Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsberättelse år 2012 Sollentuna kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsberättelse år 2012 Sollentuna kommun"

Transkript

1 ej Dnr. 2013/0018 VON-16 Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsberättelse år 2012 Sollentuna kommun ^ SOLLENTUNA KOMMUN *-V, Vard- och omsorgsnämnden

2 Sidan 2 av Innehåll Kvalitetsberättelse för Sollentuna kommun år Inledning 4 Övergripande mål och strategier 4 Fokusområden 4 Ansvarsfull ekonomisk politik 4 Omsorg 5 Miljö och klimat 5 Integration och kommunikation 6 Organisatoriskt ansvar för kvalitetssäkringsarbetet 6 Hur kvalitetssäkringsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad säkerhet 7 Processer och rutiner 7 Kvalitetsområden 7 Uppföljning genom egenkontroll 8 Nationella kvalitetsregister 8 Senior alert 8 Svenska palliativregistret 9 Nationell uppföljning 9 Äldreguiden år Vad tycker de äldre om äldreomsorgen - nationell brukarundersökning år Kommunens Kvalitet i Korthet år Nationell tillsyn 12 Sollentuna kommuns brukar- och attitydundersökning 12 Kvalitetsbarometern - Äldre Attitydundersökning bland kommunens invånare över 65 år 13 Synpunkter, klagomål och avvikelser 14 Redovisning av klagomål och synpunkter från vård- och omsorgsnämndens utförare år Synpunkter och klagomål från Socialstyrelsen och Patientnämnden år Avvikelser turbunden resa år Awikelserapportering - lex Sarah år Hälso- och sjukvård år Avtalsuppföljning 17 Revisorernas granskning 17

3 Sidan 3 av Lokaler 18 Vård- och omsorgsnämndens verksamhetslokaler år Äldreomsorg 19 Mat och måltider 20 Miljöbelastning 20 Hållbar Jämställdhet 20 Sammanställning analys 21 Strukturell kvalitet 21 Upplevd kvalitet 21 Processuell kvalitet 21 Rådighet 22 Utvecklingsbehov 22

4 Sidan 4 av Kvalitetsberättelse för Sollentuna kommun år 2012 Inledning Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet dokumenteras. Med kravet på dokumentation som utgångspunkt upprättar vård- och omsorgskontoret varje år en sammanhållen kvalitetsberättelse. Av kvalitetsberättelsen framgår hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande följa upp och kvalitetssäkra verksamheten bedrivits och utvecklats under föregående kalenderår samt vilka åtgärder som har vidtagits och vilka resultat som har uppnåtts. Övergripande mål och strategier Sollentunas nya kommungemensamma ledningssystem infördes under år Det syftar till att hålla samman kommunens former för ekonomi- och verksamhetsstyrning och utgör grund för kommunens styrprocesser. I dagsläget är ledningssystemet definierat med tre huvudkomponenter: Styrmodell Kvalitetssystem Resursfördelning Beroende av det fortsatt långsiktiga utvecklingsarbetet kan ytterligare komponenter komma att definieras in i ledningssystemet och/eller ovanstående komponenter utvidgas. Kommunens styrprocess utgår från ledningssystemet. Komponenter i styrmodellen är vision, fokusområden, kommunövergripande mål, åtaganden på nämndnivå samt handlingsplaner. Kvalitetssystemet handlar om underlag för bedömning av kommunens verksamheter och hanterar det verksamhetsspecifika löpande kvalitet- och förbättringsarbetet. Resursfördelningen i den kommunövergripande budgetprocessen innehåller två huvudkomponenter: beräkningsunderlag och politiska prioriteringar. Fokusområdena formuleras i grunden för mandatperioden. De kommunövergripande målen tas fram i budgetprocessen. Fokusområden Ansvarsfull ekonomisk politik Värd- och omsorgsnämndens handläggning ska vara effektiv och rättssäker vad gäller nyprövning och överklaganden. Mål; 2012 ska 85 procent av avtalskraven "Helt" eller "Delvis " vara uppfyllda vid samtliga avtalskontroller enligt uppjoljningsplanför detta. - Uppfyllt. Enligt beslut från vård- och omsorgsnämnden ska avtalskontroll av driftavtal genomföras en gång under avtalets löptid. Avtalskontrollerna genomförs ett år innan driftsavtalets avtalsperiod löper ut, som ett underlag

5 Sidan 5 av inför nämndens beslut om avtalsförlängning inom ramen för vad som reglerats i avtalet. Beroende på avtalens löptider varierar antalet avtalskontroller mellan åren från ett stort antal till mycket fa. Mål; 2012 ska minst 95 procent av domar som meddelas där beslut har överklagats vara till kommunens fördel. (90 procent vid 15 stycken ellerfärre domar.) - Uppfyllt. Under 2012 har 14 av 14 överklaganden av beslut enligt SoL utfallit till kommunens fördel 1. Mål; 2012 ska 95 procent av vård- och omsorgskontorets tidsbegränsade och varaktiga individbeslut vara nyprövade innan tidigare beslut löper ut. - Uppfyllt. Nuvarande verksamhetssystem kräver att samtliga beslut är aktuella för att ersättningen till utförare och avgift till brukare ska vara korrekt. Omsorg Kvaliteten i vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska öka enligt nämndens indikatorer. Indikator; 2012 ska 85 procent av enheterna ha ett kvalitetsindex i som är 1,0 eller högre. Kvalitetbarometern - Ej uppfyllt. Sollentuna kommun genomförde under oktober 2012 brukarundersökningen Kvalitetsbarometern. Undersökningen genomfördes av Utredningsspecialisten och gjordes i samarbete med två andra kommuner. Det är fjärde gången sedan 2006 som samtliga brukare och deras anhöriga tillfrågats om sina upplevelser. I årets undersökning var omdömena fortsatt positiva när det gäller hemtjänsten och boenden för dementa. Verksamhetsområdena uppnådde de näst bästa resultaten sedan mätningarna inleddes Däremot var omdömena sämre inom en del av äldreboendena. Jämfört med 2010 förmedlas en mindre positiv bild. Jämfört med två av grannkommunerna kvarstår dock Sollentuna med de bästa resultaten inom hem-tjänsten och demensboendet. Indikator; 2012 ska samtliga särskilda boenden för äldre, för att skapa underlag för förebyggande och kvalitetshöj ande arbete, registrera uppgifter i de kvalitetsregister som ingår i Senior Alert. - Uppfyllt. Samtliga boenden har registrerat i det nationella registret Senior alert under Indikator; 2012 ska 90 procent av alla brukare på särskilda boenden for äldre i Sollentuna kommun, vid väntat dödsfall ha någon närvarande i dödsögonblicket. - Uppfyllt. Resultatet ur Svenska Palliativregistret visar på ett resultat som överstiger målet. Miljö och klimat Vård- och omsorgsnämnden ska ha god tillgänglighet till lokaler och bostäder. 1 Uppgift gällande LSS saknas

6 Sidan 6 av Indikator; Vård- och omsorgsnämnden ska ha tillgång till ändamålsenliga lokaler och fullvärdiga bostäder för sina boendeenheter ska antalet icke godkända enheter lokaler ha minskat. - Uppfyllt. Under året flyttade 60 boende från Nytorps omvårdnadsboende och 17 boende från Strandgården till det nybyggda boendet i Edsberg. Nytorps korttidsboende med 30 platser flyttade under året till nya lokaler vid Torget. Indikator; Vård- och omsorgsnämndens platsantal i äldreboenden och LSS-bostäder ska i dec 2012 överensstämma med aktuellt behov. - Uppfyllt. För att antalet platser ska överens-stämma med aktuellt behov har nämnden beslutat att inte ta i anspråk 20 platser på Edsbergs äldreboende under Integration och kommunikation Vård-och omsorgsnämnden ska ge god tillgänglighet till information. Indikator; 2012 ska antalet deltagare på seniorträffar, internetcafé, seniorgymnastik och träffpunkten öka med 10 procent. - Uppfyllt. Vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska öka integrationen mellan personer medfunktionsnedsättning och ordinarie arbets-marknad. Indikator; 2012 ska socialt företagande som inkluderar målgruppen vara initierad. - Ej uppfyllt. Med initierad menas att förstudie eller analys ska vara genomförd, juridisk form vara vald, den juridiska personen bildad och delägarskap/medlemskap ska kunna erbjudas till intressenter. Med anledning av den eventuellt förestående bolagiseringen av egenregin, SOLOM, har arbetet inte till fullo genomförts enligt plan. I oktober hölls ett seminarium om socialt företagande som ett underlag för det fortsatta arbetet. Indikator; 2012 ska text från vård- och omsorgsnämnden på webben tillhandahållas på lättläst svenska. - Uppfyllt. För att öka tillgängligheten för kommuninvånarna gällande vård- och omsorgskontorets informationsmaterial har två projekt genomförts under hösten 2012 "Broschyrer på flera språk" och "Lättläst på webben". Organisatoriskt ansvar för kvalitetssäkringsarbetet Vård- och omsorgsnämnden har det yttersta ansvaret för den vård- och omsorg som tillhandahålls enligt bland annat Socialtjänstlagen, Lag om stöd och service till vissa fiinktionshindrade och Hälso- och sjukvårdslagen. I detta ansvar ingår att vård- och omsorgsverksamhet systematiskt följs upp och utvärderas med den frekvens och i den omfattning som krävs för att bedöma att verksamheten uppfyller de krav och mål som ställs. Förvaltningschefen har ansvaret att verkställa politiskt fattade beslut, att utifrån givna åtaganden och resurser genomföra och beställa den verksamhet som nämnden har

7 Sidan 7 av beslutat om, samt ansvara för att det systematiska kvalitetsarbetet utformas och bedrivs enligt nämndens beslut. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, ansvarar för kvalitet och säkerhet i den kommunala hälso- och sjukvården. Respektive avdelningschef inom samhälls- och produktionsuppdraget arbetar enligt fastställda nämndåtaganden, handlingsplaner och har ansvar att bryta ned dem till operativ nivå. Avdelningscheferna har ansvar för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta de förbättringsåtgärder som uppföljningen aktualiserar. Samtliga medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med ledningssystemet för kvalitet. Vård- och omsorgskontoret har uppdraget att upprätta planering för, och löpande kontrollera att kvaliteten i verksamheterna är god, och att verksamheter bedrivs i enlighet med vad som anges i gällande lagstiftning, förskrifter och riktlinjer samt att gällande avtal följs. I samband med årsredovisningen upprättas en mer översiktlig redovisning av hur kvaliteten säkras och vilken samlad kvalitet som finns, samt vilken utveckling eller vilka åtgärder som har vidtagits/bör vidtas. Externa utförare och enskilda verksamheter ansvarar för sin verksamhet och sina befattningshavare på det sätt som regleras enligt aktuell lagstiftning och förskrifter, och enligt de avtal som är tecknade med vård- och omsorgsnämnden som beställare. Extern utförare ska upprätta och följa eget ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Hur kvalitetssäkringsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad säkerhet Processer och rutiner Vård- och omsorgsnämnden har under år 2012 utarbetat och infört ett nytt Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med SOSFS 2011:9 och kommunens nya ledningssystem. Vård- och omsorgskontoret har under året infört ett processorienterat arbetssätt. I arbetet ingår att säkerställa att de rutiner och aktiviteter som krävs i respektive process är genomarbetade och synliggjorda, samt förstärka kopplingen mellan mål och resultat, och mellan kvalitet och resurser. Processerna beskrivs och publiceras i det kommungemensamma moduleringsverktyget. Vård- och omsorgsnämnden har i och med införandet av ett nytt verksamhetssystem som understödjer enhetlighet i hantering av ärenden samt en rättssaker och kvalitetssäker process, möjliggjort att en bättre styrning av verksamheten kunnat uppnås. Kvalitetsområden Sollentuna kommuns styrprocess utgår från ledningssystemet och bygger på en kommunövergripande vision, de fem fokusområdena med kommunövergripande mål och åtaganden på nämndnivå, samt handlingsplaner för åtagandena. Där till finns en strukturell styrning i utformandet av befintliga avtal och direktuppdrag till egenregin, samt en visionär styrning i den framåtsyftande äldreplanen.

8 Sidan 8 av Vård- och omsorgsnämnden antog år 2008 kvalitetsområden för äldreomsorgen och LSS-verksamheterna. Sedan år 2008 utgår samtliga vård- och omsorgsupphandlingar och avtal från nämndens kvalitetsområden. Kvalitetsområden för äldreomsorgen Kontinuitet Flexibilitet Självbestämmande och integritet Trygghet Social samvaro och aktiviteter Mat och måltider Kvalitetsområden för LSS-verksamheterna Kontinuitet Inflytande och delaktighet Meningsfull sysselsättning Tillgänglighet Självbestämmande och integritet Vård- och omsorgsnämnden har i arbetet med att utveckla en framåtsyftande Äldreplan för Sollentuna kommun formulerat fem nya nyckelområden för äldreomsorgen. Dessa nyckelområden är: Ett aktivt och socialt liv Inflytande och självständighet Trygghet Bemötande God vård och omsorg Uppföljning genom egenkontroll Nationella kvalitetsregister Samtliga utförande enheter har under år 2012 registrerat i de nationella kvalitetsregistren Svenska palliativregistret och Senior alert (se bilaga 17). Senior alert Senior alert är ett kvalitetsregister där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring och trycksår. Med hjälp av Senior alert vill man utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Resultat Inom Sollentuna kommuns särskilda boenden för äldre har fler riskbedömningar (628) registrerats i jämförelse med 2011 (449).

9 Sidan 9 av Analys Det fortsatta arbetet med planerade åtgärder och riskuppföljningarna är viktigt. Under år 2013 kommer arbetet att fortsätta vara fokuserat på analys och åtgärda och/eller förebygga så att fall, undernäring och trycksår inte uppkommer. Svenska palliativregistret Socialstyrelsen har givet ut tydliga rekommendationer om den palliativa vårdens innehåll och förslag till organisation. Registret ska användas där dödsfallet utifrån sjukdomshistorien bedömts vara väntat och syftar till att utveckla vården vid livets slut. Resultat Inom Sollentuna kommuns särskilda boenden för äldre är andelen registrerade väntade dödsfall (82) i stort oförändrat i jämförelse med år 2011 (83). En ökning av andelen oväntade dödsfall (23) i jämförelse med år 2011 (10) kan utläsas av resultatet. Resultatet visar för år 2012 en förbättring jämfört med år 2011 inom flertalet valda områden som exempelvis mänsklig närvaro i dödsögonblicket, lindrad från rosslig andning samt lindrad från illamående. Två områden överstiger registrets målvärden om 90 till för avliden utan trycksår 91,5 och för mänsklig närvaro i dödsögonblicket 91,5. Analys Inom området utförd validerad smärtskattning bör ett förbättringsarbete ske liksom för Iäkarinformation till anhörig och patient. Oavsett sjukdom så är det detta kvalitetsregisters mål att alla som dör en av sjukvården väntad död skall kunna känna en trygghet inom samtliga områden i registret. Nationell uppföljning Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre år 2012 Resultat Öppna jämförelser 2012 är ett samarbete mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som för tredje gången presenterar nationella jämförelser av vården och omsorgen om äldre. Rapporten belyser områden som kan påverkas av både kommunernas och landstingens insatser, oavsett vem som är ansvarig huvudman, till exempel för rehabilitering, läkemedelshantering och vård i livets slutskede. Sollentuna kommuns resultat är låga i Öppna jämförelser jämfört med länet och riket. Sollentunas äldreboenden ligger lågt i rankning på de flesta områden såsom; bemötande, trygghet, maten, måltidsmiljön, möjligheten att komma utomhus, sociala aktiviteter, särskilt boende i sin helhet m.fl. Medan hemtjänsten i Sollentuna har ett mer varierande resultat jämfört med äldreboende. Beträffande personalkontinuiteten i hemtjänsten så ligger Sollentuna kommun på rank 5 i riket i Öppna jämförelser. Möjligheten att föra fram synpunkter och klagomål fick också godkänt med rank 49. Sollentunas hemtjänst i sin helhet hamnade dock på rank 251, bemötande på rank 204 och trygghet på rank 247 i riket.

10 Sidan 10 av Analys Att fa ett lågt resultat på de indikatorer som Socialstyrelsen hämtar från den nationella brukarenkäten, såsom bemötande, trygghet, helhetsupplevelse m.fl., innebär inte att medborgarna i Sollentuna kommun varit direkt missnöjda (se bilaga 3). Resultaten i Öppna jämförelser gäller i regel jämförelser mellan dem som varit mest nöjda. Dock är dessa rätt nöjda medborgare mindre nöjda i Sollentuna, jämfört med länet och riket. Det går inte mot bakgrund av befintlig fakta att svara på orsakerna till de förhållandevis låga resultaten gällande upplevd kvalitet inom äldreboende och hemtjänsten (se bilaga 1). Utvecklingsbehov Både äldreboende och hemtjänsten i Sollentuna kommun har att förbättra resultaten avseende i första hand den upplevda kvaliteten i sina verksamheter och därigenom i Öppna jämförelser. Vård- och omsorgsnämnden gör dock, utöver gällande driftsavtal med utförarna av äldreboende och hemtjänst, särskilda satsningar på äldreomsorgen. Utvecklingsarbetet fortsätter genom kommunens- och vård- och omsorgsnämndens målstyrning, satsning på omvårdnadspersonalens kompetens, kostpolicy, värdegrund och värdighetsgarantier för Sollentuna kommuns äldreomsorg m.fl. (se bilaga 1). Äldreguiden år 2012 Resultat Socialstyrelsens Äldreguiden bygger på uppgifter som kommunerna och stadsdelarna själva lämnat hösten Totalt deltog 321 kommuner och stadsdelar samt drygt 5200 enheter i äldreboenden, hemtjänst- och dagverksamheter i undersökningen. Äldreguiden innehåller också uppgifter från register om läkemedelsförskrivning och äldreomsorg samt en granskning av kommunernas webbplatser. Både enskild och kommunal verksamhet ingår. Sollentuna kommuns resultat gällande både hemtjänsten och äldreboende ligger i nivå med länet och rikets i Äldreguiden. Sollentunas äldreboenden har något sämre resultat än hemtjänsten (se bilaga 2). Analys Socialstyrelsens indikatorer i Äldreguiden och Öppna jämförelser år 2012, gällande upplevd kvalitet, är i huvudsak hämtat från den nationella brukarenkäten från år Sollentunas äldreboenden har återkommande svaga områden i den upplevda kvaliteten såsom; bemötandet, hänsyn till åsikter och önskemål, maten, möjlighet till utevistelse och aktiviteter. Medan genomförandeplaneringen av insatserna och det riskförebyggande arbetet gällande fall, trycksår och undernäring fungerar bättre i Sollentuna kommun jämfört med både länet och riket (se bilaga 2). Förebyggande hembesök till äldre har Sollentuna kommun generellt varit bra på, med en liten nedgång år 2011, men under år 2012 har kommunen åter kommit upp i antalet

11 Sidan 11 av förebyggande hembesök till personer över 75 år, och som inte har biståndsinsatser från kommunen. Utvecklingsbehov Socialstyrelsens Äldreguide år 2012 pekar framförallt mot att Sollentuna kommun har behov av att höjda den upplevda kvaliteten i kommunens äldreboenden. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen - nationell brukarundersökning år 2012 Resultat Sedan år 2006 har Socialstyrelsen regeringens uppdrag att göra årliga nationella undersökningar av äldres uppfattning om vården och omsorgen. Socialstyrelsen har publicerat undersökningar om äldres uppfattning om vården och omsorgen åren 2008, 2010 och Resultaten för Sollentuna som här beskrivs gäller 2012 års nationella brukarundersökning. Brukarundersökningen vänder sig till personer med insatsbeslut gällande hemtjänst och äldreboende. Sammantaget är hemtjänsttagarna i Sollentuna kommun nöjda med hemtjänsten i nivå med nöjdheten i länet och riket. Medan de boende på Sollentunas äldreboenden är mer missnöjda med sitt äldreboende jämfört med länet och riket (se bilaga 3). Det är i stort samma områden som återkommer som svaga resultat i 2012 års nationella brukarenkät som i 2011 års rapport gällande Sollentuna kommuns äldreboenden. Hela bedömningsskalan redovisas dock i den nationella brukarenkäten vilket är till fördel för Sollentuna kommun som har en förhållandevis stor andel svar från brukare som är delvis nöjda med sitt äldreboende (se bilaga 3). Analys Den nationella brukarenkäten ger ett överlag positivt resultat gällande hemtjänsten för Sollentuna kommun. Den upplevda kvaliteten på Sollentuna kommuns äldreboenden bör förbättras. Utvecklingsbehov Socialstyrelsens nationella brukarenkät år 2012 visar att Sollentuna kommun har behov av att höja den upplevda kvaliteten i kommunens äldreboenden. Kommunens Kvalitet i Korthet år 2012 Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) övergripande kvalitetsrapport, och som består av ett antal kunskapsområden gällande kommunens kvalitet och effektivitet. KKiK är en omfattande undersökning som täcker nästan hela kommunernas ansvarsområden. Tre av måtten (som redovisas i tabeller) gäller specifikt äldreomsorgen och LSS-området. KKiK följer upp vilka förutsättningar det finns i kommunen för en god kvalitet, tex. om den äldre dagligen erbjuds tid utifrån sina egna önskemål på sitt äldreboende eller om personer boende på grupp- eller serviceboende enligt LSS har inflytande över maten (huvudmålet) m.fl. (Se bilaga 4)

12 Sidan 12 av Den strukturella kvaliteten (förutsättningania) i äldreboendena, hemtjänsten och LSSboendena för vuxna är förhållandevis bra i Sollentuna kommun jämfört med länet och riket. Äldreboendena i Sollentuna har en förhållandevis god struktur för att de boende ska kunna påverka sin vardag. Gällande biståndsinsatser i hemtjänsten så erbjuder Sollentuna kommun goda förutsättningar med riktlinjer för myndighetsutövningen som är väl i nivå med vad en hemtjänsttagare ska kunna förvänta sig. Den strukturella kvaliteten är bra i hemtjänsten i Sollentuna kommun. Och Sollentuna kommuns LSSboenden för vuxna erbjuder den bästa strukturella kvaliteten i länet. (Se bilaga 4) Analys Sammanfattningsvis har Sollentuna kommun en bra strukturell kvalitet gällande äldreboende, hemtjänst och LSS-boende för vuxna. Sollentuna kommun har en bra strukturell grund att bygga vidare från, men en bra struktur måste dock omsättas i praktisk handling för att leda till upplevd kvalitet för den enskilde. Sollentuna kommun har förhållandevis låga upplevelseresultat inom äldreomsorgen (jfr. Öppna jämförelser, Kvalitetsbarometern). Upplevd kvalitet har med förväntningar att göra. Förväntningar har med information och kommunikation att göra. Sollentuna kommun har både jämfört med länet och framförallt med landet många utförare av verksamheten. Var och en av dessa utförare har sitt koncept, sina mål och fullt ansvar för sin verksamhet. Utvecklingsbehov Vård- och omsorgsnämnden har genom målstyrningen möjligheter att fortsatt utveckla den strukturella kvaliteten som en förutsättning för den upplevda kvaliteten med fokus på brukarfokuserade mål som genomsyrar nämndens verksamhet. Nationell tillsyn Arbetsmiljöverkets och Socialstyrelsens nationella tillsyn år 2012 Resultat Arbetsmiljöverket har under år 2012 gjort uppföljningsbesök gällande tillsyn av ett äldreboende. Uppföljningen gällde bland annat fyra badrum som fortfarande inte är godkända. Socialstyrelsen har under år 2012 gjort tillsyn på två av vård- och omsorgsnämndens LSS-barnboenden och två LSS-vuxenboenden (se bilaga 5). Analys Sollentuna kommun har säkerställt och vidtagit av Socialstyrelsen efterfrågade åtgärder. Kommunen avvaktar beslut från Socialstyrelsen gällande kommunens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld m.m. Sollentuna kommuns brukar- och attitydundersökning Kvalitetsbarometern - Äldre 2012 För att följa upp hur kvaliteten på service- och omsorgsinsatser uppfattas och för att kunna jämföra kvaliteten mellan olika enheter genomförs brukarundersökningen

13 Sidan 13 av Kvalitetsbarometera. I Kvalitetsbarometern summeras omdömena till ett sammanfattande betyg på kvalitetsupplevelsen, ett s.k. kvalitetsindex. Ett indexvärde på 1,0 och därutöver motsvarar god kvalitet, (se bilaga 18). Resultat Inom hemtjänsten och demensboendet kvarstår en positiv bild, även om resultatet blivit något lite sämre än i den tidigare undersökningen från år Inom hemtjänsten gäller det bl.a. personkontinuiteten och inom demensboendet möjligheterna till utevistelse. Däremot visade 2012 års resultat att omdömena var sämre gällande äldreboendena, kvalitetsindex 0,88. Jämfört med 2010 års kvalitetsindex 1,12 förmedlas en mindre positiv bild. Av 2012 års undersökning framkommer att brukarna och de anhöriga är mer missnöjda gällande personalens tillgänglighet och hjälptiden för de boende. Även möjligheterna till utevistelse i äldreboende och antal personal (personkontinuiteten) far lägre omdömen. Analys En delförklaring till det sämre resultatet kan vara att byte av entreprenörer inom en del äldreboenden sammanföll med tidpunkten för undersökningen. Samtidigt flyttade några äldreboenden till nya lokaler. Resultaten som framförallt avser generella mönster i ett antal centrala avseenden kan aldrig ges tolkningsföreträde i det dagliga och ständiga samtalet mellan brukare och personal kring vad som skapar kvalitet i omsorgen. I det individuella fallet kan det vara helt andra faktorer, än de som berörts i undersökningen, som är avgörande för att den enskilde ska uppleva att omsorgen är av god kvalitet. Utvecklingsbehov Resultatet från "Kvalitetsbarometern - Äldre 2012 " tjänar som vägledning för mer strukturinriktade insatser (se bilaga 18). Attitydundersökning biand kommunens invånare över 65 år Under november och december 2012 genomfördes på vård- och omsorgsnämndens uppdrag en attitydundersökning bland kommunens invånare över 65 år (se bilaga 19). Attitydundersökningen syftar till att fånga upp kommuninvånarnas förväntningar och önskemål på den framtida äldreomsorgen i kommunen. Resultat 1000 invånare fick en enkät och av de svarade 704 stycken, vilket är en bra svarsfrekvens. Av enkätsvaren framkommer bland annat att 81 % av de tillfrågade anser att det är viktigt att ha möjlighet att välja hemtjänst och 87 % tycker att det är viktigt att fa välja äldreboende. Vidare visar resultatet att de tillfrågade, majoriteten är år, har ett stort intresse för information om boendealternativ, äldrevård, kommunala beslut samt tekniska hjälpmedel. De tillfrågade som är mellan 75 och 85 år är mer oroade för framtiden och den vanligaste orsaken till otrygghet tycks vara sjukdom och rörelsesvårigheter. Bland de äldre, över 85 år, visar resultaten att de är mer trygga med vården och majoriteten anser att de far den hjälp de behöver.

14 Sidan 14 av Analys Undersökningen har en hög svarsfrekvens målgruppen, kommunens invånare över 65 år, har ställt sig positiv till att dela med sig av sina förväntningar, Önskemål och behov. De nyckelområden och flera av de insatser som presenteras i förslaget till Äldreplan, far höga resultat i undersökningen. Resultaten visar en växande oro inför framtiden som t.ex. boendealternativ och kommunens äldrevård. Överlag vill man att anpassad information ska finnas lättillgänglig vid behov. De flesta föredrar brev och tidningar som kanal för att inhämta information. Få använder idag kommunens webbplats. Utvecklingsbehov Vidare diskussioner bör föras gällande den av nämnden prioriterade inriktningen och de nyckelområden som återfinns i förslaget till äldreplan. Information till åldersgruppen år kan skapa en högre grad av trygghet inför framtiden. Synpunkter, klagomål och avvikelser Synpunkter och klagomål till vård- och omsorgsnämnden år 2012 Resultat Totalt har 51 ärenden inkommit direkt till vård- och omsorgsnämnden innehållande 58 klagomål och synpunkter gällande år 2012 (se bilaga 6). De allra flesta klagomålen gäller hemtjänsten (27 av 51) och hemtjänstinsatsernas utförande; Brister i hur insatsen har utförts eller moment som inte utförts alls. När i förhållande till förutbestämd tid insatserna utförts, för sent eller för tidigt, samt för hög personalomsättning vilket innebär besök av personal som inte kan brukarens "rutiner" och att insatserna utförs fel eller inte alls. Bemötande är också ett återkommande tema för klagomål på hemtjänsten. Dessa handlar främst om personalens förhållningssätt; "har för bråttom" och "lyssnar inte", ofta i kombination med underlåtenhet av information. Gällande äldreboende har klagomålen (10 av 51) som inkommit till nämnden en stor spridning. De handlar om brist på information, dåligt bemötande från chefer och personal, brister i hur vård- och omsorgsinsatserna har utförts, brister på aktiviteter, brister i inomhusmiljön m.m. Analys Hemtjänst bygger på tydligt definierade service- och omvårdnadsinsatser. Brukaren vet vad hon/han kan förvänta sig gällande insatsernas utförande. Det bidrar sannolikt till varför antalet klagomål är högre inom hemtjänsten än i övriga verksamhetsområden. Samtidigt så skattar hemtjänsttagama hemtjänsten högre jämfört med de boende på kommunens äldreboenden. Det är tydligt att hemtjänsten handlar om att personalen ska följa det tydliga insatsuppdraget och att göra "rätt" med respekt för hemtjänsttagaren. Att skynda sig på hemma hos brukaren har tidigare lönat sig för personalen. Här har tidmätningssystemet hunnit ikapp effektivitet i skyndsamhet. Trenden i klagomålen går idag mot att det är

15 Sidan 15 av information, kommunikation och kvalitativ tid hos brukaren som gäller, och som ska vara väl inramat med gott bemötande från personalen. Utvecklingsbehov Utifrån de inkomna klagomålen är det hemtjänsten som har flest klagomål och där det är tydligt att det är brukaren i fokus som är det övergripande utvecklingsbehovet för kvaliteten. Redovisning av klagomål och synpunkter från vård- och omsorgsnämndens utförare år 2012 Resultat Totalt har 107 ärenden redovisats som statistik till vård- och omsorgsnämnden från utförarna innehållande 138 klagomål och synpunkter gällande år 2012 (se bilaga 7). De flesta ärendena gällde hemtjänsten (45 av 107) och det är samma mönster i klagomålen som i dem som inkommit till vård- och omsorgsnämnden. Gällande äldreboende (33 av 107) saknas beskrivning av klagomålens innehåll och/eller kategori för de flesta, men av dem som beskrivits gäller det ofta dåligt bemötande och då mer ledningens än personalens samt brister gällande information. Det finns också klagomål som gäller lokalernas utformning och anpassning, inomhusmiljön och larm som inte fungerar. Gällande daglig verksamhet (8 av 107) har det fatal klagomål som inkommit gällt verksamhetsfrågor, bemötande, information och kommunikation gällande den nya organisationen, samt inom- och utomhusmiljön. Gällande LSS-barnboende (8 av 107) har det fåtal klagomål som inkommit gällt praktiska frågor såsom tvätt men också verksamhetsfrågor såsom introduktion av ny personal. LSS-vuxenboende har också haft få klagomål (7 av 107) och som gällt verksamhetsfrågor, bemötande och inomhusmiljö. Utvecklingsbehov Utvecklingsbehovet är detsamma som gällande klagomålen till nämnden, d.v.s. brukaren i fokus. Sollentuna kommun har en god strukturell kvalitet, men sämre upplevd kvalitet vilket indikerar behov av att sätta brukaren i fokus. Synpunkter och klagomål från Socialstyrelsen och Patientnämnden år 2012 Resultat Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som enligt lag ska finnas i alla landsting och regioner i riket. Till patientnämndens förvaltning kan den enskilde vända sig med frågor som rör all offentligt finansierad vård; landstingets hälso- och sjukvård, kommunernas hälso- och sjukvård i särskilda boenden, privata vårdgivare som har avtal med landstinget eller en kommun, handikapp- och habiliteringsverksamhet samt folktandvården och den tandvård som landstinget finansierar (se bilaga 8). Under år 2012 inkom ett klagomål, från en anhörig till en person med LSS-insatser i Sollentuna kommun, via Socialstyrelsen till vård- och omsorgsnämnden. Kommunen utredde ärendet och svarade den klagande och Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har avslutat ärendet utan ytterligare åtgärder.

16 Sidan 16 av Det inkom inga ärenden via Patientnämnden till vård- och omsorgsnämnden under år Avvikelser turbunden resa år 2012 Resultat Vård- och omsorgsnämnden ger inom ram för insatserna dagverksamhet, daglig verksamhet och korttidsvistelse den enskilde som inte på egen hand eller med kommunala färdmedel kan ta sig till/från verksamheten, möjlighet till turbundna resor. Resorna är kostnadsfria. Tjänsten upphandlas gemensamt inom kommunen för vårdoch omsorgsnämnden, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Sedan 2011 utförs tjänsten av SJTUUS (se bilaga 9). Gällande turbundna resor har 58 rapporter gällande 75 avvikelser inkommit till vårdoch omsorgsnämnden år Avvikelserna kom i huvudsak från dagverksamheterna och gäller framförallt för sena eller tidiga transporter, felaktig utförda insatser (t.ex. att chauffören inte hjälp kunden i och ur bussen och till och från plats för upphämtning respektive avlämning), samt olika/nya chaufförer med olika fel i insatserna som följd. Analys Jämfört med år 2011 har antalet rapporter minskat från 125 till 58 och antalet avvikelsepunkter från 154 till 75. Avvikelse rapportering - lex Sarah år 2012 Resultat Från 1 juli 2011 ska yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet dels anmäla (utreda/åtgärda) risk för och allvarliga missförhållanden direkt till Socialstyrelsen, dels informera den nämnd som har beslutat om insatsen för den enskilde (se bilaga 10). Gällande SOLOM har förvaltningschefen delegation från vård- och omsorgsnämnden att fatta beslut om en upprättad rapport (utredning/åtgärder) ska anmälas till Socialstyrelsen. Under år 2012 har tre rapporter gällande lex Sarah inkommit för information till nämnden och för beslut om anmälan till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har i samtliga tre lex Sarah-ärenden fattat beslut om att avsluta utan krav på ytterligare åtgärder från utförarna. Analys Ansvaret att bedöma om ett missförhållande ska anmälas till Socialstyrelsen åligger den som bedriver verksamheten. Den kommunala beställaren hade tidigare ett mer aktivt ansvar som nu övertagits av Socialstyrelsen, vilket för Sollentuna kommun inneburit något färre anmälningar jämför med före år 2011 samt minskad insyn i den enskilt bedriva verksamheten.

17 Sidan 17 av Hälso- och sjukvård år 2012 Resultat Hälso- och sjulcvård redovisas i bilaga Patientsäkerhetsberättelse 2012 enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659). I bilaga "Patientsäkerhetsberättelse för Sollentuna kommun 2012" beskrivs patientsäkerhetsarbetet under året. Här redovisas bl.a. antalet avvikelser gällande hälso- och sjukvård. Två anmälningar gjordes till Socialstyrelsen enligt lex Maria. Inga ärenden har anmälts till Patientnämnden (se bilaga 11). Avtalsuppföljning Vård- och omsorgskontorets avtalskontroller år 2012 Resultat Vård- och omsorgsnämndens verksamheter avtalskontrolleras ett år innan avtalsperioden löper ut, som ett underlag inför nämndens beslut om avtalsförlängning. Beroende på avtalens löptider varierar antalet avtalskontroller. Under år 2012 genomfördes enligt plan avtalskontroll gällande en gruppbostad (se bilaga 12). Revisorernas granskning Revisoremas granskning av vård- och omsorgsnämndens uppföljning av kvaliteten i särskilt boende år 2012 Resultat På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollentuna kommun har PwC granskat om vård- och omsorgsnämnden har en ändamålsenlig styrning och uppföljning avseende kvaliteten i särskilt boende inom äldreomsorgen (se bilaga 13). Revisorernas sammanfattande bedömning är att nämnden i stort har en ändamålsenlig styrning och uppföljning avseende kvaliteten inom äldreomsorgens särskilda boenden. Revisorerna rekommenderade vård och omsorgsnämnden att fatta mer aktiva beslut avseende årskvalitetsredovisningen, som sammanställer nämndens resultat och analys av årets kvalitetsuppföljning. Analys Vård- och omsorgsnämnden har beslutat att använda kvalitetsberättelsen 2 i vård- och omsorgsnämndens ledningssystem för kvalitet som ett underlag för nämndens beslut om åtaganden. 2 1 Socialstyrelsens nya föreskrift för ledningssystem har kvalitetsberättelsen ersatt årskvalitetsredovisningen

18 Sidan 18 av Lokaler Miljö- och hälsoskyddsenhetens uppföljning år 2012 Resultat Miljö- och hälsoskyddsenheten har under 2012 fortsatt sin "Hälsoskyddstillsyn och Uppföljning vårdtillsyn" gällande vård- och omsorgsnämndens verksamheter. Tillsynen har gällt verksamhetens rutiner for att förhindra tillväxt av legionellabakterien, städrutiner och tvätt av textilier, ventilation och luftkvalitet (OVK), golvtemperatur, radonmätning, rutiner för användande av kemikalier m.m. Miljö- och hälsoskyddsenheten har genomfort trettiotvå HälsoskyddstiUsynsbesök och tjugo vårdtillsynsbesök gällande perioden Tillsynsbesöken kommer av Miljö- och hälsoskyddsenheten att sammanställas i en gemensam rapport under våren 2013 (se bilaga 14). Vård- och omsorgsnämndens verksamhetslokaler år 2012 Lokal resursplan Resultat För att beräkna behovet av framtida bostäder för äldre och funktionshindrade har en lokalresursplan tagits fram två gånger under Planen beskriver behovet av bostäder inom äldreomsorg och funktionshinder till 2018 och bygger på statistik från Inregia. Planen bygger på att nuvarande servicegrad för särskilda boende inom äldreomsorgen i kommunen bibehålls. Utvecklingsbehov Planen har hittills inte tagit med behovet av korttidsplatser, biståndsbedömda dagverksamheter, seniorträffar m.m. För att fa en heltäckande bild av framtida lokalbehov bör målet vara att täcka in samtliga av vård- och omsorgsnämndens lokalbehov (se bilaga 15). Kostnader för lokaler Resultat Trafik- och fastighetsnämnden tecknar formellt alla hyreskontrakt på uppdrag av vårdoch omsorgsnämnden. Trafik- och fastighetsnämnden har idag inga uppdrag när det gäller innehållet i externa hyreskontrakt. Inget ansvar ligger idag på Trafik- och fastighetsnämnden när det gäller underhåll av externa lokaler, säkerhetsfrågor, brandlarm m.m. Analys Olika uppfattningar finns mellan vård- och omsorgskontoret och Sollentunahem om underhållsansvaret i en del av det äldre lägenhetsbeståndet. Diskussioner har förts mellan vård- och omsorgskontoret, Sollentunahem och Trafik- och fastighetskontoret angående gränsdragningslistan gällande ansvar, skötsel och underhåll, utan konkret resultat. Vård och omsorgsnämnden har begärt att Trafik och fastighetsnämnden ska säga upp aktuella avtal till omförhandling.

19 Sidan 19 av Utvecklingsbehov En tydligare fördelning mellan hyresvärd och kommunens olika förvaltningar behövs för att underhållsfrågor och drift ska kunna skötas smidigt (se bilaga 15). Äldreomsorg Resultat Under 2012 har Vård- och omsorgsnämnden flyttat sin verksamhet från Strandgårdens äldreboende med 17 platser till Gabriels gård med 20 platser. Nytorps sjukhem plan 5 och 6 med 61 platser har flyttat till Ulrikas gård med 60 platser. Både Gabriels gård och Ulrikas gård tillhör det nybyggda Edsbergs äldreboende som blev klart under sommaren Edsbergs äldreboende har totalt plats för 100 boende fördelat på 5 boendevåningar med två avdelningar på varje våning och en bottenvåning som fungerar som administrativ våning med kontorslokaler, tillagningskök, omklädningsrum och samlingslokal förråd mm. Under hösten 2012 flyttade Nytorps korttidsboende med 30 platser till nya lokaler intill Sollentuna centrum. Verksamheten utökades med 10 till 40 platser. Nytorps korttidsboende består av två våningar med 20 platser på varje våning (se bilaga 15). Trygghetslarm På Minerva och Lenalundsgårdens äldreboenden har de interna trygghetslarmsystemen uppgraderats under år På Norrgårdens äldreboende påbörjades arbetet med att uppgradera trygghetslarmen under slutet av år De uppgraderade trygghetslarmen kan bl.a. hantera flera larm samtidigt vilket medför större säkerhet för de boende. En mindre uppgradering på Ribbings backe gjordes. Dock visades bristerna vara större än vad som först konstaterades. På LSS-boendet Gransångarevägen byttes det interna trygghetslarmet ut (se bilaga 15). LSS Resultat En kartläggning påbörjades av de fyra LSS-enheter som inte förväntas fa tillstånd av Socialstyrelsen vid en övergång av kommunens egenregi till ett kommunalt vård- och omsorgsbolag. Under 2012 har förstudierapport tagits fram samt en beställning av en programhandling gjorts för ett nytt gruppboende på Basunvägen. Trafik och fastighetskontoret har rollen som beställare under hela byggprocessen och vård- och omsorgskontoret har rollen som framtida hyresgäst. Serviceboendet på Linnés väg var under 2012 under handläggning för en justering av detaljplanen. Detaljplanearbetet har tagit lång tid vilket medfört en försening på några månader. Hyresvärden är privat. Arbetsmiljöverkets tidigare tillsyn av LSS-gruppboende har under 2012 resulterat i en provisorisk lösning för att ta bort solljus från glastaket och därmed kunna fa ned temperaturen inom arbetsmiljöverkets föreskrifter. En permanent lösning ska vara på plats under Finansieringsfrågan är ännu inte löst (se bilaga 15).

20 Sidan 20 av Mat och måltider Mat och måltider år 2012 Resultat I november år 2012 antog vård- och omsorgsnämnden en kostpolicy för äldreomsorgen. Kostpolicyn är ett styrdokument som ska följas av alla utförare som hanterar mat och måltider inom nämndens målgrupp (se bilaga 11). Miljöbelastning Vård- och omsorgsnämndens miljöbelastning år 2012 Resultat Sollentuna kommun har ett fokusområde Miljö och klimat, samt en klimatstrategi för kommunen. Klimatstrategin anger att nettoutsläppen av växthusgaser behöver reduceras och minska till noll i en takt som innebär att den globala temperaturökningen inte överstiger 2 grader Celsius. Detta kräver kraftfulla åtgärder. Strategin för kommunens klimatarbete är: 1. Bidra till att sprida och öka kunskapen om olika handlingsalternativs klimatpåverkan. 2. Skapa förutsättningar för klimatsmarta val. 3. Minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter. 1. Strategin inbegriper även: 4. Anpassning till den klimatförändring som sker. För att kunna sätta in effektiva åtgärder för att minska klimatpåverkan från Sollentuna kommuns verksamheter har kommunen låtit FOI göra en förstudie för att ge en heltäckande bild av hur stor klimatpåverkan kommunens olika verksamheter ger upphov till. FOI:s förstudie fokuserade inköpsåret Vård- och omsorgsnämndens utsläpp för 2010 motsvarar 19 procent av det totala utsläppet av växthusgaser från Sollentuna kommuns alla inköp. Äldreomsorgen är den verksamhet inom kommunen jämte byggnadsentreprenad som har högst utsläpp i kommunen. Vård- och omsorgsnämnden saknade mål/åtaganden gällande miljöbelastning år 2012 (se bilaga 16). Hållbar Jämställdhet Enligt de nationella målen för jämställdhetspolitiken ska "kvinnor och män ha samma makt att utforma samhället och sina egna liv". I en jämställd socialtjänst ska kvinnor och män utifrån detta mål garanteras en skälig levnadsnivå utifrån båda könens villkor och behov. En jämställd socialtjänst innebär inte att kvinnor och män alltid skall ha "samma insatser". Det innebära att "olika behöver olika för att bli lika", vilket kan tas beaktande i myndighetsutövningen. I september 2011 undertecknade Sollentuna kommun den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR). Denna

21 Sidan 21 av deklaration är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i den praktiska verksamheten. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har nyligen beviljats ytterligare 15 miljoner av regeringen, utöver de redan tidigare beviljade medlen (240 miljoner) för fler satsningar på jämställdhetsintegrering i kommuner och landsting samt för att stödja genomförandet av de europeiska kommun- och regionförbundens jämställdhetsdeklaration. SKL erbjöd kostnadsfria utbildningar under hösten år I vård- och omsorgsnämndens uppföljningar av hur de äldre och deras anhöriga bedömer kvaliteten inom äldreomsorgen ingår som särskild undersökningsaspekt en fördjupning av genusperspektivet. Av 2012 års Kvalitetsbarometer framgick att kvinnor över lag var mindre nöjda än männen med den omsorg de erhållit. Det förefaller vidare som om kvinnor jämfört med män är mer tillfreds med vård och omsorg så länge den ges i hemmet. Efter flytten till äldreboendet ger kvinnor uttryck för en jämförelsevis mindre nöjdhet än män. Männen förefaller istället mer positiva efter flytten till äldreboendet. En möjlig tolkning kan vara att männen är mer positiva till att ha blivit "omhändertagna på en högre omvårdnadsnivå", medan kvinnorna ger uttryck för en större ambivalens i samma avseende. Resultatet sammanfaller med tidigare genusanalyser inom ramen för Kvalitetsbarometerundersökningen i residensstäderna i södra Sverige. Sammanställning analys Strukturell kvalitet Resultaten från 2012 års totala uppföljning visar att vård- och omsorgsnämnden har hög strukturell kvalitet i nämndens båda verksamhetsområden funktionshinder och äldreomsorg. Med strukturell kvalitet avses förutsättningarna för nämndens vård- och omsorg. Olika resurser som administrativa processer som anger, stödjer och dirigerar vård- och omsorgsutförandet, antal platser och lokaler med dess utformning och miljö, personal och deras kompetens m.fl. faktorer som underbygger antagandet om att bättre förutsättningar leder till bättre vård- och omsorg. Upplevd kvalitet Samtidigt visar resultaten från 2012 års totala uppföljning att vård- och omsorgsnämnden har förhållandevis låga upplevelseresultat 3 i kommunens äldreboenden och i hemtjänsten inom äldreomsorgen. Upplevelseresultat är brukarens bedömning av vård- och omsorgens effektivitet och kvalitet, d.v.s. upplevelsen av hur tjänsterna har utförts. Upplevelsen av kvalitet i insatsernas utförande har att göra med både de faktiska processernas utförande och brukarens förståelse och förväntningar. Upplevd kvalitet har således att göra med både information och kommunikation. Processuell kvalitet Vård- och omsorgsnämndens processkvalitet kan bl.a. analyseras mot bakgrund av den uppföljning av avvikelser, synpunkter och klagomål och missförhållanden som gjorts under år 2012, d.v.s. de praktiska exemplen från verksamheten. Processkvaliteten kan 3 Det saknas nationell och kommunal uppföljning av upplevd kvalitetförlss-verksamheterna. Den upplevda kvaliteten är ett mycket komplicerat område att mäta inom LSS-verksamheterna.

22 Sidan 22 av också följas upp genom de nationella kvalitetsregistren såsom Senior alert och Svenska palliativregistret som fokuserar hur vården utförts, d.v.s. de mäter hur väl strukturen omsätts i vårdprocesserna för brukaren. Generellt sett är processkvalitet svårt att mäta i vård och omsorg eftersom en process påverkas av både organisation, arbetssätt, pedagogik och metoder, så väl som den individuella interaktionen det mänskliga mötet. Vård och omsorg är både vetenskap och konst. Där konst handlar om den individuella utfonnningeri av vård- och omsorgsinsatsen. Rätt bemötande är lika viktigt som rätt teknik och metod. Rådighet Sollentuna kommun har en god strukturell kvalitet att bygga vidare ifrån med fortsatt fokus på anpassade riktlinjer för äldreomsorgen och LSS-omsorgen, platsantal, lokaler, bemanning, kompetens m.m. Vård- och omsorgsnämnden kan påverka den strukturella kvaliteten genom målstyrningen och låta den genomsyra konkurrensutsättningen och i driftsavtal med utförarna. Fortsätta satsa på verksamheternas lokaler, personalens kompetens och bemanning. Vård- och omsorgsnämnden har information om vad medborgarna och brukarna viktar högt i äldreomsorgen. Hur väl nämnden lyckas tillgodose förväntningarna kommer att påverka den upplevda kvaliteten. Nämnden ställer krav på äldreboendena att använda de nationella kvalitetsregistren och kan genom nya mål rikta ett ännu tydligare fokus på processkvalitet i avgörande kärnområden, samt ställa krav på utförarna om uppföljning utifrån nämndens mål. Målstyrningen kan riktas med unika åtaganden per verksamhetsområde och utifrån de områden där brukarfokus inte är tydligt och där upplevelseresultaten är låga. Vård- och omsorgsnämnden har tagit fram förslag till en äldreplan för äldreomsorgen som kommer att genomsyra målstyrningen och vars grund har kommunicerats genom attitydundersökningen med medborgarna. Nämndens driftsavtal för äldreomsorgen kan byggas utifrån äldreplanens nyckelområden. Oavsett form och innehåll så är det avgörande att nämnden når ut med sina mål som en grund för vad medborgarna har rätt till och kan förvänta sig av äldreomsorgen i Sollentuna kommun. Vård- och omsorgsnämnden har många verksamhetsutförare verksamheter med egna koncept, mål och verksamhetsansvar. Ett tydligt brukarfokus med brukarnära mål kan genomsyra nämndens alla verksamheter och styra varje verksamhetsområde. Information om nämndens verksamheter; fakta, brukarfokus och måluppfyllelse, kan riktas på ett sådant sätt att informationen är aktuell och betydelsefull för medborgarna. LSS-omsorgen är inte föremål för nationell uppföljning i samma utsträckning som äldreomsorgen. Vård- och omsorgsnämnden saknar i stort mål gällande LSSomsorgen. Sollentuna kommun har en god struktur för LSS-omsorgen men en ökad konkurrensutsätming innebär behov av målstyrning. Utvecklingsbehov Vård- och omsorgsnämnden har för äldreomsorgen behov av att höja den upplevda kvaliteten - brukarnas bedömning - genom att tydligare fokusera de brukaraära processerna. Genom en brukarfokuserad målstyrning kan nämnden styra verksamheterna utifrån de områden som har låga upplevelseresultat.

23 Sidan 23 av Vård- och omsorgsnämnden har för äldreomsorgen också behov av att i högre utsträckning nå ut till medborgarna med aktuell och betydelsefull information om nämndens verksamhet. Vård- och omsorgsnämnden har behov av målstyrning för LSS-omsorgen. Anette Bolinder Utvecklingsledare Patrik Rosin Verksamhetscontrolier Bilagor: 1. Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre år Äldreguiden år Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? - En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden år Kommunens Kvalitet i Korthet år Arbetsmiljöverkets och Socialstyrelsens nationella tillsyn år Synpunkter och klagomål till VON år Redovisning av klagomål och synpunkter från VON:s utförare år Synpunkter och klagomål från Socialstyrelsen och Patientnämnden år Avvikelser turbunden resa år Avvikelserapportering - lex Sarah år Patientsäkerhetsberättelsen år Vård- och omsorgskontorets avtalskontroller år Revisorernas granskning av VON:s uppföljning av kvaliteten i särskilt boende år Miljö- och hälsoskyddsenhetens uppföljning år Vård- och omsorgsnämndens verksamhetslokaler år Vård- och omsorgsnämndens miljöbelastning år Uppföljning nationella kvalitetsregister år Kvalitetsbarometern äldreomsorg år Attitydundersökning gällande kommunens invånare över 65 år, 2012

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Stadsområdesnämnd Innerstaden Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 2015-03-24 1.0 Avdelningschef Stadsområdesförvaltning

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Ledningssystem Ledning för kvalitet! Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Diarienummer: VON 2014/0469 Vård- och omsorgsnämnden antog dokumentet den 17 september 2014 Dokumentet

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 1 Inledning Socialstyrelsen gav 2006 ut föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SOL,

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Bl fe. SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott. Synpunkter på utställningshandling till ny översiktsplan för Sollentuna kommun

Bl fe. SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott. Synpunkter på utställningshandling till ny översiktsplan för Sollentuna kommun SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-09-13 Sidan 5 av 20 94/2011 Dnr 2009/178 VON.202 Synpunkter på utställningshandling till ny översiktsplan

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 584-2012-1.1 2012-07-05. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten Beslutad av stadsdelsnämnden 2012-08-23 SID 2(18) 1 Inledning... 3 2 Stockholms

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet inom äldreomsorg

Ledningssystem för kvalitet inom äldreomsorg Revisionsrapport Ledningssystem för kvalitet inom äldreomsorg Motala kommun Kerstin Karlstedt December 2012 Innehållsförteckning 2.1. Revisionsfrågor... 3 2.2. Metod... 3 4.1. Servicegaranti... 7 4.2.

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 1 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Inom verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen (inklusive äldreomsorg), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Kvalitetsuppföljningsplan 2015

Kvalitetsuppföljningsplan 2015 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (8) 2014-11-04 Kvalitets- och utvärderingskontoret Dnr Än 2014-480 Mattias Bly Äldrenämnden Kvalitetsuppföljningsplan 2015 OMSORG- OCH ÄLDREFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Äldrenämnden

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport KS-2014/665 Äldreombudsmannens årsrapport 2014 SAMMANFATTNING... 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS UPPDRAG... 4 ANTAL ÄRENDEN... 4 MÖTEN MED ÄLDRE... 4 INKOMNA FRÅGOR 2014... 5 INKOMNA SYNPUNKTER 2014... 5 Huddinge

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten Kvalitetsledningssystem i Socialtjänsten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Inledning 1.1.1 Varför ett ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten 1.1.2 Vad ingår i ledningssystem

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utgångspunkter, principer och ansvar

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utgångspunkter, principer och ansvar 2012-12-06 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Utgångspunkter, principer och ansvar 1 Innehållsförteckning Syfte och mål... 3 Syfte... 3 Kommunens övergripande mål... 3 Kvalitet... 3 Grund

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer

Kvalitetsbarometern 2011

Kvalitetsbarometern 2011 Kvalitetsbarometern 2011 Brukarnas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg i Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun. Bo Engström Sammanfattning En konsultrapport från Utredningsspecialisten

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Dagtid helg. Förmiddag vardag

Dagtid helg. Förmiddag vardag Sidan 14 av 21 Inför kommande tertialuppföljning kan denna fråga utvecklas till att ta reda på vilka olika utbildningar som utförarna valt att lägga in i kravet för personals utbildning. 4.4 Bemanning

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9

Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9 1 (13) Kvalitetsledningssystem för vård- och omsorgsförvaltningen enligt SOSFS 2011:9 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Vård- och omsorgsnämnden (2014-10-08, 146 ) Gäller för: Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialförvaltningen Foto: Karolina Edgren Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Utgångspunkter, principer och ansvar

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12)

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12) Sid. 1 (12) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade, Socialpsykiatri Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt boende

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Äldrenämnden. Uppföljningsplan 2013-2014. Förslag till beslut. Äldrenämnden föreslås besluta

Äldrenämnden. Uppföljningsplan 2013-2014. Förslag till beslut. Äldrenämnden föreslås besluta KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Hedberg Jenny 2013-07-09 ALN-2013-0199.00 Äldrenämnden Uppföljningsplan 2013-2014 Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås besluta att

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Äldreomsorgen, Kungsbacka kommun

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Äldreomsorgen, Kungsbacka kommun uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 Datum 2013-12-30 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Äldreomsorgen, Kungsbacka kommun Beslutad av nämnden för Äldreomsorg Reviderad av nämnden för Äldreomsorg

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Lomma kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Lomma kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Socialförvaltningen Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Lomma kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Utgångspunkter, principer och ansvar Fastställd av socialnämnden 29 mars

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för

Läs mer

Uppsala T»KOMMUN. Nämnden för hälsa och omsorg. Uppföljningsplan 2013-2014. Förslag till beslut Nämnden för hälsa och omsorg föreslås besluta

Uppsala T»KOMMUN. Nämnden för hälsa och omsorg. Uppföljningsplan 2013-2014. Förslag till beslut Nämnden för hälsa och omsorg föreslås besluta Uppsala T»KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Hedberg Jenny Datum 2013-02-05 Diarienummer NHO-2013-0034.00 Nämnden för hälsa och omsorg Uppföljningsplan 2013-2014 Förslag till beslut

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Protokoll

SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Protokoll 1 (6) Plats och tid, Sammanträdesrummet, socialkontoret, kl 09:00 11:20 Beslutande Åsa Johansson (S) Dennis Byberg (M) Övriga Ersättare Eva Pettersson, sekreterare Monica Hammar, socialchef Eva Alama,

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2015

Kvalitetsbarometern LSS 2015 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna stad Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN September Bakgrund Solna

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN

VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2015-03-01 RONNEBY KOMMUN Verksamhetsbeskrivningens syfte Dokumentet ska klargöra varför vi finns till och för vilka samt vilka resurser som finns i

Läs mer

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar Ks 352 Dnr 2014.0294.759 Uppföljning av granskning kring kvalitet inom socialtjänsten Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende granskning kring kvalitet

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialförvaltningen 2012-08-10 1 Innehållsförteckning Varför ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete?...3 Ledningssystemets uppbyggnad enligt

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration

Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration Kvalitets - och vardegru ndsdeklaration Fogdaröd ett unikt alternativ för människor i behov av särskilt stöd. Därför är det viktigt att garantera att kvaliteten är hög och värdegrunderna sunda och solida.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer