Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag i förhållande till andra föroreningskällor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag i förhållande till andra föroreningskällor"

Transkript

1 Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag i förhållande till andra föroreningskällor

2

3 Dokumentets datum Dokumentbeteckning Publ 2001:114 Upphovsman (författare, utgivare) Vägavdelningen Kontaktperson: Åsa Lindgren Dokumentets titel Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag i förhållande till andra föroreningskällor Huvudinnehåll Med hjälp av schablonhalter som anges i denna rapport, kan föroreningsbidraget från vägar uppskattas och jämföras med bidraget från andra föroreningskällor i avrinningsområdet. De föroreningskällor som studerats är vägar, tätorter, industrier, skogsmark, jordbruksmark samt luftdeposition. ISSN ISBN Nyckelord Dagvatten, föroreningskällor, väg, tätort, industri, skogsmark, jordbruksmark, luftdeposition, utlakning, recipient Distributör (namn, postadress, telefon, telefax, e-postadress) Vägverket, Butiken, Borlänge telefon: , fax: , e-post:

4

5 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001:114 FÖRORD Under senare år har allt större krav ställts på att rena vägdagvatten. Dammar, våtmarker och avsättningsmagasin blir därför allt vanligare längs våra vägar. En inventering 1999 visade att ca 200 anläggningar fanns längs de statliga vägarna. Medräknat anläggningar under byggande samt planerade var antalet drygt 400. Funktionen och nyttan av dessa dagvattenanläggningar är dock sällan utredd. Är bidraget av föroreningar från andra källor än vägen okänt, blir nyttan av reningsanläggningen osäker. Med hjälp av i denna rapport angivna schablonhalter kan föroreningsbidraget från vägar uppskattas och jämföras med bidraget från andra föroreningskällor. De föroreningskällor som studerats är vägar, tätorter, industrier, skogsmark, jordbruksmark samt luftdeposition. Föroreningsstudierna har koncentrerats till tungmetaller och näringsämnen. Rapporten har sammanställts av Gunnar Olvik och Jonas Nimfeldt, J&W Mark och Anläggning. Kontaktperson på Vägverket har varit Åsa Lindgren, Vägavdelningen. Borlänge i november 2001 Agneta Wargsjö i

6 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag SAMMANFATTNING Många anläggningar har under senare år byggts för att omhänderta vägdagvatten. Är bidragen från andra delar av avrinningsområdet okända blir nyttan av reningsanläggningarna osäker. Med hjälp av i denna rapport angivna schablonhalter kan föroreningsbidraget från vägar uppskattas och jämföras med bidraget från andra föroreningskällor. De föroreningskällor som har studerats är vägar, tätorter, industrier, skogsmark, jordbruksmark samt luftdeposition. Föroreningsstudier har koncentrerats till tungmetaller och näringsämnen. Valet av vilka föroreningsämnen som studerats har avgjorts av hur väl de blivit undersökta. Osäkerheten vid val av schablonhalt är stor. Detta gäller speciellt värdena för utlakning från naturmark. Tillgängliga data ger vid handen att utlakningen kan variera betydligt från olika marker och många parametrar spelar in. Både val av schablonhalt och hur dessa skall korrigeras på grund av olika parametrar utgör stora osäkerhetsfaktorer. De i rapporten angivna schablonhalterna gäller för större områden. Dagvattnets sammansättning redovisas i form av schablonhalter mätt per liter. Schablonhalten kan korrigeras med avseende på närhet till tätort, trafikintensitet, atmosfärisk deposition, nederbörd, byggnadsmaterial, djurspillning m.m. Stora förändringar vad avser dagvattnets sammansättning har skett de senaste årtiondena. Ett tydligt exempel är bly, där halterna i luft och vatten minskat radikalt. Punktutsläpp från avloppsreningsverk redovisas som gr/pers år. Andra antropogena utsläppskällor (industriell verksamhet), är platsspecifik och information om dessa erhålls enklast genom kommunens eller länsstyrelsens miljöförvaltning. Läckage från gruvavfall är den dominerande källan till metallförorening av vatten i Sverige idag. För utlakningen från naturmark har schablonvärden angivits för skogsmark och för brukad åkermark. Storleken på utlakningen av metaller och nä ringsämnen från skogsmark avgörs av områdets mark-, vatten-, och kemiska förhållanden. De viktigaste parametrarna är ph, halter i berg och jord, andelen humus och hydrologi. Kartor bifogas som visar de viktigaste parametrarnas variation över landet. Generellt sett är förhållandena sämre i södra Sverige än i norra främst beroende på högre luftdeposition och lägre ph-värden i markerna. Det fåtal mätningar som utförts av utlakningen av metaller från skogsmark visar att det är svårt att i förväg uppskatta vilka metallmängder som alstras från ett skogsområde. Användning av de biogeokemiska kartan minskar ii

7 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001:114 osäkerheten vid val av schablonvärde. Utlakningen av näringsämnen är normalt låg från skogsmark. Torvmarker, våtmarker och myrar fungerar som fällor för de flesta metaller varför utlakningen vanligen är mindre från sådana områden. Utlakningen från åkermarken beror till viss del av samma parametrar som utlakningen från skogsmarken men åkermarken är mer påverkad av mänskliga ingrepp. Jordbruksmarken tillförs kadmium och andra tungmetaller vid gödsling, kalkning och olika typer av besprutning. Tillförseln av metaller till åkermarken har minskat under den senaste tiden, mycket beroende på ett ökat miljötänkande och att de olika produkter som används får ett lägre metallinnehåll. Utlakningen av metaller från jordbruksmark är normalt något mindre än utlakningen från skogsmark men kan bli lika stor eller större vid extrema förhållanden som mycket lågt ph, stor avrinning och kraftig erosion. Vid reducerande förhållanden kan även utlakningen av järn och mangan bli stor. Utlakningen av näringsämnen är betydligt större från åkermark än från skogsmark. På senare år har depositionen av metaller minskat, främst gäller detta kadmium, bly och nickel. Nedfallet av föroreningar är högre i skogsmark än på öppen mark beroende på att gaser och partiklar filtreras genom vegetationen och faller till marken med nederbörden. Det atmosfäriska nedfallet är en betydande orsak till att metallhalterna i de översta jordlagren är förhöjda. Utförda beräkningar visar att störst utsläpp av föroreningar, räknat per ytenhet (gram/ha år), sker vanligtvis från industriområden och vägar. Mycket grovt räknat är metallhalterna i dagvatten från denna typ av ytor 10 gånger högre än i naturligt lakvatten. Beroende på avrinningsområdets storlek och arean av respektive marktyp, kan dock utlakning från naturmarker bidra med betydande mängder av en recipients föroreningsbelastning. iii

8

9 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001:114 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Rapportens syfte Rapportens uppbyggnad Dagvattnets sammansättning Dagvattnets föroreningshalter schablonvärden Vad påverkar dagvattnets sammansättning Föroreningshalternas årstidsvariation Punktutsläpp Utsläpp från kommunala reningsverk Andra antropogena utsläppskällor Utlakning från naturmark Metaller från skogsmark Metaller från jordbruksmark Utlakning av näringsämnen från skogsmark Utlakning av näringsämnen från jordbruksmark Luftdepositionen Beräkningsanvisningar Urbana ytor Skogs- och jordbruksmark Beräkningsexempel på sjöar och vattendrag Beräkning Beräkningsexempel Diskussion/Slutsatser...39 Referenser...42 Bilagor: 1 Schablonhalter för dagvatten, naturmark och luftdeposition 2 Utsläpp från reningsverk 3 Kartor: Bly 4 Kartor: Kadmium 5 Kartor: Krom 6 Kartor: Zink 7 Kartor: Koppar 8 Kartor: Nickel 9 Kartor: ph 10 Arealförluster från skogs- och åkermark 11 Utgångspunkter för värdering av dagvattenreferenser 1

10 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag 1 INLEDNING Under de senaste åren har vid byggande av nya vägar, ställts allt högre krav på rening av vägdagvatten. Diken, dammar, våtmarker, avsättningsmagasin och andra typer av reningsanläggningar är och tycks i framtiden bli ännu vanligare inslag längs våra vägar. Anläggningarna beskrivs ofta som ett viktigt steg för att rena vägdagvattnet från föroreningar och minska påverkan på recipienten. Det är dock sällan utrett vad konsekvenserna på recipienten blir och hur stor nyttan egentligen är. Är bidraget från andra delar av avrinningsområdet okänd blir nyttan av reningsanläggningarna osäker. Finns kunskap om den totala belastningen på recipienten, blir det lättare att bedöma nyttan med att utföra åtgärder för att rena vägdagvattnet. 1.1 Rapportens syfte I projektet har fakta samlats in vad avser föroreningsutsläpp från olika källor. Målet har varit att framställa en rapport med beräkningsanvisningar för värdering av vägdagvattnets föroreningsbidrag till olika recipienter i förhållande till andra föroreningsutsläpp. Rapporten kan utgöra ett underlag för studier av recipienter och vilka åtgärder som bör utföras för att höja vattenkvaliteten i dessa. Den kan också utgöra ett diskussionsunderlag för vägverk, konsultfirmor och kommuner vid framtagande av MKB samt vid beslut om vilka miljöåtgärder som skall utföras vid en nyexploatering. I projektet har sammanställs uppgifter om föroreningsmängder från vägdagvatten. Vidare har sammanställs material om övriga utsläppskällor. Källor som studerats är: avloppsreningsverk, dagvatten från urbana ytor, föroreningars torr- och våtdeposition samt utlakningen per ytenhet från skogsoch åkermark. Sammanställningen har grundat sig på litteraturstudier, samt kontakter med experter inom respektive ämnesområde. Sammanställningen har koncentrerats på de tungmetaller och näringsämnen som blivit mest frekvent undersökta och där värden finns från samtliga utsläppskällor. Poängen med rapporten är att kunna jämföra olika typer av utsläpp. Därför redovisas bara föroreningar där det finns utförda mätningar på samtliga utsläppstyper. Undantag är suspenderade ämnen och COD som redovisas för dagvatten trots att inga haltangivelser redovisas från andra utsläppskällor. Det bör poängteras att de i rapporten föreslagna schablonhalterna inte utgör någon sanning. Brist på tillförlitliga data medför att många av de presenterade värdena är högst osäkra. De beräkningar som utförs redovisar dels ett exakt 2

11 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001:114 värde, dels ett min-max-värde som indikerar inom vilket intervall som värdena kan variera. Den viktigaste frågan som bör ställas är förstås om en recipient är påverkad av föroreningar eller inte? Om så är fallet, är föroreningspåverkan ett långsiktigt problem eller kan det uppstå akuttoxiska effekter av utsläppen? Spörsmål av ekotoxikologisk karaktär och vad som är långsiktigt hållbara belastningar tas inte upp i denna rapport, utan här hänvisas till annan litteratur. Förhoppningsvis kan denna rapport förbättra förutsättningarna att erhålla en sammanhängande bild av en recipients föroreningsbelastning och därmed på ett adekvat sätt kunna angripa föroreningsproblematiken. 1.2 Rapportens uppbyggnad Rapporten innehåller en sammanställning av tillgängliga data beträffande spridning av föroreningar och näringsämnen till sjöar och vattendrag. Vidare redovisas vilka faktorer som påverkar utsläppen från olika typer av markanvändning. I kap 6 redovisas anvisningar och exempel på hur schablonhalter för föroreningsutsläpp kan beräknas. I bilaga 1-10 redovisas schablonhalter för olika markanvändning samt kartor och diagram som kan nyttjas för korrigering av dessa. 3

12 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag 2 DAGVATTNETS SAMMANSÄTTNING 1982 publicerades Lathund för bedömning av dagvattnets föroreningar. Underlaget till denna var ett flertal nordiska dagvattenundersökningar utförda under slutet av 70-talet. Stora förändringar har skett sedan dess. Ett tydligt exempel är bly, där halterna i luft och vatten minskat radikalt kom rapporten Dagvattnets sammansättning (ref Malmqvist et al). I rapporten presenteras nya förslag till schablonhalter för dagvatten. Rapporten Dagvattnets sammansättning ligger till grund för föreslagna schablonvärden för urban markanvändning utom för vägar där Schablonhalter av föroreningar och näringsämnen i dagvatten (Larm, 1997), utgör den huvudsakliga källan. Värdena har kompletterats och justerats enligt motiv som redovisas i bilaga Dagvattnets föroreningshalter schablonvärden I tabell 2.1 och 2.2 presenteras förslag till schablonvärden. Schablonhalterna väljs om området är typiskt. I tabellerna redovisas sedan variationen inom vilka intervall som föroreningen kan uppträda. Föreslagna intervall är förhållandevis snäva. För små områden eller vid omgivningsfaktorer som är extrema kan schablonhalter utanför intervallen väljas. Denna rapport riktar dock in sig på schablonberäkningar för förhållandevis stora områden och i det avseendet äger de snäva intervallen sin giltighet. Tabell 2.1. Förslag till schablonhalter för urban markanvändning Marktyp Urbana ytor Generellt Bly medel (min-max) ug/l 25 (15-60) Villaområden 15 (15-40) Flerfamiljsomr 20 Bostads- och centrumomr (15-60) 40 (20-70) Stadstrafik 40 (15-70) Industri 40 (10-60) Zink medel (min-max) ug/l 150 (80-300) 120 (60-200) 180 (90-300) 250 ( ) 240 ( ) 250 ( ) Koppar medel (min-max) ug/l 50 (25-100) 35 (20-70) 50 (25-100) 70 (25-110) 75 (25-110) 70 (25-110) Kadmium medel (min-max) ug/l 0,5 (0,3-0,9) 0,3 (0,2-0,5) 0,4 (0,3-0,6) 0,5 (0,3-0,7) 0,5 (0,3-1,0) 0,5 (0,3-0,9) COD medel (min-max) mg/l 70 (40-120) 60 (40-75) 80 (60-110) 120 (90-150) ) 90 (60-120) Susp medel (min-max) mg/l 120 (50-200) 70 (40-160) 120 (60-200) 200 ( ) 200 (70-250) 170 (70-230) Tot-N medel (min-max) mg/l 2,0 (1-2,5) 1,5 (1-2) 2,0 (1-3) 2,0 (1-3) 2 (1-2,5) 2,0 (1-2,5) Tot-P medel (min-max) mg/l 0,3 (0,2-0,4) 0,3 (0,1-0,4) 0,3 (0,2-0,5) 0,3 (0,2-0,6) 0,3 (0,2-0,5) 0,3 (0,2-0,6) 4

13 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001:114 Tabell 2.2. Förslag till schablonhalter för vägdagvatten från landsväg Vägtyp Ådt Bly medel (min-max) ug/l Zink medel (min-max) ug/l Koppar medel (min-max) ug/ l Kadmium medel (min-max) ug/l Tot-N medel (min-max) mg/l Tot-P medel (min-max) mg/l COD Medel (min-max) mg/l Susp medel (min-max) mg/l (10-50) 25 (15-60) 30 (20-70) 100 (50-275) 150 (75-350) 250 ( ) 35 (20-70) 45 (25-90) 60 (30-120) 0,5 (0,3-0,9) 0,5 (0,3-0,9) 0,5 (0,3-0,9) 1,2 (0,6-1,8) 1,5 (0,8-2,1) 2,0 (1,0-2,5) 0,15 (0,1-0,25) 0,20 (0,1-0,35) 0,25 (0,15-0,5) 40 (20-80) 60 (30-120) 95 (50-190) 75 (40-150) 100 (50-200) 125 (60-250) 2.2 Vad påverkar dagvattnets sammansättning Enligt Malmqvist, 1994 kan uppgifterna i tabell 2.3 användas som ledning för bedömning av dagvattnets schablonvärden. Typiska avvikelser är trafikmängd, närhet till större cityområde, belägenhet i Sverige, närhet till luftförorenande industri och sopförbränning, hur mycket koppar och zink som använts som byggnadsmaterial. Andra viktiga källor till dagvattnets föroreningar är till exempel, atmosfäriskt nedfall, korrosion och djurspillning. Tabell 2.3 Föroreningskällors relativa betydelse för föroreningshalter i dagvatten. Avser dagvatten från större sammansatta områden (efter Malmqvist et al, 1994). Källa Bly Zink Koppar Kväve Fosfor COD Trafik * stor någon någon någon liten stor Korrosion, erosion Regn, stoftnedfall liten stor dominant liten någon någon någon stor någon stor någon någon Lokala aktiviteter liten liten liten någon stor liten * Tabellen har korrigerats för trafikens betydelse vad avser COD och bly (från dominant till stor). För suspenderade halter kan väljas lägre halter i bostadsområden med låg trafik, högre halter i områden med hög trafik. 5

14 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag Trafik på gator och vägar Enligt Malmqvist, 1994, bidrar trafiken med 9-16 % av fosforn i dagvattnet. För metaller varierar bidraget, till exempel för bly upp till 97 % i centrumområden med mycket trafik ner till några enstaka procent i förortsområden med lite trafik. För zink svarar trafiken för ca 40 % i områden med mycket trafik och ca 10 % i område med lite trafik. Beträffande koppar anges trafikens bidrag som försumbart, men enligt nya rön har det visat sig att nya bromsbelägg innehåller och avger koppar. Koppar/mässing ersatte asbest i bromsbelägg när det förbjöds vid slutet av 1980-talet (Naturvårdsverket, 1998). Föreslagna schablonhalter för vägdagvatten kan synas låga jämfört med halterna för annan urban markanvändning. Orsakerna till detta har främst att göra med uppsamlingssystemet. Längs en väg rinner vägdagvattnet först över en slänt för att sedan transporteras i diken. En betydande rening sker jämfört med en vanlig stadsmiljö där dagvattnet vanligtvis leds direkt till ledningssystemet. Vägar med kantstöd och direkt uppsamling i ledningssystem, kan alltså förväntas ha betydligt högre föroreningshalter än redovisade. Uppskattningsvis kan föroreningshalterna från en väg med kantstöd och dagvattenbrunnar, jämfört med en nyanlagd väg med flacka slänter (1:6) och svagt lutande vägdiken, vara mer än tre gånger så höga beträffande suspenderat material och bly; ca dubbelt så högt för övriga metaller och ca 10 procent högre för kväve. Hur väl vägslänter och diken renar, beror på dess utformning, materialval och vegetation. Föreslagna schablonhalter gäller för en landsväg med normal slänt- och dikesutformning. Jämför även med tabell 2.1 Marktyp Stadstrafik där betydligt högre schablonvärden redovisas. Det är lätt att anta att föroreningshalten i vägdagvattnet stiger med ökad trafikintensitet. Enligt Larm, 1997 pekar många undersökningar på att så är fallet. Samtidigt visar, enligt samma studie, andra undersökningar att något samband mellan trafikintensitet och föroreningshalt inte finns. Anledningen till det skulle vara att vägytan har en begränsad lagringsförmåga. Överskottet skulle då försvinna genom bortblåsning och därmed inte belasta vägdagvattnet. Det vore rimligt att anta att detta gäller åtminstone vid trafikflöden högre än ådt. Vägens utformning spelar roll för hur mycket föroreningar som lagras på vä g- banan. Är vägen utformad med kantstöd lagras sannolikt en större andel av föroreningarna. Huruvida vägen är utsatt för vind eller inte påverkar hur mycket av föroreningarna som ligger kvar på vägbanan. En väg längs ett öppet kustavsnitt lagrar föroreningar betydligt sämre än en väg i skogsbygd. Även nederbördsvariationen spelar roll. I ett område med hög nederbörd och där tiden mellan varje regn är kort, är sannolikt föroreningshalterna lägre jämfört med ett område med låg nederbörd och längre tid mellan regntillfällena. I utförda beräkningar i kap 6 antas att föroreningsbelastningen är proportionell med nederbördsmängden. 6

15 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001:114 Nederbörden i Sverige varierar mellan olika platser från ca 450 mm/år (Utklippan, Ölands södra udde) till ca 1000 mm/år (Storlien, Riksgränsen). De flesta platser i Sverige har en årlig nederbörd på ca mm/år. Enligt vägverket uppskattas att varje år slits ca ton beläggning loss från Sveriges vägar. De senaste tio åren har slitaget av vägar minskat kraftigt uppskattades slitaget till ton/år. Slitaget har alltså minskat fyrfaldigt på en tioårsperiod. Orsaken till detta anges främst vara den förändrade vinterdäcksanvändningen. Övergång till lättviktsdubb, färre dubbar på däcken och att alltfler väljer att använda odubbade däck är huvudorsakerna till det minskade slitaget. På högtrafikerade vägar används numera slitstarkare beläggning i större utsträckning. Däckslitaget uppgår till ca 9000 ton per år. Med lagen om vinterdäck som började gälla 1999, kan dubbdäcksanvändningen åter öka, med förväntat ökat vägslitage som följd. Beträffande innehåll i beläggningsslitage, hänvisas till rapporten Road construction materials as a source of pollutants (Lindgren, 1998). Enligt Malmqvist 1994, har trafikintensiteten en dominant påverkan på dagvattnets innehåll beträffande bly och suspenderade ämnen. Med tanke på det minskade vägslitaget och de sänkta blyhalterna i bensin bedöms detta samband inte vara lika tydligt längre Totala metallutsläpp från trafiken Tabellen nedan visar det totala utsläppet från trafiken, alltså inte vad som direkt påverkar dagvattnet. Avnötning av vägbanor ger till exempel oftast partiklar med stor diameter (Folkeson, 1992) varvid en betydande fastläggning kan ske i vägslänter. Tabell 2.4. Totala metallutsläppet via trafik.(ton/år) Bly Zink Koppar Kadmium Däck ,3 <0,05 Bränsle <3 1 0,025 0,08 Vägbanor 1,7 17 6,7 0,03 Bromsbelägg <0,02 Korrosion/???? avrinning Totalt ,1 omräknat efter Naturvårdsverket, Som tabellen tydligt visar, råder osäkerhet beträffande korrosion på grund av bristande data, men det är troligen en betydande källa till frigörelse för zink (Naturvårdsverket, 1998). 7

16 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag Korrosion Korrosion kan lokalt orsaka höga halter av metaller i dagvattnet. Vanliga källor är koppartak, bilar och annan friliggande metall som galvaniserade belysningsstolpar m.m. Enligt Malmqvist, 1994 svarar korrosionen av zink för ca 25% av dagvattnets innehåll i områden där zink används i byggnadsmaterial. För koppar kan motsvarande värde vara upp till 65-75% Ledningssystemets uppbyggnad I äldre centrumbebyggelse kan en förhållandevis stor andel hus ha koppartak, men för den skull kan halterna i dagvattnet vara förhållandevis små. Orsaken till detta är ledningssystemens uppbyggnad. I äldre ledningssystem leds allt avloppsvatten (spill- och dagvatten) i ett kombinerat ledningssystem. Även om de flesta städer nu kompletterats till ett duplikatsystem (separerat dag- och spillvattensystem) är det inte ovanligt att en så stor andel som 50% av stuprören i den äldre bebyggelsen forfarande är kopplade till spillavloppsledningen. Kommunerna har haft olika ambitionsnivå beträffande uppdelningen av spill- och dagvatten. Vid en jämförelse av två äldre centrumområden av liknande karaktär kan av den anledningen både dagvattnets volym och föroreningsmängder skilja sig. Nya lösningar som lokalt omhändertagande av dagvatten påverkar också dagvattnets sammansättning och volym. Ofta tas dagvatten omhand lokalt när det är lite eller endast måttligt förorenat. Effekten av det kan bli att föroreningshalterna i dagvattenledningarna stiger, samtidigt som den totalt uttransporterade mängden minskar Atmosfärisk deposition Enligt Malmqvist härstammar ca 80 % av kvävebelastningen i urban miljö från den atmosfäriska depositionen. För fosfor anges värden mellan % i centrumområden och % i förortsområden. För bly anges den atmosfäriska depositionens del av den totala belastningen till några enstaka procent i centrumområden med mycket trafik och upp till nära 100 % i förortsområden med lite trafik. För zink anges motsvarande siffror vara 33 % i centrumområden resp. 70 % i förortsområden. För koppar gäller att där det inte används som byggnadsmaterial dominerar depositionen, med upp till 99 % av den totala belastningen. Av den totala luftdepositionen i Sverige kommer i genomsnitt för samliga metaller ca 70 % från andra länder. Depositionen av bly kommer nästan uteslutande från den inhemska trafiken. Metallhalterna är generellt högst i södra Sverige och avtar norrut. (Miljöförvaltningen m.fl., 1999) 8

17 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001: Djurspillning Enligt Malmqvist, 1994, kommer ca 20 % av kvävet från djurspillning. För fosfor anges värden mellan % i centrumområden och % i förortsområden. 2.3 Föroreningshalternas årstidsvariation Angivna schablonvärden (tabell 2.2) avser dagvattnets medelhalter under den tiden på året då dubbdäck inte används. Under vinterhalvåret kan dagvattnets innehåll av COD och bly vara 40 % högre på grund av ökad chokeanvändning, dubbdäck m.m. Koppar- och zinkhalter kan vara lägre på grund av minskad korrosion av byggnadsmaterial. Kväve och fosfor uppvisar små årstidsvariationer. Kommunal snöröjning och borttransport av snö koncentrerar föroreningar vid de platser där snön tippas. Vid snösmältningen transporteras föroreningar vidare till mark, yt- och grundvatten i tippområdet, vilket kan inverka på halterna i norra Sverige. 9

18 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag 3 PUNKTUTSLÄPP 3.1 Utsläpp från kommunala reningsverk Utsläpp av avloppsvatten till recipient sker främst genom de kommunala reningsverken, men även från vissa industrier som renar vatten i egen regi. Totalt släpps ca miljoner m 3 vatten ut årligen via de kommunala reningsverken i Sverige. Det motsvarar 420 liter vatten per invånare och dygn. I diagrammen nedan redovisas utsläpp från kommunala reningsverk som gram/person och år. Om värdet multipliceras med antalet personekvivalenter (pe) som är anslutna till ett reningsverk erhålls ett schablonvärde på utsläppet. Det finns olika typer av reningsverk med olika typer av rening: Biologisk rening avlägsnar främst syreförbrukande organsikt material från avloppsvattnet med hjälp av mikroorganismer under tillförsel av luft. Kemisk rening avlägsnar främst fosfor från avloppsvattnet, men ger också en förbättrad avskiljning av suspenderade ämnen. Biologisk-kemisk rening är en kombination av någon kemisk och biologisk metod. Ett flertal varianter finns. Vanliga är biologisk bädd eller aktivslamanläggning med förfällning, simultanfällning eller efterfällning. Kväverening sker oftast i ett biologiskt reningssteg. I samband med införandet av kväverening i en existerande anläggning byggs befintligt biologiskt reningssteg ut. Kompletterande rening (filter) är ett ytterligare reningssteg som kan användas vid utsläpp i särskilt känsliga recipienter. Det sker ofta genom sandfiltrering av avloppsvattnet. Den i särklass vanligaste reningsverkstypen har biologisk-kemisk rening utan varken kväverening eller kompletterande rening. Tabeller och diagram är framställda med hjälp av data från Statistiska centralbyrån (SCB, 1992 och 1995). Inga data har påträffats vad avser utsläpp av metaller från reningsverk med enbart biologisk rening. 10

19 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001:114 kg/pers och år 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 COD BOD Kväve Fosfor Biologisk rening 11,10 2,50 2,50 0,29 Kemisk rening 13,50 5,60 4,10 0,07 Biologisk-kemisk 8,20 1,50 3,40 0,06 rening Kväverening 7,30 1,30 2,60 0,06 Kompl rening 8,60 1,40 3,20 0,04 Genomsnitt 8,50 1,70 3,30 0,06 Diagram 3.1. Utsläpp från reningsverk, organiskt material och näringsämnen 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Cr Zn Cu Kemisk 0,3 3,5 1,2 Biologisk-kemisk 0,5 5,4 2,1 Kväverening 0,2 4,0 2,4 Kompl.rening 0,3 4,3 2,3 Genomsnitt 0,5 5,1 2,1 Diagram 3.2. Utsläpp från reningsverk, metaller 11

20 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Ni Pb Cd Kemisk 0,5 0,1 0,03 Biologisk-kemisk 1,1 0,3 0,04 Kväverening 1,1 0,3 0,01 Kompl.rening 0,6 0,4 0,07 Genomsnitt 1,0 0,3 0,04 Diagram 3.3. Utsläpp från reningsverk, metaller 12

21 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001: Andra antropogena utsläppskällor Antropogena källor med omfattande utsläpp till vatten kan specificeras enligt nedanstående tabell. Verksamheten är oftast platsspecifik och inga schabloner redovisas för dessa branscher. Om man jämför dessa branschers utsläpp med utsläppen från de kommunala reningsverken framgår att utsläppen kan vara betydande. Flertalet av de större förorenarna är dock kustbaserade och vanligtvis påverkas inte mindre recipienter. Information om utsläpp från industriverksamhet erhålls enklast genom kommunens eller länsstyrelsens miljöförvaltning. Tabell 3.1. Metallutsläpp till vatten från olika källor Bransch *) Bly Kadmium Kommunala reningsverk Zink Koppar Krom Nickel Kvick silver kg kg ton ton kg kg kg Gruvor , Gruvavfall, deponier Rayonindustri Massa- och pappersindustri , Raffinaderier ,29 0, Kemisk industri Glastillverkning Järn- och. stålverk ,9 1, Metallverk , Verkstadsindustri , Totalt Källa: Naturvårdsverket och SCB *) Enligt Miljöförordningen 13

22 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag 4 UTLAKNING FRÅN NATURMARK Med föroreningsutlakning åsyftas i denna rapport den transport av metaller och näringsämnen som sker via yt-, mark- och grundvatten till sjöar och ytvattendrag. Storleken på utlakningen från skogs- och åkermark avgörs av områdets mark-, vatten-, och kemiska förhållanden. Förslag till schabloner på utlakningen ges i tabell Metaller från skogsmark Naturvårdsverkets mätningar visar att metallhalterna i små skogsbäckar i södra Sverige är högre än i större vattendrag. Detta visar att det pågår en metallutlakning från (främst den försurade) skogsmarken. Utlakningen av metaller från skogsmark och åkermark är vanligen betydligt mindre än vad som alstras från områden av mer urban karaktär. Men genom att naturmarken ofta utgör en stor del av avrinningsområdena är det ändå viktigt att ta med dess föroreningsbidrag vid summeringen av föroreningstransporterna till recipienten. Uppskattningar av metallutlakningens storlek försvåras av att förhållandevis få mätningar är utförda och att det är många faktorer som påverkar utlakningen. Förslag på schablonhalter för några olika ämnen redovisas i tabellen 4.1. Schablonerna har valts efter att referensunderlaget som redovisas i bilaga 10 värderats och extremvärden valts bort. Tabell 4.1. Föreslagna medelvärden samt Min-Max-värden för metallutlakning från skogsmark. Samtliga halter i g/ha år Ämne Pb Cd Cr Zn Cu Ni Hg Tot-N Tot-P Schablonhalt Medel 4 0,6 2, , Schablonhalt Min Max , ,01-0, För att erhålla ett mer korrekt värde för metallutlakningen måste schablonhalterna korrigeras utifrån förhållandena i det undersökta området. Här föreslås att schablonhalterna väljs med hänsyn till biogeokemin i området (avsnitt 4.1.1) samt de lokalt påverkande faktorerna som beskrivs i avsnitt I kapitel 6 har några egna beräkningar genomförts av utlakningen från olika områden. 14

23 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001: Biogeokemiska kartan 1982 påbörjade SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) en rikstäckande biogeokemiska kartering. Idag är södra, mellersta samt de mer tätbefolkade delarna av norra Sverige karterade och biogeokemiska kartor har upprättats. De biogeokemiska kartorna visar tungmetallinnehållet i bäckvattenväxter i vattendrag med stort innehåll av grundvatten. Kartorna används främst för att påvisa malmförekomster men kan även användas för diverse miljöändamål. Skalan på kartorna är 1: alternativt 1: Provtätheten är ett prov per 5-7 km 2. Anses inte detaljnivån i de biogeokemiska kartorna tillräcklig måste informationen kompletteras genom hänsynstagande till nedan beskrivna faktorer Metallhalten i jord Genom inlandsisarna har Sverige förhållandevis unga jordar där metallhalten till stora delar är ärvd från den ursprungliga berggrunden. Vittring, atmosfäriskt nedfall och andra kemiska och biologiska processer har gjort att olika lager bildats i jordprofilen med olika metallinnehåll. De översta jordlagren består till mycket stor del av organiskt material och i detta anrikas metallerna. Beroende på markkemin, nederbörden och metallernas egenskaper kommer de att spridas mer eller mindre långt nedåt i jordprofilen. Till de metaller som rör sig lättast hör kadmium, zink, koppar, kobolt och nickel. Lagret under anrikningsskiktet benämns alven (eller C-horisonten), alven återspeglar de naturliga halterna i jordprofilen. (SNA 1994) Vanligen är markens pool av metaller betydligt större än utlakningen (Hultberg och Skeffington 1998). SLU gör mätningar av metallhalten i skogsmark. Mätningar av halterna av nickel, bly, krom, zink och koppar i skogsmark redovisas i bilaga 3, ph i mark och vatten En av de viktigaste faktorerna för metallernas rörlighet är ph-värdet i mark och vatten. Det sura svavel- och kvävenedfallen har gjort att ph-värdet i de ytliga jordlagren sjunkigt betydligt. ph- värdet ökar normalt nedåt i markprofilen (se bild 4.1). Buffertkapaciteten i marken bestämmer områdets känslighet för försurning där hög kalkhalt innebär en minskad känslighet. Rörligheten av framför allt kadmium och zink men även av aluminium, koppar, bly, kobolt och mangan ökar med sjunkande ph (SNA 1994). Utlösningen av dessa metaller har ökat från berg och jord i försurade områden (Ekelund et al 1993). Några ämnen som fosfor, arsenik, uran och molybden binds hårdare i marken vid lågt ph men kan frigöras om ph blir högt (Ekelund 1993, SNA 1994). Kvicksilver påverkas inte av ph (Borg och Johansson 1989). 15

24 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag Bild 4.1 Markstruktur och ph-värden i podsoljordmån (Bertills och Hanneberg 1995). Utlakningens ph-beroende har bland annat påvisats i det så kallade Takprojektet som är en omfattande undersökning av skogsområdet runt Gårdsjön i södra Sverige. Genom att övertäcka en del av skogen med ett tak upphörde det sura nedfallet över detta område. Utlakningen av arsenik, kadmium, kobolt, koppar, mangan, nickel, vanadin och zink minskade betydligt som en följd av övertäckningen. Störst var minskningen av mangan (50 %). Utlakningen av järn och bly påverkades inte. (Hultberg och Skeffington 1998) En karta med ph-värden i skogsmark (B-horisont) redovisas i bilaga Metallhalten i berggrunden Förekomsten av koppar, zink, kadmium, kvicksilver och arsenik i vattendragen sätts vanligen i samband med mineraliseringar och malmer innehållande dessa ämnen. Avrinningsområdets geologi är därför mycket viktigt för storleken på metallutlakningen. Vittringen, och därmed spridningen av metaller från berggrunden, är större i områden med sur nederbörd. Sveriges berggrund består i stor uträckning av graniter med ett vanligtvis lågt innehåll av tungmetaller. 25 % av berggrunden består av så kallade basiska bergarter där bakgrundshalterna av koppar, krom, nickel, kobolt och vanadin är förhöjda. Av de sedimentära jordarterna har skiffrarna de högsta halterna av arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, molybden, nickel, uran och zink. Sandsten och kalksten har vanligen lågt innehåll av tungmetaller. Spannet mellan låga och höga halter är stort. Exempelvis varierar nickelhalten i granit vanligen mellan 2 och 20 mg nickel per kg berg. I en basisk bergart är nickelhalten i genomsnitt 140 mg/kg. I svartskiffer är nickelhalterna upp till 1000 mg/kg. (SNA 1994) 16

25 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001:114 Uppgifter om berggrunden hämtas från geologiska kartor, det finns även kartor som visar malmer och mineraliseringar Förekomsten av gruvor/gruvupplag i närheten Läckage från gruvavfall är den dominerande källan till metallförorening av vatten i Sverige idag. Utlakningen befaras öka på grund av försurningsprocesser i gruvavfallet vilket gör gruvor och gruvupplag till ett av de största framtida miljöhoten av metaller. Gruvupplag fortsätter att läcka metaller under lång tid efter det att gruvan tagits ur drift. (Metallerna och miljön,1993) Information om gruvor och gruvupplag kan inhämtas från kommuner eller länsstyrelser. Alternativt kan SGU:s Geo Register användas Jordmån Brunjord och podsoler är de vanligaste jordmånerna i Sverige. I neutral miljö är de flesta metaller i regel hårt bundna till markens organiska material. Bindningen till humusämnen är starkast för bly, kvicksilver och koppar (Espeby och Gustafsson, Borg och Johansson 1989). Kadmium föreligger främst som fria joner och binds i mycket liten utsträckning till humus (Gustafsson 2000). Områden med höga bly- och kvicksilverhalter i vattendragen sammanfaller ofta med områden med humusrika jordmåner som humuskarbonatjordmån och podsoler. Läckaget av humusämnen sker i stor utsträckning från markens övre skikt och då i samband med riklig vattenströmning genom marken där omfattande mängder humus kan sköljas ut i vattendragen (SNA 1994). Brunjordar har vanligen ett högre ph-värde än podsoler (Pettersson 1995). Humuslager och jordmån studeras lämpligen i fält Nederbörden Riklig nederbörd och höga grundvattennivåer ökar utlakningen. Vid undersökningarna av utlakningen till Gårdsjön fann man att utlakningen var högst under hösten vilket sammanföll med den mest regnintensiva perioden. Lägst var utlakningen under de torra senvinter- och vårmånaderna. (Hultberg och Skeffington 1998) SMHI mäter kontinuerligt nederbörden och grundvattenståndet vid ett stort antal stationer över hela Sverige Topografi och jordart Topografin och jordarten bestämmer vattenflödet genom marken. Mark- och grundvattenflödet genom grovkorniga jordar är större än i finkorniga jordar. Jordarterna är vanligen mäktigare och finare i flacka områden och dalgångar medan de oftast är tunnare och grövre i branter och sluttningar. Utlakningen 17

26 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag av de flesta metaller är därför högre i starkt kuperade områden. Metaller med liten jonradie som kobolt, koppar och krom knyts till lermaterial vilket gör att utlakningen av dessa ämnen, som en följd av den mer omfattande erosionen av finkorniga jordar, förhöjs i områden med stor lerhalt i jorden (SNA 1994). Torvmarker, våtmarker och myrar fungerar som fällor för de flesta metaller varför utlakningen vanligen är mindre från sådana områden. Studie av topografiska kartor och jordartskartor tillsammans med fältbesök föreslås för att bedöma påverkan av dessa parametrar Luftdepositionen Den atmosfäriska depositionen tillför marken metaller, salt och försurande ämnen. Metallerna lagras initialt i markens humusskikt varifrån de kan spridas vidare till lägre jordlager eller transporteras med yt-, grund- eller markvattnet till recipienten. Luftnedfallet av metaller är större i södra Sverige vilket till stor del beror på föroreningsutsläpp på kontinenten. Metalldepositionen har minskat under senare årtionden men markens pool av metaller är så stor att det tar lång tid innan utlakningen påverkas. I Borg och Johanssons undersökning (1989) av utlakningen av metaller från skogsmark gick det enligt författarna inte att avgöra om de förhöjda utlakningarna av metaller i södra Sverige berodde på den högre depositionen eller på det lägre ph värdet jämfört med det övriga landet. Flera andra källor (SNV 1983, Gustavsson 2000 och Bringmark 2000) uppger att den atmosfäriska depositionen av metaller har betydligt mindre betydelse för utlakningen i jämförelse med exempelvis ph-värde och berggrundens metallinnehåll. Undantaget möjligen kadmium där det antropogena tillskottet är mer betydande. Längs kusterna och då speciellt i sydvästra Sverige påverkar nedfallet av havssalt markkemin. På grund av jonbytesprocesser kan rörligheten av lättmobiliserade metaller (Cd, Zn) öka i områden med hög saltstyrka i marken. (Bringmark 2000) Uppgifter om luftdepositionen kan erhållas av IVL som gör nya mätningar vart 5:e år. Vissa uppgifter kan också hämtas från IVL:s och SCB:s hemsidor. I bilaga 3-8 finns kartor över den atmosfäriska depositionen av bly, kadmium, krom, zink, koppar och nickel som hämtats från hemsidorna Miljöfarlig verksamhet De luftburna föroreningarna kan transporteras mycket långt vilket gör att de påverkar luftkvaliteten såväl lokalt som 100-tals mil bort. Den atmosfäriska depositionen är vanligen högre i närheten av industrier och tätorter än i mer avskilda regioner. Ett klassiskt exempel är Rönnskärsverken i Västerbotten som orsakat mycket förhöjda metallhalter i området. Biltrafiken tillför också en hel del föroreningar i närheten av vägarna. Skjutbanor, avfallsupplag och gamla industritomter kan också bidra med stora metallmängder. 18

27 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001:114 Länsstyrelserna sammanställer informationen om den miljöfarliga verksamheten inom länet. 4.2 Metaller från jordbruksmark På grund av att jordbruksmarken utgör ett mer kontrollerat och påverkat system än skogsmarken är det till viss del andra faktorer som är viktiga för storleken av metallutlakningen från jordbruksmark. För jordbruksmarken har de direkta hälsoaspekterna (bl.a. metallupptag i grödor) rönt mer intresse och forskning än utlakningen av metaller. Sedan seklets början är det tungmetallhalterna av bly, kvicksilver och kadmium som ökat mest i jordbruksmarken. Störst hälsorisk för människan utgör kadmium som, speciellt i frånvaro av zink, lätt tas upp i en del grödor. Förslag på schablonvärden för utlakningen från odlad åkermark redovisas nedan. Metallutlakningen (ej för Hg) baseras på en undersökning av lantbruksuniversitetet (SLU 1988) och gäller för mineraljordar. Undersökningen sammanställs i bilaga 10. Ingen värde för utlakningen av kvicksilver från åkermark har hittats, schablonen i tabell 4.2 har uppskattats utifrån utlakningen från skogsmark. Tabell 4.2. Föreslagna schablonhalter för utlakning från odlad åkermark. Samliga halter i g/ha år. Ämne Pb Cd Cr Zn Cu Ni Hg Tot-N Tot-P Schablonhalt Medel 3 0, ,02 Bild Tillförsel av metaller till jordbruksmarken Många metaller tillförs jordbruksmarken mer eller mindre avsiktligt vilket är en viktig skillnad gentemot skogsmarken. En betydande källa av kadmium på åkermarken är fosforgödsel som kan innehålla mycket höga kadmiumhalter. Kadmiumhalten i fosforgödsel har minskat under de senaste decennierna men är fortfarande förhållandevis hög. Kadmiumhalten ligger vanligen under 75 mg kadmium/kg fosfor. Kadmium och andra föroreningar tillförs åkermarken även vid kalkning och om stallgödsel eller avloppsslam används som extra gödning. Främst på grund av fosforgödning och atmosfärisk deposition ökar kadmiumhalten i marken med i genomsnitt 0,2 % per år. Kvicksilver har tidigare ingått som komponent i betningsmedel och olika metallsalter (bly och arsenik) har använts som bekämpningsmedel på åkermarken. Koppar och mangan kan användas för svampbekämpning. Koppar, mangan och zink är viktiga växtnäringsämnen och det förekommer att åker- 19

28 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag marker med brist av dessa besprutas med salter innehållande ämnena (främst koppar). (Pettersson 1994) Koppar och zink tillförs åkermarken via fodertillsatser (Eriksson et al 1997). Tillförseln av metaller till åkermarken har minskat under den senaste tiden, mycket beroende på ett ökat miljötänkande och att de olika ämnen som används får ett lägre metallinnehåll. Statistiska Centralbyrån sammanställer uppgifter om gödningen i landet. Mer uppgifter om gödningen och användningen av bekämpningsmedel kan eventuellt erhållas av de berörda kommunerna. I annat fall måste uppgifterna hämtas direkt från jordbrukaren Erosionen Under neutrala förhållanden är merparten av tungmetallerna i jorden bundna till partiklar eller humusämnen i jorden. Detta gör att utlakningen av metaller vanligen är förhöjd från jordar där erosionen är hög. Erosionen beror främst på topografi, jordart och nederbördsförhållanden. Finkorniga jordar eroderar lättare än grovkorniga. Hög kalciumhalt i lerjordar gör att partiklarna hålls i ett utflockat och aggregerat tillstånd vilket minskar erosionen. Erosionen kan uppskattas utifrån nederbörd, topografi, jordart samt dräneringsförhållanden ph i jordbruksmark Precis som för skogsmarken är jordlagrens ph till stor del styrande för utlakningen av föroreningar. Lösligheten för de flesta metaller ökar, som tidigare visats, med lägre ph. Lösta metaller tas upp i växterna eller transporteras nedåt i jordprofilen eller till ett vattendrag. Försurning av jordbruksmark motverkas genom kalkning samt att jordarterna naturligt har ett högre phvärde än skogsmarken. ph-värden i matjorden kan hämtas från karta i bilaga Metallhalten i jorden Trots den antropogena tillförseln av metaller och andra föroreningar till jordbruksmarken har denna vanligen lägre metallhalter i de översta jordlagren än motsvarande lager i skogsmarken. Detta beror på den bearbetning och omblandning som kontinuerligt sker av en odlad jord. Depositionen är också lägre på en öppen yta. Lermineralens förmåga att knyta till sig metaller med liten jonradie kan vara förklaringen till att halterna av kobolt, krom och koppar är förhöjda i bäckvattenväxter i områden med inslag av lerhaltiga jordar (Ekelund et al 1993). Metallhalter i åkermark kan hämtas från kartor i bilaga

29 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001: Mätning av metallutlakningen från jordbruksmark Endast en rapport om mätningar av utlakningen av metaller från odlad jordbruksmark har hittats (SLU 1988). I rapporten mättes utlakningen från 7 åkerjordar varannan vecka under två år. Sex av jordarna utgjordes av mineraljordar (sand-grovmo, finmo-mjäla, moränlera och lera) och en utgjordes av en organogen jordart. Avrinning och erosion mättes på 5 av fälten. Försöksfälten var spridda över landet med skilda jordarts- och klimatförhållanden. Grödvalet redovisas inte. En sammanställning av resultatet redovisas i bilaga 10. Mätningarna visade att det fanns ett klart samband mellan utlakningens storlek och erosionen. Från en av ytorna eroderades ungefär 400 g/ha och år (lerjord) medan det från en annan yta eroderades endast ca 2 g/ha och år (sandjord). Utlakningen av bly var 22 ggr högre, av zink 19 ggr högre, av koppar 5 ggr högre och av kadmium 4 ggr högre från lerjorden än från sandjorden. Avrinningen var något lägre från åkermarken med lerjord. Andelen lösta metaller var lägre när erosionen var stor. Den organogena åkern var invallad och vattnet pumpades bort vid behov. Vid högt grundvattenstånd uppstod reducerande förhållanden på fältet. Syrebristen gjorde att mangan och järn gick i lösning och utlakningen av dessa var mycket stor. På grund av de skilda förhållandena kan utlakningen från den organogena jorden inte direkt jämföras med utlakningen från mineraljordarna. De två åkrar där inte avrinning och erosion studerades hade höga sulfidsvavelhalter och var mycket sura. Starka samband mellan andelen löst metallhalt och ph kostaterades för Ni, Cd, Zn och Cu. Samband men svagare sådana kostaterades för Pb och As. Med antagande av en avrinning på 200 mm/år kan utlakningen (g/ha år) beräknas från de två sulfidjordarna. Beräkningen visar att utlakningen av mangan, zink, koppar, nickel och kadmium var många gånger högre från de sura jordarna (se bilaga 10). Halterna av bly, krom och arsenik var inte förhöjda. I rapporten anges kraftig vittring i markprofilen orsakad av det låga ph-värdet som den troligaste orsaken till de förhöjda värdena på metallutlakningen. Sammanfattningsvis kan sägas att utlakningen av metaller från jordbruksmark normalt är något mindre än utlakningen från skogsmark men att den kan bli lika stor eller större vid extrema förhållanden som mycket lågt ph, stor avrinning och kraftig erosion. Vid reducerande förhållanden kan även utlakningen av järn och mangan bli stor. 21

30 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag 4.3 Utlakning av näringsämnen från skogsmark I denna rapport studeras endast utlakningen av näringsämnena kväve och fosfor. Många av de parametrar som styr utlakningen av metaller har också en inverkan på utlakningen av dessa ämnen Kväve Precis som andra ämnen transporteras kvävet från skogsmarken bundet till partiklar eller löst i vattnet. Enligt Löfgren (1993) sker huvuddelen av kväveläckaget i löst form (främst som ammonium och nitrat) vilket gör att lösligheten i vatten är den mest begränsande faktorn för kväveläckaget. Löst organiskt kväve är en betydande komponent i kväveutlakningen från skogsmark (Bringmark 2000). Mer löst kväve är i omlopp i en produktiv skog jämfört med en mindre produktiv sådan. Det organiskt bundna kvävet måste brytas ned innan det blir vattenlösligt vilket gör att nedbrytning och mineralisering är de naturliga processer som främst styr mobiliseringen. Dessa faktorer är främst beroende av temperatur och markfuktighet. Kväveutlakningen är mindre i kalla klimat vilket gör att läckaget är större i södra Sverige än i norra. Den del av utlakningen som sker knutet till partiklar beror främst på erosionen och avrinningen från skogsmarken. Stor nederbörd, tjälad mark, högt grundvattenstånd och dålig dränering ger en högre avrinning. Kraftig marklutning och avsaknad av vegetation ger även det en större utlakning. Under korta perioder i samband med kalavverkning, skogsbrand, dikning eller gödsling kan förlusterna öka ytterligare. (Löfgren 1993) En del av skogsmarken gödslas för att höja avkastningen. Sett i ett regionalt perspektiv är skogsgödslingen betydligt mindre än det kväve som kommer med luftnedfallet. Det naturliga läckaget av kväve från en vegetationsbevuxen skogsmark uppgår normalt till 0,5-3 kg/ha år (Löfgren 1993). Föreslaget schablonvärde för utlakningen av kväve från skogsmark är 2 kg/ha år Fosfor Utlakningen av fosfor är i högre grad än kvävet bundet till partiklar i marken. Normalt är gödslingen med fosfor i skogsmark mindre än den atmosfäriska depositionen. Enligt Löfgren (1993) uppgår fosforläckaget normalt till 0,04-0,12 kg/ha år. Enligt Persson (1994) är bakgrundsbelastningen från ogödslade skogsmarker 0,032-0,076 kg/ha år. Föreslaget schablonvärde för utlakningen av fosfor från skogsmark är 0,06 kg/ha år. Läckaget ökar vid kraftig erosion och avrinning. 22

31 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001: Utlakning av näringsämnen från jordbruksmark Kväve Som tidigare nämnts utgör åkermarken ett av människan påverkat system där grödval, odlingsinriktning, markbehandling, dränering, bevattning och gödslingsteknik påverkar läckagets storlek. Grödvalet är betydligt viktigare för utlakningen av näringsämnen än för metaller. Kväve är ett mycket viktigt växtnäringsämne som tillförs åkermarken i stora mängder tillfördes den gödslade åkermarken i genomsnitt 100 kg växttillgängligt kväve per hektar i form av handelsgödsel och stallgödsel. Gödselgivorna är större på högproduktiva åkermarker och sockerbetor och oljeväxter tillförs mer kväve än andra grödor. Någon nämnvärd minskning av kvävegödslingen har inte skett under de senaste åren. (SCB) Det mesta av det tillförda kvävet tas upp av grödan och förs bort vid skörden. En del av kvävet blir dock kvar i marken, försvinner till luften (denitrifieras) eller utlakas till vattendragen. De förutsättningar som krävs för utlakningen av kväve från skogsmark är giltiga även för brukade kulturmarker. Den stora skillnaden är vegetationens omloppstid som är betydligt kortare på åkermark (1 år) mot skogsmarken (60- >100 år). Jordbrukets växtodlingssystem har avsevärt mycket mer löst oorganiskt kväve i omlopp än en normalt växande skog, dessutom är huvuddelen av detta kväve i form av nitrat som är mycket utlakningsbenäget. Förutsättningarna för utlakning är särskilt gynnsamma före sådd och efter skörd då temperaturen är relativt hög och kväveförrådet byggts upp i marken. Detta accentueras av att nederbörden och avrinningen normalt är hög under dessa perioder. Väldränerade (grova) jordar och mulljordar rika på Nkg/haår organiskt material genererar vanligen <5 större läckage. Ju längre norrut i 5-10 landet man kommer, minskar tiderna mellan sådd, skörd och det att marken fryser vilket minskar risken för stora kväveläckage. Bild 4.2. Schablonhalter för utlakningen av kväve från odlad åkermark. (Omarbetad från Flöden av växtnäring i jordbruk och samhälle, Granstedt och Westerberg 1993) 23

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området.

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området. 2013-06-27 Detaljplan Sjöåkra 1:23 I nordöstra delen av Bankeryd upprättas en ny detaljplan för Sjöåkra 1:23. Detaljplanen innebär att ett nytt bostadsområde anläggs på Sjöåkra och vid genomförandet kommer

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Stefan Ahlman,, Gilbert Svensson MISTRA Urban Water & EU 5 th FW DayWater Chalmers tekniskat högskola Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Figur 1 Största utsläppspunkterna till sjön Edsviken (Stenvall B., SWECO VIAK, 2006) SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö Dagvatten Kort historik 1. Till avloppet (kombinerat system) Problem: bräddning vid toppbelastning ger utsläpp av orenat avlopp 2. Separat system för dagvatten Problem: utsläpp förorenat dagvatten 3. Magasin

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning k7soxnox, 03-11-21, Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning Denna föreläsning handlar om inledningsvis om hydrosfären - dvs. vatten i form av hav, sjöar, is och grundvatten. Därefter

Läs mer

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen k6metal.doc, 03-12-05, Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen En tidigare föreläsning behandlade miljögifter och hälsoeffekter, speciellt med avseende på organiska miljögifter. Denna föreläsning

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning JORD & SKOG 8 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning 8.1 ÅKER Näring av nationell betydelse Såväl jord- som skogsbruk är enligt miljöbalken av nationell betydelse, även om åker- och skogsmark

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Camilla Westerlund Maria Viklander. Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet

Camilla Westerlund Maria Viklander. Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet Vägdagvatteninnehåll och variationer Camilla Westerlund Maria Viklander Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet Vatten! Sta n är full av Vatten Robert Broberg Problem-kvantitet och kvalitet Vad?

Läs mer

RAPPORT. Dagvattenutredning Björnbro. Kilenkrysset Bygg AB. Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö

RAPPORT. Dagvattenutredning Björnbro. Kilenkrysset Bygg AB. Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö Kilenkrysset Bygg AB Dagvattenutredning Björnbro Uppdragsnummer 1186342000 Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö Martin Lindström Frida Nolkrantz Agata Banach 1 (32) S w e co Ingenjör Bååths Gata

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Länsstyrelsen i Stockholms län Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Ett samverkansprojekt mellan Södertälje kommun, Norrtälje kommun, DHI, Ecoloop och VERNA

Läs mer

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING Utg 2009-09, ALcontrol AB INLEDNING Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN

ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN 2011-06-27 1 INNEHåll Syfte 3 Målgruppen 3 Geologiska och tekniska förutsättningar för dagvattenhantering i Nacka 3 Generella anvisningar 3 Anvisningar

Läs mer

Hur kan marken saneras?

Hur kan marken saneras? V a r j e f ö r o r e n a d j o r d ä r u n i k Hur kan marken saneras? SoilTechs analys av mark och föroreningar ger svaret M ARKSANERINGS KONSULTER SoilTech har kompetensen och resurserna SoilTech förfogar

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Dagvattenrapport 2008 KARLSKOGA KOMMUN

Dagvattenrapport 2008 KARLSKOGA KOMMUN www.karlskoga.se Dagvattenrapport 2008 KARLSKOGA KOMMUN Dubbelklicka på framsidan för att kunna ändra. Ändringarna utförs i Visio. Foto: Ronny Persson Andreas Eriksson Miljö- och hälsoskyddsavdelningen

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer TUDOR TUDOR 1 TUDOR Miljöriskbedömning Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar Omgivningsfaktorer 2 Platsspecifika riktvärden Förutsättningarna

Läs mer

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1). Reglerbar dränering Om SMHI:s klimatscenarier slår in kommer klimatet i Sverige att förändras om 50-100 år. Odlingssäsongen kommer att blir längre och vinter, vår och höst regnigare. Man kan räkna med

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Ateljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1

Ateljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1 Ateljéprojektet Gryaab Rapport 2005:1 1 Inledning Kadmiumförorening i avloppsslam är, och har under ganska många år, varit ett av de viktigare skälen för den låga acceptansen för slamgödsling på åkermark.

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29.

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29. Vectura Mark&Samhälle Box 412 581 04 Linköping Telefon: 0771-159 159 Fax: 010-484 00 00 Lars Skoog Telefon: 010-4845187 Datum: 2011-04-21 Beteckning: Väg E4 Helsingborg-Stockholm, delen Trafikplats Bråvalla

Läs mer

ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN NORRVIKEN

ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN NORRVIKEN ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN NORRVIKEN Fosforflöden (kg/år) till Norrviken. Bild: von Scherling M., 2003 Thomas Larm, Mathias Linder och Mathias von Scherling Rapport Stockholm 2003-02-28 Uppdragsnummer

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN EDSVIKEN

ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN EDSVIKEN ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN EDSVIKEN Fosforflöden (kg/år) till Edsviken (efter uppskattad rening). (Bild: von Scherling M., 2003) Thomas Larm och Mathias von Scherling Rapport Stockholm 2003-02-25 Uppdragsnummer

Läs mer

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Policy för fordonstvätt i Ängelholms kommun Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Inledning Spillvatten från fordonstvättar innehåller en rad miljöfarliga ämnen, så som olja och tungmetaller. Dessa ämnen belastar

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun

Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun FVIT-möte i Tylösand, 25-26 april 2012 Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun Befintliga och föreslagna åtgärder (Dagvattenhanteringsplan för Tyresö kommun, 2011) Thomas Larm,

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012 MI 22 SM 1401 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012 Kommunala reningsverk, massa- och pappersindustri samt övrig industri Discharges to water and sewage sludge production in 2012 Municipal wastewater

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010. Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010. Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri MI 22 SM 1201 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010 Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri Discharges to water and sewage sludge production in 2010 Municipal wastewater treatment

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Bilaga 1 Beräkning av föroreningsbelastning och reduktion, dagvattenåtgärder inom Oxundaåns ARO

Bilaga 1 Beräkning av föroreningsbelastning och reduktion, dagvattenåtgärder inom Oxundaåns ARO Bilaga 1 Beräkning av föroreningsbelastning och reduktion, dagvattenåtgärder inom Oxundaåns ARO Föroreningar från urbana ytor Avr. Koeff. Tot-N Tot-P SS Pb Zn Cu Cd (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l)

Läs mer

Sårbarhetskartering vattendrag

Sårbarhetskartering vattendrag Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen

Läs mer

Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Grap 15004 PM Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Januari 2015 Geosigma AB Grapnummer 15004 Uppdragsnummer Version 1.0

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Gruvlig miljö unik i världen

Gruvlig miljö unik i världen falun.se/ Gruvlig miljö unik i världen Det är många år sedan malmen från Falu Gruva medverkade till att göra Sverige till en stormakt. Den perioden ingår i historieböckerna. Men lämningarna efter gruvepoken

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer