Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial 2011-07-05"

Transkript

1 Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde Arbetsmaterial

2 Inledning Sedan 2007 har vattenråden, LRF, Region Gotland (tidigare Gotlands kommun) och Länsstyrelsen arbetat med att införliva EU:s ramdirektiv för vatten i det regionala vattenvårdsarbetet. Gotland har idag sju vattenråd samt ytterligare ett som förmodligen kommer att bildas under hösten, södra Gotlands vattenråd. Den 15 december 2009 beslutade Vattenmyndigheten i Södra Östersjön om ett åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen, vilket inkluderade Gotlands län. Detta åtgärdsprogram var generellt hållet och svårt att ta till sig som lokal aktör. Länsstyrelsen på Gotland har därför efter samråd med övriga aktörer bestämt sig för att ta fram lokala åtgärdsprogram som utgår från vattenrådens geografiska områden. Åtgärdsprogrammen är även mer lokalt anpassade och fokuserar på varje enskilt åtgärdsområde. Det är viktigt att påpeka att dessa lokala åtgärdsprogram inte har någon juridisk status i sig men de är tänkta att fungera som diskussionsunderlag för prioritering av åtgärder och är levande dokument eftersom de kan ändras när nya uppgifter tillkommer. Länsstyrelsens tanke med de lokala åtgärdsprogrammen är också att de ska vara på en mer gripbar skalnivå som gör det lättare att diskutera framtida åtgärder inom respektive åtgärdsområde. Åtgärderna som föreslås ska kunna finansieras med de finansieringsvägar som idag är tillgängliga, vilket gör att listan med förslag inte på något sätt är fullständig. Observera också att många siffror i underlagen är preliminära eller saknas och där behöver informationen kompletteras, detta gäller exempelvis statistik över enskilda avlopp. De lokala åtgärdsprogrammen skickas ut till vattenråden, LRF samt Region Gotland under juli 2011 och Länsstyrelsen önskar få in synpunkter via e-post senast den 20 september, gärna innan. Vattenråden har för avsikt att bjuda in till ett gemensamt möte under september 2011 där förslagen ska diskuteras vidare. I den fortsatta arbetsprocessen är det tänkt att aktörerna ska kunna enas kring en gemensam bild av vad som bör prioriteras i åtgärdsarbetet under den första förvaltningscykeln inom vattenförvaltningen som sträcker sig fram till För en mer detaljerad beskrivning av vattenförvaltningens uppbyggnad se bilaga 2. Vattenförvaltning och miljömål År 2000 antogs EU:s ramdirektiv för vatten. Vattendirektivet gäller för allt vatten; sjöar och vattendrag, grundvatten och för kustvatten. Målet med vattendirektivet är att nå en god vattenkvalitet till år Vatten som riskerar att inte klara kraven ska åtgärdas. Arbetet med direktivet löper på i 6-årscykler; tillståndsbeskrivning, åtgärder, uppföljning och rapportering. Med hjälp av vattendirektivets systematiska angreppssätt och med siktet inställt på tillräckligt lång tid, kommer vi att uppnå god vattenkvalitet i alla våra vatten. Hand i hand med vattenförvaltningsarbetet går det svenska miljömålsarbetet. Riksdagen beslutade 1999 om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige, och det övergripande målet är att nästa generation ska få ta över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta beslutades gotländska regionala delmål av Länsstyrelsen. Många av delmålen med målår 2010 har nu gått ut, och kommer framöver att ersättas med preciseringar eftersom många ej är uppnådda. Förslag till nya nationella preciseringar finns framtagna, är nu ute på remiss, och kommer att beslutas av regeringen i mars Miljömål med direkt inriktning mot vatten är Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning, Myllrande våtmarker och Giftfri miljö.

3 Innehållsförteckning 1. Allmän beskrivning av åtgärdsområdet 3 2. Områdesbeskrivning och statusklassning för yt- och grundvatten Kemisk status generellt för åtgärdsområdet Djupå Skarnviksån/Nygårdsån/Löså Övriga vattendrag i området Kustvattenförekomster Grundvattenförekomster Grundvattenstatus Åtgärdsområdet Maranvändning Värden i åtgärdsområdet Skyddade områden 9 3. Påverkansanalys för åtgärdsområdet Källfördelning Djupå Källfördelning Skarnviksån Påverkan på kustvattenförekomster Påverkansanalys fysiska förändringar Påverkansanalys miljögifter Påverkansanalys grundvatten Åtgärder Pågående och planerade åtgärder nationellt Pågående och planerade åtgärder regionalt Förslag på åtgärder övergödning Åtgärder inom jordbruket Skyddszoner Våtmarker Kombinationsdammar Fosfordammar Reningsverk Enskilda avlopp Släketäkt Förslag på åtgärder grundvatten Förslag på åtgärder fysiska förändringar Förslag på åtgärder miljögifter Prioritering av åtgärder inom åtgärdsområdet 16 Bilaga 1. Vattenförvaltningens klassificeringssystem 17 Bilaga 2. Vattenförvaltningens arbetssätt och tidplan 19 Bild framsidan: Grogarnsberget och Östersjön. Foto: Annika Broms 2

4 Figur 1. Östra Gotlands åtgärdsområde 1. Allmän beskrivning Åtgärdsområdet består av flera mindre avrinningsområden på Gotlands östra sida. Området gränsar i norr till Gothemåns avrinningsområde och i söder till Närkåns avrinningsområde. De större avrinningsområden som ingår är Djupå och Skarnvik/Nygård plus ett antal medelstora områden som exempelvis Gartarve, Halsegarda, Lavas och Visne/Svajde. Totalt omfattar området 500 km² vilket är drygt 15 % av Gotlands yta. Markanvändningen i området domineras av skog följt av åker. Inom kustområdet bor cirka personer med Ljugarn som centralort med ca 300 invånare. Inga större sjöar finns inom åtgärdsområdet, vilket innebär att vattendragen har stora vattenståndsvariationer över året. Åarna kännetecknas av relativt höga flöden under senhöst fram till tidig vår och låga nivåer från tidig sommar och fram till hösten. Till skillnad från många områden på Gotland så rinner många av vattendragen genom skogsmark. 3

5 Inom Östra Gotlands åtgärdsområde finns kommunala dricksvattentäkter i Ljugarn och två stycken mindre vattentäkter i Östergarn Prästgårdskällan och Gutenvikskällan. Många fastigheter på landsbygden saknar möjligheten att ansluta sig till kommunalt vatten, och där består dricksvattenförsörjningen av vatten från enskilda brunnar. För grundvatten finns problem framförallt inom kustområdena med dålig tillgång på vatten sommartid. Även kvalitetsproblem för grundvattnet med förhöjda halter av klorid finns på flera ställen. 2. Områdesbeskrivning och ekologisk status ytvatten Eftersom området innefattar en rad åtgärdsområden med små vattendrag så behandlas här de två största mer utförligt. Inga sjöar av betydelse finns inom området. Figur 2. Större vattenförekomster i åtgärdsområdet 2.1 Kemisk status - generellt för området För den kemiska statusen är det framförallt kvicksilver och kvicksilverföreningar där halterna inte bör öka eftersom Sverige som helhet inte uppnår gränsvärdena för kvicksilver. De höga halterna av kvicksilver kommer framförallt via internationellt atmosfäriskt nedfall vilket innebär att åtgärder inom Sveriges gränser inte kan få effekt fullt ut. Om man bortser från kvicksilver så uppnås god kemisk status i dagsläget för övriga ämnen. 2.2 Djupå En stor del av området bedöms ligga i riskzonen att inte uppnå god kemisk och ekologisk status för ytvattenförekomster till år 2015 enligt statusklassningen inom vattenförvaltningen. 4

6 Ekologisk status Kemisk status Miljökvalitetsnorm Miljöproblem -Vattenbrist Måttlig God (kvicksilver undantaget) God Ekologisk status 2015 God kemisk status 2015 Tabell 1. Ekologisk och kemisk status samt miljöproblem för Djupå Bedömning: Att den ekologiska statusen inte uppnår god orsakas framförallt av att ån torkar ut sommartid och att fiskbestånden är svaga. Bedömningen av ekologisk status visar dock att det inte finns några stora miljöproblem i området, t.ex., ligger totalfosforhalterna relativt lågt liksom totalkvävehalterna. Den årliga transporten av fosfor uppgår till 220 kg ( samt kg kväve under samma tidsperiod. Vattenföringen är beräknad till cirka 0,36 m3/s som årsmedelvärde (modellerade värden Vattenwebben, SMHI). 2.3 Skarnviksån/Nygårdsån/Löså En stor del av området bedöms ligga i riskzonen att inte uppnå god kemisk och ekologisk status för ytvattenförekomster till år 2015 enligt statusklassningen inom vattenförvaltningen. Ekologisk status Kemisk status Miljökvalitetsnorm Miljöproblem -Vattenbrist Måttlig God (kvicksilver undantaget) God Ekologisk status 2015 God kemisk status 2015 Tabell 2. Ekologisk och kemisk status samt miljöproblem för Skarnviksån Bedömning: Bottenfauna och kiselalger indikerar god status men fisk måttlig. Enligt principen sämst styr blir bedömningen Måttlig. Biotopen som provfiskats är inte optimal. Fisksamhällen drabbas hårdare av uttorkning pga. av dess längre tid till återkolonisation. Det största problemet i vattendraget är just återkommande uttorkning. Att den ekologiska statusen inte uppnår god orsakas framförallt av att ån torkar ut sommartid och att fiskbestånden är svaga. Bedömningen av ekologisk status visar dock att det inte finns några stora miljöproblem i området, t.ex., ligger totalfosforhalterna relativt lågt liksom totalkvävehalterna. Den årliga transporten av fosfor uppgår till 280 kg ( samt kg kväve under samma tidsperiod. Vattenföringen är beräknad till cirka 0,65 m3/s som årsmedelvärde (modellerade värden Vattenwebben, SMHI). 2.4 Övriga vattendrag i området Vattendrag Ekologisk status Miljöproblem Kommentar Storsundsån God Uttorkning Igenväxning av Storsund Histillesån? Uttorkning Låga vattennivåer sommartid Gartarveån God Låga vattennivåer Låga vattennivåer 5

7 sommartid Hugreifsån Hög Referensvattendrag Halsegårdaån God Låga vattennivåer Lavasån? Uttorkning Visneån? Låga vattennivåer Tutenån? Uttorkning Tabell 3. Ekologisk och kemisk status samt miljöproblem för övriga vattendrag inom åtgärdsområdet 2.5 Kustvattenförekomster Östra Gotlands åtgärdsområde gränsar till kustvattenförekomsterna Östra Gotlands mellersta, Östra Gotlands södra och Lausviken med en sammanlagd area på 584 km 2. Kustvattenförekomsterna ligger i riskzonen för att inte uppnå god ekologisk status till år 2015 enligt statusklassningen inom vattenförvaltningen. Den expertbedömning som har gjorts för hela Gotlands kustvatten har inneburit att den ekologiska statusen är klassad till måttlig status, vilket till stor del beror på de relativt höga halterna av fosfor och kväve. Kustvattenförekomsterna har därför tidsfrist till 2021 för att uppnå god ekologisk status. För den kemiska statusen är det framförallt kvicksilver och kvicksilverföreningar som halterna inte bör öka eftersom Sverige som helhet inte uppnår gränsvärdena för kvicksilver. Om man bortser från kvicksilver så uppnås god kemisk status för övriga ämnen. Figur 3. Kustvattenförekomsten som gränsar till Östra Gotlands åtgärdsområde. 2.6 Grundvattenförekomster Östra Gotlands avrinningsområde delas i två olika grundvattenförekomster. Det är dels Mellersta Gotland Roma och dels Sydöstra Gotland Ljugarn. Båda dessa utgörs av sedimentär berggrund. Förekomsterna i sedimentär berggrund är areellt stora och grundvattnets egenskaper kan därför variera inom en förekomst, och eftersom de gränsar direkt till varandra bör de inte heller ses som isolerade grundvattenmagasin. En eventuell 6

8 påverkan inom en förekomst kan beröra större eller mindre delar av denna men kan också få effekter i angränsande förekomster. De avgränsningar av grundvattenförekomster som idag finns för Gotland finns upplevs av de flesta som inte riktigt relevanta och behöver diskuteras vidare. Det är idag svårt att genomföra relevanta statusklassningar och även att kunna genomföra mer riktade åtgärder inom framförallt de områden som idag har problem. Indelning av grundvattenförekomster genomförs i första hand av SGU. Figur 4. Grundvattenförekomstindelning 7

9 2.7 Grundvattenstatus Grundvattenförekomst Kemisk status Kvantitativ status Mellersta Gotland Risk att förekomsten inte Otillfredsställande Roma uppnår god status 2015 Sydöstra Gotland - Otillfredsställande God Ljugarn Tabell 4. Kemisk- och kvantitativ status för grundvattenförekomster Grundvattenförekomsten Mellersta Gotland Roma bedöms ha god kemisk status. Statusklassningen för hela grundvattenförekomsten baseras på provtagning mellan åren i sex allmänna vattentäkter. Vid ett flertal tillfällen har kloridhalter över 50 mg Cl/l uppmätts. Inga värden överstiger dock gränsvärdet på 100 mg Cl/l. I en vattentäkt har förhöjda halter av BAM detekterats. Inga värden överstiger dock gränsvärdet på 0,1 ug/l. Sammantaget görs bedömningen att det finns risk att grundvattenförekomsten inte uppnår god kemisk status till Den kvantitativa statusen har genom expertbedömning bedömts vara otillfredsställande, främst på grund av bristande vattentillgång sommartid i de östra delarna av grundvattenförekomsten. Grundvattenförekomsten Sydöstra Gotland Ljugarn bedöms ha otillfredsställande kemisk status. Bedömningen baseras på kemimätningar från sex vattentäkter i området. Vid provtagning har man i två vattentäkter hittat kloridhalter över gränsvärdet 100 mg/l. I en vattentäkt har också ett flertal bekämpningsmedel detekterats, men inga analyser överstiger gränsvärdet 0,1 ug/l. 2.8 Åtgärdsområdetsområdet Markanvändning De två största avrinningsområdena, Skarnviksån och Djupå, har mestadels skogsmark med ca 70 % och en mindre andel åkermark, ca 10 %. Tyvärr saknas statistik över jordbruksmarkens grödofördelning i området Värden i åtgärdsområde Östra Gotlands åtgärdsområde består av en mängd olika avrinningsområden och har en mängd skogsvattendrag som bitvis är relativt opåverkade. Många av vattendragen som Gartarveån, Halsegårdaån, Hugreifsån, Lavasån, Visneån/Svajdeån samt Tutenån har höga värden i form av havsöring och i vissa åar även flodnejonöga. Hugreifsån, som mynnar norr om Ljugarn, tillhör ett av de minst påverkade vattendragen inom länet med mycket höga bevarandevärden. Ån har hög ekologisk status m.a.p. bottenfauna och fisk. En stor del av områdets vattendrag är upptagna som regionalt särskilt värdefulla (se figur 5). 8

10 Figur 5. Värdefulla vattendrag inom Östra Gotlands åtgärdsområde Skyddade områden Inom avrinningsområdet finns ett antal Natura 2000-områden exempelvis Nygårdsmyr, Lindhammarsmyr och Russvätar samt naturreservat som Ollajvs i närheten av Ljugarn. I Ljugarn samt för Gutenvikskällan i Östergarn finns det vattenskyddsområden kopplade till de allmänna vattentäkterna. Inom området finns också vattenskyddsområde för Garda-Alskog, där den allmänna vattentäkten inte längre används, medan Prästgårdskällan Östergarn helt saknar vattenskyddsområde. 3. Påverkansanalys för åtgärdsområdet Inom åtgärdsområdet finns idag inga större problem med övergödning i vattendragen. Många vattendrag har låga halter av fosfor (15-20 ug/l) och för Gotland måttliga kvävehalter ( ug/l). Vid den modellering som görs via PLC5 (Pollution Load Compilation) vid rapportering till HELCOM redovisas fördelningen av källor av fosfor och kväve. Belastningen på ett område beräknas som summan av alla diffusa markläckage, där dessa beräknas som avrinning * markareal * typhalt/läckagekoefficient för resp. markanvändning Utsläpp från olika punktkällor baseras på mätningar och schabloner som tagits fram nationellt. Viss osäkerhet råder kring siffrorna som redovisas via PLC5. Bland annat spelar vattenföringen en avgörande roll för hur den totala belastningen redovisas. Vattenföringen för vattendragen är beräknad via SMHI via en modell som är kalibrerad från data från de vattenföringsstationer som finns på Gotland (Gothemån och Idån). 3.1 Källfördelning Djupå När det gäller fosfor så härleds ca 34 % från skogsmark, 18 % från enskilda avlopp, 29 % från jordbruksmark ( 7 % antropogent/mänskligt påverkad och 22 % bakgrundsbelastning) och 19 9

11 % från öppen mark dvs vall m.m. För kväve härleds 73 % till jordbruksmark varav 44 % är antropogent medan övrig del är bakgrundsbelastning. Andelen från skogsmark är beräknad till 24 % (PLC5, 2006). Trenden är att fosfor minskar medan kväve är oförändrat över tid. (Länsstyrelsen, Rapporter om natur- och miljö 2010:16). 1% 22% 18% 29% 24% Reningsverk Dagvatten Enskilda avlopp 7% 2% Skog Öppenmark Antr jordbruk 34% Bakgr jordbruk 19% 44% Figur 5. Källfördelning av fosfor (till vänster) och kväve (till höger) för Djupåns avrinningsområde 3.2 Källfördelning Skarnviksån När det gäller fosfor så härleds ca 26 % från skogsmark 24 % från enskilda avlopp, 27 % från jordbruksmark ( 7 % mänskligt påverkad och 20 % bakgrundsbelastning) och 22 % från öppen mark dvs vall m.m. För kväve härleds 73 % till jordbruksmark varav 44 % är antropogent medan övrig del är bakgrundsbelastning. Andelen från skogsmark är beräknad till 19 % (PLC5, 2006). Trenden är att fosfor minskar medan kväve är oförändrat över tid. 2% 1% 20% 24% 26% 19% Enskilda avlopp Myrmark 7% 1% Skogsmark Öppen mark 3% Antropogen jordbruk Bakgrund jordbruk 22% 26% 49% Figur 6. Källfördelning av fosfor(till vänster) och kväve (till höger) för Skarnvikåns avrinningsområde 10

12 Det atmosfäriska nedfallet över avrinningsområdet är beräknat till ca 8-10kg kväve/ha. Punktkällorna står för ca 20 % av det totala fosforläckaget och ca 2 % av det totala kväveläckaget. 3.3 Påverkan på kustvattenförekomster Inom åtgärdsområdet finns det två avloppsreningsverk, Katthammarsvik och Ljugarn. Dessa har utsläpp av behandlat avloppsvatten till kustvattnet med totalt 116 kg totalfosfor och drygt 6000 kg totalkväve. Till detta tillkommer utsläpp i form bräddningar som i volym uppgick till drygt m3 under år Kommunala Utsläpp Utsläpp Bräddningar Bräddningar Reningsverk ledningsnätet Tot- Tot- reningsverk Kväve Fosfor volym (m3) volym (m3) (kg) (kg) Katthammarsvik Ljugarn Tabell 5. Påverkan på kustvattenförekomster från avloppsreningsverk Kommentar 3.4 Påverkansanalys fysiska förändringar De flesta av vattendragen har i de nedre delarna ett relativt opåverkat lopp. Av de två större vattendragen så är ca 15 % av Skarnviksån förändrad fysiskt i form av rätning och kanalisering medan motsvarande siffra för Djupå är knappa 6 %. Inom området har ett fåtal vandringshinder hittats i vattendraget Visneån/Svajdeån. De utgör dock inga definitiva vandringshinder för fisk men däremot för andra vattenorganismer. 3.5 Påverkansanalys miljögifter Enligt den påverkansanalys som gjorts för området finns en låg risk för att ytvattnet ska vara påverkat av miljögifter. Analysen grundar sig på kända verksamheter i avrinningsområdet. Området, liksom hela Sverige, uppnår ej god kemisk ytvattenstatus med avseende på kvicksilver och kvicksilverföreningar. Huvudorsaken till de förhöjda halterna är luftnedfall och alltså inget som kan påverkas via lokala åtgärder. 3.6 Påverkansanalys grundvatten Påverkansanalys finns även gjord för grundvatten. Metoden är nationellt framtagen för sandoch grusavlagringar, dvs åsar, och kan inte direkt användas på Gotlands sedimentära grundvattenförekomster. Resultaten är därför osäkra, men översiktligt visar de att grundvattnet på Gotland till stor del påverkas av enskilda avlopp, jordbruk och skogsbruk. 11

13 4. Åtgärder 4.1 Pågående och planerade åtgärder nationellt Den 1 juli 2009 infördes förbud mot försäljning av fosfathaltiga tvättmedel och fr.o.m. 1 juli 2011 innefattar förbudet även fosfathaltiga diskmedel. 4.2 Pågående och planerade åtgärder Länsstyrelsen ska göra en översyn av befintliga tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som kan ha en inverkan på vattenmiljön och vid behov verka för att dessa omprövas (åtgärdspunkt 28 i vattenmyndighetens åtgärdsprogram som beskriver vad länsstyrelserna ska åtgärda innan 2015). Länsstyrelsen ska även se till att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll som möjliggör en bedömning av verksamhetens inverkan på vattenmiljön (åtgärdspunkt 29 i vattenmyndighetens åtgärdsprogram). I Region Gotlands plan för utbyggnad/förbättring av avloppsrening ingår att uppgradera reningsverket i Ljugarn under samt för Katthammarsvik under Få enskilda avlopp har gjorts om fram Gotlands kommun startade projektet Klart vatten under 2009 där man initierat en satsning på att förbättra och öka andelen godkända enskilda avlopp. Under 2011 planerar man att inventera enskilda avlopp inom delar av området. Preliminära siffror för avrinningsområdet anger att cirka xx % har godkända avlopp medan det finns det frågetecken kring ca xxx st (Projekt Klart vatten kan komplettera siffrorna). Anslutningen till miljöersättningar för fånggröda och vårbearbetning är relativt låg jämfört med övriga områden i länet. Miljöstöd för insådd av fånggröda utgjorde år 2010 ca 3 % av åkerarealen. Inga anlagda skyddszoner med miljöstöd fanns registrerade år Det är viktigt att vattenförsörjningsfrågorna har en central roll i samhällsplaneringen. Sedan 2008 arbetar därför Region Gotland efter dokumentet "Riktlinjer för hantering av enskild vattenförsörjning vid nyetablering", där det nu finns tydliga redovisningskrav för dricksvatten vid bygglov och detaljplaner. Det finns specifika krav på vattenutredningar och provpumpningar, där mängder och kvalitet skall redovisas innan nybyggnation godkänns. Östra Gotlands Fiskevård, Vilt och Fritid har i sin fiskevårdsplan en rad våtmarker som är planerade. I dagsläget ca 10 ha. 4.3 Förslag på åtgärder övergödning Eftersom området inte har några större problem med övergödning (kustvattenförekomsterna undantagna) är de nedan föreslagna åtgärderna att se som en åtgärdskatalog. Nedan listas tänkbara åtgärder inom olika sektorer: Åtgärder inom jordbruket Området består endast till ca 10 % av åkermark. Läckaget av kväve är relativt begränsat och härrör ffa., från åkermarken, både som bakgrundsläckage och mänskligt orsakat. Åtgärder som eftersträvas för att minska kväveläckaget och som i viss mån är beroende av miljöstöden är t.ex. insådd av fånggröda, skyddszoner, öka andelen vårspridning av gödsel och att senarelägga jordbearbetningen. 12

14 Åtgärder för fosfor kan vara anpassad fosforgödsling och regelbunden markkartering för att kunna anpassa grödans fosforbehov med fosforinnehållet i marken. Risken för ytavrinning kan även begränsas genom att snabbt bruka ner gödseln efter spridning Skyddszoner För att minska näringsläckaget kan man anlägga skyddszoner längs vattendrag och sjöar. Skyddszoner har även positiva effekter via minskad erosion och sedimenttransport, minskade flödestoppar, en ökad uppehållstid för vattnet och en ökad biologisk mångfald. För att få EU-stöd måste en skyddszon vara minst 6 meter bred och den får inte innehålla buskar eller träd. I flacka landskap med liten lutning kan bredare skyddszoner där man skapar strandzoner ha positiv effekt. Dessa är uppbyggda med en strandzon som översvämmas vid höga flöden och fungerar som en högbelastad våtmark. Bra skyddszoner minskar erosionen och sedimenttransporten vilket har betydelse för transporten av ffa. fosfor men minskar även behovet av dikesrensning Våtmarker Antalet anlagda våtmarker inom avrinningsområdet är lågt. Sedan år 2000 har 6,5 ha anlagts med miljöstöd. En anledning till detta är att de bästa lägena för våtmarker ofta sammanfaller med bra åkermark och intresset från markägare att ta sådan mark ur produktion är av uppenbara skäl lågt. Ytterligare ett problem är det flacka landskapet som ofta kräver mer omfattande schaktarbeten för att återskapa våtmarker. Eftersom övergödning är ett mindre problem i området så är anläggandet av våtmarker ffa., för att öka mängden vatten i landskapet för den biologiska mångfalden. Ambitionen, för att nå uppsatta mål inom vattenförvaltningen, är att inom åtgärdsområdet anlägga 20 hektar våtmarker till år Möjligheten att uppfylla målet är helt beroende av att finna mark som är av mindre betydelse för jordbruksnäringen och där markägarna ser någon egennytta med att avsätta mark för ändamålet. Effekten av dessa våtmarker beräknas till 160 kg fosfor och 6000 kg kväve. Räknat på att varje hektar våtmark kan reducera 8 kg fosfor och 300 kg kväve/år. (Endast riktvärden som är högst osäkra eftersom de till stor del är beroende av faktorer som vattnets innehåll av näringsämnen samt uppehållstid i våtmarken) Kombinationsdammar Ett alternativ till våtmarker är sk. kombinationsdammar som utformas med en djupare del och flacka grundare partier. Dessa kan nyttjas till bevattning och via utformningen med flackare och grundare partier får de en större kapacitet till kvävereduktion och biologisk mångfald. Eftersom området har en liten andel åkermark och dessa anläggningar ofta knyts till områden med bevattningsbehov så är det förmodligen en åtgärd som inte är aktuell i området. Länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer för de stöd som kan vara aktuella för denna typ av anläggningar via landsbygdsprogrammet Fosfordammar Fosfordammar avser små dammar i mindre diken högt upp i avrinningsområdena. Placeringen innebär att mindre flöden men med hög fosforkoncentration leds in i dammen eftersom de ska anläggas i de områden där marken läcker mycket fosfor. Storleken kan variera men bör vara minst 0,1 0,5 % av tillrinningsområdets yta. Åtgärden är ny och använd mestadels i Norge där man konstaterat att resultaten skiljer sig mycket åt när det gäller retentionen av fosfor. Effekten varierar mellan % med den högsta effekten i områden med erosionskänsliga jordar och stora fosforförluster. 13

15 Ett alternativ till placeringen i diken genom åkermark skulle eventuellt kunna vara i direkt anslutning till större djurgårdar där man skulle kunna avleda vattnet till fosfordammar. Dessa skulle även kunna ha en funktion som branddamm. Ett realistiskt mål för hela åtgärdsområdet är 1 hektar Reningsverk Under 2011 ska Region Gotland göra en översyn av de utsläpp av bla. bakterier som konstaterats utanför verken i Katthammarsvik och Ljugarn Enskilda avlopp Inom åtgärdsområdet finns xx fastigheter som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet och som belastar kustområdena med ca 110 kg fosfor och ca 740 kg kväve per år. Som nämnts tidigare har Region Gotland intensifierat inventeringen att bristfälliga avlopp för att höja reningsgraden till normal eller hög skyddsnivå (avser kraven på reningen på enskilda avlopp beroende på lokalisering) Släketäkt Att skörda alger i form att sk. släketäkt är en åtgärd som kan bli aktuell på Gotland. Algskörd har gjorts i Histillesviken under 2010 med gott resultat. Innehållet av närsalter i algerna har visat sig vara hög varför en betydande mängd av fosfor och kväve skulle kunna bortföras från Östersjön. Frågan kvarstår hur denna resurs bäst kan nyttjas när den väl är ilandförd. Frågetecken finns bl.a. kring innehållet av kadmium i släken. 4.3 Förslag på åtgärder Grundvatten För samtliga kommunala vattentäkter skall det senast år 2015 finnas relevanta vattenskyddsområden med aktuella föreskrifter enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Detta betyder att Region Gotlands arbete med vattenskyddsområden på Gotland framöver måste intensifieras. I Garda-Alskog finns ett vattenskyddsområde men grundvattentäkten där används inte som allmän vattentäkt idag. Även de större enskilda vattentäkterna, det vill säga samfällda vattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag skall framöver ha ett formellt långsiktigt skydd. Till att börja med måste de större enskilda vattentäkterna inventeras och kartläggas av Region Gotland. Ytterligare kemidata kommer att behöva samlas in. Detta utförs relativt brett, och exempelvis kommer befintliga analysdata från andra verksamheter (exempelvis från vattenverksamheters och miljöfarliga verksamheters kontrollprogram) att behöva sammanställas samtidigt som nya provtagningar måste genomföras. Länsstyrelsen kommer också framöver att upprätta ett nytt kemiövervakningsprogram för grundvatten, där fokus kommer att ligga på större grundvattenuttag utom kommunala dricksvattentäkter. Framöver planerar Länsstyrelsen Gotland också uppstart av nivåövervakning, vilket förhoppningsvis kan vara till hjälp för bedömningar av den kvantitativa grundvattenstatusen. Nationellt finns nu riktlinjer framtagna för hur nivåövervakning kan genomföras, vilket troligen kommer att vara till hjälp i uppstartsfasen. 14

16 Framöver kommer också större grundvattenuttag att behöva kommer att behöva genomföras. Detta för att översiktligt kunna göra vattenbalanser, dvs bedömningar av den kvantitativa statusen. Informationsinsatser kring Gotlands känsliga grundvatten bör genomföras. Det kan vara råd och information till allmänhet och turister hur vi sparar på vattnet, hur vårat vattensystem fungerar och att vatten är en begränsad resurs här på ön. Det behövs också information kring skötsel och hur du underhåller din enskilda brunn på bästa sätt. 4.4 Förslag på åtgärder fysiska förändringar Det finns en del mindre vandringshinder i åtgärdsområdet varav en del kan bestå av felplacerade vägtrummor eller liknande. Om det rör sig om vägtrummor tillhörande allmän väg har Trafikverket ansvar för att dessa åtgärdas. Vattenråden på Gotland har föreslagit att en del av vattenförekomsterna inom avrinningsområdet bör klassas som kraftigt modifierade vilket i sig kan anses vara en åtgärd eftersom det innebär ett annat synsätt på vilka åtgärder som kan och bör sättas in. Att klassa ett vatten som kraftigt modifierat innebär att man bedömer att det är så långt från sitt ursprungliga utseende att en återställning till ett naturligt stadium skulle innebära att pågående verksamheter fick inskränkas kraftigt och till stora kostnader. Denna fråga måste utredas vidare under Förslag på åtgärder miljögifter I det nationella arbetet för att minska riskerna med farliga kemikalier i vår vardag har Kemikalieinspektionen tagit fram en handlingsplan. Det man framförallt kommer att arbeta för nationellt är att EU:s lagstiftning skärps (läkemedel och kadmium är utpekade). Nationellt och även regionalt kommer arbetet att handla om ökad tillsyn av farliga ämnen i varor och i dialog med näringslivet minska riskerna med kemikalier i varor. I arbetet ska fokus ligga på barn och ungdomar, eftersom de är mer sårbara än vuxna för påverkan från kemikalier. Det sätt på vilket barn och ungdomar idag utsätts för kemikalier är ett annat än för 50 år sedan. Idag har vi en stor omsättning av leksaker, kläder, kemikalier, kosmetika och elektronik. Även om läckaget av ett farligt ämne från varje enskild vara kan förefalla så litet att det kan verka vara försumbart, så innebär de stora volymerna av varor att det totala läckaget kan vara betydande. Vi behöver därför arbeta med frågor kring livsstil. Samtidigt finns gamla miljöproblem kvar. Stora fiskbestånd har höga halter av PCB, dioxiner och kvicksilver (kvicksilver framförallt på fastlandet). Bekämpningsmedel är idag inte samma stora problem som tidigare men det finns platser där grundvattnet är förorenat och där det tar tid innan föroreningarna försvinner. Länsstyrelsen ansvarar för behörighetskurser och för fortsatt utbildning och återkoppling av de analyser av bekämpningsmedel i ytvatten som görs på Gotland. Exempelvis har användningen av glyfosat på höstarna ökat. Arbetet med skyddszoner minskar också risken för läckage av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen på Gotland och Region Gotland arbetar också på olika sätt för att sanera gamla synder där marken är förorenad. De utgör risk för både grundvatten och ytvatten och även kustvattnet. Några saneringar är på gång under året, dock inget inom Östra Gotlands åtgärdsområde. 15

17 Information till konsumenter, företag och handel är ett viktigt medel för att minska riskerna med miljögifter. På Gotland finns t ex behov av mer information om hur vi hanterar överblivna och/eller förbrukade läkemedel. Fortfarande slängs förbrukade hormonplåster i toaletterna trots att de innehåller mycket höga halter av hormon som kan påverka fisk och andra vattenlevande organismer. Ett annat viktigt område att arbeta med för att minska kemikaliebelastningen är den offentliga upphandlingen. Det saknas kunskap bland både myndigheter och företag, om hur upphandling kan användas som styrmedel. Därför utnyttjas inte den vägen idag. 5. Prioriteringar av åtgärder Enligt de nya riktlinjer som tagits fram av vattenmyndigheterna och som är en skärpning av kraven via miljöbalksutredningen, kommer framtida åtgärdsprogram innehålla siffror på vilken minskning som krävs för olika källor samt hur dessa åtgärder ska finansieras. De åtgärder som föreslås i listan ska kunna finansieras via befintliga finansieringskällor. Nedan finns en tabell med de åtgärder som anses genomförbara fram till år 2015 och där finansiering är möjlig i dagsläget. Effekt Åtgärd Antal fosfor (kg) Effekt kväve (kg) Finansiering Ansvarig Region Enskilda avlopp? Fastighetsägare Gotland Skyddszoner 10 ha 5? Landbygdsprogrammet Länsstyrelsen Våtmarker 20 ha Landbygdsprogrammet Länsstyrelsen Kombinationsdammar? Landbygdsprogrammet Länsstyrelsen Fosfordammar 1 ha 2-20? Landsbygdsprogrammet Länsstyrelsen Släketäkt?? LOVA S:a LOVA-projekt??? Modernisering reningsverk Ljugarn & Katthammarsvik?? Region Gotland Vattenskyddsområde Prästgårdskällan Vattenskyddsområden större enskilda vattentäkter Region Gotland Region Gotland Region Gotland 16

18 Bilaga 1. Vattenförvaltningens klassificeringssysten av ekologisk, kemisk och kvantitativ status. För ekologisk status ytvatten (vattendrag & sjöar) ska en mängd olika parametrar bedömas men biologin väger tyngst i bedömningen. Biologiska parametrar är fisk, bottenfauna, kiselalger (vattendrag), växtplankton, vattenvegatation m.m. (sjöar). Som stöd till dessa parametrar mäts även näringsämnen, särskilt förorenande ämnen men man bedömer även hur förändrat ett vatten är i form av dammar, dämning, uträtning m.m. Till denna bedömning tillkommer även klassning av vatten efter dess innehåll av s.k. prioriterade ämnen, exempelvis kvicksilver. Kustvatten klassificeras på liknande sätt men parametrarna för biologin skiljer sig åt från ytvatten. De parametrar som ska bedömas är växtplankton, bottenfauna och vattenvegetation. 17

19 Bedömning av kemisk och kvantitativ status för grundvatten 18

20 Bilaga 2. EU:s Ramdirektiv för vatten - vattenförvaltning Alla vatten ska ha en god vattenkvalitet år Det är målsättningen med den vattenförvaltning som växer fram i Sverige. Den 22 december 2000 trädde EG:s Ramdirektiv för vatten i kraft. Detta får räknas som starten för ett nytt sätt att angripa de vattenproblem som finns inom unionen. Med hjälp av Vattendirektivet ska en helhetssyn för Europas och de enskilda ländernas vattenresurser skapas. Vattendirektivets grundtanke är att få en sammanhållen och övergripande lagstiftning som ser till helheten. Tillsammans med nya arbetssätt och en organisation som utgår från vattnets egna gränser, avrinningsområdet, ska resurserna samordnas bättre både inom och mellan länderna för att komma till rätta med rådande brister i vattenmiljön. Vattendirektivets övergripande mål är: att skapa god ekologisk och kemisk status i våra sjöar, vattendrag, kustvatten samt grundvatten av god kvalitet och kvantitet. Detta mål bör vara uppnått 2015 att uppnå detta mål genom en process som ska genomsyras av deltagande, lokalt engagemang och samarbete från medborgare och organisationer att främja en mer effektiv nationell och lokal vattenanvändning genom att utforma och genomföra ett system för prissättning på vattnet att lindra effekter av översvämning och torka Distriktsmyndigheter Sverige är indelat i fem olika vattendistrikt med fem olika vattenmyndigheter. Gotlands län tillhör vattendistriktet för södra Östersjön där vattenmyndigheten har sitt säte i Kalmar. För varje vattenmyndighet finns det en särskild vattendelegation med uppgift att fatta beslut inom vattenmyndighetens ansvarsområde. Beredningssekretariat De olika länsstyrelserna har blivit tilldelade arbetsuppgifter och medel för att biträda vattenmyndigheten i arbetet att uppnå god ekologisk status i våra vatten. Vattendelegationen får överlåta ansvar till länsstyrelsen för att utarbeta förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljöövervakningsprogram. Denna överlåtelse gäller också för genomförande av åtgärdsprogram och miljöövervakning samt att ansvara för samordningen inom respektive delområde och fatta beslut i frågor som rör förvaltningen av kvaliteten på vatten. Beredningssekretariatet på Länsstyrelsen Gotlands län ansvarar för samordningen inom länet och är länken till vattenmyndigheten i Kalmar. Länsstyrelsen ansvarar för att genomföra de arbetsuppgifter som åläggs länet via vattenmyndigheten och tillhandahåller information om vattendirektivet och dess genomförande inom länet. 19

21 Tidplan för genomförandet av Vattendirektivet Arbetet startar Under 2004 och 2005 undersökte och beskrev Naturvårdsverket Sveriges yt- och grundvatten. För att kunna göra jämförelser om hur vill att det ska se ut i framtiden tittade man på referensförhållanden, det vill säga förväntat tillstånd utan mänsklig påverkan uppskattades. Förorenings- eller andra störningskällor i avrinningsområdena kartlades. Man genomförde också en ekonomisk analys för att visa vad olika vattenanvändningar var värda. Under 2006 arbetade länsstyrelserna med att se över sina olika miljöövervakningprogram för att anpassa dem till de krav som finns i vattendirektivet. Man delar in övervakningen i 3 olika typer: Kontrollerande övervakning ger en generell beskrivning av miljötillståndet i våra vatten. Operativ övervakning genomförs i de vatten som inte uppnår god vattenstatus samt i de vatten som riskerar att inte uppnå god vattenstatus. Undersökande övervakning genomförs i undantagsfall, till exempel vid olyckor, eller i vatten där god vattenstatus inte uppnås och där orsaken till det är okänd Fördjupad karakterisering och samverkan Länsstyrelserna skall, i nära samarbete med lokala aktörer, göra en fördjupad beskrivning av länets olika avrinningsområden. Detta innebär en sammanställning av befintlig miljöövervakningsdata, en påverkansanalys, en ekonomisk analys av vattenanvändningen samt en bedömning av vattnets kvalitet Förvaltningsplan och åtgärdsprogram Ett program ska finnas för varje vattendistrikt men även för mindre avrinningsområden där det behövs. Programmen fastställer vilka åtgärder som måste genomföras för att vattendirektivets miljömål ska nås. De tas fram i samråd och med aktiv medverkan från berörda aktörer. En förvaltningsplan, eller en verksamhetsplan, upprättas för vattendistriktet Finansiering av arbetet Ett förslag på vattenavgifter tas fram. Det är idag oklart hur systemet ska utformas, men grundprincipen är att de som förorenar våra vatten ska betala för restaurering och vård av vattnen Genomföra eller påbörja åtgärder Nu ska åtgärderna som anges i åtgärdsprogrammen påbörjas. Naturligtvis får de gärna påbörjas långt innan dess. Redan idag utförs många åtgärder för att förbättra våra vattenmiljöer Uppfylla miljömålet "Levande vatten" Nu ska alla yt- och grundvatten ha en god vattenkvalitet. I vissa vatten som har mycket speciella förutsättningar går det att förlänga tidsfristen till år 2027 eller få mindre stränga krav. Det är vattenmyndigheten som avgör varje fall och sedan bedömer om vattnet når miljömålet. En viktig princip är att inget vatten får försämras. 20

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder Sjöar och vattendrag Peter Landergren Kustvatten Andreas Pettersson Grundvatten Frida Eklund Ny klassning av Gotlands vatten vattendrag/sjöar Ekologisk

Läs mer

Samverkan och samråd

Samverkan och samråd Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning? ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Bakgrundsinformation vattendirektivet 100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015

Läs mer

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Stockholms stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013 Samråd inom delområde Motala ström Onsdag 17 april 2013 Dagens program 10.00 10.10 Inledning 10.10 11.00 Vattenmyndigheten presenterar samrådets genomförande och samrådshandlingarna 11.00 11.30 Länsstyrelsen

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-20 Handläggare: Cecilia Rivard Telefon: 08-508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-06-11

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga

Läs mer

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön

Läs mer

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande

Läs mer

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer

Läs mer

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Lagar och regler kring vattenanvändningen Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Lokalt åtgärdsprogram Södra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial version I

Lokalt åtgärdsprogram Södra Gotlands åtgärdsområde. Arbetsmaterial version I Lokalt åtgärdsprogram Södra Gotlands åtgärdsområde Arbetsmaterial version I 2012-05-07 Inledning Sedan 2007 har vattenråden, LRF, Region Gotland (tidigare Gotlands kommun) och Länsstyrelsen arbetat med

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING

AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING Miljökvalitetsnormer och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Karin de Beer Vattenmiljö, Länsstyrelsen Värmland, karin.de.beer@lansstyrelsen.se, 054-19 70 82 Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet.

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet. YTTRANDE 1 (6) Miljöenheten Ann-Louise Haglund Direktnr. 023-812 24 Fax nr. 023-813 86 ann-louise.haglund@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Västernorrland, Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt Yttrande

Läs mer

Åtgärdsprogrammet för kommunerna

Åtgärdsprogrammet för kommunerna Åtgärdsprogrammet för kommunerna K1 Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna

Läs mer

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Långseleåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Långseleåns åtgärdsområde.

Läs mer

Referensgruppsmöte JordSkog

Referensgruppsmöte JordSkog Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Renare marks vårmöte 2010

Renare marks vårmöte 2010 Renare marks vårmöte 2010 Vad innebär de nya miljökvalitetsnormerna för vatten Helena Segervall Miljökvalitetsnormer Bestämmer om kvalitén på miljön i ett visst avgränsat område, t ex en vattenförekomst

Läs mer

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett

Läs mer

Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG Mörrumsån Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG Helgasjön. Foto: Birgitta Sundholm Monica Andersson Arbetsprocess

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade

Läs mer

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-04-15\dagordning\tjänsteutlåtande\15 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i norra Östersjöns vattendistrikt.doc

Läs mer

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013 Samråd inom Smålandskustens delområde Onsdag 13 mars 2013 Dagens program Vattenförvaltning EU:s ramdirektiv för vatten år 2000 Gemensamma principer, ramar och mål Övergripande mål: Främja en långsiktigt

Läs mer

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara

Läs mer

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt LOVA, lokala vattenvårdsprojekt Foto: PM Jönsson Södra Östersjöns vattendistrikt-åtgärdsprogram för perioden 2009-2015. www.vattenmyndigheterna.se Åtgärdsprogram riktat till myndigheter och kommuner Vattenmyndigheten

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Läget i Smålandskustens delområde. - utmaningar och pågående arbete

Läget i Smålandskustens delområde. - utmaningar och pågående arbete Läget i Smålandskustens delområde - utmaningar och pågående arbete Övergödning fortfarande ett stort problem Miljöproblem övergödning Inlandsvatten: fosfor (P) Kustvatten: kväve (N) och fosfor (P) Källa:

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning

Läs mer

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Vojmån och Vapstälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet

Läs mer

Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009

Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009 Utdrag från Vattenmyndighetens förslag till åtgärder, remiss 2009 Underlag till möte med grundvattenrådet 24 april 2009 Vattenmyndighetens sammanställning av Miljöproblem...3 Vad omfattas?... 3 Övergripande

Läs mer

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015 Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden

Läs mer

Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Underlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten

Underlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten Underlag till Åtgärdsprogram 2018-2021 för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten Bilagor A-E för Sveriges fem vattendistrikt Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Ångermanälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Mellan Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Mellan Ljungans

Läs mer

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Marks kommun / markskommun@mark.se Påbörjade undersökningar: 2016-01-07 14:22:49 Avslutade: 2016-02-25 11:12:48

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Kristianstads kommun / info@kristianstad.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-10

Läs mer

Vad innebär vattendirektivet?

Vad innebär vattendirektivet? Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet

Läs mer

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Miljökvalitetsnormer och undantag Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt Syftet med vattenförvaltningen God yt- och grundvattenstatus senast 2015. Vatten med sämre status än god och utan utveckling

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Instruktion finansieringsuppgiften

Instruktion finansieringsuppgiften Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgift är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa i

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Niklas Holmgren, vattenmyndigheten Södra Östersjön SKL:s miljöchefsnätverksträff 28 september 5 beslut om Förvaltningsplaner Förslag till statens

Läs mer

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är bestämmelser om kvaliteten på miljön, eller status, i en vattenförekomst. Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A)

Läs mer

2.2 Miljöproblem Övergödning

2.2 Miljöproblem Övergödning Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län (2012-06-26) Ljungbyån 2.2 Miljöproblem Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av

Läs mer

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet Mats Wallin Vattenvårdsdirektör Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanland Vatten ska användas och värnas samtidigt!

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Enköpings kommun /

Enköpings kommun / Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Enköpings kommun / kommunstyrelsekontor@enkoping.se Påbörjade undersökningar:

Läs mer

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet Hur stort är åtgärdsbehovet? Siktdjup - status Disposition - Föreslagna åtgärder vem gör vad - Grundläggande och kompletterande åtgärder - Åtgärdsbehov fosfor

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd

Läs mer

Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -

Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure - Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure - Skellefteälvens vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Bakgrundskartor från Lantmäteriet Ur GSD ärende nr 106-2004/188-AC samt från SMHI Ekologisk

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Skövde kommun / kommunstyrelsen@skovde.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02

Läs mer

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Örnsköldsviks kommun /

Örnsköldsviks kommun / Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Örnsköldsviks kommun / kommunen@ornskoldsvik.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-07

Läs mer

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014 Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014 Fria vandringsvägar Hur kommer Vattendirektivet in i bilden? Vad gör vattenmyndigheterna?

Läs mer

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe Näringsämnen En fördjupning Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Vem är detta? Utredare på Havs- och vattenmiljö enheten Samordnare inom Regionala Havskonventionerna Övergödning som fokusområde Började

Läs mer

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer