Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial 2011-07-05"

Transkript

1 Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde Arbetsmaterial

2 Inledning Sedan 2007 har vattenråden, LRF, Region Gotland (tidigare Gotlands kommun) och Länsstyrelsen arbetat med att införliva EU:s ramdirektiv för vatten i det regionala vattenvårdsarbetet. Gotland har idag sju vattenråd samt ytterligare ett som förmodligen kommer att bildas under hösten, södra Gotlands vattenråd. Den 15 december 2009 beslutade Vattenmyndigheten i Södra Östersjön om ett åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen, vilket inkluderade Gotlands län. Detta åtgärdsprogram var generellt hållet och svårt att ta till sig som lokal aktör. Länsstyrelsen på Gotland har därför efter samråd med övriga aktörer bestämt sig för att ta fram lokala åtgärdsprogram som utgår från vattenrådens geografiska områden. Åtgärdsprogrammen är även mer lokalt anpassade och fokuserar på varje enskilt åtgärdsområde. Det är viktigt att påpeka att dessa lokala åtgärdsprogram inte har någon juridisk status i sig men de är tänkta att fungera som diskussionsunderlag för prioritering av åtgärder och är levande dokument eftersom de kan ändras när nya uppgifter tillkommer. Länsstyrelsens tanke med de lokala åtgärdsprogrammen är också att de ska vara på en mer gripbar skalnivå som gör det lättare att diskutera framtida åtgärder inom respektive åtgärdsområde. Åtgärderna som föreslås ska kunna finansieras med de finansieringsvägar som idag är tillgängliga, vilket gör att listan med förslag inte på något sätt är fullständig. Observera också att många siffror i underlagen är preliminära eller saknas och där behöver informationen kompletteras, detta gäller exempelvis statistik över enskilda avlopp. De lokala åtgärdsprogrammen skickas ut till vattenråden, LRF samt Region Gotland under juli 2011 och Länsstyrelsen önskar få in synpunkter via e-post senast den 20 september, gärna innan. Vattenråden har för avsikt att bjuda in till ett gemensamt möte under september 2011 där förslagen ska diskuteras vidare. I den fortsatta arbetsprocessen är det tänkt att aktörerna ska kunna enas kring en gemensam bild av vad som bör prioriteras i åtgärdsarbetet under den första förvaltningscykeln inom vattenförvaltningen som sträcker sig fram till För en mer detaljerad beskrivning av vattenförvaltningens uppbyggnad se bilaga 2. Vattenförvaltning och miljömål År 2000 antogs EU:s ramdirektiv för vatten. Vattendirektivet gäller för allt vatten; sjöar och vattendrag, grundvatten och för kustvatten. Målet med vattendirektivet är att nå en god vattenkvalitet till år Vatten som riskerar att inte klara kraven ska åtgärdas. Arbetet med direktivet löper på i 6-årscykler; tillståndsbeskrivning, åtgärder, uppföljning och rapportering. Med hjälp av vattendirektivets systematiska angreppssätt och med siktet inställt på tillräckligt lång tid, kommer vi att uppnå god vattenkvalitet i alla våra vatten. Hand i hand med vattenförvaltningsarbetet går det svenska miljömålsarbetet. Riksdagen beslutade 1999 om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige, och det övergripande målet är att nästa generation ska få ta över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta beslutades gotländska regionala delmål av Länsstyrelsen. Många av delmålen med målår 2010 har nu gått ut, och kommer framöver att ersättas med preciseringar eftersom många ej är uppnådda. Förslag till nya nationella preciseringar finns framtagna, är nu ute på remiss, och kommer att beslutas av regeringen i mars Miljömål med direkt inriktning mot vatten är Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker och Giftfri miljö.

3 Innehållsförteckning 1. Allmän beskrivning av åtgärdsområdet 3 2. Områdesbeskrivning och statusklassning för yt- och grundvatten Kemisk status generellt för åtgärdsområdet Djupå Skarnviksån/Nygårdsån/Löså Övriga vattendrag i området Kustvattenförekomster Grundvattenförekomster Grundvattenstatus Åtgärdsområdet Maranvändning Värden i åtgärdsområdet Skyddade områden 9 3. Påverkansanalys för åtgärdsområdet Källfördelning Djupå Källfördelning Skarnviksån Påverkan på kustvattenförekomster Påverkansanalys fysiska förändringar Påverkansanalys miljögifter Påverkansanalys grundvatten Åtgärder Pågående och planerade åtgärder nationellt Pågående och planerade åtgärder regionalt Förslag på åtgärder övergödning Åtgärder inom jordbruket Skyddszoner Våtmarker Kombinationsdammar Fosfordammar Reningsverk Enskilda avlopp Släketäkt Förslag på åtgärder grundvatten Förslag på åtgärder fysiska förändringar Förslag på åtgärder miljögifter Prioritering av åtgärder inom åtgärdsområdet 16 Bilaga 1. Vattenförvaltningens klassificeringssystem 17 Bilaga 2. Vattenförvaltningens arbetssätt och tidplan 19 Bild framsidan: Grogarnsberget och Östersjön. Foto: Annika Broms 2

4 Figur 1. Östra Gotlands åtgärdsområde 1. Allmän beskrivning Åtgärdsområdet består av flera mindre avrinningsområden på Gotlands östra sida. Området gränsar i norr till Gothemåns avrinningsområde och i söder till Närkåns avrinningsområde. De större avrinningsområden som ingår är Djupå och Skarnvik/Nygård plus ett antal medelstora områden som exempelvis Gartarve, Halsegarda, Lavas och Visne/Svajde. Totalt omfattar området 500 km² vilket är drygt 15 % av Gotlands yta. Markanvändningen i området domineras av skog följt av åker. Inom kustområdet bor cirka personer med Ljugarn som centralort med ca 300 invånare. Inga större sjöar finns inom åtgärdsområdet, vilket innebär att vattendragen har stora vattenståndsvariationer över året. Åarna kännetecknas av relativt höga flöden under senhöst fram till tidig vår och låga nivåer från tidig sommar och fram till hösten. Till skillnad från många områden på Gotland så rinner många av vattendragen genom skogsmark. 3

5 Inom Östra Gotlands åtgärdsområde finns kommunala dricksvattentäkter i Ljugarn och två stycken mindre vattentäkter i Östergarn Prästgårdskällan och Gutenvikskällan. Många fastigheter på landsbygden saknar möjligheten att ansluta sig till kommunalt vatten, och där består dricksvattenförsörjningen av vatten från enskilda brunnar. För grundvatten finns problem framförallt inom kustområdena med dålig tillgång på vatten sommartid. Även kvalitetsproblem för grundvattnet med förhöjda halter av klorid finns på flera ställen. 2. Områdesbeskrivning och ekologisk status ytvatten Eftersom området innefattar en rad åtgärdsområden med små vattendrag så behandlas här de två största mer utförligt. Inga sjöar av betydelse finns inom området. Figur 2. Större vattenförekomster i åtgärdsområdet 2.1 Kemisk status - generellt för området För den kemiska statusen är det framförallt kvicksilver och kvicksilverföreningar där halterna inte bör öka eftersom Sverige som helhet inte uppnår gränsvärdena för kvicksilver. De höga halterna av kvicksilver kommer framförallt via internationellt atmosfäriskt nedfall vilket innebär att åtgärder inom Sveriges gränser inte kan få effekt fullt ut. Om man bortser från kvicksilver så uppnås god kemisk status i dagsläget för övriga ämnen. 2.2 Djupå En stor del av området bedöms ligga i riskzonen att inte uppnå god kemisk och ekologisk status för ytvattenförekomster till år 2015 enligt statusklassningen inom vattenförvaltningen. 4

6 Ekologisk status Kemisk status Miljökvalitetsnorm Miljöproblem -Vattenbrist Måttlig God (kvicksilver undantaget) God Ekologisk status 2015 God kemisk status 2015 Tabell 1. Ekologisk och kemisk status samt miljöproblem för Djupå Bedömning: Att den ekologiska statusen inte uppnår god orsakas framförallt av att ån torkar ut sommartid och att fiskbestånden är svaga. Bedömningen av ekologisk status visar dock att det inte finns några stora miljöproblem i området, t.ex., ligger totalfosforhalterna relativt lågt liksom totalkvävehalterna. Den årliga transporten av fosfor uppgår till 220 kg ( samt kg kväve under samma tidsperiod. Vattenföringen är beräknad till cirka 0,36 m3/s som årsmedelvärde (modellerade värden Vattenwebben, SMHI). 2.3 Skarnviksån/Nygårdsån/Löså En stor del av området bedöms ligga i riskzonen att inte uppnå god kemisk och ekologisk status för ytvattenförekomster till år 2015 enligt statusklassningen inom vattenförvaltningen. Ekologisk status Kemisk status Miljökvalitetsnorm Miljöproblem -Vattenbrist Måttlig God (kvicksilver undantaget) God Ekologisk status 2015 God kemisk status 2015 Tabell 2. Ekologisk och kemisk status samt miljöproblem för Skarnviksån Bedömning: Bottenfauna och kiselalger indikerar god status men fisk måttlig. Enligt principen sämst styr blir bedömningen Måttlig. Biotopen som provfiskats är inte optimal. Fisksamhällen drabbas hårdare av uttorkning pga. av dess längre tid till återkolonisation. Det största problemet i vattendraget är just återkommande uttorkning. Att den ekologiska statusen inte uppnår god orsakas framförallt av att ån torkar ut sommartid och att fiskbestånden är svaga. Bedömningen av ekologisk status visar dock att det inte finns några stora miljöproblem i området, t.ex., ligger totalfosforhalterna relativt lågt liksom totalkvävehalterna. Den årliga transporten av fosfor uppgår till 280 kg ( samt kg kväve under samma tidsperiod. Vattenföringen är beräknad till cirka 0,65 m3/s som årsmedelvärde (modellerade värden Vattenwebben, SMHI). 2.4 Övriga vattendrag i området Vattendrag Ekologisk status Miljöproblem Kommentar Storsundsån God Uttorkning Igenväxning av Storsund Histillesån? Uttorkning Låga vattennivåer sommartid Gartarveån God Låga vattennivåer Låga vattennivåer 5

7 sommartid Hugreifsån Hög Referensvattendrag Halsegårdaån God Låga vattennivåer Lavasån? Uttorkning Visneån? Låga vattennivåer Tutenån? Uttorkning Tabell 3. Ekologisk och kemisk status samt miljöproblem för övriga vattendrag inom åtgärdsområdet 2.5 Kustvattenförekomster Östra Gotlands åtgärdsområde gränsar till kustvattenförekomsterna Östra Gotlands mellersta, Östra Gotlands södra och Lausviken med en sammanlagd area på 584 km 2. Kustvattenförekomsterna ligger i riskzonen för att inte uppnå god ekologisk status till år 2015 enligt statusklassningen inom vattenförvaltningen. Den expertbedömning som har gjorts för hela Gotlands kustvatten har inneburit att den ekologiska statusen är klassad till måttlig status, vilket till stor del beror på de relativt höga halterna av fosfor och kväve. Kustvattenförekomsterna har därför tidsfrist till 2021 för att uppnå god ekologisk status. För den kemiska statusen är det framförallt kvicksilver och kvicksilverföreningar som halterna inte bör öka eftersom Sverige som helhet inte uppnår gränsvärdena för kvicksilver. Om man bortser från kvicksilver så uppnås god kemisk status för övriga ämnen. Figur 3. Kustvattenförekomsten som gränsar till Östra Gotlands åtgärdsområde. 2.6 Grundvattenförekomster Östra Gotlands avrinningsområde delas i två olika grundvattenförekomster. Det är dels Mellersta Gotland Roma och dels Sydöstra Gotland Ljugarn. Båda dessa utgörs av sedimentär berggrund. Förekomsterna i sedimentär berggrund är areellt stora och grundvattnets egenskaper kan därför variera inom en förekomst, och eftersom de gränsar direkt till varandra bör de inte heller ses som isolerade grundvattenmagasin. En eventuell 6

8 påverkan inom en förekomst kan beröra större eller mindre delar av denna men kan också få effekter i angränsande förekomster. De avgränsningar av grundvattenförekomster som idag finns för Gotland finns upplevs av de flesta som inte riktigt relevanta och behöver diskuteras vidare. Det är idag svårt att genomföra relevanta statusklassningar och även att kunna genomföra mer riktade åtgärder inom framförallt de områden som idag har problem. Indelning av grundvattenförekomster genomförs i första hand av SGU. Figur 4. Grundvattenförekomstindelning 7

9 2.7 Grundvattenstatus Grundvattenförekomst Kemisk status Kvantitativ status Mellersta Gotland Risk att förekomsten inte Otillfredsställande Roma uppnår god status 2015 Sydöstra Gotland - Otillfredsställande God Ljugarn Tabell 4. Kemisk- och kvantitativ status för grundvattenförekomster Grundvattenförekomsten Mellersta Gotland Roma bedöms ha god kemisk status. Statusklassningen för hela grundvattenförekomsten baseras på provtagning mellan åren i sex allmänna vattentäkter. Vid ett flertal tillfällen har kloridhalter över 50 mg Cl/l uppmätts. Inga värden överstiger dock gränsvärdet på 100 mg Cl/l. I en vattentäkt har förhöjda halter av BAM detekterats. Inga värden överstiger dock gränsvärdet på 0,1 ug/l. Sammantaget görs bedömningen att det finns risk att grundvattenförekomsten inte uppnår god kemisk status till Den kvantitativa statusen har genom expertbedömning bedömts vara otillfredsställande, främst på grund av bristande vattentillgång sommartid i de östra delarna av grundvattenförekomsten. Grundvattenförekomsten Sydöstra Gotland Ljugarn bedöms ha otillfredsställande kemisk status. Bedömningen baseras på kemimätningar från sex vattentäkter i området. Vid provtagning har man i två vattentäkter hittat kloridhalter över gränsvärdet 100 mg/l. I en vattentäkt har också ett flertal bekämpningsmedel detekterats, men inga analyser överstiger gränsvärdet 0,1 ug/l. 2.8 Åtgärdsområdetsområdet Markanvändning De två största avrinningsområdena, Skarnviksån och Djupå, har mestadels skogsmark med ca 70 % och en mindre andel åkermark, ca 10 %. Tyvärr saknas statistik över jordbruksmarkens grödofördelning i området Värden i åtgärdsområde Östra Gotlands åtgärdsområde består av en mängd olika avrinningsområden och har en mängd skogsvattendrag som bitvis är relativt opåverkade. Många av vattendragen som Gartarveån, Halsegårdaån, Hugreifsån, Lavasån, Visneån/Svajdeån samt Tutenån har höga värden i form av havsöring och i vissa åar även flodnejonöga. Hugreifsån, som mynnar norr om Ljugarn, tillhör ett av de minst påverkade vattendragen inom länet med mycket höga bevarandevärden. Ån har hög ekologisk status m.a.p. bottenfauna och fisk. En stor del av områdets vattendrag är upptagna som regionalt särskilt värdefulla (se figur 5). 8

10 Figur 5. Värdefulla vattendrag inom Östra Gotlands åtgärdsområde Skyddade områden Inom avrinningsområdet finns ett antal Natura 2000-områden exempelvis Nygårdsmyr, Lindhammarsmyr och Russvätar samt naturreservat som Ollajvs i närheten av Ljugarn. I Ljugarn samt för Gutenvikskällan i Östergarn finns det vattenskyddsområden kopplade till de allmänna vattentäkterna. Inom området finns också vattenskyddsområde för Garda-Alskog, där den allmänna vattentäkten inte längre används, medan Prästgårdskällan Östergarn helt saknar vattenskyddsområde. 3. Påverkansanalys för åtgärdsområdet Inom åtgärdsområdet finns idag inga större problem med övergödning i vattendragen. Många vattendrag har låga halter av fosfor (15-20 ug/l) och för Gotland måttliga kvävehalter ( ug/l). Vid den modellering som görs via PLC5 (Pollution Load Compilation) vid rapportering till HELCOM redovisas fördelningen av källor av fosfor och kväve. Belastningen på ett område beräknas som summan av alla diffusa markläckage, där dessa beräknas som avrinning * markareal * typhalt/läckagekoefficient för resp. markanvändning Utsläpp från olika punktkällor baseras på mätningar och schabloner som tagits fram nationellt. Viss osäkerhet råder kring siffrorna som redovisas via PLC5. Bland annat spelar vattenföringen en avgörande roll för hur den totala belastningen redovisas. Vattenföringen för vattendragen är beräknad via SMHI via en modell som är kalibrerad från data från de vattenföringsstationer som finns på Gotland (Gothemån och Idån). 3.1 Källfördelning Djupå När det gäller fosfor så härleds ca 34 % från skogsmark, 18 % från enskilda avlopp, 29 % från jordbruksmark ( 7 % antropogent/mänskligt påverkad och 22 % bakgrundsbelastning) och 19 9

11 % från öppen mark dvs vall m.m. För kväve härleds 73 % till jordbruksmark varav 44 % är antropogent medan övrig del är bakgrundsbelastning. Andelen från skogsmark är beräknad till 24 % (PLC5, 2006). Trenden är att fosfor minskar medan kväve är oförändrat över tid. (Länsstyrelsen, Rapporter om natur- och miljö 2010:16). 1% 22% 18% 29% 24% Reningsverk Dagvatten Enskilda avlopp 7% 2% Skog Öppenmark Antr jordbruk 34% Bakgr jordbruk 19% 44% Figur 5. Källfördelning av fosfor (till vänster) och kväve (till höger) för Djupåns avrinningsområde 3.2 Källfördelning Skarnviksån När det gäller fosfor så härleds ca 26 % från skogsmark 24 % från enskilda avlopp, 27 % från jordbruksmark ( 7 % mänskligt påverkad och 20 % bakgrundsbelastning) och 22 % från öppen mark dvs vall m.m. För kväve härleds 73 % till jordbruksmark varav 44 % är antropogent medan övrig del är bakgrundsbelastning. Andelen från skogsmark är beräknad till 19 % (PLC5, 2006). Trenden är att fosfor minskar medan kväve är oförändrat över tid. 2% 1% 20% 24% 26% 19% Enskilda avlopp Myrmark 7% 1% Skogsmark Öppen mark 3% Antropogen jordbruk Bakgrund jordbruk 22% 26% 49% Figur 6. Källfördelning av fosfor(till vänster) och kväve (till höger) för Skarnvikåns avrinningsområde 10

12 Det atmosfäriska nedfallet över avrinningsområdet är beräknat till ca 8-10kg kväve/ha. Punktkällorna står för ca 20 % av det totala fosforläckaget och ca 2 % av det totala kväveläckaget. 3.3 Påverkan på kustvattenförekomster Inom åtgärdsområdet finns det två avloppsreningsverk, Katthammarsvik och Ljugarn. Dessa har utsläpp av behandlat avloppsvatten till kustvattnet med totalt 116 kg totalfosfor och drygt 6000 kg totalkväve. Till detta tillkommer utsläpp i form bräddningar som i volym uppgick till drygt m3 under år Kommunala Utsläpp Utsläpp Bräddningar Bräddningar Reningsverk ledningsnätet Tot- Tot- reningsverk Kväve Fosfor volym (m3) volym (m3) (kg) (kg) Katthammarsvik Ljugarn Tabell 5. Påverkan på kustvattenförekomster från avloppsreningsverk Kommentar 3.4 Påverkansanalys fysiska förändringar De flesta av vattendragen har i de nedre delarna ett relativt opåverkat lopp. Av de två större vattendragen så är ca 15 % av Skarnviksån förändrad fysiskt i form av rätning och kanalisering medan motsvarande siffra för Djupå är knappa 6 %. Inom området har ett fåtal vandringshinder hittats i vattendraget Visneån/Svajdeån. De utgör dock inga definitiva vandringshinder för fisk men däremot för andra vattenorganismer. 3.5 Påverkansanalys miljögifter Enligt den påverkansanalys som gjorts för området finns en låg risk för att ytvattnet ska vara påverkat av miljögifter. Analysen grundar sig på kända verksamheter i avrinningsområdet. Området, liksom hela Sverige, uppnår ej god kemisk ytvattenstatus med avseende på kvicksilver och kvicksilverföreningar. Huvudorsaken till de förhöjda halterna är luftnedfall och alltså inget som kan påverkas via lokala åtgärder. 3.6 Påverkansanalys grundvatten Påverkansanalys finns även gjord för grundvatten. Metoden är nationellt framtagen för sandoch grusavlagringar, dvs åsar, och kan inte direkt användas på Gotlands sedimentära grundvattenförekomster. Resultaten är därför osäkra, men översiktligt visar de att grundvattnet på Gotland till stor del påverkas av enskilda avlopp, jordbruk och skogsbruk. 11

13 4. Åtgärder 4.1 Pågående och planerade åtgärder nationellt Den 1 juli 2009 infördes förbud mot försäljning av fosfathaltiga tvättmedel och fr.o.m. 1 juli 2011 innefattar förbudet även fosfathaltiga diskmedel. 4.2 Pågående och planerade åtgärder Länsstyrelsen ska göra en översyn av befintliga tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som kan ha en inverkan på vattenmiljön och vid behov verka för att dessa omprövas (åtgärdspunkt 28 i vattenmyndighetens åtgärdsprogram som beskriver vad länsstyrelserna ska åtgärda innan 2015). Länsstyrelsen ska även se till att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll som möjliggör en bedömning av verksamhetens inverkan på vattenmiljön (åtgärdspunkt 29 i vattenmyndighetens åtgärdsprogram). I Region Gotlands plan för utbyggnad/förbättring av avloppsrening ingår att uppgradera reningsverket i Ljugarn under samt för Katthammarsvik under Få enskilda avlopp har gjorts om fram Gotlands kommun startade projektet Klart vatten under 2009 där man initierat en satsning på att förbättra och öka andelen godkända enskilda avlopp. Under 2011 planerar man att inventera enskilda avlopp inom delar av området. Preliminära siffror för avrinningsområdet anger att cirka xx % har godkända avlopp medan det finns det frågetecken kring ca xxx st (Projekt Klart vatten kan komplettera siffrorna). Anslutningen till miljöersättningar för fånggröda och vårbearbetning är relativt låg jämfört med övriga områden i länet. Miljöstöd för insådd av fånggröda utgjorde år 2010 ca 3 % av åkerarealen. Inga anlagda skyddszoner med miljöstöd fanns registrerade år Det är viktigt att vattenförsörjningsfrågorna har en central roll i samhällsplaneringen. Sedan 2008 arbetar därför Region Gotland efter dokumentet "Riktlinjer för hantering av enskild vattenförsörjning vid nyetablering", där det nu finns tydliga redovisningskrav för dricksvatten vid bygglov och detaljplaner. Det finns specifika krav på vattenutredningar och provpumpningar, där mängder och kvalitet skall redovisas innan nybyggnation godkänns. Östra Gotlands Fiskevård, Vilt och Fritid har i sin fiskevårdsplan en rad våtmarker som är planerade. I dagsläget ca 10 ha. 4.3 Förslag på åtgärder övergödning Eftersom området inte har några större problem med övergödning (kustvattenförekomsterna undantagna) är de nedan föreslagna åtgärderna att se som en åtgärdskatalog. Nedan listas tänkbara åtgärder inom olika sektorer: Åtgärder inom jordbruket Området består endast till ca 10 % av åkermark. Läckaget av kväve är relativt begränsat och härrör ffa., från åkermarken, både som bakgrundsläckage och mänskligt orsakat. Åtgärder som eftersträvas för att minska kväveläckaget och som i viss mån är beroende av miljöstöden är t.ex. insådd av fånggröda, skyddszoner, öka andelen vårspridning av gödsel och att senarelägga jordbearbetningen. 12

14 Åtgärder för fosfor kan vara anpassad fosforgödsling och regelbunden markkartering för att kunna anpassa grödans fosforbehov med fosforinnehållet i marken. Risken för ytavrinning kan även begränsas genom att snabbt bruka ner gödseln efter spridning Skyddszoner För att minska näringsläckaget kan man anlägga skyddszoner längs vattendrag och sjöar. Skyddszoner har även positiva effekter via minskad erosion och sedimenttransport, minskade flödestoppar, en ökad uppehållstid för vattnet och en ökad biologisk mångfald. För att få EU-stöd måste en skyddszon vara minst 6 meter bred och den får inte innehålla buskar eller träd. I flacka landskap med liten lutning kan bredare skyddszoner där man skapar strandzoner ha positiv effekt. Dessa är uppbyggda med en strandzon som översvämmas vid höga flöden och fungerar som en högbelastad våtmark. Bra skyddszoner minskar erosionen och sedimenttransporten vilket har betydelse för transporten av ffa. fosfor men minskar även behovet av dikesrensning Våtmarker Antalet anlagda våtmarker inom avrinningsområdet är lågt. Sedan år 2000 har 6,5 ha anlagts med miljöstöd. En anledning till detta är att de bästa lägena för våtmarker ofta sammanfaller med bra åkermark och intresset från markägare att ta sådan mark ur produktion är av uppenbara skäl lågt. Ytterligare ett problem är det flacka landskapet som ofta kräver mer omfattande schaktarbeten för att återskapa våtmarker. Eftersom övergödning är ett mindre problem i området så är anläggandet av våtmarker ffa., för att öka mängden vatten i landskapet för den biologiska mångfalden. Ambitionen, för att nå uppsatta mål inom vattenförvaltningen, är att inom åtgärdsområdet anlägga 20 hektar våtmarker till år Möjligheten att uppfylla målet är helt beroende av att finna mark som är av mindre betydelse för jordbruksnäringen och där markägarna ser någon egennytta med att avsätta mark för ändamålet. Effekten av dessa våtmarker beräknas till 160 kg fosfor och 6000 kg kväve. Räknat på att varje hektar våtmark kan reducera 8 kg fosfor och 300 kg kväve/år. (Endast riktvärden som är högst osäkra eftersom de till stor del är beroende av faktorer som vattnets innehåll av näringsämnen samt uppehållstid i våtmarken) Kombinationsdammar Ett alternativ till våtmarker är sk. kombinationsdammar som utformas med en djupare del och flacka grundare partier. Dessa kan nyttjas till bevattning och via utformningen med flackare och grundare partier får de en större kapacitet till kvävereduktion och biologisk mångfald. Eftersom området har en liten andel åkermark och dessa anläggningar ofta knyts till områden med bevattningsbehov så är det förmodligen en åtgärd som inte är aktuell i området. Länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer för de stöd som kan vara aktuella för denna typ av anläggningar via landsbygdsprogrammet Fosfordammar Fosfordammar avser små dammar i mindre diken högt upp i avrinningsområdena. Placeringen innebär att mindre flöden men med hög fosforkoncentration leds in i dammen eftersom de ska anläggas i de områden där marken läcker mycket fosfor. Storleken kan variera men bör vara minst 0,1 0,5 % av tillrinningsområdets yta. Åtgärden är ny och använd mestadels i Norge där man konstaterat att resultaten skiljer sig mycket åt när det gäller retentionen av fosfor. Effekten varierar mellan % med den högsta effekten i områden med erosionskänsliga jordar och stora fosforförluster. 13

15 Ett alternativ till placeringen i diken genom åkermark skulle eventuellt kunna vara i direkt anslutning till större djurgårdar där man skulle kunna avleda vattnet till fosfordammar. Dessa skulle även kunna ha en funktion som branddamm. Ett realistiskt mål för hela åtgärdsområdet är 1 hektar Reningsverk Under 2011 ska Region Gotland göra en översyn av de utsläpp av bla. bakterier som konstaterats utanför verken i Katthammarsvik och Ljugarn Enskilda avlopp Inom åtgärdsområdet finns xx fastigheter som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet och som belastar kustområdena med ca 110 kg fosfor och ca 740 kg kväve per år. Som nämnts tidigare har Region Gotland intensifierat inventeringen att bristfälliga avlopp för att höja reningsgraden till normal eller hög skyddsnivå (avser kraven på reningen på enskilda avlopp beroende på lokalisering) Släketäkt Att skörda alger i form att sk. släketäkt är en åtgärd som kan bli aktuell på Gotland. Algskörd har gjorts i Histillesviken under 2010 med gott resultat. Innehållet av närsalter i algerna har visat sig vara hög varför en betydande mängd av fosfor och kväve skulle kunna bortföras från Östersjön. Frågan kvarstår hur denna resurs bäst kan nyttjas när den väl är ilandförd. Frågetecken finns bl.a. kring innehållet av kadmium i släken. 4.3 Förslag på åtgärder Grundvatten För samtliga kommunala vattentäkter skall det senast år 2015 finnas relevanta vattenskyddsområden med aktuella föreskrifter enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Detta betyder att Region Gotlands arbete med vattenskyddsområden på Gotland framöver måste intensifieras. I Garda-Alskog finns ett vattenskyddsområde men grundvattentäkten där används inte som allmän vattentäkt idag. Även de större enskilda vattentäkterna, det vill säga samfällda vattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag skall framöver ha ett formellt långsiktigt skydd. Till att börja med måste de större enskilda vattentäkterna inventeras och kartläggas av Region Gotland. Ytterligare kemidata kommer att behöva samlas in. Detta utförs relativt brett, och exempelvis kommer befintliga analysdata från andra verksamheter (exempelvis från vattenverksamheters och miljöfarliga verksamheters kontrollprogram) att behöva sammanställas samtidigt som nya provtagningar måste genomföras. Länsstyrelsen kommer också framöver att upprätta ett nytt kemiövervakningsprogram för grundvatten, där fokus kommer att ligga på större grundvattenuttag utom kommunala dricksvattentäkter. Framöver planerar Länsstyrelsen Gotland också uppstart av nivåövervakning, vilket förhoppningsvis kan vara till hjälp för bedömningar av den kvantitativa grundvattenstatusen. Nationellt finns nu riktlinjer framtagna för hur nivåövervakning kan genomföras, vilket troligen kommer att vara till hjälp i uppstartsfasen. 14

16 Framöver kommer också större grundvattenuttag att behöva kommer att behöva genomföras. Detta för att översiktligt kunna göra vattenbalanser, dvs bedömningar av den kvantitativa statusen. Informationsinsatser kring Gotlands känsliga grundvatten bör genomföras. Det kan vara råd och information till allmänhet och turister hur vi sparar på vattnet, hur vårat vattensystem fungerar och att vatten är en begränsad resurs här på ön. Det behövs också information kring skötsel och hur du underhåller din enskilda brunn på bästa sätt. 4.4 Förslag på åtgärder fysiska förändringar Det finns en del mindre vandringshinder i åtgärdsområdet varav en del kan bestå av felplacerade vägtrummor eller liknande. Om det rör sig om vägtrummor tillhörande allmän väg har Trafikverket ansvar för att dessa åtgärdas. Vattenråden på Gotland har föreslagit att en del av vattenförekomsterna inom avrinningsområdet bör klassas som kraftigt modifierade vilket i sig kan anses vara en åtgärd eftersom det innebär ett annat synsätt på vilka åtgärder som kan och bör sättas in. Att klassa ett vatten som kraftigt modifierat innebär att man bedömer att det är så långt från sitt ursprungliga utseende att en återställning till ett naturligt stadium skulle innebära att pågående verksamheter fick inskränkas kraftigt och till stora kostnader. Denna fråga måste utredas vidare under Förslag på åtgärder miljögifter I det nationella arbetet för att minska riskerna med farliga kemikalier i vår vardag har Kemikalieinspektionen tagit fram en handlingsplan. Det man framförallt kommer att arbeta för nationellt är att EU:s lagstiftning skärps (läkemedel och kadmium är utpekade). Nationellt och även regionalt kommer arbetet att handla om ökad tillsyn av farliga ämnen i varor och i dialog med näringslivet minska riskerna med kemikalier i varor. I arbetet ska fokus ligga på barn och ungdomar, eftersom de är mer sårbara än vuxna för påverkan från kemikalier. Det sätt på vilket barn och ungdomar idag utsätts för kemikalier är ett annat än för 50 år sedan. Idag har vi en stor omsättning av leksaker, kläder, kemikalier, kosmetika och elektronik. Även om läckaget av ett farligt ämne från varje enskild vara kan förefalla så litet att det kan verka vara försumbart, så innebär de stora volymerna av varor att det totala läckaget kan vara betydande. Vi behöver därför arbeta med frågor kring livsstil. Samtidigt finns gamla miljöproblem kvar. Stora fiskbestånd har höga halter av PCB, dioxiner och kvicksilver (kvicksilver framförallt på fastlandet). Bekämpningsmedel är idag inte samma stora problem som tidigare men det finns platser där grundvattnet är förorenat och där det tar tid innan föroreningarna försvinner. Länsstyrelsen ansvarar för behörighetskurser och för fortsatt utbildning och återkoppling av de analyser av bekämpningsmedel i ytvatten som görs på Gotland. Exempelvis har användningen av glyfosat på höstarna ökat. Arbetet med skyddszoner minskar också risken för läckage av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen på Gotland och Region Gotland arbetar också på olika sätt för att sanera gamla synder där marken är förorenad. De utgör risk för både grundvatten och ytvatten och även kustvattnet. Några saneringar är på gång under året, dock inget inom Östra Gotlands åtgärdsområde. 15

17 Information till konsumenter, företag och handel är ett viktigt medel för att minska riskerna med miljögifter. På Gotland finns t ex behov av mer information om hur vi hanterar överblivna och/eller förbrukade läkemedel. Fortfarande slängs förbrukade hormonplåster i toaletterna trots att de innehåller mycket höga halter av hormon som kan påverka fisk och andra vattenlevande organismer. Ett annat viktigt område att arbeta med för att minska kemikaliebelastningen är den offentliga upphandlingen. Det saknas kunskap bland både myndigheter och företag, om hur upphandling kan användas som styrmedel. Därför utnyttjas inte den vägen idag. 5. Prioriteringar av åtgärder Enligt de nya riktlinjer som tagits fram av vattenmyndigheterna och som är en skärpning av kraven via miljöbalksutredningen, kommer framtida åtgärdsprogram innehålla siffror på vilken minskning som krävs för olika källor samt hur dessa åtgärder ska finansieras. De åtgärder som föreslås i listan ska kunna finansieras via befintliga finansieringskällor. Nedan finns en tabell med de åtgärder som anses genomförbara fram till år 2015 och där finansiering är möjlig i dagsläget. Effekt Åtgärd Antal fosfor (kg) Effekt kväve (kg) Finansiering Ansvarig Region Enskilda avlopp? Fastighetsägare Gotland Skyddszoner 10 ha 5? Landbygdsprogrammet Länsstyrelsen Våtmarker 20 ha Landbygdsprogrammet Länsstyrelsen Kombinationsdammar? Landbygdsprogrammet Länsstyrelsen Fosfordammar 1 ha 2-20? Landsbygdsprogrammet Länsstyrelsen Släketäkt?? LOVA S:a LOVA-projekt??? Modernisering reningsverk Ljugarn & Katthammarsvik?? Region Gotland Vattenskyddsområde Prästgårdskällan Vattenskyddsområden större enskilda vattentäkter Region Gotland Region Gotland Region Gotland 16

18 Bilaga 1. Vattenförvaltningens klassificeringssysten av ekologisk, kemisk och kvantitativ status. För ekologisk status ytvatten (vattendrag & sjöar) ska en mängd olika parametrar bedömas men biologin väger tyngst i bedömningen. Biologiska parametrar är fisk, bottenfauna, kiselalger (vattendrag), växtplankton, vattenvegatation m.m. (sjöar). Som stöd till dessa parametrar mäts även näringsämnen, särskilt förorenande ämnen men man bedömer även hur förändrat ett vatten är i form av dammar, dämning, uträtning m.m. Till denna bedömning tillkommer även klassning av vatten efter dess innehåll av s.k. prioriterade ämnen, exempelvis kvicksilver. Kustvatten klassificeras på liknande sätt men parametrarna för biologin skiljer sig åt från ytvatten. De parametrar som ska bedömas är växtplankton, bottenfauna och vattenvegetation. 17

19 Bedömning av kemisk och kvantitativ status för grundvatten 18

20 Bilaga 2. EU:s Ramdirektiv för vatten - vattenförvaltning Alla vatten ska ha en god vattenkvalitet år Det är målsättningen med den vattenförvaltning som växer fram i Sverige. Den 22 december 2000 trädde EG:s Ramdirektiv för vatten i kraft. Detta får räknas som starten för ett nytt sätt att angripa de vattenproblem som finns inom unionen. Med hjälp av Vattendirektivet ska en helhetssyn för Europas och de enskilda ländernas vattenresurser skapas. Vattendirektivets grundtanke är att få en sammanhållen och övergripande lagstiftning som ser till helheten. Tillsammans med nya arbetssätt och en organisation som utgår från vattnets egna gränser, avrinningsområdet, ska resurserna samordnas bättre både inom och mellan länderna för att komma till rätta med rådande brister i vattenmiljön. Vattendirektivets övergripande mål är: att skapa god ekologisk och kemisk status i våra sjöar, vattendrag, kustvatten samt grundvatten av god kvalitet och kvantitet. Detta mål bör vara uppnått 2015 att uppnå detta mål genom en process som ska genomsyras av deltagande, lokalt engagemang och samarbete från medborgare och organisationer att främja en mer effektiv nationell och lokal vattenanvändning genom att utforma och genomföra ett system för prissättning på vattnet att lindra effekter av översvämning och torka Distriktsmyndigheter Sverige är indelat i fem olika vattendistrikt med fem olika vattenmyndigheter. Gotlands län tillhör vattendistriktet för södra Östersjön där vattenmyndigheten har sitt säte i Kalmar. För varje vattenmyndighet finns det en särskild vattendelegation med uppgift att fatta beslut inom vattenmyndighetens ansvarsområde. Beredningssekretariat De olika länsstyrelserna har blivit tilldelade arbetsuppgifter och medel för att biträda vattenmyndigheten i arbetet att uppnå god ekologisk status i våra vatten. Vattendelegationen får överlåta ansvar till länsstyrelsen för att utarbeta förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljöövervakningsprogram. Denna överlåtelse gäller också för genomförande av åtgärdsprogram och miljöövervakning samt att ansvara för samordningen inom respektive delområde och fatta beslut i frågor som rör förvaltningen av kvaliteten på vatten. Beredningssekretariatet på Länsstyrelsen Gotlands län ansvarar för samordningen inom länet och är länken till vattenmyndigheten i Kalmar. Länsstyrelsen ansvarar för att genomföra de arbetsuppgifter som åläggs länet via vattenmyndigheten och tillhandahåller information om vattendirektivet och dess genomförande inom länet. 19

21 Tidplan för genomförandet av Vattendirektivet Arbetet startar Under 2004 och 2005 undersökte och beskrev Naturvårdsverket Sveriges yt- och grundvatten. För att kunna göra jämförelser om hur vill att det ska se ut i framtiden tittade man på referensförhållanden, det vill säga förväntat tillstånd utan mänsklig påverkan uppskattades. Förorenings- eller andra störningskällor i avrinningsområdena kartlades. Man genomförde också en ekonomisk analys för att visa vad olika vattenanvändningar var värda. Under 2006 arbetade länsstyrelserna med att se över sina olika miljöövervakningprogram för att anpassa dem till de krav som finns i vattendirektivet. Man delar in övervakningen i 3 olika typer: Kontrollerande övervakning ger en generell beskrivning av miljötillståndet i våra vatten. Operativ övervakning genomförs i de vatten som inte uppnår god vattenstatus samt i de vatten som riskerar att inte uppnå god vattenstatus. Undersökande övervakning genomförs i undantagsfall, till exempel vid olyckor, eller i vatten där god vattenstatus inte uppnås och där orsaken till det är okänd Fördjupad karakterisering och samverkan Länsstyrelserna skall, i nära samarbete med lokala aktörer, göra en fördjupad beskrivning av länets olika avrinningsområden. Detta innebär en sammanställning av befintlig miljöövervakningsdata, en påverkansanalys, en ekonomisk analys av vattenanvändningen samt en bedömning av vattnets kvalitet Förvaltningsplan och åtgärdsprogram Ett program ska finnas för varje vattendistrikt men även för mindre avrinningsområden där det behövs. Programmen fastställer vilka åtgärder som måste genomföras för att vattendirektivets miljömål ska nås. De tas fram i samråd och med aktiv medverkan från berörda aktörer. En förvaltningsplan, eller en verksamhetsplan, upprättas för vattendistriktet Finansiering av arbetet Ett förslag på vattenavgifter tas fram. Det är idag oklart hur systemet ska utformas, men grundprincipen är att de som förorenar våra vatten ska betala för restaurering och vård av vattnen Genomföra eller påbörja åtgärder Nu ska åtgärderna som anges i åtgärdsprogrammen påbörjas. Naturligtvis får de gärna påbörjas långt innan dess. Redan idag utförs många åtgärder för att förbättra våra vattenmiljöer Uppfylla miljömålet "Levande vatten" Nu ska alla yt- och grundvatten ha en god vattenkvalitet. I vissa vatten som har mycket speciella förutsättningar går det att förlänga tidsfristen till år 2027 eller få mindre stränga krav. Det är vattenmyndigheten som avgör varje fall och sedan bedömer om vattnet når miljömålet. En viktig princip är att inget vatten får försämras. 20

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Åtgärder för god vattenstatus

Åtgärder för god vattenstatus Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr 537-5058-14 Att: Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd 2014-03-20 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd information och samverkan i vattenrådsverksamheten 2014 Innehåll Kontinuerliga möten... 4 Samverkan och Samråd Vattenmyndigheten... 4 Arbetsgrupp för

Läs mer

Yttrande över samrådshandlingar

Yttrande över samrådshandlingar 1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 17. Kustnära områden mellan

Sammanställning för åtgärdsområde 17. Kustnära områden mellan Sammanställning för åtgärdsområde 17. Kustnära områden mellan Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Samråd om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram samt underlag i VISS.

Samråd om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram samt underlag i VISS. 1(6) YTTRANDE Dnr 537-9859-2014 2015-04-29 Vattenmyndigheten Bottenvikens vattendistrikt 971 86 Luleå Samråd om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram samt underlag i VISS. Sammanfattning

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Håtunabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Kalmarviken Upplands-Bro kommun Björkfjärden Säbyholmsviken Brofjärden Örnässjön Lillsjön Tibbleviken

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Grundvattenförekomster i VRO 10

Grundvattenförekomster i VRO 10 Grundvattenförekomster i VRO 10 Vi har 146 grundvattenförekomster i VRO10. De flesta ligger i isälvsmaterial. Endast tre förekomster i urberg och morän är hittills avgränsade. Vi har preliminärt listat

Läs mer

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu). Att söka information i VISS, VattenInformationsSystem Sverige VISS är en databas där man samlar information om alla större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i Sverige. Här finns förutom allmän

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd

Läs mer

Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15

Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15 REMISSVAR Stockholm, 30 april 2015 Jernkontorets diarienummer 6/15 Diarienummer 537-9859-2014 (Bottenviken) Diarienummer 537-7197-14 (Bottenhavet) Diarienummer 537-5058-14 (Norra Östersjön) Diarienummer

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Västerås stads vattenplan

Västerås stads vattenplan Västerås stads vattenplan 201 12 2021 1 Västerås stads vattenplan Antagen i Kommunfullmäktige 2012 10 04 Organisation Vattenplanen har tagits fram av en arbetsgrupp som under hela eller delar av processen

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Vattenöversikt för Lerums kommun etapp 3 Lokala miljömål och åtgärder

Vattenöversikt för Lerums kommun etapp 3 Lokala miljömål och åtgärder Vattenöversikt för Lerums kommun etapp 3 Lokala miljömål och åtgärder Sektor samhällsbyggnad 1. Inledning - 4-2. Syfte - 4-2.1. Avgränsning... - 5-3. Bakgrund - 5-3.1. Vattenöversikten och övrigt pågående

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndigheten Södra Östersjöns förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vatten 2015-2021

Yttrande över Vattenmyndigheten Södra Östersjöns förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vatten 2015-2021 2015-03-20 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Yttrande över Vattenmyndigheten Södra Östersjöns förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vatten 2015-2021 Generella synpunkter Segeåns

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 40. Vänern och dess närområde

Sammanställning för åtgärdsområde 40. Vänern och dess närområde Sammanställning för åtgärdsområde 40. Vänern och dess närområde Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 City Konferens, Örebro Minnesanteckningar Deltagare: 16 personer Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Malin Andersson, Sara Frödin Nyman Länsstyrelsen Örebro: Peder Eriksson,

Läs mer

Samrådsmöte inom vattenförvaltningen, Stockholm 7 mars

Samrådsmöte inom vattenförvaltningen, Stockholm 7 mars Samrådsmöte inom vattenförvaltningen, Stockholm 7 mars Tid: 13.30 16.00 Plats: Piperska muren, Stockholm Antal externa deltagare: 58 Deltagare från Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Jenny Caruso, Martin

Läs mer

God vattenstatus i Kalmar kommun år 2015

God vattenstatus i Kalmar kommun år 2015 Kalmar kommun Samhällsbyggnadskontoret Miljöavdelningen God vattenstatus i Kalmar kommun år 2015 Najah Mistafa Anna Carnelius Jana Andersson Kalmar 2006 Kalmar kommun Samhällsbyggnadskontoret Miljöavdelningen

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

VATTEN. för bad, fiske och annan rekreation gör också kommunen attraktiv som boendealternativ och som besöksmål.

VATTEN. för bad, fiske och annan rekreation gör också kommunen attraktiv som boendealternativ och som besöksmål. VATTEN Vatten är en grundläggande faktor i de ekologiska systemen. Vattentillgången avgör villkoren för olika naturtyper och ger ramarna för olika arters fortlevnad. De många sjöarna och vattendragen har

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (12) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Diarienummer: 2012-0963. Stadsbyggnadsavdelningen Hanna Lilja 2015-03-27

Tjänsteskrivelse 1 (12) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Diarienummer: 2012-0963. Stadsbyggnadsavdelningen Hanna Lilja 2015-03-27 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsavdelningen Hanna Lilja Tjänsteskrivelse Diarienummer: 2012-0963 2015-03-27 1 (12) Kommunstyrelseförvaltningen Nynäshamns kommun Yttrande över remiss

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt

Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Utgivare: Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

För klorid i grundvatten står det 0 under både Kostnader styrmedel kr totalt samt Kostnader fysiska åtgärder kr/år. Varför?

För klorid i grundvatten står det 0 under både Kostnader styrmedel kr totalt samt Kostnader fysiska åtgärder kr/år. Varför? 1 2015-03-09 Remissvar från Kungälvs kommun rörande Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. 2014-09-15 Arbetsmaterial

Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. 2014-09-15 Arbetsmaterial Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt 2014-09-15 Arbetsmaterial Missiv Samråd om Förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogam samt miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 46. Nyängsåns avrinningsområde Version 1.0 2 46. Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden...

Läs mer

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt

teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt Produktion Vattenmyndigheterna för Västerhavet och Södra Östersjön Redaktörer Hans Oscarsson och Anna Ek Grafisk form Malin

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Ger åtgärderna effekt?

Ger åtgärderna effekt? Ger åtgärderna effekt? Trendanalys av närsalthalter i jordbruksdominerade vattendrag Jens Fölster Stefan Hellgren, Katarina Kyllmar, Mats Wallin Disposition Bakgrund till studien Datamaterialet Preliminära

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Bilaga 1- AÅtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1- AÅtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1- AÅtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Introduktion till åtgärdsområdessammanställningar underlag till Åtgärdsprogram 2015-2021 för Bottenhavets vattendistrikt I Bottenhavets

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp HANDBOK 2007:4 UTGÅVA

Läs mer

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Länsstyrelsen i Stockholms län Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Ett samverkansprojekt mellan Södertälje kommun, Norrtälje kommun, DHI, Ecoloop och VERNA

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

YTTRANDE över Vattenmyndigheternas förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner

YTTRANDE över Vattenmyndigheternas förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner Sidan 1 av 5 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer