Jordbrukstekniska institutet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordbrukstekniska institutet"

Transkript

1 i L " npi Jordbrukstekniska institutet Swedish Institute of Agricultural Engineering ULTUNA UPPSALA Energigrödor för biogas Effekter på odlingssystem Waldemar Johansson Lennart Mattsson Lennart Thyselius Bengt Wallgren JTIrapport niymn 9 m m*w is imunna ntm mis wnntmi

2 JTIrapport 161 Energigrödor för biogas Effekter på odlingssystem Waldemar Johansson Lennart Mattson Lennart Thyselius Bengt Wallgren Copyright Jordbrukstekniska institutet (JTI) Enligt lagen om upphovsrätt är det förbjudet att utan skriftligt tillstånd av copyrightinnehavaren helt eller delvis mångfaldiga detta arbete. Tryck: Jordbrukstekniska institutet, Uppsala 1993 ISSN MASTER * os mm % matm

3 Innehål! Ii 1 Förord 5 Sammanfattning 7 1 Bakgrund och syfte 9 2 Markfysikaliska förändringar och effekter vid övergång frän konventionell odling till odlingssystem med biogasgrödor Bakgrund Exempel på inverkan av växtföljd och odlingsteknik 11 Mullhalt 11 Markstruktur och skörd 14 Dragkraft och energibehov 16 Sammanfattning Effekter i odlingssystem med biogasgrödor 18 Rotmängd och upptorkning 18 Organisk substans från skördade produkter 19 Andel bar markyta Bearbetningsfrekvens 21 Markbelastning 22 Sammanvägd inverkan Värdering av markfysikaliskt relaterade förändringar 25 3 Växtnäringscirkulation vid biogasframställning Skattning av skördarna r,.orlek Vallarnas botaniska s.* > insättning Växtnäringshalter Allmänna komment; < 28 Kväve 28 Fosfor och kalium 30 Avslutande kommen* rit 33 4 Kemiska bekämpningsu fel i växtföljder med biogasgrödor Ogräsbekämpning Årlig preparatkosti 1. d Bekämpning av sk» einsekter, svampar, m.m 37 5 Olika grödors förfruktsev skter 38 6 Möjligheter att utnyttja f; tiggrödor för biogasproduktion 39 7 Diskussion och slutsatser Markfysikalisk effekt Växtnäringscirkulation vid biogasframställning Kemiska bekämpningsmedel Olika grödors förfruktseffekter Fånggrodor för biogasproduktion 42

4 4 Slutsatser 42 Litteratur 43 Appendix Al Förutsättningar för beräkning av mängd återförd organisk substans i växtföljder 45 Appendix A2 Förutsättningar för bestämning av andelen bar markyta 47 Appendix A3 Antal körningar och bearbetningar i sydsvenska växtföljder 49 Appendix A4 Antal körningar och bearbetningar i mellansvenska växtföljder 51 Appendix AS Antal körningar och bearbetningar i norrlandsväxtföljder 53

5 Förord Jordbrukets pågående omställningsprocess och diskussioner angående inhemska förnyelsebara energikällor har bland annat omfattat möjligheten att utvinna biogas ur speciellt odlade grödor. Förutom den energi som kan utvinnas ur grödorna påverkas odlingssystemet av växtföljder i vilka ingår grödor för biogasproduktion. Föreliggande rapport syftar till att belysa hur markfysikaliska, växtnäringsmässiga och andra odlingsfaktorer påverkas vid övergång från spannmålsdominerade växtföljder till odlingssystem med biogasgrödor. Utredningen har finansierats inom ramen för Vattenfalls bioenergiprogram. Forskningsledare Lennart Thyselius, Jordbrukstekniska institutet, har svarat för planeringen och koordineringen av arbetet. Huvuddelen av utredningsarbetet har utförts vid Sveriges Lantbruksuniversitet av professor Waldemar Johansson, Institutionen för markvetenskap, avd. för hydroteknik, agr.dr. Lennart Mattsson, Institutionen för markvetenskap, försöksavd. för växtnäringslära och statsagronom Bengt Wallgren, Institutionen för växtodlingslära, försöksavd. för växtföljder. Till alla som på olika sätt medverkat i studien riktas ett varmt tack. Ultuna, Uppsala i november 1992 Björn Sundeli Chef för Jordbrukstekniska institutet

6 Sammanfattning ' Id Föreliggande utredning, som utförts vid SLU och JTI under 1991 syftar till att belysa effekterna på odlingssystem vari ingår balj växt vallar för biogasproduktion. De frågor som behandlats har gällt markfysikaliska effekter, växtnäringscirkulation, användning av kemiska bekämpningsmedel, olika grödors förfruktseffekter samt möjligheten att utnyttja fånggrödor för biogasproduktion. Resultaten av de enskilda odlingseffekterna kommer att utnyttjas i en förnyad teknisk/ekonomisk analys, som genomförs vid JTI under I utredningen har kunnat konstateras att inom spannmålsdominerade och husdjursextensiva områden ger växtföljder med fleråriga vallar en klar förbättring av markstrukturen och jordarnas fysikaliska egenskaper. Odlingseffekten av den förbättrade markstrukturen i Mellansverige bör innebära en kornskörd som ligger 10 % över vad spannmålsgrödorna i jämförelseväxtföljder utan vall ger. Med vall i växtföljden erhålls dessutom lägre dragkraft och energibehov för jordbearbetning. Kvävefixeringen i fleråriga vallar medför enligt de utförda beräkningarna att ett kväveöverskott erhålls i den sydsvenska växtföljden med tvåårsvallar och i den mellansvenska växtföljden med treårsvallar. Självförsörjningen med kväve var 59 % i den sydsvenska växtföljden med ettårsvall och 82 % i biogasväxtföljden i norra Sverige. Fosforbehovet täcks till ca en tredjedel eller hälften medan det genomgående blev överskott på kalium. Övergång till en mer vallintensiv växtföljd innebär ett kraftigt minskat behov av kemiska bekämpningsmedel. För biogasväxtföljderna innebär detta såväl ekonomiska som miljömässiga fördelar framför den konventionella odlingen. Preparatkostnaden för ogräsmedel kan minskas med 40 till 170 kr/ha och år. Minskningen i spridningskostnad har beräknats till mellan 24 och 60 kr/ha och år. På motsvarande sätt sker en minskning av bekämpningsinsatsen mot skadeinsekter och svampar. Avbryts en flerårig odling av stråsäd med en annan gröda sker i allmänhet en skördeökning av en efterkommande spannmålsgröda, s.k. förfrukts värde. En sammanvägd effektskillnad av förfruktsvärde mellan jämförelseväxtföljderna och biogasväxtföljderna kan uppskattas till mellan 100 och 300 kg spannmål första året efter en flerårig vall. Sammanfattningsvis kan konstateras att de studerade biogasväxtföljderna i förhållande till valda jämförelseväxtföljder ger positiva effekter på jordstruktur, minskat behov av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det sammanlagda värdet av de i studien behandlade faktorerna kommer att i hög grad påverka lönsamhetsberäkningar av energigrödor avsedda för biogasproduktion.

7 9 1 Bakgrund och syfte I början av 1980talet väcktes intresset för att odla grödor för biogasproduktion. JTI deltog tillsammans med SLU i ett projekt kallat Agrobioenergi, där bl.a. den totala och praktiska utvinningsbara biogasn ängden från ett antal växter bestämdes. Vidare studerades olika rötningsprocesser i laboratorieskala påbörjades en utredning för att belysa de tekniska och ekonomiska möjligheterna att producera biogas ur s.k. energigrödor. Studien initierades och finansierades av Vattenfall. Resultatet sammanställdes dels i Vattenfalls FUDrapportserie U(S) 1988/22, dels i JTIrapport 97 "Biogas ur energigrödor. System och kostnader för storskalig framställning och användning av biogas". I samband med jordbrukets pågående omställningsprocess har på nytt frågan om biogasgrödor aktualiserats. Jordbrukets möjligheter att utnyttja åkermark för energigrödor har förändrats liksom de ekonomiska förutsättningarna vad beträffar energipriser, miljöavgifter m.m. En omarbetning av den tidigare utförda ekonomiska analysen är därför motiverad och planeras att genomföras. Syftet med föreliggande utredning är att med en kunskap som finns vid Lantbruksuniversitetet belysa hur odlingssystemen påverkas vid en övergång från konventionell odling till odlingssystem med biogasgrödor. Studien avgränsas till att omfatta konsekvensen av att utnyttja baljväxtvallar för biogasproduktion. Vallarealen svarar i de valda växtföljderna för och 33 % av åkerarealen i Sydsverige (1 års respektive 2 års vall), 50 % i Mellansverige och 80 % i norra Sverige. För syd och mellansvenska förhållanden kan en ökad potential för biogas erhållas om växtföljder väljs med flera biogasgrödor. 2 Markfysikaliska förändringar och effekter vid övergång från konventionell odling till odlingssystem med biogasgrödor 2.1 Bakgrund En jords funktion som växtplats bestäms av dess fysikaliska och kemiska egenskaper eller tillstånd samt av de fysikaliska, kemiska och biologiska processerna i marken. Processerna påverkas av egenskaperna. Viktiga fysikaliska egenskaper är porernas (håirummens) storleksfördelning och sammanhang, porositet, vattenhållande förmåga samt genomsläpplighet för vatten och luft. Hålrumssystemets utformning, som beror av markstrukturen, bestämmer eller har stort inflytande på övriga fysikaliska egenskaper.

8 10 Markstrukturen, som mera är ett kvalitativt begrepp än en mätbar egenskap, är ett uttryck för hur marken är uppbyggd. Byggelementen och materialen utgörs av primära jordpartiklar, sammansatta eller sekundära partiklar (=aggregat), humus, döda växtrester m.m. Hur marken fungerar som fysikaliskt underlag för växter beror inte direkt av strukturen i sig utan av de egenskaper och betingelser som strukturen skapar. Odlade jordars struktur och fysikaliska egenskaper påverkas och bestäms av naturliga faktorer tjäle, uppblötning och upptorkning, flora och fauna samt av brukarens åtgärder och eventuella andra mänskliga influenser. Strukturen och de fysikaliska egenskaperna förändras under året och över åren, i olika grad för skilda jordar, odlingssystem och väderleksförhållanden. I regel är förändringarna störst i markens ytlager och avtagande mot djupet. Odlaren påverkar sina jordars struktur och fysikaliska status genom grundförbättringsåtgärder såsom dränering, strukturkalkning och tillförsel av externt organiskt material. Han påverkar också marken med grödor och växtföljd, med bearbetningssystem, maskinpark, antal körningar och körtidpunkter, genom sättet att utnyttja cgenproducerat organiskt material, genom gödsling och insatser av bekämpningsmedel m.m. Från omkring 19 till slutet av 1940talet var arealen åker i Sverige ca 3,7 miljoner ha. Det är den största areal som hittills odlats. Under perioden ifråga minskade arealen av spannmål, träda och obrukad mark medan arealen av vall ökade (Mattson 1985). Samtidigt minskade arealen ängsmark. År 1950 odlades spannmål på 38 % och vall på ca 44 % av den totala åkerarealen. Andelen träda plus grönfoder utgjorde ca 8 % och andelen oljeväxter ca 4 %. Under ca 100 år fram till omkring 1950 dominerades växtföljderna i Sverige av det s.k. blandade växelbruket. Det var ett odlingssystem, där rena avsalugrödor omväxlade med foderspannmål och vall och det var anpassat till gårdar med nötkreatur. Generellt sett var växtföljderna och odlingstekniken under perioden mycket bra från markfysikalisk synpunkt. Relativt stora mängder organiskt material återfördes till odlingsplatsen och markpackningen var liten. Sedan slutet av 1940talet har man allt mer övergått till s.k. fria växtföljder. Särskilt har så varit fallet på gårdar med kreaturssvag eller kreaturslös drift. Växtodlingen har blivit ensidigare med tyngdpunkt lagd på spannmål. Andelen spannmål och oljeväxter har, för landet som helhet, ökat till mer än 60 %, medan vallandelen minskat till ca 30 %. På lerjordsslätterna i Götaland och Svealand har under 1980talet spannmål och oljeväxter odlats på mer än 80 % av åkerarealen. Samtidigt har vi sedan 1940 talet haft en utveckling mot större och tyngre traktorer, maskiner och vagnar, mot djupare plöjning och större antal iordbearbetningar per växtföljd. Under de senaste 1015 åren har plöjningsfri odling ökat i omfattning. Detta är en utveckling mot lägre markpackning och färre antal bearbetningar. Negativt från markfysikalisk synpunkt är att den åkerareal som årligen täckdikas länge varit mindre än vad som behöver nyeller omdikas. Och nu minskar täckdiknir.gen drastiskt, från mellan och ha per år från början av 70talet tom 1989 till högst ha per år fr.o.m

9 11 Skördarna av spannmål och andra grödor i öppet bruk har stigit ganska mycket sedan 1940talet. Odlingssäkerheten har dock inte ökat. Snarare är det så att skillnaderna mellan bra och dåliga år relativt sett är lika stora nu som tidigare. Utvecklingen vad gäller växtmaterial har gått mot att allt mer av kolet i grödorna finns i de ekonomiskt utnyttjbara delarna. Förändringarna i växtföljder och odlingsteknik har påverkat jordarnas egenskaper. Måhända har även utvecklingen mot grödor med kortare strå och relativt sett mindre rotproduktion haft en viss inverkan. Från fysikalisk synpunkt har de negativa effekterna generellt sett varit större än de positiva. En stor del av de odlade jordarna har försämrats fysikaliskt under de senaste årtiondena. Det gäller i första hand lerjordar som odlas i öppet bruk utan vall och särskilt matjorden på sådana jordar. I det följande ges först några exempel på inverkan av växtföljder och odlingsteknik. Därefter följer ett avsnitt om effekter på markstruktur och fysikaliska egenskaper vid övergång från spannmålsdominerad odling till odlingssystem med biogasgrödor. Slutligen görs ett försök att sammanfatta och värdera dessa effekter. 2.2 Exempel på inverkan av växtföljd och odlingsteknik Mullhalt I svenska mineraljordar är mullhalten i matjorden normalt mellan 2 och 5 viktsprocent och mängden mull till ca 30 cm djup 700 ton/ha. Minskar mullhalten så försämras i regel strukturen, strukturstabiliteten och de fysikaliska egenskaperna. På lerjordar medför t.ex. en sänkning av mullhalten med 1 procentenhet i genomsnitt en reducering av kapaciteten för växttillgängligt vatten med 2 mm per dmskikt. Som jämförelse må nämnas att lerjordar med mer än 30 % ler normalt kan hålla 1418 mm växttillgängligt vatten per dm i älven. Resultat från svenska studier av mull eller kolhaltens förändring över längre tidsperioder har redovisats av bl.a. Jansson (1986) och Persson (1981). Ohlsson (1979) anger att man på Lanna försöksgård i Rlän haft en sänkning i matjordens mullhalt från 46 till 34 viktsprocent sedan 1930talet. Jordarna på gården utgöres av styvare mellanleror och styva leror. Orsaken säges vara bortodling (till följd av minskad vallandel) och ökat plöjningsdjup. Jansson (1986) och Persson (1981) har presenterat data från kolbestämningar i långliggande odlingssystemförsök i Skåne. Några av deras resultat, omräknade till mullhalter, återges i tabell 1.

10 12 Tabell 1. Matjordens mullhalt (viktsprocent) i långliggande försök i Mlån. Kvävetillförsel i medeltal kg/ha/år. Från Jansson (1986) och Persson (1981). Växtföljd Skörderestbehandling Orup Lerig moränmo Fjärdingslöv Moränlåttlera Kom Vall Sockerbetor Halm och blast bortföres Stallgödsel till sockerbetor 4,45 4,09 2,70 2,80 Halm och blast nerbrukas Kreaturslöst 4,94 3,77 2,80 2,36 Korn Oljeväxter Sockerbetor Halm bränns och blast bortföres Kreaturslöst Petersborg Lerig moränmo ,03 2,22 1,98 2,13 1, Hvilan Moränlåttlera ,79 6,16 6,74 6,23 6,52 5,74 På lokalerna med högst mullhalt har en sänkning skett även där vall (ett år) ingått i växtföljden och stallgödsel tillförts. Utan kreatur och med halm och blast nedbrukade är sänkningen på dessa två platser 1,17 respektive 0,51 viktsprocent eller i genomsnitt ca 0,05 resp. 0,023 viktsprocent per år. Bränning av halm och bortförsel av blast har vid Petersborg sänkt mullhalten med 0,09 viktsprocent över 22 år medan vall + stallgödsel och nerbrukning av organiskt material vid kreaturslös drift i genomsnitt medfört en höjning med 0,17 % viktsprocent för samma tidsperiod. Vid Hvilan, där mullhalten är högre än normalt för regionen, har man troligen länge haft en valldominerad växtföljd. För jämförelse må nämnas resultat från ett långliggande växtföljdsförsök vid Askovs försöksgård i Danmark (Christensen 1990). I försöket ingick bl.a. en växtföljd med höstvete, betor, korn och ettårig klöver/gräsvall och en växtföljd med höstvete, betor, kora och lin. Under perioden sjönk mullhalten i dessa växtföljder i genomsnitt med 0,015 respektive 0,018 viktsprocent per år. Lars Ericson (opublicerat) har genomfört studier av organiskt kol i matjorden i två långliggande växtföljdsförsök i Norrland. Några till mullhalt omräknade resultat återges i tabell 2.

11 Tabell 2. Matjordens (0 cm) mullhalt (viktsprocent) i norrländska våxtföljdsförsök. Efter Ericson, L (opubl.). 13 Växtföljd Offer, Ylän mjålig mellanlera Röbäcksdalen. AClån lerig mo Korn + 5 år vall 4, ,31 6,57 Kom, 3 år vall, årtblandsäd. foderraps 4, Kom, 2 år vall, höstråg, potatis, årtblandsåd 4,85 3,99 9, 5.62 Kom m. ins., tråda, höstråg, ärter, potatis, kålrötter el. morötter 4,61 3,54 9,63 4,54 På Offer, där jorden länge varit odlad, har man med 3 år vall i en sexårig växtföljd kunnat uppehålla mullhalten. Med S år vall har mullhalten höjts. I växtföljden utan vall har halten sänkts med i genomsnitt 0,035 viktsprocent per år. Försöket på Röbäcksdalen låg på ett fält som var ängsmark före Mulihalten, som vid starten var hög, har reducerats betydligt i alla växtföljder. Sänkningen har blivit större ju lägre vallandelen varit. Valls inverkan på mullhalten belyses i tabell 3. Mullhalten har erhållits från glödförlustbestämningar. Undersökningen har gjorts på en styv lera utanför Uppsala i Clän. Tabell 3. Inverkan av vall och vallandel på mullhalt och mullmångd. Från Wiklert (1962). Nivå cm Öppet bruk 10 år öppet bruk 6 år följt av gräsvall 4 år Gråsvall 10 år Mullhalt, vikts% , ,1 3,2 2, ,4 3,0 2,8 Mullmångd, ton/ha Det finns klara skillnader i mullhalt och därmed i mullmångd mellan växtföljderna både i matjorden och i övre delen av älven.

12 14 Markstruktur och skörd Förfruktsvärdet av en gröda, inklusive influenser av odlingstekniken, kan i huvudsak sägas berc av: inverkan på markens struktur och fysikaliska egenskaper växtnäringseffekter inverkan på växtsjukdomar och skadedjur inverkan på ogräsförekomst Att särskilja effekterna är svårt eller omöjligt bl.a. därför att de samverkar. Så är t.ex. växtnäringseffekten mer eller mindre starkt kopplad till de fysikaliska betingelserna. I föregående avsnitt gavs en viss belysning av vallens inverkan på jordars mullhalt. Vi vet dock inte mycket om hur mullhalt och fysikalisk status påverkas på olika jordar av vallens liggetid och dess andel i växtföljden. Vi har därtill ringa kunskap om hur stor del av förfruktsvärdet hos en vall som, direkt och indirekt, beror av fysikaliska faktorer. Om man emellertid vänder på problemet och ser på vilka effekter i skörd och skördekvalitet som kan erhållas genom olika åtgärder som höjer mullhalten och förbättrar strukturen, bör vi få en uppfattning om vad som skulle kunna uppnås med vall eller ökad vallandel i dagens spannmålsdominerade växtföljder. Låt oss först se på erfarenheter av halmanvändning. Persson (1982) säger att resultat från ett flertal långliggande försök visar, aii halmen har en positiv effekt på mullhalten och att denna inställer sig några tiondels procentenheter högre där halm brukats ned än där så inte varit fallet. Det sägs också att svenska, norska och danska försök visar att effekten av halmnedbrukning i allmänhet är liten på skörden, om kväve tillförs grödan enligt gällande rekommendationer. Resultaten gäiler odlingssystem med plöjning. Försöksavdelningen för hydroteknik, SLU, och Elonen (1988) har genomfört försök med grund nedbrukning av halm i kombination med enbart grund jordbearbetning (Oca 10 cm) vid ensidig vårsädesodling. Efter 6 år var mullhalten i ytlagret 0,70,8 viktsprocent högre än i jämförelseled med plöjning och konventionell bearbetning. Möjligen skulle skillnaden ha blivit större om försöken legat flera år. Riley (1988) säger dock att man vid plöjningsfri odling nästan alltid får en ökning av mullhalten i markens övre skikt och att ökningen efter några år som regel är omkring 0,5 viktsprocent och sällan mer än 1 %. Elonen (1988) erhöll störst andel vattenstabila aggregat där plöjning ej skett. Försöken av Elonen (1988) genomfördes på 5 olika typer av lerjordar. I genomsnitt för jordarna och de 6 åren blev kämskörden lika stor i de båda försöksleden; med plöjning och plöjningsfri» Eventuella skillnader i genomsnittsskörden mellan den första treårsperioden och den andra anges ej. Insatsen av drivmedel och bearbetningskostnaden bör ha varit minst i försöksledet utan plöjning.

13 15 Inverkan på markegenskaper och skördenivå av förhöjd mullhalt i ett ytligt lager har studerats i en serie fältförsök med vårsådda grödor under åren vid försöksavdelningen för hydroteknik, SLU, (Gustafsson, 1987). I försöken ingick led med plöjning och konventionell bearbetning samt led med ca 2 viktsprocent förhöjd mullhalt i markens ytskikt (ca 5 cm) och enbart grund bearbetning (ca 5 cm). Mullhalten hade höjts genom påförsel med ca 3 cm mullrik sand hösten Försöksåren hade gynnsamma väderleksförhållanden för vårsådda grödor. I genomsnitt för 25 försöksår med vårsäd på lerjordar gav försöksledet med förnöjd mullhalt och grund bearbetning 11 % (460 kg/ha) större kämskörd än det konventionella ledet. Den genomsnittliga merskörden blev av samma procentuella storlek på olika typer av lerjordar. I ett fall erhölls en liten sänkning i kärnskörd på grund av tidig liggsäd. Merskördarna har erhållits som följd av snabbare och jämnare uppkomst, bättre rotutveckling och kraftigare bestockning samt bättre vattenförsörjning, näringsupptagning och tillväxt. Variationen mellan årsskördar var minst i ledet med förhöjd mullhalt. Erfarenheterna från försöken med grund inbrukning av halm respektive med förhöjd mullhalt i markens ytlager visar på en möjlig väg idag mot bättre struktur och odlingsbetingelser på lerjordar i övervägande öppet bruk. Rötrester från vall och andra växtprodukter är lämpliga att använda och bruka in grunt i marken. Det gäller även rötrester från andra organiska material, om de inte innehåller för mark, växter och växtkonsumenter skadliga ämnen. En odlingsteknik med återförsel till marken av halm och andra växtrester i kombination med grund jordbearbetning borde från fysikalisk synpunkt bli ännu bättre om den kombinerades med mcllangrödor på hösten. Tillslamning och skorpbildning och negativa följdverkningar därav är vanligast på mo och mjälarika leror. Problemen har utan tvivel blivit större efterhand som vallandelen reducerats i växtföljderna. Sedan 1983 har ca försök genomförts i vårstråsäd med täckning av markytan med halm, hö eller ensilage omedelbart efter sådden för att förhindra eller begränsa tillslamning, avdunstning direkt från markytan och skorpbildning. I försöken har ingått moment med olika kvävegivor. Polgår (1988) redovisar resultat från en serie om 9 ettåriga försök med halmtäckning (ca kg/ha). I genomsnitt gav halmtäckningen en ökning av kärnskörden med 8 %. Sedan 1989 pågår en liknande serie på tre platser, i vilken man använder ca kg halm/ha. I medeltal för 6 försöksår har kärnskörden ökat med 29 % (variationsvidd 3106 %) för halmtäckning (Linnér tn.fl., 1990, 1991). I en annan serie, som startades 1988, prövas halm, hö och ensilage (ca kg torrt material per ha). Medeltalet för de tre materialen och för 6 försöksår och tre platser är en ökning av kärnskörden med 33 % (variationsvidd 5 %100 %) (Linnér m.fl., 1989, 1990, 1991).

14 16 Vad förbättrad markstruktur kan betyda för skördens storlek kan belysas också med resultat från försök med strukturkalkning (kalkning med bränd eller släckt kalk). Långliggande försök med sådan kalkning har genomförts vid Lanna försöksgård i Rlän på en mullhaltig styvare mellanlera styv lera. Försöken startades på 1930talet och innehöll led utan kalk och med kg CaO/ha vid anläggningen. Under det första 6åriga växtföljdsomloppet gav kalkningen merskördar av i medeltal 450 kg/ha (11%) kärna av höstvete och 400 kg/ha (12 %) kärna av vårsäd (Ohlsson 1979). I omloppet 2530 år efter starten var merskördarna 130 respektive 100 kg/ha. Dessa resultat gäller för en genomsnittlig fosforgödsling av 17,5 kg P per ha och år. Utan fosforgödsling blev merskördarna för strukturkalkning större. I fleråriga försök på mjälarika leror under senare år har strukturkalkning med upp till kg CaO/ha vid anläggningen gett skördeökningar på mellan 0 och 30 % i enskilda försök. All körning på mark utsätter denna för tryck och medför, i varje fall då marken är otjälad, nedbrytning av strukturen och reducering av porvolymen. Förändringen i struktur och porsystem blir i regel störst vid höga vattenhalter. I första hand är det det grova porsystemet som reduceras. Vid tung maskindrift kan trycktillskott påverka makroporsystemet i hela den övre metern. Att reducera de markstrukturskador som förorsakas av maskiner och redskap framstår idag som mycket viktigt. Vad skonsam körning kan betyda belyses av resultat från försök med vinschning som genomförts av hushållningssällskapet i Skaraborgs län åren på två mycket styva leror (Håkansson et al 1985, Gustafsson & Nilsson 1988). I försöken ingick försöksled med konventionellt traktorbruk (enkelmontage, lufttryck 1001 kpa) och led med vinschning av alla maskiner och redskap utom skördetröskan. I medeltal för 21 skördeår med vårsadda grödor gav vinschbruket 26 % större kärn och fröskörd än traktorbruket med enkelmontage. Dragkraftbehovet vid höstplöjning reducerades med ca 25 % (medeltal för 6 år i ett försök). Utgår man från resultaten för vinschbruket så sänkte konventionellt traktorbruk skördarna av vårsadda grödor med ca % och ökade dragkraftbehovet vid höstplöjning med 3035 %. Ett annat exempel på betydelsen av markskon sam körning kan hämtas från pågående försök på lerjordar vid försöksavdelningen för jordbearbetning, SLU. Vid övergång från en vanlig men god hjulutrustning på alla maskiner till hjulutrustning med ett högsta ringtryck på 50 kpa har man under de fyra första åren ökat skölden med 3 %. Effekten förväntas öka med tiden. Dragkraft och energibehov Bra markstruktur medför normalt goda betingelser för jordbearbetning, att antalet bearbetningar kan vara relativt få och att insatserna av dragkraft och energi kan ligga på en förhållandevis låg nivå. Resultaten från försöken med vinschbruk i Rlän visar att betydande vinster i drygkraft och drivmedelsbehov kan göras.

15 17 Berglund (1977) redovisar resultat från dragmotståndsmätningar i en serie försök med och utan strukturkalkning. Serien omfattade 11 försök på olika typer av lerjordar och 22 försöksår. Mätningarna genomfördes strax efter skörden på hösten. I försöksled som kalkats med 16 ton CaO/ha vid anläggningen blev motståndet i genomsnitt 84 % jämfört med okalkat led. Plöjningsfri odling ger möjlighet till inbesparing av arbetstid, dragkraft och energi. Danfors (1988) redovisar resultat från mätningar av bränsleförbrukning och arbetstid för vårbruk och sådd dels med plöjning, dels med stubbearbetning på fem platser under ett år. I genomsnitt reducerades såväl bränsleförbrukningen som tidsåtgången till 6570 % vid övergången till plöjningsfritt system. Riley (1988b) anger värden på tidsåtgång från två års mätningar i praktisk drift vid Kise försöksstation. När höstplöjning och sladdning uteslöts reducerades arbetstiden för vårbruk till 80 %, när vårplöjning och sladdning uteslöts reducerades tiden till 51 %. Sammanfattning En bedömning baserad på de resultat som förut återgetts eller presenterats är att spannmålsskördarna på lerjordar i övervägande öppet bruk idag skulle ha varit 10 % högie per hektar, med nuvarande insatser av produktionsmedel, om jordarnas struktur och fysikaliska egenskaper varit lika bra som för 4050 år sedan. Man kan vända på detta och säga att nuvarande spannmålsskördar skulle kunna uppnås med lägre insatser av produktionsmedel. Kvävegödslingen skulle kunna reduceras med 1530 %. Förbättring av jordars struktur medför också vinster i dragkraft och energibehov och i tidsåtgång för jordbearbetning. De relativt få undersökningar som genomförts rörande dessa problem pekar på att man idag skulle kunna reducera dragkraftbehovet och bränsleförbrukningen för jordbearbetning i öppen växtodling med åtminstone 15 %. En väg idag mot bättre struktur och odlingsbetingelser på lerjordar i övervägande öppet bruk är att till marken återföra all halm och andra växtrester som inte säljes, att så långt möjligt också odla mellangrödor på hösten samt att tillämpa grund jordbearbetning. För många lerjordar i vårt land borde dock vallen vara ett naturligt inslag i växtföljden. Idag är vallodling ofta förbunden med skador på markstrukturen vid skörd, transporter och spridning av gödsel. Det är angeläget att problemen med de tunga körningarna kan reduceras så att vallens gynnsamma inverkan på kan tas tillvara.

16 Effekter i odlingssystem med biogasgrödor Genom sitt val av gröda, växtföljd och odlingsteknik påverkar eller styr odlaren rotutveckling och rotmängd, upptorkning, tillförsel av organiskt material, markyteskydd, antal bearbetningar och körningar samt markpackning. Det är dessa sex odlarberoende faktorer, som vid sidan av naturliga faktorer och grundförbättringsåtgärder, bestämmer hur mullhalt, struktur och sirukturstabilitet samt fysikaliska egenskaper förändras på kort och lång sikt. I detta avsnitt redovisas resultat från uppskattningar och beräkningar av olika faktorers inverkan på marken i biogas och jämförelseväxtföljder. Växtföljderna anges i appendix A3A5. Rotmängd och upptorkning Det finn > få data om rotmängder för olika jordar och grödor i Sverige. Det finns däremot många experimentella studier och simuleringar av markvatteninnehåll under odlade grödor. Här må nämnas arbeten av Wiklert (1977) respektive Johansson (1974). På basis av tillgängliga uppgifter och egna erfarenheter (W. Johansson) har rotmängd och upptorkning bedömts efter en Sgradig skala (tabell 4). Värdena skall ses som medeltal över en längre tidsperiod. Tabell 4. Bedömning av rotmängd och upptorkning på lerjordar. Skala anger störst rotmängd respektive starkast upptorkning. Vall (slätter) Ärtor Vårsäd Höstoljeväxter Våroljevaxter Sockerbetor Rotmängd Nedbrukning av halm Bortförsel av haim 5 4,5 4,1 3,5 3,2 4 3,7 3 2,8 3,5 3,2 3 Upptorkning Nedbrukning av halm Bortförsel av halm 5 4 3,6 3 2,8 3,5 3,2 2,5 2,3 2,5 2,3 3,5 På grundval av värdena i tabell 4 har medelvärden för växtföljder beräknats (tabell 5). För jämförelseväxtföljderna i Sydsverige och Mellansverige redovisas resultat med och utan återförsel av stråsädeshalm. Halm av oljeväxter och ärtor har lämnats kvar i båda jämförelseväxtföljderna.

17 19 Tabell 5. Rotmängd och upptorkning på lerjordar. Medeltal från bedömning efter skalan 15. Växtföljderna anges i appendix A3A5. Växtföljd Sydsverige A Biogas 1 8 Biogas 2 C, Jämförelse Halm ej bortförd C 2 Jämförelse Stråsädeshalm bortförd Mellansverige A Biogas B, Jämförelse Halm ej bortförd B 2 Jämförelse Stråsädeshalm bortförd Norrtand A Biogas B Jämförelse Rotmängd 4,0 4,2 3,7 3,5 4, ,4 4,4 Upptorkning 3,9 4,1 3,4 3,3 4,2 3,2 2,9 4,2 4,2 Organisk substans från skördade produkter Den organiska substans som produceras ovan jord kan lämnas kvar vid skörd eller bortföres. Den kan också bortföras för att senare helt elier delvis återföras. Vid beräkning av de mängder organisk substans som återföres till marken i olika växtföljder (tabell 6) har antagits att biogas utvinnes ur 70 % av den organiska substansen och att således 30 % finns kvar i rötresten samt att 1/3 av blastskörden från sockerbetor blir kvar på fältet och ej blir föremål för rötning. Dessa och andra förutsättningar för beräkning av värdena i tabell 6 redovisas i appendix Al. För jämförelseväxtföljden i Norrland har antagits att 30 % av den organiska substansen i vallskördarna återföres med stallgödsel.

18 Tabell 6. Återförsel till marken av producerad organisk substans. Medeltal ton per ha och år. Växtföljd Halm Rötrest eller stallgödsel Blast Summa Sydsverige A Biogas 1 B Biogas 2 C, Jämförelse Halm ej bortförd C 2 Jämförelse Stråsädeshalm bortförd 2,60 2,19 3, ,85 1, 0,57 0,46 1,71 1, ,85 5,55 2,86 Mellansverige A Biogas B Jämförelse Halm ej bortförd B 2 Jämförelse Stråsädeshalm bortförd 2,35 4,40 0,76 1,10 3,45 4,40 0,76 Norrland A Biogas B Jämförelse 0,38 0,72 1,21 1,01 * 1, * Stallgödsel Som följd av biogasutvinningen blir återförseln till marken av organiskt material lägre i biogasväxtföljderna än i de jämförelseväxtföljder där halm lämnas kvar. Skillnaden i detta avseende är störst för växtföljderna i Sydsverige. Bortförsel av stråsädeshalm har stor inverkan i jämförelseväxtföljderna för Syd och Mellansverige, speciellt i de senare som domineras av spannmål. De olika slagen av organiskt material (halm, rötrest, stallgödsel och blast) kan förutsättas bli omsatta med olika hastighet i marken. De bör vidare ha olika relativ inverkan över tiden på humushalt och på strukturbildning och strukturstabilitet. Andel bar markyta Skydd av markytan mot tillslamning, skorpbildning och erosion kan erhållas med växttäcke, marktäckning med organiskt material m.m. och snötäcke. Ett fruset ytlager ger också skydd.

19 21 Med ledning av bl.a. meteorologiska data har för respektive platser och växtföljder beräknats hur stor del av året som markytan är bar eller nästan helt bar och ofrusen. Resultaten av dessa beräkningar redovisas i tabell 7. Förutsättningarna finns i appendix A2. Uppgifterna i appendix om tjälperioders början, snöperioders slut, uppkomst av vårsäd och skörd av spannmål har hämtats från dataunderlag till Johansson (1974) och avser perioden Övriga tidpunkter i appendix har skattats. Tabell 7. Tidsandel bar, ofrusen markyta. Medeltal över år. Växtföljd 1/1 30/4 1/5 31/8 1/9 31/12 År Sydsverige A Biogas 1 B Biogas 2 C Jämförelse 0, , ,11 0,19 0,35 0,26 0,36 0,23 0,18 0,25 Mellansverige A Biogas B Jämförelse C.06 0,11 0,08 0,17 0,24 0,48 0,12 0,25 Norrland A Biogas B Jämförelse 0 0 0,10 0,10 0,17 0,17 0,09 0,09 Resultaten i tabell 7 visar att biogasväxtföljderna i Syd och Mellansverige har lägre andel bar mark än respektive jämförelseväxtföljder. I Mellansverige, med spannmålsdominerad jämförelseväxtföljd, är den absoluta skillnaden störst på hösten. Bearbetningsfrekvens I samråd med experter på jordbearbetning har förtecknats olika slag av bearbetningar och körningar i fält till enskilda grödor. Denna förteckning börjar i appendix A3. På basis av förteckningen har det genomsnittliga antalet jordbearbetningar per år (tabell 8) och den genomsnittliga markbelastningen i tonkm per år (tabell 9) kunnat bestämmas.

20 22 Tabell 8. Genomsnittligt antal jordbearbetningar per år. Växtföljd Sådd Vattning Harvning Stubbbearbetning och dylikt Röjning S:a Sydsverige A Biogas 1 B Biogas 2 C Jämförelse 2, , , , ,0 0,8 0,6 0,8 4,7 3,8 6,3 Mellansverige A Biogas B Jämförelse 1, ,5 1,0 0, ,5 1,3 0,5 0,7 3,3 6,7 Norrland A Biogas B Jämförelse ro ro 0,4 0, , ,4 0,4 2,4 2,4 För växtföljderna i Syd och Mellansverige är bearbetningsfrekvensen lägst i biogasväxtföljderna. Med ökad vallandel minskar frekvensen ifråga. Markbelastning Markbelastningen vid olika slag av jordbearbetni.ig och körningar har beräknats enligt Arvidsson & Håkansson (1991) med hjälp av uppgifterna i appendix om skörde och rötrestmängder och om antal bearbetningar och körningar. Normala vikter på traktorer, redskap och vagnar har förutsatts. Vid beräkningarna har hänsyn tagits till markens fuktighet så att en viss bearbetning eller körning ger större markbelastning på våren och sent på hösten än under övrig tid. Beräkningarna har genomförts av agronom Johan Arvidsson vid avdelningen för jordbearbetning, SLU.

21 23 Tabell 9. Markbelastning i antal tonkm per ha. Medeltal över år. Växtföljd Jordbearbetning inkl. sådd Sköra, spridning av gödsel m.m. Summa Sydsverige A Biogas 1 B Biogas 2 C, Jämförelse Halm ej bortförd C 2 Jämförelse Stråsädeshalm bortförd Mellansverige A Biogas B, Jämförelse Halm ej bortförd B 2 Jämförelse Stråsädeshalm bortförd Norrland A Biogas B Jämförelse Biogasväxtföljderna för Syd och Mellansverige ger mindre markbelastning vid jordbearbetning och sådd men betydligt större markbelastning vid skördearbeten och spridning av gödsel inklusive rötrester än respektive jämförelseväxtföljder. Den totala eller genomsnittliga markbelastningen blir därför störst i biogasväxtföljderna. Växtföljderna för Norrland ger i stort sett samma markbelastning. Det något högre värdet för skörd och spridning av gödsel m.m. i jämförelseväxtföljden beror på en urinspridning och en halmskörd mer än i biogasväxtföljden. Sammanvägd inverkan Det är önskvärt att få ett enda, integrerat mått på hur olika odlarberoende faktorer påverkar markens struktur och fysikaliska egenskaper. Ett sådant mått har tagits fram på följande sätt för respektive växtföljder. Först har beräknade värden för återförd organisk substans, andel bar mark, bearbetningsfrekvens och markbelastning korrigerats. Därefter har de korrigerade värdena för dessa fyra faktorer plus värdena för rotmängd och upptorkning summerats. Rotproduktion, upptorkning och återförsel av organisk substans är positivt för struktur och fysikaliska egenskaper. Barmark, bearbetning och markbelastning har räknats som negativt. Resultaten redovisas i tabell 10.

22 24 Mängden återförd organisk substans i ton/ha (tabell 6) har multiplicerats med 0,8. Denna koefficient är vald med tanke på att få ett faktorvärde på mellan 1 och 5. Med en skörd av kg torrsubstans/ha och återförsel av allt organiskt material blir värdet ca 5,5. Ju större andelen bar mark, bearbetningsfrekvensen och markbelastningen är desto större bör normalt strukturnedbrytningen vara. För dessa tre faktorer har valts koefficienter som i de flesta fall skall ge värden inom gränserna (4)0, ( 5)(l) respektive (10) (6). Med koefficienten 10 för andelen bar mark (tabell 7) kan värdet högst bli 7,5 i Sydsverige och högst 4,9 i Norrland. Markytan är då bar under hela växtperioden. Koefficienten 0,6 och intervallet (5)(l) för bearbetningsfrekvens svarar mot 8,3 1,6 antal jordbearbetningar. Koefficienten 0,04 och intervallet (10)(6) för markbelastning svarar mot tonkm. Valet av koefficienter kan självfallet diskuteras. Också avvägningen i storlek och betydelse mellan faktorerna kan diskuteras. Bl.a. torde effekterna på mark och gröda av olika faktorer variera med jordart och odlingssystem. Tabell 10. Bedömning av några faktorers inverkan på markstrukturen. Växtföljd Skala 15 Rotmängd Upptorkning 15 Återförsel org. substans D Andel bar mark 2) Bearbetningsfrekvens 3) Markbelast ning 4) Summerad överkan Sydsverige A Biogas 1 B Biogas 2 C, Jämförelse Halm ej bortförd C 2 Jämförelse Stråsädeshalm bortförd 4,0 4,2 3,7 3,5 3,9 4,1 3,4 3,3 3,2 3,1 4,4 2, ,8 2,5 2,5 2,8 2,3 3,8 3,8 P,8 8,9 7,0 7,4 2, ,8 4,6 Mellansverige A Biogas B, Jämförelse Halm ej bortförd B 2 Jämförelse Stråsädeshalm bortförd 4,4 3,7 3,4 4,2 3,2 2,9 2,8 3,5 0, ,5 2,5 2,0 4,0 4,0 6,5 4,5 4,7 1,7 0,6 4,3 Norrland A Biogas B Jämförelse 4,4 4,4 4,2 4, ,4 0,9 0,9 1,4 1,4 5,8 6,4 1,8 1,3 1) 0,8 x ton/ha 2) 10 x andel bar mark 3) C,6 x antal jordbearbetningar 4) 0,04 x antal tonkm

23 25 Värdena i tabell 10 för den sammanvägda eller summerade inverkan av odlarberoende faktorer på markstrukturen är högst där fleråriga vallar ingår i växtföljden. Det gäller B för Sydsverige, A för Mellansverige samt A och B för Norrland. Ett annat resultat är att bortförsel av halm har en starkt negativ inverkan. Detta bör noteras vid överväganden om halmuttag för eldning. Växtföljderna för Sydsverige har, med antagen odlingsteknik (s. A 3), alla gett värden som visar på att markstrukturen försämras. Det gäller även biogasväxtföljderna i vilka ett respektive tvåårig vall ingår. Slutsatsen blir att med antagen odlingsteknik har biogasväxtföljderna för Sydsverige inga fördelar från struktursynpunkt framför jämförelseväxtföljden med all halm kvar på fälten. Resultaten för de mellansvenska växtföljderna visar på en positiv strukturpåverkan i biogasväxtföljden med tre år vall (50 %). Jämförelseväxtföljden med all halm kvar på fälten ger en liten försämring och jämförelseväxtföljden med bortförsel av stråsädeshalm en relativt stor försämring av markstrukturen. Som sammanfattning kan sägas att här ges klart belägg för att växtföljder med vall skulle ge bättre markstruktur och fysikaliska egenskaper hos jordar (främst lerjordar) inom spannmålsdominerade och husdjursextensiva områden. Om markbelastningen vid vallodling kunde reduceras skulle biogasväxtföljderna vara relativt ännu gynnsammare. De norrländska växtföljderna, som domineras av vall, har båda en positiv inverkan på strukturen men skiljer sig i det avseendet inte mycket från varandra. En biogasväxtföljd med flerårig vall ger således inga eller inga nämnvärda fördelar från struktursynpunkt jämfört med en liknande växtföljd inriktad på foderproduktion och användning av stallgödseln. 2.4 Värdering av markfysikaliskt relaterade förändringar Resultaten i tabell 10 visar på att det är inom spannmålsdominerande områden (Mellansverige), som man med biogasväxtföljder, innehållande fleråriga vallar, kan förbättra markens struktur och fysikaliska egenskaper. I detta avsnitt begränsas därför diskussionen till växtföljderna och resultaten för Mellansverige. Summavärdet i tabell 10 är 0,9 för biogasväxtföljden A samt 1,5 för den från struktursynpunkt bästa jämförelseväxtföljden B,. Differensen mellan A och B, är således 2,4 enheter. I biogas växtföljden (A) ingår, förutom tre år vall, korn med insådd, höstvete och havre. Kärnskörden för dessa tre grödor bör enligt tidigare redovisade resultat och bedömningar ligga i genomsnitt 10 % högre än kornskördarna för havre, höstvete respektive havre i växtföljd B,. (Under förutsättning att man normalt låter stråsädeshalmen vara kvar på fälten i växtföljder utan vallar). Utgående från dagens normskördar inom spannmålsdominerande områden kan man således beräkna och värdera den markfysikaliskt betingade effekt som flerårig vall skulle kunna ge. En höjning av kärnskörden med 15 % vid en normskörd av kg per ha innebär 750 kg kärna per ha och år.

24 26 Värdena i tabell 10 gäller för hela växtföljder och kan således ses som genomsnittsvärden för enskilda år. I genomsnitt kan därför markstrukturen och de fysikaliska betingelserna i Mellansverige i biogasväxtföljden (A) sägas vara 2,3 enheter bättre än i jämförelseväxtföljden där halmen inte bortförs (B,). Antas denna differens svara mot och helt förklara en skillnad på 10 % i spannmålsskörd, så motsvarar varje enhet 49 % i kärnskörd. Referensnivå är då skörden i jämförelseväxtföljden (B[). Antalet bearbetningar inklusive sådd och antalet körningar av annat slag är praktiskt lika för de tre stråsädesgrödorna i biogasväxtföljden (A) och motsvarande grödor i jämförelseväxtföljden (B,) (havre, höstvete och havre), se Appendix A4. Jämförelseväxtföljden (B,) har en stubbearbetning, två handelsgödselspridningar och en bekämpningsåtgärd mer än biogasväxtföljden (A). I biogasväxtföljden (A) ingår däremot två rötrestspridningar i spannmål. Markbelastningen vid jordbearbetning, skörd, spridning av gödsel m.m. blir därför i stort sett lika för spannmålsgrödorna i biogasväxtföljd (A) och motsvarande tre grödor i jämförelseväxtföljd (B,). Dragkrafts och energibehovet per år för jordbearbetning och sådd av stråsädesgrödor bör, med hänvisning till vad som tidigare anförts, i genomsnitt vara minst 15 % lägre i biogasväxtföljden (A) än i jämförelseväxtföljden (B,). Värdet härav kan beräknas med hjälp av aktuella områdeskalkyler för jordbruk. 3 Växtnäringscirkulation vid biogasframställning 3.1 Skattning av skördarnas storlek Skördarnas storlek har skattats på basis av normskördar enligt SCB, erhållna fältförsöksskördar, samt odlingsteknik, utvintring, etc. Minst två och ofta tre vallskördar har antagits. Vid ettårig vall, respektive vid det sista vallåret antas en skörd. Insåningsgrödan i norra Sverige skördas som grönfoder. Blastskördens storlek baseras på skördesiffror redovisade av Jansson (1975). Torrsubstanshalten i blasten har antagits vara 17 %. 3.2 Vallarnas botaniska sammansättning Som vallbaljväxt i vallfröblandningen utnyttjas lusern och rödklöver i Mellansverige, samt lusem i den sydsvenska tvååriga vallen. På grund av rådande svårigheter att etablera lusernvallar under mellansvenska förhållanden baseras beräkningarna för detta område på att hälften av luserninsådden misslyckas och att rödklöver då kommer att vara den dominerande baljväxtgrödan. Den botaniska sammansättningen i södra Sverige har antagits vara % gräs och 80 % baljväxter i vall I och 25 respektive 75 % i vall II. I Mellansverige

25 27 har 25 % gräs och 75 % baljväxter antagits i vall I, 30/70 i vall II och 40/60 i vall III. I norra Sverige, slutligen, har klöverhalten i vall I och vall II antagits vara 40 % för att sjunka till % i vall ni. 33 Växtnäringshalter Uppgifter om växtnäringhalter i de olika skördeprodukterna (tabell 1113) har hämtats från Haak (1987) och Svanberg (1971). I vallarna har haltema vägts med hänsyn till den botaniska sammansättningen. Grönfodrets halter har vägts med antagandet att kärna/halmförhållandet är 2:1. Antagna skördar och växtnäringshalter är sammanställda i tabellerna Tabell 11. Skörd och växtnäringsinnehåll i sydsvenska växtföljder anpassade för biogasproduktion. Baljvåxtema utgörs av rödklöver i A och lucem i Bvåxtföljden. Gröda Skörd kg/ha N Halt, % av ts P K A Kom med insådd, 15 % H 2 O Vall I, 2 skördar *, ts, 15 % H 2 O Sockerbetor, 25 % ts Betblast, 17%ts ,00 3,10 2,23 0,83 2,25 0,41 0,35 0,43 0,15 0,25 0,59 2,85 0,59 0, B Korn m. insådd, 15 % H 2 O Vall I, 3 skördar *, ts Vall II, 2 skördar", ts, 15 % H 2 O Sockerbetor, 25 % ts Betblast, 17%ts ,00 3,18 3,15 2,23 0,83 2,25 0,41 0,35 0,35 0,43 0,15 0, ,93 2,91 0,59 0,83 3,00 Baljv/gräs 80/ Baljv/gräs 75/25 Tabell 12. Skörd och växtnäringsinnehåll i en mellansvensk växtföljd anpassad för biogasproduktion. Baljväxtema utgörs av 50 % lucem och 50 % rödklöver. Gröda Skörd kg/ha N Halt, % av ts P K Kom med insådd, 15 % H 2 O Vall I, 3 skördar', ts Vall II, 3 skördar", ts Vall III, 2 skördar "*, ts, 15%H 2 O Havre, 15%H 2 O ,00 3,11 3,09 3,03 2,23 2,12 0,41 0,35 0,35 0,35 0,43 0,40 0,59 2,88 2,86 2,83 0,59 0,59 Baljv/gräs 75/25 Baljv/gräs 70/30 Baljv/gräs 60/40

26 28 Tabell 13. Skörd och växtnäringsinnehåll i en norrländsk växtföljd ar produktion. Baljväxtema utgörs av rödklöver. sad för biogas Gröda Skörd kg/ha N Halt. % av ts P K Korn med insådd t. grönf., ts Vall 1, 2 skördar *. ts Vall II. 2 skördar *, ts Vall III. 2 skördar *\ ts Korn, 15%H 2 O ,73 2, ,59 Baljv/grås 40/60 Baljv/gräs / Allmänna kommentarer Kväve Av skördeprodukiema används grönmassan från vall samt betblasten för biogasproduktion och för norrlandsväxtföljden även grönfodiet från insåningsgrödan. De produkter som skall användas för biogasproduktion konserveras genom ensilering, varvid 10 % av kväveinnehållet antas gå förlorat på grund av omsättningsförluster. Mängderna av övriga växtnäringsämnen beräknas inte förändras i biogasprocessen. Beroende på typ av växtföljd erhålles 380 till drygt 700 kg per växtföljd och hektar kväve i rötresten (tabell 14). 40 % av detta kväve antas föreligga som NH 4 N och av detta förloras % som ammoniak i samband med hantering och spridning. Genom att undvika onödig luftning av rötresterna och genom omsorgsfull myllning vid utspridningen kan denna ammoniakförlust begränsas.

27 29 Tabell 14. Cirkulation av kväve, kg per växtföljd. Södra. Sverige A B Mellansverige Norra Sverige Växtföljdens längd, år a) Skördad mängd b) Ensileringsföriuster, 10 % c) Tillgängligt efter jäsning d) Därav NH 4 N 40 % av tillgängl. e) Organiska N f) NH 3 förlust % av NH 4 N g) Den organiska Npoolens ökning efter 10 år (se texten) h) Mineralisering efter 10 år 3 % av org. N i) Mineraliseringstillskott 55 % av nytt org. N j) Utlakningsförluster 10 % av h+i Summa växttillgängligt N (d f + h + i j) Av den organiska delen av kvävet antas 55 % mineraliseras och bli växttillgängligt det första året. Antagandet baseras på en kol/ kvävekvot pä 15 i rotresten och att ungefär 80 % av kolet mineraliseras under det första året samt att det som därefter återstår kan jämföras med tämligen stabil organisk substans med en kol/kvävekvot på ungefär 7. Om kol/kvävekvoten i rötresten är större, dvs. kvävefattigare material, blir mineraliseringstillskottet mindre än antagna 55 % och omvänt. Ex. Den organiska kvävemängden i rötresten för växtföljd A i södra Sverige var 4 kg motsvarande ett kolinnehåll på 4x15=3 060 kg. Efter ett år finns % kol kvar dvs. 612 kg. Kvävemängden är 7 gånger mindre dvs. 87 kg. Av tillförda 4 kg har alltså 117 kg mineraliserats vilket är lika med ca 55 %. Kvävet som inte mineraliseras går in i den organiska Npoolen i marken, som därmed byggs upp. En kontinuerlig användning av rötrester medför därför att bakgrundmineraliseringen räknat i kg N per ha ökar.

28 För att belysa detta har Npoolens ökning efter 10 år beräknats enligt 30 y = a 0,45 [(l0,01r)m] (O.Olr) 1 (l0,01r) där y = kvarvarande mängd organiskt kväve år n, kg/ha a = årlig kvävetillsats av org N, kg/ha n = antal år r = årlig mineralisering, % I beräkningarna har en årlig bakgrundsmineralisering på 3 % antagits. Den kväveverkan som kan påräknas av rötresten kommer sålunda dels från ammoniumkväveinnehållet, dels från den långsamma mineraliseringen av det organiskt bundna kvävet. Fosfor och kalium Räknat per växtföljd och hektar finns 40 till 80 kg fosfor och mellan 400 och 700 kg kalium i rötresten (tabell 1516). Fosforn, som i första hand är knuten till rötrestens fasta fas, anses helt växttillgänglig. I realiteten sker alltid en viss fastläggning av fosfor i marken i svårlösliga föreningar. Normalt rekommendeiade givor bygger på att 30 % av tillförd fosfor undandras växterna på detta sätt. Samma antagande har använts här. Utlakning av fosfor betraktas som försumbar. Även för kalium måste en viss fastläggning i svårlösligare Kföreningar i marken antas. Denna andel har satts till 10 %. För kaliums del är utlakningen inte försumbar utan har uppskattats till 5 % av mängden i rötresten. Tabell 15. Cirkulation av fosfor, kg per växtföljd. Södra Sverige A B Mellansverige Norra Sverige Växtföljdens längd, år Tillgängligt efter jäsning Fastläggning, 30 % Växttillgängligt P

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Ekologisk odling på Logården 1992-2002

Ekologisk odling på Logården 1992-2002 Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Bördighet är markens förmåga att ge höga och säkra skördar med normal odlingsteknik år efter år.

Bördighet är markens förmåga att ge höga och säkra skördar med normal odlingsteknik år efter år. BÖRDIGHET Bördighet är markens förmåga att ge höga och säkra skördar med normal odlingsteknik år efter år. Jordens bördighet är ett resultat av flera samverkande faktorer, varav vissa som odlaren kan påverka

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Energigrödor till biogasproduktion effekter på odlingssystemet

Energigrödor till biogasproduktion effekter på odlingssystemet Energigrödor till biogasproduktion effekter på odlingssystemet Anna Hansson, Agellus Miljökonsulter Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Kjell Christensson, Agellus Miljökonsulter 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags

Läs mer

Effekten av grund jordbearbetning och halminblandning på skördenivån och höstmineraliseringen i höstvete efter höstraps

Effekten av grund jordbearbetning och halminblandning på skördenivån och höstmineraliseringen i höstvete efter höstraps Sammanfattning av SSO-projektet Stimulering av höstrapshalmens förmåga till kvävefixering i jorden efter skörden för minskning av kväveutlakningsrisken Effekten av grund jordbearbetning och halminblandning

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FOSFORLÄCKAGE FRÅN MARIN DRÄNERAD LERJORD Barbro Ulén 1, Ararso Etana och Jan Lindström 1 Mark och Miljö, Biogeofysik och Vattenvård, Box 7014, 750 07 Uppsala Mark och Miljö, Jordbearbetning

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Ökad användning av glyfosat

Ökad användning av glyfosat Ökad användning av glyfosat Beskrivning och orsaker Rapport från projektet CAP:s miljöeffekter Miljöskyddsenheten 1999 06 30 Referenser: Stina Olofsson, 040-41 52 31 Ingemar Nilsson, 040-41 52 93 0 Innehåll

Läs mer

Vitsenap och oljerättika som fånggröda

Vitsenap och oljerättika som fånggröda Nr 10 Praktiska råd från Greppa Näringen Vitsenap och oljerättika som fånggröda Sammanfattning Stöd i Skåne, Halland och Blekinge - Sådd senast 20 augusti Ett djupt rotsystem - Lyfter växtnäring till ytan

Läs mer

Onlandplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?

Onlandplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? Onlandplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? HS Skaraborg rapport nr 2/10 Maria Stenberg, Mats Söderström och Ingemar Gruvaeus 1 On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN Bakgrund. Somt är nödvändigt Somt ger pengar Somt är bara intressant Somt är bra att känna till Somt hjälper en att nyttja det man

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion Madeleine Arnqvist

Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion Madeleine Arnqvist Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion Madeleine Arnqvist CEMUS Klimatet, energin och det moderna samhället Uppsala 2006-12-05 Sammanfattning Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde BÄCKENS GÅRD BÄCKENS GÅRD Vad gör vi på Bäckens Gård för att förhindra packningsskador? Strävar efter så lätta traktorer som möjligt

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion Innehåll Förord Inledning...3 Transport av fosfor och bekämpningsmedel...3 Ytavrinning...3 Åtgärder mot ytvattenerosion...4 Exempel på ytvattenerosion...5 Skyddszoner...8

Läs mer

Förord Varför har vi skrivit denna bok?

Förord Varför har vi skrivit denna bok? Innehåll Förord... 7 1. Jordbrukets framväxt under århundradena...9 2. Den ekologiska odlingens rötter...27 3. Räcker maten vid omställning till ekologisk odling?... 35 4. Är ekologisk mat nyttigare?...

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Både i Skandinavien och internationellt är det dåligt känt vart

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen

Läs mer

Tips och Råd. för reducerad bearbetning

Tips och Råd. för reducerad bearbetning Tips och Råd för reducerad bearbetning Reducerad bearbetning kan föra med sig mycket gott för både jord och plånbok. Men det finns fallgropar på vägen. Växtföljden är en sådan. För den som vill satsa finns

Läs mer

Rötrest från biogasanläggningar

Rötrest från biogasanläggningar nr 115 Rötrest från biogasanläggningar användning i lantbruket Andras Baky Åke Nordberg Ola Palm Lena Rodhe Eva Salomon JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2006

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början

Läs mer

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? 215 4 22 Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? Henrik Eckersten Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala g m -2 år -1 7 6 5 Det är lätt, om vi

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket

Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Råd i praktiken Jordbruksinformation 1 2006 Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Biogasproduktion

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport 081021 vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

Vägen mot ett hållbart naturbruk

Vägen mot ett hållbart naturbruk Vägen mot ett hållbart naturbruk Många stora civilisationers uppgång och fall har haft starka kopplingar till livsmedelsförsörjningen. Förmågan att bruka jorden har gjort att civilisationer växt sig stora

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Produktionsförutsättningar för biobränslen inom svenskt jordbruk

Produktionsförutsättningar för biobränslen inom svenskt jordbruk Institutionen fö r t ek nik o ch s am häll e Avd el ni ngen f ör miljö- oc h energi sy s tem Produktionsförutsättningar för biobränslen inom svenskt jordbruk Pål Börjesson Rapport nr 61 Maj 2007 Adress

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014 Riktlinjer för gödsling och kalkning Jönköpings län 2014 1 2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013 Växtnäringsbalans 4 Markkartering 5 Stallgödsel 6 Riktgivor för kväve (N) 9 Riktgivor för fosfor (P) och

Läs mer

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Kurskompendium om växtnäringsbalanser, miljönyckeltal, jämförelsevärden och olika sätt att tolka balanser. Janne Linder Maj 2008 Jämförelsevärden för

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Underlag till fosformodulen (11B)

Underlag till fosformodulen (11B) Underlag till fosformodulen (11B) Inledning De senaste forskningsrönen tyder på att fosfor är det begränsande näringsämnet i Östersjön. Förlusterna från jordbruksmarken utgör ca 40 % av den totala belastningen

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll JO 41 SM 1402, korrigerad version 2014-04-14 Dränering av jordbruksmark 2013 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Resultaten har ändrats på grund av att en felaktig

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats 11 Ekologisk produktion 199 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Odlingssystem och biologisk mångfald

Odlingssystem och biologisk mångfald Odlingssystem och biologisk mångfald Exemplet Logården kungl. skogs- och lantbruksakademiens tidskrift Nummer 9 2013 Årgång 152 Ansvarig utgivare Carl-Anders Helander, akademiens sekreterare och VD, KSLA

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk - möjligheter och begränsningar

Bibliografiska uppgifter för Ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk - möjligheter och begränsningar Bibliografiska uppgifter för Ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk - möjligheter och begränsningar Författare Heimer A. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Utgivare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Huvudspråk

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Gödslingsråd. Säsongen 2015

Gödslingsråd. Säsongen 2015 Gödslingsråd Säsongen 215 Innehåll Gödsla i balans 4 Miljöhänsyn och lönsam odling 6 Markkartering 8 Markanalys 9 Stallgödsel 11 Kväveformer och kvävegödselmedel 12 Kvävegödsling 13 Fosfor och fosforgödsling

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Precision inom ekologisk växtodling

Precision inom ekologisk växtodling Precision inom ekologisk växtodling Hållbar växtodling med biologi och teknik i samverkan Seminarium i Vara 24 oktober 2013 Referat av Inger Källander och Anders Heimer För att utveckla det ekologiska

Läs mer

Vägen till ett långsiktigt hållbart lantbruk. Rune Andersson SLU Uppsala

Vägen till ett långsiktigt hållbart lantbruk. Rune Andersson SLU Uppsala Vägen till ett långsiktigt hållbart lantbruk Rune Andersson SLU Uppsala Årsmöte Spannmålsodlarna 2015 Vad diskuteras i media? Räcker maten i världen? Finns det tillräckligt med odlingsmark och vatten?

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:

Läs mer

Den nya växtodlingen ett odlingssystem för framtiden

Den nya växtodlingen ett odlingssystem för framtiden Den nya växtodlingen ett odlingssystem för framtiden Christer Nilsson och Bertil Christensson Redovisning av bidrag från SL-stiftelsen och Partnerskap Alnarp avseende den första delen av det tredje växtföljdsomloppet.

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Lärarhandledning Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå hur marken som

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

NORRLÄNDSK VÄXTODLING

NORRLÄNDSK VÄXTODLING NORRLÄNDSK VÄXTODLING Redaktör: Lars Ericson 1 Inledning Nu har det gått sex år sedan den förra upplagan av Norrländsk växtodling såg dagens ljus. I förhållande till tidigare nummer innebar 1999 års upplaga

Läs mer

Ekologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Spannmål. Höstvete, råg, rågvete, speltvete, vårvete, korn och havre. Foto: Urban Wigert

Ekologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Spannmål. Höstvete, råg, rågvete, speltvete, vårvete, korn och havre. Foto: Urban Wigert Ekologisk växtodling Odlingsbeskrivningar Spannmål Höstvete, råg, rågvete, speltvete, vårvete, korn och havre Foto: Urban Wigert Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Höstvete (Triticum aestivum)

Läs mer

Åtgärder och kostnader för minskad fosforutlakning från jordbruksmark till sjön Glan

Åtgärder och kostnader för minskad fosforutlakning från jordbruksmark till sjön Glan Åtgärder och kostnader för minskad fosforutlakning från jordbruksmark till sjön Glan Underlagsrapport (3) till Miljökvalitetsnormer för fosfor i sjöar redovisning av ett regeringsuppdrag (NV rapport 5288)

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

LRF PROTEINHANDBOK RÅDGIVARNAS BÄSTA TIPS. Goda affärer med nära protein. En bok om hur vi kan odla mer av vårt eget proteinfoder

LRF PROTEINHANDBOK RÅDGIVARNAS BÄSTA TIPS. Goda affärer med nära protein. En bok om hur vi kan odla mer av vårt eget proteinfoder PROTEINHANDBOK LRF RÅDGIVARNAS BÄSTA TIPS Goda affärer med nära protein En bok om hur vi kan odla mer av vårt eget proteinfoder 1 LRF PROTEINHANDBOK PROTEINHANDBOK LRF Goda affärer med nära protein En

Läs mer