Nyhetsbrevet Mat & Jordbruk

Transkript

1 Nr 3 - Oktober 2011 Nyhetsbrevet Mat & Jordbruk Vill du vara med i referensgruppen? Vi har just fått besked om att vi får pengar från riksföreningens budget till att jobba vidare med Mat- och Jordbruksnätverket i ytterligare två år. Vi har fått mindre pengar än vi sökt, och har lite mindre budget än tidigare, men desto viktigare att vi använder resurserna på ett bra sätt. Med bra idéer till projekt hoppas vi kunna skaffa mer resurser genom att söka pengar utanför föreningen. Vad vill du att nätverket ska ägna sig åt under 2012? Matstafett med skördemarknader från Skåne till Norrbotten? Kampanjer på lokalplanet mot avloppsslam på åkermarken? Föreläsningsserie för kretsar om mat och miljö? Vi vill gärna ha med fler personer från nätverket med i vår referensgrupp. Referensgruppen är den som styr inriktningen på vårt arbete, kommer med förslag på strategier och idéer till aktiviteter. I november kommer ett separat utskick med uppmaning till alla som är intresserade av att komma med i referensgruppen, att anmäla sig. Men fundera på det och hör gärna av dig redan nu! Nätverksträff hos Munters i Dalarna Helgen den 8-9 oktober besökte nätverket Anders och Gunilla Munters i Dala- Järna. Och det var verkligen sista chansen. Efter att ha varit lantbrukare i över 40 år, har Anders och Gunilla beslutat att sälja gården. Munters personifierar ett stycke lantbrukshistoria. När de övertog Anders släktgård bestod den bara av några få hektar i en trakt där ägosplittringen gått så långt att jordbruket höll på att dö ut helt under 70-talet. Till att börja med hade de lite får och köttdjur på gården, och Anders arbetade som byggnadssnickare. Idag har de ett ekologiskt lantbruk med 130 mjölkkor i en modern lösdriftslagård. Att Pelle Florell (också nätverksmedlem) var med gav oss en extra dimension. Pelle arbetade som rådgivare på lantbruksnämnden (sedermera Lantbruksenheten) och har följt framväxten av det som är Munters Lantbruk av idag. Han berättade om hur jordbruket i stort sett lagts ned i den här delen av Dalarna, men att man genom en omarrondering på 80-talet lyckats skapa brukningsbara enheter. Markägare med några få hektar köptes ut och större sammanhängande enheter skapades. De marker som en gång hade växt igen, inte bara med sly utan med stora träd, är nu betesfållor med kor och ungdjur eller åkrar för foderproduktion. För att ha en möjlighet att satsa på mjölkproduktion och ett jordbruks som kunde försörja familjen, var Anders och Gunilla tvingade att ta stora banklån. Och för att få lån var de beroende av att få del av statens lånegaranti. En lånegaranti som var förknippad med krav på att de följde lantbruksnämndens rådgivning, på gott och ont. Bl.a. annat så fick de rådet att låta mjölkkorn stå inne på stall hela sommaren, eftersom detta ansågs mest effektivt på 70-talet. Men i augusti såg korna så luggslitna ut, att vi bestämde oss för att trotsa rådgivningen och vi släppte ut korna, berättar Anders. Engagemanget och intresset för naturen har alltid funnits hos Munters, men med en pressad ekonomi drev de länge sitt jordbruk konventionellt och använde både konstgödsel och bekämpningsmedel fram till för sex år Mat och Jordbruksnätverket Kontakt: Eva Lena Rådberg eva lena.radberg@naturskyddsforeningen.se Tel

2 sedan. Att Anders fick en form av leukemi blev en vändpunkt. Efter omläggningen till ekologiskt har ekonomin blivit bättre. Mjölkproduktionen ligger i stort sett på samma nivå som tidigare och vallskörden likaså. Visserligen kräver det mer arbete, men de får också mer betalt för mjölken och slipper utgifterna för konstgödsel och bekämpningsmedel. Om du vill höra Anders Munters sommarprata i Radio Dalarna kan du gå in på: &grupp=15497&artikel= Vi var som mest nio personer som var med på träffen hos Munters som vi avslutade med att laga mat tillsammans. Färska ekologiska grönsaker och rotfrukter från Wåhlsteds i Dala-Floda och en riktigt lokalproducerad rostbiff stod på menyn. Trattkantarellerna som några av svampentusiasterna var ute och plockade i närheten av vandrarhemmet i Snöån blev pricken över i:et. De ger ut regeringens stoppade kostråd! Sveriges Konsumenter, Naturskyddsföreningen, Tankesmedjan Dyrare mat, nu! och ABF har publicerat Livsmedelsverkets miljösmarta kostråd som regeringen stoppade. I mitten av november förra året kom beskedet från regeringskansliet att stoppa de miljösmarta kostråd som Livsmedelsverket tagit fram. Anledningen var att en tidigare version av kostråden hade uppmanat konsumenter att välja närproducerad mat av hänsyn till miljön. EU-kommissionen ansåg att råden stod i strid mot principen om fri rörlighet på EU:s inre marknad. Trots att Livsmedelsverket omformulerade råden efter Kommissionens synpunkter ville Sveriges regering inte gå vidare och få råden godkända av EU. Nu publicerar fyra organisationer istället Livsmedelsverkets miljösmarta kostråd som strävar efter att den mat vi äter ska vara producerad på ett sätt som inte äventyrar möjligheten att försörja befolkningen i framtiden.kostråden kan laddas ner från: Höga kadmiumhalter i Kungsörnens mjöl Ren Åker Ren Mat, som arbetar mot spridning av avloppsslam, har låtit analysera kadmiumhalten i fem olika sorters vetemjöl. Kungsörnens fullkornsvete visade sig innehålla anmärkningsvärt mycket kadmium, 64 mikrogram per kg mjöl. Fullkornsprodukter har normalt något högre kadmiumhalter än vitt mjöl, men också vitt vetemjöl från Kungsörnen hade hög halt, 31 mikrogram. De övriga mjölproven, ett svenskt, ett danskt och ett italienskt hade 12, 14 respektive 11 mikrogram per kg. Orsaken till innehåll av kadmium i livsmedel är att detta miljögift lätt tas upp ur åkerjorden. Kadmiumhalten i jorden har i sin tur ökat under många år genom att fosforgödsel, inte minst avloppsslam, burit med sig kadmium till odlingsmarken. Även luftnedfall och berggrundens kadmiuminnehåll påverkar innehållet i åkerjorden och växterna. Läs mer på: Stadsodling Gävle I Gävle finns tre nya odlingsgrupper med anknytning till Omställning Gävle. Stadsodlingsgruppen odlar i Boulognerskogen, och de andra grupperna i Valbo och i Hille. En av medlemmarna i Mat- och Jordbruksnätverket, Denise Fahlander, berättar på vår hemsida om odlingarna i Hille. Odlingarna kom igång sent och ingen i gruppen hade erfarenhet av odling sedan tidigare, men resultatet överträffade förväntningarna. Det har blivit både potatis och jordärtskocksgratäng. Förutom färskpotatis. I vår pallkrage hade vi persilja, grönkål, squash, sallat och gräslök. Det har varit jätteroligt att se växterna varje dag, att de tog sig så bra fast de planterades dit i juni, skriver Denise. Läs mer på tsideer/

3 Grönt kulturarv ny märkning! Varumärket Grönt kulturarv har skapats för att göra det möjligt att lansera och saluföra odlingsvärt växtmaterial som samlats in genom Programmet för odlad mångfald (POM) vid SLU. Varumärket är kopplat till en logotyp och registrerades av Patent- och registreringsverket i juli i år. Logotypen kan användas för både fröförökat och vegetativt förökat växtmaterial av den som vill medverka till att det svenska gröna kulturarvet kommer i odling. Det är genom att odla som vi också bäst kan bevara för framtiden! Bönan Signe, gråärten och bondbönan från Solberga och potatislök från Leksand representerar några av de äldre sorter av köksväxter som har kommit in till Fröuppropet inom Programmet för odlad mångfald POM. Ett nystartat projekt Äldre köksväxter i odling och användning på nytt, ska nu göra dessa sorter tillgängliga för konsumenter, kockar och odlare. I projektet, som kommer att pågå under tre år, samarbetar POM med odlare i Blekinge, Bohuslän och Dalarna, NordGen, Restaurang- och hotellhögskolan, Grythytte akademi, Röttle Natur och Kultur och Saltå kvarn. Läs mer på: Vägval för världens jordbruk I september arrangerade Naturskyddsföreningen, LRF och Svenska kyrkan ett gemensamt seminarium om framtidens jordbruk och den globala livsmedelsförsörjningen i Stockholm. En av huvudtalarna var Hans Herren som ledde arbetet med världens hittills största tvärvetenskapliga utvärdering av jordbruket i världen. Utvärderingen gjordes på uppdrag av Världsbanken och en rad FN-organ, med bidrag från regeringar i nio länder, däribland Sverige. Naturskyddsföreningen, LRF och Svenska Kyrkan har nyligen gett ut en svensk sammanfattning av utvärdeingens rapport (IAASTD-rapporten) som kan laddas ner från vår hemsida: På seminariet presenterade Herren några av utvärderingens slutsatser, bl.a. att för att säkra tillgången på livsmedel för värdens fattiga behövs ett diversifierat jordbruk som bygger på lokala resurser, och som producerar mat för en lokal marknad. Han menar att stödet från rika länder till familjejordbruket i Syd måste öka. Lösningen ligger inom jordbrukssektorn via en övergång till uthålligt, ekologiskt och jämlikt jordbruk, sa Herren. Han sa vidare att problemet med den snabba utbredningen av genmodifierade grödor har lett till mindre valmöjligheter och mindre mångfald, samt att man tvingar småbönder att ta lån som de kanske inte kan betala tillbaka. Man kan inte lösa problemen med samma sätt att tänka som skapade dem, avslutade Herren med ett citat från Einstein. På seminariet deltog även Kerstin Jonsson Cissé från SIDA som visade att utvecklingen inom biståndet har gått helt motsatt väg. Av det svenska biståndet är det nu bara 4 % som går till jordbrukssektorn, jämfört med 20 % på 1980-talet. Hon hade ingen förklaring annat än att det är politiska beslut som styr inriktningen av biståndet. Seminariet avslutades med en diskussion med politiker från Centerpartiet, Moderaterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Alla verkade eniga om att biståndet till jordbrukssektorn bör öka, men det var ändå svårt att dra några slutsatser av diskussionen.

4 Den goda skolmaten Projektet Den goda skolmaten med föreläsningar på 20 orter runt om i landet är nu inne i sitt slutskede. Efter en lite tveksam start i våras, kom det många intresseanmälningar under juli och augusti, och vi har tyvärr fått säga nej till flera kretsar. Om du vill se var i landet föreläsningarna hålls gå in på: Camilla har bland annat hållit en studiecirkel i Svärdsjö Enkel mat för småbarnsföräldrar där barnen lagade maten och föräldrarna läste recepten. - Gör inte skolkockarna till kartongöppnare. Hellre en extra frys i hallen än en extra tillsats i magen! Att äta klimatsmart innebär att inte slänga mat, äta efter säsong, dra ned på köttkonsumtionen, välj lokalproducerat och öka andelen ekologiska råvaror som t ex inte kräver energislösande konstgödsel. - Barn ska prova en ny smak gånger, sa Camilla. Lär barnen längta till årstider och skörd. Det är de smakerna de ska lära sig, inte smaklösa tomater t ex. Låt barnen plocka egna bär och koka sylt av. Stiftelsen Den offentliga maten håller på att ta fram en lathund för upphandling av offentlig mat med hänsyn till hälsa, miljö och samhällsekonomi. - Alla fordon i räddningstjänsten i Sveriges kommuner är av märket Volvo. Hur kan det då komma sig att vi inte kan ha svensk mat? Skolmat som gör gott! i Mora Av Lillian Lundin Stöt Resultatet av regeringens inriktningsmål 25% ekologiskt till 2010 blev 13,8%. 30 kommuner och landsting har nått målet. Sista året har den offentliga sektorn tagit ett jättekliv och ökat inköpen med 35 %. Fortsätter ökningen i samma takt fram bör vi nå målet För att skynda på utvecklingen har mat- och jordbruksnätverket startat projektet "Skolmat som gör gott" med stöd av Jordbruksverket. Tre olika föreläsare har åkt runt till 20 kretsar. Camilla Sparring föreläste om barns och äldres mat i Mora och Orsa i september. - Vi äter ca 70 ton mat på en livstid, varav 600 kg tillsatser (7 kg/år!). Men vi lägger i genomsnitt endast 12 minuter per dag på matlagning. - Det är viktigt att barnen får lära sig vad riktig mat är, inte snabbmat och halvfabrikat. Vem ska laga maten till oss när vi blir äldre? Släpp in barnen i skolköken! - Det behöver inte vara så krångligt, sa matinspiratören Carola Magnusson vid en tidigare föreläsning. Inför vegetariska dagar och ät efter säsong så har ni råd med bra, ekologiska och lokalproducerade råvaror. Det beror alldeles på hur man skriver upphandlingskriterierna. Slå era kloka huvuden ihop, en som kan laga mat och en som kan lagen. - Om Sveriges gränser stänger har vi mat i 3,5 dygn - vi måste bli mer självförsörjande! Höj kvaliteten på råvarorna, tycker Camilla. Det ger gladare och piggare gäster vilket sparar pengar åt kommuner och landsting. Mer lokalproducerat ger fler bönder, som ger mer skattepengar. Allt bidrar till en hållbar utveckling på alla plan. Boktips: Skolmatssafari från Skolmatens Vänner. Läs mer på och Morakretsen startar en studiecirkel på Camilla Sparrings bok, Matupproret. Det får fler gärna göra! Andra tips är Enkel mat för småbarnsföräldrar och Halv åtta hos mig, med matlagning hemma hos varandra. Kontakta närmaste Studiefrämjandet-avdelning!

5 CAP - nytt jordbrukspolitiskt program Den 12 oktober presenterade EU:s jordbrukskommissionär Dacian Ciolo förslaget till ny gemensam jordbrukspolitik CAP för perioden Ett förslag som nu ska diskuteras innan beslut tas i EU-parlamentet Förslaget innehåller inga stora nyheter jämfört med nuvarande jordbrukspolitik. Även fortsättningsvis föreslår man ett betydande inkomststöd till lantbrukare, med en skillnad att man vill ställa krav på aktivt brukande genom att minst 5 % av lantbrukarens inkomst ska komma från jordbruket. För ett år sedan förespråkade Ciolos en grönare jordbrukspolitik genom att direktstöden, där bland annat gårdsstödet ingår, skulle vara villkorat till vissa miljöinsatser. Denna ambition märks det inte mycket av i förslaget som nu presenteras. Gårdsstödet som är ett rent inkomststöd utgör idag ca 65% av EU:s jordbruksbudget, och det är en nivå som man vill behålla. Enligt det aktuella förslaget ska 30 % av direktstöden gå till jordbruksmetoder som är bra för klimatet och miljön. EEB (European Environmental Bureau) där Naturskyddsföreningen är medlem, argumenterar för att inkomststödet ska tas bort och ersättas av ett stöd för olika ekosystemtjänster som jordbruket tillhandahåller. EU kommissionens förslag till ny jordbrukspolitik misslyckas med att rättfärdiga varför européerna ska fortsätta att spendera miljarder medan lantbrukare ges få nya incentiv till att ändra miljöförstörande brukningsmetoder, säger EEB i ett uttalande om kommissionens förslag. Nya danska regeringen vill ha mycket mer ekologiskt jordbruk Från Veckans Ekolantbruk 10 oktober 2011 Den nya danska koalitionsregeringen med socialdemokraterna som dominerande parti presenterade i den gångna veckan sin regeringsförklaring. Danskt näringsliv är helt dominerat av livsmedelsproduktion - från lantbruket till förädlingsindustri - och följaktligen en viktig nationell angelägenhet. Men i den nya regeringsförklaringen tacklar man inte detta med tal om "lättare ryggsäck", utan tvärtom aviseras höjda skatter på både konstgödsel och bekämpningsmedel som medel för att Danmark ska kunna fortsätta att vara ett ledande jordbruksland. Det ekologiska lantbruket beskrivs som ett huvudspår för att utveckla ett långsiktigt hållbart lantbruk i Danmark: "Regeringen ser två utvecklingslinjer för lantbruket: Ett ekologispår och ett konventionellt industrilantbruksspår. Regeringens syn är att industrilantbruk ska regleras på samma sätt som annan industri. Bara så skapas det möjligheter för ett hållbart lantbruk." Regeringen lovar också att vidta åtgärder för att de danska nationella målen för ekologiskt lantbruk nås till Enligt målen ska den ekologiska arealen som fanns 2007 vara fördubblad 2020, men den utvecklingen har gått i stå och behöver få en nystart. I januari tar Danmark över EU:s ordförandeklubba, och den nya regeringen lovar att sätta grön och hållbar tillväxt högt upp på dagordningen. Naturskyddsföreningen för ut sin linje i jordbrukspolitiken genom debattartiklar, bl. i Sydsvenskan i juni, för några veckor sedan i tidningen Land och nyligen i ett öppet brev till Cecilia Malmström. Inför förhandlingarna den 20 oktober om kommissionens förslag skickades brev till landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Läs brevet: 0/20/eus-jordbrukspolitik/ Läs mer om Naturskyddsföreningen och jordbrukspolitiken här: