Nulägesbeskrivning folkhälsan i Lerum 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nulägesbeskrivning folkhälsan i Lerum 2009"

Transkript

1 Nulägesbeskrivning folkhälsan i Lerum 2009 Projektgrupp Folkhälsa Karin Gertzén, folkhälsostrateg Lerums kommun 1

2 Inledning...4 Bakgrund...4 Upplägg...5 Målområde 1, Delaktighet och inflytande i samhället Demokratisk delaktighet Jämställdhet Diskriminering Deltagande i kulturaktiviteter/ Socialt deltagande Socialt stöd Fysisk tillgänglighet Målområde 2, Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomiska villkor Arbetsmarknadsposition Arbetslöshet Utbildningsnivå (kompetens) Tillgång till bostad Bostadsutrymme Trygghet i närmiljön Tillgång till transporter/kommunikation Målområde 3, Barns och ungas uppväxtvillkor Miljön i hemmet Miljön i förskolan Miljön i skolan Barns och ungas inflytande i skolan Barns kompetenser Kommunresultat och kommun- beskrivning vt Miljön på fritiden Målområde 4, Hälsa i arbetslivet Arbetsmiljöfaktorer inklusive återhämtning och inflytande Institutionell effektivitet Anställningstrygghet Återhämtning Målområde 5, Miljöer och produkter Sund utomhusmiljö/luftkvalitet

3 5.2 Sunda produkter Sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller) Säkra miljöer och produkter - skadeperspektivet Målområde 6, Hälsofrämjande hälso- och sjukvård...53 Målområde 7, Skydd mot smittspridning...55 Målområde 8, Sexualitet och reproduktiv hälsa...56 Målområde 9, Fysisk aktivitet...59 Målområde 10, Matvanor och livsmedel Goda matvanor Energibalans Amningsfrekvens Säkra livsmedel Målområde 11, Tobak, alkohol, narkotika, dopning samt spel Tobak Alkohol Narkotika och Dopning Spel

4 Inledning Att ha en god hälsa är något de flesta människor värdesätter mycket högt. Att invånarna i Lerum är friska och kan arbete är en av de viktigaste förutsättningarna för att kommunen ska utvecklas. Kommunens viktigaste resurs för en hållbar samhällsutveckling är således invånarnas hälsa. En god hälsa har inte bara betydelse för enskilda människors välbefinnande och livskvalitet, utan även för den ekonomiska tillväxten. En av de viktigaste uppgifterna för politiken är att skapa förutsättningar för en positiv hälsoutveckling för alla. Kommunen har en nyckelroll i arbetet för det nationella folkhälsomålet som är att "Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". Ur ett folkhälsoperspektiv är t ex en god utomhus/närmiljö, buller, fysisk planering, trygga och goda uppväxtvillkor, fysisk aktivitet, tillgång till kultur- och fritidsaktiviteter strategiskt viktiga områden för kommuninvånarnas välbefinnande. Tillsammans skapar kommunens olika sektorer och verksamheter förutsättningar för en god och jämlik folkhälsa. Bakgrund Projektgruppen Folkhälsa har fått i uppdrag av Folkhälsorådet och Kommunstyrelsen att ta fram en nulägesbeskrivning kring folkhälsan i Lerums kommun. Nulägesbeskrivningen är till för de fyra Visions- och utvecklingsnämnderna att arbeta vidare med i Kommunfullmäktiges målsättningar och viljeinriktning Projektgruppen kommer även att arbeta fram ett förslag på underlag för inriktning av folkhälsoarbete i Lerum. Projektgrupp Folkhälsa är en tvärsektoriell tjänstemannagrupp med representanter från samtliga sektorer i kommunen. Arbetet har utgått från Sveriges folkhälsomål och de elva målområdena, Regeringens folkhälsopolitiska proposition "En förnyad folkhälsa", Kommunfullmäktiges målsättningar och viljeinriktning inför i Lerum och Budget Förslag till beskrivning av uppdraget från Kommunfullmäktige (beslut till ksau 2 april). Bakgrundsmaterial som projektgruppen har tagit hänsyn till är "Det goda livet" Folkhälsopolitisk policy för Västra Götalandsregionen (utkast är under omarbetning). Målgrupp för framtagandet av materialet är Folkhälsorådet som numera är organiserat så att KSau + Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande (HSN6) är Styrgrupp Folkhälsa, Visions- och utvecklingsnämnderna och Kommunstyrelsen. 4

5 Upplägg Projektgruppen har valt att strukturera arbetet efter de 11 nationella målområdena som finns för folkhälsa. 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar 3: Barns och ungas uppväxtvillkor 4: Hälsa i arbetslivet 5: Miljöer och produkter 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Skydd mot smittspridning 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa 9: Fysisk aktivitet 10: Matvanor och livsmedel 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning samt spel Under respektive målområde i nulägesbeskrivningen finns en inledande text till målområdet. Därefter kommer en inriktning för arbetet inom målområdet. Till varje målområde kopplas ett antal indikatorer som avser att följa upp målområdet. Slutligen presenteras ett nuläge kring varje målområde där den senaste statistiken redogörs. Inom de flesta målområden finns flera bestämningsfaktorer. Det redogörs då inriktning, indikatorer och nuläge för bestämningsfaktorerna. Projektgruppen har så långt det är möjligt valt indikatorer som det även i framtiden ska gå att ta fram statistik på, för att underlätta möjligheten att se en utveckling över tid. Indikatorerna som valts redovisas på kommunnivå. I beskrivningen av nuläget görs jämförelser mot län och rike där det är möjligt. Under vissa bestämningsfaktorer saknas det indikatorer och nuläge detta på grund av att det inte finns statistik för dem. Bestämningsfaktorn har ändå valts att lyftas för att belysas. 5

6 Målområde 1, Delaktighet och inflytande i samhället Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället (Folkhälsoinstitutet, Fhi). 1.1 Demokratisk delaktighet Demokratisk delaktighet avser delaktighet och inflytande i samhället via den politiska arenan. Detta kan uttryckas exempelvis genom medlemskap i politiska partier, genom representation i beslutande församlingar, genom deltagande i allmänna politiska val eller att intressera sig för kommunens verksamhet (Fhi). Inriktning I Lerums kommun skall alla känna sig delaktiga. Indikatorer Valdeltagande (andel röstande av röstberättigade i val till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen). Kommuninvånarnas upplevelse av att man är delaktig i kommunens verksamheter t.ex. skola, äldreomsorg, samhällsbyggnad. Unika besökare på kommunens hemsida (antal besökare). Antal besökare på kommundelsträffarna. 6

7 Nuläge Källa: SCB Lerum har ett högre valdeltagande än riket vad det gäller valdeltagande i riksdag, landstings- och kommunfullmäktige. Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas betygsindex för Lerums kommun samt för samtliga 69 kommuner i medborgarundersökningen hösten 2006 och våren I Medborgarundersökningen våren 2007 framgår av det framtagna Nöjd- Inflytande-Index diagrammet att Lerumsborna har ett högre betygsindex än de sammanslagna 69 kommunerna som deltog hösten 2006 och våren Nöjdast är man med information följt av tillgänglighet och förtroende. Lägsta index har påverkan. Antal unika besökare på hemsidan under 2008 var totalt

8 Kommundelsträffar Floda(8400inv) Tot: ca 210 Gråbo(7900inv) Tot: ca 395 Lerum(15800inv) Tot: ca 140 Norsesund(210inv) Sjövik(1360inv) Tot: ca 215 Stenkullen(1000inv) Tot: ca 180 Tollered(1670inv) Tot: ca 285 Invånarantalen är uppskattade Kommundelsträffarna finns i Lerum, Stenkullen Gråbo, Tollered, Sjövik, Floda och Norsesund. Antalet deltagare i Lerum, som har så många invånare i kommunen, var inte högre än många andra delar som har betydligt färre invånare. Gråbo och Floda har en liknande mängd invånare men Gråbo har ett betydligt större deltagande. 8

9 1.2 Jämställdhet Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att vårda barn och hem, att ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende och att kunna delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället (Fhi). Inriktning Lerums kommun skall vara en jämställd kommun. Indikatorer Jämställdhetsindex Antal ohälsodagar Antalet män och kvinnor i Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen i Lerum Medelinkomst Pendling Föräldrapenning och tillfälligföräldrapenning Nuläge Utav Sveriges 290 kommuner hamnar Lerums kommun på placering 41 när det gäller Jämindex. 9

10 Kvinnor har fler ohälsodagar än män 50 mot 31 (2005). Förhållandet är liknande för riket. Källa: Kommunfakta SCB 2009 I Kommunfullmäktige 2002 var den procentuella fördelningen mellan män och kvinnor och 2006 hade den förändrats till Det sitter procentuellt fler män i Lerums Kommunfullmäktige än kvinnor. Enligt de uppgifter som Lerum kommun har skickat in till SCB hade Kommunstyrelsen följande sammansättning (ordinarie ledamöter): -2003: 7 män och 4 kvinnor, dvs : 6 män och 5 kvinnor, dvs Enligt kommunens hemsida 2009 har Kommunstyrelsen följande sammansättning (ordinarie ledamöter): -2009: 7 män och 4 kvinnor, dvs Skillnaden mellan antalet män och kvinnor är större i Kommunstyrelsen än i Kommunfullmäktige. 10

11 Källa: Kommunfakta SCB 2009 För Lerum gäller att den ekonomiska ojämnställdheten är större än i riket. Medelinkomsten skiljer sig markant mellan kvinnor och män, runt i medellön. Skillnaden i riket är också stor men inte lika och inte riktigt på samma ekonomiska nivå. Källa: Kommunfakta SCB 2009 Fler män pendlar ut till kommunerna i regionen och fler män än kvinnor pendlar längre. 11

12 Fler kvinnor än män tar ut både föräldrapenning och tillfälligföräldrapenning. Kvinnorna tar ut nästan dubbelt så många tillfälligföräldrapenningsdagar och fyra gånger så många föräldrapenningsdagar. Statistiken ser likadan ut för riket. 1.3 Diskriminering Diskriminering reducerar vissa gruppers möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället. Särskilt allvarlig är den diskriminering som utestänger människor från arbetsmarknaden samt särbehandlar människor i arbetslivet, eftersom arbete för de allra flesta är grunden för en lyckad integration och ett hälsosamt liv (Fhi). Indikatorer Indikatorer för mätning saknas på nationell, regional och lokal nivå. 1.4 Deltagande i kulturaktiviteter/ Socialt deltagande Med deltagande i kulturaktivitet avses exempelvis att gå på teater, bio, idrottsevenemang, museum, delta i kulturmiljöarbete eller musicera, besöka kyrka eller bibliotek. Det kan också innebära eget skapande. Människors hälsa formas i ett samspel mellan individuella förutsättningar och den omgivande sociala miljön. För att må bra har människor behov av att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina egna liv och samhällsutvecklingen. Socialt deltagande är även en förutsättning för att kunna förstå det samhälle man lever i. Socialt deltagande kan ta sig många olika uttryck, exempelvis att medverka i föreningslivet, skriva insändare i tidningar/tidskrifter eller att delta i demonstrationer. Att vara med på en sammankomst med släkt eller vänner är också en form av socialt deltagande (Fhi). 12

13 Inriktning Lerumsborna skall kunna delta i kulturella och sociala verksamheter Indikatorer Antal föreningar och inriktningar Har du deltagit i någon kulturell/social aktivitet under de senaste 12 månaderna? Kostnader i kronor per invånare för fritids- och kulturverksamhet. Nuläge!! "# " $ "!$ % & ' &&& () Källa: Kommunens hemsida 2009 Lerum har ett rikt föreningsliv, i dagsläget finns 165 föreningar registrerade på kommunens hemsida. Utöver det bedrivs det fritidsverksamhet på de olika fritidsgårdarna ute i kommundelarna. 13

14 Procent Har du deltagit i någon av följande aktiviteter under de senaste 12 månaderna? Studiecirkel/kurs arbetsplats Studiecirkel/kurs fritid Fackföreningsmöte Annat föreningsmöte Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007 Teater/bio Konstutställning Religiös sammankomst Sporttillställning Insändare i tidning/tidskrift Demonstration av något slag Offentlig tillställning Större släktsammankomst Privat fest hos någon Inget av ovanstående Medborgarna i Lerum deltar i större utsträckning i kulturella/sociala aktiviteter i förhållande till Västra Götalandsregionen. Lerum VGR Källa: Kommunfakta 2008, SCB. 14

15 Jämfört med riket ligger Lerum lägre när det gäller pengar som satsas på fritid och kultur. 1.5 Socialt stöd Människors sociala relationer är av stor betydelse för det egna välbefinnandet och för möjligheten att handskas med redan uppkomna hälsoproblem. Socialt stöd har framförallt betydelse för hälsan genom att minska individens utsatthet för stress. Socialt stöd kan vara emotionellt, men också praktiskt i form av råd och vägledning i en besvärlig situation. Det kommunen kan erbjuda är ett säkerhetsnät bestående främst av olika former av rådgivning (Fhi). Inriktning I Lerums kommun skall det vara lätt att veta vart man ska vända sig om man behöver stöd. Indikatorer Andelen personer som kan få hjälp om de har praktiska problem eller är sjuka. Medborgarnas uppfattning av stöd för utsatta personer (hjälp från socialtjänsten). Nuläge Stratum * Kan du få hjälp av någon/några personer om du har praktiska problem eller är sjuk? Crosstabulation Ja, alltid Ja, för det mesta Nej, för det mesta inte Nej, aldrig Alingsås 68,8% 26,6% 3,6% 1,1% Herrljunga 71,2% 25,6% 2,4% 0,9% Lerum 72,4% 24,3% 1,7% 1,6% Vårgårda 73,7% 22,9% 2,5% 0,8% Bollebygd 71,4% 24,5% 2,2% 1,9% Borås 71,5% 23,8% 3,2% 1,5% Mark 75,0% 21,8% 1,6% 1,7% Svenljunga 68,5% 27,4% 3,2% 0,9% Tranemo 75,1% 20,6% 2,4% 1,9% Ulricehamn 68,0% 27,7% 2,8% 1,6% Västra Götaland 69,4% 25,2% 3,6% 1,8% Källa: Nationella Folkhälsoenkäten 2007 I jämförelse med Västra Götaland är det en större andel personer i Lerum som upplever att de kan få hjälp av någon. I Lerum är det 96,7 % som svarar att de alltid eller för det mesta kan få hjälp. 15

16 Källa: Medborgarundersökningen 2007 I medborgarundersökningen 2007 ställdes frågan "Vad tror eller tycker du om det stöd och den hjälp som utsatta individer får från kommunen?" På en skala 1-10 har invånarna kunnat ange hur nöjd man är med olika delar. Medelvärdet för Lerums kommun var 5,7 och medelvärdet för samtliga kommuner som ingick i undersökningen var 5,3 vad det gäller stöd för utsatta personer. De verksamheter som medborgarna i Lerums kommun ger lägre betygsindex är Stöd för utsatta personer, Miljöarbete, Gator och vägar, Renhållning samt Äldreomsorgen. Jämfört med medelvärdet för samtliga kommuner i de två senaste undersökningarna har Lerums kommun av sina medborgare fått statistiskt säkerställt högre betygsindex för verksamheterna Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Äldreomsorgen, Stöd för utsatta personer, Gator och vägar, Gång och cykelvägar, Fritid Idrott, Fritid Kultur samt Räddningstjänsten (Källa: Medborgarundersökningen 2007, resultat) Lerums kommun erbjuder, föräldrarådgivning, familjerådgivning, budgetrådgivning/skuldsanering och konsumentrådgivning till sina invånare. Utöver det finns familjecentralen som är en kostnadsfri öppen mötesplats för familjer med barn mellan 0 och 6 år. 1.6 Fysisk tillgänglighet Tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för människors delaktighet i samhället. En otillgänglig omgivning inskränker rörligheten och valfriheten. Att inte kunna ta sig dit man vill därför att miljön inte är tillgänglig innebär att inte kunna bestämma över sin tillvaro. Gruppen funktionshindrade har en särställning i detta avseende. Det kan handla om att vara beroende av färdtjänst för att kunna umgås med vänner eller ta sig till grönområden. Trappor, byggnader utan hiss och otillgängliga allmänna färdmedel är sådant som människor med funktionshinder ständigt möter, vilket innebär en ständig beredskap att ändra planerna. Allt detta 16

17 kan bidra till att skapa och förstärka utanförskap, maktlöshet och ett praktiskt beroende av andra människor. En konsekvens är att hälsan påverkas negativt (Fhi). Inriktning Lerums kommun skall vara en tillgänglig kommun. Indikator Tillgänglighet till offentliga lokaler Nuläge En tillgänglighets utredning finns på kommunens hemsida där man synat ett antal av kommunens byggnader utefter olika handikapp som + ")* ")* ")* + ")* *),&# ")* #!! & Följande byggnader har blivit synade: Bygga & bo Byggnadsvård Nääs Folktandvård Folktandvården Floda Folktandvården Gråbo Folktandvården Lerum Vårdcentral Vårdcentralen Floda Vårdcentralen Gråbo Vårdcentralen Lerum Bibliotek Lerums bibliotek Skolor Lerums gymnasium Rydsbergsskolan Stenkulan Lerums kommunhus Idrottshallar och badhus Förbohallen Vattenpalatset Teater och samlingssalar Dergårdsteatern Floda lada Tingshuset 17

18 Målområde 2, Ekonomiska och sociala förutsättningar Målområdet omfattar flera viktiga bestämningsfaktorer. Dessa är ekonomiska villkor, arbetsmarknadsposition, utbildningsnivå, tillgång till bostad och bostadsutrymme, trygghet i närmiljön och tillgång till transporter/kommunikation (Fhi). 2.1 Ekonomiska villkor En ekonomiskt utsatt situation, som inte bara är tillfällig, är negativ för hälsan. Inkomsten påverkar materiella villkor såsom kvaliteten på en individs eller familjs boende, mat, och fritidsaktiviteter. Den vuxne individens inkomst och ekonomiska resurser påverkar även barnens hälsoutveckling. Familjens sociala och materiella villkor, föräldrarnas yrken och utbildning har nära anknytning till varandra och kan påverka barns hälsa genom dels direkta biologiska effekter som ökar risken för sjukdom, dels psykologiska effekter som påverkar utvecklingen av personlighetsdrag vilka i sin tur har betydelse för framgång i skolan och senare i yrkeslivet (Fhi). Inriktning Varje familj har inkomster så att det täcker deras grundläggande behov. Indikatorer Hög/låginkomsttagare efter kön Familjer med låga inkomster efter familjetyp Ekonomiskt bistånd Nuläge 18

19 Män i Lerum har betydligt högre inkomstnivå än i länet och riket. Kvinnornas lönenivå ligger något över län och rike. Lerum har färre andel låginkomsttagare än länet och riket och det gäller både för män och kvinnor. På alla områden har Lerum färre familjer med låga inkomster i jämförelse mot länet och riket. För ensamstående utan hemmavarande barn och familjer med sjuk- och aktivitetsersättning är dock skillnaden liten. Källa: Kommunfakta 2009 SCB I Lerum har fler ensamstående kvinnor utan och med barn ekonomiskt bistånd i jämförelse mot riket. Även något fler ensamstående män utan barn har ekonomiskt bistånd. 19

20 2.2 Arbetsmarknadsposition Förvärvsarbetet är en viktig bas för identitet, socialt liv och ekonomisk position och det finns ett starkt samband mellan arbetsmarknadsposition, definierat som grad av anknytning till arbetsmarknaden, och hälsa. Arbete är inte bara den viktigaste källan till egen försörjning, utan i stor utsträckning också till möjligheten att bli delaktig i samhällets aktiviteter, att utvecklas och lära nya saker samt att utveckla relationer till andra (Fhi). Inriktning Alla medborgare i Lerum har ett arbete att gå till. Indikator Förvärvsarbete efter kön och ålder Nuläge 20

21 Andelen förvärvsarbetande i kommunen är betydligt högre än i länet och riket i alla ålderklasserna. Män är i större utsträckning förvärvsarbetande än kvinnor, detta gäller likväl i Lerum, länet som i riket. 2.3 Arbetslöshet Det finns ett tydligt samband som visar att arbetslösa generellt har sämre psykisk hälsa än förvärvsarbetande. Detta beror dels på en selektion av psykiskt sårbara ut i arbetslöshet och att de med hälsoproblem har svårare att få ett jobb, dels att arbetslösheten i sig leder till psykisk ohälsa. Långvarig arbetslöshet påverkar hälsan negativt på många sätt. Grupper som är långvarigt arbetslösa har också jämförelsevis stora sociala problem utöver de hälsomässiga och det finns en risk att arbetslösheten blir mer permanent och leder till marginalisering och social exklusion (Fhi). Inriktning Alla medborgare i Lerum har ett arbete att gå till. Indikator Arbetssökande Nuläge Såväl bland Lerum kommuns befolkning som i Länet och Riket var det fler antal arbetssökande i mars 2009 jämfört med mars Andelen öppet arbetslösa är lägre i Lerum jämfört med län och riket både för 2008 och

22 2.4 Utbildningsnivå (kompetens) Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Siffror visar att bland lägre utbildade är ohälsa, betydligt vanligare än bland högre utbildade. Utbildning ger individer ett antal samhälliga fördelar på olika områden som i sin tur ger bättre hälsa. Personer med högre utbildning tenderar inte bara att ha ekonomiska och sociala förmåner, de har även lägre sannolikhet att bli sjuka samt tar bättre till sig hälsoinformation (Fhi). Inriktning Utbildningsnivån i kommunen är hög och möter arbetsmarknadens krav. Indikator Befolkning efter ålder, kön och utbildningsnivå Nuläge Målområde 2: 22

23 Utbildningsnivån i Lerum är i stort identisk med länet och riket, med två undantag. Andelen eftergymnasiala utbildningar både för kvinnor och män i åldrarna är betydligt högre. Procentsatsen är följaktligen lägre i förgymnasial utbildning i förhållande till län och rike. 2.5 Tillgång till bostad Boendet har en grundläggande betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Bostaden och den omgivande boendemiljön utgör i hög grad den plattform utifrån vilken vi går ut och möter världen. Den som inte har drägliga boendeförhållanden har svårt att klara övriga delar av livet, till exempel utbildning och arbete och viktiga bestämningsfaktorer för hälsa (Fhi). Indikatorer Indikatorer saknas på lokal, regional och nationell nivå. 2.6 Bostadsutrymme Bostadsutrymme är en av de viktigaste aspekterna av en bostads bekvämlighet. Den kan därtill vara en bestämningsfaktor för hälsa i sig själv (Fhi). Indikatorer Indikatorer saknas på lokal, regional och nationell nivå. 2.7 Trygghet i närmiljön Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande. Känsla av otrygghet kan bero på många olika faktorer som till exempel risken för att råka ut för trafikolyckor eller andra olycksfall eller risken att drabbas av brott mot person och egendom. De människor som lever i goda levnadsomständigheter känner mindre rädsla än människor som lever under mer osäkra villkor. Det finns ett samband mellan känslan av trygghet i grannskapet och självskattad fysisk och psykisk hälsa (Fhi). Inriktning Lerumsborna har en god upplevd trygghetskänsla. Indikatorer Anmälda brott och våldsbrott 23

24 Rangordning ordningsstörningar Oro för överfall eller misshandel Upplevd utsatthet för stöld Oro för inbrott i bostaden. Nuläge Anmälda brott är lägre i kommunen än i länet och riket. Antalet våldsbrott per invånare är också lägre än länet och riket men här är skillnaden mindre. Källa: Polisens trygghetsmätning

25 Största ordningsstörning i kommunen är trafik, följt av skadegörelse. Källa: Polisens trygghetsmätning 2008 Oro för överfall eller misshandel är störst i Gråbo och därefter i Floda. Minst oro för överfall eller misshandel upplever medborgarna i Södra Lerum och Sjövik. Källa: Polisens trygghetsmätning 2008 Norra Lerum är den delen i kommunen som upplever mest utsatthet för stöld medan Södra Lerum upplever man sig minst utsatt. 25

26 Källa: Polisens trygghetsmätning 2008 Ser man till kriteriet ofta eller ganska ofta är oron för inbrott i bostaden störst i Floda och minst i Stenkullen. 2.8 Tillgång till transporter/kommunikation Tillgänglighet och delaktighet är en viktig välfärdskomponent, för att beskriva funktionsnedsattas levnadsförhållanden. Gemensamt för alla funktionshinder är att de är miljörelaterade i den bemärkelsen att en otillgänglig miljö skapar handikapp och försämrar hälsan. För att ojämlikheten i hälsa för personer med funktionsnedsättning skall kunna minska i förhållande till befolkningen i stort krävs det en större jämlikhet i livsvillkoren, vilket inkluderar tillgång till transporter (Fhi). Indikatorer Indikatorer saknas på lokal, regional och nationell nivå. 26

27 Målområde 3, Barns och ungas uppväxtvillkor Bestämningsfaktorer för barns hälsa handlar om miljön i hemmet, förskola, skolan och fritiden samt barns kompetenser (Fhi). 3.1 Miljön i hemmet Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barn och ungas hälsa. Familjen är den grundläggande gemenskapen i samhället. Föräldrarna har huvudansvaret för barnets välbefinnande. Många föräldrar känner sig ensamma i sin uppgift. Alla har inte tillgång till nära nätverk. Föräldrar upplever även stress och frustration i ett samhälle som ställer stora krav på tillvaron. Det kan innebära att man inte alltid har ork eller tålamod i pressade situationer och att det kan gå ut över barnen (propositionen En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110). Föräldrarna kan få direkt stöd i uppgiften att vara förälder. Stödet är frivilligt och bygger på föräldrarnas behov och intressen och utgår från barnets rätt till goda uppväxtvillkor. Indirekt påverkas miljön i hemmet även av familjens ekonomiska och sociala villkor (Fhi). Inriktning Alla vårdnadshavare i Lerums kommun är goda förebilder och klara sitt föräldraskap. Indikatorer Låg födelsevikt Barnfattigdomsindex Andelen ungdomar som upplever att de har någon vuxen att prata med om viktiga saker. Antal personer som har tagit del av kommunens föräldrastödsprogram. Nuläge 27

28 Lerum har färre antal födda barn med låg födelsevikt i förhållande till länet och riket. Andelen barn som totalt finns i ekonomiskt utsatta hushåll är lägre i Lerum i jämförelse mot länet och riket. 93% av ungdomarna upplever att de har en vuxen att prata med om viktiga saker. Yngre ungdomar anger detta i högre grad än äldre. 224 ungdomar, jämnt fördelat på pojkar och flickor, svarar att de inte har någon vuxen att tala med. De som inte har någon vuxen att tala med känner sig i högre utsträckning stressad än de som har någon vuxen att tala med (Källa: Kultur och fritidsvaneundersökningen 2008). Lerums kommun erbjuder föräldrastöd i form av COPE och Småbarnsliv. Under 2008 deltog 77 stycken mammor och pappor i dessa utbildningar (Källa: Sektor individ- och familjeomsorg). 3.2 Miljön i förskolan Förskolan har en viktig roll när det gäller att främja en positiv psykisk utveckling hos barn och att förebygga och fånga upp problem i ett tidigt skede. Värdet av förskolemiljö för barns hälsa är väl dokumenterat. En aspekt av förskolemiljön som främjar hälsa är förskolepersonalens utbildningsnivå. Om förskolan använder barncentrerad pedagogik och om all personal har utbildning som förskolelärare, kan detta troligen också skydda barnen mot psykiska problem (Fhi). Inriktning Lerums förskolor har en hög pedagogisk kvalité. Varje barn möts utifrån sina förutsättningar och sin förmåga. Omsorg, fostran och lärande bildar en helhet som skapar grund för livslångt lärande. Indikatorer Antal barn per avdelning Antal årsarbetare i förskolan 28

29 Nuläge!"#$ därav småbarnsavdelningar (0 3 Avdelningar totalt år) Andel (%) Antal Andel (%) avdelningar med Antal Antal småbarnsavdelningar med barn per Kommun barn barn barn barn barn avdelning barn barn barn Barn Samtliga kommuner , Lerum , Det totala antalet barn per avdelning i Lerum stämmer för 2007 väl med riket. När det gäller små barn (0-3 år) har Lerum färre grupper med barn under 10 respektive barn i grupperna. Däremot finns det inga barn i 17-barnsgrupper eller mer, medan det i riket finns 12 % i denna kategori. Vad gäller barn antal barn per årsarbetare ligger Lerums kommunala förskola något högre än både länet och riket. Andelen högskoleutbildad personal i kommunal förskola ligger i Lerum högre än länet och riket. 3.3 Miljön i skolan Hur elever bemöts av lärare, andra vuxna och andra elever är av mycket stor betydelse när det gäller miljön i skolan. Värdet av en god skola för barns hälsa är också väl dokumenterat. Kamratrelationer i skolan är relaterade till den psykiska hälsan bland svenska barn och ungdomar. Sambandet mellan goda sociala relationer och psykiskt välmående är tydligt på individnivå men har även återfunnits på skolklassnivå (Fhi). Inriktning Alla barn som vuxna har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. 29

30 Alla skall respekteras oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Indikatorer Samband kompisar och trakasserier (år 4-årskurs 3) KASAM Nuläge Samband kompisar/trakasserier 14% 12% 10% 8% 6% Soc trak Fys/verb Lärartrak 4% 2% 0% Ingen kompis en bra kompis 2-3 bra kompisar Källa: Trygghet och kränkande behandling (Örebroenkät 2008) 4 eller fler bra kompisar Det finns ett klart samband mellan kamratrelationer och utsatthet. Saknar du kompis i klassen löper du flera gånger större risk att bli utsatt för trakasserier än om du har en eller flera kompisar i klassen. 30

31 Källa: Trygghet och kränkande behandling (Örebroenkät 2008) KASAM (Känsla av sammanhang) mäts via 12 påståenden angående välbefinnande, där svaren viktas 1-3 beroende på hur eleven upplever att påståendet stämmer in eller inte. Minimum är 12 och 36 är maximum. Desto högre poäng desto bättre KASAM. Resultatet visar att eleverna mår bättre ju yngre de är i grundskolan. Vid övergången till gymnasiet inträffar en tillfällig förbättring. Överlag visar medelvärdena att eleverna mår relativt bra i Lerum 3.4 Barns och ungas inflytande i skolan Enligt barnkonventionen skall barn och unga respekteras och ges delaktighet och inflytande. Barns hälsa och välbefinnande påverkas positivt av deras möjligheter till inflytande. Föräldra- och elevinflytande skall syfta till att utveckla verksamheten och bidra till en ökad helhetssyn på barns- och ungdomars lärande och utveckling i ett 1-17 år perspektiv (Fhi). Inriktning Barn och unga känner sig delaktiga och har inflytande i skolan. Indikator Nöjd-Elev-Index 31

32 Nuläge Källa. SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index 2009 Huvudresultaten presenteras i form av betygsindex som kan variera från Ju högre index desto nöjdare är eleverna med sin skola. Helhetsbetyget, Nöjd-Elev- Index (NEI), blev för hela Lerum 79, vilket är ett bra betyg. 3.5 Barns kompetenser Skolan har till uppgift att utveckla barns kompetenser. Kompetenser är i sin tur hälsofrämjande. Det finns ett visst forskningsstöd för att exempelvis föräldrastöd, personal och lärartäthet i förskolan och skolan, särskilda pedagogiska insatser samt lärarnas kompetens har betydelse för barns och ungdomars skolprestationer och psykiska hälsa (Fhi). Inriktning Skolan skall fostra och lära barn och ungdomar att klara kommande samhälles krav på kompetens och förmåga. Indikatorer Behöriga till gymnasieskolan efter kön. Fullföljd gymnasieutbildning, grundläggande behörighet till universitet och högskola samt övergång till högskola inom 3 år. Genomsnittlig betygspoäng och betyg i kärnämneskurserna i engelska, matematik och svenska för elever i huvudmannens skolor läsåret 2006/07. 32

33 SALSA Nuläge Kommunen ligger över både länet och riket vad gäller behörighet till gymnasieskolan %&'()&&*'* &+**','*',- ',,',&.,,$ Andel nybörjare (%) år 1 Andel invånare Andel invånare Övergång till högokt som fullföljde (%), 20 år, (%), 20 år, med skolan (%) inom utbildningen inom 4 år Med fullföljd grundläggande 3 år efter avslutad totalt exkl. IV- Gymnasial behörighet till utbildning i Hemkommun gymn.skolan program Utbildning univ. o. högsk Kommuner Kommuner Samtliga kommuner Samtliga kommuner Lerum Lerum Lerum ligger lika eller över riksgenomsnittet vad gäller klarad genomgång av gymnasiet. 33

34 /)+*),,&,,+*,' *&&,.,,$ Genom- Andel elever (%) med minst betyget Godkänt i kärnämnessnittlig kurserna i engelska, matematik och svenska betygs- Nationella program Specialpoäng NV, SP och övriga utformade Huvudman TE-program program program Samtliga huvudmän Samtliga huvudmän 14, Lerum Lerum 14, Lerum har också högre snittbetyg i kärnämnena på gymnasiet än riket. Kommunresultat och kommunbeskrivning vt 2008 Andel Kommun pojkar Andel elever med utländsk bakgrund födda födda i utomlands Sverige Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå Andel Modellberäknat Avvikelse/ elever som uppnått målen värde Residual Rikssnitt 52% 7% 8% 2,20 77% 2008 Lerum 53% 4% 3% 2,26 83% 82% 2% 2008 I SALSA undersökningen för barn med utländsk bakgrund ser vi dels att vi har få antal barn jämfört med riket, men också att fler klarar målen. 3.6 Miljön på fritiden Att ge barn och ungdomar möjlighet att på jämställda och jämlika villkor delta i kulturlivet och få ett eget utrymme för kreativitet och eget skapande i olika verksamheter är viktigt för att skapa trygga och goda uppväxtvillkor. Framsteg i den neurobiologiska forskningen har gjort att vi numera tror att man kan stimulera både den växande hjärnans utveckling och den vuxna hjärnans tillstånd och kanske just kulturella aktiviteter kan ha särskilt stor betydelse. Det är mycket som talar för att både den kognitiva och den känslomässiga utvecklingen hos barn och ungdomar kan stimuleras genom detta. Det betyder att den roll som kulturen får spela för barn och ungdomar på fritiden kan vara av betydelse för folkhälsan på längre sikt (Fhi). 34

35 Inriktning Alla barn och ungdomar skall beredas möjlighet att delta i föreningsliv och eller kulturaktiviteter på fritiden. Barn och ungdomar fostras till att delta och skapa en aktiv och meningsfull fritid. Indikatorer Andelen ungdomar som är fysiskt aktiva minst två gånger i veckan. Andelen ungdomar som är med i en förening i Lerum. Andelen ungdomar som är nöjda med sin fritid. Nuläge 81% av ungdomarna i Lerum tränar minst två gånger i veckan utöver skolidrotten, lika många flickor som pojkar. I Lerum är merparten av ungdomarna, ca 62%, med i organiserad verksamhet så som förening eller liknande verksamhet. Jämfört med undersökningen 1995 är detta en lägre siffra trots en vidare tolkning % av ungdomarna i Lerum anger att de är nöjda med sin fritid (Kultur och fritidsvaneundersökningen 2008). 35

36 Målområde 4, Hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt är en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Utgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Individens verksamhet i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på ett hälsofrämjande sätt (Fhi). 4.1 Arbetsmiljöfaktorer inklusive återhämtning och inflytande Arbetsmiljöfaktorer är ett gemensamt begrepp för faktorer av teknisk/fysisk, fysikalisk, kemisk, biologisk, ergonomisk, psykosocial och organisatorisk art. Dessa faktorer kan bidra till systematiska hälsoskillnader mellan förvärvsarbetande i olika yrkesklasser eller mellan män och kvinnor (Fhi). Inriktning Kommuninvånarnas arbetsplatser genomsyras av ett tillåtande klimat som ger utrymme för reflektion, nytänkande, respekt för varandras olikheter med möjlighet att framföra nya idéer och prova nya arbetssätt. Arbetet är utmanande och medarbetarens kompetens och nytänkande tas tillvara. Indikatorer Ohälsotal efter kön och ålder, antal dagar per person och år Anmälda arbetsskador 2006 Sjuk- och aktivitetsersättning

37 Nuläge Kvinnor har högre ohälsotal än män i samtliga ålderskategorier. Det gäller såväl i Riket, Länet som i Lerums kommun, undantaget är Riket där kvinnor och män i åldersgruppen år har lika många sjukdagar per person och år. Antalet sjukdagar är lägre för befolkningen i Lerums kommun än för befolkningen i Länet och i Riket. Bilden för de olika ålderskategorierna skiljer sig åt mellan Lerums kommun och Länet och Riket. I de två yngsta ålderskategorierna har kommunens kvinnor och män fler sjukdagar, medan de i övriga ålderskategorier har kommunens befolkning färre sjukdagar än befolkningen i Länet och i Riket. Antalet anmälda arbetsskador är högre bland Lerums kvinnliga befolkning än bland Rikets kvinnliga befolkning. Lerums manliga befolkning anmäler färre arbetsskador än Länets och Rikets män. 37

38 Källa: Kommunfakta SCB 2009 Andelen med sjuk- och aktivitetsersättning är lägre hos befolkning Lerum i förhållande till befolkningen i riket. 4.2 Institutionell effektivitet Institutionell effektivitet innebär att de institutioner som har till uppgift att verka för att förebygga skador och bidra till högre arbetskvalitet fungerar väl och har förmåga att hantera nya förhållanden i arbetslivet. Indikatorer Indikatorer saknas på lokal, regional och nationell nivå. 4.3 Anställningstrygghet Otrygghet och brist på kontroll har identifierats som betydelsefulla förhållanden bakom människors stressreaktioner och hälsa. Den gemensamma nämnaren i olika typer av tidsbegränsade anställningar ger en större osäkerhet och lägre grad av förutsägbarhet. Detta kan även uttryckas som att individen har liten kontroll över sin arbetslivssituation (Fhi). Inriktning Kommuninvånarna upplever sig ha en god anställningstrygghet och kontroll över sin arbetssituation. 38

39 Indikatorer De 20 vanligaste yrkena i kommunen Arbetskraftsbarometern Arbetstillfällen och förvärvsarbetande (natt- och dagbefolkning) Arbetssökande (öppet arbetslösa, program med aktivitetsstöd) Arbetslösa, Relativt arbetslöshetstal och sysselsatta i Riket SCB Nyckeltal för Sverige (AKU) Nuläge Källa: Kommunfakta SCB 2009 De vanligaste yrkeskategorierna i Lerums kommun är Vård- och omsorgspersonal (majoritet kvinnor), personal inom förskola och skola (majoritet kvinnor) och byggnads- och anläggningsarbetare (majoritet män). Arbetsmarknaden år 2008 är osäker för de arbetssökande. Arbetsgivarna söker personal i mindre utsträckning än föregående år. De senaste årens goda utveckling på arbetsmarknaden har fortsatt in i 2008, men nu ser man en minskad efterfrågan på arbetskraft. Arbetsgivarna uppger att det är balans mellan tillgång och efterfrågan på nyutexaminerade, medan det är brist erfarna personer. Exempel på bristyrken är yrkeserfarna med teknisk utbildning, vårdutbildning samt yrkeserfarna systemvetare, psykologer, jurister, personal-/beteendevetare. Det är också brist på både nyutexaminerade och yrkeserfarna förskollärare och fritidspedagoger. (Källa: Arbetskraftsbarometern 08). 39

40 Ungefär två femtedelar av dagbefolkningen arbetar inom vård- och omsorg och utbildning/forskning. Även många arbetar inom handel och kommunikation. Såväl bland Lerum kommuns befolkning som i Länet och Riket var det fler antal arbetssökande i mars 2009 jämfört med mars Andelen öppet arbetslösa är lägre i Lerum jämfört med län och riket både för 2008 och Arbetskraftsundersökningen februari 2009, Riket Mars 2009 Förändring (jmf med mars2008) Arbetslösa ,6% Relativt 8,3 % 2,0 %-enheter arbetslöshetstal Sysselsatta ,5% Källa: SCB:s arbetskraftsundersökning 40

41 I mars 2009 minskade dock antalet sysselsatta i Riket jämfört med motsvarande period för Minskningen omfattade framförallt män och tidsbegränsat anställda. Nedgången i antalet sysselsatta bidrog till att sysselsättningsgraden minskade med 1,7 procentenheter till 64,3 procent i åldern år. Även här var minskningen störst bland män för vilka sysselsättningsgraden minskade med 2,4 procentenheter. 4.4 Återhämtning I och med avregleringar av arbetstider och decentraliseringen av ansvar finns det en risk att möjlighet till nedvarvning och återhämtning minskar med sänkt välbefinnande på kort sikt och med risk för hälsan på längre sikt. Återhämtning mellan arbetspass har visat sig vara starkt könsrelaterad. Även om män redovisar en högre anspänning på arbetet visar studier att män i betydligt större omfattning förmår varva ner efter arbetspassets slut, medan kvinnors anspänning istället stiger (Fhi). Indikatorer Indikatorer saknas på lokal, regional och nationell nivå. 41

42 Målområde 5, Miljöer och produkter Målområdet miljöer och produkter är mycket brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Målområdet har spjälkats upp i ett antal delområden: Sund utomhusmiljö/luftkvalitet, Sunda produkter och Sund inomhusoch närmiljö och Säkra miljöer och produkter. 5.1 Sund utomhusmiljö/luftkvalitet Som mått på luftföroreningar används kvävedioxid, marknära ozon och partiklar. En ökning av dygnsmedelvärdet av kvävedioxid medför en ökning av antal dödsfall. Hälsoeffekter av marknära ozon har påvisats även vid lägre halter än nuvarande gränsvärde. Ozon ger cirka förtida dödsfall årligen i Sverige. Även exponering för partiklar har visat sig vara en mycket stor hälsorisk, cirka förtida dödsfall årligen i Sverige (Fhi). Inriktning I Lerums kommun har vi en sund utomhusmiljö och luftkvalitet. Indikatorer Halter av kvävedioxid Halter av partiklar Halter av marknära ozon Nuläge Lerums kommun ingår i Göteborgsregionens luftvårdsprogram som kartlägger luftmiljön i regionen. På deras uppdrag mäter miljöförvaltningen kontinuerligt kvävedioxidhalterna och partikelhalterna runt om i Göteborg dels med fasta mätstationen dels med mobila. Utifrån dessa mätningar och beräkningar kan man ha kontroll på läget i regionen och i Lerum. Dessutom är det så att planerade förändringar som innebär etablering av verksamheter och bebyggelse som medför betydande utsläpp av kvävedioxider och/eller partiklar (PM 10 ) alltid skall föregås av utredningar avseende luftmiljön för att utröna om förändringen kan genomföras utan risk för överskridanden av miljökvalitetsnormerna. Sådana utredningar har t ex gjorts i samband med utbyggnaden av Ica Hulan och vid planeringen av Lerums centrum. 42

43 Enligt MKN får inte 40 µg/m3 överskridas Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år Uppdragsrapport 2009:3 Kvävedioxid: Av utredningarna framgår att trafiken på motorvägen genom Lerum, E 20 är den största källan för kvävedioxidhalterna, följt av trafiken på andra vägar och lokalgator. I nuläget överskrids miljökvalitetsnormens (MKN) i fråga om dygnsmedelvärde 60 µg/m3 i vägområdet men ej i fråga om tim- och årsmedelvärde. MKN för luft gäller där människor vistas under kortare tid, men inte för den luft på vägen som fordonsresenärerna utsätts för. Bortsett från i vägområdet ligger haltnivån under 20 µg/m3, det vill säga det nationella miljömålet för frisk luft. 43

44 Riskbedömning av gatu- och vägstråk i Göteborgsregionen för partilkar(pm 10 ) Miljöförvaltningen Rapport 143 juni 2007 Partiklar PM 10 : I Göteborg, där PM10 mätningar görs, överskrids normens gränsvärde på en eller ett fåtal platser. En av dessa platser är mätstationen i Gårda. Där passerar cirka fordon ett genomsnittligt dygn, vilket är upp till tre gånger så många fordon som på E 20 genom Lerum. De lokala gatorna i centrala Lerum är relativt hårt trafikerade, med uppemot fordon per dygn på vissa sträckor. Bebyggelsen i stadskärnan är dock låg med många fristående byggnader, vilket innebär att inga slutna gaturum finns. Därmed ges inte heller förutsättningar för partikelhalterna att öka genom att partiklar ackumuleras. Slutsatsen är att miljökvalitetsnormen sannolikt inte överträds på lokalgatorna. 44

45 Riskbedömning av gatu- och vägstråk i Göteborgsregionen för partilkar(pm 10 ) Miljöförvaltningen Rapport 143 juni 2007 Miljökvalitetsnormen för bensen överskrids inte på någon av de två mycket hårt trafikerade mätplatser som finns i Göteborg. Därför är sannolikheten liten att halterna av bensen i centrala Lerum är högre än normens årsmedelvärde på 5 µg/m3 PM10 och bensen kan även härröra från vedeldning. Underskridanden av miljökvalitetsnormen för både PM10 och bensen utesluter inte att olägenheter for människors hälsa ändå kan uppstå i vissa områden med dålig spridning där vedeldning är vanligt förekommande. I sådana fall har miljö- och byggnadsnämnden möjlighet att ingripa med stöd av miljöbalken. Medelvärdet dygnet runt för ozonhalten 5 m över mark i omgivningsluften vid Östads Säteri för perioden 1 april 30 september 2005 var 54 µg m-3, vilket liksom tidigare år var betydligt under motsvarande preliminära värde för Råö, 70 µg m-3. Båda dessa värden överskrider det generationsmål för ozon som anges under det nationella miljömålet Frisk Luft, 50 µg m-3. Marknära ozon och meteorologi vid Östads säteri 2005 Lst rapport 2006:27 Ozon: Det är Naturvårdsverket som har ansvaret för kontrollen av miljökvalitetsnormen för ozon. De har också ansvaret för att varna människor om ozonhalten överstiger en viss nivå. Kommunens roll blir därför att genom Miljöenheten på sektor samhällsbyggnad framförallt att följa den bevakning av ozonhalterna som sker inom det nationella övervakningsprogrammet och de mätningar som sker i länet, bl a den vid Östad säteri beläget vid sjön Mjörn som utförs av IVL Svenska Miljöinstitutet AB och Göteborgs universitet för att på så satt hålla sig informerad om ozon situationen i kommunen. Ozonbelastningen vid Östads Säteri har minskat i storleksordningen 20 30% under perioden

46 Motsvarande minskning av ozonbelastningen syns inte vid mättsstationen på Råö belägen på Onsalahalvön söder om Göteborg. Miljökvalitetsnormen för ozon till skydd för människors hälsa tangerades vid Östads Säteri år Under de flesta föregående år har denna miljökvalitetsnorm överskridits Miljökvalitetsnormen till skydd för växtligheten överskreds ej i likhet med de senaste 4 åren. Källor: "Riskbedömning av gatu- och vägstråk i Göteborgsregionen för partiklar(pm 10 ) Miljöförvaltningen Rapport 143 juni 2007" "Marknära ozon och meteorologi vid Östads säteri 2005 Lst rapport 2006:27" "Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år Uppdragsrapport 2009:3" 5.2 Sunda produkter Vi exponeras för ett stort antal olika organiska miljöföroreningar, av vilka ett antal kan ge upphov till cancer, utvecklings- och reproduktionsstörningar och försämrat immunförsvar. Exponeringen kommer i första hand från livsmedel, där feta animalier, som fet fisk, feta mejeriprodukter och kött, innehåller förhöjda halter. Andra exempel är bromerade flamskyddsmedel, parfymämnen, konserveringsmedel, metallerna nickel och krom. Många produkter innehåller ämnen som tunnar ut ozonskiktet, vilket ger ökad UV-strålning som i sin tur ökar risken för bl.a. hudcancer och gråstarr (Fhi). Inriktning Att Lerumsborna möts av accepterbart låga nivåer av hälsovådliga produkter. Indikatorer Långlivade organiska ämnen i bröstmjölk Långlivade organiska ämnen i mänsklig föda Antal hudcancerfall Nuläge Det saknas i stor utsträckning kunskap om de hälsoskadliga effekterna av långlivade organiska ämnen. Det finns ingen statistik på kommunnivå. 5.3 Sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller) Buller är den störning som berör flest antal människor i Sverige. Bullret ger upphov till psykologiska och fysiologiska stressrelaterade symtom och påverkar 46

47 det allmänna välbefinnandet. I bostäder är de kritiska effekterna av buller att sömn, vila och avkoppling störs. Vid förskolor och skolor är de kritiska effekterna möjlighet att uppfatta tal, sämre läsförståelse och upplevelse av att bli störd. På vårdhem och sjukhus är de kritiska effekterna att sömn och återhämtning störs. Radon i bostäder är den dominerande källan till exponering för joniserande strålning i vårt land. Det finns ett klart samband mellan beräknad radonexponering och lungcancerrisk. En kraftig samverkan finns dessutom mellan radon och rökning (Fhi). Inriktning Lerumsborna bor i en miljö fri från buller och radon. Indikatorer Bullersituationen i Lerum, Gråbo och Floda. Bullernivåer för skolor i Lerum, Gråbo och Floda Radonhalt i bostäder Nuläge Lerums kommun har bra kontroll på bullersituationen utifrån Lerumsstudien, en bullerkartläggning och en miljömedicinsk kartläggning utmed hela bebyggelsestråket längs E20 och Västra stambanan. Detta har arbetats in i det tematiskt tillägg om buller till översiktsplanen som tagits fram och vidare har en kartläggning av väg 190 gjorts. Buller situationen i Lerum centrum ekvivalenta ljudnivåer beräknade för 2010 Buller i centrum: Lerums centrum påverkas av buller både från väg E20 och Västra Stambanan. Dessutom löper ett antal lokalvägar runt och igenom med nivåer mellan 65-70dBA ekvivalent. Stora delar av centrum har nivåer mellan 60 47

48 och 65. Utifrån det är det förvånansvärt att en stor yta mitt på Baggestorg ligger inom intervallen 50-55dBA. Förklaringen ligger troligtvis i att byggnaderna som omsluter torget skyddar och att vägen norr om är en låghastighetsgata. Riktvärdet för dygnsekvivalentnivå utomhus vid fasad är 55 dba för trafikbuller. Buller situationen i Gråbo centrum ekvivalenta ljudnivåer beräknade för 2008 Gråbo centrum är inte utsatt för bullerkällor av samma storlek som Floda och Lerum. Följaktligen får vi bullerkällor som dba ekvivalent. Buller situationen i Floda centrum ekvivalenta ljudnivåer beräknade för 2010 I Floda centrum är huvud källan för buller Västra Stambanan. Men även trafiken på Brovägen tillför ganska höga nivåer och i viss mån den på Stationsvägen. På en gata kan konstateras så låga nivåer som 45-50dBA ekvivalent. 48

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning av indikatorer Mål 1. Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna 8 livssituationen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor augusti 2010 RAPPORT MILJÖKONTORET Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor Stefan Haupt Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45

Läs mer

SORTERING BLAND MÄTETAL

SORTERING BLAND MÄTETAL UTBILDNING JOBB SORTERING BLAND MÄTETAL BOSTÄDER INKOMST MILJÖ OECD SÄKERHET Breddat mått på hållbar regional LIVSTILLFRED- STÄLLELSE MEDBORGAR ENGANGEMANG BALANS I LIVET HÄLSA KAPITALANSATS 1 JOBB - Sysselsättningsgrad

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvarig för planen Förskolechefen Vår vision På förskolan

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Checklista FÖR VAL AV MÅLOMRÅDEN OCH BESTÄMNINGSFAKTORER/INDIKATORER VID HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING (HKB)

Checklista FÖR VAL AV MÅLOMRÅDEN OCH BESTÄMNINGSFAKTORER/INDIKATORER VID HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING (HKB) Checklista FÖR VAL AV MÅLOMRÅDEN OCH BESTÄMNINGSFAKTORER/INDIKATORER VID HÄLSOKONSEKVENSBEDÖMNING (HKB) Checklistan bygger på de bestämningsfaktorer för hälsa som tagits fram inom folkhälsopolitikens elva

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Bakgrund Folkhälsosiffror Medellivslängd Ohälsotal unga kvinnor Befolkning efter utbildningsnivå Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer