Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag i förhållande till andra föroreningskällor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag i förhållande till andra föroreningskällor"

Transkript

1 Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag i förhållande till andra föroreningskällor

2

3 Dokumentets datum Dokumentbeteckning Publ 2001:114 Upphovsman (författare, utgivare) Vägavdelningen Kontaktperson: Åsa Lindgren Dokumentets titel Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag i förhållande till andra föroreningskällor Huvudinnehåll Med hjälp av schablonhalter som anges i denna rapport, kan föroreningsbidraget från vägar uppskattas och jämföras med bidraget från andra föroreningskällor i avrinningsområdet. De föroreningskällor som studerats är vägar, tätorter, industrier, skogsmark, jordbruksmark samt luftdeposition. ISSN ISBN Nyckelord Dagvatten, föroreningskällor, väg, tätort, industri, skogsmark, jordbruksmark, luftdeposition, utlakning, recipient Distributör (namn, postadress, telefon, telefax, e-postadress) Vägverket, Butiken, Borlänge telefon: , fax: , e-post:

4

5 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001:114 FÖRORD Under senare år har allt större krav ställts på att rena vägdagvatten. Dammar, våtmarker och avsättningsmagasin blir därför allt vanligare längs våra vägar. En inventering 1999 visade att ca 200 anläggningar fanns längs de statliga vägarna. Medräknat anläggningar under byggande samt planerade var antalet drygt 400. Funktionen och nyttan av dessa dagvattenanläggningar är dock sällan utredd. Är bidraget av föroreningar från andra källor än vägen okänt, blir nyttan av reningsanläggningen osäker. Med hjälp av i denna rapport angivna schablonhalter kan föroreningsbidraget från vägar uppskattas och jämföras med bidraget från andra föroreningskällor. De föroreningskällor som studerats är vägar, tätorter, industrier, skogsmark, jordbruksmark samt luftdeposition. Föroreningsstudierna har koncentrerats till tungmetaller och näringsämnen. Rapporten har sammanställts av Gunnar Olvik och Jonas Nimfeldt, J&W Mark och Anläggning. Kontaktperson på Vägverket har varit Åsa Lindgren, Vägavdelningen. Borlänge i november 2001 Agneta Wargsjö i

6 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag SAMMANFATTNING Många anläggningar har under senare år byggts för att omhänderta vägdagvatten. Är bidragen från andra delar av avrinningsområdet okända blir nyttan av reningsanläggningarna osäker. Med hjälp av i denna rapport angivna schablonhalter kan föroreningsbidraget från vägar uppskattas och jämföras med bidraget från andra föroreningskällor. De föroreningskällor som har studerats är vägar, tätorter, industrier, skogsmark, jordbruksmark samt luftdeposition. Föroreningsstudier har koncentrerats till tungmetaller och näringsämnen. Valet av vilka föroreningsämnen som studerats har avgjorts av hur väl de blivit undersökta. Osäkerheten vid val av schablonhalt är stor. Detta gäller speciellt värdena för utlakning från naturmark. Tillgängliga data ger vid handen att utlakningen kan variera betydligt från olika marker och många parametrar spelar in. Både val av schablonhalt och hur dessa skall korrigeras på grund av olika parametrar utgör stora osäkerhetsfaktorer. De i rapporten angivna schablonhalterna gäller för större områden. Dagvattnets sammansättning redovisas i form av schablonhalter mätt per liter. Schablonhalten kan korrigeras med avseende på närhet till tätort, trafikintensitet, atmosfärisk deposition, nederbörd, byggnadsmaterial, djurspillning m.m. Stora förändringar vad avser dagvattnets sammansättning har skett de senaste årtiondena. Ett tydligt exempel är bly, där halterna i luft och vatten minskat radikalt. Punktutsläpp från avloppsreningsverk redovisas som gr/pers år. Andra antropogena utsläppskällor (industriell verksamhet), är platsspecifik och information om dessa erhålls enklast genom kommunens eller länsstyrelsens miljöförvaltning. Läckage från gruvavfall är den dominerande källan till metallförorening av vatten i Sverige idag. För utlakningen från naturmark har schablonvärden angivits för skogsmark och för brukad åkermark. Storleken på utlakningen av metaller och nä ringsämnen från skogsmark avgörs av områdets mark-, vatten-, och kemiska förhållanden. De viktigaste parametrarna är ph, halter i berg och jord, andelen humus och hydrologi. Kartor bifogas som visar de viktigaste parametrarnas variation över landet. Generellt sett är förhållandena sämre i södra Sverige än i norra främst beroende på högre luftdeposition och lägre ph-värden i markerna. Det fåtal mätningar som utförts av utlakningen av metaller från skogsmark visar att det är svårt att i förväg uppskatta vilka metallmängder som alstras från ett skogsområde. Användning av de biogeokemiska kartan minskar ii

7 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001:114 osäkerheten vid val av schablonvärde. Utlakningen av näringsämnen är normalt låg från skogsmark. Torvmarker, våtmarker och myrar fungerar som fällor för de flesta metaller varför utlakningen vanligen är mindre från sådana områden. Utlakningen från åkermarken beror till viss del av samma parametrar som utlakningen från skogsmarken men åkermarken är mer påverkad av mänskliga ingrepp. Jordbruksmarken tillförs kadmium och andra tungmetaller vid gödsling, kalkning och olika typer av besprutning. Tillförseln av metaller till åkermarken har minskat under den senaste tiden, mycket beroende på ett ökat miljötänkande och att de olika produkter som används får ett lägre metallinnehåll. Utlakningen av metaller från jordbruksmark är normalt något mindre än utlakningen från skogsmark men kan bli lika stor eller större vid extrema förhållanden som mycket lågt ph, stor avrinning och kraftig erosion. Vid reducerande förhållanden kan även utlakningen av järn och mangan bli stor. Utlakningen av näringsämnen är betydligt större från åkermark än från skogsmark. På senare år har depositionen av metaller minskat, främst gäller detta kadmium, bly och nickel. Nedfallet av föroreningar är högre i skogsmark än på öppen mark beroende på att gaser och partiklar filtreras genom vegetationen och faller till marken med nederbörden. Det atmosfäriska nedfallet är en betydande orsak till att metallhalterna i de översta jordlagren är förhöjda. Utförda beräkningar visar att störst utsläpp av föroreningar, räknat per ytenhet (gram/ha år), sker vanligtvis från industriområden och vägar. Mycket grovt räknat är metallhalterna i dagvatten från denna typ av ytor 10 gånger högre än i naturligt lakvatten. Beroende på avrinningsområdets storlek och arean av respektive marktyp, kan dock utlakning från naturmarker bidra med betydande mängder av en recipients föroreningsbelastning. iii

8

9 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001:114 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Rapportens syfte Rapportens uppbyggnad Dagvattnets sammansättning Dagvattnets föroreningshalter schablonvärden Vad påverkar dagvattnets sammansättning Föroreningshalternas årstidsvariation Punktutsläpp Utsläpp från kommunala reningsverk Andra antropogena utsläppskällor Utlakning från naturmark Metaller från skogsmark Metaller från jordbruksmark Utlakning av näringsämnen från skogsmark Utlakning av näringsämnen från jordbruksmark Luftdepositionen Beräkningsanvisningar Urbana ytor Skogs- och jordbruksmark Beräkningsexempel på sjöar och vattendrag Beräkning Beräkningsexempel Diskussion/Slutsatser...39 Referenser...42 Bilagor: 1 Schablonhalter för dagvatten, naturmark och luftdeposition 2 Utsläpp från reningsverk 3 Kartor: Bly 4 Kartor: Kadmium 5 Kartor: Krom 6 Kartor: Zink 7 Kartor: Koppar 8 Kartor: Nickel 9 Kartor: ph 10 Arealförluster från skogs- och åkermark 11 Utgångspunkter för värdering av dagvattenreferenser 1

10 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag 1 INLEDNING Under de senaste åren har vid byggande av nya vägar, ställts allt högre krav på rening av vägdagvatten. Diken, dammar, våtmarker, avsättningsmagasin och andra typer av reningsanläggningar är och tycks i framtiden bli ännu vanligare inslag längs våra vägar. Anläggningarna beskrivs ofta som ett viktigt steg för att rena vägdagvattnet från föroreningar och minska påverkan på recipienten. Det är dock sällan utrett vad konsekvenserna på recipienten blir och hur stor nyttan egentligen är. Är bidraget från andra delar av avrinningsområdet okänd blir nyttan av reningsanläggningarna osäker. Finns kunskap om den totala belastningen på recipienten, blir det lättare att bedöma nyttan med att utföra åtgärder för att rena vägdagvattnet. 1.1 Rapportens syfte I projektet har fakta samlats in vad avser föroreningsutsläpp från olika källor. Målet har varit att framställa en rapport med beräkningsanvisningar för värdering av vägdagvattnets föroreningsbidrag till olika recipienter i förhållande till andra föroreningsutsläpp. Rapporten kan utgöra ett underlag för studier av recipienter och vilka åtgärder som bör utföras för att höja vattenkvaliteten i dessa. Den kan också utgöra ett diskussionsunderlag för vägverk, konsultfirmor och kommuner vid framtagande av MKB samt vid beslut om vilka miljöåtgärder som skall utföras vid en nyexploatering. I projektet har sammanställs uppgifter om föroreningsmängder från vägdagvatten. Vidare har sammanställs material om övriga utsläppskällor. Källor som studerats är: avloppsreningsverk, dagvatten från urbana ytor, föroreningars torr- och våtdeposition samt utlakningen per ytenhet från skogsoch åkermark. Sammanställningen har grundat sig på litteraturstudier, samt kontakter med experter inom respektive ämnesområde. Sammanställningen har koncentrerats på de tungmetaller och näringsämnen som blivit mest frekvent undersökta och där värden finns från samtliga utsläppskällor. Poängen med rapporten är att kunna jämföra olika typer av utsläpp. Därför redovisas bara föroreningar där det finns utförda mätningar på samtliga utsläppstyper. Undantag är suspenderade ämnen och COD som redovisas för dagvatten trots att inga haltangivelser redovisas från andra utsläppskällor. Det bör poängteras att de i rapporten föreslagna schablonhalterna inte utgör någon sanning. Brist på tillförlitliga data medför att många av de presenterade värdena är högst osäkra. De beräkningar som utförs redovisar dels ett exakt 2

11 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001:114 värde, dels ett min-max-värde som indikerar inom vilket intervall som värdena kan variera. Den viktigaste frågan som bör ställas är förstås om en recipient är påverkad av föroreningar eller inte? Om så är fallet, är föroreningspåverkan ett långsiktigt problem eller kan det uppstå akuttoxiska effekter av utsläppen? Spörsmål av ekotoxikologisk karaktär och vad som är långsiktigt hållbara belastningar tas inte upp i denna rapport, utan här hänvisas till annan litteratur. Förhoppningsvis kan denna rapport förbättra förutsättningarna att erhålla en sammanhängande bild av en recipients föroreningsbelastning och därmed på ett adekvat sätt kunna angripa föroreningsproblematiken. 1.2 Rapportens uppbyggnad Rapporten innehåller en sammanställning av tillgängliga data beträffande spridning av föroreningar och näringsämnen till sjöar och vattendrag. Vidare redovisas vilka faktorer som påverkar utsläppen från olika typer av markanvändning. I kap 6 redovisas anvisningar och exempel på hur schablonhalter för föroreningsutsläpp kan beräknas. I bilaga 1-10 redovisas schablonhalter för olika markanvändning samt kartor och diagram som kan nyttjas för korrigering av dessa. 3

12 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag 2 DAGVATTNETS SAMMANSÄTTNING 1982 publicerades Lathund för bedömning av dagvattnets föroreningar. Underlaget till denna var ett flertal nordiska dagvattenundersökningar utförda under slutet av 70-talet. Stora förändringar har skett sedan dess. Ett tydligt exempel är bly, där halterna i luft och vatten minskat radikalt kom rapporten Dagvattnets sammansättning (ref Malmqvist et al). I rapporten presenteras nya förslag till schablonhalter för dagvatten. Rapporten Dagvattnets sammansättning ligger till grund för föreslagna schablonvärden för urban markanvändning utom för vägar där Schablonhalter av föroreningar och näringsämnen i dagvatten (Larm, 1997), utgör den huvudsakliga källan. Värdena har kompletterats och justerats enligt motiv som redovisas i bilaga Dagvattnets föroreningshalter schablonvärden I tabell 2.1 och 2.2 presenteras förslag till schablonvärden. Schablonhalterna väljs om området är typiskt. I tabellerna redovisas sedan variationen inom vilka intervall som föroreningen kan uppträda. Föreslagna intervall är förhållandevis snäva. För små områden eller vid omgivningsfaktorer som är extrema kan schablonhalter utanför intervallen väljas. Denna rapport riktar dock in sig på schablonberäkningar för förhållandevis stora områden och i det avseendet äger de snäva intervallen sin giltighet. Tabell 2.1. Förslag till schablonhalter för urban markanvändning Marktyp Urbana ytor Generellt Bly medel (min-max) ug/l 25 (15-60) Villaområden 15 (15-40) Flerfamiljsomr 20 Bostads- och centrumomr (15-60) 40 (20-70) Stadstrafik 40 (15-70) Industri 40 (10-60) Zink medel (min-max) ug/l 150 (80-300) 120 (60-200) 180 (90-300) 250 ( ) 240 ( ) 250 ( ) Koppar medel (min-max) ug/l 50 (25-100) 35 (20-70) 50 (25-100) 70 (25-110) 75 (25-110) 70 (25-110) Kadmium medel (min-max) ug/l 0,5 (0,3-0,9) 0,3 (0,2-0,5) 0,4 (0,3-0,6) 0,5 (0,3-0,7) 0,5 (0,3-1,0) 0,5 (0,3-0,9) COD medel (min-max) mg/l 70 (40-120) 60 (40-75) 80 (60-110) 120 (90-150) ) 90 (60-120) Susp medel (min-max) mg/l 120 (50-200) 70 (40-160) 120 (60-200) 200 ( ) 200 (70-250) 170 (70-230) Tot-N medel (min-max) mg/l 2,0 (1-2,5) 1,5 (1-2) 2,0 (1-3) 2,0 (1-3) 2 (1-2,5) 2,0 (1-2,5) Tot-P medel (min-max) mg/l 0,3 (0,2-0,4) 0,3 (0,1-0,4) 0,3 (0,2-0,5) 0,3 (0,2-0,6) 0,3 (0,2-0,5) 0,3 (0,2-0,6) 4

13 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001:114 Tabell 2.2. Förslag till schablonhalter för vägdagvatten från landsväg Vägtyp Ådt Bly medel (min-max) ug/l Zink medel (min-max) ug/l Koppar medel (min-max) ug/ l Kadmium medel (min-max) ug/l Tot-N medel (min-max) mg/l Tot-P medel (min-max) mg/l COD Medel (min-max) mg/l Susp medel (min-max) mg/l (10-50) 25 (15-60) 30 (20-70) 100 (50-275) 150 (75-350) 250 ( ) 35 (20-70) 45 (25-90) 60 (30-120) 0,5 (0,3-0,9) 0,5 (0,3-0,9) 0,5 (0,3-0,9) 1,2 (0,6-1,8) 1,5 (0,8-2,1) 2,0 (1,0-2,5) 0,15 (0,1-0,25) 0,20 (0,1-0,35) 0,25 (0,15-0,5) 40 (20-80) 60 (30-120) 95 (50-190) 75 (40-150) 100 (50-200) 125 (60-250) 2.2 Vad påverkar dagvattnets sammansättning Enligt Malmqvist, 1994 kan uppgifterna i tabell 2.3 användas som ledning för bedömning av dagvattnets schablonvärden. Typiska avvikelser är trafikmängd, närhet till större cityområde, belägenhet i Sverige, närhet till luftförorenande industri och sopförbränning, hur mycket koppar och zink som använts som byggnadsmaterial. Andra viktiga källor till dagvattnets föroreningar är till exempel, atmosfäriskt nedfall, korrosion och djurspillning. Tabell 2.3 Föroreningskällors relativa betydelse för föroreningshalter i dagvatten. Avser dagvatten från större sammansatta områden (efter Malmqvist et al, 1994). Källa Bly Zink Koppar Kväve Fosfor COD Trafik * stor någon någon någon liten stor Korrosion, erosion Regn, stoftnedfall liten stor dominant liten någon någon någon stor någon stor någon någon Lokala aktiviteter liten liten liten någon stor liten * Tabellen har korrigerats för trafikens betydelse vad avser COD och bly (från dominant till stor). För suspenderade halter kan väljas lägre halter i bostadsområden med låg trafik, högre halter i områden med hög trafik. 5

14 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag Trafik på gator och vägar Enligt Malmqvist, 1994, bidrar trafiken med 9-16 % av fosforn i dagvattnet. För metaller varierar bidraget, till exempel för bly upp till 97 % i centrumområden med mycket trafik ner till några enstaka procent i förortsområden med lite trafik. För zink svarar trafiken för ca 40 % i områden med mycket trafik och ca 10 % i område med lite trafik. Beträffande koppar anges trafikens bidrag som försumbart, men enligt nya rön har det visat sig att nya bromsbelägg innehåller och avger koppar. Koppar/mässing ersatte asbest i bromsbelägg när det förbjöds vid slutet av 1980-talet (Naturvårdsverket, 1998). Föreslagna schablonhalter för vägdagvatten kan synas låga jämfört med halterna för annan urban markanvändning. Orsakerna till detta har främst att göra med uppsamlingssystemet. Längs en väg rinner vägdagvattnet först över en slänt för att sedan transporteras i diken. En betydande rening sker jämfört med en vanlig stadsmiljö där dagvattnet vanligtvis leds direkt till ledningssystemet. Vägar med kantstöd och direkt uppsamling i ledningssystem, kan alltså förväntas ha betydligt högre föroreningshalter än redovisade. Uppskattningsvis kan föroreningshalterna från en väg med kantstöd och dagvattenbrunnar, jämfört med en nyanlagd väg med flacka slänter (1:6) och svagt lutande vägdiken, vara mer än tre gånger så höga beträffande suspenderat material och bly; ca dubbelt så högt för övriga metaller och ca 10 procent högre för kväve. Hur väl vägslänter och diken renar, beror på dess utformning, materialval och vegetation. Föreslagna schablonhalter gäller för en landsväg med normal slänt- och dikesutformning. Jämför även med tabell 2.1 Marktyp Stadstrafik där betydligt högre schablonvärden redovisas. Det är lätt att anta att föroreningshalten i vägdagvattnet stiger med ökad trafikintensitet. Enligt Larm, 1997 pekar många undersökningar på att så är fallet. Samtidigt visar, enligt samma studie, andra undersökningar att något samband mellan trafikintensitet och föroreningshalt inte finns. Anledningen till det skulle vara att vägytan har en begränsad lagringsförmåga. Överskottet skulle då försvinna genom bortblåsning och därmed inte belasta vägdagvattnet. Det vore rimligt att anta att detta gäller åtminstone vid trafikflöden högre än ådt. Vägens utformning spelar roll för hur mycket föroreningar som lagras på vä g- banan. Är vägen utformad med kantstöd lagras sannolikt en större andel av föroreningarna. Huruvida vägen är utsatt för vind eller inte påverkar hur mycket av föroreningarna som ligger kvar på vägbanan. En väg längs ett öppet kustavsnitt lagrar föroreningar betydligt sämre än en väg i skogsbygd. Även nederbördsvariationen spelar roll. I ett område med hög nederbörd och där tiden mellan varje regn är kort, är sannolikt föroreningshalterna lägre jämfört med ett område med låg nederbörd och längre tid mellan regntillfällena. I utförda beräkningar i kap 6 antas att föroreningsbelastningen är proportionell med nederbördsmängden. 6

15 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001:114 Nederbörden i Sverige varierar mellan olika platser från ca 450 mm/år (Utklippan, Ölands södra udde) till ca 1000 mm/år (Storlien, Riksgränsen). De flesta platser i Sverige har en årlig nederbörd på ca mm/år. Enligt vägverket uppskattas att varje år slits ca ton beläggning loss från Sveriges vägar. De senaste tio åren har slitaget av vägar minskat kraftigt uppskattades slitaget till ton/år. Slitaget har alltså minskat fyrfaldigt på en tioårsperiod. Orsaken till detta anges främst vara den förändrade vinterdäcksanvändningen. Övergång till lättviktsdubb, färre dubbar på däcken och att alltfler väljer att använda odubbade däck är huvudorsakerna till det minskade slitaget. På högtrafikerade vägar används numera slitstarkare beläggning i större utsträckning. Däckslitaget uppgår till ca 9000 ton per år. Med lagen om vinterdäck som började gälla 1999, kan dubbdäcksanvändningen åter öka, med förväntat ökat vägslitage som följd. Beträffande innehåll i beläggningsslitage, hänvisas till rapporten Road construction materials as a source of pollutants (Lindgren, 1998). Enligt Malmqvist 1994, har trafikintensiteten en dominant påverkan på dagvattnets innehåll beträffande bly och suspenderade ämnen. Med tanke på det minskade vägslitaget och de sänkta blyhalterna i bensin bedöms detta samband inte vara lika tydligt längre Totala metallutsläpp från trafiken Tabellen nedan visar det totala utsläppet från trafiken, alltså inte vad som direkt påverkar dagvattnet. Avnötning av vägbanor ger till exempel oftast partiklar med stor diameter (Folkeson, 1992) varvid en betydande fastläggning kan ske i vägslänter. Tabell 2.4. Totala metallutsläppet via trafik.(ton/år) Bly Zink Koppar Kadmium Däck ,3 <0,05 Bränsle <3 1 0,025 0,08 Vägbanor 1,7 17 6,7 0,03 Bromsbelägg <0,02 Korrosion/???? avrinning Totalt ,1 omräknat efter Naturvårdsverket, Som tabellen tydligt visar, råder osäkerhet beträffande korrosion på grund av bristande data, men det är troligen en betydande källa till frigörelse för zink (Naturvårdsverket, 1998). 7

16 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag Korrosion Korrosion kan lokalt orsaka höga halter av metaller i dagvattnet. Vanliga källor är koppartak, bilar och annan friliggande metall som galvaniserade belysningsstolpar m.m. Enligt Malmqvist, 1994 svarar korrosionen av zink för ca 25% av dagvattnets innehåll i områden där zink används i byggnadsmaterial. För koppar kan motsvarande värde vara upp till 65-75% Ledningssystemets uppbyggnad I äldre centrumbebyggelse kan en förhållandevis stor andel hus ha koppartak, men för den skull kan halterna i dagvattnet vara förhållandevis små. Orsaken till detta är ledningssystemens uppbyggnad. I äldre ledningssystem leds allt avloppsvatten (spill- och dagvatten) i ett kombinerat ledningssystem. Även om de flesta städer nu kompletterats till ett duplikatsystem (separerat dag- och spillvattensystem) är det inte ovanligt att en så stor andel som 50% av stuprören i den äldre bebyggelsen forfarande är kopplade till spillavloppsledningen. Kommunerna har haft olika ambitionsnivå beträffande uppdelningen av spill- och dagvatten. Vid en jämförelse av två äldre centrumområden av liknande karaktär kan av den anledningen både dagvattnets volym och föroreningsmängder skilja sig. Nya lösningar som lokalt omhändertagande av dagvatten påverkar också dagvattnets sammansättning och volym. Ofta tas dagvatten omhand lokalt när det är lite eller endast måttligt förorenat. Effekten av det kan bli att föroreningshalterna i dagvattenledningarna stiger, samtidigt som den totalt uttransporterade mängden minskar Atmosfärisk deposition Enligt Malmqvist härstammar ca 80 % av kvävebelastningen i urban miljö från den atmosfäriska depositionen. För fosfor anges värden mellan % i centrumområden och % i förortsområden. För bly anges den atmosfäriska depositionens del av den totala belastningen till några enstaka procent i centrumområden med mycket trafik och upp till nära 100 % i förortsområden med lite trafik. För zink anges motsvarande siffror vara 33 % i centrumområden resp. 70 % i förortsområden. För koppar gäller att där det inte används som byggnadsmaterial dominerar depositionen, med upp till 99 % av den totala belastningen. Av den totala luftdepositionen i Sverige kommer i genomsnitt för samliga metaller ca 70 % från andra länder. Depositionen av bly kommer nästan uteslutande från den inhemska trafiken. Metallhalterna är generellt högst i södra Sverige och avtar norrut. (Miljöförvaltningen m.fl., 1999) 8

17 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001: Djurspillning Enligt Malmqvist, 1994, kommer ca 20 % av kvävet från djurspillning. För fosfor anges värden mellan % i centrumområden och % i förortsområden. 2.3 Föroreningshalternas årstidsvariation Angivna schablonvärden (tabell 2.2) avser dagvattnets medelhalter under den tiden på året då dubbdäck inte används. Under vinterhalvåret kan dagvattnets innehåll av COD och bly vara 40 % högre på grund av ökad chokeanvändning, dubbdäck m.m. Koppar- och zinkhalter kan vara lägre på grund av minskad korrosion av byggnadsmaterial. Kväve och fosfor uppvisar små årstidsvariationer. Kommunal snöröjning och borttransport av snö koncentrerar föroreningar vid de platser där snön tippas. Vid snösmältningen transporteras föroreningar vidare till mark, yt- och grundvatten i tippområdet, vilket kan inverka på halterna i norra Sverige. 9

18 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag 3 PUNKTUTSLÄPP 3.1 Utsläpp från kommunala reningsverk Utsläpp av avloppsvatten till recipient sker främst genom de kommunala reningsverken, men även från vissa industrier som renar vatten i egen regi. Totalt släpps ca miljoner m 3 vatten ut årligen via de kommunala reningsverken i Sverige. Det motsvarar 420 liter vatten per invånare och dygn. I diagrammen nedan redovisas utsläpp från kommunala reningsverk som gram/person och år. Om värdet multipliceras med antalet personekvivalenter (pe) som är anslutna till ett reningsverk erhålls ett schablonvärde på utsläppet. Det finns olika typer av reningsverk med olika typer av rening: Biologisk rening avlägsnar främst syreförbrukande organsikt material från avloppsvattnet med hjälp av mikroorganismer under tillförsel av luft. Kemisk rening avlägsnar främst fosfor från avloppsvattnet, men ger också en förbättrad avskiljning av suspenderade ämnen. Biologisk-kemisk rening är en kombination av någon kemisk och biologisk metod. Ett flertal varianter finns. Vanliga är biologisk bädd eller aktivslamanläggning med förfällning, simultanfällning eller efterfällning. Kväverening sker oftast i ett biologiskt reningssteg. I samband med införandet av kväverening i en existerande anläggning byggs befintligt biologiskt reningssteg ut. Kompletterande rening (filter) är ett ytterligare reningssteg som kan användas vid utsläpp i särskilt känsliga recipienter. Det sker ofta genom sandfiltrering av avloppsvattnet. Den i särklass vanligaste reningsverkstypen har biologisk-kemisk rening utan varken kväverening eller kompletterande rening. Tabeller och diagram är framställda med hjälp av data från Statistiska centralbyrån (SCB, 1992 och 1995). Inga data har påträffats vad avser utsläpp av metaller från reningsverk med enbart biologisk rening. 10

19 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001:114 kg/pers och år 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 COD BOD Kväve Fosfor Biologisk rening 11,10 2,50 2,50 0,29 Kemisk rening 13,50 5,60 4,10 0,07 Biologisk-kemisk 8,20 1,50 3,40 0,06 rening Kväverening 7,30 1,30 2,60 0,06 Kompl rening 8,60 1,40 3,20 0,04 Genomsnitt 8,50 1,70 3,30 0,06 Diagram 3.1. Utsläpp från reningsverk, organiskt material och näringsämnen 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Cr Zn Cu Kemisk 0,3 3,5 1,2 Biologisk-kemisk 0,5 5,4 2,1 Kväverening 0,2 4,0 2,4 Kompl.rening 0,3 4,3 2,3 Genomsnitt 0,5 5,1 2,1 Diagram 3.2. Utsläpp från reningsverk, metaller 11

20 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Ni Pb Cd Kemisk 0,5 0,1 0,03 Biologisk-kemisk 1,1 0,3 0,04 Kväverening 1,1 0,3 0,01 Kompl.rening 0,6 0,4 0,07 Genomsnitt 1,0 0,3 0,04 Diagram 3.3. Utsläpp från reningsverk, metaller 12

21 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001: Andra antropogena utsläppskällor Antropogena källor med omfattande utsläpp till vatten kan specificeras enligt nedanstående tabell. Verksamheten är oftast platsspecifik och inga schabloner redovisas för dessa branscher. Om man jämför dessa branschers utsläpp med utsläppen från de kommunala reningsverken framgår att utsläppen kan vara betydande. Flertalet av de större förorenarna är dock kustbaserade och vanligtvis påverkas inte mindre recipienter. Information om utsläpp från industriverksamhet erhålls enklast genom kommunens eller länsstyrelsens miljöförvaltning. Tabell 3.1. Metallutsläpp till vatten från olika källor Bransch *) Bly Kadmium Kommunala reningsverk Zink Koppar Krom Nickel Kvick silver kg kg ton ton kg kg kg Gruvor , Gruvavfall, deponier Rayonindustri Massa- och pappersindustri , Raffinaderier ,29 0, Kemisk industri Glastillverkning Järn- och. stålverk ,9 1, Metallverk , Verkstadsindustri , Totalt Källa: Naturvårdsverket och SCB *) Enligt Miljöförordningen 13

22 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag 4 UTLAKNING FRÅN NATURMARK Med föroreningsutlakning åsyftas i denna rapport den transport av metaller och näringsämnen som sker via yt-, mark- och grundvatten till sjöar och ytvattendrag. Storleken på utlakningen från skogs- och åkermark avgörs av områdets mark-, vatten-, och kemiska förhållanden. Förslag till schabloner på utlakningen ges i tabell Metaller från skogsmark Naturvårdsverkets mätningar visar att metallhalterna i små skogsbäckar i södra Sverige är högre än i större vattendrag. Detta visar att det pågår en metallutlakning från (främst den försurade) skogsmarken. Utlakningen av metaller från skogsmark och åkermark är vanligen betydligt mindre än vad som alstras från områden av mer urban karaktär. Men genom att naturmarken ofta utgör en stor del av avrinningsområdena är det ändå viktigt att ta med dess föroreningsbidrag vid summeringen av föroreningstransporterna till recipienten. Uppskattningar av metallutlakningens storlek försvåras av att förhållandevis få mätningar är utförda och att det är många faktorer som påverkar utlakningen. Förslag på schablonhalter för några olika ämnen redovisas i tabellen 4.1. Schablonerna har valts efter att referensunderlaget som redovisas i bilaga 10 värderats och extremvärden valts bort. Tabell 4.1. Föreslagna medelvärden samt Min-Max-värden för metallutlakning från skogsmark. Samtliga halter i g/ha år Ämne Pb Cd Cr Zn Cu Ni Hg Tot-N Tot-P Schablonhalt Medel 4 0,6 2, , Schablonhalt Min Max , ,01-0, För att erhålla ett mer korrekt värde för metallutlakningen måste schablonhalterna korrigeras utifrån förhållandena i det undersökta området. Här föreslås att schablonhalterna väljs med hänsyn till biogeokemin i området (avsnitt 4.1.1) samt de lokalt påverkande faktorerna som beskrivs i avsnitt I kapitel 6 har några egna beräkningar genomförts av utlakningen från olika områden. 14

23 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001: Biogeokemiska kartan 1982 påbörjade SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) en rikstäckande biogeokemiska kartering. Idag är södra, mellersta samt de mer tätbefolkade delarna av norra Sverige karterade och biogeokemiska kartor har upprättats. De biogeokemiska kartorna visar tungmetallinnehållet i bäckvattenväxter i vattendrag med stort innehåll av grundvatten. Kartorna används främst för att påvisa malmförekomster men kan även användas för diverse miljöändamål. Skalan på kartorna är 1: alternativt 1: Provtätheten är ett prov per 5-7 km 2. Anses inte detaljnivån i de biogeokemiska kartorna tillräcklig måste informationen kompletteras genom hänsynstagande till nedan beskrivna faktorer Metallhalten i jord Genom inlandsisarna har Sverige förhållandevis unga jordar där metallhalten till stora delar är ärvd från den ursprungliga berggrunden. Vittring, atmosfäriskt nedfall och andra kemiska och biologiska processer har gjort att olika lager bildats i jordprofilen med olika metallinnehåll. De översta jordlagren består till mycket stor del av organiskt material och i detta anrikas metallerna. Beroende på markkemin, nederbörden och metallernas egenskaper kommer de att spridas mer eller mindre långt nedåt i jordprofilen. Till de metaller som rör sig lättast hör kadmium, zink, koppar, kobolt och nickel. Lagret under anrikningsskiktet benämns alven (eller C-horisonten), alven återspeglar de naturliga halterna i jordprofilen. (SNA 1994) Vanligen är markens pool av metaller betydligt större än utlakningen (Hultberg och Skeffington 1998). SLU gör mätningar av metallhalten i skogsmark. Mätningar av halterna av nickel, bly, krom, zink och koppar i skogsmark redovisas i bilaga 3, ph i mark och vatten En av de viktigaste faktorerna för metallernas rörlighet är ph-värdet i mark och vatten. Det sura svavel- och kvävenedfallen har gjort att ph-värdet i de ytliga jordlagren sjunkigt betydligt. ph- värdet ökar normalt nedåt i markprofilen (se bild 4.1). Buffertkapaciteten i marken bestämmer områdets känslighet för försurning där hög kalkhalt innebär en minskad känslighet. Rörligheten av framför allt kadmium och zink men även av aluminium, koppar, bly, kobolt och mangan ökar med sjunkande ph (SNA 1994). Utlösningen av dessa metaller har ökat från berg och jord i försurade områden (Ekelund et al 1993). Några ämnen som fosfor, arsenik, uran och molybden binds hårdare i marken vid lågt ph men kan frigöras om ph blir högt (Ekelund 1993, SNA 1994). Kvicksilver påverkas inte av ph (Borg och Johansson 1989). 15

24 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag Bild 4.1 Markstruktur och ph-värden i podsoljordmån (Bertills och Hanneberg 1995). Utlakningens ph-beroende har bland annat påvisats i det så kallade Takprojektet som är en omfattande undersökning av skogsområdet runt Gårdsjön i södra Sverige. Genom att övertäcka en del av skogen med ett tak upphörde det sura nedfallet över detta område. Utlakningen av arsenik, kadmium, kobolt, koppar, mangan, nickel, vanadin och zink minskade betydligt som en följd av övertäckningen. Störst var minskningen av mangan (50 %). Utlakningen av järn och bly påverkades inte. (Hultberg och Skeffington 1998) En karta med ph-värden i skogsmark (B-horisont) redovisas i bilaga Metallhalten i berggrunden Förekomsten av koppar, zink, kadmium, kvicksilver och arsenik i vattendragen sätts vanligen i samband med mineraliseringar och malmer innehållande dessa ämnen. Avrinningsområdets geologi är därför mycket viktigt för storleken på metallutlakningen. Vittringen, och därmed spridningen av metaller från berggrunden, är större i områden med sur nederbörd. Sveriges berggrund består i stor uträckning av graniter med ett vanligtvis lågt innehåll av tungmetaller. 25 % av berggrunden består av så kallade basiska bergarter där bakgrundshalterna av koppar, krom, nickel, kobolt och vanadin är förhöjda. Av de sedimentära jordarterna har skiffrarna de högsta halterna av arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, molybden, nickel, uran och zink. Sandsten och kalksten har vanligen lågt innehåll av tungmetaller. Spannet mellan låga och höga halter är stort. Exempelvis varierar nickelhalten i granit vanligen mellan 2 och 20 mg nickel per kg berg. I en basisk bergart är nickelhalten i genomsnitt 140 mg/kg. I svartskiffer är nickelhalterna upp till 1000 mg/kg. (SNA 1994) 16

25 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001:114 Uppgifter om berggrunden hämtas från geologiska kartor, det finns även kartor som visar malmer och mineraliseringar Förekomsten av gruvor/gruvupplag i närheten Läckage från gruvavfall är den dominerande källan till metallförorening av vatten i Sverige idag. Utlakningen befaras öka på grund av försurningsprocesser i gruvavfallet vilket gör gruvor och gruvupplag till ett av de största framtida miljöhoten av metaller. Gruvupplag fortsätter att läcka metaller under lång tid efter det att gruvan tagits ur drift. (Metallerna och miljön,1993) Information om gruvor och gruvupplag kan inhämtas från kommuner eller länsstyrelser. Alternativt kan SGU:s Geo Register användas Jordmån Brunjord och podsoler är de vanligaste jordmånerna i Sverige. I neutral miljö är de flesta metaller i regel hårt bundna till markens organiska material. Bindningen till humusämnen är starkast för bly, kvicksilver och koppar (Espeby och Gustafsson, Borg och Johansson 1989). Kadmium föreligger främst som fria joner och binds i mycket liten utsträckning till humus (Gustafsson 2000). Områden med höga bly- och kvicksilverhalter i vattendragen sammanfaller ofta med områden med humusrika jordmåner som humuskarbonatjordmån och podsoler. Läckaget av humusämnen sker i stor utsträckning från markens övre skikt och då i samband med riklig vattenströmning genom marken där omfattande mängder humus kan sköljas ut i vattendragen (SNA 1994). Brunjordar har vanligen ett högre ph-värde än podsoler (Pettersson 1995). Humuslager och jordmån studeras lämpligen i fält Nederbörden Riklig nederbörd och höga grundvattennivåer ökar utlakningen. Vid undersökningarna av utlakningen till Gårdsjön fann man att utlakningen var högst under hösten vilket sammanföll med den mest regnintensiva perioden. Lägst var utlakningen under de torra senvinter- och vårmånaderna. (Hultberg och Skeffington 1998) SMHI mäter kontinuerligt nederbörden och grundvattenståndet vid ett stort antal stationer över hela Sverige Topografi och jordart Topografin och jordarten bestämmer vattenflödet genom marken. Mark- och grundvattenflödet genom grovkorniga jordar är större än i finkorniga jordar. Jordarterna är vanligen mäktigare och finare i flacka områden och dalgångar medan de oftast är tunnare och grövre i branter och sluttningar. Utlakningen 17

26 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag av de flesta metaller är därför högre i starkt kuperade områden. Metaller med liten jonradie som kobolt, koppar och krom knyts till lermaterial vilket gör att utlakningen av dessa ämnen, som en följd av den mer omfattande erosionen av finkorniga jordar, förhöjs i områden med stor lerhalt i jorden (SNA 1994). Torvmarker, våtmarker och myrar fungerar som fällor för de flesta metaller varför utlakningen vanligen är mindre från sådana områden. Studie av topografiska kartor och jordartskartor tillsammans med fältbesök föreslås för att bedöma påverkan av dessa parametrar Luftdepositionen Den atmosfäriska depositionen tillför marken metaller, salt och försurande ämnen. Metallerna lagras initialt i markens humusskikt varifrån de kan spridas vidare till lägre jordlager eller transporteras med yt-, grund- eller markvattnet till recipienten. Luftnedfallet av metaller är större i södra Sverige vilket till stor del beror på föroreningsutsläpp på kontinenten. Metalldepositionen har minskat under senare årtionden men markens pool av metaller är så stor att det tar lång tid innan utlakningen påverkas. I Borg och Johanssons undersökning (1989) av utlakningen av metaller från skogsmark gick det enligt författarna inte att avgöra om de förhöjda utlakningarna av metaller i södra Sverige berodde på den högre depositionen eller på det lägre ph värdet jämfört med det övriga landet. Flera andra källor (SNV 1983, Gustavsson 2000 och Bringmark 2000) uppger att den atmosfäriska depositionen av metaller har betydligt mindre betydelse för utlakningen i jämförelse med exempelvis ph-värde och berggrundens metallinnehåll. Undantaget möjligen kadmium där det antropogena tillskottet är mer betydande. Längs kusterna och då speciellt i sydvästra Sverige påverkar nedfallet av havssalt markkemin. På grund av jonbytesprocesser kan rörligheten av lättmobiliserade metaller (Cd, Zn) öka i områden med hög saltstyrka i marken. (Bringmark 2000) Uppgifter om luftdepositionen kan erhållas av IVL som gör nya mätningar vart 5:e år. Vissa uppgifter kan också hämtas från IVL:s och SCB:s hemsidor. I bilaga 3-8 finns kartor över den atmosfäriska depositionen av bly, kadmium, krom, zink, koppar och nickel som hämtats från hemsidorna Miljöfarlig verksamhet De luftburna föroreningarna kan transporteras mycket långt vilket gör att de påverkar luftkvaliteten såväl lokalt som 100-tals mil bort. Den atmosfäriska depositionen är vanligen högre i närheten av industrier och tätorter än i mer avskilda regioner. Ett klassiskt exempel är Rönnskärsverken i Västerbotten som orsakat mycket förhöjda metallhalter i området. Biltrafiken tillför också en hel del föroreningar i närheten av vägarna. Skjutbanor, avfallsupplag och gamla industritomter kan också bidra med stora metallmängder. 18

27 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001:114 Länsstyrelserna sammanställer informationen om den miljöfarliga verksamheten inom länet. 4.2 Metaller från jordbruksmark På grund av att jordbruksmarken utgör ett mer kontrollerat och påverkat system än skogsmarken är det till viss del andra faktorer som är viktiga för storleken av metallutlakningen från jordbruksmark. För jordbruksmarken har de direkta hälsoaspekterna (bl.a. metallupptag i grödor) rönt mer intresse och forskning än utlakningen av metaller. Sedan seklets början är det tungmetallhalterna av bly, kvicksilver och kadmium som ökat mest i jordbruksmarken. Störst hälsorisk för människan utgör kadmium som, speciellt i frånvaro av zink, lätt tas upp i en del grödor. Förslag på schablonvärden för utlakningen från odlad åkermark redovisas nedan. Metallutlakningen (ej för Hg) baseras på en undersökning av lantbruksuniversitetet (SLU 1988) och gäller för mineraljordar. Undersökningen sammanställs i bilaga 10. Ingen värde för utlakningen av kvicksilver från åkermark har hittats, schablonen i tabell 4.2 har uppskattats utifrån utlakningen från skogsmark. Tabell 4.2. Föreslagna schablonhalter för utlakning från odlad åkermark. Samliga halter i g/ha år. Ämne Pb Cd Cr Zn Cu Ni Hg Tot-N Tot-P Schablonhalt Medel 3 0, ,02 Bild Tillförsel av metaller till jordbruksmarken Många metaller tillförs jordbruksmarken mer eller mindre avsiktligt vilket är en viktig skillnad gentemot skogsmarken. En betydande källa av kadmium på åkermarken är fosforgödsel som kan innehålla mycket höga kadmiumhalter. Kadmiumhalten i fosforgödsel har minskat under de senaste decennierna men är fortfarande förhållandevis hög. Kadmiumhalten ligger vanligen under 75 mg kadmium/kg fosfor. Kadmium och andra föroreningar tillförs åkermarken även vid kalkning och om stallgödsel eller avloppsslam används som extra gödning. Främst på grund av fosforgödning och atmosfärisk deposition ökar kadmiumhalten i marken med i genomsnitt 0,2 % per år. Kvicksilver har tidigare ingått som komponent i betningsmedel och olika metallsalter (bly och arsenik) har använts som bekämpningsmedel på åkermarken. Koppar och mangan kan användas för svampbekämpning. Koppar, mangan och zink är viktiga växtnäringsämnen och det förekommer att åker- 19

28 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag marker med brist av dessa besprutas med salter innehållande ämnena (främst koppar). (Pettersson 1994) Koppar och zink tillförs åkermarken via fodertillsatser (Eriksson et al 1997). Tillförseln av metaller till åkermarken har minskat under den senaste tiden, mycket beroende på ett ökat miljötänkande och att de olika ämnen som används får ett lägre metallinnehåll. Statistiska Centralbyrån sammanställer uppgifter om gödningen i landet. Mer uppgifter om gödningen och användningen av bekämpningsmedel kan eventuellt erhållas av de berörda kommunerna. I annat fall måste uppgifterna hämtas direkt från jordbrukaren Erosionen Under neutrala förhållanden är merparten av tungmetallerna i jorden bundna till partiklar eller humusämnen i jorden. Detta gör att utlakningen av metaller vanligen är förhöjd från jordar där erosionen är hög. Erosionen beror främst på topografi, jordart och nederbördsförhållanden. Finkorniga jordar eroderar lättare än grovkorniga. Hög kalciumhalt i lerjordar gör att partiklarna hålls i ett utflockat och aggregerat tillstånd vilket minskar erosionen. Erosionen kan uppskattas utifrån nederbörd, topografi, jordart samt dräneringsförhållanden ph i jordbruksmark Precis som för skogsmarken är jordlagrens ph till stor del styrande för utlakningen av föroreningar. Lösligheten för de flesta metaller ökar, som tidigare visats, med lägre ph. Lösta metaller tas upp i växterna eller transporteras nedåt i jordprofilen eller till ett vattendrag. Försurning av jordbruksmark motverkas genom kalkning samt att jordarterna naturligt har ett högre phvärde än skogsmarken. ph-värden i matjorden kan hämtas från karta i bilaga Metallhalten i jorden Trots den antropogena tillförseln av metaller och andra föroreningar till jordbruksmarken har denna vanligen lägre metallhalter i de översta jordlagren än motsvarande lager i skogsmarken. Detta beror på den bearbetning och omblandning som kontinuerligt sker av en odlad jord. Depositionen är också lägre på en öppen yta. Lermineralens förmåga att knyta till sig metaller med liten jonradie kan vara förklaringen till att halterna av kobolt, krom och koppar är förhöjda i bäckvattenväxter i områden med inslag av lerhaltiga jordar (Ekelund et al 1993). Metallhalter i åkermark kan hämtas från kartor i bilaga

29 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001: Mätning av metallutlakningen från jordbruksmark Endast en rapport om mätningar av utlakningen av metaller från odlad jordbruksmark har hittats (SLU 1988). I rapporten mättes utlakningen från 7 åkerjordar varannan vecka under två år. Sex av jordarna utgjordes av mineraljordar (sand-grovmo, finmo-mjäla, moränlera och lera) och en utgjordes av en organogen jordart. Avrinning och erosion mättes på 5 av fälten. Försöksfälten var spridda över landet med skilda jordarts- och klimatförhållanden. Grödvalet redovisas inte. En sammanställning av resultatet redovisas i bilaga 10. Mätningarna visade att det fanns ett klart samband mellan utlakningens storlek och erosionen. Från en av ytorna eroderades ungefär 400 g/ha och år (lerjord) medan det från en annan yta eroderades endast ca 2 g/ha och år (sandjord). Utlakningen av bly var 22 ggr högre, av zink 19 ggr högre, av koppar 5 ggr högre och av kadmium 4 ggr högre från lerjorden än från sandjorden. Avrinningen var något lägre från åkermarken med lerjord. Andelen lösta metaller var lägre när erosionen var stor. Den organogena åkern var invallad och vattnet pumpades bort vid behov. Vid högt grundvattenstånd uppstod reducerande förhållanden på fältet. Syrebristen gjorde att mangan och järn gick i lösning och utlakningen av dessa var mycket stor. På grund av de skilda förhållandena kan utlakningen från den organogena jorden inte direkt jämföras med utlakningen från mineraljordarna. De två åkrar där inte avrinning och erosion studerades hade höga sulfidsvavelhalter och var mycket sura. Starka samband mellan andelen löst metallhalt och ph kostaterades för Ni, Cd, Zn och Cu. Samband men svagare sådana kostaterades för Pb och As. Med antagande av en avrinning på 200 mm/år kan utlakningen (g/ha år) beräknas från de två sulfidjordarna. Beräkningen visar att utlakningen av mangan, zink, koppar, nickel och kadmium var många gånger högre från de sura jordarna (se bilaga 10). Halterna av bly, krom och arsenik var inte förhöjda. I rapporten anges kraftig vittring i markprofilen orsakad av det låga ph-värdet som den troligaste orsaken till de förhöjda värdena på metallutlakningen. Sammanfattningsvis kan sägas att utlakningen av metaller från jordbruksmark normalt är något mindre än utlakningen från skogsmark men att den kan bli lika stor eller större vid extrema förhållanden som mycket lågt ph, stor avrinning och kraftig erosion. Vid reducerande förhållanden kan även utlakningen av järn och mangan bli stor. 21

30 VV Publ 2001:114 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag 4.3 Utlakning av näringsämnen från skogsmark I denna rapport studeras endast utlakningen av näringsämnena kväve och fosfor. Många av de parametrar som styr utlakningen av metaller har också en inverkan på utlakningen av dessa ämnen Kväve Precis som andra ämnen transporteras kvävet från skogsmarken bundet till partiklar eller löst i vattnet. Enligt Löfgren (1993) sker huvuddelen av kväveläckaget i löst form (främst som ammonium och nitrat) vilket gör att lösligheten i vatten är den mest begränsande faktorn för kväveläckaget. Löst organiskt kväve är en betydande komponent i kväveutlakningen från skogsmark (Bringmark 2000). Mer löst kväve är i omlopp i en produktiv skog jämfört med en mindre produktiv sådan. Det organiskt bundna kvävet måste brytas ned innan det blir vattenlösligt vilket gör att nedbrytning och mineralisering är de naturliga processer som främst styr mobiliseringen. Dessa faktorer är främst beroende av temperatur och markfuktighet. Kväveutlakningen är mindre i kalla klimat vilket gör att läckaget är större i södra Sverige än i norra. Den del av utlakningen som sker knutet till partiklar beror främst på erosionen och avrinningen från skogsmarken. Stor nederbörd, tjälad mark, högt grundvattenstånd och dålig dränering ger en högre avrinning. Kraftig marklutning och avsaknad av vegetation ger även det en större utlakning. Under korta perioder i samband med kalavverkning, skogsbrand, dikning eller gödsling kan förlusterna öka ytterligare. (Löfgren 1993) En del av skogsmarken gödslas för att höja avkastningen. Sett i ett regionalt perspektiv är skogsgödslingen betydligt mindre än det kväve som kommer med luftnedfallet. Det naturliga läckaget av kväve från en vegetationsbevuxen skogsmark uppgår normalt till 0,5-3 kg/ha år (Löfgren 1993). Föreslaget schablonvärde för utlakningen av kväve från skogsmark är 2 kg/ha år Fosfor Utlakningen av fosfor är i högre grad än kvävet bundet till partiklar i marken. Normalt är gödslingen med fosfor i skogsmark mindre än den atmosfäriska depositionen. Enligt Löfgren (1993) uppgår fosforläckaget normalt till 0,04-0,12 kg/ha år. Enligt Persson (1994) är bakgrundsbelastningen från ogödslade skogsmarker 0,032-0,076 kg/ha år. Föreslaget schablonvärde för utlakningen av fosfor från skogsmark är 0,06 kg/ha år. Läckaget ökar vid kraftig erosion och avrinning. 22

31 Dagvattenbelastning på sjöar och vattendrag VV Publ 2001: Utlakning av näringsämnen från jordbruksmark Kväve Som tidigare nämnts utgör åkermarken ett av människan påverkat system där grödval, odlingsinriktning, markbehandling, dränering, bevattning och gödslingsteknik påverkar läckagets storlek. Grödvalet är betydligt viktigare för utlakningen av näringsämnen än för metaller. Kväve är ett mycket viktigt växtnäringsämne som tillförs åkermarken i stora mängder tillfördes den gödslade åkermarken i genomsnitt 100 kg växttillgängligt kväve per hektar i form av handelsgödsel och stallgödsel. Gödselgivorna är större på högproduktiva åkermarker och sockerbetor och oljeväxter tillförs mer kväve än andra grödor. Någon nämnvärd minskning av kvävegödslingen har inte skett under de senaste åren. (SCB) Det mesta av det tillförda kvävet tas upp av grödan och förs bort vid skörden. En del av kvävet blir dock kvar i marken, försvinner till luften (denitrifieras) eller utlakas till vattendragen. De förutsättningar som krävs för utlakningen av kväve från skogsmark är giltiga även för brukade kulturmarker. Den stora skillnaden är vegetationens omloppstid som är betydligt kortare på åkermark (1 år) mot skogsmarken (60- >100 år). Jordbrukets växtodlingssystem har avsevärt mycket mer löst oorganiskt kväve i omlopp än en normalt växande skog, dessutom är huvuddelen av detta kväve i form av nitrat som är mycket utlakningsbenäget. Förutsättningarna för utlakning är särskilt gynnsamma före sådd och efter skörd då temperaturen är relativt hög och kväveförrådet byggts upp i marken. Detta accentueras av att nederbörden och avrinningen normalt är hög under dessa perioder. Väldränerade (grova) jordar och mulljordar rika på Nkg/haår organiskt material genererar vanligen <5 större läckage. Ju längre norrut i 5-10 landet man kommer, minskar tiderna mellan sådd, skörd och det att marken fryser vilket minskar risken för stora kväveläckage. Bild 4.2. Schablonhalter för utlakningen av kväve från odlad åkermark. (Omarbetad från Flöden av växtnäring i jordbruk och samhälle, Granstedt och Westerberg 1993) 23

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar

Läs mer

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3 Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

2. Allmänt om dagvatten 2.1 Dagvattnets effekter på recipienten

2. Allmänt om dagvatten 2.1 Dagvattnets effekter på recipienten Dagvattenrapport Innehållsförteckning [Sammanfattning] [1. Inledning] [2. Allmänt om dagvatten] [2.2 Faktorer som påverkar föroreningsmängden2.1 Dagvattnets effekter på recipienten] [2.3 Dagvattnets innehåll

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Dagvatten en komplex blandning

Dagvatten en komplex blandning Dagvatten en komplex blandning Vilka ämnen finns i dagvatten? Varför varierar föroreningarna i dagvatten? Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten Bottenvikens

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39

Läs mer

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007 Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att tåla tillskott av vätejoner H+ utan att ph sänks, dvs. det är alltså ett mått på vattnets buffertkapacitet Ju högre alkalinitet desto större

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm Stockholm Vatten AB 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm, 2004 UPPTAGNINGSOMRÅDE Verksamhetsområde 206 km 2 Upptagningsområde för Henriksdal Bromma Loudden Himmerfjärden Anslutna

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

METALLER I VATTENDRAG 2005.

METALLER I VATTENDRAG 2005. Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,

Läs mer

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter - LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Miljöenheten 25 Nr 22 Sammanfattning Länsstyrelsen har tagit fram en sammanställning av utsläppsrelaterade uppgifter

Läs mer

PM Dagvattenföroreningar

PM Dagvattenföroreningar o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Planeringsunderlag för Märstaån

Planeringsunderlag för Märstaån Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Detaljplaneområdet, Färingsö trä, åker och infartsparkering sett från nordväst. Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Ekerö kommun Stockholm 2015-07-01 Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar

Läs mer

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla

Läs mer

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Nitratprojektet i Kristianstad kommun 1989-2009 Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Bakgrund Flertal hot mot grundvattnet Sverige har generellt låga halter av nitrat Höga halter av

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Dagvattenpolicy för Svedala kommun

Dagvattenpolicy för Svedala kommun Dagvattenpolicy för Svedala kommun Antagen av Kommunfullmäktige i Svedala 2004-06-09, 78 Dagvattenpolicy för Svedala kommun Sid 1 Innehåll 1.Inledning 2 2. Definition av dagvatten 2 3. Dagvattenpolicy

Läs mer

Bioindikatoruppföljning av luftkvaliteten i Karleby- och Jakobstadsnejden 2012. Jyväskylä universitet Miljöforskningsinstitutet 2013

Bioindikatoruppföljning av luftkvaliteten i Karleby- och Jakobstadsnejden 2012. Jyväskylä universitet Miljöforskningsinstitutet 2013 Bioindikatoruppföljning av luftkvaliteten i Karleby- och Jakobstadsnejden 2012 Jyväskylä universitet Miljöforskningsinstitutet 2013 Inledning Med biondikatorundersökningar för luftkvaliteten försöker man

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev

Läs mer

Metaller i luft och nederbörd

Metaller i luft och nederbörd RAPPORT Metaller i luft och nederbörd 4-5 Redovisning av uppdrag med avtal nr 1144 För Naturvårdsverket Gunilla Pihl Karlsson Fil. Dr. 6-3-13 U1868 Rapporten godkänd: 6-3-4 Karin Sjöberg Avdelningschef

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund 2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec

Läs mer

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren Renare samvete under broarna Smutsigt vatten från vägarna ska inte tillåtas rinna ut i Mälaren. Detta är självklart viktigt för växt- och djurlivet, men

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Vattenreningsteknik Sammandrag Kap 1-3 och lite tillägg. Bengt Carlsson IT inst Avd för Systemteknik

Vattenreningsteknik Sammandrag Kap 1-3 och lite tillägg. Bengt Carlsson IT inst Avd för Systemteknik Vattenreningsteknik Sammandrag Kap 1-3 och lite tillägg Bengt Carlsson IT inst Avd för Systemteknik Innehåll 1. Kort historik 2. Samhällets krav 3. Sammansättning och mängd. 4. Fosfor 5. Slamhantering

Läs mer

Hotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken

Hotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken Hotet från kadmium allt högre halter i den svenska åkermarken Kadmium hotar att på bred front skada vår njurfunktion. Människokroppen har en förmåga att göra sig av med överskott på en rad ämnen. De kan

Läs mer

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning 2009-12-14 BILAGA 13 Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning Scharins industriområde (Fas 2) Christer Svensson Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning 1 Inledning I dokumentet

Läs mer

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95 INGEN ÖVERGÖDNING Ingen övergödning Gotländska delmål 94 Avgränsningar mot andra miljömål 94 Regionalt miljötillstånd 94 Hur når vi målen? 95 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 96 93 Ingen övergödning

Läs mer

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102)

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) DAGVATTENPOLICY HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726 Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) POLICY 1 1 POLICY 2 Policy Dagvattenpolicyn är uppdelad i generella punkter

Läs mer

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök

Läs mer

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006 Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona

Läs mer

Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla

Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla Inledning I detta redogörs för flödes- och föroreningssituationen inom Östra Torps detaljplaneområde före och efter exploatering

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i

Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i norra Stockholmsområdet NOS-dagvatten Jonas Andersson och Daniel Stråe WRS Uppsala AB Föroreningar i dagvatten Stockholm 30 november 2010 Projektet Uppföljning

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslövs kommuns allmänna avloppsanläggningar. Gäller från 1

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det?

Sura sulfatjordar vad är det? Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz -14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,

Läs mer

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan 1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse

Läs mer

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten? S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget

Läs mer

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen

Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-01-20 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Inledning 2 2.1 Definition av dagvatten 2 2.2 Problembild 2 2.3 Resurs 3 3 Miljökvalitetsmål

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Tungmetallbestämning i gräskulturer 1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012 Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge

Läs mer

Föroreningar som riskerar att hamna i dagvatten

Föroreningar som riskerar att hamna i dagvatten 2004-12-20 Dnr 2003.74 Föroreningar som riskerar att hamna i dagvatten Dagvatten som föroreningskälla När det regnar eller snöar tar nederbörden med sig föroreningar från luften. När vattnet sedan rinner

Läs mer

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP Cecilia Akselsson, Lunds Universitet Nedfall av kväve: Indikator för fem miljömål (mycket viktigt för ett till) Bara naturlig försurning Grundvatten av

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport 2015-10 Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Revaq-möte

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige) Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige) Thomas Rihm Rådgivare RVF Avfall Norge 2006-10-12 Pengar till forskning och utveckling RVF Utveckling 1 SEK/pers = ca 9 miljoner SEK/år Utvecklingssatsning

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer