Replik på Marit Paulsens inlägg i ekodebatten
|
|
- Ulla-Britt Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Replik på Marit Paulsens inlägg i ekodebatten Visst är det härligt när sunt förnuft kan ge enkla svar på svåra frågor. Men när uttrycket används i samband med ett politiskt budskap, bör man vara på sin vakt. I sin nyligen utkomna bok Lurad av laxen (Brombergs) och genom en rad uttalanden i press och tv, påstår Marit Paulsen det vara omöjligt att föda världen utan handelsgödsel och bekämpningsmedel. Hon menar att vi är lurade, alla vi som tror att ekologisk odling är bra för naturen och hälsan och att det också gagnar odlarna själva. Enligt Marit Paulsen tycks det rentav vara omoraliskt att odla och konsumera ekologiskt. Det sunda förnuftet är hennes bevekelsegrund. Marit Paulsens argumentation bygger på hennes påstående att ekologiska odlingar ger procent mindre skördar än konventionella, att vi därför kommer att behöva procent mer odlingsareal än vi har i dag, för att kunna mätta världen. Och att detta i förlängningen skulle innebära en klimatkatastrof. Frågan om skördeuttag är komplex. Den innefattar dessutom vitt skilda saker beroende på var i världen man befinner sig, vilka villkor som råder i respektive region. En rad praktiska erfarenheter, studier och forskningsrapporter visar dock på motsatsen till Marit Paulsens påstående, nämligen att skördarna ökar med ekologiskt jordbruk. Här följer ett axplock: Organic agriculture and the global food supply av Catherine Badgley m fl, Studien tar upp 293 exempel där man jämför skörderesultat och 77 exempel där man jämför kvävebalansen vid ekologiskt respektive konventionellt jordbruk. Den viktigaste slutsatsen är att ekologisk odling kan försörja världen och att kvävefixerande baljväxter kan ersätta handelsgödsel. Environmental, energetic and economic comparisons of organic and conventional farming systems av David Pimentel m fl vid Cornell University, En 22 år lång studie visar att skördeuttagen i ett antal amerikanska majs- och sojaodlingar var ungefär lika stora oavsett konventionellt eller ekologiskt odlingssystem, men att den ekologiska odlingen krävde 30 procent mindre energi, mindre vatten och inga gifter. Under torra år var de ekologiska odlingarnas skördeuttag dessutom större. Kolhalten i marken ökade med procent i den ekologiskt brukade jorden (vilket motsvarar ett uttag om ca kilo koldioxid per hektar) och utgjorde med andra ord också en bättre kolfälla. Organic agriculture and Food Security in Africa genomförd av UNEP-Unctad, Vid jämförelse av 114 projekt i 24 afrikanska länder visar det sig att skördarna vid ekologisk odling mer än fördubblades, att bördigheten ökade samt att skördarna vid torka var mera stabila. Denna studie är mycket intressant läsning även beträffande en lång rad andra fördelar för ekologisk odling i Afrika.
2 Jordens fattigaste befolkning hittas i dag nämligen på landsbygden just i Afrika och i Asien. Om de människor som bor där överhuvudtaget förfogar över någon odlingsmark, är det knappast några plana, stora, fina åkrar det handlar om utan marginaljordar på sluttande mark. Människorna som brukar den är knappast hjälpta av att vi tvingar på dem industriella jordbruksmetoder. Jag har själv upplevt tragedier där småbönder som satsat på konventionella projekt gått under på grund av obeviljade krediter i tider då gödselpriserna stigit. Deras ekologiskt odlande grannar kunde däremot jobba vidare på sina egna villkor. Men Marit Paulsen verkar vilja bygga vidare på ett jordbruk som driver småbönderna från sina gårdar världen runt. Som fyller storstädernas slumområden där människor inte har någon möjlighet att odla själva, utan blir helt beroende av andra för sin mat. Förutom jämförande studier har en lång rad rapporter om lyckade satsningar med ekologisk odling just i fattiga områden gjorts. Ett exempel återfinns i Svenska Naturskyddsföreningens rapport om Etiopien som finns tillgänglig på Men Marit Paulsen väljer alltså att driva på utvecklingen med att bygga vidare på ett konventionellt jordbruk som blir allt mer inte mindre beroende av fossila energikällor som olja och gas. Där vi bygger vår framtid på en industriell framställning av handelsgödsel som för varje kilo kräver nästan tre kilo koldioxid (mer än vid förbränning av en liter diesel) och över fyra kilo lustgas (se rapport Berte Qvarn från Livsmedelsföretagen på Och det innan gödslet ens nått odlarens gård och hunnit visa de negativa miljöeffekter det har vid användning. Produktionen av ammoniak som är en av de viktigaste komponenterna vid kvävegödseltillverkning, är beroende av naturgas. Detta gör oss beroende av de länder som har billig naturgas (Ryssland, Ukraina, Trinidad, Qatar med flera). I fallet fosforgödsel är det länderna med tillgång till mineralfosfor som exporterar till övriga världen. Gödselindustrin är mycket stor och styrs av ett fåtal internationella aktörer. Den är dessutom extremt transport- och energiberoende. Marit Paulsen vill bygga vidare på ett konventionellt jordbruk som slösar med våra begränsade vattenresurser. I projekt efter projekt och rapport efter rapport påvisas att ekologisk odling klarar torka mycket bättre än konventionell, för att den helt enkelt behöver mindre vatten. Marit Paulsen vill fortsätta med ett jordbruk som försvagar våra jordar, minskar deras bördighet och gör dem känsligare för extrema klimathändelser. I rapporten Hurricane Mitch reveals benefits of sustainable farming techniques från 2000, beskriver Eric Holt-Gimenez hur de ekologiska odlarna klarade sig bättre undan orkanen Mitch och hade procent mer av sin matjord i behåll, än sina konventionella grannar. Dagens jordbrukssystem och -politik innebär att vi för närvarande förlorar 5-7 miljoner hektar jordbruksmark per år. Detta har inget med ekologisk odling att göra.
3 Frånvaron av bekämpningsmedel ser Marit Paulsen som eko-odlingens främsta fördel. Men detta är inget hon vill bygga på. Nej, hon drömmer om system och kemikalier som tar död på ogräs, svamp, mögel, insekter och virus/bakterier på exakt rätt ställe och exakt rätt tidpunkt, och sedan upplöses till ofarlighet innan de når vatten, mark och luft kring åkern. Men undermedlen hon drömmer om finns inte. Man kan inte bruka naturen utan att lämna spår efter sig. Dream on, Marit Paulsen. För är det något miljörörelsen genom åren lärt oss, så är det att ingenting här i världen är gratis. Det vi gör i och med naturen får alltid långtgående effekter. Ett kylskåp som dumpats i sjön påverkar naturen, miljön och hälsan under lång tid framöver. Detsamma gäller självklart alla de medel vi använder oss av i jordbruket. Marit Paulsen verka närmast tro att de försvinner. Hur ska man annars tolka det faktum att hon inte ser värdet i att jobba vidare med ett jordbruk som är i balans med naturen? Inom den ekologiska odlingen utvecklar man biologiska metoder för att vid behov kunna komma till rätta med angrepp och/eller ogräs. Grunden för det hela är en frisk odling i samklang med naturen. De biologiska metoderna syftar också till att minska behovet av radikala bekämpningar. Efter att ha formulerat sina drömmar och dessutom avfärdat all oro över riskerna som bekämpningsmedelsrester i livsmedel innebär, konstaterar hon dock överraskande att det hela (bekämpningsmedlen) är ett allvarligt och ännu olöst vattenmiljöproblem. Välkommen till verkligheten, Marit! Något förslag till lösning på problemet får vi inte. Marit Paulsen verkar beredd att låta förgiftningen av världens dricksvatten fortgå. Beroendet av bekämpningsmedel kännetecknar dagens konventionella jordbruk. Bekämpningsmedelsindustrin och -handeln är enorm och huvudsakligen i händerna på ett fåtal globala aktörer. Dessutom är produktionen av bekämpningsmedel i sig både resurskrävande och utsläppsintensiv. Och produkterna ska transporteras ut till handlare och gårdar i ett jättelikt försörjningssystem som är extremt känsligt för störningar i form av brist på eller fördyrade drivmedel, politiska oroligheter eller klimatkatastrofer. Men inte nog med det, sjukdomar framkallade av hantering av bekämpningsmedel är ett globalt folkhälsoproblem. Som en följd av att ha varit i fysisk kontakt med bekämpningsmedel, drabbas miljontals människor varje dag av akuta, återkommande och kroniska sjukdomar. Bekämpningsmedelsrester återfinns världen över i grundvattnet och i marken, i grödor, kött och mjölk (50 procent av världens antibiotika används i djurfoder) och även i modersmjölk. Men problemen blir ofta mer dramatiska i fattiga länder där utbildning, hälsovård och statlig kontroll är undermålig eller obefintlig. Att Marit Paulsen nonchalerar att belysa de hälsorisker som är förenade med gifterna vi dagligen får i oss är ansvarslöst. Gränsvärden i all ära, inte ens myndigheterna som sätter dem skulle våga påstå att de utgör en garanti för ofarlighet. Det forskas oerhört lite på risker med
4 bekämpningsmedel. Marina Bjørling-Poulsen, Helle Raun Andersen och Philippe Grandjean uppmärksammar i sitt arbete Potential developmental neurotoxicity of pesticides used in Europe att dagens krav på kontroll av livsmedelsäkerhet, inte inkluderar hur rester av bekämpningsmedel kan påverka hjärnan. Och hur bekämpningsmedlen påverkar varandra sinsemellan, är ett närmast outforskat område, en oroväckande tanke då det i en enda paprika kan finnas upp till 18 olika kemikalier. Under senare tid har dock flera forskningsrapporter publicerats som visar vilka långtidseffekter bekämpningsmedel har på människor, och då särskilt beträffande hjärnans utveckling hos barn. I den rapport som Theodore Slotkin m fl ställde samman på Duke University 2006, konstateras bland annat att organofosfater (en av de största bekämpningsmedelstyperna) kan utlösa abnorm utveckling i hjärna och nervsystem. I studien Neurotoxicity of pesticides fastslår Lucio G Costa, Gennaro Giordano, Marina Guizzetti och Annabella Vitalone att pesticider kan skada hjärnans utveckling hos foster, spädbarn och barn. För den intresserade finns många fler läsvärda rapporter rörande bekämpningsmedel. PAN, the Pesticide Action Network finns i de flesta länder och tillhandahåller mycket information i ämnet. Nej inget här i världen är gratis, Marit Paulsen. Bekämpningsmedlen påverkar oss dagligen på ett sätt som inte i förstone är så lätt att se. Eller vilja se. Men att det är vi själva och naturen som betalar priset för det, står helt klart. Forskningen måste fortgå och vi måste få bättre underlag för våra beslut. Jag hävdar inte att alla bekämpningsmedel är direkt farliga eller att dagens livsmedelskontroller inte skulle vara till stor nytta. Inte heller att vi inte kan hitta nya biologiska medel som kan vara till stor hjälp. Men jag reagerar mycket starkt på Marit Paulsens närmast totala bagatellisering av frågan om bekämpningsmedlens negativa effekter. Ekologisk odling är ingen färdig lösning på världens problem. Mer kunskap, forskning och utveckling behövs inom området. För att åstadkomma detta krävs politisk vilja och engagemang. Ekologisk odling pekar mot ett framtida jordbruk mindre beroende av olja och gas, mindre beroende av storföretag, känsliga globala transportsystem, stora produktionsanläggningar för handelsgödsel och bekämpningsmedel som ger negativa miljöeffekter. Ett jordbruk som ger arbete och mat åt landsbygdsbefolkningar i synnerhet i utvecklingsländerna där den även kan bromsa flykten till storstädernas slum. Ett jordbruk som bygger upp, inte försvagar våra jordar. Ett jordbruk som bättre står emot torka och andra extrema klimathändelser. Ett jordbruk som bevarar mångfalden naturens egen men också genom de växtsorter som odlas och de djurraser som föds upp för att fungera optimalt i sina respektive livsmiljöer. Ett jordbruk som inte ger upphov till förgiftat grundvatten, inte lämnar efter sig kemikalierester i maten, inte gör människor sjuka.
5 Jordens befolkning fortsätter att växa, klimatförändringen fortskrider. Ingen kan i dag ge några löften beträffande framtiden. Ekologiskt jordbruk utgör ingen garanti för att världen ska kunna mättas. Men dagens industriella kemikalieberoende jordbruk det vi kallar konventionellt kan definitivt inte heller göra det. Ekologisk odling står i dag för mindre än två procent av världens jordbruk. Att hålla den ansvarig för dagens problem är närmast befängt. Att större delen av världens jordbruk inom kort skulle bygga på ekologiska metoder och ett ekologiskt tänkande, är nog en dröm. Användandet av kemikalier i jordbruket har tvärtom ökat dramatiskt under senare år. Ändå upplevs det ekologiska på sina håll som ett hot. Självfallet måste allt göras för att även de som inte odlar ekologiskt, minskar sin negativa miljöpåverkan. Konventionellt jordbruk kommer att tillämpas länge än. Vi borde arbeta för att begränsa dess skadliga effekter och tillsammans jobba för att så mycket kunskap som möjligt från det ekologiska jordbruket tas tillvara i det arbetet. Parallellt måste det ekologiska jordbruket utvecklas och bli effektivare för att kunna bibehålla sin viktiga roll som spjutspets och pådrivare. Reella resurser måste satsas på information och teknik och att förmedla kunskaperna till odlare världen runt. Vi måste hjälpa dem som sitter fast i ett kemikalieberoende att stegvis ställa om sina odlingar. Att, som Marit Paulsen, i stället ägna kraft åt att smutskasta och bekämpa det ekologiska en metod, ett tänkande, som åtminstone verkar kunna visa på vettiga alternativ är ett minst sagt märkligt agerande. Marit Paulsen är politiker. Hon har bestämt sig för var hon står. För henne är det kemi och bioteknik som gäller, det är det hon agerar och propagerar för. Ekologisk odling och människors intresse för livsmedel utan gifter och GMO utgör då hinder på hennes väg. Det hon säger måste ses i det sammanhanget. I en artikel publicerad på några av de största GMO-producenternas gemensamma plattform, skriver Marit Paulsen om GMO: Vi är på väg in i en resa i universum som hittills varit okänd för mänskligheten, och ingen vet var vi kommer att landa. Vi är som en ettåring som tar sina första stapplande steg. Sunt förnuft? Mitt sunda förnuft hindrar mig från att ta stora risker på grundval av någon politikers eller experts drömmar om kommande undermedel. För mig är det sunt förnuft att steg för steg och med verkligheten som utgångspunkt, bygga upp något som ska hålla i längden. John Gerhard Stiftelsen Biodynamiska Produkter
Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs mer"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".
"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna
Läs merideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli
1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar
Läs merFRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter
Läs merLinnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merEkologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merLivsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?
Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en
Läs merVårt ansvar för jordens framtid
Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merGLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merDin kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?
Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merVarför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merDärför ska du leta efter grodan på kaffe
Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merNyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merSKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA
SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merÖkad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden
Läs merSLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda
SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merUTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merAv: Erik. Våga vägra kött
Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merWHO 2017: Tobacco and its environmental impact
WHO 2017: Tobacco and its environmental impact * Tobaksindustrin har negativ påverkan på snart sagt alla FN:s hållbarhetsmål. * För att klara FN:s hållbarhetsmål måste rökningen elimineras. Förstör jordbruksmark
Läs merVårt dagliga bröd hur klarar vi det? Lisa Sennerby Forsse, SLU. Presentation vid Kungl Vetenskapsakademin. 10 mars 2010
Vårt dagliga bröd hur klarar vi det? Lisa Sennerby Forsse, SLU. Presentation vid Kungl Vetenskapsakademin. 10 mars 2010 Översikt över presentationen Våra globala utmaningar Markanvändning kvalitet / produktivitet
Läs merFarsta fakta. Yta: 15,4 km²
Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,
Läs merBehov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument
Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp
Läs merEn presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige
En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik
Läs merÄr eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.
Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge
Läs merEn berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av
En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna
Läs merUnga röster om ek om e o
Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.
Läs merKarin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merLEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.
MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet
Läs merLouise Ungerth, chef för
Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merSystem och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009
System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden
Läs merBefolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år
Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates
Läs merMAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ
MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara
Läs merHur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merMER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs
MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett
Läs merMotion till riksdagen 1988/89 :Jo278 av Erik Holmkvist (m) Ökat nyföretagande inom jordbruket i de nordliga länen
Motion till riksdagen 1988/89 :Jo278 av Erik Holmkvist (m) Ökat nyföretagande inom jordbruket i de nordliga länen Målsättningen "en levande landsbygd" skall naturligtvis även gälla de nordliga länen. Ingen
Läs merÅKERMARK OCH JORDEN VI ÄRVDE
ÅKERMARK OCH JORDEN VI ÄRVDE 2013-01-23 Av: Omvärld Av Noa Ericson, Hjalmar Stenlund och Ulf Edgren Vi är tre arkitekturstudenter som hade kursen stadsbyggnad på KTH under hösten 2012. Vi fick i uppgift
Läs merGMO på världsmarknaden
GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest
Läs merKemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs)
Kemikalier i varor Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs) Inledning vid slutkonferensen den 9 september 2013 Mona Blomdin Persson Kemikalieinspektionen
Läs merKöper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?
Benjamin Vestberg 9a 2010-05-18 Handledare: Gert Alf, Senait Bohlin, Fredrik Alvén ICA har ett eget märke som heter i love eco. De producerar bland annat ekologisk odlingsjord. Köper människor mer ekologiskt
Läs merKöttindustrin och hållbar utveckling
Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merDen växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m).
Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m). Av den globala markarean (15,05 miljarder ha) anses 11 % vara av god kvalitet för odling 27 % vara för torr 23 %
Läs merBiologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merkan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa
Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter
Läs merVaddå ekologisk mat?
Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merGreenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik
Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset
Läs merSTRATEGI FÖR VÄXTSKYDDSMEDEL
STRATEGI FÖR VÄXTSKYDDSMEDEL Strategi för växtskyddsmedel Utarbeta en strategi för hur jordbruks- och trädgårdsnäringen i framtiden kan vara förberedd när växtskyddsmedel fasas ut från marknaden. Syftet
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merAtt vara eller inte vara ekobonde
Att vara eller inte vara ekobonde Insikter från projektet: Det svenska lantbrukets omvandling 1990-2040 Camilla Eriksson Fil.dr. i landsbygdsutveckling Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Institutionen
Läs merNya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
Läs merLär dig mer om din kost
kostspecial Fitness stora Matiga sallader sidan 64 Ekologiskt sidan 52 Lär dig mer om din kost Smoothietrender sidan 59 Äta bör du. Annars orkar du inte träna. Häng med i vår kostspecial och lär dig göra
Läs merUtlysning av projektmedel
Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor
Läs merMat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013
Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder
Läs merEdbergseminariet 2004: Mat & Makt Kan vi äta oss till hållbar utveckling? 3-4 februari 2004.
Edbergseminariet 2004: Mat & Makt Kan vi äta oss till hållbar utveckling? 3-4 februari 2004. Inledning, 3 februari Gunnar Rundgren Ordförande IFOAM, VD Grolink AB, lantbrukare Torfolk, 684 95 Höje, Tel
Läs merEn kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food
En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food SLU Future Food har en vision om att bidra till att skapa ett hållbart livsmedelssystem Med livsmedelssystemet menas alla processer
Läs merSvar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan
l. SALA KOMMUN oilaga KS 2015/65/1 1 (2) 2015 03 19 D!AR!ENR: 2014/823 ~. KOMMUNSTYRELSEN Carola Gunnarsson Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan Erik Åberg (MP) inkom den 18 juni 2014
Läs merSLC:s miljöprogram UTKAST
SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända
Läs merInhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merBrist på rent vatten
Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi
Läs merLÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.
LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet
Läs merCOMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk }
COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } Deltagaröverenskommelse 2015 GRÖNSAKSLÅDA Bondgård Adress Email STACKVALLEN Krokshult Stackvallen 570 91 Kristdala info@stackvallen.se Org.nr.
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merProgram för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm
Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till föräldrar Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik,
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merGranstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0360/37. Ändringsförslag
27.4.2015 B8-0360/37 37 Skäl A A. Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet, och utställningen kan kraftigt sporra diskussionen om hur man ska förbättra produktionen och distributionen
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute
Läs merBild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors
Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors hälsa och vår planets välbefinnande. Det är frågor som
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merMedborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun
Kommunfullmäktige 2010 09 27 147 346 Kommunstyrelsen 2011 01 17 37 59 Arbets och personalutskottet 2010 12 06 239 506 Dnr 10.580 008 septkf23 Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Ärendebeskrivning
Läs merProjekt vi arbetar med
Projekt vi arbetar med Följande projekt arbetar vi med inom ramen för kursen Agera för hållbar omställning. Som projekt är de dock långsiktigare än den 1-åriga kursen. Det varierar hur långt vi kommit
Läs merMatens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök
Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov
Läs merHur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?
MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs mer