklig. Man får dock inte ta bort vegetationen helt, utan endast ta upp en fri smal passage i vegetationen. Detta underlättar i synnerhet möjligheten för havsöring att stiga för lek på hösten. Strömningen i den smala passagen förblir god även om flödet med tanke på tidpunkten skulle vara lågt. Man kan också ta bort växtligheten ställvis. Klippavfallet ska alltid samlas ihop och tas bort ur sjön. Man kan också sätta ut grus, sten och trämaterial för att göra utfallsdikena och bäckarna till bättre och mångsidigare livsmiljöer för såväl fiskar som övriga organismer (Aulaskari et al. 2003) Beaktande av havsöringsstammen Havsöring kan stiga till Linkullasjön även om den inte har påträffats vid elprovfiske i forsarna i Ingå å (nyttjande och vårdplanen för Ingå fiskeområde). Den behöver möjliga lekplatser i de bäckar som rinner ut i sjön. En granskning av kartan ger en plats som kunde vara lämplig för fortplantning. Den här bäcken finns på nordöstra sidan av sjön, söder om Smeds åkrar. Dessutom kunde det vara möjligt att skapa en lämplig lekplats för öringen i någon bäck. Till exempel Damsbäcken kunde fungera som ett renoveringsobjekt med tanke på naturlig dränering och fiskbeståndet Uppföljning av fiskbeståndets struktur Intensivfiskets verkningar ska följas upp genom provfiske varje eller vartannat år. För provfisket rekommenderas Nordic översiktsnät. Med hjälp av dessa nät är det möjligt att observera de små 5 10 cm långa karpfiskarnas andel i fisksamhället. Man bör dock förhålla sig till provfiskets resultat med en viss reservation eftersom nät är ett selektivt fångstredskap. Stora karpfiskar upptäcks ofta inte alls, liksom inte heller gäddor. Abborrens andel kan accentueras eftersom de på grund av sina taggiga fenor lättare fastnar i näten. Sensommaren då förhållandena i sjön och fiskarnas beteende är stabila är den bästa tidpunkten för provfiske. Det är också mycket viktigt att anteckna temperaturen på vattnet, antalet nät och tidpunkten för fisket. Med provfiskets hjälp kan man uppskatta storleken på fiskbeståndet i sjön, Nylands miljöcentrals rapporter 5 sv

22 strukturen på fisksamhället och de olika fiskarternas individtäthet. Det är möjligt att följa förändringarna i dessa när man jämför de olika provfiskenas fångster per nät med varandra. Fångsten per nät anges antingen som fiskarnas antal eller massa per nät. Utifrån förändringar i fångsterna kan man bedöma fiskbeståndets relativa storlek. Fångstens genomsnittliga vikt noteras artvis. Det är också bra att föra bok över utfiskningens fångster per nät eller dag och att göra noggranna noteringar om fångsten (Kurkilahti & Rask 1999). Sammanfattning: Cirka kg/ha/år fisk bör tas bort ur Linkullasjön genom intensivfiske. För att reglera fisket föreslås att näten har en maskstorlek på 55 mm. Denna är lämplig för gös. Möjliga fortplantningsställen för havsöringen bör kartläggas genom fältbesök. 5.4 Förbättring av kräftornas tillväxt Enligt ortsbefolkningen har Linkullasjön en bra stam av flodkräftor med en täthet uppskattad till kräftor. För cirka år sedan förekom det kräftpest i sjön. Den årliga kräftfångsten är kräftor. Största delen av fångsten består av kräftor under 10 cm (Siggberg 2008). Dåliga förhållanden och/eller för stort kräftfiske kan resultera i att tillväxten försvagas. I dåliga områden fördröjs tillväxten bland annat av en allt hårdare konkurrens om födan. Å andra sidan pekar den stora förekomsten av små kräftor på att det inte förekommer problem i förhållandena. Kräftor är känsliga för förändringar i vattenkvaliteten. Eftersom kräftor rör sig långsamt hinner de inte förflytta sig till bättre livsmiljöer. Utöver försämrad vattenkvalitet i allmänhet har muddring, reglering av vattennivån, rensning av åar och dikning ofta negativa effekter för kräftornas livsmiljö. I synnerhet slammade bottnar leder till att kräftstammen minskar. Kräftor lever på bottendjur och vattenväxter och om dessa utrotas genom olika åtgärder eller igenslamning visar det sig direkt i kräftstammen. Detta borde dock återspegla sig även i beståndet av små kräftor. För att ta reda på kräftstammens struktur och täthet rekommenderas provfiske av kräftor inför kräftsäsongen. Det vore bra att använda samma slags håvar varje år eftersom det underlättar jämförelsen av resultaten. Likaså är det bra att alltid ha samma slags bete. Också tiden för hur länge håvarna ligger i vattnet bör vara densamma och antecknas. Provkräftfisket i Linkullasjön kan med fördel göras med 25 håvar under fyra nätter i följd. Könet och längden på de fångade kräftorna ska fastställas varefter de bör släppas fria. Genom kräftfisket får man reda på fångsten per enhet (kräftor/håv/natt) vilket gör det möjligt att uppskatta kräftstammens täthet (tabell 6). Tabell 6. Bedömning av kräftstammens täthet utifrån uppgifter om fångst per enhet. Fångst kräftor/håv/natt Kräftstam Fler än 10 Mycket tät 4 10 Tät 1 4 Måttlig 0,1 1 Gles Färre än 0,1 Mycket gles

23 Sjöns nuvarande lämplighet för kräftor kan klarläggas med hjälp av en fältundersökning som ger uppgifter om bl.a. bottnens beskaffenhet och eventuella skyddsställen såsom steniga ställen och trädstammar. Förhållandenas gynnsamhet kan undersökas med hjälp av sumpning. Utplantering av flodkräfta är tillståndspliktig verksamhet. Tillståndet ska sökas hos Nylands TE central. Utplanteringarna bör göras i augusti i områden som är gynnsamma för kräftfiske. Eftersom det i Ingå åsystem finns flodkräfta, som det inte längre finns mycket av i Nyland, ska signalkräftor absolut undvikas. Genom provkräftfiske påföljande år kan man följa upp hur utplanteringen lyckades. Om ingenting särskilt upptäcks i förhållandena är det möjligt att även utreda tätheten hos de bottendjur som duger som föda (Tulonen et al. 1999). Sammanfattning: Linkullasjöns lämplighet för kräftor bör fastställas med hjälp av en fältundersökning. Kräftstammens täthet bör fastställas med hjälp av provkräftfiske. Om förhållandena har förändrats till det sämre för kräftorna bör åtgärderna först inriktas på att förbättra förhållandena. Dessutom är det bra att överväga om kräftfisket behöver regleras utifrån den täthet som provkräftfisket ger. 5.5 Ökning av syrehalten Syresättning förhindrar att fosfor frigörs ur sedimentet. Fosfor binds till järn och manganföreningar vid närvaro av syre (Lappalainen & Lakso 2005). Med syresättning kan man dock bryta sjöns temperaturskiktning, antingen avsiktligt eller oavsiktligt. Sommartid kan detta få såväl goda som dåliga konsekvenser för vattenkvaliteten. En kraftig skiktning förhindrar att näringsämnena i bottenvattnet förs upp till ytvattnet varvid det är mindre sannolikt med till exempel algblomning. I en sjö som inte är skiktad kan hela vattenmassan hela tiden blandas om vilket även ökar resuspensionen (Evans 1994). Resuspension betyder att sediment blandas i vattenmassan, dvs. att ämnen som har sedimenterats i botten återförs i vattnet. I en skiktad sjö kan lugnt väder till följd av den stabila vattenmassan leda till att de blågröna algerna blir konkurrenskraftigare (Cooke et al. 2005). Blågröna alger kan med hjälp med sina gasvakuoler reglera sitt förekomstdjup. En gasvakuol är en gasblåsa inne i de blågröna algernas celler. En upphävd skiktning ökar omblandningen av vattnet och snabbt sjunkande växtplankton (t.ex. kiselalger) blir då mer konkurrenskraftiga (Cooke et al. 2005). Syresättning har effekter på florans och faunans struktur. I skiktade sjöar kan bottenvattnet ha en klart lägre syrehalt än ytskiktet. Även i grunda sjöar kan vattenmassorna nära bottnen ha lägre syrehalt, även om skiktningen inte är markant. En del vattenloppor kan söka skydd i låg syrehalt. Å andra sidan visar andra undersökningar att syresättning har resulterat i en påtaglig ökning av antalet vattenloppor (Cooke et al. 2005). Enligt dessa undersökningar möjliggör syre i bottenvattnet att djurplankton vandrar djupare ner i vattnet för att undgå att bli uppätna. Enligt Jungo et al. (2001) kan man inverka på sammansättningen av växtplankton genom omblandning, om förekomsten av växtplanktonarter begränsas av bristen på ljus. Om den däremot begränsas av näringen kan omblandningen öka algmängden om omblandningen leder till att näringshalten ökar. I en skiktad sjö leder assimilationen i ytvattnet till låg koldioxidhalt och därigenom till ett högt ph värde. Bottenvattnet har på motsvarande sätt hög koldioxidhalt och lågt ph värde. Omblandningen kan höja bottenvattnets phvärde och leda till att fosfor börjar frigöras ur sedimentet. Nylands miljöcentrals rapporter 5 sv

24 Det har förekommit syrebrist i Linkullasjön både sommartid och vintertid. Cirka 60 procent av den totala vattenvolymen finns mellan ytan och tre meters djup. Djupintervallen mellan tre och fem meter motsvarar cirka 30 procent av volymen och från fem meter neråt cirka 10 procent (tabell 7). Syrefattigt vatten förekom på över fem meters djup både i juni och i augusti På tre meters djup fanns det tillräckligt med syre. Enligt uppskattning fanns det cirka 4 mg/l syre på fyra meters djup. På fem meters djup har vattnet en areal på 28,96 ha vilket motsvarar cirka 50 procent av hela sjöns areal. Fosfor kan frigöras från hela denna areal i den ovanliggande vattenmassan om syrehalten är låg. Tabell 7. Djupintervallerna i Linkullasjön Djupintervall Volym, 10 3 m 3 Andel (%) av volymen , , , , , , ,49 1 Totalt 2 523, Linkullasjön skiktas, men temperaturskillnaderna är inte särskilt stora. Skiktningen kan brytas av vindens omblandande verkan. I juni var temperaturen 18,4 o C på en meters djup, 17,4 o C på tre meters djup och 15,3 o C på över fem meters djup. Motsvarande temperatur i augusti var 23,1 C, 21,7 C och 19,1 C. Bottensedimentet har stor betydelse för frigöringen av näringsämnen (Heikkilä 2008). Eftersom mer än hälften av sjöns areal ligger på ett djup av mer än fem meter finns det anledning att överväga syresättning av sjön sommartid vid restaureringen. Också vintertid har låg syrehalt observerats i bottenvattnet, men under milda vintrar har detta problem inte förekommit. Framtagande av en noggrannare syresättningsplan för Linkullasjön föreslås. Den bör innehålla uppgifter om ett aggregat som till sin effekt och övriga egenskaper är lämpligt för sjön, sjöns behov av syresättning och aggregatets placering. 5.6 Borttagning av sediment Muddring betyder att man tar bort bottensediment ur sjön. Vanligtvis syftar metoden till att öka sjöns djup och volym, att reducera näringscirkulationen mellan vattnet och sedimentet, att minska vegetationen och att ta bort förorenad och giftig substans ur sjön. Dessutom kan man förbättra t.ex. badstränderna genom muddring (Viinikkala et al. 2005). När bottenvattnet är syrelöst frigörs näringsämnen ur sedimentet i sjön. Negativa effekter till följd av grundhet förekommer inte i Linkullasjön. Dess utlopp har dock klart vuxit igen (bild 8). Av denna anledning blir vattnet stående på åkrarna och avrinningen i dikena till sjön fungerar inte. Det lönar sig inte att muddra hela sjön, men man kan muddra utloppet.

25 Bild 9. Linkullasjöns utlopp är synnerligen igenvuxet. Bild: Tero Taponen Muddringen av utloppet bör planeras noggrant. Sedimentets vattenhalt på sedimentytan är 85 procent och sjunker sedan så att den är knappt 70 procent på 20 cm:s djup (tabell 8). Sedimentprovet har tagits på det djupaste stället i sjön, men resultaten torde med urskillning även kunna tillämpas på utloppet. Eftersom vattenhalten är hög kan sugmuddring vara ett bättre alternativ än muddring med skopa i synnerhet om vintrarna fortsätter att vara milda. Annars kan muddringen göras med grävskopa på vintern. Tabell 8. Vattenhalten i Linkullasjöns sediment vid olika djup. Djup, cm Vattenhalt, % Vid restaurering av stränder, som till exempel muddring eller slåtter av vattenvegetation, ska enligt 1 kap. 30 i vattenlagen och 85 a i vattenförordningen en anmälan lämnas till den regionala miljöcentralen om tidpunkten för när arbetet inleds och hur det utförs. En sådan anmälan ska lämnas minst en månad innan arbetet inleds och till den ska bifogas en redogörelse för hur arbetet kommer att utföras. Anmälan behövs inte om åtgärden är av ringa betydelse (Miljöförvaltningen 2008). Dessutom ska meddelande lämnas till vattenområdets ägare och grannarna om muddringen inte är ringa. Om muddringen är av ringa betydelse räcker det med att meddela kommunen och grannarna (Viinikkala et al. 2005). I många kommuner ber man att all muddring ska anmälas till miljöskyddsmyndigheten. Muddringen är inte ringa om den massa som tas bort överskrider 100 m 3 (Viinikkala et al. 2005). Omfattande muddringar Nylands miljöcentrals rapporter 5 sv

26 kräver tillstånd av miljötillståndsverket. Den regionala miljöcentralen klargör behovet av ett sådant tillstånd utifrån muddringsanmälan. Kostnaderna för muddring på is är euro/ha och från stranden euro/ha. För sugmuddring är kostnaderna euro/ha (Airaksinen 2004). Muddring leder till uppgrumling och en förhöjd halt av fasta substanser. Likaså kan näringshalterna öka. Vattenkvaliteten ska kontrolleras före muddringen och dess effekter på vattenkvaliteten följas upp efter åtgärden. Dessutom ska dess effekter nedströms beaktas. Havsöring kan stiga till Ingå å varför muddringen av utloppet ska planeras mycket omsorgsfullt. En noggrannare plan för Linkullasjön beträffande denna åtgärd föreslås. Planen ska innehålla uppgifter om korrekt muddringsmetod och en uppskattning av mängden muddermassa. Dessutom ska planen innehålla uppgift om var massorna dumpas och en kostnadskalkyl.

27 6 Metoder som inte är lämpliga 6.1 Höjning av vattennivån Det är inte lämpligt att höja vattenståndet i Linkullasjön. Åkrarna sträcker sig mycket nära stranden varför en nivåhöjning skulle vara svår att genomföra. Även om ett ökat djup eventuellt kunde minska igenväxningen skulle det sannolikt öka belastningen på sjön. 6.2 Kemisk fällning av fosfor Genom kemisk fällning av fosfor sänker man vattnets totalfosforhalt och minskar frigöringen av fosfor ur sedimentet. Vid fällningen används järn eller aluminiumföreningar. Järnföreningar kräver närvaro av syre för att verka, aluminiumföreningar fungerar även utan syre. Nackdelen med aluminiumföreningar är deras starkt försurande effekt som kan leda till fiskdöd. Med sänkt fosforhalt blir mängden växtplankton mindre och vattnet blir klarare. Till följd av detta kan vattenvegetationen sprida sig kraftigt. Särskilt vattenväxter med undervattensblad kan bilda täta bestånd. Fällningens effekter är kortvariga varför behandlingen kan behöva upprepas med några års mellanrum (Oravainen 2005). Kemisk fällning av fosfor bör inte göras i sjöar med kort omsättningstid. Enligt Oravainen (2005) ersätts vattnet i sjöar med en omsättningstid kortare än 1 2 år snabbt med nytt tillrinningsvatten som kan vara näringsrikt och i vilket fällningskemikalien saknas. Sjöns externa belastning är alltför hög och dess omsättningstid är cirka 70 dagar. Omsättningstiden har beräknats enligt ett genomsnittsflöde på 0,4 m 3 /s. Av denna anledning rekommenderas inte kemisk fällning som restaureringsmetod för sjön. Nylands miljöcentrals rapporter 5 sv

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön 2010-01-22 Version 1.3 Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön Denna sammanställning avser att tydliggöra både mer sannolika och mindre sannolika effekterna av den planerade biomanipuleringen

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Våtmarker som sedimentationsfällor

Våtmarker som sedimentationsfällor Våtmarker som sedimentationsfällor av John Strand, HS Halland Våtmarker Våtmarker har idag blivit ett vanligt verktyg i miljöarbetet och används särskilt för att rena näringsrikt jordbruksvatten. De renande

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

ANSÖKAN OM MILJÖGRANSKNING AV MUDDRING ELLER ANNAT VATTENFÖRETAG*

ANSÖKAN OM MILJÖGRANSKNING AV MUDDRING ELLER ANNAT VATTENFÖRETAG* Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet Norragatan 17, AX-22100 Mariehamn Tel: +358 18 528 600, Fax: +358 18 528 601 E-post: kansliet@amhm.ax Hemsida: www.amhm.ax Diarienummer (ifylles av myndighet): Handlingar

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

SR3. Inverkan av reduktionsfiske på övergödda sjöars vattenkvalitet. EviEM Sammanfattning 2015. Systematisk utvärdering

SR3. Inverkan av reduktionsfiske på övergödda sjöars vattenkvalitet. EviEM Sammanfattning 2015. Systematisk utvärdering SR3 Systematisk utvärdering Claes Bernes Stephen R. Carpenter Anna Gårdmark Per Larsson Lennart Persson Christian Skov James D. M. Speed Ellen Van Donk EviEM Sammanfattning 2015 Inverkan av reduktionsfiske

Läs mer

Provfiskeundersökning i sjön Fysingen

Provfiskeundersökning i sjön Fysingen Provfiskeundersökning i sjön Fysingen 2003 En rapport av: Patrik Lindberg Fredrik Nöbelin Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Material och metoder...3

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Styrelsen önskar alla välkomna till detta öppna årsmöte. LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Agenda. Information om arbetet med miljö/kanalfrågan. Arbete under

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Ta hand om ditt avlopp tips och råd

Ta hand om ditt avlopp tips och råd Ta hand om ditt avlopp tips och råd Alla avloppsanläggningar har en begränsad livslängd. När du tar hand om din anläggning så förlängs livslängden reningen blir bättre du och miljön blir vinnare Det finns

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Framtagen inom Projekt Värna Alsen www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:36 Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen. Framtagen inom Projekt Värna Alsen.

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Detta informationsblad är tänkt som ett komplement till dokumentet Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun och

Läs mer

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning:

Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning: 2282 Nr 542 Bilaga 1 1. SYSTEM FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning: 1) slamavskiljare (sedimenteringsbrunn), som avser en vattentät

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande

Läs mer

UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag

UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag Innehållsförteckning INLEDNING...3 FAKTA OM ALBYSJÖN...4 TYRESÖ FISKEVÅRDSFÖRENING...5 ABBORRE...6 BJÖRKNA...7

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

FAKTABLAD NR 55 2012

FAKTABLAD NR 55 2012 FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,

Läs mer

Kräftodling i dammar

Kräftodling i dammar Kräftodling i dammar Förutsättningar för en dammodling 1. Varför dammodling? All odling går ut på att ensidigt gynna den organism man tänker odla. + God kontroll + vattenkvalitet + bottenstruktur + predatorer

Läs mer

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN! MARKBÄDD FÖR AVLOPPSVATTEN i marken nedgrävd eller terrasserad anläggning för behandling av avloppsvatten genom vilken avloppsvatten som förbehandlats åtminstone i en slamavskiljare renas genom ett filtrerande

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN RAPPORT 2012-06-20 Uppdrag: 242340, Planförstudie - Bergagården, Kalmar Titel på rapport: Dagvattenutredning Bergagården Status: Rapport Datum: 2012-06-20 Medverkande Beställare:

Läs mer

Åtgärdsstrategi Växjösjöarna

Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Varför plan och unika åtgärder? Syfte /geografisk avgränsning Tidplan Finansiering Resultat i etapp 1. Andreas Hedrén, Växjö kommun Växjösjöarna geografiska förutsättningar

Läs mer

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress

Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress Projektets namn: Bevara Lammsjön Projektägare: Kontaktperson: Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress Roger Ek ordförande Adress Postadress Telefon Bakgrund Detta dokument är ett underlag

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Restaurering av sjöar och vattendrag. - genom lokalt engagemang

Restaurering av sjöar och vattendrag. - genom lokalt engagemang Restaurering av sjöar och vattendrag - genom lokalt engagemang Bilden på omslaget visar en amfibiegående arbetsbåt utrustad med en frontmonterad vassklipp. Den demonstrerades vid studiebesöket i Rådasjön

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Informationsmöte 2014-01-28, Grimstorp. Lillesjön åtgärdsförslag och fortsatta arbeten

Informationsmöte 2014-01-28, Grimstorp. Lillesjön åtgärdsförslag och fortsatta arbeten Informationsmöte 2014-01-28, Grimstorp Lillesjön åtgärdsförslag och fortsatta arbeten Riskreduktion åtgärdsbehov Den interna cirkulationen av arsenik i Lillesjön och risken för att sedimenten i framtiden

Läs mer

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Medlemsbrev hösten 2007

Medlemsbrev hösten 2007 Smara/Burvik den 7 oktober 2007 Medlemsbrev hösten 2007 Innehåll: Utvärdering av klipp-erfarenheter. Medlemsläget. Planering för 2008. Brev från Klipp-Peter. Kära Sottern-vänner! Vi har satt oss ner och

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

Ivösjökommittén arbetsgruppen

Ivösjökommittén arbetsgruppen Ivösjökommittén arbetsgruppen FÖRSLAG TILL VERKSAMHET 2004-2005 1. Ny djupkarta 2. Utökad syremätning 3. Provfiske 4. Kommunala avlopp 5. Enskilda avlopp 6. Riskabla verksamheter 7. Vegetationskartering

Läs mer

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Helgeå (4725 km 2 ) Skånes största vattendrag (3 Län, 14 Kommuner) Det vattendrag som släpper ut mest N & P i Hanöbukten

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

Din vik är värdefull

Din vik är värdefull Din vik är värdefull Foto: Bernt Nordman Foto:Julia Nyström Funderar du på att muddra i en vik? I den här broschyren kan du läsa om muddringars effekter Planerar du att muddra i din vik för att förbättra

Läs mer

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N Kungsbackaåns vattenvårdsförbund 2 På väg mot hav och fjord GÖTEBORG Mölnlycke Björröd Bollebygd Benareby Stora Bugärde Rävlanda Kållered Eskilsby och Snugga Hällingsjö

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden Verktyg för ett renare vatten i Stavbofjärden 1 Postadress Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Besöksadress Hantverkargatan 29 Stockholm E-post: stockholm@lansstyrelsen.se Tfn: 08-785

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Ge Skärgårdshavet en framtid. Förr var Skärgårdshavet klart. Kan det räddas? Ja. Läs hur du kan hjälpa!

Ge Skärgårdshavet en framtid. Förr var Skärgårdshavet klart. Kan det räddas? Ja. Läs hur du kan hjälpa! Ge Skärgårdshavet en framtid Förr var Skärgårdshavet klart. Kan det räddas? Ja. Läs hur du kan hjälpa! Skärgårdshavet lider Jag flyttar till andra vatten! Vattnet i Skärgårdshavet var klart ännu för några

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning JORD & SKOG 8 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning 8.1 ÅKER Näring av nationell betydelse Såväl jord- som skogsbruk är enligt miljöbalken av nationell betydelse, även om åker- och skogsmark

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

Stigebrandt Oxygenator

Stigebrandt Oxygenator R Stigebrandt Oxygenator för syresättning och omblandning av bassänger Stigebrandt oxygenator installerad för biologisk vattenrening vid oljeindustri. Stora bilden visar pumpsystem med två parallella linjer,

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

FAKTABLAD NR 56 2012

FAKTABLAD NR 56 2012 FAKTABLAD NR 56 2012 Syreförhållanden i svenska hav Syre är en av de viktigaste gaserna i havet, då den är nödvändig för allt högre liv. Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2004:7 (M) frfattningssam ling Allmänna råd Bassängbad Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

C-UPPSATS SVENSKA SJÖAR. och hur de påverkas av eutrofiering LARS-PETER SKOGFÄLT MARTIN TILLY

C-UPPSATS SVENSKA SJÖAR. och hur de påverkas av eutrofiering LARS-PETER SKOGFÄLT MARTIN TILLY C-UPPSATS 2005:010 SVENSKA SJÖAR och hur de påverkas av eutrofiering LARS-PETER SKOGFÄLT MARTIN TILLY GEOGRAFI C Institutionen för Tillämpad kemi och geovetenskap Avdelningen för Tillämpad geologi 2005:010

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Underhållsplan Dalhuggets Vägsamfällighet 2015

Underhållsplan Dalhuggets Vägsamfällighet 2015 Bilaga till Verksamhetsplan 2015 Underhållsplan Dalhuggets Vägsamfällighet 2015 UNDERHÅLLETS PRIORITERINGAR För 2015 avser vi att sätta upp nya farthinder på Nedre Dalhuggevägen. Vita Pollare är inköpta.

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer