Skyddszoner och våtmarker i jordbrukslandskapet
|
|
- Jakob Berg
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport 2003:3 Skyddszoner och våtmarker i jordbrukslandskapet Foto: ØYSTEIN SØBYE/NN Katarina Nordström Hösten 2003
2 INLEDNING Läckage av näringsämnen från jordbruksmark är en av de främsta orsakerna till att övergödning är ett så allvarligt problem i många svenska sjöar, vattendrag och hav (12). En ökad tillförsel av näringsämnen leder till artfattigare, växtplanktondominerade vatten med återkommande, ibland giftiga, algblo mningar. Ofta uppstår låga syrehalter eller till och med syrebrist vilket kan leda till fiskdöd och begränsat liv på bottnarna (13). Sammanlagt har drygt av Sveriges dryga sjöar en så hög fosforhalt (25 µg/l el mer) att de betraktas som eutrofa, dvs näringsrika. De flesta ligger i de uppodlade slättbygderna i Syd- och Mellansverige (12). En bidragande orsak till de stora urlakningar som sker från åkrarna är att jorden ofta brukas ända fram till vattendragen. Slänterna ner till vattnet är dessutom ofta branta, vilket ökar erosionen (figur 1). En annan orsak till näringsläckaget är den rationalisering av jordbruket som började under slutet av 1800-talet och fortsatte under1900-talet vilken innebar att många våtmarker dik ades ur för att vinna åkermark (10). I Skåne och Mälardalen är ca 90 % av de ursprungliga våtmarkerna borta (18). Våtmarker fungerar som naturliga reningsverk för bland annat kväve och fosfor. De är även livsviktiga miljöer för många växter och djur. Genom att återskapa våtmarker och anlägga odlingsfria zoner mellan åker och vattendrag, sk skyddszoner, kan läckaget av näringsämnen minskas avsevärt samt idigt som många andra, biologiska och kulturhistoriska, värden ökar. Figur 1. Vanliga förekommande problem inom jordbruket som ökar läckaget av näringsämnen är att åkrarna odlas ända fram till vattendragen och att slänterna ner mot vattendragen är branta. För att underlätta för markägare att genomföra dessa åtgärder finns EU-stöd för både anläggning och skötsel av skyddszoner och våtmarker. Jordbruksverket räknar med att betala ut 20 miljoner kr i EU-stöd för anläggande av skyddszoner i Sverige under I Stockholms län har i dagsläget 250 ha skyddszoner anlagts. KÄLLOR TILL EUTROFIERING Fosfor Fosfor förekommer oftast som fosfat som binder starkt till markens partiklar (19). Ca 90 % av åkrarnas fosforinnehåll är partikelbundna (17). En stor del av fosforläckaget från åkrarna sker därför genom erosion, men också genom ytavrinning i form av löst fosfat (19). Mycket fosfor finns kvar i marken än idag från den intensiva gödsling som skedde under efterkrigstiden. Behovet av fosforgödsling är därför lågt idag och har minskat till 1930-talets nivå. Trots det fortsätter fosforutlakningen från åkrarna oförändrat. I slättbygdens åar anses fosforha lterna vara ungefär fem gånger högre än de ursprungliga nivåerna (3). 2
3 Kväve Kväve förekommer oftast som nitrat, nitrit el ammonium. Kväveläckaget sker i huvudsak i form av löst nitrat som lämnar åkern med ytvatten från markprofilen (19). Kväve sprids också som ammoniak som avgår från stallgödsel. 45 % av de kväveutsläpp från mänsklig verksamhet som når Sveriges hav kommer från jordbruket (14). Till skillnad från fosfor är kväveföreningar lättrörliga i marken. (13). Risken att kväve och fosfor läcker ut från åkrarna ökar ju intensivare gödslingen är, och risken är särskilt stor i områden som tillförs både stall- och handelsgödsel. Näringsläckaget beror dock även på andra faktorer som val av gröda, jordart, nederbörd och bevattning och när och hur skörden skördas (13). Problematiken runt näringsutlakningen kan därför angripas från flera håll. ÅTGÄRDER Våtmarker och dammar Med våtmark menas mark där vatten under stor del av året finns nära markytan (10). Dammar, översilningsängar, strandängar, fuktskogar, sumpskogar och vegetationstäckta grunda sjöar är några exempel på våtmarker (2). Skillnaden mellan våtmarker och dammar är att det i dammar finns en permanent vattenspegel året om. Båda fungerar som naturliga reningsverk. Fosfor, metaller, bekämpningsmedel och andra sedimentbundna partiklar renas genom sedimentation. Fosfor binder också till el adsorberas av olika mineralkomplex och organiska ämnen. Växter och bakterier tar upp kväve och fosfor för sin tillväxt. Kväve sedimenteras till viss del men k vävereningen är fr a en biologisk process där bakterier omvandlar vattenlösligt ammonium till kvävgas som avgår till luften. För att detta ska ske krävs att våtområdena innehåller både djupa syrefria partier och grunda områden med god syresättning. Lång uppehållstid och låg flödesvariation är också avgörande för reningsförmågan. Vegetationen bör vara relativt tät och bestå av olika typer av växter. Utformningen av dammen/våtmarken är därför viktig (figur 2) (18). Figur 2. Exempel på utformning av våtmark. Med inflöde från vänster passerar vattnet först igenom en sedimentationsdamm i vilken sedimentbundna partiklar faller till botten. Därefter bör någon form av syresättning ske så att nitrifikation, omvandling av ammonium till nitrat, kan ske. I detta exempel har stenar använts för att syresätta vattnet. I den sista vegetationstäckta delen omvandlas slutligen nitrat till kvävgas genom denitrifikation. Denna process kräver en syrefri miljö. Näringsavskiljning sker också genom att växterna tar också kväve och fosfor via rötterna. Figur: Tegnestua v Rolf Skoyen, MNLA Feste AS, Ronald Knustad (5). 3
4 Reningseffekten påverkas av bela stningsgraden. Ju högre belastning, desto högre ytavskiljning kan uppnås i dammen/våtmarken (18, 20). Våtmarkens/dammens storlek i förhållande till avrinningsområdet är också av stor betydelse. För att uppnå största effekt bör våtmarken/dammen vara mellan 0,5-2 % av avrinningsytan (20, 1, 8) beroende på dess utformning, jordförhållanden, belastning och andra betydelsefulla faktorer. Reningseffekt De flesta utvärderingar som gjorts på våtmarker är gjorda i dammar. Tre dammar som anlagts i jordbruksmarker inom Kävlingeå- och Höje å-projekten i Skåne har utvärderats under 4-9 år. Reningseffekten uppgick till % för sedimentpartiklar, 9-50 % för fosfor och 4-45 % för kväve (20). I andra studier av dammar (för dagvatten) har uppmätta reningseffekter varit likvärdiga eller högre; 80 %, 50 % och 30 % för sedimentpariklar, fosfor respektive kväve (14). Andra värden Vattenmiljöer skapar även andra värdefulla mervärden. Upprätthållande av grundvattennivåer, vattenmagasinering och utjämning av flödesvariationer, ett rikare växt- och djurliv, ökade förutsättningar för friluftsliv, pedagogiska värden och en tilltalande landskapsbild är några exempel (18). Anläggningsstöd Det finns två olika EU-stöd för våtmarker och småvatten. Dels ett anläggningsstöd för skapandet av våtmarker, dels ett miljöstöd för skötsel av våtmarker som nyanlagts på jordbruksmark. I Stockholms län uppgår stödet till 50 % av anläggningskostnaderna, dock maximalt kr per hektar. Ersättningen för skötsel av våtmarker är 3000 kr/ha och år, oberoende av om marken som tas i anspråk är åkermark el betesmark. Det är också möjligt att få tilläggse rsättning, 800 kr/ha, för slåtter el bete som utförs på våtmarken. Åtagandet gäller i 10 år (11, 7). Skyddszoner Skyddszoner, eller kantzoner som det också kallas, är en odlingsfri zon som anläggs på åkermark intill öppna vattendrag som en buffert mellan den odlade jorden och vattendraget. Skyddszonen har en permanent grässvål, som i en del fall kompletteras av träd och buskar. Gödsling eller besprutning får inte ske på skyddszonen (6). Skyddszoner har flera viktiga funktioner som bidrar till fastläggning av näringsämnen (figur 3) (17): 1. Genom att skyddszonerna sänker ytvattnets hastighet gynnas sedimentationen av erosionsmaterial och sedimentbundna näringsämnen. Sedimentationen är den viktigaste reningsprocessen. 2. Adsorption av näringsämnen, fr a fosfor men även ammonium, sker genom att bindningen till jordpartiklar och växternas rötter ökar. 3. Växter, alger och bakterier tar upp näringsämnen från vattnet för sin egen tillväxt. 4. Skyddszonerna förhindrar jorderosion. 4 Figur 3. Bilden visar ytvattnets vägar genom en vegetationszon där naturliga reningsprocesser av näringsämnen sker.
5 5. Nedbrytning och omvandling av kväve till luftburen kvävgas mha bakterier (nitrifikation och denitrifikation). Upplands åkermarker består till stor del av lera. Eftersom lerjordar i regel är mer erosionsbenägna än andra jordarter (4) är skyddszoner nas erosionsförhindrande förmåga särkilt viktig. Pågående forskning visar att för att skyddszoner ska fungera effektivt i anslutning till åkermark bör de vara minst 10 m breda (4, 5). Kantzonen bör utgöras av en kombination av träd- busk och fältskikt. Fältskiktet är mest effektivt om vegetationen är tät och består av olika gräsarter (17, 4). Trots denna kunskap används i stor omfattning enbart gräsbevuxna zoner med bredd mindre än 10 m (4). Reningseffekter Litteratur över skyddszoners reningseffekter är begränsad, men en del förekommer. Långtidsstudier av 5-10 m breda skyddszoner i Norge visar att reningseffekten i medeltal var % för fosfor, % för kväve och % för partiklar (17). Likvärdiga höga reningseffekter har uppmätts i många andra studier, men lägre effekter förekommer också (4). Reningseffekten tilltar med ökande bredd på kantzonen (17). Andra värden Skyddszoner kan också fungera som viltkorridorer, ge skugga i vattendragen åt fisk och insekter, sänka vattentemperaturen och öka variationen i landskapet. På så vis gynnar skyddszoner den biologiska mångfalden (17). Anläggningsstöd För att få EU:s anläggningsstöd krävs att skyddszonen anläggs på åkermark intill ett vattenområde som är vattenförande året om eller som finns utmärkt på den topografiska kartan. Den ska vara 6 till 20 m bred och minst 20 m lång. Den totala skyddszonsarealen måste vara minst 0,10 ha. Skyddszonen ska vara besådd med vallgräs eller vallgräs med en inb landning av baljväxter. Andelen baljväxtfrö får uppgå till max 10 viktprocent av den totala utsädesblandningen. Kemiska bekämpningsmedel och gödselmedel får inte användas på skyddszonen. Växtligheten på skyddszonen får skördas, dock tidigast den 15 juli, och skörden ska föras bort. Bete får ske under hela betessäsongen. Den årliga ersättningen är 3000 kr/ha. Minsta stödbelopp som betalas ut är kr. Åtagandet gäller i fem år (6). DISKUSSION Anläggning av skyddszoner och våtmarker är effektiva sätt att minska näringsläckaget från åkermark och därmed minska närsaltsbelastningen på sjöar och hav. Skyddszoner och våtmarker ökar även viktiga biologiska och kulturhistoriska värden, och aktuella åtgärder är därför ett steg mot att realisera nationella och regionala miljömål som t ex Myllrande våtmarker och Ett levande jordbrukslandskap (16, 15). Åtgärderna gynnas av att lantbrukare har mö jlighet till anläggningsstöd. Effekterna av skyddszoner skulle förmodligen bli ännu större om skyddszonernas utformning anpassades ännu mer till specifika förhållanden i området. Variationen av växter kan med fördel ökas jämfört med dagens EU-krav (vilket också skulle öka den biologiska mångfalden) och skyddszonerna göras ännu bredare. Fler studier tyder på att den minimibredd som krävs för att få anläggningsstöd (6 m) inte är tillräckligt för att reningen ska fungera effektivt. Även vid anläggning av våtmarker bör stor vikt läggas på utformningen för att reningen ska bli kostnadseffektiv. 5
6 REFERENSER 1. Andersson, J & Stråe, D Bedömning av effekter och kostnader för vattenrenande åtgärder inom Oxundaåns avrinningsområde- delen Vallentunasjön till Norrviken. Arbetshandling WRS Uppsala AB. 2. Andersson, R & Leonarssson, L Våtmarker i vattenvårdens tjänst. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket informerar. Naturvårdsverket. Maj Bernes, C Läker tiden alla sår? Monitor 17, Naturvårdsverket, s Bergquist, B Påverkan på skyddszoner vid vattendrag i skogs- och jordbrukslandskapet. En litteraturöversikt. Fiskeriverket rapport 1999:3. 5. Dahl Grue, U Planter skaper bedre miljo 1. Veileder- planter, planleggning, opparbeiding og skjotsel. Norges Landbrukshogskole, Institutt for landskapsplanleggning 6. Jordbruksverket, skyddszoner: sbygdsprogram/milj%f6ers%e4ttningar/st%f6d+f%f6r+milj%f6v%e4nligt+jordbruk/skyddszoner Jordbruksverket, våtmarker och småvatten: sbygdsprogram/milj%f6ers%e4ttningar/st%f6d+f%f6r+milj%f6v%e4nligt+jordbruk/v%e5tmarker+och+sm%e5vatten 8. Koskiaho, J. Puustinen, M. Design and dimensioning of constructed wetlands for the treatment ofagrucultural runoff in Finland. 9. Krook, J. Reuterskiöld, D. Torle, C. Wedding, B Höje å- en renare å, ett rikare landskap. Höjeåprojektet , slutrapport etapp I och II. Ekologgruppen AB. Landskrona Länsstyrelsen i Stockholms län. Våtmarker och småvatten: asp 11. Länsstyrelsen i Stockholms läm. Våtmarker: asp. 12. Naturvårdsverket. Näringsläckage från jordbruket: Naturvårdsverket. Jordbrukets växtnäringsförluster: Pettersson, T.J.R Stormwater ponds for pollution reduction. Doktorsavhandling vid Chalmers tekniska högskola. 15. Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen Regionplane- och trafikkontoret. 16. Sveriges miljömål: Syversen, N Cold-climate vegetative buffer zones as filters for surface agricultural runoff. Norges Lantbrukshögskola. 18. Tonderski, K., Weisner, S., Landin, J. och Oscarsson, H Våtmarksboken- skapande och nyttjande av värdefulla våtmarker. Vastra. 19. Vastra Årsrapport Wedding, B Dammar som reningsverk- den spännande fortsättningen. Mätningar av näringsämnesreduktion i nyanlagda dammar Ekologgruppen. Landskrona
Att anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand
Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster
Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB
Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Naturvårdsingenjörerna AB Våtmarker, från rådgivning till färdig våtmark (arbetat i Greppa
Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet
Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn
Praktisk handbok för skyddszonsanläggare
Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till
VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen
VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering
Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95
INGEN ÖVERGÖDNING Ingen övergödning Gotländska delmål 94 Avgränsningar mot andra miljömål 94 Regionalt miljötillstånd 94 Hur når vi målen? 95 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 96 93 Ingen övergödning
Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark
Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Var är vi Vad vill vi Vad kan vi (inte) Vad gör vi (i alla fall) Martin Larsson Vattenmyndigheten Norra Österjöns Vattendistrikt / Länsstyrelsen
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet
LANTBRUKSENHETEN Rapport 2003:07 Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet Maj 2003 1 Titel: Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet. För text och utformning svarar
Dränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö
Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars
Gässens som omflyttare av näringsämnen. Lisa Dessborn
Gässens som omflyttare av näringsämnen Lisa Dessborn Varför kan näringsförflyttning vara ett problem? Övergödning (näringstillförsel av främst kväve (N) och fosfor (P)). Varför är just gäss så intressanta?
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet
för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige
Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till
Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram
BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak
2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå
Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker
Nitratprojektet i Kristianstad kommun 1989-2009 Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Bakgrund Flertal hot mot grundvattnet Sverige har generellt låga halter av nitrat Höga halter av
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Dagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat
Dagvattenrening tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat Godecke Blecken Universitetslektor i VA teknik, tekn dr Stadens vattensystem, Luleå tekniks universitet Mail: godble@ltu.se,
Hur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden
Verktyg för ett renare vatten i Stavbofjärden 1 Postadress Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Besöksadress Hantverkargatan 29 Stockholm E-post: stockholm@lansstyrelsen.se Tfn: 08-785
Våtmarker i jordbrukslandskapet
Våtmark. Foto: Ulf Hidås Våtmarker i jordbrukslandskapet För några decennier sedan var våtmark synonymt med surhål, sumpmark eller träsk, d.v.s. en problemmark som inte gick att använda utan att den först
5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson
Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning
Grisbäckens avrinningsområde
EU-projektet Grisbäckens avrinningsområde Torsås kommun Bakgrund Vattnet har stor betydelse för den regionala utvecklingen. En säkrad tillgång på vatten av hög kvalitet stärker både industrin, jordbruket
Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Policy Brief Nummer 2016:5
Policy Brief Nummer 2016:5 Skyddszoner i jordbruket betalt för resultat? Många lantbrukare utför frivilliga åtgärder för att gynna miljön. Som kompensation för kostnader och inkomstbortfall får lantbrukarna
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större
Bakgrundsinformation vattendirektivet
100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015
Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång
Våtmarker i Skåne Hur jobbar vi? Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar Olika vägar till framgång Framtidsutsikter Hur jobbar vi? Anna x 2, Gösta, Lukas, Jean Miljöbalken Stöd från Landsbygdsprogrammet
Dränering och växtnäringsförluster
Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn
Kväveläckage från jordbruket
Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?
Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag
Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga
Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å och Kävlingeåns vattenråd Tekniska
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP
VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS
Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Våtmarker som sedimentationsfällor
Våtmarker som sedimentationsfällor av John Strand, HS Halland Våtmarker Våtmarker har idag blivit ett vanligt verktyg i miljöarbetet och används särskilt för att rena näringsrikt jordbruksvatten. De renande
Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3
Miljönämnden 2006 11 16 49 1 Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3 På fastigheten Björsbyn 8:3 bedriver företaget Cauto AB uthyrningsverksamhet av stallplatser där hästarna bl.a. har tillgång till
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Areella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Dammar Kävlingeån
Dammar Kävlingeån 2002-2005 Slutredovisning av delprojekt Vattenvårdande åtgärder för Kävlingeånån inom det lokala investeringsprogrammet för Hörby 2002-2005 RAPPORT 2007-2 MILJÖNÄMNDEN 2007 Sid 2 Innehållsförteckning
OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.
Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:
Infomöten via LRF-lokalavdelningar
www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus
Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor
Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Lena Niemi Hjulfors Jordbruksverket Energigrödor ur samhällets perspektiv Stärker företagens konkurrenskraft Effektiv användning av mark som
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns
Kronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:
GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: stina.olofsson@sjv.se Sammanfattning Jordbrukets diffusa bidrag till fosforbelastningen har ökar under senare år, relativt
Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun
Olof Pehrsson Ekologi-Konsult Tjuvkil 700 442 75 Lycke Tel / fax 0303-22 55 62 e-mail: p-son.tjuvkil@swipnet.se Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil
Våtmarksundersökningar
Våtmarksundersökningar Av Ida Andersson, Joel Evonsson, Sofia Holsendahl och Linnéa Svensson En rapport i kursen Miljökunskap Klass NV3 Läsåret 11/12 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Under en period
Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).
Reglerbar dränering Om SMHI:s klimatscenarier slår in kommer klimatet i Sverige att förändras om 50-100 år. Odlingssäsongen kommer att blir längre och vinter, vår och höst regnigare. Man kan räkna med
Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell 2013-02-20
Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell 2013-02-20 Verksamhetsplan för år 2013 och framåt 1 o 2. Vattenkontroll Beskriv de olika punkterna i kontrollprogrammet bättre Kontrollprogrammet
Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2010 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Rååns Vattendragsförbund har sedan år 2003 årligen, med undantag
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Sammanställning rådgivare/handläggare
Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63
Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN
Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet
Från idé till våtmark
Från idé till våtmark - för dig som funderar på att anlägga en våtmark Upplevelsen är fantastisk! Martina Bärnheim har tillsammans med två markägare anlagt en stor våtmark. Våtmarken ligger på kanten till
Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Näringsförhållanden i anlagda våtmarker
Näringsförhållanden i anlagda våtmarker - betydelse för växtsamhällets utveckling Geraldine Thiere överblick bakgrund och introduktion våtmarksundersökning i Halland/Skåne växtsammansättning i anlagda
Metod för kartläggning av skyddszoner
Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har
Avvattningssystemet och klimatanpassning
Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till
Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20
Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen
SKOGENS VATTEN-livsviktigt
2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,
Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket
Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här
Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
Slopad skatt på gödselmedel
Promemoria Slopad skatt på gödselmedel 2009-09-16 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att beskattningen av gödselmedel slopas fr.o.m. den 1 januari 2010. Lagen (1984:409) om skatt
Jordbrukets tekniska utveckling.
/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli
Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Tandlaåprojektet kompetensutveckling för förbättrad vattenkvalitet. Slutrapport från studiecirklar
Tandlaåprojektet kompetensutveckling för förbättrad vattenkvalitet Slutrapport från studiecirklar Juni 2010 Du som får den här rapporten äger eller brukar jordbruksmark i Tandlaåns avrinningsområde. Du
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde Ingegerd Ljungblom. På uppdrag av Rååns vattendragsförbund
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning.3 Bakgrund.4 Antalet besökande växer...
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun
Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Kävlingeåns avrinningsområde Fakta Kävlingeån 1200 km
Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning
JORD & SKOG 8 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning 8.1 ÅKER Näring av nationell betydelse Såväl jord- som skogsbruk är enligt miljöbalken av nationell betydelse, även om åker- och skogsmark
Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Nitratförordningen (1250/2014)
Lagring av gödsel: Nya anvisningar för storleken på en gödselstad, egna anvisningar för processad gödsel. Också egna anvisningar för lantraser av nöt. När minimistorleken för en gödselstad beräknas kan
Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.
Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete
Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker
15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav
Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan Foto: Lars Björkelid Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Abborravan, SE0810361 Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000:
Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF
Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande
Policy Brief Nummer 2015:6
Policy Brief Nummer 2015:6 Skatt på handelsgödsel ett billigt sätt att minska övergödningen? För att minska jordbrukets näringsutsläpp överväger Sverige att återinföra en kväveskatt på handelsgödsel. Denna