Nyhetsbrevet Mat & Jordbruk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyhetsbrevet Mat & Jordbruk"

Transkript

1 Nr 3 - Oktober 2011 Nyhetsbrevet Mat & Jordbruk Vill du vara med i referensgruppen? Vi har just fått besked om att vi får pengar från riksföreningens budget till att jobba vidare med Mat- och Jordbruksnätverket i ytterligare två år. Vi har fått mindre pengar än vi sökt, och har lite mindre budget än tidigare, men desto viktigare att vi använder resurserna på ett bra sätt. Med bra idéer till projekt hoppas vi kunna skaffa mer resurser genom att söka pengar utanför föreningen. Vad vill du att nätverket ska ägna sig åt under 2012? Matstafett med skördemarknader från Skåne till Norrbotten? Kampanjer på lokalplanet mot avloppsslam på åkermarken? Föreläsningsserie för kretsar om mat och miljö? Vi vill gärna ha med fler personer från nätverket med i vår referensgrupp. Referensgruppen är den som styr inriktningen på vårt arbete, kommer med förslag på strategier och idéer till aktiviteter. I november kommer ett separat utskick med uppmaning till alla som är intresserade av att komma med i referensgruppen, att anmäla sig. Men fundera på det och hör gärna av dig redan nu! Nätverksträff hos Munters i Dalarna Helgen den 8-9 oktober besökte nätverket Anders och Gunilla Munters i Dala- Järna. Och det var verkligen sista chansen. Efter att ha varit lantbrukare i över 40 år, har Anders och Gunilla beslutat att sälja gården. Munters personifierar ett stycke lantbrukshistoria. När de övertog Anders släktgård bestod den bara av några få hektar i en trakt där ägosplittringen gått så långt att jordbruket höll på att dö ut helt under 70-talet. Till att börja med hade de lite får och köttdjur på gården, och Anders arbetade som byggnadssnickare. Idag har de ett ekologiskt lantbruk med 130 mjölkkor i en modern lösdriftslagård. Att Pelle Florell (också nätverksmedlem) var med gav oss en extra dimension. Pelle arbetade som rådgivare på lantbruksnämnden (sedermera Lantbruksenheten) och har följt framväxten av det som är Munters Lantbruk av idag. Han berättade om hur jordbruket i stort sett lagts ned i den här delen av Dalarna, men att man genom en omarrondering på 80-talet lyckats skapa brukningsbara enheter. Markägare med några få hektar köptes ut och större sammanhängande enheter skapades. De marker som en gång hade växt igen, inte bara med sly utan med stora träd, är nu betesfållor med kor och ungdjur eller åkrar för foderproduktion. För att ha en möjlighet att satsa på mjölkproduktion och ett jordbruks som kunde försörja familjen, var Anders och Gunilla tvingade att ta stora banklån. Och för att få lån var de beroende av att få del av statens lånegaranti. En lånegaranti som var förknippad med krav på att de följde lantbruksnämndens rådgivning, på gott och ont. Bl.a. annat så fick de rådet att låta mjölkkorn stå inne på stall hela sommaren, eftersom detta ansågs mest effektivt på 70-talet. Men i augusti såg korna så luggslitna ut, att vi bestämde oss för att trotsa rådgivningen och vi släppte ut korna, berättar Anders. Engagemanget och intresset för naturen har alltid funnits hos Munters, men med en pressad ekonomi drev de länge sitt jordbruk konventionellt och använde både konstgödsel och bekämpningsmedel fram till för sex år Mat och Jordbruksnätverket Kontakt: Eva Lena Rådberg eva Tel

2 sedan. Att Anders fick en form av leukemi blev en vändpunkt. Efter omläggningen till ekologiskt har ekonomin blivit bättre. Mjölkproduktionen ligger i stort sett på samma nivå som tidigare och vallskörden likaså. Visserligen kräver det mer arbete, men de får också mer betalt för mjölken och slipper utgifterna för konstgödsel och bekämpningsmedel. Om du vill höra Anders Munters sommarprata i Radio Dalarna kan du gå in på: 2080&grupp=15497&artikel= Vi var som mest nio personer som var med på träffen hos Munters som vi avslutade med att laga mat tillsammans. Färska ekologiska grönsaker och rotfrukter från Wåhlsteds i Dala-Floda och en riktigt lokalproducerad rostbiff stod på menyn. Trattkantarellerna som några av svampentusiasterna var ute och plockade i närheten av vandrarhemmet i Snöån blev pricken över i:et. De ger ut regeringens stoppade kostråd! Sveriges Konsumenter, Naturskyddsföreningen, Tankesmedjan Dyrare mat, nu! och ABF har publicerat Livsmedelsverkets miljösmarta kostråd som regeringen stoppade. I mitten av november förra året kom beskedet från regeringskansliet att stoppa de miljösmarta kostråd som Livsmedelsverket tagit fram. Anledningen var att en tidigare version av kostråden hade uppmanat konsumenter att välja närproducerad mat av hänsyn till miljön. EU-kommissionen ansåg att råden stod i strid mot principen om fri rörlighet på EU:s inre marknad. Trots att Livsmedelsverket omformulerade råden efter Kommissionens synpunkter ville Sveriges regering inte gå vidare och få råden godkända av EU. Nu publicerar fyra organisationer istället Livsmedelsverkets miljösmarta kostråd som strävar efter att den mat vi äter ska vara producerad på ett sätt som inte äventyrar möjligheten att försörja befolkningen i framtiden.kostråden kan laddas ner från: Höga kadmiumhalter i Kungsörnens mjöl Ren Åker Ren Mat, som arbetar mot spridning av avloppsslam, har låtit analysera kadmiumhalten i fem olika sorters vetemjöl. Kungsörnens fullkornsvete visade sig innehålla anmärkningsvärt mycket kadmium, 64 mikrogram per kg mjöl. Fullkornsprodukter har normalt något högre kadmiumhalter än vitt mjöl, men också vitt vetemjöl från Kungsörnen hade hög halt, 31 mikrogram. De övriga mjölproven, ett svenskt, ett danskt och ett italienskt hade 12, 14 respektive 11 mikrogram per kg. Orsaken till innehåll av kadmium i livsmedel är att detta miljögift lätt tas upp ur åkerjorden. Kadmiumhalten i jorden har i sin tur ökat under många år genom att fosforgödsel, inte minst avloppsslam, burit med sig kadmium till odlingsmarken. Även luftnedfall och berggrundens kadmiuminnehåll påverkar innehållet i åkerjorden och växterna. Läs mer på: Stadsodling Gävle I Gävle finns tre nya odlingsgrupper med anknytning till Omställning Gävle. Stadsodlingsgruppen odlar i Boulognerskogen, och de andra grupperna i Valbo och i Hille. En av medlemmarna i Mat- och Jordbruksnätverket, Denise Fahlander, berättar på vår hemsida om odlingarna i Hille. Odlingarna kom igång sent och ingen i gruppen hade erfarenhet av odling sedan tidigare, men resultatet överträffade förväntningarna. Det har blivit både potatis och jordärtskocksgratäng. Förutom färskpotatis. I vår pallkrage hade vi persilja, grönkål, squash, sallat och gräslök. Det har varit jätteroligt att se växterna varje dag, att de tog sig så bra fast de planterades dit i juni, skriver Denise. Läs mer på tsideer/

3 Grönt kulturarv ny märkning! Varumärket Grönt kulturarv har skapats för att göra det möjligt att lansera och saluföra odlingsvärt växtmaterial som samlats in genom Programmet för odlad mångfald (POM) vid SLU. Varumärket är kopplat till en logotyp och registrerades av Patent- och registreringsverket i juli i år. Logotypen kan användas för både fröförökat och vegetativt förökat växtmaterial av den som vill medverka till att det svenska gröna kulturarvet kommer i odling. Det är genom att odla som vi också bäst kan bevara för framtiden! Bönan Signe, gråärten och bondbönan från Solberga och potatislök från Leksand representerar några av de äldre sorter av köksväxter som har kommit in till Fröuppropet inom Programmet för odlad mångfald POM. Ett nystartat projekt Äldre köksväxter i odling och användning på nytt, ska nu göra dessa sorter tillgängliga för konsumenter, kockar och odlare. I projektet, som kommer att pågå under tre år, samarbetar POM med odlare i Blekinge, Bohuslän och Dalarna, NordGen, Restaurang- och hotellhögskolan, Grythytte akademi, Röttle Natur och Kultur och Saltå kvarn. Läs mer på: Vägval för världens jordbruk I september arrangerade Naturskyddsföreningen, LRF och Svenska kyrkan ett gemensamt seminarium om framtidens jordbruk och den globala livsmedelsförsörjningen i Stockholm. En av huvudtalarna var Hans Herren som ledde arbetet med världens hittills största tvärvetenskapliga utvärdering av jordbruket i världen. Utvärderingen gjordes på uppdrag av Världsbanken och en rad FN-organ, med bidrag från regeringar i nio länder, däribland Sverige. Naturskyddsföreningen, LRF och Svenska Kyrkan har nyligen gett ut en svensk sammanfattning av utvärdeingens rapport (IAASTD-rapporten) som kan laddas ner från vår hemsida: På seminariet presenterade Herren några av utvärderingens slutsatser, bl.a. att för att säkra tillgången på livsmedel för värdens fattiga behövs ett diversifierat jordbruk som bygger på lokala resurser, och som producerar mat för en lokal marknad. Han menar att stödet från rika länder till familjejordbruket i Syd måste öka. Lösningen ligger inom jordbrukssektorn via en övergång till uthålligt, ekologiskt och jämlikt jordbruk, sa Herren. Han sa vidare att problemet med den snabba utbredningen av genmodifierade grödor har lett till mindre valmöjligheter och mindre mångfald, samt att man tvingar småbönder att ta lån som de kanske inte kan betala tillbaka. Man kan inte lösa problemen med samma sätt att tänka som skapade dem, avslutade Herren med ett citat från Einstein. På seminariet deltog även Kerstin Jonsson Cissé från SIDA som visade att utvecklingen inom biståndet har gått helt motsatt väg. Av det svenska biståndet är det nu bara 4 % som går till jordbrukssektorn, jämfört med 20 % på 1980-talet. Hon hade ingen förklaring annat än att det är politiska beslut som styr inriktningen av biståndet. Seminariet avslutades med en diskussion med politiker från Centerpartiet, Moderaterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Alla verkade eniga om att biståndet till jordbrukssektorn bör öka, men det var ändå svårt att dra några slutsatser av diskussionen.

4 Den goda skolmaten Projektet Den goda skolmaten med föreläsningar på 20 orter runt om i landet är nu inne i sitt slutskede. Efter en lite tveksam start i våras, kom det många intresseanmälningar under juli och augusti, och vi har tyvärr fått säga nej till flera kretsar. Om du vill se var i landet föreläsningarna hålls gå in på: Camilla har bland annat hållit en studiecirkel i Svärdsjö Enkel mat för småbarnsföräldrar där barnen lagade maten och föräldrarna läste recepten. - Gör inte skolkockarna till kartongöppnare. Hellre en extra frys i hallen än en extra tillsats i magen! Att äta klimatsmart innebär att inte slänga mat, äta efter säsong, dra ned på köttkonsumtionen, välj lokalproducerat och öka andelen ekologiska råvaror som t ex inte kräver energislösande konstgödsel. - Barn ska prova en ny smak gånger, sa Camilla. Lär barnen längta till årstider och skörd. Det är de smakerna de ska lära sig, inte smaklösa tomater t ex. Låt barnen plocka egna bär och koka sylt av. Stiftelsen Den offentliga maten håller på att ta fram en lathund för upphandling av offentlig mat med hänsyn till hälsa, miljö och samhällsekonomi. - Alla fordon i räddningstjänsten i Sveriges kommuner är av märket Volvo. Hur kan det då komma sig att vi inte kan ha svensk mat? Skolmat som gör gott! i Mora Av Lillian Lundin Stöt Resultatet av regeringens inriktningsmål 25% ekologiskt till 2010 blev 13,8%. 30 kommuner och landsting har nått målet. Sista året har den offentliga sektorn tagit ett jättekliv och ökat inköpen med 35 %. Fortsätter ökningen i samma takt fram bör vi nå målet För att skynda på utvecklingen har mat- och jordbruksnätverket startat projektet "Skolmat som gör gott" med stöd av Jordbruksverket. Tre olika föreläsare har åkt runt till 20 kretsar. Camilla Sparring föreläste om barns och äldres mat i Mora och Orsa i september. - Vi äter ca 70 ton mat på en livstid, varav 600 kg tillsatser (7 kg/år!). Men vi lägger i genomsnitt endast 12 minuter per dag på matlagning. - Det är viktigt att barnen får lära sig vad riktig mat är, inte snabbmat och halvfabrikat. Vem ska laga maten till oss när vi blir äldre? Släpp in barnen i skolköken! - Det behöver inte vara så krångligt, sa matinspiratören Carola Magnusson vid en tidigare föreläsning. Inför vegetariska dagar och ät efter säsong så har ni råd med bra, ekologiska och lokalproducerade råvaror. Det beror alldeles på hur man skriver upphandlingskriterierna. Slå era kloka huvuden ihop, en som kan laga mat och en som kan lagen. - Om Sveriges gränser stänger har vi mat i 3,5 dygn - vi måste bli mer självförsörjande! Höj kvaliteten på råvarorna, tycker Camilla. Det ger gladare och piggare gäster vilket sparar pengar åt kommuner och landsting. Mer lokalproducerat ger fler bönder, som ger mer skattepengar. Allt bidrar till en hållbar utveckling på alla plan. Boktips: Skolmatssafari från Skolmatens Vänner. Läs mer på och Morakretsen startar en studiecirkel på Camilla Sparrings bok, Matupproret. Det får fler gärna göra! Andra tips är Enkel mat för småbarnsföräldrar och Halv åtta hos mig, med matlagning hemma hos varandra. Kontakta närmaste Studiefrämjandet-avdelning!

5 CAP - nytt jordbrukspolitiskt program Den 12 oktober presenterade EU:s jordbrukskommissionär Dacian Ciolo förslaget till ny gemensam jordbrukspolitik CAP för perioden Ett förslag som nu ska diskuteras innan beslut tas i EU-parlamentet Förslaget innehåller inga stora nyheter jämfört med nuvarande jordbrukspolitik. Även fortsättningsvis föreslår man ett betydande inkomststöd till lantbrukare, med en skillnad att man vill ställa krav på aktivt brukande genom att minst 5 % av lantbrukarens inkomst ska komma från jordbruket. För ett år sedan förespråkade Ciolos en grönare jordbrukspolitik genom att direktstöden, där bland annat gårdsstödet ingår, skulle vara villkorat till vissa miljöinsatser. Denna ambition märks det inte mycket av i förslaget som nu presenteras. Gårdsstödet som är ett rent inkomststöd utgör idag ca 65% av EU:s jordbruksbudget, och det är en nivå som man vill behålla. Enligt det aktuella förslaget ska 30 % av direktstöden gå till jordbruksmetoder som är bra för klimatet och miljön. EEB (European Environmental Bureau) där Naturskyddsföreningen är medlem, argumenterar för att inkomststödet ska tas bort och ersättas av ett stöd för olika ekosystemtjänster som jordbruket tillhandahåller. EU kommissionens förslag till ny jordbrukspolitik misslyckas med att rättfärdiga varför européerna ska fortsätta att spendera miljarder medan lantbrukare ges få nya incentiv till att ändra miljöförstörande brukningsmetoder, säger EEB i ett uttalande om kommissionens förslag. Nya danska regeringen vill ha mycket mer ekologiskt jordbruk Från Veckans Ekolantbruk 10 oktober 2011 Den nya danska koalitionsregeringen med socialdemokraterna som dominerande parti presenterade i den gångna veckan sin regeringsförklaring. Danskt näringsliv är helt dominerat av livsmedelsproduktion - från lantbruket till förädlingsindustri - och följaktligen en viktig nationell angelägenhet. Men i den nya regeringsförklaringen tacklar man inte detta med tal om "lättare ryggsäck", utan tvärtom aviseras höjda skatter på både konstgödsel och bekämpningsmedel som medel för att Danmark ska kunna fortsätta att vara ett ledande jordbruksland. Det ekologiska lantbruket beskrivs som ett huvudspår för att utveckla ett långsiktigt hållbart lantbruk i Danmark: "Regeringen ser två utvecklingslinjer för lantbruket: Ett ekologispår och ett konventionellt industrilantbruksspår. Regeringens syn är att industrilantbruk ska regleras på samma sätt som annan industri. Bara så skapas det möjligheter för ett hållbart lantbruk." Regeringen lovar också att vidta åtgärder för att de danska nationella målen för ekologiskt lantbruk nås till Enligt målen ska den ekologiska arealen som fanns 2007 vara fördubblad 2020, men den utvecklingen har gått i stå och behöver få en nystart. I januari tar Danmark över EU:s ordförandeklubba, och den nya regeringen lovar att sätta grön och hållbar tillväxt högt upp på dagordningen. Naturskyddsföreningen för ut sin linje i jordbrukspolitiken genom debattartiklar, bl. i Sydsvenskan i juni, för några veckor sedan i tidningen Land och nyligen i ett öppet brev till Cecilia Malmström. Inför förhandlingarna den 20 oktober om kommissionens förslag skickades brev till landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Läs brevet: 0/20/eus-jordbrukspolitik/ Läs mer om Naturskyddsföreningen och jordbrukspolitiken här:

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningen har ombetts av Coop att kommentera de ekolöften som riksdagspartierna har gett Coop som svar på följande fråga; Omställningen

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Script VNR AGRI Cap REFROM 13 = BLUE Script B-ROLL AGRI CAP reform = BLUE + BLACK. Inledning

Script VNR AGRI Cap REFROM 13 = BLUE Script B-ROLL AGRI CAP reform = BLUE + BLACK. Inledning Script VNR AGRI Cap REFROM 13 = BLUE Script B-ROLL AGRI CAP reform = BLUE + BLACK Inledning Den gemensamma jordbrukspolitiken har under de senaste 50 åren inneburit att EU har kunnat trygga livsmedelsförsörjningen

Läs mer

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP)

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-14 GSN-2013/447.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Grundskolenämnden Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

Sammanfattning. Grupp A4_5, Inger Larsson, Johannes Petterson, Caroline Gustafsson, Josefine Englund, Sofia Karlsson.

Sammanfattning. Grupp A4_5, Inger Larsson, Johannes Petterson, Caroline Gustafsson, Josefine Englund, Sofia Karlsson. Sammanfattning Rubriken vi valt för vårt projektabete är Vad är. och hur skiljer det sig ifrån konventionellt?syftet med vårt projektarbete är att göra en PP-presentation som skall fungera som utbildningsmateriel

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

Biologiskt kulturarv på kykogården

Biologiskt kulturarv på kykogården Biologiskt kulturarv på kykogården Vad kan POM, programmet för odlad mångfald bidra med? Eva Jansson Visby 20120904 Ett nationellt program för att långsiktigt bevara och hållbart nyttja kulturväxterna

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

och utbildningsförvaltningen

och utbildningsförvaltningen BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-23 FSN-2013/352.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Förskolenämnden Bryt köttnormen

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

MER SVENSK MAT RÄDDAR MILJÖN! 21 åtgärder för miljösmart mat

MER SVENSK MAT RÄDDAR MILJÖN! 21 åtgärder för miljösmart mat MER SVENSK MAT RÄDDAR MILJÖN! 21 åtgärder för miljösmart mat Rapport 7 augusti 2010 21 åtgärder för miljösmart mat Satsning på ekologisk mat Ta fram en ny aktionsplan för ekologisk konsumtion och produktion.

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER Riv ut och spara mittuppslaget Till Sveriges matlagare När tiden och lusten finns är det få saker som är så njutbara som att laga en god måltid. En god

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

KONSUMENT-FORUM Sammandrag 26 juli 2014 Uppdaterat 12 augusti Nya SUPER-BROCCOLI hotar att lura oss konsumenter

KONSUMENT-FORUM Sammandrag 26 juli 2014 Uppdaterat 12 augusti Nya SUPER-BROCCOLI hotar att lura oss konsumenter KONSUMENT-FORUM Sammandrag 26 juli 2014 Uppdaterat 12 augusti Nya SUPER-BROCCOLI hotar att lura oss konsumenter Med en massa löften om hur bra den ska vara för vår hälsa, med obevisade hälsopåståenden

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Svenskarna och lokalproducerat

Svenskarna och lokalproducerat Svenskarna och lokalproducerat Norrmejerier och YouGov 2013 Kristina Stiernspetz Norrmejerier Syfte För tredje året i rad har Norrmejerier låtit undersöka svenskarnas inställning till och intresse för

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige Vilka baljväxter pratar vi om? Åkerböna/bondböna Trädgårdsböna

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som man kan göra under Miljövänliga Veckan 2013 med tema ekologisk mat. Om du inte har möjlighet att

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Motion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund

Motion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2015-08-10 KS 2015/0432 Kommunfullmäktige Motion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Tema mat FAMILJER. 2012 08 21 Anna Wahlberg

Tema mat FAMILJER. 2012 08 21 Anna Wahlberg Tema mat FAMILJER 2012 08 21 Anna Wahlberg Dagordning 18.00 19.00 Föreläsning 19.00 19.20 Uppföljning Hemester & Livsstilsprofilen 19.20 19.50 Förbättra recepten 25% med Anna R 19.50 20.00 Paus 20.00 20.20

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65 Åk 5 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion

Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion Ekologisk mat för 15,5 miljarder kronor i Sverige i fjol. Ökade med 38 %. Finns brist på ekovaror men ett växande intresse. Matproduktion har stor

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Klimatsmart & ekologisk mat

Klimatsmart & ekologisk mat Klimatsmart & ekologisk mat Frågor och kommentarer att använda i undervisningen 1 Ät dig till en bättre värld! Det finns ett samband mellan det som händer i världen och det vi lägger på vår tallrik. Medvetenheten

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling

Lärande för hållbar utveckling med siktet på en hållbar utveckling EEN TTIIDNI ING UTTGI IVVEEN AVV LLUDVVI IKA KOMMUNSS REEFFEEREENSSGRUPPPP FFÖR KOSSTT OCH EEKOLLOGI ISSKA VVAROR GRUNDAD 2006 NR 7 SEPTEMBER 2007 Gästskribenter: Lärande

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 1(5) Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 Sammanfattning Vi fick inga besked om det kommande arbetet med PO-förordningen (543/2011), annat än att det kommer nästa

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket EkoMatCentrum Eva Fröman EkoMatCentrum Mimi Dekker Eva Fröman Ekomatsligan & Lilla Ekomatsligan Föreläsningar och kurser om mat, klimat

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet

Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Enkät Val 2010 Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Miljöpartiet Vänsterpartiet Allmänna frågor Fråga 1 Har ert parti tagit fram ett eget konsumentpolitiskt program inför valet? Om ni

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko

Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som du kan göra under Miljövänliga Veckan 26 september 4 oktober. Temat är ekologisk mat med fokus på

Läs mer

Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan

Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan l. SALA KOMMUN oilaga KS 2015/65/1 1 (2) 2015 03 19 D!AR!ENR: 2014/823 ~. KOMMUNSTYRELSEN Carola Gunnarsson Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan Erik Åberg (MP) inkom den 18 juni 2014

Läs mer

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och

Läs mer

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan Låt maten klimatbanta Var miljösmart och minska klimatpåverkan från maten du äter Halvera klimatpåverkan från maten När maten ligger på tallriken står den för en tredjedel av din klimatpåverkan! Att föda

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal

Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal Samlad fakta från KRAVs webbutbildning 2015 - för restaurangpersonal 1. Vad är KRAV? En ekonomisk förening och Sveriges mest kända miljömärkning för mat. KRAV-märket visar att en vara är producerad på

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Detta kan göras imorgon

Detta kan göras imorgon Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Lär dig mer om din kost

Lär dig mer om din kost kostspecial Fitness stora Matiga sallader sidan 64 Ekologiskt sidan 52 Lär dig mer om din kost Smoothietrender sidan 59 Äta bör du. Annars orkar du inte träna. Häng med i vår kostspecial och lär dig göra

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer