Poa annua har vi något val?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Poa annua har vi något val?"

Transkript

1 Poa annua har vi något val? Åtgärder för att hindra att Poa annua konkurrerar ut andra arter på greener Erik Dahl Magnus Ljungman Marcus Olsson Per Bengtsson Projektarbete: Gräs för golfbanor Sveriges lantbruksuniversitet STERF Handledare: Trygve S. Aamlid

2 Sammanfattning Poa annua dras med ett flertal dåliga egenskaper som kostar många golfbanor stora summor pengar varje år. Problem med vinterskador, sjukdomar och dålig torktolerans är orsaker till att många vill ha ett bättre gräs. Poa annua är ett gräs som fröar av sig effektivt och kan anpassa sig till växtplatsen på ett utomordentligt sätt. Att Poa annua är det gräs som är vanligast på våra nordiska golfbanor gör det här till ett stort problem. Vad finns det för strategier och metoder för att hindra att Poa annua konkurrerar ut andra arter på våra greener? Genom kunskap om hur Poa annua fungerar och lever kan spridningen hållas tillbaka. Att Poa annua gror som bäst på hösten och gynnas av fosforgödsling är några av de biologiska aspekterna man bör ta hänsyn till. Även ph, ljus och temperatur spelar stor roll i Poa annuas växt och utveckling, och detta kan man använda sig av i kampen mot Poa annua. Att plocka Poa annua för hand så fort den visar sig är den metod som fungerar bäst men är också den metod som är mest resurskrävande. Dessa är några av de metoder och strategier som tas upp i arbetet och som kan användas för att missgynna Poa annua eller gynna andra önskvärda gräsarter. Det går inte att hålla tillbaka Poa annua till 100 % men med kunskap, resurser och tålamod går det att komma nära. Nyckelord: Gräs, golfbana, Poa annua, vitgröe, ogräskontroll

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Avgränsning Poa annua L Uppkomst Biologi Groning Tillväxt Morfologi Ekologisk anpassning Strategier/metoder för bekämpning av Poa annua Gräsval Bevattningsstrategier Torkbaserad bevattning Mättningsbaserad bevattning Underskottsbevattning Gödselstrategier Stödsådd Slitage Luftningsstrategier Avtorvning Plockning av Poa annua Intervju Intervju Kemiska och biologiska bekämpningsmedel Plant growth regulators Ogräsmedel (herbicider) Biologisk bekämpning Diskussion och slutsats Referenser... 15

4 1. Inledning Poa annua är det vanligaste gräs som förekommer på våra golfbanor i Norden. En välskött Poa annua-green är otroligt fin att spela på och man har spelat de senaste US Open på sådana greener (Huff, 1998). Med detta i åtanke är det egentligen otroligt att man lägger ner både tid och pengar på att bekämpa detta älskade och hatade gräs. Men det är tyvärr många nackdelar med detta gräs också. På våra breddgrader är det framför övervintringsförmågan som ställer till stora problem för våra golfklubbar. Greenerna blir utsatta för svampangrepp eller syrebrist då greenerna ligger istäckta under vintern. Erfarenheter visar att då en krypvensgreen eller rödsvingelgreen utsätts för istäcke kan den klara dagar under isen och ibland mer än så. Pratar man om istäcke på Poa annua rör det sig om cirka 30 dagar. Skillnaden är stor mellan dessa gräs och visar hur mycket starkare ädelgräs är på vintern. Får man då en vinter som 2008/2009 med uppemot dagar under is är problemet ett faktum. Att starta spelsäsongen med skador på våra greener är något som kan sätta djupa sår i klubbens ekonomi i form uteblivna intäkter. Medlemsflykt, greenfee-bortfall och företag som väljer andra klubbar med bättre greener kan drabba dessa klubbar. Då trycket för att öppna tidigt på våren blir allt större skapar vi oss en svår situation genom att försöka läka skador under pågående spel. Puttytan man får på en green med Poa annua är en av de bättre. Tyvärr kan det dröja lång tid innan man uppnår detta och då kan både medlemmar och gäster redan ha tröttnat. Mängden böcker och skrifter som skrivits om Poa annuas vara och icke vara är nog oräkneliga så vi kan enas om att det är många. Christians (2008) skrev en artikel om historiska perspektiv på hur man kontrollerar Poa annua. Denna skift handlar om hela 85 års försök att bli av med just Poa annua. 1.1 Syfte Att visa metoder och strategier som hindrar Poa annua att etablera sig i greener med krypven och rödsvingel. 1.2 Avgränsning Vi har begränsat vårt arbete till greener med krypven och rödsvingel

5 2 Poa annua L. 2.1 Uppkomst Poa annua L. (Poa annua) tillhör familjen gräs (Poaceae). Man tror att den har utvecklats från två förfäder, Poa infirma H. B. K. som är en ettårig art och Poa supina Schrad., vilken är en flerårig art. I tillägg till de ettåriga bestånden och de fleråriga så har Poa annua utvecklats till många varieteter och underarter. På cellnivå har Poa annua vanligtvis 28 kromosomer. Vissa fleråriga sorter har bara 14 kromosomer och är då i de flesta fall sterila. Fleråriga sorter brukar i stor utsträckning forma små och finbladiga plantor och dessa bildar ett högkvalitativt turfbestånd. Enligt Huff (1998) uppmättes i en 80 år gammal green över 200 skott/cm². Några av dessa bestånd hade mycket få vertikala skott och producerade ett fåtal blomställningar. För att det sterila beståndet ska upprätthålla densiteten i turfen samt spridning i sida måste alltså beståndet hela tiden vara i vegetativ tillväxt (Vargas och Turgeon, 2004). Tutin (1957) menar att Poa annua i huvudsak är självpollinerande, men att korsning även existerar. Ellis (1973) studier visar att upp till 15 % uppkommer genom korsning mellan två plantor. Många namngivna varieteter och underarter har upptäckts och ett flertal försök att förklara artens taxonomi har förekommit dock utan givande resultat. Olikheter har upptäckts i de fysikaliska egenskaperna såsom storlek och färg. Morfologiska skillnader finns i groningshastighet, växtsätt och livscykel. 2.2 Biologi Poa annua finns i två underarter, en sann årlig underart (P. annua var. annua) samt en perenn underart (P. annua var. reptans). De två underarterna är svåra att särskilja, men den årliga typen har ett mer upprätt växtsätt och producerar fler frön än den perenna sorten. Beroende på växtbetingelser kan det vara dominans av en underart eller en blandning av de båda. Den perenna sorten växer vanligtvis i områden med hög skötselintensitet exempelvis på golfgreener. Den årliga sorten är mer förekommande i gräsmattor och parker Groning Groningstiden hos Poa annua från att fröet absorberar vatten till att koleoptilen framkommer tar allt från sju dagar till flera veckor (Vargas och Turgeon, 2004). Groningstiden varierar främst genom temperaturskillnader, men även ljusintensitet, ljuskvalitet och dagslängd har betydelse. Poa annua gror under hela växtsäsongen och har sin topp under fuktiga förhållanden på hösten när jord- och lufttemperatur är tillfredsställande. Många forskare har studerat och försökt hitta den optimala temperaturen för Poa annua att gro. Bogart(1972) visade oförändrad grobarhet vid konstant temperatur på 4º, 10º, 16º och 21º C men en stor minskning vid 27º och 32º C. Hovin (1957) visade i sina studier att växlande temperatur ger en högre grobarhet än konstanta temperaturer. Engel (1967) menar att dag- och nattemperaturer på 30º /20º C ger en högre grobarhet än vad konstanta temperaturer på 30º och 20º C ger. Vid temperaturförändringar mellan dag och natt 18º /7º, 24º /13º och 29º /18º var grobarheten över 80 % men vid 13º/2º C var det endast 63,5 % (Beard et al. 1978). Utifrån undersökningarna kan man konstatera att Poa annua gror inom ett stort urval av temperaturer men att en viss - 5 -

6 minskning sker vid låga och höga temperaturer. Man kan även se att groningen stimuleras av växlande temperatur. Enligt McCarty (2008) är den optimala temperaturen för groning av Poa annua C på dagen och C på natten. Att frö från Poa annua har groningsvila bevisade Cockerham och Whitwort (1967). I deras undersökning visade det sig att efter en månad var grobarheten vid 16º C 26 % och efter två månader 47 %. De fann också en ökning i grobarhet när de tillsatte fosfor i vattnet under groning. Även Roberts och Feast (1973) konstaterade att Poa annua har groningsvila. I deras studier hittade de att 24 % av de begravda fröna i en okultiverad jord höll sig livskraftiga i sex år. Att groningsvila skiljer sig mellan sorterna visade Tutin (1957) då han hittade en ettårig sort med groningsvila och en perenn sort från samma art som inte hade någon groningsvila. Den ettåriga sorten tenderade att producera en större andel vilande frö som kan ligga fullt livskraftiga och vänta på de rätta förhållandena i många år. Lush (1988) uppskattar att det finns frö per kvadratmeter i en gammal Poa annua-green. Den perenna sorten gror direkt eller så fort de rätta förhållandena uppstår och producerar betydligt färre frön eller inga alls. Ljus gynnar och stimulerar Poa annua till att gro, men den gror även utan ljus förutsatt att alla andra faktorer är gynnsamma. Utan ljus kan upp till 81 % av fröna gro enligt Grime et al. (1981) Tillväxt McCarty (2008) uppger följande temperaturresponser hos Poa annua från sydöstra delen av USA: Optimal skottillväxt 15,6-21,1 C Bästa rottillväxt Jordtemp. 18,2-21,1 C Mest frösättning 21,1-26,7 C Max värmetolerans 29,4-35 C Minimal skottillväxt Jordtemp. 10 C Min temp. för överlevnad -15 C Poa annua från Norden har troligtvis något lägre optimal temperatur för både skottillväxt och rottillväxt. Blombäck et al. (2008) beräknade att Poa annua nådde maximal skottillväxt redan vid 10 C, och 15 C var nödvändig i krypven (Agrostis stolonifera) och rödsvingel (Festuca rubra). Andra faktorer som spelar in på tillväxten av Poa annuas är ljus, ph och näringsämnen. Poa annua är relativt skuggtolerant men kräver mycket kväve (Vargas och Turgeon, 2004). Detta kommer vi tillbaka till i kapitlet om gödselstrategier Morfologi Poa annua växer till en höjd av 15 till 20 cm när den lämnas oklippt. Den har ljusgröna, tillplattade skott som är böjda och ofta rotade gemensamt i den nedre delen av stjälken. Bladskivorna är ofta skrynkliga och varierar från 2,5 till 7,5 cm i längd och har en karaktäristisk båtformad bladspets. Eftersom Poa annua har förmågan att kunna anpassa sig - 6 -

7 till omgivningen skiljer det en del i de morfologiska egenskaperna mellan plantorna (Peel, 1982). Blomställningen är en vippa som varierar från 2,5 till 10 cm i längd. Blomningen kan börja så snart plantorna har nått en ålder på sex veckor. Tiden för blomningen varierar stort mellan olika biotoper och blomning sker inom alla slags fotoperioder och vernaliseringar. Även inom närliggande populationer från liknande livsmiljöer varierar blomningen stort (Heide, 2001). Poa annua är en snabb och produktiv frösättare där varje planta kan producera uppskattningsvis 80 frö per planta (Law, 1979) och flera generationer kan produceras varje år. Att Poa annua kan producera frö i en frekvent klippt gräsmatta är en otrolig konkurrensfördel och det beror på att livskraftiga frön bildas på bara några dagar efter självpollineringen. Fröna är bärnstensfärgade och cirka 1,5 mm långa och produceras oavbrutet genom hela säsongen men under höga temperaturer avtar eller stoppar fröproduktionen. Efter blomningen dör de ettåriga sorterna och ersätts av plantor från de nyproducerade fröna. Ettåriga sorter har ett upprätt växtsätt med stor fröställning och perenna sorter bildar stoloner och nästan ingen fröställning alls Ekologisk anpassning Poa annua har ett svagt och grunt rotsystem och har därmed stort behov av nederbörd eller frekvent bevattning för att överleva. Den växer i fuktiga områden med full sol men på grund av sin förmåga att anpassa sig växer den förvånansvärt bra i halvskuggiga områden också. Poa annua växer även i hårt packade markförhållanden då den har ett grunt rotsystem. 3 Strategier/metoder för bekämpning av Poa annua 3.1 Gräsval Vid nyetablering av greener har man möjligheten att välja den gräsart som man tror har störst möjlighet av klara invandringen av vitgröe. Rödsvingelns fördelar kan vara att den har ett betydligt mindre gödselbehov än Poa annua (Ericsson, 2009). Vidare är rödsvingelns rotsystem betydligt längre än Poa annuas rotsystem, vilket innebär att rödsvingeln klarar torka bättre än vad Poa annua gör. Om greenerna kan hållas torra och relativt näringsfattiga får man en miljö som Poa annua inte gillar. Inom rödsvingel har studier i Danmark (Nielsen och Romme, 2009) visat att konkurrensförmågan mellan rödsvingelsorter skiljer sig åt. I studierna visade det sig att rödsvingel med korta utlöpare har en stor konkurrensförmåga mot Poa annua och rödsvingelsorter utan utlöpare står emot konkurrensen mot Poa annua lite sämre. Samma studie visade också att rödven hade dålig konkurrensförmåga mot Poa annua, men en vanlig greenblandning med rödsvingel och rödven står emot Poa annua lika bra som rödsvingel. Precis som rödsvingel så har krypven också många fördelar jämfört med Poa annua. Men skötseln av detta gräs ligger närmare Poa annuas och det behöver inte dröja länge innan Poa annua sätter sina spår i greenen. Så nästa steg kan vara hightech nämligen, RRCB (Roundup Ready Creeping Bent). Molekylär biologi är nog det som kan vara svaret på bekämpningen av Poa annua. Man har tidigare lyckats föra in Roundup-gener i sojabönor så - 7 -

8 att de överlever när man sprutar bort ogräs. Man har nu tittat på samma sak till krypven och ängsgröe. Detta är ännu på forskningsstadiet, men kommer att förändra gräsindustrin om denna teknik släpps på marknaden. (Christians, 2008). Men hittills har myndigheterna i både USA och Europa sagt nej till RRCR. Detta beror bland annat på att man är rädd för att resistensgenerna skall spridas vidare till vildväxande gräsarter i naturen. Beard et al. (2001) drog slutsatsen att krypvenssorter med lägre skottäthet, som Penncross (1369 skott per dm²), har sämre konkurrensförmåga mot Poa annua än sorter med högre skottäthet. Sorter med skottäthet över 2000 skott per dm² som Penn G-2 och Penn A-1 har bättre konkurrensförmåga mot Poa annua. 3.2 Bevattningsstrategier I genomsnitt förbrukar gräs 2,5-3 mm vatten/dag på sommaren. De två viktigaste faktorerna som bestämmer vattenförbrukning på en golfgreen är temperatur och vind. Aamlid (2008) menar att det finns tre olika bevattningsstrategier man kan använda sig av Torkbaserad bevattning Bevattning sker i stor mängd och vid få tillfällen, man ger en ordentlig rotblöta. Bevattning sker var 8:e till 20:e dag beroende på jordart och bevattningskapacitet. Detta sätt är dock en olönsam strategi både ekonomiskt och spelkvalitetmässigt. Denna strategi kan ge upphov till torrfläckar eftersom förhållandet mellan blött och torrt blir alltför påtagligt Mättningsbaserad bevattning Detta innebär att det bevattnas lite och ofta. Så fort den hållande vattenkapaciteten har transpirerat 3-4 mm startar bevattningen och går ca 5-10 min varje natt. Denna strategi kan få till följd att man får grunt rotsystem och detta gynnar Poa annua; man kan även få problem med mossa och alger. Denna strategi ger ingen plats att ta emot extra vatten. Risken för urlakning av näring ökar Underskottsbevattning Alternativ tre innebär också bevattning lite och ofta men man vattnar då ca 50 % av vattenlagret är förbrukat. Man startar bevattningen tre dagar efter regnväder/bevattning (vid avdunstning ca 8 mm) på sandgreener och 6-7 dagar (vid mm avdunstning) på torvgreener. Därefter vattnar man varannan dag på sandgreener dock aldrig mer än 2/3 av potentiell avdunstning. På vår och höst då temperaturen är låg kan bevattningsintervallerna förlängas med ett par dagar, för att härda gräsplantan mot torka och på så sätt förbereda den bättre till torkperioder. Upplever plantan en mild torkstress, satsar den mer på rotutveckling. Detta medför att plantan blir van vid ett jämnt vattenunderskott. Till följd av detta satsar plantan på djupare rötter, mindre uppbyggnad av filt samt en torrare och fastare greenyta som är mindre utsatt för sjukdomar. Bevattning bör utföras tidigt på morgonen för att torka greenerna snabbare, bevattningen bidrar till att daggen försvinner. Med denna metod gynnar man inte bara ädelgräs, utan den är mest miljövänlig och mest ekonomisk

9 3.3 Gödslingsstrategier Engel (1979) fann i sina studier att när man tillför kväve under kalla förhållanden gynnande det Poa annua och förekomsten av Poa annua ökade markant. Man bör alltså inte gödsla med för mycket kväve när det gräs man önskar inte är i topptillväxt (Engel, 1979). Enligt Vargas och Turgeon (2004) kräver krypven mindre kväve än Poa annua för att uppnå optimal tillväxt. För att kunna behålla konkurrensen mot Poa annua bör krypvenen gödslas moderat. Gödslingsprogrammet ska vara anpassat så att små givor med 49 till 61 g kväve per 100m² kan läggs var vecka under växtsäsongen. Större kvävegivor kan ges när Poa annua startar sin blomning så att krypvenen kan utnyttja sin aggressivitet när Poa annua senare sätter frö. Dernoeden (2002) rekommenderar vattenlöslig gödsling med doser på 0,05-0,06 kg N /100m² i intervaller mellan 7 och 14 dagar för att krypven ska vara livskraftig och motståndskraftig mot stress och sjukdomar. Ferguson skrev redan 1936 att Poa annua behöver mycket fosfor för att gro och uppnå optimal tillväxt. Året efter skrev Sprague och Burton (1937) att Poa annua gynnas av hög fosfortillgång. Enligt dessa rapporter bör man vara återhållsam med fosforgödningen och Carrow et al.(2001) rekommenderar 0,1-0,3 kg fosfor /100m² på sandbaserade greener. Aamlid (2006) skriver i sin artikel Tunrapp og fosfor att fosforinnehållet i jorden måste vara väldigt litet för att det ska ha någon betydelse i kampen mot Poa annua. Ferguson (1936) menar att ammoniumsulfat som är ett surhetsgörande medel inte gynnar Poa annua som gärna vill ha ett högt ph. Strategin i rödsvingelgreener bör vara att ligga på så låga nivåer av gödsel att Poa annua missgynnas. I skriften Strategy for establishment and maintenance of fescue on Danish golf courses (Beurling et al., 2004) beskrivs att rödsvingel endast behöver 0,3-0,5 kg N per 100 m² per år. Tom Eriksson (2009) anser att rödsvingel behöver 0,9 kg N per 100 m² per år för att må bra. Båda dessa nivåer är långt från 2-2,2 kg N per 100m² per år som Vargas och Turgeon (2004) anser att Poa annua behöver. 3.4 Stödsådd Val av period för insådd är viktigt, så att så många frön som möjligt gror och etablerar sig. För att kunna etablera krypven i en Poa annua-green krävs att fröna även kan gro när Poa annua är svag. Poa annua är som svagast i juli då det är som varmast så då kan man göra en insats att så in krypvenen. Men naturligtvis så kan man så krypvenen från mitten på maj till mitten på september. Henry et al. (2002) gjorde försök där de stödsådde en Poa annua green vid olika tidpunkter. Vår och höstsådder resulterade i mindre än 10 % krypven men sommarstödsådd gav 40 % täckning av krypven. Innan man sätter igång ett sådant projekt så måste man ha en långsiktig plan gällande hur mycket man skall så ut per säsong och när det är lämpligt, samt att man i vissa fall där man har problem med skugga, kan välja en sort som är mer lämpad för skuggområden. Brede (2006) skriver att om man stödsår med en högre giva krypven i en Poa annua green kompenserar detta frödödligheten och mängden nya plantor som kommer upp ökar. Valet av grässort är viktigt (Brede, 2006) då konkurrensförmågan skiljer sig en hel del inom arterna. Val av redskap för att få den bästa sådden och bästa markkontakten är avgörande; vertikalskärning och droppspridare har visats att vara effektivast: skära på ca 3 mm djup, - 9 -

10 blåsa bort materialet med lövblås, så med droppspridare med 0,3 kg/100m 2 och avsluta med en dress så fröna får bättre markkontakt (Norén, 2002). 3.5 Slitage I en artikel som heter Easing the Pressure (Windows, 2007) står det att om man vill gynna finare gräsarter måste man minimera all form av slitage. Oftast pratar man om att vi ska minimera slitaget i skötseln genom att t.ex. byta ut klipping mot vältning eller dressning i stället för vertikalskärning. Den här artikeln handlar om slitaget från spelarna. Spelarnas fötter sliter en hel del och det sägs att en fyrboll kan göra upp till 600 trampmärken på en tvåmeters radie från hålet. Tittar man på greener, är det inte ovanligt att vitgröeintrånget är störst där de flesta flaggplaceringarna brukar vara samt på in- och utgångar på greenen. Det är viktigt att flytta hålen i den omfattning som behövs för att hålla fotslitaget på en acceptabel nivå. Frekvensen för hur ofta hålen måste flyttas varierar efter spelfrekvens och väder. Det är också viktigt att utnyttja hela greenen vid pinplaceringar, att man inte får sätta flaggan närmare greenkant än 4 meter är bara en rekommendation. Under perioder med långsammare bollrull på greenerna är det viktigt att sätta flaggorna i områden som normalt inte kan användas p.g.a. att de är omöjliga. Kort och gott, utnyttja hela greenen för att fördela spelet och minimera lokalt slitage. Att öka klipphöjden på greenerna tidigt på hösten ger gräset en bättre chans att klara slitaget. Låga klipphöjder sent på säsongen kan ge ökade slitskador och vinterskador. Nedslagsmärken på greenerna är en vanlig inkörsport för Poa annua. Lagas inte nedslagsmärkena ordentligt blir det ofta Poa annua som etablerar sig. Att informera golfarna är ett viktigt steg i kampen mot Poa annua. De blir belönade med bra greener om de hjälps åt för att minska slitaget på greenerna. Lagar de nedslagsmärken, tänker på var de går, lyfter på fötterna, informerar medspelare osv. ökar chansen för att de ska få bättre greener att spela på. Det är en bra tanke att använda alternativa tees och greener under vintern samt att leda spelarna med olika typer av avspärrningar för att undvika upptrampade stigar. Golfspelare har en tendens att gå den närmaste vägen och med alla golfvagnar som används i dag blir gångstråken mer centrerade. 3.6 Luftningsstrategier Ett luftningsprogram ska vara anpassat till de problem man har och som behöver lösas antingen det är thatch, kompaktion eller båda problemen. Det ska även vara anpassat så att rätt saker görs vid rätt tidpunkter (Van Cline och Hannon, 2009). Vargas och Turgeon (2004) menar att på våren är Poa annua helt och hållet fokuserad på reproduktiv tillväxt och lägger alla sina reserver på att fröa av sig. De menar även att hålpipeluftning stimulerar vegetativ tillväxt och därmed gynnar gräs som är i vegetativ tillväxt. På grund av detta och att den rätta temperaturen för groning ännu inte har infunnit sig, bör den rätta tidpunkten för hålpipeluftning vara på våren. Dernoeden (2002) skriver att hålpipeluftning bör undvikas under perioder då Poa annua har sina bästa groningsperioder. Även Vargas och Turgeon skriver att man inte bör hålpipa när Poa annua gror som bäst, alltså vid temperaturer mellan 16 och 21 grader. Vidare säger de att när man luftar kommer begravda frön upp till ytan och ljusförhållandena blir sådana att fröna som ligger i groningsvila gror omedelbart vid dessa temperaturer. Många golfbanor har

11 minskat uppkomst av Poa annua i krypvensgreener stort bara genom att sluta hålpipelufta på hösten när det är som mest gynnsamt för Poa annua att gro och i stället hålpipelufta på sensommaren eller våren när groningen är mindre (Vargas och Turgeon, 2004). Plantor i kompakterade växtbäddar får inte bara reducerad rotillväxt utan även sämre skottillväxt, försämrat vatten- och näringsupptag samt sämre värme- och torktolerans (Turgeon, 2005). För att kompensera det försämrade vatten- och näringsupptaget krävs mer gödsel och vatten i ett tätare intervall som leder till svaga plantor som lätt konkurreras ut av Poa annua som trivs mycket bra i dessa förhållanden. Dressning bör göras i den omfattning att det gräs man önskar mår bra och att thatch hålls på en acceptabel nivå (Vargas och Turgeon, 2004). 3.7 Avtorvning På Vestfold Golfklubb i Norge har det gjorts en undersökning om hur man bäst får igång en green efter ordentliga vinterskador (Kvalbein, 2009). Hösten 2008 tog man död på en green med glyfosat och återetablerade den på våren 2009 på tre olika sätt. Alla ytor såddes med en blandning av rödsvingel och rödven. I led A hyvlade man bort 2 cm av ytan och sådde med såmaskin. I led B vertikalskar man greenen på 2 cm djup med 3 cm mellan skären. Därefter sådde man och blåste ner fröna i skårorna med en lövblås. Efter det dressades greenen I led C sådde man med såmaskin direkt i den döda greenen. Greenen dressades och borstades. Resultaten av försöken gav att snabbast etablerades gräsen i led B och C, men där hade man 42 respektive 52 % Poa annua i greenen. I led A tog det lite längre tid att etablera, men bara 1 % Poa annua fanns i greenen. Mätningar med en Clegg Impact Hammer visade att led A gav den hårdaste greenen. I sammanfattningen av projektet föredrog man led A trots att etableringen tog lite längre tid. Anledningen var att resultatet är mer varaktigt med tanke på framtida övervintring. 3.8 Plockning av Poa annua Christians (1996) skriver att mekanisk kontroll har förekommit ända sedan de första golfbanorna föddes och att det fortfarande förekommer till trots för dagens utbud av bekämpningsmedel. I samma artikel skriver han att handplocka varje planta så fort den dyker upp kan fungera under en begränsad tid men Poa annua vinner oftast i längden. Vi har intervjuat två banchefer som delar med sig av sina erfarenheter om handplockning av Poa annua Intervju 1 Per Ståhlberg, Banchef Djursholms GK: Hur ofta plockar ni på greenerna? Varje dag 2 st heltidstjänster under Vi har plockat i mindre omfattning det senaste året

12 Hur länge har ni plockat? Sedan Vad använder ni för verktyg? Vi använder hålborr och en mindre variant av hålborr. Hur mycket Poa annua hade ni när ni startade med plockning? Vi hade ungefär 5 %, dock mer på vissa greener. Hur mycket Poa annua har ni idag? 2-10 % Finns någon green med upptill 20 %. Tror ni att ni kommer att lyckas? Nej, vi är inte nöjda med resultatet. Kommer ni att fortsätta? Vi kommer inte att fortsätta med pluggning däremot görs en omläggning av skötselprogrammet för att gynna krypven mer Intervju 2 Christoffer Palmlund, Banchef Hills GC: Hur ofta plockar ni på greenerna? Varje dag plockar de tre som klipper greenerna 10 st Poa annua plantor per person och green. Storleken är som ett nedslagsmärke. Varannan vecka pluggas de plantor som är större. Hur länge har ni plockat? Sedan banan öppnades Vad använder ni för verktyg? Morakniv till daglig plockning och hålborr då större insatser görs varannan vecka. Hur mycket Poa annua hade ni när ni startade med plockning? Ingenting. Hur mycket Poa annua har ni idag? Greenerna består av 99 % krypven. Tror ni att ni kommer att lyckas? Om vi får fortsatta resurser för det och kan fortsätta med extra insatser så är jag övertygad om det. Kommer ni att fortsätta? Utan tvekan, JA

13 3.9 Kemiska och biologiska bekämpningsmedel De kemiska preparat som finns för att kontrollera Poa annua invandring i krypvensgreener är herbicider och tillväxtregulatorer (PGR). De biologiska preparaten består av svampar och bakterier (Vargas och Turgeon, 2004) Plant growth regulators Plant growth regulators (PGRs) är enkelt beskrivet ett ämne som har i uppgift att hämma tillväxten av plantan. Några PGRs hindrar celldelning, andra hindrar sträcktillväxten genom att hämma hormonet gibberellin (GA). Det finns många olika typer av PGRs. Två med särskilt intresse är Primo MAXX (trinexapac-ethyl), som kanske blir godkänt i Sverige, och Proxy (ethephon) som förmodligen inte kommer att komma till Sverige. PGRs kan användas på många olika sätt beroende på vad syftet är, t.ex. klippa mindre, mindre utsläpp från maskiner, spara pengar osv. Tar man det till nästa nivå, så har man ett verktyg att kunna styra Poa annua så att den inte blommar. Har man en krypvensgreen med viss Poa annuainvandring, kan man göra krypvenen mer konkurrenskraftig med hjälp av PGR och på sikt få en ren krypvensgreen. Kombinationen att blanda Primo MAXX och Proxy ger den bästa effekten att reducera Poa annuas frösättning vilket ger förbättrade puttningsegenskaper på våren när Poa annua blommar. Forskning på dessa PGRs visar att en bra timing vid sprutning ger en minskning av frösättning hos Poa annua. Gör man detta rutinmässigt kan man på sikt uppnå en greenyta som är 90 % fri från fröställningar (Borger, 2008). Har man Poa annua-greener som de flesta i Sverige har, så skulle Primo MAXX kunna vara ett utmärkt verktyg att förbättra puttkvaliteten på våra Poa annua-greener Ogräsmedel (herbicider) Bekämpningsmedlet Velocity (bispyribac-sodium) används i första hand i risproduktion, men visade sig senare ha god effekt på Poa annua i krypvensfairways. Detta är ett medel som inte är godkänt i Skandinavien. Som beskrivits tidigare så finns det många olika biotoper av Poa annua och denna produkt lämpar sig bäst på vissa och ger mindre effekt på andra. Detta gör att Velocity är lite osäker i sin effekt och man kan få ett ojämnt resultat på de olika biotoperna. Ett annat problem är att bekämpningsmedel kan missfärga krypvenen så den blir gul (Vargas och Turgeon, 2004). Detta sker oftast på dåligt rotad, skuggig, vattenmättad, trafikerad eller sjuk turf. Velocity har visat olika resultat, vissa banchefer tyckte att de har fått ett perfekt resultat och vissa tyckte att det gav för bra effekt, det visade sig att de hade mer Poa annua än vad de hade trott (Christians, 2008) Biologisk bekämpning För vissa svampar som Magnaporthe poae ( summer patch ) och bakterier som Xanthomonas campestris (bacterial wilt) är Poa annua svagare än ädelgräsen. De flesta krypvenssorterna klarar sig helt från skador från dessa (Dernoeden, 2002). Vargas och Turgeon (2004) styrker detta när de skriver att man kan försöka att biologiskt bekämpa Poa annua genom att öka sjukdomstrycket med hjälp av svampar och bakterier. Vargas och Turgeon (l.c.) skriver även att man kan avvakta med fungicider vid sjukdomar som försvagar Poa annua och att krypven

14 får en konkurrensfördel av detta. Dessa sjukdomar är Magnaporthe poae, Xanthomonas campestris och antraknos (Collectotrichum graminicola). 4 Diskussion och slutsats Går det att hålla tillbaka invandringen av vitgröe? Genom att göra rätt saker vid rätt tidpunkt kan man minimera invandringen, men att stoppa Poa annua, som är en mycket anpassningsbar och envis art, är kanske omöjligt. Det första man bör göra för att undvika Poa annua är att välja en gräsart som klarar att hålla undan Poa annua på ett effektivt och bra sätt. Det kan antingen vara genom aggressivitet eller helt andra krav på näring och vatten. Att hela tiden gynna det gräs man väljer är viktigt liksom att alltid tänka på vad de skötselinsatser man gör får för konsekvenser samt att hela tiden hjälpa gräset att reparera sig genom att så eller torva direkt en skada eller liknande uppstår. Gör man inte det är Poa annua där och gror genast från frön som alltid finns i närheten och bara väntar på rätt tillfälle. Man bör kontinuerligt stödså sina greener för att få ett tätt bestånd som kan stå emot Poa annua. Det alla gräs behöver för att uppnå optimal trivsel och tillväxt är solljus. Se till att få in så mycket ljus som möjligt på greenerna för Poa annua klarar skugga ganska bra genom sina fantastiska anpassningsegenskaper. En väl dränerad växtbädd är viktigt för att kunna få bort vatten så fort som möjligt så att inte Poa annua kan få övertaget då den bättre klarar av och nästan kräver blöta förhållanden. En väl dränerad växtbädd minskar risken att få en kompakterad växtbädd. Problem med Poa annua är alltid störst på gamla kompakterade jordgreener med dålig dränering. Ädelgräs klarar inte av kompakterade jordar utan vid sådana förhållanden kommer Poa annua garanterat att ta över. För att motverka kompakterade jordar är det viktigt att man har ett välplanerat och bra luftningsprogram. För att inte lufta vid fel tillfälle måste man vara väl medveten om när Poa annua har sin optimala groningstidpunkt, växer som bäst och fröar av sig mest. Bevattningsanläggningen måste hela tiden servas och skötas för att hålla täckningsgraden så bra som möjligt så att risken för övervattning minimeras. Bevattningsstrategin bör vara att vattna sällan och i den mängd att man alltid har ett underskott på vatten. Rötterna har då möjligheter att utvecklas och ytan kan hållas torr. Mättningsbaserad vattning, dvs. att vattna lite och ofta till fältkapacitet, får inte förekomma. Vissa näringsämnen och medel missgynnar Poa annua vilket man kan använda mot den. Fosfor är ett mycket viktigt gödselmedel som Poa annua behöver i ganska stora mängder till framförallt fröplantväxten. Att Poa annua behöver stora mängder fosfor kan bero på dess svaga rotsystem. Poa annua missgynnas av ett lågt ph, framförallt därför att fröplantväxten hämmas, och många viktiga näringsämnen kan inte tas upp vid låga ph-värden såsom fosfor. I vissa länder finns vissa kemiska bekämpningsmedel tillgängliga men de finns inte tillgängliga i Sverige. Dessa bekämpningsmedel minskar frösättningen, skadar eller tar död på Poa annua

15 Gör man alla dessa saker kan man hålla tillbaka Poa annua till en viss gräns och förmodligen under en begränsad tid. Christians (2007) skriver i sin bok att Poa annua alltid hittar en utväg från de metoder och strategier som utövas för att kontrollera den. Det enda alternativet som finns för att stoppa eller hålla tillbaka naturens gång är genom att för hand fysiskt plocka bort Poa annua planta för planta, en metod som är mycket resurskrävande men kanske det enda alternativet tillsammans med ett bra skötselschema om man vill ha bort Poa annua till 99 %. Referenser Aamlid, T. S Tunrapp och fosfor. Gressforum 2006 (1): Aamlid, T. S Vanningsstrategi på golfbaner. Gressforum 2008 (1) : Beard, J. B., Rieke, P. E., Turgeon, A. J. och Vargas, J. M Annual bluegrass (Poa annua L.): description, adaption, culture and control. East Lansing, MI: Michigan State University, Agricultural Experiment Station. 32 p. (Refererad av Vargas, J.R. och Turgeon, A.J., 2004: Poa annua: Physiology, culture and control of annual bluegrass. John Wiley & Sons. 165 s.). Beard, J. B., Croce, P., Mocioni, M., De Luca, A., och Volterrani, M The comparative ability of thirteen Agrosts stolonifera cultivars to Poa annua. International Turfgrass society research journal 9: Beurling H., Christensen, P., Ebdrup, J., Haspell, C., Rasmussen, P., Tomlinson, I. och Tömming, S Strategy for establishment and maintenance of fescue on Danish golf courses https://www.bestcourseforgolf.org (Läst 26 Jan. 2010). Blombäck, K., Eckersten, H. och Sindhöj, E Growth of golf turf as a function of light and temperature under Swedish conditions a simulation study. International Turfgrass Society Research Journal 11: (Annexe). Bogart, J. E Factors influencing competition of annual bluegrass (Poa annua L.) within established turfgrass communities, M.S. Thesis: Michigan State University, East Lansing. (Refererad av Vargas, J.R. och Turgeon, A.J., 2004: Poa annua: Physiology, culture and control of annual bluegrass. John Wiley & Sons. 165 s.). Borger, A. J Managing Poa annua seedheads on putting greens. USGA Green Section Record. 46(4): 7-8. Brede, Doug Four tips to interseed bentgrass into Poa annua: Generous, midsummer plantings can bolster germination. TurfGrass TRENDS (November): Carrow, R. N., Waddington, D. V. och Rieke, P. E Turfgrass Soil Fertility & Chemical Problems Assessment & Management. John Wiley and sons Inc. 412 s. (Refererad av Aamlid, T. S Tunrapp och fosfor, Gressforum 2006 (1): 8-10). Christians, N. E A historical perspective of annual bluegrass control. Golf Course Management. 64(11): Christians, N. E Control Options: What s next for Poa annua control? Grounds Maintenance 41(3): 28-30, 33. Christians, N. E Fundamentals of turfgrass management. John Wiley and sons. 384 s. Christians, N. E Annual bluegrass update: 12 years later, Golf Course Management 76(6): Cockerham, S. T. och Whitworth, J. W Germination and control of annual bluegrass. The Golf Superintendent 35(5): 10, 14, 17, (Refererad av Vargas, J.R. och Turgeon, A.J., 2004: Poa annua: Physiology, culture and control of annual bluegrass. John Wiley & Sons. 165 s.) Dernoeden, P. H Creeping bentgrass management: summerstresses, weeds and selected maladies. John Wiley and sons Ltd. 244 s

16 Ellis, W. M The breeding system and variation on populations of Poa annua L. Evolution 27: (Refererad av Vargas, J.R. och Turgeon, A.J., 2004: Poa annua: Physiology, culture and control of annual bluegrass. John Wiley & Sons. 165 s.). Engel, R. E Temperatures required for germination of annual bluegrass and colonial bentgrass. The Golf Superintendent. 35(9): 20, 23. (Refererad av Vargas, J.R. och Turgeon, A.J., 2004: Poa annua: Physiology, culture and control of annual bluegrass. John Wiley & Sons. 165 s.). Engel, R. E The effect of fertilization on annual bluegrass. Golf Course Management 47(9): Ericsson, T Fertilizer strategies for golf turf: Implications for physiological driven fertilization, (Läst 24.jan. 2010). Ferguson, N. L A greenkeeper s guide to the grasses: meadowgrasses. Journal of the board of greenkeeping research 4(15): (Refererad av Vargas, J.R. och Turgeon, A.J., 2004: Poa annua: Physiology, culture and control of annual bluegrass. John Wiley & Sons. 165 s.). Grime, J. P., Mason, G., Curtis, A. V., Rodman, J., Band, S. R., Mowforth, M. A. G., Neal, A. M., och Shaw S., A comparative study of germination characteristics in a local flora. Journal of Ecology. 69(3): Heide, O. M Flowering responses of contrasting ecotypes of Poa annua and their putative ancestors Poa infirma and Poa supine. Annals of Botany 87(6): Henry, G.M., S.E. Hart, and J.A. Murphy Overseeding bentgrass species into existing stands of Poa annua. Proceedings of the 56th Annual Meeting of the Northeastern Weed Science Society 56: 113. (Refererad av Brede, Doug Four tips to interseed bentgrass into Poa annua: Generous, midsummer plantings can bolster germination. TurfGrass TRENDS (November): Hovin, A. W Variations in annual bluegrass. The Golf Course Reporter 25(7): (Refererad av Vargas, J.R. och Turgeon, A.J., 2004: Poa annua: Physiology, culture and control of annual bluegrass. John Wiley & Sons. 165 s.). Huff, D. R The case for Poa annua on golf course greens. Golf Course Management 66(10): Kvalbein, A Reetablering av død green etter vinteren. (Läst 26 jan. 2010). Law, R The cost of reproduction in annual meadowgrass. The American naturalist 113(1): (Refererad av Vargas, J.R. och Turgeon, A.J., 2004: Poa annua: Physiology, culture and control of annual bluegrass. John Wiley & Sons. 165 s.). Lush, W. M Biology of Poa annua in a temperate zone golf putting green (Agrostis stolonifera / Poa annua). II. The seed bank Journal of Applied Ecology 25(3): (Refererad av Vargas, J.R. och Turgeon, A.J., 2004: Poa annua: Physiology, culture and control of annual bluegrass. John Wiley & Sons. 165 s.). McCarty, B For successful control, know your Poa annua. Golf Course Management 76(10): Nielsen, C. N och Romme, H Hvordan påvirker slid greengrässernes konkurrenceevne overfor enårig rapgräs? Greenkeeperen 2009 (9): Norén, D Renovering av greener. HGU-uppsats. 5s. (Läst 26 jan. 2010). Peel, C. H A review of the biology of Poa annua L. with special reference to sports turf. Journal of the Sports Turf Research Institute. 58: Roberts, H. A. och Feast, P. A Emergence and longevity of seeds of annual weeds in cultivated and undisturbed soil. Journal of applied Ecology. 10(1): (Refererad

17 av Peel, C. H A review of the biology of Poa annua L. with special reference to sports turf. Journal of the Sports Turf Research Institute. 58: 28-40). Sprague, H. B., och Burton, G. W Annual Bluegrass (Poa annua L.), and its requirements for growth. New Jersey Agricultural Experiment Station Bulletin 630. New Brunswick, NJ, USA. (Refererad av Vargas, J.R. och Turgeon, A.J., 2004: Poa annua: Physiology, culture and control of annual bluegrass. John Wiley & Sons. 165 s.). Turgeon, A. J Turfgrass management, Eighth edition. Pearson education, 448 s. Tutin, T. G A contribution to the experimental taxonomy of Poa annua L. Watsonia. 4: (Refererad av Vargas, J.R. och Turgeon, A.J., 2004: Poa annua: Physiology, culture and control of annual bluegrass. John Wiley & Sons. 165 s.). Van Cline, D. R och Hannon, C. 2009, Aerating: an invaluable cultural practice. SportsTurf 2009(8): Vargas, J. M och Turgeon, A. J Poa annua Physology, culture and control of annual bluegrass. John Wiley and sons Ltd. 176 s. Windows, R Easing the Pressure. International Turfgrass Bulletin. 2007(10):

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Växjö 2013-06-28 Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För

Läs mer

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Bevattning Inget liv utan vatten Foto: Agnar Kvalbein Sammanfattning Plantans vattenförbrukning regleras av det vatten som avdunstar genom porerna på bladens ovansida. Minskad

Läs mer

Kärrgröe i Norrland?

Kärrgröe i Norrland? Kärrgröe i Norrland? Christer Hedlund Bodens Gk. Sammanfattning I mitt projektarbete har jag skrivit om våra försök att så greener med Kärrgröe. Jag har sökt svar på ett antal frågeställningar som jag

Läs mer

Primo MAXX Verkningssätt

Primo MAXX Verkningssätt Primo MAXX Nu har tillväxtregleraren Primo MAXX blivit godkänt av Kemikalieinspektionen, för användning på Svenska golfbanor. Primo har används under ca 20 år, på tusentals banor i USA och Canada. Användning

Läs mer

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006 Momir Trivic Uppsala, 2008 1 Bakgrund På våra nordliga breddgrader är vintern både lång och kall. Vi bor i området

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulent

Rapport från SGFs Bankonsulent Växjö 2014-10-16 Mikael Frisk Till alla Banchefer, klubbar, GDF m.m. I distriktet Småland Gotland Värmland Örebro Hej Alla! Rapport från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden gått fort sedan jag sist hörde

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Hydroseeding Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Är Hydroseeding (sprutsådd) bästa sättet att skapa bra möjligheter för den nya plantan och samtidigt skydda mot erosion

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

För mycket thatch i greener

För mycket thatch i greener Robert Löf HGU 2003 För mycket thatch i greener Att komma fram till ett bra skötselprogram. Historik Ale Golfklubb grundades 1986 med en enkel 9-håls bana, 1991 invigdes den stora 18-håls banan. Under

Läs mer

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och

Läs mer

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Gödsling Lätt i teorin, svårt i praktiken Foton: Agnar Kvalbein Sammanfattning Växter behöver näringsämnen i exakt det förhållande som motsvarar växtcellernas sammansättning.

Läs mer

Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010

Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010 Växjö 2010-06-20 Slite GK Box 24 620 30 Slite Mikael Frisk Rapport från SGF s Bankonsulents besök 16/6 2010 Syfte med besöket: Medverkande: Vi skulle titta på banan och se vad vi kan göra åt dem blöta

Läs mer

Arter och sorter av ven (Agrostis) och vitgröe (Poa annua) för greener i Skandinavien

Arter och sorter av ven (Agrostis) och vitgröe (Poa annua) för greener i Skandinavien Projektarbete för distanskursen Gräs för golfbanor Arter och sorter av ven (Agrostis) och vitgröe (Poa annua) för greener i Skandinavien Erik Svärd, Boel Pettersson, Bengt Hansson, Carl-Jan von Bergen,

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

RÄSFRÖ. Blandningar Naturområden...124 Villa- och parkytor...125 Sportytor...125 Golf...126

RÄSFRÖ. Blandningar Naturområden...124 Villa- och parkytor...125 Sportytor...125 Golf...126 Blandningar Naturområden...124 Villa- och parkytor...125 Sportytor...125 Golf...126...127 Brunven...127 Kärrgröe...128 Vitgröe...128 Rena sorter...126...126...127...127 Fårsvingel...127 Hårdsvingel...127

Läs mer

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY Magnus Koinberg HGU 2008 2010-07-16 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Om masken Metoder Försöksrutor Tillvägagångssätt Resultat Bilder Utvärdering Sammantattning

Läs mer

Anläggningen ska utvecklas genom en strävan på ständiga förbättringar i alla led.

Anläggningen ska utvecklas genom en strävan på ständiga förbättringar i alla led. Måldokument - Banan Nyköpings GK golfbanor ska erbjuda en positiv golfupplevelse via spel på banorna som är en utmaning för motions såväl elitspelare. Spelarna ska känna en kvalité genom greenerna som

Läs mer

Forskning Formar Framtiden

Forskning Formar Framtiden 2 3 1 4 5 Forskning Formar Framtiden DGA:s utbildningsvecka 2010 Maria Strandberg maria.strandberg@golf.se Utmaningar Klimatförändringar Begränsade naturresurser Lagar och restriktioner Opinion och politiskt

Läs mer

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Både i Skandinavien och internationellt är det dåligt känt vart

Läs mer

SGA-mästerskapen SGA-mästerskapet 2008: Här står slaget i höst 28

SGA-mästerskapen SGA-mästerskapet 2008: Här står slaget i höst 28 Här står 28 SGA-mästerskapet 2008: slaget i höst Den 22 september möts SGA:s medlemmar i det årliga och mycket prestigefyllda slaget om vem som är organisationens golfkung/drottning. Tre av Stockholmsregionens

Läs mer

nederbörd. av dessa. punkter de olika

nederbörd. av dessa. punkter de olika Fairwayrenovering på Inledning När vi på Kungl. Drottningholms Golfklubb, efter ännu en tung vår med mycket skador på framförallt greenerna, bestämde vi oss för att något måste göras. Det diskuterades

Läs mer

SYFTET MED MIN UNDERSÖKNING

SYFTET MED MIN UNDERSÖKNING SYFTET MED MIN UNDERSÖKNING Det jag vill få fram med min undersökning är hur jag kan få greenfröet att gro snabbast och till lägsta pris. I mitt fall har jag använt mig av Penn-A1. Jag begränsade antalet

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Bekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun

Bekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun VÄRMDÖ KOMMUN Bekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun Sammanfattning Jättelokan är en införd växt som sprider sig lätt och växer i stora bestånd som konkurrerar ut andra

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

Environmental thinking in the management of golf courses- yesterday and today

Environmental thinking in the management of golf courses- yesterday and today Miljötänk i skötseln av golfbanor- Igår och idag Environmental thinking in the management of golf courses- yesterday and today Johannes Andersson Miljötänk i skötseln av golfbanor- Igår och idag Environmental

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB.

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. Golfa i grön miljö, dä ä Solklart! Karlstad GK. Inledning Golf är en helhetsupplevelse för både kropp och själ. Inte minst viktig är naturupplevelsen under en golfrunda.

Läs mer

Inledning Beskrivning av jätteloka:

Inledning Beskrivning av jätteloka: Inledning Jättelokan (Heracleum mantegazzianum), som också kallas jättebjörnloka eller kaukasisk björnloka, kommer ursprungligen från Kaukasus i Sydosteuropa. Den infördes som prydnadsväxt på 1800-talet

Läs mer

Greenrenovering från idé till färdig produkt.

Greenrenovering från idé till färdig produkt. Greenrenovering från idé till färdig produkt. Hulta Golfklubbs historia 1972 Klubben bildas 1978 Första 9 hålen byggs 1981 Komplett 18 hålsanläggning 1990 Fairwaybevattning installeras 2000 Ny greenkeeper

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Vintertäckning nyckeln till bättre greener på våren? Boel Pettersson SGF Bankonsulent

Vintertäckning nyckeln till bättre greener på våren? Boel Pettersson SGF Bankonsulent Vintertäckning nyckeln till bättre greener på våren? Boel Pettersson SGF Bankonsulent Innehåll Presentation Vinter- och vårförhållanden på Svenska Golfbanor Tidigare erfarenheter av vintertäckning i Sverige

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Sammanställning från A-golf medlemsundersökning 2013.

Sammanställning från A-golf medlemsundersökning 2013. Sammanställning från A-golf medlemsundersökning 2013. Först och främst vill vi tacka för alla era svar i undersökningen som har innehållit både ris och ros. Vi ligger högt i värdena med allt från banans

Läs mer

Skäm bort dig själv och din trädgård

Skäm bort dig själv och din trädgård SE Universal stabiliserar infarten och motverkar hjulspår PlantProtect skyddar mot lätt vårfrost, insekter och kraftigt solljus Universal håller kvar jorden inuti och minimerar ogräset AquaSorb bekväm

Läs mer

Behovsanpassad gödsling. från teori till praktik

Behovsanpassad gödsling. från teori till praktik Behovsanpassad gödsling från teori till praktik Författarna till gödslingshandboken är från vänster; Tom Ericsson, Karin Blombäck och Agnar Kvalbein. Om Gödslingshandboken Denna handbok är en sammanfattning

Läs mer

Följ alltid etikettens anvisningar. * Varumärke Dow Agro Sciences LLC

Följ alltid etikettens anvisningar. * Varumärke Dow Agro Sciences LLC * Varumärke Dow Agro Sciences LLC Dow AgroSciences Sverige AB Norra Vallgatan 70 SE-211 22 Malmö Tel: 040-97 06 40 Fax: 040-97 06 55 www.dowagro.se Anmärkning: Information och fakta i denna skrift är såvitt

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.)

Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.) Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.) LENSE GIRMA Handledare: Per Anderhag och Karin Bejer TENSTA GYMNASIUM 2-26 Innehållsförteckning Bakgrund och inledning... 4 Syfte och mål... 4 Metod

Läs mer

Foto: Smålandsbilder.se. Bekämpning på grönytor

Foto: Smålandsbilder.se. Bekämpning på grönytor Foto: Smålandsbilder.se Bekämpning på grönytor 1 Författare: Maria Tham och Lars Pålsson, Visavi God Lantmannased AB Foto där annat inte anges: Maria Tham, Visavi God Lantmannased AB Teckningar: Hans Lustig

Läs mer

Examensarbete HGU -03

Examensarbete HGU -03 Head greenkeeper 1(14) Examensarbete HGU -03 sida Inledning 2 Vad är torrfläckar för något? 2 Vad finns det för varianter? 2 Hur startar problemen? 3 Är det fel på våra skötselåtgärder? 3 För mycket eller

Läs mer

Arrendet. Hvilan. Stadgar. Finansiering. Drottningholm den 15 oktober 2009

Arrendet. Hvilan. Stadgar. Finansiering. Drottningholm den 15 oktober 2009 Drottningholm den 15 oktober 2009 Till medlemmarna i Kungl. Drottningholms Golfklubb Bäste medlem, Vår golfbana har nu fyllt 50 år och Klubben skall lägga grunden för en ny period så vår golfbana blir

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris).

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). 5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). Olof Hellgren och Hans Larsson Introduktion I flera försök har påvisats att pelleterade fröer haft fördröjd

Läs mer

9. SKÖTSEL 9:1 GREENER

9. SKÖTSEL 9:1 GREENER 9. SKÖTSEL 9:1 GREENER 9:1:1 ALLMÄNT En förutsättning för en lyckosam skötsel av greenerna är att dessa är bra uppbyggda från början. Greener, byggda enligt specifikationerna i kapitel 8:1, borgar för

Läs mer

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel Värt att veta om resistens Solutions for the Growing World Förhindra resistens genom att planera en effektiv besprutningsstrategi för flera år framöver TM Broadway

Läs mer

Följ Frank Rossis. Växtmiljöer på green. Alla klubbar erbjuds genomgång av sin bana 2007

Följ Frank Rossis. Växtmiljöer på green. Alla klubbar erbjuds genomgång av sin bana 2007 Följ Frank Rossis LJUS Den här veckan när jag och Kim Sintorn reste runt på den svenska landsbygden lade jag märke till landskapets mångfald med kust, jordbruk, skog och bebyggelse. De första dagarna tillbringade

Läs mer

Banbesök: Gullbringa G & CC. Gullbringa G & CC mer än bara golf

Banbesök: Gullbringa G & CC. Gullbringa G & CC mer än bara golf Banbesök: Gullbringa G & CC Gullbringa G & CC mer än bara golf 12 Gullbringa Golf & Country Club är en anläggning som har stora planer. Förutom satsningen på att skapa en bana i toppklass satsar man mycket

Läs mer

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? 215 4 22 Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? Henrik Eckersten Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala g m -2 år -1 7 6 5 Det är lätt, om vi

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Sorter för grönytor i. Sverige. 2013 klimatförändringar. naturresurser. Lagar. restriktioner

Sorter för grönytor i. Sverige. 2013 klimatförändringar. naturresurser. Lagar. restriktioner Sorter för grönytor i naturresurser Sverige Lagar klimatförändringar restriktioner Resultat från sortprovning i programmen SCANTURF och SCANGREEN De nordiska länderna har lång tradition av sortprovning

Läs mer

2011-03- 07 Bild: Klas Eriksson

2011-03- 07 Bild: Klas Eriksson 2011-03- 07 Bild: Klas Eriksson Examensarbete vid Naturbruksgymnasiet i Dingle 2011-03-07 Utfört av: Ellen Odelius Titel: Svanenmärkt golfbana 2 Förord Under detta arbetets gång har jag varit i kontakt

Läs mer

Medelhavet. flyttar norrut

Medelhavet. flyttar norrut John och Kerstin Rogers räknar med att de har en av Sveriges sydligaste palmodlingar. Samtidigt är den nog också en av Europas nordligaste palmodlingar. Medelhavet Text: Carro Wendt Foto: Pernilla Wästberg

Läs mer

UHI-mätningar i Göteborg

UHI-mätningar i Göteborg UHI-mätningar i Göteborg Av Kajsa Olandersson En rapport i kursen Miljökunskap klass NV3 Läsåret 12/13 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Mätningar gjordes för att undersöka om skillnader i temperaturen

Läs mer

Hans och hans kolleger har fått fart på Sydöstra igen

Hans och hans kolleger har fått fart på Sydöstra igen Hans och hans kolleger har fått fart på Sydöstra igen Hans Karlsson framför det som ska bli ny green till det ombyggda 17:e hålet. Under lång tid låg arbetet i SGA:s sydöstra distrikt i träda. Till stor

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Godbitar från årets mässa i Anaheim

Godbitar från årets mässa i Anaheim Godbitar från årets mässa i Anaheim Vi fick den stora förmånen att få åka över till den stora golfmässan i USA som i år var förlagd till Anaheim söder om Los Angeles. Det var en fantastisk mässa bestående

Läs mer

Lenita Kristmansson berättar om sin tid på Farm Links i Alabama

Lenita Kristmansson berättar om sin tid på Farm Links i Alabama Min amerikanska praktik Lenita Kristmansson berättar om sin tid på Farm Links i Alabama Jag har gjort en amerikansk praktik på Farm Links GC i Sylacauga, Alabama. Banan är privatägd av en man vid namn

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

fångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden

fångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden Jag tänker inte låta cancern stoppa mig i mitt liv. Jag har inte tid med det, jag har ju så mycket som jag vill göra. Det var tankar som stärkte Håkan Sandberg, konstnären bakom frimärket Blå bandet, när

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat MÅL växtbäddar som är långsiktigt hållbara minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande enkelt utförande för säkert resultat låga driftkostnader en slutprodukt där träd och växtbäddar

Läs mer

GOLFVETTPROV NR 1 TILL NYA GRÖNT KORT

GOLFVETTPROV NR 1 TILL NYA GRÖNT KORT GOLFVETTPROV NR 1 TILL NYA GRÖNT KORT Namn: Fråga 1-15 ger en poäng vardera. Fråga 16-20 kan ge max två poäng vardera. Du kan få maximalt 25 poäng. Du är godkänd om du får 20 poäng. 1. Vem har alltid företräde

Läs mer

Banbesök: Upsala GK. Det vackraste hålet på Upsala GK? Hål 3 på gamla banan är Leif Paulssons favorit.

Banbesök: Upsala GK. Det vackraste hålet på Upsala GK? Hål 3 på gamla banan är Leif Paulssons favorit. Banbesök: Upsala GK Det vackraste hålet på Upsala GK? Hål 3 på gamla banan är Leif Paulssons favorit. Anrik anläggning bygg Upsala GK är en golfanläggning med anor. Den grundades redan 1937 och var den

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor Foto: Robert Olsson Säkert frostskydd av dina betor Strategi för skörd och lagring Leverans av nyskördade betor Leverans av lagringsbetor Tidigt Kampanjdel 1 Kampanjdel 2 Kampanjdel 3 Anpassa strategin

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Frågeställningar... 3 Linköpings GK... 4 Historik... 4 Verksamhet/Organisation... 4 Banan... 6 EM...

Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Frågeställningar... 3 Linköpings GK... 4 Historik... 4 Verksamhet/Organisation... 4 Banan... 6 EM... Andreas Bergqvist Examensarbete HGU 2013 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Frågeställningar... 3 Linköpings GK... 4 Historik... 4 Verksamhet/Organisation... 4 Banan... 6 EM... 7 Historik... 7 Arrangemanget...

Läs mer

1. Spela bollen som den ligger och banan som den är (regel 13 i regelboken) Du får inte förbättra bollens läge, området för svingen eller spellinjen

1. Spela bollen som den ligger och banan som den är (regel 13 i regelboken) Du får inte förbättra bollens läge, området för svingen eller spellinjen 1. Spela bollen som den ligger och banan som den är (regel 13 i regelboken) Du får inte förbättra bollens läge, området för svingen eller spellinjen genom att bryta, böja, pressa ned något fast eller växande.

Läs mer

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 0 leasa eller köpa ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 1 Leasing eller köp av maskinpark? De senaste åren har det blivit allt

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Av de ca 30 främmande växter som är knutna

Av de ca 30 främmande växter som är knutna Sjögull i svenska vatten förslag på åtgärder för att bekämpa denna invasiva växt Sjögull är en invasiv växt som kan ställa till stora problem i den svenska naturen. En del menar att det är lönlöst att

Läs mer

ÄLVKARLEBY GOLFKLUBB OCH VÅRA MILJÖASPEKTER

ÄLVKARLEBY GOLFKLUBB OCH VÅRA MILJÖASPEKTER ÄLVKARLEBY GOLFKLUBB OCH VÅRA MILJÖASPEKTER Älvkarleby golfbana ligger i norra Uppland, vid Dalälven strax innan den rinner ut i havet. Platsen kallas Lugnet, ett namn som ärvts från det nedlagda jordbruket.

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

GRON-FRI ENKEL LÖSNING PÅ VÄXANDE PROBLEM GARANTERAD EFFEKT

GRON-FRI ENKEL LÖSNING PÅ VÄXANDE PROBLEM GARANTERAD EFFEKT ENKEL LÖSNING PÅ VÄXANDE PROBLEM GRON-FRI Effektivt mot alger och lav. För alla ytor utomhus. Fasader, tak, staket, marksten, trätrall, murar, markiser m.m. GARANTERAD EFFEKT Upptäck fördelarna med Grön-Fri.

Läs mer

BMG 4907. Svensk bruksanvisning

BMG 4907. Svensk bruksanvisning BMG 4907 Svensk bruksanvisning Generella säkerhets instruktioner - Läs bruksanvisningen noggrannt innan produkten används. Spara dessutom bruksanvisningen för framtida bruk och behåll garanti sedeln (warranty),

Läs mer

Norrmän och golfström ger klirr i kassan

Norrmän och golfström ger klirr i kassan Norrmän och golfström ger klirr i kassan När golf-sverige går på knäna är det glada dagar i Strömstads GK. Medlemsantalet ökar, greenfeegästerna blir fler och inkomsterna skjuter i höjden. Vi hade budgeterat

Läs mer

Fouling? Don t fight it. Release it.

Fouling? Don t fight it. Release it. Fouling? Don t fight it. Release it. Upptäck HEMPEL:s senaste innovation och tekniska landvinning nya SilicOne bexäxningssläppande silikonbottenfärgssystem! + + Grundfärg Silikongrundfärg Silikonbottenfärg

Läs mer

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4.1 ALLMÄNT Växternas, och i fortsättningen avses i första hand gräsens, förmåga att växa, bestäms av ett flertal s.k. tillväxtfaktorer. Med tillväxtfaktorer menas alla

Läs mer

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Du som är fastighetsägare det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Vi delar på jobbet Kommunen och fastighetsägaren har ett gemensamt ansvar för renhållning. Vi tar hand om körbanor,

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Examensarbete HGU-2006

Examensarbete HGU-2006 Examensarbete HGU-2006 Praktisk bevattnings revision Leif Paulsson Headgreenkeeper Upsala GK Innehållsförteckning 1. Syfte och mål med arbetet / Inledning. 2. Genomförande 3. Revisions fakta 4. Testområdeskarta

Läs mer

Mariuana: Odling i garderoben...

Mariuana: Odling i garderoben... Mariuana: Odling i garderoben... OBS! Det är olagligt att Odla Cannabis i Sverige. Majja Gräsnäsa This book is for sale at http://leanpub.com/mariuanaodlingigarderoben This version was published on 2015-04-05

Läs mer

Bandrift. Möjligheter och fördelar med extern entreprenad. Proffs på gröna sportytor

Bandrift. Möjligheter och fördelar med extern entreprenad. Proffs på gröna sportytor Bandrift Möjligheter och fördelar med extern entreprenad Proffs på gröna sportytor Golfsverige i förändring kräver smarta lösningar för bandrift Golfsverige befinner sig i en förändringsprocess som innebär

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Kallelse till extra ordinarie medlemsmöte i klubbhuset den 24 april 2007 kl 19.00. Förslag till ombyggnad av samtliga greenområden

Kallelse till extra ordinarie medlemsmöte i klubbhuset den 24 april 2007 kl 19.00. Förslag till ombyggnad av samtliga greenområden Kallelse till extra ordinarie medlemsmöte i klubbhuset den 24 april 2007 kl 19.00 Förslag till ombyggnad av samtliga greenområden föredragningslista vid extra MedleMsMöte tisdagen den 24 APril 2007 Kl.

Läs mer