MILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 1998-2002"

Transkript

1 MILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD Materialet är hämtat från

2 Beslut Kommunfullmäktige beslutade att godkänna Miljöprogram för Malmö stad I samband härmed uttalade Kommunfullmäktige, i enlighet med vad som anförts från Stadskontoret, att frågor om exploatering bör bli föremål för prövning från fall till fall i samband med översikts- och detaljplanering, domstolsprövning m.m. Kommunfullmäktige beslutade att med uttalande i enlighet med vad stadskontoret i tjänsteutlåtande anfört rörande exploatering godkänna redovisat förslag till Miljöprogram för Malmö stad inklusive mål för Malmö stad och genomförandeplan, att ersätta det år 1990 antagna miljöskyddsprogrammet, att uppdra åt kommunens samtliga nämnder att så snart som möjligt under år 1998 inarbeta miljöprogrammets mål för Malmö stad i egna verksamhetsplaner, att uppdra åt kommunens samtliga nämnder att inför varje verksamhetsår kommande år, och om möjligt redan för år 1998, i egna verksamhetsplaner inarbeta kostnadseffektiva åtgärder (valda ur programmets åtgärdskataloger eller framtagna på annat sätt) som leder mot måluppfyllelse, att uppdra åt kommunens samtliga nämnder att senast i februari månad varje år, från och med år 1999 och framåt, inlämna en årsrapport till miljönämnden med redovisning av under föregående år genomförda åtgärder samt för planerade åtgärder, att uppdra åt kommunens samtliga nämnder att så snart det kan ske lämna in en plan till miljönämnden för 1998 års miljöarbete, att uppdra åt miljönämnden att på grundval av inlämnade årsrapporter och med ledning av nyckeltal som framtages på annat sätt årligen utarbeta underlag till miljöbokslut för Malmö stad för redovisning till kommunstyrelsen, att uppdra åt miljönämnden att ombesörja att en förvaltningsövergripande styrgrupp snarast tillsättes med uppgift att samordna genomförandet av programmet dels inom kommunen, dels i förhållande till andra kommunala och regionala handlingsprogram, att uppdra åt miljönämnden att i samverkan med övriga nämnder och styrelser - införa ett miljöledningssystem i kommunen senast år utarbeta ett nytt miljöövervakningsprogram för hela kommunen, om möjligt inom ett år räknat från kommunfullmäktiges beslut - utarbeta mallar /hjälpmedel för årsrapportering - vid behov revidera åtgärdskatalogerna i programmet, samt att miljöprogrammets mål för Malmö stad avseende energianvändning och övergång till förnyelsebara energikällor skall gälla i avvaktan på att en ny energiplan framtages för kommunen. I arbetet med miljöprogrammet har ett stort antal tjänstemän från kommunen deltagit. Även ideella organisationer har lämnat synpunkter. Sammanställningen av programmet har skett på Miljöförvaltningen. Information om programmets genomförande kan lämnas av projektledaren Lars Nerpin. Upplysningar kan också lämnas av direktör Åke Larsson och avdelningschef Christer Karlsson. Programmet kan hämtas hem från förvaltningens hemsida på internet, adress Det kan även beställas från Miljöförvaltningen, Malmö. Telefon: / Telefax: Besöksadress: Bergsgatan 17. Omslag: Monika Hellekant

3 FÖRORD Kommunfullmäktige har beslutat godkänna ett nytt miljöprogram för Malmö stad. Det ersätter miljöskyddsprogrammet från 1990 som var det första samlade programmet för staden. Detta första program blev när det utkom välvilligt mottaget och fyllde inledningsvis en viktig funktion. Relativt snart blev det dock föråldrat. Efter det att kretsloppsprinciper införts som samlande begrepp för arbetet mot ett långsiktigt uthålligt samhälle och efter det att Agenda 21-arbetet påbörjats har miljöfrågorna kommit i ett delvis nytt ljus. Intresset fokuseras framför allt mot resurshushållning, förebyggande miljövård och biologisk mångfald. Arbetet för att minska utsläpp från punktkällor har varit framgångsrikt och kommer även i framtiden att vara centralt i miljöarbetet, men under nittiotalet har det blivit allt tydligare att det framför allt behövs en långtgående förändring av hela vårt produktions- och konsumtionsmönster. Programmet anger mål och föreslår åtgärder som visar hur Malmö stad kan arbeta för ett hållbart samhälle och en bättre miljö, vilket även medför minskade risker för ohälsa på grund av miljöfaktorer. Programmet förutsätter ett aktivt miljöarbete inom den kommunala organisationen. För att uppnå målen, som i en del fall är mycket långtgående, behövs dock insatser också från allmänhet, handel och näringsliv. Ett framgångsrikt miljöarbete på kommunal nivå förutsätter också att lagstiftning och ekonomiska styrmedel på nationell nivå utformas ändamålsenligt. Till alla som medverkat eller lämnat synpunkter på programmet riktas ett stort tack.

4 MILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD INNEHÅLL Sammanfattning 1 INLEDNING För kretslopp 1 Förutsättningar i Malmö 3 Mål 4 Programmets struktur och användning 5 2 PROBLEMBESKRIVNINGAR OCH MÅL Miljöskyddsfrågor: hotbilder 2.1 Klimatpåverkande gaser Uttunning av ozonskiktet Försurning av vatten och mark Fotokemiska oxidanter/marknära ozon Tätorternas luftföroreningar och buller Övergödning av vatten och mark Påverkan genom metaller Påverkan genom organiska miljögifter Nyttjande av mark och vatten som produktions- och försörjningsresurs Exploatering av mark och vatten för bebyggelse, anläggningar och infrastruktur Anspråk mot särskilt värdefulla områden Brutna kretslopp, avfall och miljöfarliga restprodukter 51 Boendemiljö och hälsa 2.13 Inomhusklimat Radon Elektromagnetiska fält 63 Livsstil och hälsa 2.16 Folkhälsoarbete i Malmö 65 3 ÅTGÄRDER 3.1 En långsiktigt hållbar utveckling Natur och bebyggelse Dricksvatten och avloppsvatten Energiförsörjning Trafik Produktion och konsumtion Avfall och återvinning Utbildning och information 96 4 GENOMFÖRANDE Genomförande i punktform 99 Miljöledningssystem 99 Gröna nyckeltal 100 Miljöövervakning 100 Kostnadsaspekter 100 REFERENSER, UNDERLAGSMATERIAL 102

5 MILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD SAMMANFATTNING Huvudmålet för Miljöprogram för Malmö stad är att Malmö under programperioden och fram till år 2005 skall ta avgörande steg i riktning mot att bli en långsiktigt hållbar kommun. Detta kan ske genom att: förbättra miljösituationen inom tolv av Naturvårdsverket angivna områden till krav som motsvarar nationella och regionala målsättningar, vilka där så är möjligt preciserats till lokala mål för Malmö stad, hushålla med naturresurser och bevara biologisk mångfald genom att tillämpa kretsloppsprinciper som vägledning för kommunens verksamhet, sprida kunskap om förutsättningar för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling, minska risken för ohälsa på grund av dålig boendemiljö. Programmet har framtagits i nära anslutning till Malmö stads Agenda 21-arbete. Det grundläggande synsättet på miljö och utveckling har sitt ursprung i bl.a. FN:s konferens i Rio de Janeiro En bakgrund samt beskrivning av programmets uppbyggnad lämnas i avsnitt 1 (Inledning). I avsnitt redovisas nationella och regionala mål samt mål för Malmö stad och i avsnitt lämnas i åtgärdskataloger förslag till åtgärder som leder mot måluppfyllelse. Mål och åtgärder inarbetas av nämnder och styrelser i egna verksamhetsplaner. Även andra åtgärder än de som upptages i programmet är då möjliga att taga med så länge de leder mot måluppfyllelse. För att säkerställa att målen så långt som möjligt nås skall miljöledningssystem och rutiner med årliga avrapporteringar, bl.a. inför stadens bokslut, införas. Folkhälsofrågor (avsnitt 2.16) med anknytning till bl.a. kost, tobak, alkohol och social välfärd har mycket stor betydelse för att nå målen men behandlas i programmet endast kortfattat på grund av att Malmö stads Välfärds- och Folkhälsokommitté, som bildades 1995, utvecklar egna program. Exempel på mål för Malmö stad är: Koldioxidutsläppen skall till år 2005 ha minskat med 25% och till år 2050 med 60-75%. Till år 2010 skall 60% av den energi som används i kommunen (exkl. trafiken) ha sitt ursprung i spillvärme och förnyelsebara energikällor. På sikt bör hela energianvändningen ha icke-fossilt ursprung. Vindkraft skall introduceras i kommunen. Utsläpp av svavel och kväveoxider från trafiksektorn skall minska med 60 respektive 40% till år 2005 och med 85 respektive 80% till år 2020 jämfört med nivåerna Utsläpp av flyktiga organiska ämnen från trafiken skall i enlighet med regionala mål ha minskat med 70% till år 2000 och med 85% till år 2020 jämfört med nivån Luftföroreningshalterna i hela staden skall år 2005 ej överstiga vad som anges i nationella och regionala mål. Utsläpp av kväve till Öresund via vattendragen i kommunen skall minska med minst 30% till år Utsläpp av kväve från kommunens reningsverk skall minska väsentligt. En effektiv markanvändning skall tillämpas för att inte vägar och bebyggelse skall ta mark i anspråk på bekostnad av biologiskt produktiva ytor. Utgångspunkten är gällande översiktsplan. Malmö stad skall arbeta för ett kretsloppsanpassat byggande i kommunen. Mängden byggoch industriavfall från Malmö som går till slutlig deponering skall minst halveras till år 2000 jämfört med nivån Mängden hushållsavfall skall halveras till år Minst 10% av den kommunägda jordbruksmarken i Malmö skall brukas med ekologiska metoder år Alla malmöbor skall beredas tillfälle att delta i skapandet av ett kretsloppsanpassat Malmö. Ansvaret för genomförandet av programmet åvilar Malmö stad, d.v.s. den kommunala organisationen. De mål som anges gäller dock hela kommunen. Målen är i flera fall långtgående och svåra att nå. Om målen skall nås krävs i praktiken alla kommuninvånares medverkan och också att samhällsutvecklingen i sin helhet sker i riktning mot kretslopp. På grund av den mycket snabba samhällsutvecklingen har programmets egen löptid satts till Härigenom finns det möjligheter att redan de första åren i nästa sekel revidera mål och åtgärdskataloger. I åtgärdskatalogerna finns uppdrag att fram till och med år 2000 utarbeta fördjupade kretsloppsanalyser inom varje samhällssektor. För att underlätta framtagandet av nästa miljöprogram, som skall kunna träda i kraft från och med år 2003, har det bedömts nödvändigt att på ett genomgripande sätt studera och sammanfatta möjligheter och svårigheter för kretslopp inom olika verksamhetsfält. Genomförande och uppföljning av miljöprogrammet beskrivs i avsnitt 4.

6 INLEDNING 1. INLEDNING För kretslopp Är ett nytt, kretsloppsanpassat Malmö möjligt? Som riktlinjer för miljöpolitiken i Sverige gäller att alla beslut skall vara inriktade mot att effektivisera resurshushållningen och främja kretsloppssamhället (1). Kommun efter kommun antar idag, i enlighet med dessa av regering och riksdag antagna miljömål, handlingsprogram för hushållning och långsiktig uthållighet. Också i Malmö har arbetet skjutit fart. Vägen är lång och hindren är många. Men sedan flera år har stadsdelar och förvaltningar, näringsliv och allmänhet på olika sätt börjat ta ansvar för en omställning i denna riktning. Utgångspunkten för detta miljöprogram är att en anpassning mot kretslopp kommer att genomföras i Malmö och att det både är möjligt och nödvändigt! Syftet med Miljöprogram för Malmö stad är att redovisa Malmö stads miljömål och att föreslå åtgärder som leder mot måluppfyllelse och mot fortsatt kretsloppsanpassning. På väg Att en förändring påbörjats är tydligt. Bland stadens invånare märks ett stort engagemang när det gäller t.ex. val av miljöanpassade hushållsvaror, källsortering och kompostering. Inom handeln syns att industrin i många branscher börjat förändra sina produkter för att göra dem mindre miljöfarliga och lättare att återvinna. Dessa ansträngningar sker många gånger genom initiativ från enskilda individer och företag utan medverkan från myndigheter. I den kommunala verksamheten, till vilken miljöprogrammet i första hand riktar sig, finns också goda exempel. Avfallshanteringens flerårsplaner har numera tydliga kretsloppsambitioner. I Malmös skolor och barnomsorg liksom på bibliotek och museer har miljöfrågorna blivit viktiga arbetsfält. Miljöhandledare och miljöombud utbildas inom hela kommunen. Hundratals ungdomar gör genom gröna jobb insatser för stadsmiljön. Ansatser sker även inom områden där förutsättningarna är svåra såsom trafik- och energisektorn. Inom VA-sektorn där förändringar måste ske utifrån mycket långa tidsperspektiv har en teoretisk diskussion inletts. Hoten finns kvar Ändå är framtiden osäker. De hot som riktas mot miljön lokalt och globalt, och därigenom också mot människan själv, har inte avklingat. Utsläpp av växthusgaser och gaser som bryter ner ozonskiktet kan ge effekter som äventyrar ekosystemens och mänsklighetens fortlevnad. Nedfallet av svavel- och kväveföreningar är i södra Sverige långt större än vad naturen tål. Många människor i Malmös centrala delar utsätts för luftföroreningar och buller i högre nivåer än gällande riktvärden. Malmös högavkastande jordbruksmark som kommer att behövas för vår långsiktiga försörjning tas i anspråk för bebyggelse och kommunikationer. Samtidigt drivs jordbruket med metoder som inte är miljöanpassade utan som medför stora läckage av kväve och fosfor. Belastningen på VA-nätet av tungmetaller och organiska miljögifter måste sänkas om slammet från Sjölunda och Klagshamns reningsverk också i framtiden skall kunna tillföras jordbruksmarken. Samtidigt har miljöproblemens karaktär förändrats. Vi har tidigare vant oss vid att kunna identifiera lätt utpekade punktkällor som orsaken till miljöförstöring. I dag fokuseras i stället alltmer på utsläppen från trafiksystemet, från jordbruket, från alla de varor som upplagrats i samhället och på avfallsupplag samt från hushållen själva. De stora materialflödena och råvaruuttagen leder också mot en bristsituation. Hela vår livsstil har satts i fråga. Agenda 21 Vid FN:s konferens om miljö och utveckling år 1992 i Rio de Janeiro enades de deltagande länderna om flera dokument. Ett av de viktigaste fick namnet Agenda 21 (2), ett världshandlingsprogram för det kommande århundradet med uppdrag åt världens länder att skapa en långsiktigt hållbar utveckling som bygger på resurshushållning och kretsloppstänkande. Arbetet förutsättes ske på alla nivåer från internationella organisationer till enskilda individer. De lokala myndigheterna i hela världen uppmanades att senast under år 1996 påbörja samråd med befolkningen och enas om en lokal Agenda 21. 1

7 INLEDNING År 1995 påbörjades Malmö stads Agenda 21- arbete. Ett visionsarbete genomfördes under En mångfald av aktiviteter växte fram inom och utom den kommunala organisationen. Under 1997 antogs Malmö stads första skrivna Agenda 21 samt en Miljöpolicy för Malmö stad. Föreliggande miljöprogram har utarbetats i nära anslutning till kommunens arbete med Agenda 21. Naturvetenskapliga utgångspunkter Ingenting försvinner - allting sprids. Detta är en ofta använd omskrivning av grundläggande naturlagar inom fysiken med hög relevans för kretsloppstänkandet. Materia och energi är oförstörbara. I ett slutet system ökar oordningen vid all omvandling av energi och materia. När vi bygger upp komplicerade och ordnade strukturer såsom maskiner, datorer och hela samhällen skapar vi alltid samtidigt oordning - miljöstörning - genom avfallsproduktion, utsläpp och förbrukning av naturresurser. Lagerresurser som fossila bränslen och metaller omvandlas och förskingras som förorenande gaser, stoft och aska. Ovanstående uttryck beskriver också kärnan i de problem som följer med vår livsstil och själva produktionen av varor i det nuvarande industrisamhället. I Sverige har vi börjat få bukt med de problem som miljövården först tog itu med d.v.s. utsläppen från industrier, energianläggningar och andra verksamheter. Men varuproduktionen i sig har inte minskat utan är tvärtom större än någonsin tidigare. Varorna medför påtagliga problem genom nedskräpning och genom att ta plats på avfallsupplagen. Men de har också på längre sikt mycket farligare effekter. Den stora ansamlingen av varor i teknosfären befaras ge upphov till fördröjda framtida utsläpp i stor skala. Genom inverkan av slitage, korrosion, utlakning, kort sagt tidens tand, kommer de varor som innehåller miljöfarliga metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen efterhand att orsaka en omfattande nedsmutsning av miljön. Härtill kommer att det växande uttaget av ändliga råvaror kommer att leda till en allt svårare försörjningssituation för kommande generationer. För flera metaller är t.ex. det globala uttaget nu så stort att vi på några få decennier kommer att ha utvunnit lika stor mängd som dessförinnan skett från bronsåldern (3). I naturen sker många materialflöden i form av kretslopp. De kan vara långsamma som de geologiska eller snabbare som vattnets kretslopp. De biologiska kretsloppen drivs av solen genom fotosyntesen där vatten och koldioxid omvandlas till kolhydrater som i sin tur är utgångspunkten för syntes av andra livsnödvändiga ämnen. Genom att jorden inte är ett slutet system utan tar emot stora mängder energi från solen har livets ordnade strukturer på detta sätt kunnat byggas upp och Sammanfattningsvis gäller följande systemvillkor för kretsloppssamhället: Uttaget av ändliga resurser måste minimeras Förbrukningen av olja, malmer och andra mineraler måste minska till vad som hinner läggas fast i jordskorpan igen. Konsumtionen av dessa råvaror måste minska till en bråkdel av dagens. Utsläppen av ämnen från samhällets produktion måste minska till en nivå som naturen kan hantera Utsläpp av naturliga ämnen som koldioxid, svaveloxider och kväveoxider måste minska. Idag släpps ämnen, som i och för sig är naturliga, ut i naturen i mängder som skadar miljön. Exempel på det är koldioxid som bidrar till växthuseffekten och svaveldioxid och kväveoxider som bidrar till försurningen. Utsläppen av kemikalier som naturen inte klarar att ta hand om måste upphöra helt. Den biologiska mångfalden måste bevaras och växter och djur måste ges utrymme Idag utrotas växt- och djurarter i en snabb takt. Naturen är mycket komplex och hela ekosystem kan kollapsa om en art försvinner. Därför måste vi se till att växter och djurarter får möjligheter att överleva. För att klara av livsmedelsförsörjningen långsiktigt måste vi också värna om utrymmet för växtligheten. Det innebär att vi i framtiden måste vara mer restriktiva med att ta mark i anspråk för vägar, bebyggelse etc. Vi måste skapa en effektiv och rättvis resursanvändning Vi måste anpassa vår livsstil efter naturens bärkraft och efter rättvisa globala förutsättningar. Hela jordens befolkning måste få möjlighet att leva i välstånd. Det måste ske utan att de tre första systemvillkoren bryts. För att det ska fungera måste vi effektivisera resursanvändningen. För oss som bor i den rika delen av världen innebär det att vår livsstil måste bli resurssnålare. 2

8 INLEDNING också ansamlats i form av stora lager av fossila material. I teknosfären sker däremot i det typiska fallet materialflödena inte i form av kretslopp utan i form av linjära flöden. Mineral och fossila bränslen tages upp ur jordens inre, omvandlas i industriella processer till varor vilka efter en kort tids användning övergår till avfall som vi har bekymmer att bli av med. Ett samhälle som på detta sätt omvandlar sina resurser (ordnade strukturer) till avfall (oordnade strukturer) kan inte överleva på lång sikt. Uppgiften är därför att åstadkomma materialkretslopp också i samhället, d.v.s. att återanvända och återvinna resurserna så länge som möjligt. Såväl energiåtgång, avfallsmängder som utsläpp är ofta mindre vid återanvändning jämfört med produktion från jungfrulig råvara. Kretsloppen i samhället måste efterhand drivas av förnyelsebar energi från sol, mark, vind och vatten. Fyra riktlinjer för miljöarbetet Följande fyra riktlinjer är grundläggande för det praktiska miljöarbetet. Avvägningsregler för tilllämpning finns i förarbeten till lagstiftning och konventionstexter (4): Försiktighetsprincipen: Brist på säkra bevis för att någonting är miljöfarligt ska inte hindra åtgärder för att motverka miljöförstöring. Utbytesprincipen: Miljöfarliga processer, produkter och kemikalier byts eller förändras till sådana som till funktionen är likvärdiga, men mindre farliga. Förorenaren betalar: En verksamhetsutövare har ekonomiskt ansvar när det gäller att förhindra att miljön skadas och för återställning av miljön i det fall skador uppstår. Arbeta förebyggande: Miljöstörningar och annan inte önskad påverkan förebyggs så att de inte behöver åtgärdas i efterhand. Miljökonsekvensbeskrivning och riktningsanalys - redskap i planering för kretslopp Miljökonsekvensbeskrivningar måste enligt gällande lag föregå alla beslut som är av större betydelse för miljön. Ett hjälpmedel för att kunna bedöma följderna av en planerad åtgärd är också kommunförbundets riktningsanalys (5) enligt vilken nedanstående frågor skall besvaras före beslut. Svaren på frågorna ger besked om den planerade åtgärden leder mot uthållighet eller om den tvärtom ytterligare förvärrar miljöproblemen. 1. Minskar energianvändningen? 2. Övergår vi till att använda förnyelsebara energikällor? 3. Ökar eller bibehålls utrymmet för naturens kretslopp? 4. Ökar eller bibehålls naturens biologiska mångfald? 5. Skapas slutna kretslopp för materia och näring? 6. Löser vi flera problem samtidigt, utan att skapa nya? 7. Tillämpar vi försiktighetsprincipen? Om alla frågorna besvaras med ja kan vi utgå från att åtgärden för oss i önskad riktning. Modeller för att kunna praktiskt tillämpa riktningsanalyser inom Malmö stad måste utformas. Systemvillkoren på föregående sida, de fyra riktlinjerna för miljöarbetet och kommunförbundets riktningsanalys har intagits i Malmö stads lokala Agenda 21. En gemensam framtid Klyftorna mellan nord och syd och mellan fattiga och rika ökar. Omkring 20% av världens befolkning i den rika delen av världen förbrukar i dag drygt 80% av de icke förnyelsebara naturresurserna. Det är också de rika länderna som svarar för de största utsläppen. Vår västerländska livsstil och vårt sätt att bruka naturen måste ändras. Vi behöver en rättvis och en hållbar utveckling där ekonomi och ekologi inte står i motsats till varandra. Vi i Malmö som bor i en expansiv region med hög resursförbrukning måste ta ett stort ansvar för att utveckla hållbara strategier för framtiden. Förutsättningar i Malmö Kommunen som aktör Kretsloppssamhället kan inte byggas uppifrån genom beslut från myndigheter utan kräver allas medverkan. Kommunerna har dock flera viktiga funktioner där man kan skapa förutsättningar för att utvecklingen går åt rätt håll. Malmö stad har ansvar för den fysiska planeringen, för barnomsorg, skolor och sjukvård, för avfallshantering och drift och underhåll av anläggningar och fastigheter, skötsel av grönområden och parker, tillsyn av miljöfarlig verksamhet m.m. Taxor och avgifter är styrmedel som kan ge goda effekter på miljöområdet. 3

9 INLEDNING En viktig förutsättning vid all planering i Malmö är de beslut i riktning mot ökande integration mellan länder och regioner som fattats under senare år. Sveriges medlemskap i EU, den dansksvenska broförbindelsen och det enade skånelänet är exempel på detta. Många miljöfrågor kan inte lösas enbart genom lokala insatser utan kräver ett gemensamt agerande. Samtidigt har ändå kommunernas roll på flera sätt accentuerats inte minst genom sin roll som pådrivare och inspiratör inom Agenda 21-arbetet. Stadsdelarnas övertagande av ansvar inom omsorg, grundskola, fritidsverksamhet m.m. har skapat nya förutsättningar för ett decentraliserat och engagerat miljöarbete. Kommunens ansvar och inflytande har minskat inom ett antal viktiga områden såsom energi, trafik och hamnverksamhet. Ansvaret har överförts till nya huvudmän genom försäljningar och bolagsbildningar. Under rubriken styrmöjligheter i avsnitten redovisas närmare för dessa förhållanden. Fysiska förutsättningar Planeringen i Malmö måste utgå från naturförutsättningarna och från befolkningens behov av en trygg försörjning också på lång sikt. Vi måste då arbeta med naturen och inte mot dess villkor. Malmö har ungefär invånare. Av antalet hushåll, omkring , är ca 80% hushåll i flerbostadshus (6). Den koncentrerade bebyggelsen medför såväl möjligheter som svårigheter. I tät stadsbebyggelse där avstånden är korta kan rationella lösningar tillämpas för avfallshantering, VAsystem och annan teknisk försörjning. Å andra sidan medför storstadsboendet svårigheter när det gäller att få till stånd uthålliga kretslopp av näringsämnen mellan tätort och landsbygd. Storstadens ianspråktagande av jordbruksmark och produktiva havsbottnar för stadsbebyggelse, industrimark och kommunikationer är vidare ett hot mot en långsiktigt uthållig försörjning. Det är nödvändigt att beslut om infrastruktur som har effekter långt in i framtiden utformas utifrån hushållningsprinciper. Skånes viktigaste naturtillgång är jordbruksmarken. I Malmö är endast en mindre del av befolkningen verksam inom jordbrukssektorn men mycket talar för att jordbruksmarken i kommunen måste värderas långt högre än vad som varit fallet under senare decennier. Klimatet är gynnsamt och lerjordarna hör till den mest högavkastande åkermarken i landet. Såväl den globala livsmedelssituationen som möjligheten att på det lokala planet skapa kretslopp för kväve och fosfor pekar på att en uppvärdering är nödvändig. Från de utanför kommunen belägna vattentäkterna, Vombsjön och borrhål i Grevie, kan ett dricksvatten av hög kvalitet beredas med måttliga behandlingsinsatser. Vid sidan av energihushållning är övergång till förnyelsebara energikällor det bästa sättet att minska beroendet av fossila bränslen. Den blåsiga skånska kusten skapar goda förutsättningar för vindkraft. Lokaliseringen av vindkraftverk kan medföra intressemotsättningar i tätt bebyggda områden och även naturvårdshänsyn kan tala mot vindkraft i känsliga områden. Vindkraft bör trots detta introduceras och likaså bör en satsning på att tillvarata solvärme komma till stånd. Biobränsle bör ha hög prioritet för fjärrvärmeproduktion. Malmös grundvattentillgångar ger vidare förutsättningar för grundvattenvärmesystem och fjärrkyla. Det kustnära läget är också gynnsamt med tanke på fiske och sjöfart. Dessa tillgångar är viktiga förutsättningar i det kommande kretsloppssamhället och kan, som en vision, utnyttjas för exempelvis en uthållig på biologiska råvaror och förnyelsebara energikällor baserad förädlingsindustri. Mål Nationella och regionala mål De övergripande nationella miljömålen är (7) att skydda människors hälsa att bevara den biologiska mångfalden att hushålla med uttaget av naturresurserna så att de kan utnyttjas långsiktigt att skydda natur- och kulturlandskapet Mot dessa skyddsvärden har Naturvårdsverket identifierat 13 allvarliga miljöhot (8): Klimatpåverkande gaser Uttunning av ozonskiktet Försurning av vatten och mark Fotokemiska oxidanter /marknära ozon Tätorternas luftföroreningar och buller Övergödning av vatten och mark Påverkan genom metaller Påverkan av organiska miljögifter Introduktion och spridning av främmande organismer Nyttjande av mark och vatten som produktionsoch försörjningsresurs 4

10 INLEDNING Exploatering av mark och vatten för bebyggelse, anläggningar och infrastruktur Anspråk mot särskilt värdefulla områden (vissa odlingslandskap och skyddsvärda områden) Brutna kretslopp, avfall och miljöfarliga restprodukter. En av hotbilderna, Introduktion och spridning av främmande organismer, behandlas inte i detta program då ämnet ligger utanför det normala verksamhetsfältet för kommunen. För varje hotbild finns preciserade nationella och regionala mål. Det är mål som antagits av regering och riksdag, eller upptagits i Länsstyrelsernas miljövårdsprogram för Skåne. De redovisas i hotbildsbeskrivningarna i avsnitt Utöver Naturvårdsverkets hotbilder behandlas i detta program kortfattat några problemområden med anknytning till närmiljö och inomhusmiljö som är viktiga för vårt välbefinnande, nämligen inomhusklimat, radon och elektromagnetiska fält. Nationella och regionala mål för dessa områden redovisas i avsnitt Mål för Malmö stad Huvudmålet för miljöprogram för Malmö stad är att Malmö under programperioden och fram till år 2005 skall ta avgörande steg i riktning mot att bli en långsiktigt hållbar kommun. Detta kan ske genom att: förbättra miljösituationen inom 12 av Naturvårdsverkets prioriterade områden till krav som motsvarar nationella och regionala målsättningar vilka där så är möjligt preciserats till lokala mål för Malmö stad, hushålla med naturresurser och bevara biologisk mångfald genom att tillämpa kretsloppsprinciper som vägledning för kommunens verksamhet, sprida kunskap om förutsättningar för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling, minska risken för ohälsa på grund av dålig boendemiljö. Preciserade mål för Malmö stad redovisas i avsnitt efter de nationella och regionala målen. Programmets struktur och användning Avgränsningar Miljöprogrammet är ett policy- och styrdokument i likhet med flera andra övergripande planer i kommunen. De viktigaste av dessa är översiktsplan, trafikmiljöprogram, energiplan, vattenplan, grönplan och avfallsplan. Program för förebyggande hälsovård och social välfärd utvecklas inom stadens folkhälsoarbete. Dessutom kan på regional nivå nämnas Länsstyrelsernas gemensamma miljövårdsprogram för Skåne och SYSAV:s regionala kretsloppsplan. Programmet är således översiktligt. Det måste följas upp med en planering i nämnder och styrelser. De viktigaste tankegångarna från Malmö stads trafikmiljöprogram har inarbetats i miljöprogrammet. De mål för Malmö som anges i programmet avser hela kommunen. Ansvaret för genomförande kan i detta program dock bara åläggas Malmö stad. I praktiken behövs dock allas medverkan om kretsloppssamhället skall kunna förverkligas. Alla delar av samhället berörs direkt eller indirekt. Detta miljöprogram riktar sig således i första hand till nämnder och förvaltningar i Malmö stad samt till de bolag där Malmö stad har inflytande. Inriktningen på programmet är sådan att det i första hand ger vägledning för kommunens eget miljöarbete. Programmet berör dock, t.ex. i åtgärdsdelen, även hushåll, handel, andra myndigheter och näringsliv. Programmet är problemorienterat. Programmet har således inte ambitionen att ge uttömmande beskrivningar av alla miljöfrågor utan koncentreras kring prioriterade hotbilder och problemområden. Folkhälsoarbetet i Malmö, som är en viktig del av Agenda 21-arbetet, behandlas i detta miljöprogram bara kortfattat (avsnitt 2.16) eftersom Välfärdsoch Folkhälsokommittén här utarbetar egna mål och åtgärdsprogram. Korta anvisningar för läsare och brukare Avsnitt 1 i miljöprogrammet ger en beskrivning av programmets uppläggning och några av förutsättningarna i Malmö för en övergång till ett mer resursbevarande samhälle, ett kretsloppssamhälle. I avsnitt ges beskrivningar av aktuella hotbilder för den yttre miljön. Hotbilderna är i huvudsak de samma som Naturvårdsverket och Länsstyrelsen arbetar med. I avsnitt lämnas korta beskrivningar för utvalda problemområden som rör boendemiljö och hälsa. I slutet av varje avsnitt redovisas preciserade nationella och regionala mål samt preciserade mål 5

11 INLEDNING för Malmö stad. Avsnitt 2.16 behandlar folkhälsoarbetet i Malmö. Åtgärder för att uppfylla målsättningarna redovisas i avsnitt 3 som har fått en sektorsvis indelning. Anledningen till detta är att man då på ett tydligare sätt kan visa hur åtgärder kan genomföras och vem som kan svara för genomförandet. Till varje sektor lämnas också en kort beskrivning av utgångsläge, vad en kretsloppsanpassning kan innebära samt en beskrivning av vilka styrmöjligheter kommunen har. Den sistnämnda frågeställningen är avgörande för att bedöma vilka åtgärder som kan komma i fråga. Programmets genomförande och uppföljning behandlas i avsnitt 4. Programmet tillämpar målstyrning. Huvudtanken är att nämnder och styrelser skall införliva angivna mål för Malmö stad i sin egen verksamhetsplanering. De åtgärdsförteckningar som tages upp i programmet skall tjäna som kataloger där de mest kostnadseffektiva kan väljas för att nå angivna mål. De inarbetas i varje enhets egen budget och planering. Det är naturligtvis även möjligt att då taga in också andra åtgärder än de som förtecknats i miljöprogrammet. Det föreslås också att fördjupade analyser av möjligheter till kretsloppsanpassningar genomföres till år 2000 i alla samhällssektorer för att ge ett bra underlag inför en revision av programmet till år Miljöledningssystem införs för att ge en samlande ram omkring kommunens miljöarbete. Tidtabell: Första kvartalet 1998: Miljöprogram för Malmö stad fastställes. Programmet innehåller mål och åtgärdsförslag. En förvaltningsövergripande styrgrupp tillsättes med uppgift att samordna genomförandet av programmet. Januari 1998-december 1998: Nämnder och styrelser inarbetar så snart det kan ske mål och åtgärder i egna verksamhetsplaner : åtgärder genomföres syftande till att målen i programmet skall nås. Arbetet med åtgärder fortsätter även efter år 2002, dock med hänsyn till genomförd revision av programmet som skall ske till slutet av detta år : Ett miljöledningssystem för Malmö stad införes för att ge stadens framtida löpande arbete inom miljöområdet en gemensam ram. Samtidigt genomföres fördjupade kretsloppsanalyser inom varje samhällssektor i Malmö. Dessa skall ta såväl lokala som regionala och globala hänsyn. Analyserna skall utgöra grundval till kommande revision av Malmö stads miljöprogram : Malmö stads miljöprogram revideras så att ett nytt program kan gälla från den 1 januari år I programarbetet skall då ingå att försöka se vilka gemensamma nämnare som kan utläsas i framtagna sektorsanalyser (syntesförsök). 6

12 2. PROBLEMBESKRIVNINGAR OCH MÅL 2.1 KLIMATPÅVER- KANDE GASER Problembeskrivning Följderna av växthuseffekten kan bli dramatiska och få oöverskådliga konsekvenser för allt levande på jorden. FN:s klimatpanel, IPCC, anser att utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, medför att medeltemperaturen i atmosfären kan komma att stiga med ca 2-4 C det närmaste århundradet. Temperaturökningen i atmosfären medför stigande havsvattentemperaturer samt eventuellt en ökad avsmältning av havsisarna och glaciärerna. Havsvattnets större volym medför att havets yta befaras stiga med mellan 20 och 80 cm fram till år Under 1900-talet anses havsytan ha stigit med cm. Den uppmätta temperaturökningen (figur 2.1.1) sedan år 1900 är ca 0,5-0,6 C (9). 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3-0, Figur Jordens medeltemperaturavvikelse i o C sedan 1860 jämfört med medeltemperaturen under perioden (9). Stora områden längs med kusterna påverkas då havsytan stiger. Länder och områden som är särskilt utsatta är Holland, Bangladesh, Florida och sydostasiatiska övärlden. Även Sverige och förhållandena kring Malmö skulle påverkas, med följd att det lokalt skulle behövas byggas omfattande invallningar. Klimatförändringar på land kommer också medföra omfattande problem såsom ökenutbredning och på andra håll tvärtom ökad nederbörd som skapar översvämningar och erosion. Klimatzonsförskjutningar får stora konsekvenser för flora och fauna, då ekosystemen inte hinner anpassa sig. I vissa regioner kan jordbruket påverkas. Detta drabbar troligen i första hand U-länderna där jordbruket utgör större delen av BNP. Osäkerheten i de olika scenarierna är mycket stor. Detta innebär svårigheter att kunna förutse var, när och hur klimatskadorna skall komma att inträffa. Den av människan förstärkta växthuseffekten är ett allvarlig miljöhot. Samtidigt är växthuseffekten också av stor betydelse för jordens strålningsbalans och en förutsättning för livet på jorden. Utan växthusgaserna och vattenångan i atmosfären skulle jordens medeltemperatur vara ca -18 C i stället för +15 C. Växthusgaserna De viktigaste växthusgaserna är koldioxid, metan, dikväveoxid, HFC- och FC-föreningar och ozon. De olika gaserna har olika stor värmehöjande effekt beräknat under 100 år (tabell 2.1.1) vilket brukar anges med GWP-index (Global Warming Potential). Tabell GWP-index för några växthusgaser (10). ÄMNE GWP-index 100 år Koldioxid 1 Metan 21 Dikväveoxid 270 HFC-föreningar 1200 FC-föreningar 8500 De totala antropogena utsläppen av koldioxidekvivalenter från alla jordens länder är ca Mton per år (9). Koldioxid svarar för mer än 50% av effekten (11) och bildas bl.a. vid förbränning av fossila bränslen så som kol, olja m.m. Förbränning av biomassa anses inte ge nettotillskott av koldioxid till atmosfären eftersom motsvarande mängder tidigare tagits upp via fotosyntesen. Luftens koldioxidhalt har ökat från ca 280 till 358 ppmv från förindustriell nivå till år 1994 (9). Metan uppkommer vid naturliga processer, i huvudsak syrefri nedbrytning i myrar och vattendränkta marker. Antropogena metanutsläpp sker från bl.a. avfallsdeponier, idisslande djur och olika förbränningsprocesser. De antropogena dikväveoxidutsläppen är liksom för metan betydligt mindre än de naturliga källor- 7

13 na. Huvudsakligen emitteras dikväveoxid från olika markprocesser, förbränningsanläggningar, vägtrafik, industri och gödselanvändning. Stabila fluorföreningar har en mycket stor global uppvärmningspotential (högt GWP index). Däremot är utsläppsmängderna små. Uppehållstiden i atmosfären kan vara tals år. De används som köldmedier, bl.a. som ersättare för freoner (CFC). Freoner (CFC) anses inte ge något bidrag till växthuseffekten eftersom de bryter ned det stratosfäriska ozonet i motsvarande mängd. Bedömningen av bidraget till växthuseffekten från de gaser som huvudsakligen inverkar indirekt genom bildning av troposfäriskt ozon (marknära ozon) är mycket osäker och därför finns inte något GWP-index för dessa gaser. Globala utsläpp och global rättvisa Utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid, har samma effekt oavsett om de släpps ut i Malmö eller någon annanstans på jorden. För att undvika oacceptabla förändringar av ekosystemen antas att temperaturförändringarna inte får överstiga 0,1 C per årtionde eller 2 C totalt över förindustriell nivå (11). För att förhindra en sådan utveckling bör de globala utsläppen minska med 50-60% under de närmaste 50 åren. För att detta skall kunna ske och för att möjliggöra ett rättvist miljöutrymme och en utveckling i jordens fattiga länder bör industriländerna minska sina utsläpp med 80% (12). Figur visar utsläppen av koldioxid per capita i olika länder, områden och i Malmö stad. Malmöbons utsläpp, ca 6 ton per år, är väsentligt mindre än USA-medborgarens men långt större än Indierns. Normalsvensken släpper ut ca 8 ton per år USA Ton /capi ta Ryssland Västeuropa Sverige Figur Utsläpp av koldioxid per capita 1990 för olika länder och områden i världen samt för Malmö (9). Den heldragna linjen visar nivån för det globala medelvärdet. Den streckade linjen visar den nivå till vilken utsläppen bör minska om önskvärd hänsyn tas till risken för klimatförändringar. Malmö Kina Afrika Indien Svenska utsläpp Räknat som koldioxidekvivalenter uppgår de svenska antropogena utsläppen till ca 70 Mton per år. Omkring 80% härav beror på koldioxid. Metan svarar för ca 14% och de andra ämnena bara för några få procent av effekten (10). De fossila bränslena är basen för det svenska energiförsörjnings- och transportsystemet. Utsläppen av koldioxid i Sverige, totalt ca 60 Mton/år, fördelar sig på sektorerna samfärdsel 38%, energi 30%, industri 30% och övrigt 2% (12). De antropogena utsläppen av metan i Sverige är ca 490 kton/år, varav ca 300 kton från deponier. De naturliga utsläppen är nästan kton/år. Större delen av detta kommer från våtmarker. De antropogena utsläppen av dikväveoxid är ca 25 kton/år, medan de naturliga utsläppen är ungefär 40 kton/år (10). Utsläpp i Malmö Utsläppen av koldioxid i Malmö (tabell 2.1.2) uppgick 1995 till ca kton. Knappt halva mängden, ca 600 kton, kom från energisektorn. Trafiksektorn svarade för ca 560 kton och industrisektorn för 165 kton. Under perioden 1980 till 1995 minskade utsläppen med 44% eller ca kton. Minskningarna har skett inom energi- och industrisektorerna, 62 respektive 46%, medan utsläppen från trafiksektorn ökat med 16% under denna period. Tabell Beräknade koldioxidutsläpp i Malmö, kton/år (13) Vägtrafik Arbetsmaskiner Järnväg Sjöfart Flyg Industri Energi TOTALT Räknat från basåret 1990 till 1995 har utsläppen minskat med 9%. Industrins utsläpp har minskat med 27%, medan utsläppen från trafiken och energisektorn minskade med 7 respektive 5%. Så långt uppfylls alltså det nationella miljömål, som säger att utsläppen av koldioxid inte skall öka mellan 1990 och Större punktutsläpp Tabell redovisar de större punktutsläppen av CO 2 i f.d. Malmöhus län år Rangordningen i tabellen markerar endast storleken på utsläppen och inte anläggningarnas miljöprestanda. Helene- 8

14 holmsverket (Malmö Värme AB, HVK) som hör till fjärrvärmenätets anläggningar i Malmö, har de största utsläppen. Andra verksamheter i Malmö med stora utsläpp är Nordisk Carbon Black AB (kimröksfabrik) och SYSAV AB (avfallsvärmeverk). Tabell Större punktutsläpp av CO 2 år 1994 i f.d. Malmöhus län (14). Utsläppskälla Kommun Utsläpp (kton) Malmö Värme AB, HVK Malmö 362 Helsingborgs Energi AB,VHV Helsingborg 334 Höganäs AB Höganäs 165 Nordisk Carbon Black AB Malmö 84 Danisco Sugar, Jordberga Trelleborg 72 SYSAV AB Malmö 71 Kemira Kemi AB Helsingborg 61 Danisco Sugar, Örtofta Eslöv 60 Lunds Energi AB, GTKVV Lund 55 Boliden Bergsöe AB Landskrona 53 Danisco Sugar, Köpingebro Ystad 51 Lunds Energi AB, LHVC Lund 35 Trender Utsläppen av växthusgaser (koldioxid) har minskat något sedan 70-talet, men de flesta prognoser förutser en svag ökning t.o.m Mton/år Figur Svenska koldioxidutsläpp i Mton/år och en prognos till 2005 (9). Mål Internationella överenskommelser Vid Riokonferensen 1992 skrevs en klimatkonvention under. Man enades om vissa åtaganden men inte om utsläppsbegränsningar, varför förhandlingarna fortsätter (15). Vid EU:s miljöministermöte i mars 1997 träffades en överenskommelse om att föra fram ett förslag att minska utsläppen med 15% till år 2010 (16). Nationella mål Miljömål Det övergripande målet är att begränsa de av människan orsakade klimatförändringarna så att de kan klaras med naturlig anpassning. Medeltemperaturen får öka med högst 0,1 C per årtionde och den totala ökningen begränsas till 2 C över förindustriell nivå (15). Åtgärdsmål Koldioxidutsläppen från fossila källor bör, i enlighet med klimatkonventionen, stabiliseras år 2000 till 1990 års nivå för att därefter minska. Metanutsläppen från avfallsupplag bör minska med 30% till 2000 (15). Regionala mål Miljömål Det regionala miljömålet överensstämmer med det nationella miljömålet (15). Åtgärdsmål Koldioxidutsläppen från användning av fossila bränslen skall stabiliseras år 2000 till 1990 års nivå för att därefter minska (15). De antropogena metanutsläppen skall minska med 20% till 2000 i förhållande till 1990 års nivå (15). Utsläppen av dikväveoxid samt HFC- och FCföreningar, räknat som samlad växthuseffekt, skall inte öka till 2000 i förhållande till nivån 1990 (15). Förutsättningar för en minskning av den totala energiförbrukningen samt en ökad användning av förnyelsebara bränslen och energikällor i Skåne skall utredas till 1996 (15). Mål för Malmö stad Mål för Malmö stad överenstämmer med nationella och regionala mål med följande tillägg: M1 Koldioxidutsläppet från användning av fossila bränslen skall från vardera trafik-, energi- och industrisektorn minska med minst 25% till år 2005 räknat från år Detta innebär en sammanlagd minskning med ca 30% jämfört med basåret kton Utsläpp av koldioxid Mål 2005 År Energi Industri Trafik 9

15 M2 Till mitten av nästa sekel gäller som preliminärt mål att de totala koldioxidutsläppen i Malmö skall minska med 60-75% jämfört med 1990 års nivå. M3 Underlag för att taga fram mål och åtgärdsförslag för övriga växthusgaser skall tagas fram senast år Hänvisning till åtgärder Förslag till åtgärder som leder mot måluppfyllelse lämnas i avsnitt 3.2 Natur och bebyggelse, 3.4 Energiförsörjning, 3.5 Trafik och i avsnitt 3.6 Produktion och konsumtion. Samtliga avsnitt berör dock växthuseffektens problem direkt eller indirekt. 10

16 2.2 UTTUNNING AV OZONSKIKTET Problembeskrivning Ozonskiktet bildades för hundratals miljoner år sedan, då syret blev en vanlig komponent i jordens atmosfär. I likhet med växthuseffekten är den nu pågående uttunningen av ozonskiktet ett globalt problem som påverkar eller kan påverka ekosystemen över hela jorden. Ozon är en gasformig molekyl, som består av tre syreatomer. Huvuddelen (90%) av jordens ozon finns i stratosfären och till största delen mellan 15 och 30 km höjd ovan jordytan. Ozonskiktet filtrerar bort skadlig kortvågig ultraviolett (UV) strålning som för ögat är osynlig. Effekter När ozonskiktet tunnas ut till följd av utsläpp av klorerade och bromerade ämnen ökar risken för skador på växter, djur och människor. Hos människan är de medicinska konsekvenserna vid en ökad exponering för UV-strålning bland annat grå starr, försvagat immunförsvar samt olika cancerformer, främst i huden. Det finns beräkningar som tyder på att antalet cancerfall ökar med 3% vid en genomsnittlig uttunning av ozonskiktet med 1%. För Skåne motsvarar detta fall av hudcancer per år (15). Växtplankton vid iskanten i Antarktis har, enligt en studie, minskat med 6-12% som en följd av ökad UV-strålning. Plankton utgör basen i havets ekosystem och på sikt kan därför förändringar rubba hela ekosystemet. Dessutom anses att den allvarligaste effekten återfinns hos tidiga stadier av fisk, räkor, krabbor, amfibier och andra djur. Reproduktiviteten hos dessa minskar vilket leder till att populationerna högre upp i näringskedjan minskar. Detta är i sin tur allvarligt då mer än 30% av det animaliska protein som vi människor konsumerar globalt kommer från haven (17, 18). Lång bromssträcka I stratosfären sker en ständig bildning och nybildning av ozon genom fotokemiska reaktioner. Bildningen av ozon sker genom att UV-strålningen sönderdelar syrgasmolekyler till fria syreatomer som sedan kan reagera med andra syrgasmolekyler till ozon. De ozonnedbrytande ämnena har en katalyserande effekt, d.v.s. de förbrukas nästan inte själva utan används om och om igen. Tusentals ozonmolekyler kan brytas ned av en enda kloratom. Många av ämnena är också stabila och har en lång livslängd. Detta innebär att bromssträckan för att minska ozonnedbrytningen är mycket lång. Även om utsläppen av ozonnedbrytande ämnen upphör idag tar det ca 100 år innan skiktet är återställt. Ozonhål Minskningen av ozonskiktet är störst över polerna, särskilt Antarktis, beroende på att låga temperaturer i atmosfären frisätter ozonnedbrytande kloroch bromradikaler. Under vårmånaderna har ozonmängderna över Antarktis minskat till nästan en tredjedel av de ursprungliga värdena och man talar om ett ozonhål. Tio år efter ozonhålets upptäckt år 1985, konstateras att förutom att själva hålen kommer tidigare, är större och djupare så finns signaler på ozonuttunning även under sommarmånaderna. Över Arktis har uttunningen inte hunnit lika långt. Ozonskiktet har dock över det norra halvklotet i genomsnitt minskat med ca 5% sedan De nordiska länderna tillhör de allra mest utsatta när det gäller detta miljöhot eftersom området är ett av de tätast befolkade i närheten av en pol (17, 18). Ozonnedbrytande ämnen Effekten på ozonskiktet (ODP = Ozone Depletion Potential) varierar för olika ämnen och ställs i relation till CFC 11 som har värdet 1 (18). CFCföreningar, fullständigt halogenerade klorfluorkarboner, är mycket stabila och transporteras ända upp i stratosfären. Här frigörs klor som bryter ned ozonet till syrgas. ODP för CFC- föreningar varierar mellan 0,6 och 1. HCFC -föreningar är ofullständigt halogenerade klorfluorkarboner (ODP 0,02-0,15). De är mindre stabila och bryts huvudsakligen ned i den lägre delen av atmosfären. HCFC kom tidigt att ses som ett alternativ för många av de tillämpningar där CFC tidigare använts, huvudsakligen i kylanläggningar och vid skumplasttillverkning. Haloner (ODP 3-10) är en typ av bromerade klorfluorföreningar som huvudsakligen används som brandsläckningsmedel. HBFC (ODP 0,02-7,5) är ofullständigt bromerade fluorkarboner som introducerats som alternativ till haloner. 1,1,1-trikloretan (ODP 0,1) och koltetraklorid (ODP 1,1) är industrikemikalier vars användning numera är liten. Metylbromid (ODP 0,7) är ett gasformigt bekämpningsmedel som används mot skadeinsekter t.ex. i kvarnar. Lustgas eller dikväveoxid bryts ned i at- 11

17 mosfären till kväveoxider som i sin tur bryter ned ozonskiktet. De huvudsakliga antropogena lustgaskällorna är olika förbränningsprocesser samt konstgödselhantering. Minskad användning Avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen har gått mycket fort i Sverige och användningen har minskat från ca ton till ca 550 ton från 1988 till 1994 (17). För de olika ämnena finns avvecklingsplaner där det anges hur länge ett visst ämne får användas för olika ändamål. De flesta avvecklingsplaner har sista datum mellan 1995 och Vissa dispensmöjligheter finns. Utsläpp i Malmö I Malmö är det vanligaste användningsområdet inom livsmedels- och restaurangbranschen och därefter inom fastighetsförvaltningsbranschen. Som en följd av detta är kylaggregat vanligast förekommande och därefter luftkonditioneringsaggregat, frysaggregat och värmepumpsaggregat i nämnd ordning. Ser man däremot till de totala mängderna CFC så används den största mängden i värmepumpsaggregat, då mer än hälften används i en och samma anläggning. I Malmö har Miljöförvaltningen sedan 1990 samlat in uppgifter om installerad och förbrukad mängd CFC, HCFC och HFC 1. År 1995 var mängden installerad köldmedium totalt 130 ton varav ca 50 ton CFC, ca 60 ton HCFC och 20 ton HFC. Under 1995 släpptes knappt 14 ton ut till atmosfären. I mitten av åttiotalet fanns i Malmö 14 kemtvättar som tvättade med lösningsmedel av freontyp. Den sammanlagda förbrukningen uppgick till ca 10 ton per år. All denna användning har upphört (19). I Malmö har också funnits ett mindre antal verkstadsindustrier som använt lösningsmedel av freontyp för rengöring av kretskort. Det sammanlagda kända utsläppet uppgick till ca 1 ton per år. Denna användning har upphört. Från och med den 1 januari 1995 är kommunerna skyldiga att samla in och ta om hand kasserade kylmöbler på ett ur miljösynpunkt godtagbart sätt. Det innebär att CFC och HCFC samlas in från såväl köldmedium som isolering. Detta sker i Malmö med en mobil återvinningsanläggning. I Malmö finns ca 20 anmälningspliktiga anläggningar som innehåller haloner. Den totalt installerade mängden uppgår till ca 15 ton. Utsläppen för- väntas upphöra från 1 januari Användningen är då förbjuden. Utbildning Utbildning av kylteknisk personal sker på Citadellskolan i Malmö. Mål Internationella överenskommelser Flera internationella överenskommelser har ingåtts för att skydda ozonskiktet inom ramen för det så kallade Montrealprotokollet (15). Nationella mål Miljömål Det övergripande målet är att förhindra att farlig ultraviolett strålning skadar naturen och människors hälsa till följd av uttunningen av det skyddande stratosfäriska ozonskiktet (15). Åtgärdsmål Förordningen om ämnen som bryter ned ozonskiktet förbjuder all användning av ozonnedbrytande ämnen i Sverige med vissa undantag. För köldmedierna CFC, HCFC och för halon kan avvecklingsplanen sammanfattas: 1 januari 1998: CFC- stopp vid påfyllning. HCFCstopp vid nyproduktion. Halonförbud. 1 januari 2000: CFC förbjudet som köldmedium. 1 januari 2002: HCFC- stopp för påfyllning. Tillverkning, användning m.m. av 1,1,1-trikloretan och koltetraklorid är förbjuden i Sverige. Regler om dispenser finns. Kemikalieinspektionen har beslutat om stegvis avveckling av metylbromid som inte är tillåtet efter år För detaljerade bestämmelser hänvisas till lagstiftning. Regionala mål Miljömål Det regionala miljömålet överensstämmer med det nationella miljömålet (15). Åtgärdsmål Avvecklingen i länet av de ozonnedbrytande ämnena skall följa den nationella planen (15). Läckaget av CFC och HCFC från anmälningspliktiga anläggningar skall inte överstiga 5% av installerad mängd (15). 1 Ej ozonnedbrytande 12

18 Mål för Malmö stad Mål för Malmö stad överenstämmer med nationella och regionala mål med följande ändringar och tillägg: M4 I Malmö skall läckaget av CFC respektive HCFC från anmälningspliktiga anläggningar inte överstiga 3% av installerad mängd. Det förutsättes att utsläppet av CFC upphör från och med den 1 januari år M5 I Malmö skall isolermaterial i byggnader, på rörledningar m.m. vid rivningar och ombyggnader omhändertagas så att läckaget av ozonnedbrytande ämnen blir så litet som möjligt. Hänvisning till åtgärder Förslag till åtgärder som leder mot måluppfyllelse lämnas i avsnitt 3.4 Energiförsörjning, 3.6 Produktion och konsumtion och i avsnitt 3.7 Avfall och återvinning. 13

19 2.3 FÖRSURNING AV VATTEN OCH MARK Problembeskrivning Försurningen av vatten och mark har ökat kraftigt efter andra världskriget och betraktas idag som ett av de största miljöproblemen i Sverige. Större delen av den svenska berggrunden består av urberg med liten förmåga att motstå ph-förändringar. De mest utsatta delarna i Skåne är de norra delarna av landskapet samt åsarna i mellersta Skåne. I övriga delar av landskapet motverkar den kalkrika berggrunden och lerjordarna delvis försurningen. Alkaliniteten i Malmös vattendrag (20) är hög. Försurningen slår ut många arter och orsakar därmed en minskning av den biologiska mångfalden i skog, mark, sjöar och vattendrag. Av svenska sjöar är ungefär en femtedel skadade av försurning, men i ca sjöar har situationen förbättrats genom kalkning (21). Skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga befaras också minska till följd av näringsurlakning från marken. Ett ökat metallinnehåll i yt- och grundvatten, på grund av urlakning från marken, påverkar vattnets användbarhet främst för enskild förbrukning. Markförlagda konstruktioner och anläggningar av olika slag såsom rörledningar, kablar och cisterner påverkas i sur miljö genom en ökad korrosion. En negativ effekt är också en ökad vittring av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och fornlämningar. En inventering av natursten i byggnader (22) visar att av 180 objekt som undersöktes i Malmö stad är ungefär hälften av alla objekt skadade. 23% har akuta skador. Av de identifierade bergarterna är det Övedssandsten, tysk sandsten, dankalksten och Yxhultskalksten som har akuta skador. Bland de byggnader i Malmö som fått objekt renoverade kan nämnas Sjöbergska huset, Apoteket Lejonet, Gleerupska huset, Rosenvingehuset och Jörgen Kocks gård. Försurningens orsaker Det är främst nedfall av luftburna föroreningar, bestående av svavel och kväve som orsakar försurningen. Människan har gjort stora ingrepp i svavlets och kvävets kretslopp. Sedan industrialiseringen inleddes har jordens svavelomsättning i stort sett fördubblats. Också kvävets kretslopp har rubbats genom förbränningsprocesser, framställning av handelsgödsel och genom ökad djurhållning. Vid förbränning av kol och olja bildas svaveldioxid som i atmosfären oxideras vidare till svavelsyra. Kväveoxider bildas vid förbränning dels på grund av bränslets kväveinnehåll och dels på grund av reaktion mellan förbränningsluftens kvävgas och syrgas. I atmosfären bildas salpetersyra genom oxidation av kväveoxiderna. Luftföroreningarna kan transporteras långa sträckor innan de faller ned vid regn eller som torr deposition. Försurningen är därmed ett gränsöverskridande problem och det är viktigt att bedriva ett internationellt arbete med att minska utsläppen. Även ammoniakutsläppen, vilka främst kommer från naturgödsel, bidrar till försurningen. Nedfallet av kväve över Sverige härstammar till ca 60% från utsläpp av kväveoxider och ca 40% från utsläpp av ammoniak (23). Ammoniak faller ner förhållandevis nära utsläppskällan. Ammoniaknedfallet kan därför reduceras betydligt genom arbete regionalt och lokalt. Skogsbruket leder i sig till en försurning av marken. I norra Sverige står skogsbruket för så mycket som halva markförsurningseffekten (24). Plantering av gran har en försurande inverkan. Vulkanisk aktivitet och avdunstning från hav utgör de största naturliga källorna till luftutsläpp av svaveldioxid. Kritisk belastning Hur stort nedfall av försurande ämnen tål naturen i Skåne? Ett sätt att definiera den s.k. kritiska belastningen är: Den högsta belastning som inte leder till långsiktiga negativa effekter hos de mest känsliga ekosystemen (23). Känsligheten för nedfall av svavel i skogsmark varierar inom Skåne. Västra Skåne är förhållandevis okänsligt och tål en belastning på kg svavel/ha och år. Känsligheten för nedfall av kväve är också olika för olika naturtyper. När det gäller risker för utarmning av floran anges att en större tillförsel än 5-20 kg kväve/ha och år innebär stora risker för negativa effekter (25). För att undvika bestående skador får inte nedfallet i Skåne på sikt överstiga 3 kg svavel/ha och år respektive 5 kg kväve/ha och år (26). Den kritiska belastningen för kulturföremål som påverkas av tätortsluft är för svaveldioxid högst 5 g/m 3 och för kvävedioxid 20 g/m 3 (27). Belastning i Malmö Belastningen av svavel i Malmö kommun uppgår till 7-9 kg/ha och år. Belastningen av kväve är 8-14

20 12 kg/ha och år. De ovan nämnda belastningsgränserna för bestående skador överskrids således. Koncentrationerna för svaveldioxid i luft ligger i större delen av Malmö på 5-10 g/m 3 vilket är något över den kritiska belastningsgränsen för kulturföremål. Halten av kväveoxider i Malmöluften ligger på g/m 3, också det över den kritiska nivån. Utsläpp i Sverige I Sverige stod 1994 industrisektorn för 37% av svavelutsläppen. Energisektorn, med förbränning av kol och olja för värme- och elproduktion, svarade för 36%. Transportsektorn gav ett bidrag på 25% och här stod sjöfarten för 22% av utsläppen i landet medan vägtrafik och arbetsmaskiner svarade för 2 respektive 1%. De totala svaveldioxidutsläppen var ton. Jämfört med 1980 hade utsläppen minskat med 81% (28). Transportsektorn svarade år 1994 för hela 83% av kväveoxidutsläppen med bidrag på 43% från vägtrafik, 20% från arbetsmaskiner, 18% från sjöfart och 2% från flyg. Energi- och industrisektorn bidrog endast i mindre omfattning till dessa utsläpp, 10% respektive 7%. De sammanlagda utsläppen i Sverige 1994 var ton, en minskning med 13% jämfört med 1980 (28). En betydande del av framtida utsläppsminskningar måste ske inom sjöfarten. En principöverenskommelse om sådana har också nåtts mellan Sjöfartsverket, Sveriges Hamn- och Stuveriförbund och Sveriges Redareförening (29). För ammoniakutsläppen är hanteringen av handelsoch stallgödsel inom jordbruket den dominerande källan. Under nittiotalets första år har utsläppen i Sverige legat på ton (28). Utsläpp i Malmö Svaveldioxidutsläppen har som framgår av tabell minskat avsevärt i Malmö under perioden , från ca ton till ca 1400 ton eller med hela 91%. Tabell Beräknade svaveldioxidutsläpp i Malmö, ton/år (13) Vägtrafik Arbetsmaskiner Järnväg Sjöfart Flyg Industri Energi TOTALT År 1995 svarade transportsektorn för 43% av utsläppen. Sjöfarten stod här för 24%, vägtrafiken för 13% och arbetsmaskiner för 6% av utsläppen i kommunen. Energisektorn svarade 1995 för 39% av utsläppen och industrisektorn för 18%. Den stora minskningen efter 1980 beror framför allt på att energisektorn och industrisektorn har reducerat sina emissioner med 96 respektive 86%. Transportsektorn har bara minskat utsläppen med 23%. De nationellt och regionalt uppställda åtgärdsmålen för minskade svavelutsläpp (65% minskning och 80% minskning ) är redan uppfyllda i Malmö. Den största potentialen för fortsatt utsläppsminskning torde finnas inom transportsektorn, däribland sjöfarten. Kväveoxidutsläppen i Malmö (tabell 2.3.2) har inte minskat i samma utsträckning. Totalt har en reduktion skett från ca ton år 1980 till ca ton år 1995 eller med 31%. Transportsektorn svarade år 1995 för 86% av utsläppen, fördelat främst på vägtrafik 47%, sjöfart 19% och arbetsmaskiner 18%. Energisektorn stod 1995 för 10% och industrisektorn för 4% av utsläppen i Malmö. Den utsläppsminskning som skett sedan 1980 beror på att energisektorn och industrisektorn reducerat sina utsläpp med 78 respektive 60%. Transportsektorns totala utsläpp är i det närmaste oförändrat; för sjöfart och arbetsmaskiner noteras t.o.m. ökade utsläpp. Tabell Beräknade kväveoxidutsläpp i Malmö, ton/år (13) Vägtrafik Arbetsmaskiner Järnväg Sjöfart Flyg Industri Energi TOTALT Det nationella målet att begränsa kväveoxidutsläppen med 30% till år 1995 jämfört med nivån 1980 har uppnåtts i Malmö. De regionala målen för år 2000 har redan uppnåtts för energi- och industrisektorn (mer än 50% minskning jämfört med nivån 1980). Inom trafiksektorn har det regionala målet (40% minskning) ännu inte nåtts. Också för kväveoxider är möjligheterna till framtida begränsningar störst inom trafiksektorn. Ammoniakförlusterna i kommunen, totalt ca 75 ton per år, härrör till ca 45% från djurhållning. Konstgödning m.m. står för ca 15% av utsläppen 15

21 och ca 40% härrör från övriga utsläpp såsom sällskapsdjur, växthusodling och enskilda avlopp (25) Det svavel som faller ned i Malmö kommer till 94% från källor utanför kommunen. Samtidigt exporteras 99% av Malmös svavelutsläpp till områden utanför kommunen. Kvävenedfallet har till 97% sitt ursprung utanför kommunen och 99,8% av kväveutsläppen exporteras till områden utanför kommunen. Exporten av svavel och kväve är 7,5 respektive 14 gånger större än importen (figur 2.3.1). 80 ton 180 ton 5 ton MALMÖ <5 ton MALMÖ 600 ton ton SVAVEL KVÄVE Figur Nedfall och utsläpp av svavel och kväve i Malmö. Större punktutsläpp De större punktutsläppen år 1994 av svaveldioxid och kväveoxider i f.d. Malmöhus län redovisas i tabell respektive tabell Tabell Större punktutsläpp av svavel (SO 2 ) år 1994 i f.d. Malmöhus län (14). Utsläppskälla Kommun Utsläpp (ton) Boliden Bergsöe AB Landskrona 272 Kemira Kemi AB Helsingborg 227 SYSAV AB Malmö 234 Nordisk Carbon Black AB Malmö 195 Helsingborgs Energi AB,VHV Helsingborg 118 Danisco Sugar, Jordberga Trelleborg 96 Danisco Sugar, Köpingebro Ystad 86 Malmö Värme AB, HVK Malmö 86 Malmö Värme AB, LFC Malmö 66 Helsingborgs Energi AB, FCI Helsingborg 38 Skånemejerier i Hörby Hörby 35 Höganäs AB Höganäs 27 Det framgår av tabellerna att stora utsläpp av försurande ämnen i Malmö sker från Heleneholmsverket (Malmö Värme AB, HVK), Limhamns fjärrvärmecentral (Malmö Värme AB, LFC), Malmö avfallsvärmeverk (SYSAV AB) samt från Nordisk Carbon Black AB. Rangordningen i tabellerna och markerar endast storleken på utsläppen och inte anläggningarnas miljöprestanda. Tabell Större punktutsläpp av kväveoxider räknat som NO 2 år 1994 i f.d. Malmöhus län (14). Utsläppskälla Kommun Utsläpp (ton) Malmö Värme AB, HVK Malmö 363 Nordisk Carbon Black AB Malmö 357 Hydro Supra AB Landskrona 336 Helsingborgs Energi AB,VHV Helsingborg 312 SYSAV AB Malmö 142 Gullfiber AB Bjuv 95 Kemira Kemi AB Helsingborg 65 Danisco Sugar, Köpingebro Ystad 58 Danisco Sugar, Örtofta Eslöv 53 Lunds Energi AB, GTKVV Lund 49 Helsingborgs Energi AB, FCI Helsingborg 44 Landskrona Kommun HVC Landskrona 40 Mål Internationella överenskommelser Sverige och ett antal andra länder har utfäst sig att reducera utsläppen av kväveoxider med 30% till år 1998 räknat från ett medeltal perioden Svavelprotokollet från år 1985 innebär att utsläppen av svavel skall minska med 30% mellan åren 1980 och 1993 (15). Inom EU har kommissionen i mars 1997 föreslagit en gemensam strategi mot försurningen där man ställer sig bakom målet att inga kritiska belastningsgränser för försurning skall överskridas i Europa. Ett delmål är att till år 2010 reducera antalet oskyddade ekosystem med minst 50% i hela unionen. I strategin ingår skärpningar av direktivet om svavel i olja, ratificering av svavelprotokollet från 1994, skärpning av direktivet för stora förbränningsanläggningar, nationella tak för utsläpp av försurande ämnen till år 2010 samt åtgärder inom sjöfarten (30). Nationella mål Miljömål Det övergripande nationella målet är att nedfallet av försurande luftföroreningar begränsas till nivåer som inte skadar naturen och människors hälsa (31). Kulturarvet skall inte förstöras av kemiska angrepp (15). 16

22 Åtgärdsmål Utsläppen av svavel skall minska med 65% till 1995 och med 80% till 2000 jämfört med utsläppsnivån 1980 (31). Utsläppen av kväveoxider skall minska med 30% till 1995 jämfört med utsläppsnivån 1980 (31). Regionala mål Miljömål Det regionala miljömålet överensstämmer med det nationella, vilket för Skånes del innebär att nedfallet av försurande svavel- och kväveföreningar över Skåne på sikt måste understiga 3 respektive 5 kg per hektar och år (15). Åtgärdsmål Utsläppen av svavel skall minska med 80% till år 2000 jämfört med 1980 års nivå (15). Utsläppen av kväveoxider från trafiksektorn skall minska med 40% till 2000 jämfört med 1980 års nivå (15). Utsläppen av kväveoxider från industri- och energisektorn skall minska med 50% till 2000 jämfört med 1980 års nivå (15). Mål för Malmö stad Mål för Malmö stad överensstämmer med nationella och regionala mål med följande tillägg: M6 Utsläppen till luft av svavel från hela trafiksektorn skall minska med 60% till år 2005 och med 85% till år 2020 jämfört med 1995 års nivå. Detta innebär även minskade utsläpp från trafiken med ca 90% till år 2020 jämfört med basåret Utsläppen av svavel från energi- respektive industrisektorn skall ej öka i förhållande till 1995 års nivåer. Möjligheter att ytterligare minska utsläppen från dessa båda sektorer skall tagas till vara om det ej strider mot andra mål ton Utsläpp av svaveldioxid Mål 2005 Energi Industri Trafik Mål 2020 År M7 Utsläpp av kväveoxider från hela trafiksektorn skall minska med 40% till år 2005 och med 80% till år 2020 jämfört med 1995 års nivå. Detta innebär även en minskning med ca 80% till år 2020 jämfört med basåret Utsläppen av kväveoxider från energi- respektive industrisektorn skall ej överstiga 1995 års nivåer. Möjligheter att ytterligare minska utsläppen inom dessa båda sektorer skall tillvaratagas om det ej strider mot andra mål ton Utsläpp av kväveoxider Energi Industri Trafik Mål 2005 Mål 2020 År M8 Eftersom ökad djurhållning kan vara nödvändig för övergång till ekologiskt jordbruk uppställes inga andra mål för utsläpp av ammoniak än att utsläppen skall begränsas så långt som det är tekniskt och ekonomiskt möjligt i varje enskilt fall. Mål för luftkvalitet i Malmö lämnas i avsnitt 2.5 Tätorternas luftföroreningar och buller. Mål för utsläpp av kväve med vattendrag m.m. till Öresund lämnas i avsnitt 2.6 Övergödning av vatten och mark. Hänvisning till åtgärder Förslag till åtgärder som leder mot måluppfyllelse lämnas i avsnitt 3.2 Natur och bebyggelse, 3.4 Energiförsörjning, 3.5 Trafik och i avsnitt 3.6 Produktion och konsumtion. 17

23 2.4 FOTOKEMISKA OXIDANTER/ MARKNÄRA OZON Problembeskrivning Ett årligt ekonomiskt bortfall av storleksordningen 100 miljoner kronor för skador på vete och vall kan förväntas i Skåne som konsekvens av förhöjda halter av marknära ozon (32). För hela landet kan de ekonomiska förlusterna för skador på grödor inom jordbruket uppgå till i storleksordningen en miljard kronor per år (33). Också barrträd, lövträd och övrig växtlighet påverkas. Bladen skadas, fotosyntesen hämmas och transporten mellan blad och rötter minskar. Växterna kan sägas åldras i förtid. Ozon angriper tillsammans med andra luftföroreningar också tekniska material och kulturföremål. Ur hälsosynpunkt betraktas de stigande halterna av marknära ozon som ett av de allvarligaste luftföroreningsproblemen. De halter som uppmäts i Malmö har särskilt de senaste åren överskridit EU:s tröskelvärde för hälsa vid ett stort antal tillfällen. Känsliga grupper såsom astmatiker är särskilt utsatta. Misstankar finns om att ozon kan ha betydelse för uppkomsten av allergier (33). Fotokemiska oxidanter är reaktiva och ofta kortlivade ämnen som bildas i atmosfären genom kemiska reaktioner i närvaro av solljus. Den viktigaste av dem är ozon. De kan reagera med proteiner, omättade fettsyror m.m. och påverkar därmed allt levande. Bildning av ozon från källgaser: kväveoxider och flyktiga organiska ämnen I de marknära luftlagren sammanhänger uppkomsten av ozon och andra fotokemiska oxidanter med utsläpp av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (VOC, eng. Volatile Organic Compounds). Ozon bildas på ett annat sätt i troposfären (0-10 km höjd) än i de högre liggande luftlagren i stratosfären (10-40 km höjd). I stratosfären sker förloppet genom att energirik UV-strålning sönderdelar syrgasmolekyler till fria syreatomer vilka sedan reagerar med syrgas till ozon. I mer marknära luftskikt i troposfären finns mycket lite tillräckligt energirik UV-strålning och ozon bildas i stället genom att kvävedioxid under inverkan av solljus sönderdelas till kvävemonoxid och fria syreatomer som tillsammans med syrgas bildar ozon. Ozon kan emellertid förbrukas genom att reagera med kvävemonoxid. Förutsättningen för att höga halter ozon skall kunna byggas upp är att detta förlopp motverkas vilket kan ske om kolväten också finns närvarande. I komplicerade atmosfärskemiska reaktioner omvandlas kolväten till peroxiradikaler som kan konkurrera med ozon om att reagera med den tillgängliga kvävemonoxiden (33). I stort sätt alla grupper av flyktiga organiska ämnen bidrar till ozonbildningen. De kan härröra från mänsklig verksamhet, t.ex. trafik, energiomvandling, hushåll eller industriella utsläpp av lösningsmedel, men också vara av naturligt ursprung (isopren m.fl.). Organiska ämnen har olika förmåga att bilda ozon (ozonbildningspotential). Alkener är exempel på en grupp av ämnen med hög ozonbildningspotential. Många flyktiga organiska ämnen medverkar inte bara till oxidantbildning utan har också i sig själva starkt negativa effekter på hälsan. Aromatiska och klorerade lösningsmedel har särskilt stor påverkan. Kväveoxider bildas vid förbränningsprocesser vid hög temperatur. Trafiken svarar för merparten av utsläppen. Utsläpp av kväveoxider från olika källor redovisas närmare i avsnitt 2.3 Försurning av vatten och mark. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen De totala svenska utsläppen av VOC från trafik, industri, energianvändning och hushåll uppgick 1994 till ca ton (34). Utsläppen i f.d. Malmöhus län har för år 1995 beräknats till ton (13). Under perioden har utsläppen där minskat med ca ton. År 1995 var utsläppet i Malmö av VOC ca ton. Detta motsvarade en minskning med 20% jämfört med 1990 då utsläppet uppgick ca ton. Utsläppen från olika källor framgår närmare av tabell Största utsläppssektor var transporterna (65%) varav vägtrafiken gav upphov till merparten av sektorns utsläpp. Industrisektorn svarade för ca 17% av utsläppen, hushållen för ca 16% och energisektorn för ca 1%. Bensinhanteringen vid tankställen stod för resterande 1% av utsläppen. Utsläppen av VOC från den bensindrivna vägtrafiken har ökat i takt med att trafikarbetet ökat tills dess att kravet på katalysatorrening infördes. Un- 18

24 der nittiotalet förväntas en minskning av vägtrafikens VOC-utsläpp i hela landet med 60-70% trots ökande trafik (25). Tabell Beräknade utsläpp av flyktiga organiska ämnen i Malmö, ton/år (13) Vägtrafik Arbetsmaskiner Sjöfart Flyg Industri Bensinavgång Energi Hushåll TOTALT De största VOC-utsläppen från Malmös industri utgöres av etanol från bagerierna. Etanol är dock lågt prioriterat ur åtgärdssynpunkt. Följande branscher dominerar i övrigt: verkstäder, bensin-, oljeoch kemikalielager, grafisk industri samt bensinstationer. Utsläpp av VOC från olika branscher i Malmö redovisas närmare i tabell i avsnitt 2.12 Brutna kretslopp, avfall och miljöfarliga restprodukter. Industriutsläppen av VOC minskade påtagligt redan på åttiotalet på grund av införande av vattenbaserade färger, reningsutrustning och skärpt tillsyn. Kort efter det att Miljönämnden övertog tillsynsansvar enligt miljöskyddslagen från Länsstyrelsen år 1987 uppställdes målsättningen att lösningsmedelsutsläppen skulle halveras i Malmö. De industriellt använda lösningsmedlens hälsovådlighet har även minskat genom att aromatiska och klorerade medel efterhand ersatts. Styren hanteras inom viss typ av plastindustri, i Malmö bl.a. vid några tillståndspliktiga företag. I tabell har inte utsläppet från småskalig vedeldning medräknats. Länsstyrelserna har bedömt att utsläppet av VOC härifrån i hela Malmöhus län skulle kunna uppgå till maximalt ton (25). Utsläppet från Malmö kan härvidlag antagas vara proportionellt sett väsentligt lägre på grund av väl utbyggd fjärrvärmeförsörjning. Eftersom uppgifter saknas om utsläpp av VOC i Malmö för året 1988 kan någon bedömning inte göras av om det nationella åtgärdsmålet (50% minskning ) kommer att nås. Beträffande de regionala åtgärdsmålen kan noteras att målet för trafiksektorn (70% minskning ) ännu inte nåtts i Malmö. Fram till 1995 hade utsläppen minskat med drygt 20%. Målet för minskade utsläpp vad gäller bensinhantering (50% minskning ) har redan nåtts; utsläppen har fram till och med året 1995 minskat med nästan 70%. Utsläppen från industrin har år 1995 ännu inte nått ned till det regionala målet (50% minskning under åren ). Utsläppen har fram till och med 1995 minskat med ca 20%. Minskningen är dock procentuellt sett större om etanolutsläppen från bagerierna inte medtages i beräkningsunderlaget. Användningen av klorerade lösningsmedel har minskat i mycket hög grad. Det är dock svårt att veta hur långt det är kvar att nå det regionala målet att klorerade lösningsmedel och lösningsmedel med hög ozonbildningspotential skall begränsas med 90%. Målet för hushållen (50% minskning ) har ännu inte nåtts. Utsläppen från hushållen är i det närmaste oförändrade. Regionala episoder Det marknära ozonet utgör ett storregionalt problem. Utvecklingen i Skåne är likartad den i södra Sverige, Danmark och södra östersjökusten. Mätningar i området visar på en tydligt stigande trend från femtiotalet till mitten av sjuttiotalet. Bakgrundshalterna har sannolikt ökat till början eller mitten av åttiotalet för att sedan plana ut något. I förhållande till förindustriell tid har bakgrundshalterna i Europa ökat med en faktor 2 till 3 (32). Orsaken till de förhöjda halterna är framför allt utsläpp av kväveoxider och VOC från trafik, industri och energianläggningar i Centraleuropa. Särskilt under våren och sommaren kan episoder med höga halter av ozon ( g/m 3 ) uppträda. De höga halterna kan beröra stora områden i Centraleuropa, och bestå i flera dagar eller veckor. När en förskjutning av väderläget inträffar kan den förorenade luften nå andra områden, t.ex. Skandinavien. Fotokemiska oxidanter bildas dessutom lokalt från de föroreningar som förts hit och från lokala utsläpp. Koncentrationen av ozon är oftast högst på eftermiddagen och lägst under de tidiga morgontimmarna. De stora utsläppen av kvävemonoxid från vägtrafik leder till att ozonhalten nära marken paradoxalt minskar något genom att kvävemonoxid reagerar med ozon. Samtidigt får man motsvarande högre halter av kvävedioxid. Dessa förhållanden med lägre ozonhalter på grund av vägtrafik återfinns i många svenska tätorter och utmed stora trafikleder (33). I avsnitt 2.5 Tätorternas luftföroreningar och buller lämnas en redogörelse för mätningar i Malmö 19

25 av ozon, kväveoxider, enskilda kolväten och andra luftföroreningar. Kan halterna minska? De utsläpp som ger upphov till höga halter av marknära ozon är nära kopplade till mänskliga aktiviteter som industrialism, bilism och livsstil. Utsläppen i Europa måste minska med 75-80% för att halterna av marknära ozon i vår region inte skall skada hälsa och miljö (33). Längre gående överenskommelser måste således komma till stånd internationellt om målen skall nås. De skånska utsläppen leder till ozonbildning huvudsakligen utanför Skåne (32). Även stora minskningar av de skånska utsläppen skulle inte påverka nettoozonbelastningen i Skåne särskilt mycket men är likväl nödvändiga. Åtgärder som reducerar utsläppen från trafiken har särskilt hög prioritet eftersom utsläppen av källgaserna är störst från denna sektor. Större punktutsläpp De större punktutsläppen av VOC i f.d. Malmöhus län framgår av tabell Rangordningen markerar endast storleken på utsläppen och inte anläggningarnas miljöprestanda. Tabell Större punktutsläpp av VOC, exklusive etanol från bagerier, i f.d. Malmöhus län 1994 (14). Utsläppskälla Kommun Utsläpp (ton) AB Åkerlund & Rausing Lund 431 Trioplast Landskrona AB Landskrona 192 Akzo Nobel AB Burlöv 134 Svenska Statoil AB Malmö 76 Modefa Svalöv AB Svalöv 64 Aller Tryck AB Helsingborg 57 TranspackAB Helsingborg 52 PLM Fosie AB Malmö 45 Trelleborg Industri AB Trelleborg 44 Öresundsvarvet AB Landskrona 42 Egmont AB Malmö 40 OK Petroleum AB Malmö 39 Mål Internationella överenskommelser Inom ramen för Konventionen om långväga luftföroreningar har avtalats om att utsläppen av flyktiga organiska ämnen skall reduceras med 30% till år 1999 jämfört med år 1988 eller med något av åren (35). Nationella mål Miljömål Det övergripande målet är att begränsa halterna av fotokemiska oxidanter till nivåer som inte utgör ett hot mot människors hälsa, grödor, skog eller materials livslängd (15). Åtgärdsmål Utsläppen av flyktiga organiska kolväten skall minska med 50% till 2000 jämfört med utsläppsnivån Utsläppen från trafiksektorn förutsätts minska med 70% (31). Regionala mål Miljömål Det regionala miljömålet överensstämmer med det nationella miljömålet med preciseringen att halterna av marknära ozon på landsbygd och i tätorter skall nedbringas till nivåer som understiger föreslagna riktvärden med hänsyn till vegetationsskador och hälsorisker (15). Åtgärdsmål Trafikens utsläpp av flyktiga organiska ämnen skall minska med 70% fram till 2000 jämfört med 1990 (15). Utsläpp av flyktiga organiska ämnen från bensinhantering skall minska med 50% till 2000 jämfört med 1990 (15). Utsläppen av flyktiga organiska ämnen från industrisektorn skall minska med 50%. Utsläppen av klorerade kolväten och kolväten med stor ozonbildningspotential skall begränsas med 90% till 2000 jämfört med 1990 års nivåer (15). Den ickeindustriella användningen av organiska flyktiga ämnen (hushåll) bör minska med minst 50% fram till 2000 räknat från 1990 (15). Mål för Malmö stad Mål för Malmö stad överensstämmer med nationella och regionala mål med följande tillägg: M9 Trafikens utsläpp av flyktiga organiska ämnen skall minska med 80% till år 2020 jämfört med 1995 års nivå. Detta innebär även en minskning med 85% jämfört med år Dessutom gäller det regionala målet att utsläppen från trafiken skall minska med 70% fram till år 2000 jämfört med M10 Utsläpp av flyktiga organiska ämnen från hushåll skall minska i enlighet med regionala mål. Utsläppen skall efter år 2000 fortsätta att minska. Utsläpp från bensinhantering och industri 20

26 (exklusive etanol från bagerier) skall inte överstiga 1995 års nivå och om möjligt minska ytterligare. ton Utsläpp av flyktiga organiska ämnen Hushåll och Energi Industri inkl. bensinhantering Trafik Mål 2000 Mål 2020 År Hänvisning till åtgärder Förslag till åtgärder som leder mot måluppfyllelse lämnas i avsnitt 3.2 Natur och bebyggelse, 3.4 Energiförsörjning, 3.5 Trafik och i avsnitt 3.6 Produktion och konsumtion. (Höjderna av staplarna för år 2000 och 2020 har baserats på antagandet att utsläppen mellan dessa år inte bara minskar inom trafiksektorn utan också något - ca 25% - inom övriga sektorer) Mål för begränsning av utsläpp av kväveoxider återfinns i avsnitt 2.3 Försurning av vatten och mark. Mål för luftkvalitet i Malmö redovisas i avsnitt 2.5 Tätorternas luftföroreningar och buller. 21

27 2.5 TÄTORTERNAS LUFTFÖRORENINGAR OCH BULLER Problembeskrivning I Malmö och andra större tätorter är luftföroreningar och buller för många de mest påtagliga av alla miljöproblem. Idag beräknas malmöbor ha för höga avgashalter utanför sina fönster och något fler, , bor vid gator med buller som överskrider kravet 65 dba (36). Trafiken i staden är den viktigaste lokala källan till såväl luftföroreningar som buller. Om man inkluderar arbetsmaskiner och sjöfart svarar trafiksektorn för ca 86% av kvävedioxidutsläppen, 43% av svaveldioxidutsläppen, 65% av utsläppen av VOC och 42% av koldioxidutsläppen (13). Luftföroreningar utomhus såsom kväveoxider och ozon kan påverka lungfunktionen och utlösa astmatiska besvär hos personer som redan har astma. De kan framkalla inflammation i lungan och ge skador på luftvägsslemhinnan. Luftföroreningar i tätorter medför ca 100 lungcancerfall i Sverige per år och cancerfall totalt (37). Det är väl känt att vegetation skadas och att kulturminnen angrips av föroreningar i luft och nederbörd. I Sverige uppskattas ca 2 miljoner människor vara bullerstörda enbart från transportsektorn (38). I områden utsatta för trafikbuller försämras möjligheterna till arbete, vila och avkoppling. Störd nattsömn sätter ned prestationsförmågan. Varaktigt buller orsakar trötthet, huvudvärk, blodtryckshöjning och minskad koncentrationsförmåga. Skiftesarbetande och äldre är exempel på särskilt utsatta grupper. Mätsystem och beräkningsmodeller I Malmö mäts luftföroreningar enligt följande: på Rådhuset i taknivå, ca 25 m höjd över marknivå: svaveldioxid (SO 2 ), kväveoxid (NO), kvävedioxid (NO 2 ), ozon (O 3 ), partiklar (PM 10) samt meteorologiska parametrar i Fosie med Opsis mätsystem, ca 15 m höjd, tre sträckor: SO 2, NO 2, O 3, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd i Rosengård med Opsis mätsystem, ca 25 m höjd, två sträckor: SO 2, NO, NO 2, O 3, toluen och bensen med två rörliga mätvagnar: SO 2, NO 2, O 3, kolmonoxid, partiklar (PM10) samt meteorologiska parametrar. Föroreningshalter i Malmö beräknas också med hjälp av teoretiska modeller. Den nordiska modellen för trafikavgaser (AIG - Avgashalter i Gaturummet, anpassad till svenska förhållanden av Naturvårdsverket) ger halter i gaturummet och spridningsmodellen Airviro åskådliggör halter i taknivå i större skala. Buller från vägtrafiken beräknas med Naturvårdsverkets beräkningsmodell för vägtrafikbuller. Vid klagomål och andra typer av utredningar görs direkta mätningar med ljudnivåmätare. Halter av luftföroreningar i Malmö Jämfört med det svenska gränsvärdet för vinterhalvårsmedelvärden (50 g/m 3 ) är svaveldioxidhalterna låga i Malmö. Vid Rådhuset har halterna vintertid legat omkring 10 g/m 3 de senaste 5 åren. På sextiotalet och tidigare var sot och svaveldioxid det stora problemet i tätorterna och vintertid kunde halterna vara 7-10 gånger högre än idag. Fjärrvärmesystemets utbyggnad, lägre svavelhalter i eldningsolja och effektiv rökgasrening var faktorer som bidrog till att situationen förbättrades. Eluppvärmning av småhus är ogynnsamt ur resurshushållningssynpunkt men har också bidragit till lägre lokala utsläpp. Det mesta av uppmätta halter har sitt ursprung från andra länder i Europa. >75% av gränsvärdet 50-75% av gränsvärdet <50% av gränsvärdet Figur Kväveoxidhalterna i Malmö i procent (%) av det svenska gränsvärdet. 22

28 Kväveoxiderna uppmärksammades på allvar först i slutet av sjuttiotalet men betraktas idag som ett av de stora föroreningsproblemen. De retar luftvägarna, verkar försurande och övergödande och är också en viktig faktor vid uppkomsten av marknära ozon. Det mesta av uppmätta halter, kanske 80%, har lokalt ursprung. Trafiken står för merparten av utsläppen. De vinterhalvårsmedelvärden av kvävedioxid som uppmätts de senaste 5 åren på Rådhuset (i taknivå) har varierat mellan 20 och 30 g/m 3, motsvarande ungefär halva det svenska gränsvärdet (50 g/m 3 ). Halterna i gaturumsnivå kan dock vara höga. Enligt beräkningar med AIG överskrids gränsvärdet för timmedelvärden 110 g/m 3 (98- percentil för vinterhalvår) i gaturummet längs flertalet av de centralt belägna huvudgatorna. Beräkningar av koloxidhalter visar att Naturvårdsverkets riktvärde 6 mg/m 3 (8 timmars glidande medelvärde) endast överskrids på några enstaka platser i Malmö, t.ex. där mycket stillastående trafik förekommer. Årsmedelvärden av ozonhalter uppmätta vid Rådhuset visar en stigande trend under nittiotalet, från ca 20 ug/m 3 i början av nittiotalet till 50 g/m 3 år EU:s tröskelvärde för skydd av hälsa 110 g/m 3 (åttatimmarsmedelvärde) överskreds 29 gånger år 1996 vilket är fler gånger än under tidigare år. Tröskelvärdet för skydd av vegetation 65 g/m 3 (24-timmarsmedelvärde) överskreds vid 83 tillfällen, också det fler gånger än de flesta tidigare år. Det värde, 180 g/m 3, som medför skyldighet att informera befolkningen har överskridits 1 gång under Vid 360 g/m 3 skall allmänheten varnas men detta har inte behövt ske hittills. Naturvårdsverket har uppdragit åt IVL att svara för informationen. Huvuddelen av uppmätt ozon i Sverige har kommit hit med atmosfärisk transport från övriga Europa. Enskilda kommuner har därför svårt att påverka ozonhalterna inne i tätorterna. Ozon kan dock bildas i lä av större tätorter och egna minskade utsläpp, särskilt från trafiken, kan bidra till en totalt sett förbättrad situation. Inne i tätorterna är ozonhalterna ofta lägre än på landsbygden vilket sammanhänger med att ozon i centrala områden delvis förbrukas genom reaktion med kvävemonoxid från trafik. På Rådhusets tak mäts från och med maj månad 1996 partiklar mindre än 10 m (PM 10). Partiklarna härrör från alla aktiviteter som sker på jordytan, men huvuddelen kommer från mänsklig aktivitet. Halterna har intresse eftersom många olika ämnen som metaller och polyaromatiska kolväten attraheras till deras yta. Uppmätta halvårsmedelvärden på omkring 15 g/m 3 kan jämföras med det i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder angivna värdet 50 g/m 3. Utsläppen av kolväten (VOC) kommer till större delen från bensindrivna fordon. Utsläppen har inte uppmärksammats särskilt mycket i arbetet med att förbättra trafikmiljön trots att de jämsides med partiklarna är de kanske mest sjukdomsalstrande ämnena. Uppmätta halter av bensen ligger som regel betydligt över den av IMM föreslagna lågrisknivån 1,3 g/m 3. Halterna av toluen och p-xylen ligger som regel under lågrisknivåerna 37 respektive 43 g/m 3. Mätosäkerheten med nuvarande mätsystem betraktas dock som hög för dessa ämnen och mätmetodiken bör omprövas. Buller i Malmö Efter ett åläggande från Miljönämnden utförde Gatukontoret 1993 en bullerutredning som redovisade och föreslog åtgärder för de vägar och gator som Gatu- och trafiknämnden ansvarar för där fastigheterna utsattes för ekvivalenta ljudnivåer över 65 dba. Samma år påbörjades bullersaneringen. För att sänka ljudnivån inomhus till högst 35 dba, enligt Miljönämndens policy, har Malmö stad erbjudit bidrag till ljudisolering av fönster längs Amiralsgatan, Nobelvägen, Regementsgatan, Slottsgatan och andra gator. Ca fönster har isolerats till en kostnad av 7,7 Mkr. Uppskattningsvis återstår 2/3 av de fönster som bedöms ska bytas (december 1996). Ett stort antal människor bosatta intill Kontinentalbanan är störda av tågtrafikbuller. Koncessionsnämnden underställde den 16 november 1995 med stöd av 16 miljöskyddslagen frågan om tillstånd för utbyggnad av kontinentalbanan regeringens avgörande. Regeringen lämnade den 3 november 1996 SVEDAB tillstånd för verksamheten. Bl.a. på grund av att man kan förvänta sig en avlastande effekt från Citytunneln, för vilken klartecken lämnats samma dag, lämnades provisoriska villkor vad gäller buller. Inomhus i bostadsrum, undervisningslokal eller motsvarande får bullret inte överstiga 35 dba (dygnsekvivalent ljudnivå) respektive 50 dba (maximal ljudnivå nattetid). Särskilda villkor för byggbuller, vibrationer, kontrollprogram m.m. lämnades också. Bullerstörningar från industriella anläggningar, skjutbanor och motorsportanläggningar regleras ofta i samband med prövningar enligt miljöskyddslagen. Buller kan också förekomma från verksamheter som inte förprövas såsom tillfälliga 23

29 byggarbetsplatser m.m. Fläktbuller inne på gårdar är en vanligt förekommande olägenhet. Miljöförvaltningen handlägger varje år flera hundra klagomål på buller inom tätorten. Hus vid stadsgator byggs ofta enligt särskilda bullerbestämmelser i detaljplaner, där det krävs att minst hälften av boningsrummen skall vara orienterade mot den tysta sidan (gården). Malmö stads trafikmiljöprogram Under år 1996 färdigställdes Malmö stads trafikmiljöprogram (36) i ett projekt med deltagande från Gatukontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och Brandkåren. Huvudmålet för projektet var att skapa ett åtgärdsprogram för att till år 2005 minska landtrafikens hälsoeffekter på malmöborna och dess effekter på natur och klimat. Där gällande krav för Malmö stad finns är strävan att dessa skall uppnås. De krav som åsyftas är de nationella och regionala mål som återfinns i Länsstyrelsernas Miljövårdsprogram för Skåne och i Malmö miljönämnds policy för trafikfrågor. Projektet omfattar endast vägtrafik. Sammantaget förväntas programmets genomförande minska kväveoxidhalterna med ca 30% under programperioden fram till år 2005 och ungefär lika mycket för övriga föroreningar från vägtrafiken. Även de mest belastade gatorna klarar då luftkvalitetskraven. Målet i Länsstyrelsernas miljövårdsprogram för vägtrafikens kvävedioxidutsläpp är 40% minskning från år 1980 till år För VOC är målet 70% minskning från år 1990 till år Målnivåerna kommer att uppnås men först mot programperiodens slut. Målet för VOC kan möjligen nås redan kring sekelskiftet. Alla befintliga bostäder förväntas efter genomförda åtgärder klara Miljönämndens riktvärde för vägtrafikbuller, 35 dba ekvivalentnivå. Utomhusvärdena kommer dock inte att klaras överallt. Kollektivtrafikåtgärder förväntas medföra färre bullerstörda personer utmed Kontinentalbanan. Programmet kommer också att få positiv inverkan på säkerhet, energiförbrukning, dagvattenhantering och estetiska värden i staden. Arbetsmaskiner Arbetsmaskinernas stora utsläpp till luft uppmärksammades relativt sent. Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag till regler och riktlinjer, som skall begränsa buller och luftföroreningar från i första hand nya maskiner. Stockholm, Göteborg och Malmö samarbetar kring framtagandet av krav för upphandling av maskiner och entreprenadtjänster, vilket även skall avse befintliga maskiner, drivmedel och smörjmedel. Sjöfart Sjöfarten svarar för betydande andelar av svaveldioxidutsläppen (ca 24%) och av kväveoxidutsläppen (knappt 20%) i Malmö (13). Utsläppen bidrar till den allmänna regionala föroreningssituationen men ger också lokala effekter i Malmö. Med spridningsmodellen Airviro kan man påvisa förhöjda föroreningshalter i områdena omkring Limhamns hamn och Skeppsbron. Den dominerande färjehamnen i Sverige är Helsingborg följd av Malmö, Trelleborg, Göteborg och Stockholm. Enbart dessa fem hamnar svarar för över 80% av alla färjeanlöp (39). Sjöfartsverket, Sveriges Hamn- och Stuveriförbund och Sveriges Redareföreningen har i april 1996 träffat en principöverenskommelse (29) om att arbeta för minskade utsläpp till luft inom den marina sektorn varvid målet sattes till 75% utsläppsreduktion av kväveoxider och svavel inom fem år. Olika typer av ekonomiska styrmedel utreds f.n. Det internationella arbetet bedöms ta så lång tid och leda till så begränsade resultat att ett nationellt arbete prioriterats. Det effektivaste sättet att minska kväveoxidutsläppen är att installera katalysator. Det lämpligaste sättet att öka användningen av lågsvavliga oljor är att med avgifter upphäva den ekonomiska fördelen med att använda billigare och sämre bränslen. Flygtrafik Antalet flygpassager över Malmö har ökat under första halvan av nittiotalet vad gäller trafiken till och från Kastrup. Med tidigare gällande bestäm- Malmö stads trafikmiljöprogram innehåller åtgärder inom följande områden: gemensamt miljöregister buller miljövänlig upphandling cykeltrafik markanvändning farligt gods väghållning godstrafik elbilsprojektet natur- och biogas utbildning miljözon trafikreglering kollektivtrafik barriäreffekter 24

30 melser fanns möjligheten att bullernivåerna i Malmö vid en mindre del av överflygningarna skulle vara högre än svenska riktvärden. Detta påtalades av Miljöförvaltningen till Luftfartsverket och danska myndigheter. Hösten 1996 ändras avtalet om överflygningar på följande sätt: inga överflygningar kl ankommande plan till Kastrup får ej passera Malmö under m höjd jämfört med nuvarande 900 m. avgående plan får ej gå under m vid överflygning av Malmö lägsta flyghöjd längs kusten m. då det blåser kraftig nordvästlig vind får inflygning till tvärbana ske på lägst 900 m. Detta räknas som extrema väderförhållanden och bedöms med stöd av väderstatistik vara aktuell i högst 3% av tiden. Ur luftföroreningssynpunkt är flyget det mest ogynnsamma av alla trafikslag. Fast förbindelse över Öresund Uppfattningarna om den fasta förbindelsen över Öresund har varit delade så länge frågan utretts, såväl bland myndigheter som bland allmänhet och organisationer. I ett yttrande 1993 ansåg t.ex. Koncessionsnämnden att det inte kunnat visas att bron skulle kunna bli en del i ett miljöanpassat transportsystem. Många ställer sig med oro frågan om inte anläggningarna fjärmar oss från samhällets mål om resurssnålhet och kretslopp. Med Citytunneln ökar dock förutsättningarna för att utveckla kollektivtrafiken i regionen. Ur emissionssynpunkt kommer biltrafikens omfattning över bron samt utvecklingen av nya fordons- och bränsleslag att vara avgörande. Något särskilt villkor för antalet fordonspassager föreskrevs inte av Koncessionsnämnden varför taxornas utformning blir betydelsefull. Ärendet avgöres slutligen av regeringen. Industri I Malmö svarar industrisektorn för omkring 4% av kväveoxidutsläppen, 18% av svaveldioxidutsläppen, 17% av utsläppen av VOC och 12% av koldioxidutsläppen (13). Det finns idag inte några industrier i Malmö som ensamma svarar för en stor andel av emissionerna utan utsläppen är fördelade på ett stort antal anläggningar. Verkstadsindustri, kemisk industri och grafisk industri är exempel på branscher där större mängder kemikalier hanteras. Beträffande flyktiga organiska ämnen har en utveckling skett bort från klorerade och aromatiska lösningsmedel. Toluen förekommer dock inom t.ex. djuptryck. Bensinavdunstningen från Oljehamnen har kraftigt reducerats genom återvinningsutrustning. Viktiga industriområden i Malmö är norra hamnområdet samt industriområdena i Fosie, Limhamn, Sege, Sorgenfri, Sofielund och Emilstorp. Industriområdena är i flera fall glest och ineffektivt utnyttjade. Miljömedvetandet har ökat påtagligt inom näringslivet de senaste åren. Att vara marknadsanpassad har för många blivit synonymt med att vara miljöanpassad. Många företag inför miljöledningssystem och man samordnar kvalitetssäkring med yttre och inre miljöarbete. Tidigare styrdes miljöarbetet nästan enbart av myndighetskrav, idag kommer många initiativ från näringslivet självt. Ett problem är att det saknas tillräckligt stöd och vägledning från Malmö stad och från samhället i övrigt till företag som söker hjälp och kunskap om miljöfrågor. Energi De större fjärrvärmeproducerande anläggningarnas betydelse för luftkvaliten lokalt i Malmö är liten. Särskilt gäller detta i jämförelse med trafiken vars utsläpp är större och dessutom sker på låg höjd. Energisektorn som helhet är den samhällssektor som sedan 1980 minskat sina utsläpp mest i Malmö vad gäller kväveoxider, svaveldioxid och koldioxid. En stor del av minskningarna inträffade dock före Utmaningen inför framtiden torde framför allt vara övergång till förnybara energikällor så att avvecklingen av fossila bränslen och kärnkraft underlättas. Totalt svarar energisektorn i Malmö för 10% av kväveoxidutsläppen, 39% av svaveldioxidutsläppen, 1% av VOC-utsläppen och 45% av koldioxidutsläppen (13). Ett relativt stort antal klagomål förekommer på olägenheter från småskalig vedeldning i brasor och kaminer trots att företeelsen inte är så vanlig i Malmö som i andra delar av landet. Hushåll Hushållen svarar genom transporter, elanvändning, uppvärmning av bostäder och kemikalieanvändning för en betydande del av utsläppen till luft. Enligt Naturvårdsverkets uppskattningar bidrar hushållen i Sverige med 40% av växthusgaserna, 30% av utsläppen av försurande kväveoxider och 60% av de flyktiga organiska föreningar som bildar marknära ozon (40). Detta innebär att vi alla i hög grad kan bidraga till minskade utsläpp genom vår livsstil, våra resor och produktval. 25

31 Lukt Ett stort antal luktklagomål inkommer varje år till Miljöförvaltningen. Många av dessa är svåra att utreda. Klagomålen kan ha sin bakgrund i trafikförhållanden, bristfällig renhållning, industriella utsläpp, grillning sommartid eller vedeldning. Hanteringen av etylakrylat i Oljehamnen som tidigare föranlett klagomål har upphört. Mål avseende luftföroreningar Nationella mål Miljömål Det övergripande målet är att luftföroreningar i tätorter skall begränsas till nivåer som inte skadar människors hälsa eller naturen. Kulturarvet skall inte förstöras av kemiska angrepp (15). Åtgärdsmål Halterna av luftföroreningar 2000 skall underskrida Naturvårdsverkets riktvärden för luftkvalitet i tätorter av kolmonoxid, kvävedioxid, svaveldioxid, sot och partiklar (31). (För kvävedioxid, svaveldioxid och sot gäller numera dessa värden som gränsvärden.) Utsläppen av cancerframkallande ämnen bör minskas med 90% i tätorterna för att de långsiktiga hälsoeffekterna skall vara på en acceptabel nivå. Ett delmål är att halvera utsläppen till 2005 (31). Regionala mål Miljömål Det regionala miljömålet överensstämmer med det nationella målet (15). Åtgärdsmål Halterna av luftföroreningar skall understiga gällande gränsvärden för svaveldioxid, sot/svävande partiklar och kvävedioxid samt gällande riktvärde för koloxid. Luftföroreningshalterna skall också understiga kritiska nivåer för direkta vegetationsskador och skador på kulturminnen och -föremål. Halterna skall på sikt minskas ned mot bakgrundsnivåerna (15). Tätortsluftens innehåll av flyktiga organiska ämnen skall understiga föreslagna omgivningshygieniska gränsvärden och på lång sikt minskas ned mot bakgrundsnivåerna (15). De flyktiga organiska ämnen som bedöms ha störst hälso- och miljörisker, dvs alkener och deras oxider, aromater, vissa aldehyder och klorerade kolväten bör ersättas av mindre skadliga ämnen. Där utbyte ej är möjligt eller utsläppen ej kan minskas till acceptabel nivå skall utsläppen renas (15). Hushållens vedeldning skall inte ge upphov till störningar i omgivningen genom lukt eller hälsoskadliga halter av flyktiga organiska ämnen (15). Det regionala åtgärdsmålet beträffande utsläppen av cancerframkallande ämnen överensstämmer med det nationella åtgärdsmålet (15). Mål för Malmö stad Mål för Malmö stad överensstämmer med nationella och regionala mål med följande tillägg: M11 Luftföroreningshalterna i Malmö stad skall till år 2005 ha minskat så att nationella och regionala mål uppfylls i hela staden. M12 Malmö stads trafikmiljöprogram skall vara genomfört senast år M13 VISAB skall snarast, dock senast år 2000, tillse att dess fordonsflotta till minst 25% består av särskilt miljöanpassade fordon, el-, naturgas-, biobränsledrivna eller motsvarande, med särskilt små utsläpp och låg energiförbrukning. M14 I Malmö skall finnas övervakningssystem som visar att luftvägssjukdomar och cancer (t.ex. lungcancer) inte ökar till följd av luftföroreningar i yttre och inre miljö. Mål avseende buller Nationella mål Miljömål Det övergripande målet är att buller i tätorter skall begränsas till nivåer som inte skadar människors hälsa eller naturen (15). Bullerstörningar i samhället skall begränsas kraftigt såväl avseende ljudnivåernas höjd som avseende antalet människor som utsätts för buller (38). Åtgärdsmål Naturvårdsverkets miljömål för bullerkvalitet skall uppfyllas på sikt (31). De riktlinjer om skyddsavstånd vid miljöstörande verksamhet som anges i rapporten Plats för arbete bör normalt följas vid planläggning enligt planoch bygglagen och vid prövning enligt miljöskyddslagen (41). Regionala mål Miljömål De regionala miljömålen överensstämmer med de nationella miljömålen (15). 26

32 Åtgärdsmål Buller från väg-, spår- och flygtrafik skall vid bostäder, vård- och undervisningslokaler och motsvarande begränsas och åtgärdas enligt följande (15): Riktvärde dba (frifältsvärde) Befintlig miljö till år 2000 Planeringsmål och mål på lång sikt i befintlig miljö Vägtrafikbuller Ekvivalentnivå, ute Ekvivalentnivå, inne Maxnivå, ute 70 Maxnivå, inne 45 Spårtrafikbuller Ekvivalentnivå, ute 55 Ekvivalentnivå, inne Maxnivå, ute 70 Maxnivå, inne 50 Flygbuller Ekvivalentnivå, ute Ekvivalentnivå, inne Maxnivå, ute 70 Maxnivå, inne 45 Krav på lägre bullernivåer ställs i områden för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv med låg bakgrundsnivå och där naturupplevelsen är en viktig faktor (15). Gällande riktlinjer för externt industribuller, byggbuller, buller från skjutbanor och motorsportsanläggningar skall innehållas i både befintlig miljö och vid nyplanering (15). Det regionala åtgärdsmålet beträffande riktlinjer om skyddsavstånd vid miljöstörande verksamheter överensstämmer med det nationella åtgärdsmålet (15). Mål för Malmö stad M15 Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad 55 dba FBN (flygbullernivå) utomhus Vid ny bebyggelse skall bostäder normalt ha en tyst sida, där ljudnivån vid fasaden ej överstiger 40 dba ekvivalentnivå. M16 För befintlig vägtrafik bör riktvärdet 65 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) normalt inte överskridas. M17 I bostadsområden skall den sammanlagda ekvivalenta bullernivån utomhus senast år 2000 från verkstäder, industrier, hamnverksamhet och ventilationsanläggningar inte överskrida 50 dba dagtid (kl 07-18), 45 dba kvällstid (kl 18-22) och 40 dba nattetid (kl 22-07). M18 Stomljud i bostäder från trafik i tunnlar ska inte överskrida 30 dba som maxnivå FAST. M19 Buller från byggarbetsplatser ska inte överskrida 60 dba dagtid (kl 07-18), 50 dba kvällstid (kl 18-22) och lördag, söndag och helgdag (kl 07-18) samt 45 dba nattetid (kl 22-07) i områden med bostäder, skolor, vårdlokaler, fritidsbebyggelse och dylikt. Hänvisning till åtgärder Förslag till åtgärder som leder mot måluppfyllelse lämnas i avsnitt 3.2 Natur och bebyggelse, 3.4 Energi, 3.5 Trafik och i avsnitt 3.6 Produktion och konsumtion. 27

33 2.6 ÖVERGÖDNING AV VATTEN OCH MARK Problembeskrivning Med övergödning eller eutrofiering avses ökad tillförsel eller tillgänglighet av växtnäringsämnen, speciellt kväve och fosfor. De biologiska effekterna av övergödningen inkluderas ofta i begreppet. Tydliga effekter i sjöar och vattendrag är igenväxning, algblomningar och minskad biologisk mångfald. Under åttiotalet växte insikten om att också kuster och havsområden påverkas negativt. Rapporter om fiskdöd och döda bottenområden i Kattegatt blev signal till intensifierat arbete med framtagande av regionala åtgärdsprogram. Övergödningen medför också negativa förändringar i skogsmark och eutrofieringskänsliga naturtyper som vissa ängs- och hagmarker. Kvävegynnade arter breder ut sig på bekostnad av andra arter. Förhöjda nitrathalter i grundvattnet som leder till minskad användbarhet för konsumtion är en effekt av kväveförluster i jordbruket. Kväveföreningar sprids dels lösta i vatten och dels via atmosfären. Fosfor sprids huvudsakligen med vatten. Tre fjärdedelar av det atmosfäriska kvävenedfallet i Sverige härrör från källor i övriga Europa (42). En stor del av närsaltsförlusterna till vattendragen i Malmö och i Öresundsområdet beror på det intensiva jordbruket. Dränerade åkermarker, rätade vattendrag och dikade våtmarker har även medfört att vattnets uppehållstid i landskapet minskat. Naturtyper med naturliga reningsprocesser har till stor del försvunnit. Undersökningar av bottenfaunan i Tygelsjöbäcken och Risebergabäcken (43) har visat på mycket påverkade förhållanden. Djurlivet var utarmat och huvudsakligen föroreningstoleranta arter påträffades. I en undersökning av bottenfauna och sediment i Malmös hamnar och utanför liggande havsområden (44) påträffades stora mängder trådformiga alger vilka täckte bottnarna i många provpunkter och indikerade en eutrofierad situation. Belastning på Öresund Till Öresund räknas området mellan Kullen - Gilleleje i norr och Falsterbo - Stevns Klint i söder. Öresund belastas av föroreningar som tillföres från Östersjön, Kattegatt, vattendrag och kustområden i Sverige och Danmark, industriella och kommunala anläggningar (avloppsreningsverk m.m.), utsläpp från båtar och fartyg, grundvatten samt atmosfäriskt nedfall. Utsläppen av kväve från landbaserade källor är ungefär lika stora på dansk och svensk sida medan fosforutsläppen är större på dansk sida. För både fosfor och kväve gäller att vattendragens andel är störst på svensk sida medan punktkällorna är av större relativ vikt på dansk sida (45, 46). Den svenska delen av Öresunds tillrinningsområde har en areal på ca km 2 och omfattar Rååns, Saxåns, Kävlingeåns, Höjeåns och Segeåns avrinningsområden samt sex mindre s.k. kustområden norr, söder och mellan åarnas mynningar. Uppgifter om belastningens storlek sammanställes årligen av Öresunds vattenvårdsförbund. Tabell sammanfattar belastningen 1995 från källor på den svenska Öresundskusten. Tabell Belastning från källor längs den svenska Öresundskusten år 1995 (45). Belastningskälla Kväve (ton) Fosfor (ton) BOD 7 (ton) Kommunala reningsverk Industriella reningsverk <0.5 Vattendrag Kustområden Totalt Det framgår av tabellen att en stor del av belastningen sker via vattendragen, för kväve 62%, för fosfor 52% och för BOD 7 65%. Närsalthalterna i vattendragen är högre än i de flesta andra regioner i Sverige. Under perioden har de totala fosforutsläppen till Öresund minskat kraftigt främst beroende på minskade direktutsläpp från industrin. Fosforutsläppen under 1995 var endast 18% av utsläppen Några tydliga nedåtgående trender kan inte urskiljas vad gäller totalkväve och BOD 7 även om utsläppen året 1995 bara utgjorde 72 resp. 54% av 1985 års utsläpp. Det regionala målet om utsläppsreduktion på 50% räknat från 1985 års nivå har uppnåtts för fosfor (82% minskning 1995). För kväve är vägen till motsvarande mål lång var kväveutsläppen som lägst och har sedan ökat under perioden för att under 1995 åter minska (45). 28

34 Det atmosfäriska nedfallet på Öresund uppgår till ungefär ton kväve (900 ton på svenska delen) och 14 ton fosfor (5 ton på svenska delen) (46). Nettotransporten från Östersjön genom Öresund har uppskattats till ca ton kväve och ton fosfor (47). Belastning på Öresund från Malmö Malmö kommuns gränser bildar inte ett naturligt eller enhetligt avrinningsområde. Landskapet utanför stadsbebyggelsen avvattnas i huvudsak genom fem jämförelsevis små vattendrag, se figur Tygelsjöbäcken, Skumparpsdiket och Bunkeflodiket ligger i sin helhet inom kommunen och mynnar i Öresund. Risebergabäckens och Oxiedikets avrinningsområden ligger förutom några mindre områden inom kommunens gränser och avrinner mot Segeån som i sin tur mynnar i Öresund. Vatten som faller på hårdgjorda ytor inne i staden avrinner genom dagvattennät endera till reningsverk från områden med kombinerat ledningsnät eller till recipient inom områden med separerat system. Recipient för dagvatten är bl.a. Öresund, Segeån, Risebergabäcken, Tygelsjöbäcken och andra småbäckar, kanalerna och hamnbassängerna. Figur Avrinningsområden inom Malmö kommun. Belastningen på Öresund av kväve, fosfor och BOD 7 från vattendrag huvudsakligen belägna i Malmö som mynnar i Öresund, reningsverk samt från bräddning och dagvatten i Malmö redovisas i tabell Inga industriella direktutsläpp av betydelse finns i Malmö. Lomma, Burlöv och Staffanstorps kommuner står för ca 7% av det avloppsvatten som förs till Sjölunda reningsverk (48). Av det avloppsvatten som Klagshamns reningsverk tar emot kommer ca 40% från Vellinge kommun (49). Segeåns och Gässiedikets avrinningsområden ligger till större delen utanför Malmö. Med Segeån uttransporterades år 1995 ca 505 ton kväve, 11 ton fosfor och 465 ton BOD 7 (45). För Gässiediket var uttransporten samma år ca 147 ton kväve, 1,8 ton fosfor och 47 ton BOD 7 (50). Tabell Belastning på Öresund år 1995 från utsläppspunkter längs kusten inom Malmö kommun exklusive Segeån. Kväve (ton) Fosfor (ton) BOD 7 (ton) Tygelsjöbäcken ,6 20 Skumparpsdiket ,4 10 Bunkeflodiket ,3 7 Sjölunda avloppsreningsverk 940 (874) 13 (12) 500 (465) Klagshamns avloppsreningsverk 53 (31) 5,3 (3,1) 65 (38) Bräddning 4 2,7 0,9 - Dagvatten 4 4,5 0,54 - Totalt 1091 (1003) 21 (18) ca 600 (ca 540) Siffrorna inom parentes anger Malmö stads andel av belastningen. 1 Beräknade värden baserade på mätningar sex gånger per år. 2 Uppskattat värde. 3 Uppmätta värden redovisade i miljörapporter. 4 VA-verkets beräknade värden. Uppgifter om BOD 7 saknas. Det atmosfäriska nedfallet på Malmö stads vattenområde i Öresund uppgår till ca 200 ton kväve och 1,1 ton fosfor per år. Belastning på vattendrag i Malmö På uppdrag av Miljöförvaltningen har en utredning om närsaltsförluster från jordbruket i Malmö utförts av Länsstyrelsens lantbruksenhet (51). Beräkningarna har utförts med utgångspunkt från uppgifter om markanvändning, skattade koefficienter för förlusterna av kväve och fosfor per ha, djurhållning m.m. Markläckaget beräknades från icke tättbebyggt område till 230 ton kväve och 2,8 ton fosfor per år. Större delen kommer från jordbruksmark. Djurhållningen på landsbygden är inte omfattande. Om det uppskattade antalet hästar på ridskolor, trav- och galoppbanor m.m. medräknas uppgår antalet djurenheter i Malmö till ca 1 400, vilket motsvarar en mycket låg djurtäthet på 0,23 DE/ha. Kväve- och fosforförlusterna från gödselvårdsanläggningar till vattendragen har uppskattats till ca 300 kg respektive 40 kg per år. Utsläppen från kommunens enskilda avlopp har beräknats till totalt 2,7 ton kväve och

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER 1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Begränsad klimatpåverkan Solinstrålning, förekomst av växthusgaser och aerosoler samt markytans egenskaper avgör klimatsystemets energibalans. Enligt FN:s klimatpanel IPCC har människan med stor säkerhet

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se Hur värderas Egentligen? Ekologisk Hållbarhet otto.during@cbi.se Vad är en människa? Fredrik Lindström och hjärnforskare Martin Ingvar spånar över, hur rationella vi är när vi värderar? Gör vi rationella

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN 2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN Kommunstyrelsen fastställer varje år en befolkningsprognos som utgör underlag för all planering i kommunen. En befolkningsprognos görs också för mindre geografiska områden

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Agenda 21. Ett uppdrag till samtliga grupper i samhället att arbeta för hållbar utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön.

Agenda 21. Ett uppdrag till samtliga grupper i samhället att arbeta för hållbar utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön. Agenda 21 Handlingsprogram som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 Dagordning inför 21-århundradet Ett uppdrag till samtliga grupper i samhället att Ett uppdrag till

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Luftutsläpp efter näringsgren 2011 Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

PÅVERKAN <---------------- SAMHÄLLET (teknosfären) ÅTGÄRDER KUNSKAP lagstiftning, miljöanalys miljöteknik, kretslopp/avfall

PÅVERKAN <---------------- SAMHÄLLET (teknosfären) ÅTGÄRDER KUNSKAP lagstiftning, miljöanalys miljöteknik, kretslopp/avfall Lyngfelt, 5-Nov-03, k1inledn Miljöföreläsning 1. Introduktion. Människan och miljön. Introduktion. En stor del av det som sägs inledningsvis om hur kursen är organiserad och vad den innehåller finns att

Läs mer

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17 KMA-plan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare Stockholm 2015-05-17 1. Inledning Oventos KMA-plan beskriver hur företaget arbetar med kvalitets-,

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI

BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI FAKTABILAGOR BILAGA 1 (7) Bilaga till energiplan BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI ENERGI OCH EXERGI Energi är ett begrepp som flitigt brukas, och missbrukas, i vardagslivet och i den offentliga debatten. Men vad

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

mikom miljö kommunikation

mikom miljö kommunikation mikom miljö kommunikation av Mats Lönngren " # $ " Miljörelaterade beteenden svårpåverkade % Teser om miljö och beteende VI LIDER AV SYNAPSKOLLAPS Synapskollaps nr 1 Bilismen måste minska JA säger nästan

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer