Jordbrukstekniska institutet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordbrukstekniska institutet"

Transkript

1 i L " npi Jordbrukstekniska institutet Swedish Institute of Agricultural Engineering ULTUNA UPPSALA Energigrödor för biogas Effekter på odlingssystem Waldemar Johansson Lennart Mattsson Lennart Thyselius Bengt Wallgren JTIrapport niymn 9 m m*w is imunna ntm mis wnntmi

2 JTIrapport 161 Energigrödor för biogas Effekter på odlingssystem Waldemar Johansson Lennart Mattson Lennart Thyselius Bengt Wallgren Copyright Jordbrukstekniska institutet (JTI) Enligt lagen om upphovsrätt är det förbjudet att utan skriftligt tillstånd av copyrightinnehavaren helt eller delvis mångfaldiga detta arbete. Tryck: Jordbrukstekniska institutet, Uppsala 1993 ISSN MASTER * os mm % matm

3 Innehål! Ii 1 Förord 5 Sammanfattning 7 1 Bakgrund och syfte 9 2 Markfysikaliska förändringar och effekter vid övergång frän konventionell odling till odlingssystem med biogasgrödor Bakgrund Exempel på inverkan av växtföljd och odlingsteknik 11 Mullhalt 11 Markstruktur och skörd 14 Dragkraft och energibehov 16 Sammanfattning Effekter i odlingssystem med biogasgrödor 18 Rotmängd och upptorkning 18 Organisk substans från skördade produkter 19 Andel bar markyta Bearbetningsfrekvens 21 Markbelastning 22 Sammanvägd inverkan Värdering av markfysikaliskt relaterade förändringar 25 3 Växtnäringscirkulation vid biogasframställning Skattning av skördarna r,.orlek Vallarnas botaniska s.* > insättning Växtnäringshalter Allmänna komment; < 28 Kväve 28 Fosfor och kalium 30 Avslutande kommen* rit 33 4 Kemiska bekämpningsu fel i växtföljder med biogasgrödor Ogräsbekämpning Årlig preparatkosti 1. d Bekämpning av sk» einsekter, svampar, m.m 37 5 Olika grödors förfruktsev skter 38 6 Möjligheter att utnyttja f; tiggrödor för biogasproduktion 39 7 Diskussion och slutsatser Markfysikalisk effekt Växtnäringscirkulation vid biogasframställning Kemiska bekämpningsmedel Olika grödors förfruktseffekter Fånggrodor för biogasproduktion 42

4 4 Slutsatser 42 Litteratur 43 Appendix Al Förutsättningar för beräkning av mängd återförd organisk substans i växtföljder 45 Appendix A2 Förutsättningar för bestämning av andelen bar markyta 47 Appendix A3 Antal körningar och bearbetningar i sydsvenska växtföljder 49 Appendix A4 Antal körningar och bearbetningar i mellansvenska växtföljder 51 Appendix AS Antal körningar och bearbetningar i norrlandsväxtföljder 53

5 Förord Jordbrukets pågående omställningsprocess och diskussioner angående inhemska förnyelsebara energikällor har bland annat omfattat möjligheten att utvinna biogas ur speciellt odlade grödor. Förutom den energi som kan utvinnas ur grödorna påverkas odlingssystemet av växtföljder i vilka ingår grödor för biogasproduktion. Föreliggande rapport syftar till att belysa hur markfysikaliska, växtnäringsmässiga och andra odlingsfaktorer påverkas vid övergång från spannmålsdominerade växtföljder till odlingssystem med biogasgrödor. Utredningen har finansierats inom ramen för Vattenfalls bioenergiprogram. Forskningsledare Lennart Thyselius, Jordbrukstekniska institutet, har svarat för planeringen och koordineringen av arbetet. Huvuddelen av utredningsarbetet har utförts vid Sveriges Lantbruksuniversitet av professor Waldemar Johansson, Institutionen för markvetenskap, avd. för hydroteknik, agr.dr. Lennart Mattsson, Institutionen för markvetenskap, försöksavd. för växtnäringslära och statsagronom Bengt Wallgren, Institutionen för växtodlingslära, försöksavd. för växtföljder. Till alla som på olika sätt medverkat i studien riktas ett varmt tack. Ultuna, Uppsala i november 1992 Björn Sundeli Chef för Jordbrukstekniska institutet

6 Sammanfattning ' Id Föreliggande utredning, som utförts vid SLU och JTI under 1991 syftar till att belysa effekterna på odlingssystem vari ingår balj växt vallar för biogasproduktion. De frågor som behandlats har gällt markfysikaliska effekter, växtnäringscirkulation, användning av kemiska bekämpningsmedel, olika grödors förfruktseffekter samt möjligheten att utnyttja fånggrödor för biogasproduktion. Resultaten av de enskilda odlingseffekterna kommer att utnyttjas i en förnyad teknisk/ekonomisk analys, som genomförs vid JTI under I utredningen har kunnat konstateras att inom spannmålsdominerade och husdjursextensiva områden ger växtföljder med fleråriga vallar en klar förbättring av markstrukturen och jordarnas fysikaliska egenskaper. Odlingseffekten av den förbättrade markstrukturen i Mellansverige bör innebära en kornskörd som ligger 10 % över vad spannmålsgrödorna i jämförelseväxtföljder utan vall ger. Med vall i växtföljden erhålls dessutom lägre dragkraft och energibehov för jordbearbetning. Kvävefixeringen i fleråriga vallar medför enligt de utförda beräkningarna att ett kväveöverskott erhålls i den sydsvenska växtföljden med tvåårsvallar och i den mellansvenska växtföljden med treårsvallar. Självförsörjningen med kväve var 59 % i den sydsvenska växtföljden med ettårsvall och 82 % i biogasväxtföljden i norra Sverige. Fosforbehovet täcks till ca en tredjedel eller hälften medan det genomgående blev överskott på kalium. Övergång till en mer vallintensiv växtföljd innebär ett kraftigt minskat behov av kemiska bekämpningsmedel. För biogasväxtföljderna innebär detta såväl ekonomiska som miljömässiga fördelar framför den konventionella odlingen. Preparatkostnaden för ogräsmedel kan minskas med 40 till 170 kr/ha och år. Minskningen i spridningskostnad har beräknats till mellan 24 och 60 kr/ha och år. På motsvarande sätt sker en minskning av bekämpningsinsatsen mot skadeinsekter och svampar. Avbryts en flerårig odling av stråsäd med en annan gröda sker i allmänhet en skördeökning av en efterkommande spannmålsgröda, s.k. förfrukts värde. En sammanvägd effektskillnad av förfruktsvärde mellan jämförelseväxtföljderna och biogasväxtföljderna kan uppskattas till mellan 100 och 300 kg spannmål första året efter en flerårig vall. Sammanfattningsvis kan konstateras att de studerade biogasväxtföljderna i förhållande till valda jämförelseväxtföljder ger positiva effekter på jordstruktur, minskat behov av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det sammanlagda värdet av de i studien behandlade faktorerna kommer att i hög grad påverka lönsamhetsberäkningar av energigrödor avsedda för biogasproduktion.

7 9 1 Bakgrund och syfte I början av 1980talet väcktes intresset för att odla grödor för biogasproduktion. JTI deltog tillsammans med SLU i ett projekt kallat Agrobioenergi, där bl.a. den totala och praktiska utvinningsbara biogasn ängden från ett antal växter bestämdes. Vidare studerades olika rötningsprocesser i laboratorieskala påbörjades en utredning för att belysa de tekniska och ekonomiska möjligheterna att producera biogas ur s.k. energigrödor. Studien initierades och finansierades av Vattenfall. Resultatet sammanställdes dels i Vattenfalls FUDrapportserie U(S) 1988/22, dels i JTIrapport 97 "Biogas ur energigrödor. System och kostnader för storskalig framställning och användning av biogas". I samband med jordbrukets pågående omställningsprocess har på nytt frågan om biogasgrödor aktualiserats. Jordbrukets möjligheter att utnyttja åkermark för energigrödor har förändrats liksom de ekonomiska förutsättningarna vad beträffar energipriser, miljöavgifter m.m. En omarbetning av den tidigare utförda ekonomiska analysen är därför motiverad och planeras att genomföras. Syftet med föreliggande utredning är att med en kunskap som finns vid Lantbruksuniversitetet belysa hur odlingssystemen påverkas vid en övergång från konventionell odling till odlingssystem med biogasgrödor. Studien avgränsas till att omfatta konsekvensen av att utnyttja baljväxtvallar för biogasproduktion. Vallarealen svarar i de valda växtföljderna för och 33 % av åkerarealen i Sydsverige (1 års respektive 2 års vall), 50 % i Mellansverige och 80 % i norra Sverige. För syd och mellansvenska förhållanden kan en ökad potential för biogas erhållas om växtföljder väljs med flera biogasgrödor. 2 Markfysikaliska förändringar och effekter vid övergång från konventionell odling till odlingssystem med biogasgrödor 2.1 Bakgrund En jords funktion som växtplats bestäms av dess fysikaliska och kemiska egenskaper eller tillstånd samt av de fysikaliska, kemiska och biologiska processerna i marken. Processerna påverkas av egenskaperna. Viktiga fysikaliska egenskaper är porernas (håirummens) storleksfördelning och sammanhang, porositet, vattenhållande förmåga samt genomsläpplighet för vatten och luft. Hålrumssystemets utformning, som beror av markstrukturen, bestämmer eller har stort inflytande på övriga fysikaliska egenskaper.

8 10 Markstrukturen, som mera är ett kvalitativt begrepp än en mätbar egenskap, är ett uttryck för hur marken är uppbyggd. Byggelementen och materialen utgörs av primära jordpartiklar, sammansatta eller sekundära partiklar (=aggregat), humus, döda växtrester m.m. Hur marken fungerar som fysikaliskt underlag för växter beror inte direkt av strukturen i sig utan av de egenskaper och betingelser som strukturen skapar. Odlade jordars struktur och fysikaliska egenskaper påverkas och bestäms av naturliga faktorer tjäle, uppblötning och upptorkning, flora och fauna samt av brukarens åtgärder och eventuella andra mänskliga influenser. Strukturen och de fysikaliska egenskaperna förändras under året och över åren, i olika grad för skilda jordar, odlingssystem och väderleksförhållanden. I regel är förändringarna störst i markens ytlager och avtagande mot djupet. Odlaren påverkar sina jordars struktur och fysikaliska status genom grundförbättringsåtgärder såsom dränering, strukturkalkning och tillförsel av externt organiskt material. Han påverkar också marken med grödor och växtföljd, med bearbetningssystem, maskinpark, antal körningar och körtidpunkter, genom sättet att utnyttja cgenproducerat organiskt material, genom gödsling och insatser av bekämpningsmedel m.m. Från omkring 19 till slutet av 1940talet var arealen åker i Sverige ca 3,7 miljoner ha. Det är den största areal som hittills odlats. Under perioden ifråga minskade arealen av spannmål, träda och obrukad mark medan arealen av vall ökade (Mattson 1985). Samtidigt minskade arealen ängsmark. År 1950 odlades spannmål på 38 % och vall på ca 44 % av den totala åkerarealen. Andelen träda plus grönfoder utgjorde ca 8 % och andelen oljeväxter ca 4 %. Under ca 100 år fram till omkring 1950 dominerades växtföljderna i Sverige av det s.k. blandade växelbruket. Det var ett odlingssystem, där rena avsalugrödor omväxlade med foderspannmål och vall och det var anpassat till gårdar med nötkreatur. Generellt sett var växtföljderna och odlingstekniken under perioden mycket bra från markfysikalisk synpunkt. Relativt stora mängder organiskt material återfördes till odlingsplatsen och markpackningen var liten. Sedan slutet av 1940talet har man allt mer övergått till s.k. fria växtföljder. Särskilt har så varit fallet på gårdar med kreaturssvag eller kreaturslös drift. Växtodlingen har blivit ensidigare med tyngdpunkt lagd på spannmål. Andelen spannmål och oljeväxter har, för landet som helhet, ökat till mer än 60 %, medan vallandelen minskat till ca 30 %. På lerjordsslätterna i Götaland och Svealand har under 1980talet spannmål och oljeväxter odlats på mer än 80 % av åkerarealen. Samtidigt har vi sedan 1940 talet haft en utveckling mot större och tyngre traktorer, maskiner och vagnar, mot djupare plöjning och större antal iordbearbetningar per växtföljd. Under de senaste 1015 åren har plöjningsfri odling ökat i omfattning. Detta är en utveckling mot lägre markpackning och färre antal bearbetningar. Negativt från markfysikalisk synpunkt är att den åkerareal som årligen täckdikas länge varit mindre än vad som behöver nyeller omdikas. Och nu minskar täckdiknir.gen drastiskt, från mellan och ha per år från början av 70talet tom 1989 till högst ha per år fr.o.m

9 11 Skördarna av spannmål och andra grödor i öppet bruk har stigit ganska mycket sedan 1940talet. Odlingssäkerheten har dock inte ökat. Snarare är det så att skillnaderna mellan bra och dåliga år relativt sett är lika stora nu som tidigare. Utvecklingen vad gäller växtmaterial har gått mot att allt mer av kolet i grödorna finns i de ekonomiskt utnyttjbara delarna. Förändringarna i växtföljder och odlingsteknik har påverkat jordarnas egenskaper. Måhända har även utvecklingen mot grödor med kortare strå och relativt sett mindre rotproduktion haft en viss inverkan. Från fysikalisk synpunkt har de negativa effekterna generellt sett varit större än de positiva. En stor del av de odlade jordarna har försämrats fysikaliskt under de senaste årtiondena. Det gäller i första hand lerjordar som odlas i öppet bruk utan vall och särskilt matjorden på sådana jordar. I det följande ges först några exempel på inverkan av växtföljder och odlingsteknik. Därefter följer ett avsnitt om effekter på markstruktur och fysikaliska egenskaper vid övergång från spannmålsdominerad odling till odlingssystem med biogasgrödor. Slutligen görs ett försök att sammanfatta och värdera dessa effekter. 2.2 Exempel på inverkan av växtföljd och odlingsteknik Mullhalt I svenska mineraljordar är mullhalten i matjorden normalt mellan 2 och 5 viktsprocent och mängden mull till ca 30 cm djup 700 ton/ha. Minskar mullhalten så försämras i regel strukturen, strukturstabiliteten och de fysikaliska egenskaperna. På lerjordar medför t.ex. en sänkning av mullhalten med 1 procentenhet i genomsnitt en reducering av kapaciteten för växttillgängligt vatten med 2 mm per dmskikt. Som jämförelse må nämnas att lerjordar med mer än 30 % ler normalt kan hålla 1418 mm växttillgängligt vatten per dm i älven. Resultat från svenska studier av mull eller kolhaltens förändring över längre tidsperioder har redovisats av bl.a. Jansson (1986) och Persson (1981). Ohlsson (1979) anger att man på Lanna försöksgård i Rlän haft en sänkning i matjordens mullhalt från 46 till 34 viktsprocent sedan 1930talet. Jordarna på gården utgöres av styvare mellanleror och styva leror. Orsaken säges vara bortodling (till följd av minskad vallandel) och ökat plöjningsdjup. Jansson (1986) och Persson (1981) har presenterat data från kolbestämningar i långliggande odlingssystemförsök i Skåne. Några av deras resultat, omräknade till mullhalter, återges i tabell 1.

10 12 Tabell 1. Matjordens mullhalt (viktsprocent) i långliggande försök i Mlån. Kvävetillförsel i medeltal kg/ha/år. Från Jansson (1986) och Persson (1981). Växtföljd Skörderestbehandling Orup Lerig moränmo Fjärdingslöv Moränlåttlera Kom Vall Sockerbetor Halm och blast bortföres Stallgödsel till sockerbetor 4,45 4,09 2,70 2,80 Halm och blast nerbrukas Kreaturslöst 4,94 3,77 2,80 2,36 Korn Oljeväxter Sockerbetor Halm bränns och blast bortföres Kreaturslöst Petersborg Lerig moränmo ,03 2,22 1,98 2,13 1, Hvilan Moränlåttlera ,79 6,16 6,74 6,23 6,52 5,74 På lokalerna med högst mullhalt har en sänkning skett även där vall (ett år) ingått i växtföljden och stallgödsel tillförts. Utan kreatur och med halm och blast nedbrukade är sänkningen på dessa två platser 1,17 respektive 0,51 viktsprocent eller i genomsnitt ca 0,05 resp. 0,023 viktsprocent per år. Bränning av halm och bortförsel av blast har vid Petersborg sänkt mullhalten med 0,09 viktsprocent över 22 år medan vall + stallgödsel och nerbrukning av organiskt material vid kreaturslös drift i genomsnitt medfört en höjning med 0,17 % viktsprocent för samma tidsperiod. Vid Hvilan, där mullhalten är högre än normalt för regionen, har man troligen länge haft en valldominerad växtföljd. För jämförelse må nämnas resultat från ett långliggande växtföljdsförsök vid Askovs försöksgård i Danmark (Christensen 1990). I försöket ingick bl.a. en växtföljd med höstvete, betor, korn och ettårig klöver/gräsvall och en växtföljd med höstvete, betor, kora och lin. Under perioden sjönk mullhalten i dessa växtföljder i genomsnitt med 0,015 respektive 0,018 viktsprocent per år. Lars Ericson (opublicerat) har genomfört studier av organiskt kol i matjorden i två långliggande växtföljdsförsök i Norrland. Några till mullhalt omräknade resultat återges i tabell 2.

11 Tabell 2. Matjordens (0 cm) mullhalt (viktsprocent) i norrländska våxtföljdsförsök. Efter Ericson, L (opubl.). 13 Växtföljd Offer, Ylän mjålig mellanlera Röbäcksdalen. AClån lerig mo Korn + 5 år vall 4, ,31 6,57 Kom, 3 år vall, årtblandsäd. foderraps 4, Kom, 2 år vall, höstråg, potatis, årtblandsåd 4,85 3,99 9, 5.62 Kom m. ins., tråda, höstråg, ärter, potatis, kålrötter el. morötter 4,61 3,54 9,63 4,54 På Offer, där jorden länge varit odlad, har man med 3 år vall i en sexårig växtföljd kunnat uppehålla mullhalten. Med S år vall har mullhalten höjts. I växtföljden utan vall har halten sänkts med i genomsnitt 0,035 viktsprocent per år. Försöket på Röbäcksdalen låg på ett fält som var ängsmark före Mulihalten, som vid starten var hög, har reducerats betydligt i alla växtföljder. Sänkningen har blivit större ju lägre vallandelen varit. Valls inverkan på mullhalten belyses i tabell 3. Mullhalten har erhållits från glödförlustbestämningar. Undersökningen har gjorts på en styv lera utanför Uppsala i Clän. Tabell 3. Inverkan av vall och vallandel på mullhalt och mullmångd. Från Wiklert (1962). Nivå cm Öppet bruk 10 år öppet bruk 6 år följt av gräsvall 4 år Gråsvall 10 år Mullhalt, vikts% , ,1 3,2 2, ,4 3,0 2,8 Mullmångd, ton/ha Det finns klara skillnader i mullhalt och därmed i mullmångd mellan växtföljderna både i matjorden och i övre delen av älven.

12 14 Markstruktur och skörd Förfruktsvärdet av en gröda, inklusive influenser av odlingstekniken, kan i huvudsak sägas berc av: inverkan på markens struktur och fysikaliska egenskaper växtnäringseffekter inverkan på växtsjukdomar och skadedjur inverkan på ogräsförekomst Att särskilja effekterna är svårt eller omöjligt bl.a. därför att de samverkar. Så är t.ex. växtnäringseffekten mer eller mindre starkt kopplad till de fysikaliska betingelserna. I föregående avsnitt gavs en viss belysning av vallens inverkan på jordars mullhalt. Vi vet dock inte mycket om hur mullhalt och fysikalisk status påverkas på olika jordar av vallens liggetid och dess andel i växtföljden. Vi har därtill ringa kunskap om hur stor del av förfruktsvärdet hos en vall som, direkt och indirekt, beror av fysikaliska faktorer. Om man emellertid vänder på problemet och ser på vilka effekter i skörd och skördekvalitet som kan erhållas genom olika åtgärder som höjer mullhalten och förbättrar strukturen, bör vi få en uppfattning om vad som skulle kunna uppnås med vall eller ökad vallandel i dagens spannmålsdominerade växtföljder. Låt oss först se på erfarenheter av halmanvändning. Persson (1982) säger att resultat från ett flertal långliggande försök visar, aii halmen har en positiv effekt på mullhalten och att denna inställer sig några tiondels procentenheter högre där halm brukats ned än där så inte varit fallet. Det sägs också att svenska, norska och danska försök visar att effekten av halmnedbrukning i allmänhet är liten på skörden, om kväve tillförs grödan enligt gällande rekommendationer. Resultaten gäiler odlingssystem med plöjning. Försöksavdelningen för hydroteknik, SLU, och Elonen (1988) har genomfört försök med grund nedbrukning av halm i kombination med enbart grund jordbearbetning (Oca 10 cm) vid ensidig vårsädesodling. Efter 6 år var mullhalten i ytlagret 0,70,8 viktsprocent högre än i jämförelseled med plöjning och konventionell bearbetning. Möjligen skulle skillnaden ha blivit större om försöken legat flera år. Riley (1988) säger dock att man vid plöjningsfri odling nästan alltid får en ökning av mullhalten i markens övre skikt och att ökningen efter några år som regel är omkring 0,5 viktsprocent och sällan mer än 1 %. Elonen (1988) erhöll störst andel vattenstabila aggregat där plöjning ej skett. Försöken av Elonen (1988) genomfördes på 5 olika typer av lerjordar. I genomsnitt för jordarna och de 6 åren blev kämskörden lika stor i de båda försöksleden; med plöjning och plöjningsfri» Eventuella skillnader i genomsnittsskörden mellan den första treårsperioden och den andra anges ej. Insatsen av drivmedel och bearbetningskostnaden bör ha varit minst i försöksledet utan plöjning.

13 15 Inverkan på markegenskaper och skördenivå av förhöjd mullhalt i ett ytligt lager har studerats i en serie fältförsök med vårsådda grödor under åren vid försöksavdelningen för hydroteknik, SLU, (Gustafsson, 1987). I försöken ingick led med plöjning och konventionell bearbetning samt led med ca 2 viktsprocent förhöjd mullhalt i markens ytskikt (ca 5 cm) och enbart grund bearbetning (ca 5 cm). Mullhalten hade höjts genom påförsel med ca 3 cm mullrik sand hösten Försöksåren hade gynnsamma väderleksförhållanden för vårsådda grödor. I genomsnitt för 25 försöksår med vårsäd på lerjordar gav försöksledet med förnöjd mullhalt och grund bearbetning 11 % (460 kg/ha) större kämskörd än det konventionella ledet. Den genomsnittliga merskörden blev av samma procentuella storlek på olika typer av lerjordar. I ett fall erhölls en liten sänkning i kärnskörd på grund av tidig liggsäd. Merskördarna har erhållits som följd av snabbare och jämnare uppkomst, bättre rotutveckling och kraftigare bestockning samt bättre vattenförsörjning, näringsupptagning och tillväxt. Variationen mellan årsskördar var minst i ledet med förhöjd mullhalt. Erfarenheterna från försöken med grund inbrukning av halm respektive med förhöjd mullhalt i markens ytlager visar på en möjlig väg idag mot bättre struktur och odlingsbetingelser på lerjordar i övervägande öppet bruk. Rötrester från vall och andra växtprodukter är lämpliga att använda och bruka in grunt i marken. Det gäller även rötrester från andra organiska material, om de inte innehåller för mark, växter och växtkonsumenter skadliga ämnen. En odlingsteknik med återförsel till marken av halm och andra växtrester i kombination med grund jordbearbetning borde från fysikalisk synpunkt bli ännu bättre om den kombinerades med mcllangrödor på hösten. Tillslamning och skorpbildning och negativa följdverkningar därav är vanligast på mo och mjälarika leror. Problemen har utan tvivel blivit större efterhand som vallandelen reducerats i växtföljderna. Sedan 1983 har ca försök genomförts i vårstråsäd med täckning av markytan med halm, hö eller ensilage omedelbart efter sådden för att förhindra eller begränsa tillslamning, avdunstning direkt från markytan och skorpbildning. I försöken har ingått moment med olika kvävegivor. Polgår (1988) redovisar resultat från en serie om 9 ettåriga försök med halmtäckning (ca kg/ha). I genomsnitt gav halmtäckningen en ökning av kärnskörden med 8 %. Sedan 1989 pågår en liknande serie på tre platser, i vilken man använder ca kg halm/ha. I medeltal för 6 försöksår har kärnskörden ökat med 29 % (variationsvidd 3106 %) för halmtäckning (Linnér tn.fl., 1990, 1991). I en annan serie, som startades 1988, prövas halm, hö och ensilage (ca kg torrt material per ha). Medeltalet för de tre materialen och för 6 försöksår och tre platser är en ökning av kärnskörden med 33 % (variationsvidd 5 %100 %) (Linnér m.fl., 1989, 1990, 1991).

14 16 Vad förbättrad markstruktur kan betyda för skördens storlek kan belysas också med resultat från försök med strukturkalkning (kalkning med bränd eller släckt kalk). Långliggande försök med sådan kalkning har genomförts vid Lanna försöksgård i Rlän på en mullhaltig styvare mellanlera styv lera. Försöken startades på 1930talet och innehöll led utan kalk och med kg CaO/ha vid anläggningen. Under det första 6åriga växtföljdsomloppet gav kalkningen merskördar av i medeltal 450 kg/ha (11%) kärna av höstvete och 400 kg/ha (12 %) kärna av vårsäd (Ohlsson 1979). I omloppet 2530 år efter starten var merskördarna 130 respektive 100 kg/ha. Dessa resultat gäller för en genomsnittlig fosforgödsling av 17,5 kg P per ha och år. Utan fosforgödsling blev merskördarna för strukturkalkning större. I fleråriga försök på mjälarika leror under senare år har strukturkalkning med upp till kg CaO/ha vid anläggningen gett skördeökningar på mellan 0 och 30 % i enskilda försök. All körning på mark utsätter denna för tryck och medför, i varje fall då marken är otjälad, nedbrytning av strukturen och reducering av porvolymen. Förändringen i struktur och porsystem blir i regel störst vid höga vattenhalter. I första hand är det det grova porsystemet som reduceras. Vid tung maskindrift kan trycktillskott påverka makroporsystemet i hela den övre metern. Att reducera de markstrukturskador som förorsakas av maskiner och redskap framstår idag som mycket viktigt. Vad skonsam körning kan betyda belyses av resultat från försök med vinschning som genomförts av hushållningssällskapet i Skaraborgs län åren på två mycket styva leror (Håkansson et al 1985, Gustafsson & Nilsson 1988). I försöken ingick försöksled med konventionellt traktorbruk (enkelmontage, lufttryck 1001 kpa) och led med vinschning av alla maskiner och redskap utom skördetröskan. I medeltal för 21 skördeår med vårsadda grödor gav vinschbruket 26 % större kärn och fröskörd än traktorbruket med enkelmontage. Dragkraftbehovet vid höstplöjning reducerades med ca 25 % (medeltal för 6 år i ett försök). Utgår man från resultaten för vinschbruket så sänkte konventionellt traktorbruk skördarna av vårsadda grödor med ca % och ökade dragkraftbehovet vid höstplöjning med 3035 %. Ett annat exempel på betydelsen av markskon sam körning kan hämtas från pågående försök på lerjordar vid försöksavdelningen för jordbearbetning, SLU. Vid övergång från en vanlig men god hjulutrustning på alla maskiner till hjulutrustning med ett högsta ringtryck på 50 kpa har man under de fyra första åren ökat skölden med 3 %. Effekten förväntas öka med tiden. Dragkraft och energibehov Bra markstruktur medför normalt goda betingelser för jordbearbetning, att antalet bearbetningar kan vara relativt få och att insatserna av dragkraft och energi kan ligga på en förhållandevis låg nivå. Resultaten från försöken med vinschbruk i Rlän visar att betydande vinster i drygkraft och drivmedelsbehov kan göras.

15 17 Berglund (1977) redovisar resultat från dragmotståndsmätningar i en serie försök med och utan strukturkalkning. Serien omfattade 11 försök på olika typer av lerjordar och 22 försöksår. Mätningarna genomfördes strax efter skörden på hösten. I försöksled som kalkats med 16 ton CaO/ha vid anläggningen blev motståndet i genomsnitt 84 % jämfört med okalkat led. Plöjningsfri odling ger möjlighet till inbesparing av arbetstid, dragkraft och energi. Danfors (1988) redovisar resultat från mätningar av bränsleförbrukning och arbetstid för vårbruk och sådd dels med plöjning, dels med stubbearbetning på fem platser under ett år. I genomsnitt reducerades såväl bränsleförbrukningen som tidsåtgången till 6570 % vid övergången till plöjningsfritt system. Riley (1988b) anger värden på tidsåtgång från två års mätningar i praktisk drift vid Kise försöksstation. När höstplöjning och sladdning uteslöts reducerades arbetstiden för vårbruk till 80 %, när vårplöjning och sladdning uteslöts reducerades tiden till 51 %. Sammanfattning En bedömning baserad på de resultat som förut återgetts eller presenterats är att spannmålsskördarna på lerjordar i övervägande öppet bruk idag skulle ha varit 10 % högie per hektar, med nuvarande insatser av produktionsmedel, om jordarnas struktur och fysikaliska egenskaper varit lika bra som för 4050 år sedan. Man kan vända på detta och säga att nuvarande spannmålsskördar skulle kunna uppnås med lägre insatser av produktionsmedel. Kvävegödslingen skulle kunna reduceras med 1530 %. Förbättring av jordars struktur medför också vinster i dragkraft och energibehov och i tidsåtgång för jordbearbetning. De relativt få undersökningar som genomförts rörande dessa problem pekar på att man idag skulle kunna reducera dragkraftbehovet och bränsleförbrukningen för jordbearbetning i öppen växtodling med åtminstone 15 %. En väg idag mot bättre struktur och odlingsbetingelser på lerjordar i övervägande öppet bruk är att till marken återföra all halm och andra växtrester som inte säljes, att så långt möjligt också odla mellangrödor på hösten samt att tillämpa grund jordbearbetning. För många lerjordar i vårt land borde dock vallen vara ett naturligt inslag i växtföljden. Idag är vallodling ofta förbunden med skador på markstrukturen vid skörd, transporter och spridning av gödsel. Det är angeläget att problemen med de tunga körningarna kan reduceras så att vallens gynnsamma inverkan på kan tas tillvara.

16 Effekter i odlingssystem med biogasgrödor Genom sitt val av gröda, växtföljd och odlingsteknik påverkar eller styr odlaren rotutveckling och rotmängd, upptorkning, tillförsel av organiskt material, markyteskydd, antal bearbetningar och körningar samt markpackning. Det är dessa sex odlarberoende faktorer, som vid sidan av naturliga faktorer och grundförbättringsåtgärder, bestämmer hur mullhalt, struktur och sirukturstabilitet samt fysikaliska egenskaper förändras på kort och lång sikt. I detta avsnitt redovisas resultat från uppskattningar och beräkningar av olika faktorers inverkan på marken i biogas och jämförelseväxtföljder. Växtföljderna anges i appendix A3A5. Rotmängd och upptorkning Det finn > få data om rotmängder för olika jordar och grödor i Sverige. Det finns däremot många experimentella studier och simuleringar av markvatteninnehåll under odlade grödor. Här må nämnas arbeten av Wiklert (1977) respektive Johansson (1974). På basis av tillgängliga uppgifter och egna erfarenheter (W. Johansson) har rotmängd och upptorkning bedömts efter en Sgradig skala (tabell 4). Värdena skall ses som medeltal över en längre tidsperiod. Tabell 4. Bedömning av rotmängd och upptorkning på lerjordar. Skala anger störst rotmängd respektive starkast upptorkning. Vall (slätter) Ärtor Vårsäd Höstoljeväxter Våroljevaxter Sockerbetor Rotmängd Nedbrukning av halm Bortförsel av haim 5 4,5 4,1 3,5 3,2 4 3,7 3 2,8 3,5 3,2 3 Upptorkning Nedbrukning av halm Bortförsel av halm 5 4 3,6 3 2,8 3,5 3,2 2,5 2,3 2,5 2,3 3,5 På grundval av värdena i tabell 4 har medelvärden för växtföljder beräknats (tabell 5). För jämförelseväxtföljderna i Sydsverige och Mellansverige redovisas resultat med och utan återförsel av stråsädeshalm. Halm av oljeväxter och ärtor har lämnats kvar i båda jämförelseväxtföljderna.

17 19 Tabell 5. Rotmängd och upptorkning på lerjordar. Medeltal från bedömning efter skalan 15. Växtföljderna anges i appendix A3A5. Växtföljd Sydsverige A Biogas 1 8 Biogas 2 C, Jämförelse Halm ej bortförd C 2 Jämförelse Stråsädeshalm bortförd Mellansverige A Biogas B, Jämförelse Halm ej bortförd B 2 Jämförelse Stråsädeshalm bortförd Norrtand A Biogas B Jämförelse Rotmängd 4,0 4,2 3,7 3,5 4, ,4 4,4 Upptorkning 3,9 4,1 3,4 3,3 4,2 3,2 2,9 4,2 4,2 Organisk substans från skördade produkter Den organiska substans som produceras ovan jord kan lämnas kvar vid skörd eller bortföres. Den kan också bortföras för att senare helt elier delvis återföras. Vid beräkning av de mängder organisk substans som återföres till marken i olika växtföljder (tabell 6) har antagits att biogas utvinnes ur 70 % av den organiska substansen och att således 30 % finns kvar i rötresten samt att 1/3 av blastskörden från sockerbetor blir kvar på fältet och ej blir föremål för rötning. Dessa och andra förutsättningar för beräkning av värdena i tabell 6 redovisas i appendix Al. För jämförelseväxtföljden i Norrland har antagits att 30 % av den organiska substansen i vallskördarna återföres med stallgödsel.

18 Tabell 6. Återförsel till marken av producerad organisk substans. Medeltal ton per ha och år. Växtföljd Halm Rötrest eller stallgödsel Blast Summa Sydsverige A Biogas 1 B Biogas 2 C, Jämförelse Halm ej bortförd C 2 Jämförelse Stråsädeshalm bortförd 2,60 2,19 3, ,85 1, 0,57 0,46 1,71 1, ,85 5,55 2,86 Mellansverige A Biogas B Jämförelse Halm ej bortförd B 2 Jämförelse Stråsädeshalm bortförd 2,35 4,40 0,76 1,10 3,45 4,40 0,76 Norrland A Biogas B Jämförelse 0,38 0,72 1,21 1,01 * 1, * Stallgödsel Som följd av biogasutvinningen blir återförseln till marken av organiskt material lägre i biogasväxtföljderna än i de jämförelseväxtföljder där halm lämnas kvar. Skillnaden i detta avseende är störst för växtföljderna i Sydsverige. Bortförsel av stråsädeshalm har stor inverkan i jämförelseväxtföljderna för Syd och Mellansverige, speciellt i de senare som domineras av spannmål. De olika slagen av organiskt material (halm, rötrest, stallgödsel och blast) kan förutsättas bli omsatta med olika hastighet i marken. De bör vidare ha olika relativ inverkan över tiden på humushalt och på strukturbildning och strukturstabilitet. Andel bar markyta Skydd av markytan mot tillslamning, skorpbildning och erosion kan erhållas med växttäcke, marktäckning med organiskt material m.m. och snötäcke. Ett fruset ytlager ger också skydd.

19 21 Med ledning av bl.a. meteorologiska data har för respektive platser och växtföljder beräknats hur stor del av året som markytan är bar eller nästan helt bar och ofrusen. Resultaten av dessa beräkningar redovisas i tabell 7. Förutsättningarna finns i appendix A2. Uppgifterna i appendix om tjälperioders början, snöperioders slut, uppkomst av vårsäd och skörd av spannmål har hämtats från dataunderlag till Johansson (1974) och avser perioden Övriga tidpunkter i appendix har skattats. Tabell 7. Tidsandel bar, ofrusen markyta. Medeltal över år. Växtföljd 1/1 30/4 1/5 31/8 1/9 31/12 År Sydsverige A Biogas 1 B Biogas 2 C Jämförelse 0, , ,11 0,19 0,35 0,26 0,36 0,23 0,18 0,25 Mellansverige A Biogas B Jämförelse C.06 0,11 0,08 0,17 0,24 0,48 0,12 0,25 Norrland A Biogas B Jämförelse 0 0 0,10 0,10 0,17 0,17 0,09 0,09 Resultaten i tabell 7 visar att biogasväxtföljderna i Syd och Mellansverige har lägre andel bar mark än respektive jämförelseväxtföljder. I Mellansverige, med spannmålsdominerad jämförelseväxtföljd, är den absoluta skillnaden störst på hösten. Bearbetningsfrekvens I samråd med experter på jordbearbetning har förtecknats olika slag av bearbetningar och körningar i fält till enskilda grödor. Denna förteckning börjar i appendix A3. På basis av förteckningen har det genomsnittliga antalet jordbearbetningar per år (tabell 8) och den genomsnittliga markbelastningen i tonkm per år (tabell 9) kunnat bestämmas.

20 22 Tabell 8. Genomsnittligt antal jordbearbetningar per år. Växtföljd Sådd Vattning Harvning Stubbbearbetning och dylikt Röjning S:a Sydsverige A Biogas 1 B Biogas 2 C Jämförelse 2, , , , ,0 0,8 0,6 0,8 4,7 3,8 6,3 Mellansverige A Biogas B Jämförelse 1, ,5 1,0 0, ,5 1,3 0,5 0,7 3,3 6,7 Norrland A Biogas B Jämförelse ro ro 0,4 0, , ,4 0,4 2,4 2,4 För växtföljderna i Syd och Mellansverige är bearbetningsfrekvensen lägst i biogasväxtföljderna. Med ökad vallandel minskar frekvensen ifråga. Markbelastning Markbelastningen vid olika slag av jordbearbetni.ig och körningar har beräknats enligt Arvidsson & Håkansson (1991) med hjälp av uppgifterna i appendix om skörde och rötrestmängder och om antal bearbetningar och körningar. Normala vikter på traktorer, redskap och vagnar har förutsatts. Vid beräkningarna har hänsyn tagits till markens fuktighet så att en viss bearbetning eller körning ger större markbelastning på våren och sent på hösten än under övrig tid. Beräkningarna har genomförts av agronom Johan Arvidsson vid avdelningen för jordbearbetning, SLU.

21 23 Tabell 9. Markbelastning i antal tonkm per ha. Medeltal över år. Växtföljd Jordbearbetning inkl. sådd Sköra, spridning av gödsel m.m. Summa Sydsverige A Biogas 1 B Biogas 2 C, Jämförelse Halm ej bortförd C 2 Jämförelse Stråsädeshalm bortförd Mellansverige A Biogas B, Jämförelse Halm ej bortförd B 2 Jämförelse Stråsädeshalm bortförd Norrland A Biogas B Jämförelse Biogasväxtföljderna för Syd och Mellansverige ger mindre markbelastning vid jordbearbetning och sådd men betydligt större markbelastning vid skördearbeten och spridning av gödsel inklusive rötrester än respektive jämförelseväxtföljder. Den totala eller genomsnittliga markbelastningen blir därför störst i biogasväxtföljderna. Växtföljderna för Norrland ger i stort sett samma markbelastning. Det något högre värdet för skörd och spridning av gödsel m.m. i jämförelseväxtföljden beror på en urinspridning och en halmskörd mer än i biogasväxtföljden. Sammanvägd inverkan Det är önskvärt att få ett enda, integrerat mått på hur olika odlarberoende faktorer påverkar markens struktur och fysikaliska egenskaper. Ett sådant mått har tagits fram på följande sätt för respektive växtföljder. Först har beräknade värden för återförd organisk substans, andel bar mark, bearbetningsfrekvens och markbelastning korrigerats. Därefter har de korrigerade värdena för dessa fyra faktorer plus värdena för rotmängd och upptorkning summerats. Rotproduktion, upptorkning och återförsel av organisk substans är positivt för struktur och fysikaliska egenskaper. Barmark, bearbetning och markbelastning har räknats som negativt. Resultaten redovisas i tabell 10.

22 24 Mängden återförd organisk substans i ton/ha (tabell 6) har multiplicerats med 0,8. Denna koefficient är vald med tanke på att få ett faktorvärde på mellan 1 och 5. Med en skörd av kg torrsubstans/ha och återförsel av allt organiskt material blir värdet ca 5,5. Ju större andelen bar mark, bearbetningsfrekvensen och markbelastningen är desto större bör normalt strukturnedbrytningen vara. För dessa tre faktorer har valts koefficienter som i de flesta fall skall ge värden inom gränserna (4)0, ( 5)(l) respektive (10) (6). Med koefficienten 10 för andelen bar mark (tabell 7) kan värdet högst bli 7,5 i Sydsverige och högst 4,9 i Norrland. Markytan är då bar under hela växtperioden. Koefficienten 0,6 och intervallet (5)(l) för bearbetningsfrekvens svarar mot 8,3 1,6 antal jordbearbetningar. Koefficienten 0,04 och intervallet (10)(6) för markbelastning svarar mot tonkm. Valet av koefficienter kan självfallet diskuteras. Också avvägningen i storlek och betydelse mellan faktorerna kan diskuteras. Bl.a. torde effekterna på mark och gröda av olika faktorer variera med jordart och odlingssystem. Tabell 10. Bedömning av några faktorers inverkan på markstrukturen. Växtföljd Skala 15 Rotmängd Upptorkning 15 Återförsel org. substans D Andel bar mark 2) Bearbetningsfrekvens 3) Markbelast ning 4) Summerad överkan Sydsverige A Biogas 1 B Biogas 2 C, Jämförelse Halm ej bortförd C 2 Jämförelse Stråsädeshalm bortförd 4,0 4,2 3,7 3,5 3,9 4,1 3,4 3,3 3,2 3,1 4,4 2, ,8 2,5 2,5 2,8 2,3 3,8 3,8 P,8 8,9 7,0 7,4 2, ,8 4,6 Mellansverige A Biogas B, Jämförelse Halm ej bortförd B 2 Jämförelse Stråsädeshalm bortförd 4,4 3,7 3,4 4,2 3,2 2,9 2,8 3,5 0, ,5 2,5 2,0 4,0 4,0 6,5 4,5 4,7 1,7 0,6 4,3 Norrland A Biogas B Jämförelse 4,4 4,4 4,2 4, ,4 0,9 0,9 1,4 1,4 5,8 6,4 1,8 1,3 1) 0,8 x ton/ha 2) 10 x andel bar mark 3) C,6 x antal jordbearbetningar 4) 0,04 x antal tonkm

23 25 Värdena i tabell 10 för den sammanvägda eller summerade inverkan av odlarberoende faktorer på markstrukturen är högst där fleråriga vallar ingår i växtföljden. Det gäller B för Sydsverige, A för Mellansverige samt A och B för Norrland. Ett annat resultat är att bortförsel av halm har en starkt negativ inverkan. Detta bör noteras vid överväganden om halmuttag för eldning. Växtföljderna för Sydsverige har, med antagen odlingsteknik (s. A 3), alla gett värden som visar på att markstrukturen försämras. Det gäller även biogasväxtföljderna i vilka ett respektive tvåårig vall ingår. Slutsatsen blir att med antagen odlingsteknik har biogasväxtföljderna för Sydsverige inga fördelar från struktursynpunkt framför jämförelseväxtföljden med all halm kvar på fälten. Resultaten för de mellansvenska växtföljderna visar på en positiv strukturpåverkan i biogasväxtföljden med tre år vall (50 %). Jämförelseväxtföljden med all halm kvar på fälten ger en liten försämring och jämförelseväxtföljden med bortförsel av stråsädeshalm en relativt stor försämring av markstrukturen. Som sammanfattning kan sägas att här ges klart belägg för att växtföljder med vall skulle ge bättre markstruktur och fysikaliska egenskaper hos jordar (främst lerjordar) inom spannmålsdominerade och husdjursextensiva områden. Om markbelastningen vid vallodling kunde reduceras skulle biogasväxtföljderna vara relativt ännu gynnsammare. De norrländska växtföljderna, som domineras av vall, har båda en positiv inverkan på strukturen men skiljer sig i det avseendet inte mycket från varandra. En biogasväxtföljd med flerårig vall ger således inga eller inga nämnvärda fördelar från struktursynpunkt jämfört med en liknande växtföljd inriktad på foderproduktion och användning av stallgödseln. 2.4 Värdering av markfysikaliskt relaterade förändringar Resultaten i tabell 10 visar på att det är inom spannmålsdominerande områden (Mellansverige), som man med biogasväxtföljder, innehållande fleråriga vallar, kan förbättra markens struktur och fysikaliska egenskaper. I detta avsnitt begränsas därför diskussionen till växtföljderna och resultaten för Mellansverige. Summavärdet i tabell 10 är 0,9 för biogasväxtföljden A samt 1,5 för den från struktursynpunkt bästa jämförelseväxtföljden B,. Differensen mellan A och B, är således 2,4 enheter. I biogas växtföljden (A) ingår, förutom tre år vall, korn med insådd, höstvete och havre. Kärnskörden för dessa tre grödor bör enligt tidigare redovisade resultat och bedömningar ligga i genomsnitt 10 % högre än kornskördarna för havre, höstvete respektive havre i växtföljd B,. (Under förutsättning att man normalt låter stråsädeshalmen vara kvar på fälten i växtföljder utan vallar). Utgående från dagens normskördar inom spannmålsdominerande områden kan man således beräkna och värdera den markfysikaliskt betingade effekt som flerårig vall skulle kunna ge. En höjning av kärnskörden med 15 % vid en normskörd av kg per ha innebär 750 kg kärna per ha och år.

24 26 Värdena i tabell 10 gäller för hela växtföljder och kan således ses som genomsnittsvärden för enskilda år. I genomsnitt kan därför markstrukturen och de fysikaliska betingelserna i Mellansverige i biogasväxtföljden (A) sägas vara 2,3 enheter bättre än i jämförelseväxtföljden där halmen inte bortförs (B,). Antas denna differens svara mot och helt förklara en skillnad på 10 % i spannmålsskörd, så motsvarar varje enhet 49 % i kärnskörd. Referensnivå är då skörden i jämförelseväxtföljden (B[). Antalet bearbetningar inklusive sådd och antalet körningar av annat slag är praktiskt lika för de tre stråsädesgrödorna i biogasväxtföljden (A) och motsvarande grödor i jämförelseväxtföljden (B,) (havre, höstvete och havre), se Appendix A4. Jämförelseväxtföljden (B,) har en stubbearbetning, två handelsgödselspridningar och en bekämpningsåtgärd mer än biogasväxtföljden (A). I biogasväxtföljden (A) ingår däremot två rötrestspridningar i spannmål. Markbelastningen vid jordbearbetning, skörd, spridning av gödsel m.m. blir därför i stort sett lika för spannmålsgrödorna i biogasväxtföljd (A) och motsvarande tre grödor i jämförelseväxtföljd (B,). Dragkrafts och energibehovet per år för jordbearbetning och sådd av stråsädesgrödor bör, med hänvisning till vad som tidigare anförts, i genomsnitt vara minst 15 % lägre i biogasväxtföljden (A) än i jämförelseväxtföljden (B,). Värdet härav kan beräknas med hjälp av aktuella områdeskalkyler för jordbruk. 3 Växtnäringscirkulation vid biogasframställning 3.1 Skattning av skördarnas storlek Skördarnas storlek har skattats på basis av normskördar enligt SCB, erhållna fältförsöksskördar, samt odlingsteknik, utvintring, etc. Minst två och ofta tre vallskördar har antagits. Vid ettårig vall, respektive vid det sista vallåret antas en skörd. Insåningsgrödan i norra Sverige skördas som grönfoder. Blastskördens storlek baseras på skördesiffror redovisade av Jansson (1975). Torrsubstanshalten i blasten har antagits vara 17 %. 3.2 Vallarnas botaniska sammansättning Som vallbaljväxt i vallfröblandningen utnyttjas lusern och rödklöver i Mellansverige, samt lusem i den sydsvenska tvååriga vallen. På grund av rådande svårigheter att etablera lusernvallar under mellansvenska förhållanden baseras beräkningarna för detta område på att hälften av luserninsådden misslyckas och att rödklöver då kommer att vara den dominerande baljväxtgrödan. Den botaniska sammansättningen i södra Sverige har antagits vara % gräs och 80 % baljväxter i vall I och 25 respektive 75 % i vall II. I Mellansverige

25 27 har 25 % gräs och 75 % baljväxter antagits i vall I, 30/70 i vall II och 40/60 i vall III. I norra Sverige, slutligen, har klöverhalten i vall I och vall II antagits vara 40 % för att sjunka till % i vall ni. 33 Växtnäringshalter Uppgifter om växtnäringhalter i de olika skördeprodukterna (tabell 1113) har hämtats från Haak (1987) och Svanberg (1971). I vallarna har haltema vägts med hänsyn till den botaniska sammansättningen. Grönfodrets halter har vägts med antagandet att kärna/halmförhållandet är 2:1. Antagna skördar och växtnäringshalter är sammanställda i tabellerna Tabell 11. Skörd och växtnäringsinnehåll i sydsvenska växtföljder anpassade för biogasproduktion. Baljvåxtema utgörs av rödklöver i A och lucem i Bvåxtföljden. Gröda Skörd kg/ha N Halt, % av ts P K A Kom med insådd, 15 % H 2 O Vall I, 2 skördar *, ts, 15 % H 2 O Sockerbetor, 25 % ts Betblast, 17%ts ,00 3,10 2,23 0,83 2,25 0,41 0,35 0,43 0,15 0,25 0,59 2,85 0,59 0, B Korn m. insådd, 15 % H 2 O Vall I, 3 skördar *, ts Vall II, 2 skördar", ts, 15 % H 2 O Sockerbetor, 25 % ts Betblast, 17%ts ,00 3,18 3,15 2,23 0,83 2,25 0,41 0,35 0,35 0,43 0,15 0, ,93 2,91 0,59 0,83 3,00 Baljv/gräs 80/ Baljv/gräs 75/25 Tabell 12. Skörd och växtnäringsinnehåll i en mellansvensk växtföljd anpassad för biogasproduktion. Baljväxtema utgörs av 50 % lucem och 50 % rödklöver. Gröda Skörd kg/ha N Halt, % av ts P K Kom med insådd, 15 % H 2 O Vall I, 3 skördar', ts Vall II, 3 skördar", ts Vall III, 2 skördar "*, ts, 15%H 2 O Havre, 15%H 2 O ,00 3,11 3,09 3,03 2,23 2,12 0,41 0,35 0,35 0,35 0,43 0,40 0,59 2,88 2,86 2,83 0,59 0,59 Baljv/gräs 75/25 Baljv/gräs 70/30 Baljv/gräs 60/40

26 28 Tabell 13. Skörd och växtnäringsinnehåll i en norrländsk växtföljd ar produktion. Baljväxtema utgörs av rödklöver. sad för biogas Gröda Skörd kg/ha N Halt. % av ts P K Korn med insådd t. grönf., ts Vall 1, 2 skördar *. ts Vall II. 2 skördar *, ts Vall III. 2 skördar *\ ts Korn, 15%H 2 O ,73 2, ,59 Baljv/grås 40/60 Baljv/gräs / Allmänna kommentarer Kväve Av skördeprodukiema används grönmassan från vall samt betblasten för biogasproduktion och för norrlandsväxtföljden även grönfodiet från insåningsgrödan. De produkter som skall användas för biogasproduktion konserveras genom ensilering, varvid 10 % av kväveinnehållet antas gå förlorat på grund av omsättningsförluster. Mängderna av övriga växtnäringsämnen beräknas inte förändras i biogasprocessen. Beroende på typ av växtföljd erhålles 380 till drygt 700 kg per växtföljd och hektar kväve i rötresten (tabell 14). 40 % av detta kväve antas föreligga som NH 4 N och av detta förloras % som ammoniak i samband med hantering och spridning. Genom att undvika onödig luftning av rötresterna och genom omsorgsfull myllning vid utspridningen kan denna ammoniakförlust begränsas.

27 29 Tabell 14. Cirkulation av kväve, kg per växtföljd. Södra. Sverige A B Mellansverige Norra Sverige Växtföljdens längd, år a) Skördad mängd b) Ensileringsföriuster, 10 % c) Tillgängligt efter jäsning d) Därav NH 4 N 40 % av tillgängl. e) Organiska N f) NH 3 förlust % av NH 4 N g) Den organiska Npoolens ökning efter 10 år (se texten) h) Mineralisering efter 10 år 3 % av org. N i) Mineraliseringstillskott 55 % av nytt org. N j) Utlakningsförluster 10 % av h+i Summa växttillgängligt N (d f + h + i j) Av den organiska delen av kvävet antas 55 % mineraliseras och bli växttillgängligt det första året. Antagandet baseras på en kol/ kvävekvot pä 15 i rotresten och att ungefär 80 % av kolet mineraliseras under det första året samt att det som därefter återstår kan jämföras med tämligen stabil organisk substans med en kol/kvävekvot på ungefär 7. Om kol/kvävekvoten i rötresten är större, dvs. kvävefattigare material, blir mineraliseringstillskottet mindre än antagna 55 % och omvänt. Ex. Den organiska kvävemängden i rötresten för växtföljd A i södra Sverige var 4 kg motsvarande ett kolinnehåll på 4x15=3 060 kg. Efter ett år finns % kol kvar dvs. 612 kg. Kvävemängden är 7 gånger mindre dvs. 87 kg. Av tillförda 4 kg har alltså 117 kg mineraliserats vilket är lika med ca 55 %. Kvävet som inte mineraliseras går in i den organiska Npoolen i marken, som därmed byggs upp. En kontinuerlig användning av rötrester medför därför att bakgrundmineraliseringen räknat i kg N per ha ökar.

28 För att belysa detta har Npoolens ökning efter 10 år beräknats enligt 30 y = a 0,45 [(l0,01r)m] (O.Olr) 1 (l0,01r) där y = kvarvarande mängd organiskt kväve år n, kg/ha a = årlig kvävetillsats av org N, kg/ha n = antal år r = årlig mineralisering, % I beräkningarna har en årlig bakgrundsmineralisering på 3 % antagits. Den kväveverkan som kan påräknas av rötresten kommer sålunda dels från ammoniumkväveinnehållet, dels från den långsamma mineraliseringen av det organiskt bundna kvävet. Fosfor och kalium Räknat per växtföljd och hektar finns 40 till 80 kg fosfor och mellan 400 och 700 kg kalium i rötresten (tabell 1516). Fosforn, som i första hand är knuten till rötrestens fasta fas, anses helt växttillgänglig. I realiteten sker alltid en viss fastläggning av fosfor i marken i svårlösliga föreningar. Normalt rekommendeiade givor bygger på att 30 % av tillförd fosfor undandras växterna på detta sätt. Samma antagande har använts här. Utlakning av fosfor betraktas som försumbar. Även för kalium måste en viss fastläggning i svårlösligare Kföreningar i marken antas. Denna andel har satts till 10 %. För kaliums del är utlakningen inte försumbar utan har uppskattats till 5 % av mängden i rötresten. Tabell 15. Cirkulation av fosfor, kg per växtföljd. Södra Sverige A B Mellansverige Norra Sverige Växtföljdens längd, år Tillgängligt efter jäsning Fastläggning, 30 % Växttillgängligt P

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Plöjningsfritt till sockerbetor går det? 62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och

Läs mer

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson I skarven mellan 30- och 40-talen var frågorna om kalk, fosfor och samspelet dememellan aktuella. Det gav impulser att starta ett antal

Läs mer

Foto: Janne Andersson

Foto: Janne Andersson Praktiska Råd greppa näringen Satsa på högre bördighet för större skördar sammanfattning Se över din dränering Nr 20 2013 Minimera markpackningen Variera växtföljden Bevara eller höj mullhalten Precisionsgödsla

Läs mer

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning

Läs mer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Ekonomi biogas Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst En säker uppkomst i våroljeväxter förutsätter ett sådjup där det finns tillräckligt med växttillgängligt vatten och ett avdunstningsskydd av fina aggregat.

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport

Läs mer

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler 3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara

Läs mer

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30 Kvalitetsbrödsäd Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, Projektredovisning: Lars Eric Anderson, HS Konsult AB, Box 271, 71 45 Örebro E-post: ac.wallenhammar@hush.se, le.anderson@hush.se Material

Läs mer

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Att sätta värde på kvalitet

Att sätta värde på kvalitet Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap Hållbara livsmedelssystem - ekologisk produktion och marknad - ett produktionsperspektiv Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap SLU Livsmedelskedjan Avfall - matrester Växtodling Konsument

Läs mer

Det är skillnad på kalk och kalk!!!

Det är skillnad på kalk och kalk!!! Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark

Läs mer

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport 1998-2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet

Läs mer

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel Thomas Kätterer Inst. för Disposition Mullens betydelse för bördigheten Nedbrytning och humifiering av organiskt material Mullbalansens beroende av växtföljder,

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur

Läs mer

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten

Läs mer

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning

Läs mer

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt Barbro Ulén, SLU Växtnäringshushållning och växtnäring i balans Källa Steineck m fl 2000 SLU Kontakt Gödslade arealer (%) P Markbalans 50 44 Fosforbalans

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank

Läs mer

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt P R O J E K T Genomför en VÄXTNÄRINGSBALANS på gården Utnyttja gårdens växtnäring optimalt ger bättre ekonomi och resursutnyttjande minskar risken för negativ inverkan på miljön Februari 2005 EX E M PEL

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Dieselförbrukning och andra energiinsatser Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

kadmium i avloppsslam

kadmium i avloppsslam Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket Ingrid Wesström Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Från början på 1800-talet till 1960 Jordbruksarealen ökade från 1,5 till 3,8 milj. ha 1

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Göte Bertilsson Greengard AB bertilsson@greengard.se www.greengard.se http://greengard.wordpress.com

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Läs mer

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn Nr 14:1 Praktiska råd från Greppa Näringen Text Marie Lundberg och Johan Wellander, HS Konsult AB Undvik markpackning Sammanfattning Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen.

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?! Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1 Praktiska Råd greppa näringen Undvik markpackning sammanfattning Nr 14:1 Foto: Peter Wellander Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren. Planera körningen. Använd gärna fasta körspår. Underhåll

Läs mer

Gödselbehov kväve. Gödselbehov kväve

Gödselbehov kväve. Gödselbehov kväve Gödselbehov kväve Generellt Kväve behovet för de olika grödorna baseras på Jordbruksverkets riktlinjer som presenteras varje år i publikationen Jordbruksverkets rekommendationer för gödsel och kalkning.

Läs mer