Replik på Marit Paulsens inlägg i ekodebatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Replik på Marit Paulsens inlägg i ekodebatten"

Transkript

1 Replik på Marit Paulsens inlägg i ekodebatten Visst är det härligt när sunt förnuft kan ge enkla svar på svåra frågor. Men när uttrycket används i samband med ett politiskt budskap, bör man vara på sin vakt. I sin nyligen utkomna bok Lurad av laxen (Brombergs) och genom en rad uttalanden i press och tv, påstår Marit Paulsen det vara omöjligt att föda världen utan handelsgödsel och bekämpningsmedel. Hon menar att vi är lurade, alla vi som tror att ekologisk odling är bra för naturen och hälsan och att det också gagnar odlarna själva. Enligt Marit Paulsen tycks det rentav vara omoraliskt att odla och konsumera ekologiskt. Det sunda förnuftet är hennes bevekelsegrund. Marit Paulsens argumentation bygger på hennes påstående att ekologiska odlingar ger procent mindre skördar än konventionella, att vi därför kommer att behöva procent mer odlingsareal än vi har i dag, för att kunna mätta världen. Och att detta i förlängningen skulle innebära en klimatkatastrof. Frågan om skördeuttag är komplex. Den innefattar dessutom vitt skilda saker beroende på var i världen man befinner sig, vilka villkor som råder i respektive region. En rad praktiska erfarenheter, studier och forskningsrapporter visar dock på motsatsen till Marit Paulsens påstående, nämligen att skördarna ökar med ekologiskt jordbruk. Här följer ett axplock: Organic agriculture and the global food supply av Catherine Badgley m fl, Studien tar upp 293 exempel där man jämför skörderesultat och 77 exempel där man jämför kvävebalansen vid ekologiskt respektive konventionellt jordbruk. Den viktigaste slutsatsen är att ekologisk odling kan försörja världen och att kvävefixerande baljväxter kan ersätta handelsgödsel. Environmental, energetic and economic comparisons of organic and conventional farming systems av David Pimentel m fl vid Cornell University, En 22 år lång studie visar att skördeuttagen i ett antal amerikanska majs- och sojaodlingar var ungefär lika stora oavsett konventionellt eller ekologiskt odlingssystem, men att den ekologiska odlingen krävde 30 procent mindre energi, mindre vatten och inga gifter. Under torra år var de ekologiska odlingarnas skördeuttag dessutom större. Kolhalten i marken ökade med procent i den ekologiskt brukade jorden (vilket motsvarar ett uttag om ca kilo koldioxid per hektar) och utgjorde med andra ord också en bättre kolfälla. Organic agriculture and Food Security in Africa genomförd av UNEP-Unctad, Vid jämförelse av 114 projekt i 24 afrikanska länder visar det sig att skördarna vid ekologisk odling mer än fördubblades, att bördigheten ökade samt att skördarna vid torka var mera stabila. Denna studie är mycket intressant läsning även beträffande en lång rad andra fördelar för ekologisk odling i Afrika.

2 Jordens fattigaste befolkning hittas i dag nämligen på landsbygden just i Afrika och i Asien. Om de människor som bor där överhuvudtaget förfogar över någon odlingsmark, är det knappast några plana, stora, fina åkrar det handlar om utan marginaljordar på sluttande mark. Människorna som brukar den är knappast hjälpta av att vi tvingar på dem industriella jordbruksmetoder. Jag har själv upplevt tragedier där småbönder som satsat på konventionella projekt gått under på grund av obeviljade krediter i tider då gödselpriserna stigit. Deras ekologiskt odlande grannar kunde däremot jobba vidare på sina egna villkor. Men Marit Paulsen verkar vilja bygga vidare på ett jordbruk som driver småbönderna från sina gårdar världen runt. Som fyller storstädernas slumområden där människor inte har någon möjlighet att odla själva, utan blir helt beroende av andra för sin mat. Förutom jämförande studier har en lång rad rapporter om lyckade satsningar med ekologisk odling just i fattiga områden gjorts. Ett exempel återfinns i Svenska Naturskyddsföreningens rapport om Etiopien som finns tillgänglig på Men Marit Paulsen väljer alltså att driva på utvecklingen med att bygga vidare på ett konventionellt jordbruk som blir allt mer inte mindre beroende av fossila energikällor som olja och gas. Där vi bygger vår framtid på en industriell framställning av handelsgödsel som för varje kilo kräver nästan tre kilo koldioxid (mer än vid förbränning av en liter diesel) och över fyra kilo lustgas (se rapport Berte Qvarn från Livsmedelsföretagen på Och det innan gödslet ens nått odlarens gård och hunnit visa de negativa miljöeffekter det har vid användning. Produktionen av ammoniak som är en av de viktigaste komponenterna vid kvävegödseltillverkning, är beroende av naturgas. Detta gör oss beroende av de länder som har billig naturgas (Ryssland, Ukraina, Trinidad, Qatar med flera). I fallet fosforgödsel är det länderna med tillgång till mineralfosfor som exporterar till övriga världen. Gödselindustrin är mycket stor och styrs av ett fåtal internationella aktörer. Den är dessutom extremt transport- och energiberoende. Marit Paulsen vill bygga vidare på ett konventionellt jordbruk som slösar med våra begränsade vattenresurser. I projekt efter projekt och rapport efter rapport påvisas att ekologisk odling klarar torka mycket bättre än konventionell, för att den helt enkelt behöver mindre vatten. Marit Paulsen vill fortsätta med ett jordbruk som försvagar våra jordar, minskar deras bördighet och gör dem känsligare för extrema klimathändelser. I rapporten Hurricane Mitch reveals benefits of sustainable farming techniques från 2000, beskriver Eric Holt-Gimenez hur de ekologiska odlarna klarade sig bättre undan orkanen Mitch och hade procent mer av sin matjord i behåll, än sina konventionella grannar. Dagens jordbrukssystem och -politik innebär att vi för närvarande förlorar 5-7 miljoner hektar jordbruksmark per år. Detta har inget med ekologisk odling att göra.

3 Frånvaron av bekämpningsmedel ser Marit Paulsen som eko-odlingens främsta fördel. Men detta är inget hon vill bygga på. Nej, hon drömmer om system och kemikalier som tar död på ogräs, svamp, mögel, insekter och virus/bakterier på exakt rätt ställe och exakt rätt tidpunkt, och sedan upplöses till ofarlighet innan de når vatten, mark och luft kring åkern. Men undermedlen hon drömmer om finns inte. Man kan inte bruka naturen utan att lämna spår efter sig. Dream on, Marit Paulsen. För är det något miljörörelsen genom åren lärt oss, så är det att ingenting här i världen är gratis. Det vi gör i och med naturen får alltid långtgående effekter. Ett kylskåp som dumpats i sjön påverkar naturen, miljön och hälsan under lång tid framöver. Detsamma gäller självklart alla de medel vi använder oss av i jordbruket. Marit Paulsen verka närmast tro att de försvinner. Hur ska man annars tolka det faktum att hon inte ser värdet i att jobba vidare med ett jordbruk som är i balans med naturen? Inom den ekologiska odlingen utvecklar man biologiska metoder för att vid behov kunna komma till rätta med angrepp och/eller ogräs. Grunden för det hela är en frisk odling i samklang med naturen. De biologiska metoderna syftar också till att minska behovet av radikala bekämpningar. Efter att ha formulerat sina drömmar och dessutom avfärdat all oro över riskerna som bekämpningsmedelsrester i livsmedel innebär, konstaterar hon dock överraskande att det hela (bekämpningsmedlen) är ett allvarligt och ännu olöst vattenmiljöproblem. Välkommen till verkligheten, Marit! Något förslag till lösning på problemet får vi inte. Marit Paulsen verkar beredd att låta förgiftningen av världens dricksvatten fortgå. Beroendet av bekämpningsmedel kännetecknar dagens konventionella jordbruk. Bekämpningsmedelsindustrin och -handeln är enorm och huvudsakligen i händerna på ett fåtal globala aktörer. Dessutom är produktionen av bekämpningsmedel i sig både resurskrävande och utsläppsintensiv. Och produkterna ska transporteras ut till handlare och gårdar i ett jättelikt försörjningssystem som är extremt känsligt för störningar i form av brist på eller fördyrade drivmedel, politiska oroligheter eller klimatkatastrofer. Men inte nog med det, sjukdomar framkallade av hantering av bekämpningsmedel är ett globalt folkhälsoproblem. Som en följd av att ha varit i fysisk kontakt med bekämpningsmedel, drabbas miljontals människor varje dag av akuta, återkommande och kroniska sjukdomar. Bekämpningsmedelsrester återfinns världen över i grundvattnet och i marken, i grödor, kött och mjölk (50 procent av världens antibiotika används i djurfoder) och även i modersmjölk. Men problemen blir ofta mer dramatiska i fattiga länder där utbildning, hälsovård och statlig kontroll är undermålig eller obefintlig. Att Marit Paulsen nonchalerar att belysa de hälsorisker som är förenade med gifterna vi dagligen får i oss är ansvarslöst. Gränsvärden i all ära, inte ens myndigheterna som sätter dem skulle våga påstå att de utgör en garanti för ofarlighet. Det forskas oerhört lite på risker med

4 bekämpningsmedel. Marina Bjørling-Poulsen, Helle Raun Andersen och Philippe Grandjean uppmärksammar i sitt arbete Potential developmental neurotoxicity of pesticides used in Europe att dagens krav på kontroll av livsmedelsäkerhet, inte inkluderar hur rester av bekämpningsmedel kan påverka hjärnan. Och hur bekämpningsmedlen påverkar varandra sinsemellan, är ett närmast outforskat område, en oroväckande tanke då det i en enda paprika kan finnas upp till 18 olika kemikalier. Under senare tid har dock flera forskningsrapporter publicerats som visar vilka långtidseffekter bekämpningsmedel har på människor, och då särskilt beträffande hjärnans utveckling hos barn. I den rapport som Theodore Slotkin m fl ställde samman på Duke University 2006, konstateras bland annat att organofosfater (en av de största bekämpningsmedelstyperna) kan utlösa abnorm utveckling i hjärna och nervsystem. I studien Neurotoxicity of pesticides fastslår Lucio G Costa, Gennaro Giordano, Marina Guizzetti och Annabella Vitalone att pesticider kan skada hjärnans utveckling hos foster, spädbarn och barn. För den intresserade finns många fler läsvärda rapporter rörande bekämpningsmedel. PAN, the Pesticide Action Network finns i de flesta länder och tillhandahåller mycket information i ämnet. Nej inget här i världen är gratis, Marit Paulsen. Bekämpningsmedlen påverkar oss dagligen på ett sätt som inte i förstone är så lätt att se. Eller vilja se. Men att det är vi själva och naturen som betalar priset för det, står helt klart. Forskningen måste fortgå och vi måste få bättre underlag för våra beslut. Jag hävdar inte att alla bekämpningsmedel är direkt farliga eller att dagens livsmedelskontroller inte skulle vara till stor nytta. Inte heller att vi inte kan hitta nya biologiska medel som kan vara till stor hjälp. Men jag reagerar mycket starkt på Marit Paulsens närmast totala bagatellisering av frågan om bekämpningsmedlens negativa effekter. Ekologisk odling är ingen färdig lösning på världens problem. Mer kunskap, forskning och utveckling behövs inom området. För att åstadkomma detta krävs politisk vilja och engagemang. Ekologisk odling pekar mot ett framtida jordbruk mindre beroende av olja och gas, mindre beroende av storföretag, känsliga globala transportsystem, stora produktionsanläggningar för handelsgödsel och bekämpningsmedel som ger negativa miljöeffekter. Ett jordbruk som ger arbete och mat åt landsbygdsbefolkningar i synnerhet i utvecklingsländerna där den även kan bromsa flykten till storstädernas slum. Ett jordbruk som bygger upp, inte försvagar våra jordar. Ett jordbruk som bättre står emot torka och andra extrema klimathändelser. Ett jordbruk som bevarar mångfalden naturens egen men också genom de växtsorter som odlas och de djurraser som föds upp för att fungera optimalt i sina respektive livsmiljöer. Ett jordbruk som inte ger upphov till förgiftat grundvatten, inte lämnar efter sig kemikalierester i maten, inte gör människor sjuka.

5 Jordens befolkning fortsätter att växa, klimatförändringen fortskrider. Ingen kan i dag ge några löften beträffande framtiden. Ekologiskt jordbruk utgör ingen garanti för att världen ska kunna mättas. Men dagens industriella kemikalieberoende jordbruk det vi kallar konventionellt kan definitivt inte heller göra det. Ekologisk odling står i dag för mindre än två procent av världens jordbruk. Att hålla den ansvarig för dagens problem är närmast befängt. Att större delen av världens jordbruk inom kort skulle bygga på ekologiska metoder och ett ekologiskt tänkande, är nog en dröm. Användandet av kemikalier i jordbruket har tvärtom ökat dramatiskt under senare år. Ändå upplevs det ekologiska på sina håll som ett hot. Självfallet måste allt göras för att även de som inte odlar ekologiskt, minskar sin negativa miljöpåverkan. Konventionellt jordbruk kommer att tillämpas länge än. Vi borde arbeta för att begränsa dess skadliga effekter och tillsammans jobba för att så mycket kunskap som möjligt från det ekologiska jordbruket tas tillvara i det arbetet. Parallellt måste det ekologiska jordbruket utvecklas och bli effektivare för att kunna bibehålla sin viktiga roll som spjutspets och pådrivare. Reella resurser måste satsas på information och teknik och att förmedla kunskaperna till odlare världen runt. Vi måste hjälpa dem som sitter fast i ett kemikalieberoende att stegvis ställa om sina odlingar. Att, som Marit Paulsen, i stället ägna kraft åt att smutskasta och bekämpa det ekologiska en metod, ett tänkande, som åtminstone verkar kunna visa på vettiga alternativ är ett minst sagt märkligt agerande. Marit Paulsen är politiker. Hon har bestämt sig för var hon står. För henne är det kemi och bioteknik som gäller, det är det hon agerar och propagerar för. Ekologisk odling och människors intresse för livsmedel utan gifter och GMO utgör då hinder på hennes väg. Det hon säger måste ses i det sammanhanget. I en artikel publicerad på några av de största GMO-producenternas gemensamma plattform, skriver Marit Paulsen om GMO: Vi är på väg in i en resa i universum som hittills varit okänd för mänskligheten, och ingen vet var vi kommer att landa. Vi är som en ettåring som tar sina första stapplande steg. Sunt förnuft? Mitt sunda förnuft hindrar mig från att ta stora risker på grundval av någon politikers eller experts drömmar om kommande undermedel. För mig är det sunt förnuft att steg för steg och med verkligheten som utgångspunkt, bygga upp något som ska hålla i längden. John Gerhard Stiftelsen Biodynamiska Produkter

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Beskrivning av bakgrund av den konventionella odlingens produktionsmedel.

Beskrivning av bakgrund av den konventionella odlingens produktionsmedel. Bilaga 1 - till Anmälan om vilseledande marknadsföring från Biodynamiska föreningen Beskrivning av bakgrund av den konventionella odlingens produktionsmedel. Att använda begreppen närodlat/närproducerat

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

Vägen till ett långsiktigt hållbart lantbruk. Rune Andersson SLU Uppsala

Vägen till ett långsiktigt hållbart lantbruk. Rune Andersson SLU Uppsala Vägen till ett långsiktigt hållbart lantbruk Rune Andersson SLU Uppsala Årsmöte Spannmålsodlarna 2015 Vad diskuteras i media? Räcker maten i världen? Finns det tillräckligt med odlingsmark och vatten?

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Bredsida mot ekologisk odling igen - tankar från förr till Nuet

Bredsida mot ekologisk odling igen - tankar från förr till Nuet AM Eko 20141202 Bredsida mot ekologisk odling igen - tankar från förr till Nuet Det Ekologiska lantbruket diskuteras och kritiseras med jämna mellanrum i media av många olika tyckare. Jag skriver tyckare

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Ett lite mindre glassföretag med ett lite större perspektiv.

Ett lite mindre glassföretag med ett lite större perspektiv. Ett lite mindre glassföretag med ett lite större perspektiv. Familjeföretaget mot strömmen I takt med den ökade globaliseringen koncentreras livsmedelsproduktionen i världen till några få multinationella

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013 Dags för kläderna att komma ut ur garderoben - Klädbytardagen 2013 Har du glömt något i garderoben? Har du några vardagskläder i garderoben som du inte har använt det senaste året? Kanske hänger det kavajer

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som man kan göra under Miljövänliga Veckan 2013 med tema ekologisk mat. Om du inte har möjlighet att

Läs mer

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender.

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter Tigerräkor Från havet till tallriken I Sydamerika och Asien arbetar en stor del av befolkningen med tigerräkodling. Under de senaste årtiondena har de fått stor konkurrens av västerländska företag efter

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:... Sprutjournal År:... Företag:... Odlare:... Syfte Att föra sprutjournal är ett verktyg för egenkontroll genom att medvetenheten i och omkring bekämpningsarbetet ökar i och med att mått och steg antecknas.

Läs mer

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson, Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Ekologiska jordbruksmetoder och mat i ett förändrat klimat. en studie med exempel från etiopien

Ekologiska jordbruksmetoder och mat i ett förändrat klimat. en studie med exempel från etiopien Skördarna minskade gradvis för bonden Desalegn Chamiso i Boshe-Ilgiraområdet i södra Etiopien. Jorden eroderade bort och det hjälpte inte med konstgödsel. Med markvårdsåtgärder och utbildning i ekologiska

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Script VNR AGRI Cap REFROM 13 = BLUE Script B-ROLL AGRI CAP reform = BLUE + BLACK. Inledning

Script VNR AGRI Cap REFROM 13 = BLUE Script B-ROLL AGRI CAP reform = BLUE + BLACK. Inledning Script VNR AGRI Cap REFROM 13 = BLUE Script B-ROLL AGRI CAP reform = BLUE + BLACK Inledning Den gemensamma jordbrukspolitiken har under de senaste 50 åren inneburit att EU har kunnat trygga livsmedelsförsörjningen

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

DEN GLOBALA MATRESAN

DEN GLOBALA MATRESAN konsumentorganisationen där konsumenter är medlemmar, ger ut medlemsbrev och informerar på sociala medier med analyser helt ur konsumentsynvinkel Hultsfred 2015 05 31 Nu i maj blev det tätt mellan Medlemsbreven.

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT A. FORUM SYDS STÄLLNINGSTAGANDEN KRING MILJÖ OCH KLIMAT 1. Civilsamhällets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling 2. Staters ansvar för att tillgodose marginaliserade

Läs mer

Kompletterande handlingar

Kompletterande handlingar Kompletterande handlingar Innehåll Grön Ungdoms representant i Miljöpartiet i Stockholmsregionens valbrednings verksamhetsberättelse 3 Motion 1 DivesteraStockholmsregionen nu! 4 Årsbokslut 6 Representant

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Maten, marken och morgondagen

Maten, marken och morgondagen En oberoende tidning / Nr 3. 2010 GHANAS JORDBRUK Kvinnorna höjer rösten KOSTEN KOSTAR Men vad kostar hungern? MAT OCH SOPOR Gästkrönika av Alf Hornborg RÄCKER MATEN? FUF siar om framtiden Fotograf: Jialiang

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion

Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion Ekologisk mat för 15,5 miljarder kronor i Sverige i fjol. Ökade med 38 %. Finns brist på ekovaror men ett växande intresse. Matproduktion har stor

Läs mer

Konst och vetenskap vävs samman i kulturväxten Vejde

Konst och vetenskap vävs samman i kulturväxten Vejde Konst och vetenskap vävs samman i kulturväxten Vejde Vejde (Isatis tinctoria) - växten med oanade möjligheter - Pigmentet kan användas för visualisering av cellstrukturer inom biologi och medicin Kan visa

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion

Läs mer

Topp 30-listan av farliga kemikalier.

Topp 30-listan av farliga kemikalier. Topp 30-listan av farliga kemikalier. Akrylnitril Farlighetsnummer: 336 o Mycket brandfarlig, hudkontakt och förtäring o Mängd som transporterades på vägarna 2002: 3667 ton Bindemedel i färg, lim etc.

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Välkomna till Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Norrbottens Läns Landsting 17 september 2014 Staffan Carlberg KRAV Ekologisk grundkurs KRAV som organisation, mervärden Märkningar Ekologisk produktion

Läs mer

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET Mikrofinansprogram RAPPORT 2013 Inledning Ett stort tack till alla de företag och individer som under 2013 valde att rikta sina investeringar till Hungerprojektets mikrofinansprogram. I

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

En kopp kaffe = Fika för två!

En kopp kaffe = Fika för två! En kopp kaffe = Fika för två! - Ditt val gör skillnad Copyright: Johan & Nyström A. PROBLEM SOM KAFFEPRODUCENTERNA MÖTER I Sverige ligger vi i topp beträffande kaffedrickande och konsumerar hela en procent

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Inga schyssta bananer

Inga schyssta bananer Inga schyssta bananer Chiquita och de andra bananjättarna vägrar konsumenternas krav på schyssta bananer får inte hota vinsten. Svaret har blivit rättvisa och ekologiska bananer på låtsas. Arbetaren åkte

Läs mer

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi.

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi. Kemikalier i varor Karin Thorán Kemikalieinspektionen Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013 Användningen av kemikalier ökar Produktionen av kemikalier har ökat från

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel?

Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel? Mat eller Motor - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel? Mar>n Eriksson, Macklean Strategiutveckling 28 november, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner

Läs mer