Miljö- och riskfaktorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljö- och riskfaktorer"

Transkript

1 Miljö- och riskfaktorer tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun SAMRÅDSHANDLING December 2012

2 Vårt diarienummer KS-204/ Omlsagsbild - Agroetanol på Händelö Foto: Björn Almgren, Norrköpings kommun Bilder: Andersekstrom, Flickr - angela7dreams, Flickr - arbyreed, Flickr - atomaticjeep, Flickr - Björn Almgren - Chasing Blue Sky Photography - dirkjankraan, Flickr - DsGray16, Flickr - egevad, Flickr - Eva Weibull Winter - Flavio Takemoto - Fredrik Schlyter - gorbould, Flickr - Gustaf Lidberg - Gustav Lindh - Ida Mangsbo -Ida Linga Flanagan - jdreng, Flickr - Jennifer Jangert - Jeppe Gustavsson - Johan Apelgren - kristofergustafsson, Flickr - Magnus Gullstrand - Magnus Nilzén - nifwseirff, Flickr - Norrköping Airport - Norrköping Vatten AB - Ola Axman - Rachel Kramer, Flickr Robert Källgren - Soil science, Flickr - Stock.xchng - Thomas Nicander Layout: Jennifer Jangert, Norrköpings kommun 2

3 Innehåll Läsanvisning... 4 Sammanfattning... 4 Översiktsplanens upprättande... 5 Avsnitt 1 Inledning och bakgrund... 6 TEMATISKT TILLÄGG FÖR MILJÖ- OCH RISKFAKTORER... 6 Allmänt...6 Syfte och avgränsning...6 Lagstiftning och övergripande inriktning...7 ÖVERSIKTSPLANERING I NORRKÖPINGS KOMMUN... 8 Planens status och planprocessen...9 Miljöbedömning...9 Genomförande...9 Avsnitt 2 Förutsättningar och inriktningar...10 ALLMÄNT OM MILJÖ- OCH RISKFAKTORER ALLMÄNT OM BULLER TRAFIKBULLER INDUSTRIBULLER SKJUTBANEBULLER MOTORSPORTSBULLER BULLER OCH LJUSSTÖRNINGAR FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET LUFTFÖRORENINGAR RADON FÖRORENADE OMRÅDEN ÖVERSVÄMNINGAR SKRED, RAS OCH EROSION FARLIGA VERKSAMHETER SKYDDSAVSTÅND DJUR FARLIGT GODS FLYGVERKSAMHET ELEKTROMAGNETISKA FÄLT VATTENSKYDDSOMRÅDEN OCH VATTENTÄKTER Avsnitt 3 Konsekvenser..79 Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen Kartor...81 Bilagor...94 Källor

4 Läsanvisning Samrådshandlingen är indelad i tre avsnitt. I det första ges en orientering om bland annat det tematiska tillägget för miljö- och riskfaktorer samt allmänt om översiktsplanering. Ett annat syfte med detta tillägg till översiktsplanen är att utgöra en kunskapssammanställning och en gemensam referensram för de 12 ämnesområdena som berör miljö- och riskfaktorer i Norrköpings kommun. Det andra avsnittet presenterar förutsättningar och förslag till inriktningar för miljö- och riskfaktorer i Norrköpings kommun. Inriktningarna utgörs av nationella riktlinjer, riktvärden och normer (i de gröna rutorna) samt av förslag till inriktningar som är Norrköpings kommuns egna ställningstaganden (i de orangea rutorna). Nationella riktlinjer och normer Förslag till inriktning I det tredje avsnittet ges en sammanfattande konsekvensbeskrivning av planen. Avslutningsvis finns kartor och bilagor som beskriver gällande normer och riktvärden. Sammanfattning Miljö- och riskfaktorer tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun tar upp 12 ämnesområden som berör miljö- och riskfaktorer i kommunen. För områdena föreslås en eller flera inriktningar som utgör kommunens ställningstagande till hur miljö- och riskfaktorerna ska hanteras. En övergripande utgångspunkt är att vetskapen om hur miljö- och riskfaktorerna bör hanteras leder till ett robustare samhälle, en långsiktigt hållbar utveckling och en än mer attraktiv kommun. Detta är inte minst viktigt med tanke på klimatförändringen. Syftet med inriktningarna är att vara vägledande för kommunen i arbetet med fysisk planering, tillsyns- och tillståndsärenden som exempelvis bygglov. Vid flera av inriktningarna möjliggörs undantag och det anges vilka villkor som gäller för att tillämpa dessa. Cyklist i Norrköpings hamn Foto: Jeppe Gustavsson. 4

5 Översiktsplanens upprättande Miljö- och riskfaktorer - tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun, har upprättats vid stadsbyggnadskontoret, fysisk planering i Norrköpings kommun. Magnus Gullstrand har varit ansvarig handläggare. Arbetet har skett i samverkan med en arbetsgrupp och i samråd med en styrgrupp. Arbetsgruppen: Magnus Gullstrand (fysisk planerare), stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Madeleine Karlsson (miljö- och hälsoskyddschef), bygg och miljökontoret, Norrköpings kommun Christina Rydh (miljöingenjör), Norrköping Vatten AB Jenny Iversjö (trafikplanerare), tekniska kontoret, Norrköpings kommun Maria Cucas (brandingenjör), Räddningstjänsten Östra Götaland Merja Willman (coordinator), kommunservice, Norrköpings kommun Anna Carlsson (bygglovingenjör), bygg och miljökontoret, Norrköpings kommun Jesper Strandberg (gis-ingenjör), stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Jenny Fredriksson, Sweco Architects AB Styrgruppen: Linda Apelgren (processansvarig översiktsplanering), stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Fredrik Wallin (processansvarig detaljplanering), stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Dag Johansson (stadsarkitekt), stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Ågelsjön Foto: Magnus Gullstrand. 5

6 Avsnitt 1 Inledning och bakgrund TEMATISKT TILLÄGG FÖR MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Allmänt Tillägget till översiktsplanen omfattar 12 ämnesområden med vardera ett eller flera förslag till inriktningar. Vid flera av ämnesområdena finns det undantag, det vill säga en metodik som anger hanteringen av ett ämnesområde då det av olika anledningar krävs att avsteg görs från inriktningarna. Beskrivningarna av ämnesområdena varierar i omfattning och detaljeringsnivå exempelvis har kapitlet om översvämningar en relativt hög detaljeringsnivå. Detta motiveras av ämnesområdets komplexitet samt ett internt önskemål från stadsbyggnadskontoret om att särskilt fokusera på detta ämnesområde. I översiktsplanen för Norrköpings kommun, Framtid Norrköping, översiktsplan utvecklingsplan för staden behandlas miljö- och riskfaktorer mycket översiktligt och på ett ofullständigt sätt. Med bakgrund av detta och att det i Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping från 2010 anges att ett tillägg till översiktsplanen för miljö- och riskfaktorer ska göras har Norrköpings kommun tagit fram ett sådant tillägg. Tillägget till översiktsplanen för miljö- och riskfaktorer utgör en del av Norrköpings kommuns tredelade översiktsplan (se vidare Översiktsplanering i Norrköpings kommun). Syfte och avgränsning Syftet med tillägget till översiktsplanen är att uppdatera kommunens viljeinriktning för specifika ämnesområden som berör hela kommunens yta. Tillägget till översiktsplanen framhåller möjligheterna och visar på ett positivt förhållningssätt till de miljö- och riskfaktorer som finns i kommunen. Vetskapen om dem och hur de bör hanteras kommer att bidra till ett robustare samhälle, en långsiktigt hållbar utveckling och en än mer attraktiv kommun. 6

7 De 12 ämnesområden som tillägget till översiktsplanen behandlar är följande: Buller Luftföroreningar Radon Förorenade områden Översvämningar Skred, ras och erosion Farliga verksamheter Skyddsavstånd djur Farligt gods Flygverksamhet Elektromagnetiska fält Vattenskyddsområden och vattentäkter Lagstiftning och övergripande inriktning Miljöbalken, plan- och bygglagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) och miljökvalitetsnormer lyfter alla på olika sätt upp vikten av att arbeta med olika miljö och riskfaktorer inom miljö- och samhällsplaneringen för att främja en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Den övergripande målsättningen med tillägget till översiktsplanen är att för de berörda ämnesområdena föreslå en inriktning som redovisar kommunens vilja samt utgöra en kunskapssammanställning och en gemensam referensram för de 12 ämnesområdena. Inriktningarna ska vara vägledande för kommunen i arbetet med fysisk planering, tillsyns- och tillståndsärenden. Den tidsmässiga avgränsningen eller planeringshorisonten för tillägget till översiktsplanen är till år För några av ämnesområdena görs utblickar längre fram i tiden, till exempel till år Jorden Illustration: Flavio Takemoto, 1 Orsaken till att den planeringshorisonten valts är att det i Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping siktar på år 2030 som det år då ambitionen att östgötaregionen ska omfatta invånare och sysselsatta ska ha förverkligats. Norrköpings hamn Foto: Jeppe Gustavsson. 7

8 Det centrala i nya plan- och bygglagen (PBL 2010:900) som trädde i kraft den 2 maj 2011 är bland annat att lagstiftningen säkerställer att klimat- och miljöhänsyn tas med i planeringsarbetet. Det gäller både minskad klimatpåverkan och klimatanpassning. Ur ett klimatanpassningsperspektiv är ämnesområdena Förorenade områden, Översvämningar, Skred, ras och erosion samt Vattenskyddsområden och vattentäkter särskilt viktiga. Orsaken är att de kan anses som mer direkt berörda av klimatförändringen och dess konsekvenser jämfört med övriga ämnesområden. Exempelvis kan omfattande nederbördsmängder och en framtida stigande havsnivå leda till en stigande grundvattennivå och därmed en ökad risk för utlakning av giftiga ämnen från förorenade områden som i sin tur kan påverka en vattentäkt negativt. Enligt nya PBL ska kommunerna i planeringen även ta hänsyn till miljökvalitetsmålen, regionala klimat- och energistrategier, länsplaner för transportinfrastruktur samt de transportpolitiska målen. Som en förutsättning för bygglov kan kommunen ställa krav på åtgärder som motverkar konsekvenserna av översvämningar och erosion, liksom markföroreningar och olyckor. De övergripande nationella miljömålen syftar till att främja människors hälsa och värna miljön. Därför är den övergripande inriktningen för detta tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun att miljö- och riskfaktorer i Norrköping inte ska skada invånarnas hälsa. Invånarna i kommunen ska exempelvis slippa utsättas för risker som översvämningar, ras, dålig luft- och vattenkvalitet, buller och elektromagnetisk strålning. Norrköpings kommuns ambition är att skapa en attraktiv kommun för dess invånare, företag, besökare och näringsliv. För att skapa en attraktivare kommun är beaktandet av miljö-, risk- och säkerhetsfrågor av stor vikt. Linköping och Norrköping är motorer och tillväxtcentra i en gemensam stadsregion. Det är därför extra viktigt att hänsyn tas till de speciella förhållanden som råder i en växande större stadsregion. För att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling är det viktigt att arbeta med olika miljö- och riskfaktorer på ett sätt som inte äventyrar människors hälsa och säkerhet och som samtidigt bidrar till en positiv utveckling av staden, tätorterna och landsbygden i kommunen. ÖVERSIKTSPLANERING I NORRKÖPINGS KOMMUN Översiktsplanering utgör kommunens strategiska planering av den fysiska miljön på lång sikt. Norrköping har en tredelad översiktsplan med ett flertal fördjupningar och tillägg under framtagande. Tillägg till översiktsplanen som den här för miljöoch riskfaktorer behandlar tematiska aspekter av översiktsplanering och parallellt med denna pågår arbete med framtagande av Tillägg till översiktsplanen för Vindkraft. Fördjupningar av översiktsplanen gäller för ett avgränsat geografisk område, vanligtvis en tätort. Foto: Ida Mangsbo, Sweco. Översiktsplanerna med tilläggen utgör tillsammans en helhet och gäller parallellt. Utgångspunkten är att den plan som mest detaljerat belyser en fråga ska användas till exempel i samband med detaljplaneläggning eller bygglovgivning. En aktualitetsprövning av kommunens översiktsplaner sker en gång varje politisk mandatperiod för att säkerställa planernas aktualitet. 8

9 Planens status och planprocessen Plan- och bygglagen (PBL) är den lag som reglerar översiktsplanens innehåll och planförfarande. En översiktsplan ska gå ut på samråd och ställas ut vilket innebär möjligheter för allmänheten och andra berörda att lämna synpunkter och påverka planen och dess innehåll. Utställningstiden ska vara minst 8 veckor. Tillägget till översiktsplanen för miljö- och riskfaktorer hanteras enligt kommunens styrmodell som infördes 2003 och reviderades Revideringen innebär att de politiska programmen ersatts med målområden, övergripande mål och lagstadgade planer. Tillägget till översiktsplanen är en plan enligt PBL. Enlig PBL är översiktsplanen, vilket även gäller för ett tillägg till översiktsplanen, inte juridisk bindande. De utgör däremot en vägledning och är ett viktigt planeringsunderlag för fortsatt planarbete och bygglovgivning. Samtliga översiktsplaner, fördjupningar och tillägg antas av kommunfullmäktige. Miljöbedömning Enligt miljöbalken (6 kap. 11 ) ska alla översiktsplaner miljöbedömas. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Genomförandet av alla översiktsplaner bedöms medföra en betydande miljöpåverkan enligt 4 i förordning (1998:90) om miljökonsekvensbeskrivningar. Med anledning av det ska en miljöbedömning göras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Detta gäller även för tillägg till översiktsplanen. MKB:n ska presentera vilka konsekvenser tillägget till översiktsplanen kan leda till. Miljökonsekvensbeskrivningen till tillägget till översiktsplanen för miljö- och riskfaktorer finns som en separat handling. I Avsnitt 3 Konsekvenser finns en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen. Genomförande Vid genomförandet av de föreslagna inriktningarna i tillägget till översiktsplanen för miljö- och riskfaktorer kan det ibland resultera i att åtgärder ska genomföras. Det är då viktigt att det anges i detaljplanens genomförandedel och i bygglovshandlingarna vem som ansvarar för att åtgärderna vidtas och vem som ska bekosta dem. Då åtgärdernas genomförande och verkan ska följas upp ska det också anges i planens genomförandedel och i bygglovshandlingarna. Eftersom alla åtgärder inte kan regleras genom bindande plan- eller bygglovsbestämmelser är civilrättsliga genomförandeavtal, som till exempelvis exploateringsavtal ett viktigt kompletterande instrument för att genomföra översiktsplanens intensioner. 9

10 Avsnitt 2 Förutsättningar och inriktningar ALLMÄNT OM MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Flergenerationsperspektiv Det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Det handlar om att kommande generationer ska kunna leva sina liv i rik natur, i en miljö som är fri från gifter och i ett samhälle med hållbar utveckling. Det betyder att alla viktiga miljöpolitiska åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år För klimatmålet gäller år Något som har stor betydelse för nuvarande och framtida miljö- och riskfaktorer och som påverkar oss, och än mer kommande generationer, är den pågående globala klimatförändringen med högre temperatur, förändrade nederbördsmängder, en stigande havsnivå och mer vanligt förekommande extrema vädersituationer. Klimatförändringen och nya utmaningar Klimatförändringen påverkar i princip alla samhällssektorer, vårt ekosystem, vår natur- och kulturmiljö och vår hälsa. Den medför även exempelvis konsekvenser för bebyggelse, infrastruktur, kvaliteten på vårt dricksvatten, den biologiska mångfalden och jord- och skogsbruk. De ökade påfrestningarna medför ett behov av att minska sårbarheten genom att anpassa samhällets olika sektorer till ett förändrat klimat. Några av de miljö- och riskfaktorer som tas upp i detta tillägg till översiktsplanen är buller, översvämningar, skredrisker, förorenade områden, skyddsavstånd till djur och farligt gods. Senare tids väderrelaterade händelser som översvämningar och skredrisker har tydliggjort behovet av åtgärder för att försöka minska klimatförändringen och dess konsekvenser. Utsläpp av föroreningar till luft, mark och vatten bidrar inte bara till klimatförändring, övergödning, försurning och skador på växter utan orsakar även skador på bebyggelse. Luftföroreningar bidrar också till sjukdomar hos människor och djur. Problem kring förorenade områden har uppmärksammats allt mer och det finns ett stort behov av ökad kunskap, speciellt vilka effekter föroreningarna har på människor och miljön. Buller särskilt trafikbuller (väg, tåg, och flyg) är ett annat växande folkhälsoproblem som kan orsaka både stress- och hjärtrelaterade sjukdomar. Naturgivna och människoskapade risker De miljö- och riskfaktorer som behandlas i tillägget till översiktsplanen kan delas in i två kategorier, naturgivna och skapade av människan. Till de naturgivna riskerna hör exempelvis översvämningar samt skred, ras och erosion. Med naturgivna innebär att de kan uppstå oberoende av människans aktiviteter. Beroende på hur människan väljer att hantera dessa risker kan konsekvenserna bli mer eller mindre omfattande. Flergenerationsperspektiv Foto: Fredrik Schlyter. Till de av människan skapade riskerna hör exempelvis transporter med farligt gods, elektromagnetiska fält och farliga verksamheter (Sevesoanläggningar). Denna riskkategori har människan generellt större möjligheter att hantera och riskminimera. 10

11 Figuren illusterar möjlig bebyggelseutveckling (gul-svarta hus) före och efter att verksamhetsutövaren vidtagit nödvändiga skyddsåtgärder (grön kvadrat) för att minimera omgivningspåverkan (blå heldragen - och streckad linje) från den aktuella verksamheten (röd stjärna). Figuren är framtagen av Eva Weibull Winter. Hanteringen kan till exempel ske genom att kommunen ställer krav på att vid nyetablering ska omgivningspåverkan vara så liten som möjligt för alla inte naturgivna risker. Det innebär att det är den som ger upphov till risken som är ansvarig för att se till att omgivningspåverkan blir så liten som möjligt. För att tydliggöra detta ytterligare innebär det att det är verksamhetsutövaren, som till exempel vill uppföra en ny transformatorstation eller en ny farlig verksamhet, som är skyldig att vidta nödvändiga förebyggande åtgärder så att omgivningspåverkan så långt som möjligt minimeras även vid en olycka. Syftet med detta förhållningssätt är att möjliggöra en allsidig hållbar utveckling integrerat med en bebyggelse- och stadsutveckling i kommunen. FÖRSLAG TILL INRIKTNING Miljö- och riskfaktorer ska hanteras så att miljön i så stor utsträckning som möjligt inte tar skada och att risken för att människor i Norrköpings kommun utsätts för skada eller olägenhet minimeras. Klimatförändringen och klimatanpassningsperspektivet ska beaktas vid myndighetsutövning inom samtliga 12 ämnesområden och då särskilt inom Förorenade områden, Översvämningar, Skred, ras och erosion samt Vattenskyddsområden och vattentäkter. Kommunen ska genom detaljplanering, bygglovgivning och andra tillståndsärenden se till att vid nyetablering av alla inte naturgivna risker ska omgivningspåverkan vara så liten som möjligt. Det innebär att det är den som ger upphov till risken som är ansvarig för att se till att genomföra förebyggande åtgärder så att omgivningspåverkan så långt som möjligt minimeras. 11

12 ALLMÄNT OM BULLER Buller är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem och är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Barn är särskilt känsliga för buller varför det är särskilt viktigt att åtgärda bullerstörningar och ta hänsyn där förskolor och skolor finns samt vid andra utemiljöer där barn vistas som till exempel lekplatser. Riksdagen fattade 1997 (i samband med behandlingen av propositionen 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter), beslut om att följande riktvärden normalt inte bör överskridas vid nybyggnation och större ombyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: BESKRIVNING AV RIKTVÄRDEN 30 dba ekvivalentnivå inomhus, 45 dba maximalnivå inomhus nattetid, 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. För utomhusnivån avsågs för flygbuller FBN 55 dba, där FBN står för flygbullernivå, det vill säga dygnsavvägd ekvivalentnivå. Vid ny- eller ombyggnad av järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller utomhus 55 dba ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dba ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. Riktvärdena är vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. I vissa fall kan avsteg medges vid bland annat förtätning av befintlig bebyggelse, se Boverkets Allmänna Råd 2008:1 i bilagan om buller. Boverkets byggregler innehåller också normer för högsta tillåtna bullernivåer, ljudisolering och efterklangstider. Normerna regleras i svensk standard SS Europeiska unionen (EU) behandlar omgivningsbuller som ett av de viktigaste miljöproblemen. Enligt EUdirektiv 2002/49/EG och förordning (2004:675) om omgivningsbuller ska kommuner med mer än invånare senast den 30 juni 2012 ha kartlagt omgivningsbuller och utarbetat strategiska bullerkartor som avser år Den strategiska bullerkartläggningen omfattar buller från vägtrafik, järnväg, spårväg, flygplatser och industriell verksamhet. Kommunerna ska också upprätta förslag till ett åtgärdsprogram och fastställa det senast den 18 juli Norrköpings kommun har under sommaren 2012 färdigställt bullerkartläggningen. (Kartorna finns publicerade på kommunens hemsida från den 31 juli 2012 under buller/bullerkartlaggning/). Nästa steg är att utifrån bullerkartläggningen ta fram ett åtgärdsprogram. Det arbetet påbörjades under hösten FAKTA OM BULLER Begrepp och enheter inom bullerområdet Buller Ljud som inte är önskat av mottagaren. Ekvivalentnivå Är en form av medelljudnivå under en given tidsperiod. Beräknas för dygn eller delar av dygn. Decibel, db Ett logaritmiskt mått som används för att beskriva ljudstyrka. Flygbuller- Ekvivalentnivå för dygn där kvälls- och dba Mått som är anpassat till det mänskliga örats känslighet. Vid mätningen filtrerar instrumentet inkommande ljud så att låga frekvenser dämpas i förhållande till de högre. nivå, (FBN) nattflygningar givits 5 respektive 10 db större tyngd än dagflygningar. Baseras på den genomsnittliga årstrafiken. Maximalnivå Den högsta ljudtoppen i ett buller som varierar med tiden. 12

13 NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER Kommunen ska genomföra en strategisk bullerkartläggning och ett åtgärdsprogram i enlighet med EU:s bullerdirektiv och förordning (2004:675) om omgivningsbuller. FÖRSLAG TILL INRIKTNING Kommunen ska sträva efter att samla bullrande verksamheter till några få områden. Kommunen ska ta hänsyn till att barn är särskilt känsliga för bullerstörning. TRAFIKBULLER Vägbuller Vägtrafikens bullernivåer är främst kopplad till motorljud i låga hastigheter samt däck och vägbana vid hastigheter över 50 kilometer per timme (km/h). Riktvärdet 55 dba kan vara svårt att uppnå i täta stadsmiljöer. Därför är det viktigt att arbeta med olika skyddsåtgärder i väg- och gaturummet och byggnadskonstruktionerna. Frågorna bör tas upp tidigt i plan- eller planeringsprocesser då det ofta är svårt, dyrt och ibland också omöjligt att åtgärda i efterhand. Vägtrafikbullret är kartlagt i Norrköpings stad och redovisat i en bullerberäkning från Kartläggningen används i arbetet med att ge bidrag för fasadåtgärder till fastighetsägare vars bostadsfastigheter utsätts för en dygnsekvivalent ljudnivå på 65 dba eller högre vid fasad. Spårburet buller Buller, vibrationer och stomljud från spårtrafikbuller finns beskrivet i olika utredningar i samband med utbyggnader av spårvägen i Norrköping. Trafikverket har utfört saneringsåtgärder vid byggnader för permanentboende utmed järnvägen (stambanan) som har lika med eller högre maximal ljudnivå än 85 dba utomhus. Ofta förekommer det svårbedömda bygglov- och planärenden nära järnvägen med höga bullernivåer. Flera bullerutredningar för järnväg finns vid till exempel Norsholm, Graversfors och Åby. Det förekommer också en del klagomål som är svåråtgärdade - till exempel utgör broljudet i Norsholm en olägenhet för närboende. I den befintliga miljön förekommer en hel del klagomål på buss- och spårtrafikbuller. Östra Promenaden Foto: Magnus Gullstrand. Norrköpings centralstation Foto: Björn Almgren. 13

14 Flygbuller På grund av verksamheten vid Norrköping flygplats (Kungsängens flygplats) är vissa delar av Norrköping utsatta för störningar från flygbuller. Norrköping flygplats ligger centralt öster om staden och är därmed lättillgänglig. Banan sträcker sig i öst-västlig riktning och en andel av starter och landningar sker över staden. I Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping lyfts vikten av Norrköping flygplats fram. Den ger tillsammans med Linköping City Airport regionen internationell tillgänglighet och är av största betydelse för såväl näringsliv och universitet som regionens invånare. Norrköping flygplats är miljöprövad och tillstånd finns för verksamheten från 1988 och ett överprövningsbeslut från regeringen trädde i kraft I tillståndshandlingarna finns bullerspridningen redovisad som ekvivalent- och maximal ljudnivå. Koncessionsnämndens beslut från 1988 överklagades till regeringen som fastställde nu gällande 12 villkor. Vilket även innebar en justering av villkor 4, som gäller från Villkor 4 innebär att flygbullernivåerna inte får överskrida de i koncessionsansökan angivna nivåerna för trafikfallet Uppföljningsberäkningar av flygbullret ska genomföras vart femte år och rapporteras till länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för flygplatsen. I flygbullerberäkningar, utfall 2010, framkommer att Norrköping flygplats ligger med god marginal inom tillståndsgiven flygbullernivå (FBN) och flygbullerkurva (se kartan ovan). Boverkets allmänna råd 2009:1 om lokalisering av bostäder i områden utsatta för flygbuller, Flygbuller i planeringen trädde i kraft den 1 februari Underlaget ska användas 14

15 vid planläggning för och byggande av bostäder. Enligt Boverkets uppdrag är ambitionen att ge möjligheter att skapa tätare, mer effektiva och moderna stadsmiljöer. Dessa stadsmiljöer kan minska samhällets klimatpåverkan och samtidigt skapa en god boendemiljö med så liten hälsopåverkan som möjligt. Enligt Boverkets allmänna råd får exempelvis den maximala flygbullernivån (FBN) 70 dba från flygbuller inte överskridas mer än 30 gånger per dag och/eller kväll samt inte överskridas mer än 3 gånger per årsmedelnatt (se vidare bilagan Boverkets allmänna råd om buller). Vid bedömning om lämplig begränsning av buller från flygverksamhet samt vid tillståndsprövning av en flygplats använder berörda myndigheter Naturvårdsverkets riktvärden för flygtrafik (NFS 2008:6), se flygbuller i bilagan om buller. Dessa riktvärden bygger på forskning och utredningar om hur människor upplever sig störda av flygbuller. Det finns en tydlig intressekonflikt mellan flygbuller och stadsutveckling. Flygplan Foto: Flickr Vox Efx. NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER Boverkets byggregler med avseende på buller gäller i Norrköpings kommun (se bilagan för förtydligande). Vid planering och bygglovprövning för nya bostäder och ny infrastruktur ska Boverkets byggregler uppfyllas genom byggnadens placering och utformning. Riksdagens generella riktvärden för trafikbuller i infrastrukturpropositionen 1996/97:53 gäller i Norrköpings kommun. FÖRSLAG TILL INRIKTNING I befintlig miljö ska kommunen verka för att förbättra boendemiljön så att buller från trafik inte är högre än 30 dba som ekvivalent ljudnivå och 45 dba som maximal ljudnivå inomhus. Undantag Vid avsteg från inriktningarna ovan se bilagan om Buller. Kommunen tillämpar sedan tidigare avsteg exempelvis kollektivtrafikstråk. 15

16 INDUSTRIBULLER Bullerstörningar från industrier uppträder främst kring äldre befintliga anläggningar där skyddsavstånden till angränsande bostäder varit otillräckliga från början och där skyddsåtgärder är kostsamma att genomföra. Vid nyetableringar av industrianläggningar kan problemen som regel förebyggas. Buller från industriverksamhet (till exempel sågverk och täktverksamhet) beräknas som ekvivalentnivå och maximalnivå. Industribuller finns kartlagt vid de större anläggningarna i Norrköpings kommun i samband med miljö- och tillståndsprövning av verksamheterna. Händelö är det område i Norrköpings kommun som har flest bullerstörande verksamheter. Boende i närliggande områden störs bland annat av fläktar men även från arbete med lastning och lossning från fartyg samt från andra verksamheter. Händelö är av Länsstyrelsen i Östergötland föreslaget som riksintresse för industriverksamhet. Förslaget går i linje med kommunens vilja. Om Händelö (och Södra Malmölandet och Skärblacka bruk som också är föreslagna som riksintressen) blir riksintresse ska området långsiktigt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada det värde som konstituerat riksintresset, det vill säga industriverksamhet. Detta innebär att vid en intressekonflikt får övriga intressen stå tillbaka. Norrköpings hamn är inte utpekat som ett riksintresse men väl en strategiskt viktig hamn ur ett nationellt perspektiv och på EU-nivå. NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER Naturvårdsverkets riktvärden (enligt bilagan) för externt industribuller ska tillämpas vid bedömning av ljud från bullrande verksamheter. 2 2 Revidering av Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller pågår. FÖRSLAG TILL INRIKTNING Vid tillämpningen av Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller och vid ålägganden att vidta bullerskyddande åtgärder eller vid övervägande av införande av restriktioner måste dessa åtgärder vägas mot skyddandet av riksintresset för industriverksamhet och den strategiskt viktiga hamnverksamheten. Kommunen ska eftersträva att samla bullrande industriverksamheter till några få områden. Lastning av fartyg i Pampushamnen på Händelö Foto: Ola Axman. 16

17 SKJUTBANEBULLER I Norrköpings kommun finns 11 skytteanläggningar av vissa har flera skjutbanor. Skytteanläggningar för mer än och högst skott per år är så kallade anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Dessa omfattas av tillsyn från bygg- och miljökontoret. NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER Naturvårdsverkets riktvärden (enligt bilagan) ska tillämpas vid bedömningen av buller från skjutbanor. Bullerutredningar för flera av skytteanläggningarna finns på kommunens bygg- och miljökontor. Det finns också mindre skjutbanor som inte är förprövningspliktiga, det vill säga mindre än skott per år. Skytteanläggningar för mer än skott per år är tillståndspliktiga och prövas av länsstyrelsen. Skjutbana Foto: Stock.xchng. 17

18 MOTORSPORTSBULLER Idag finns 10 motorsportsanläggningar i Norrköpings kommun. De är så kallade anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken och omfattas av tillsyn från bygg- och miljökontoret. Det finns bullerutredningar för flera av motorsportanläggningarna. NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER Naturvårdsverkets riktvärden (enligt bilagan) ska tillämpas vid bedömning av buller från motorsportsanläggningar. Rallybil Foto: Stock.xchng. Speedway, rally och hörselproppar Foto: Stock.xchng. Öronproppar Foto: Stock.xchng. 18

19 BULLER OCH LJUSSTÖRNINGAR FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET Verksamheter som orsakar buller, ljus, lukt och luftföroreningar medför ofta klagomål från närboende. Hit hör bland annat mindre industri- eller hobbyverksamheter och idrottsanläggningar. Klagomålen handlar bland annat om störande buller och ljussken från idrottsverksamheten. NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER Naturvårdsverkets riktvärden (enligt bilagan) för externt industribuller ska tillämpas vid bedömning av störningar från övrig verksamhet. FÖRSLAG TILL INRIKTNING Kommunen ska vid planläggning och bygglovgivning av för omgivningen störande verksamheter såsom mindre industri/ hantverk och idrottsanläggningar eller bostäder nära sådana anläggningar se till så att skyddsåtgärder vidtas så att olägenhet för människors hälsa inte uppstår. Gastuta Foto: Stock.xchng. Strålkastarbelysning vid Idrottsparken Foto: Johan Apelgren. 19

20 LUFTFÖRORENINGAR Det nationella miljömålet Frisk luft säger att Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. FAKTA OM MILJÖKVALITETSNORM Miljökvalitetsnorm (MKN) anger lagstadgade föroreningshalter som enligt miljöbalken inte får överskridas efter ett visst fastställt datum. Miljökvalitetsnormer ska iakttas vid planering och planläggning. I vissa fall kan det vara nödvändigt att upprätta åtgärdsprogram eller åtgärdsplaner för att klara en gällande miljökvalitetsnorm. I gatumiljö styrs partikelhalterna av en rad faktorer, såsom trafikmängd, trafiksammansättning, hastighet och körsätt, andel dubbdäck, friktionsmaterial, när gatorna sist städades, vägbanans fuktighet, vindhastighet, vindriktning och gaturummens utformning. Andra källor är exempelvis småskalig vedeldning, industri och naturligt damm. Exponering av inandningsbara partiklar kan orsaka dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar och i lungcancer. Andra effekter på människors hälsa är förändringar i lungfunktionen, ökat behov av akutbesök och medicinering hos astmatiker, ökade sjukhusintagningar bland barn och äldre med lungsjukdomar samt ökad sjukfrånvaro hos barn på förskolor och i skolor. Miljökvalitetsnormerna delas in i utvärderings-trösklar, en nedre och en övre. Även till dessa finns värden kopplade. Om dessa överskrids är kommunen skyldig att utföra åtgärder som till exempel beräkningar eller olika mätningar. Metoderna varierar beroende på vilket tröskelvärde som överskrids. Enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477) får dygnsmedelvärdet 50 mikrogram (μg) per kubikmeter (m 3 ) för PM10 överstigas högst 35 dygn under ett år. I Norrköping arbetar kommunen för att miljökvalitetsnormen ska klaras på alla gator och vägar. PM10 och hälsoeffekter PM10 kallas inandningsbara partiklar som är mindre än 10 mikrometer i diameter. PM10 kommer till allra största del från vägslitage (framförallt från dubbdäck), uppvirvlat vägdamm, bromsar och avgaser. Astmamedicin och skorsten med rök Foto: Stock.xchng. 20

21 Åtgärdsprogram för Norrköping I juni 2005 beslutade regeringen att ett åtgärdsprogram skulle tas fram för att miljökvalitetsnormen för partiklar skulle klaras i Norrköpings kommun. Detta efter att höga partikelhalter uppmätts på Östra Promenaden. Ett arbete med att ta fram förslag till åtgärder startades då. Att mäta luftkvalité med avseende på partikelhalt tar lång tid, därför beräknades istället partikelhalterna på Norrköpings gator. I kartläggningen framgick att luftföroreningshalterna även riskerade att överskridas på Kungsgatan och i Ingelstaområdet. Kommunens förslag till åtgärdsprogram blev klart i juni 2006 och fastställdes av länsstyrelsen den 30 oktober I åtgärdsprogrammet presenteras ett stort antal åtgärder som ska vidtas för att sänka partikelhalterna. I åtgärdsprogrammet redogörs även för vilka insatser som ska genomföras vid uppföljning av genomförda åtgärder. En del av uppföljningsarbetet består av att genomföra kontinuerliga mätningar av partiklar på ett antal platser i Norrköpings kommun. Idag är luftkvalitén relativt bra i Norrköping. Enstaka gaturum inom Norrköping riskerar att överskrida högsta tillåtna halt (enligt miljökvalitetsnormen). De åtgärder som har genomförts enligt åtgärdsprogrammet har haft en positiv effekt på partikelhalterna. På Östra Promenaden har antalet dygn då dygnsmedelvärdet 50 μg/m 3 överskridits minskat de senaste åren enligt nedanstående tabell. År Antal dygn Dammbindningsmedel och ny asfalt Från och med 2007 då åtgärder påbörjades har partikelhalterna minskat markant. År 2007 var det första året då miljökvalitetsnormen klarades. Anledningen till detta var främst att spridning av ett dammbindningsmedel, CMA (kalciummagnesiumacetat), påbörjades detta år. Av samma anledning klarades även miljökvalitetsnormen för Den främsta orsaken till att miljökvalitetsnormen klarades 2009 är den nya asfaltsbeläggningen som lades hösten Normen klarades även 2010 och 2011 även om en svag ökning då kunde konstateras. Spridning av CMA har inte genomförts sedan den nya beläggningen lades. Även på Kungsgatan har antalet dygn då dygnsmedelvärdet 50 μg/m 3 överskridits minskat de senaste åren. Antalet dygn med överskridanden per år redovisas i nedanstående tabell. År Antal dygn Miljökvalitetsnormen överskreds för både 2008 och År 2010 tangerades normen och 2011 hamnade antalet överskridna dygn klart under normen. Sedan 2009 har CMA spridits på Kungsgatan. Även tidigare vårrengöring och snabbare vårrengöring har genomförts. Slutsatsen har dock varit att dessa åtgärder inte är tillräckliga. Under hösten 2010 lades samma typ av beläggning som lagts på Östra Promenaden på Kungsgatan. I Ingelsta har mätningar genomförts under åren 2008 och Mätningarna har visat att miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet inte överskrids. Med anledning av detta har mätstationen flyttats till Packhusgatan. Bevakning av partikelhalterna på Ingelsta kommer framöver att ske med hjälp av trafikmätningar och beräkningar. 21

22 På Packhusgatan pågår mätningar från och med den 1 januari Under hösten 2010 lades samma typ av vägbeläggning som Östra Promenaden och Kungsgatan tidigare fick även på Packhusgatan. Resultatet blev att normen klarades både 2010 och 2011 med 28 respektive 27 överskridanden. Trädplantering En annan åtgärd som har betydelse för att minska partikelhalten i stadsluften är att plantera fler träd i staden. Trädplanteringar är särskilt angelägna i gatumiljöer som har höga partikelhalter. Enligt Boverkets skrift Låt staden grönska. Klimatanpassning genom grönstruktur från 2010 kan, tack vare träd, mängden partiklar i luften minska med upp till en fjärdedel. Särskilt effektiva att fånga upp partiklar är ett stort träd med en stor bladyta. Träd i städer och tätorter har, utöver att minska partikelhalten i luften, också många andra positiva egenskaper vilka genom klimatförändringen kommer att få en än större betydelse i framtiden. Beteendepåverkande åtgärd Kommunen arbetar med beteendepåverkande insatser, så kallade Mobility management, i processform. Arbetet med processen, som kallas Hållbart Resande i Norrköpings kommun, ingår i kommunens ordinarie verksamhet. Då blir beteendepåverkande insatser en naturlig del för att uppnå mål om hälsa, trafiksäkerhet, miljö, klimat och en mer attraktiv stad. Syftet med arbetet är att minska bilberoendet och få fler att gå, cykla och använda kollektivtrafiken. Östra Promenaden Foto: Magnus Gullstrand. 22

23 Övriga luftföroreningar Svaveldioxid Halterna av svaveldioxid är mycket låga i dagens Norrköping. Under 2000-talet har årsmedelhalterna legat mellan 1,1 3,1 µg/m 3 att jämföra med slutet av 1960-talet då halterna var µg/m 3 luft. Halterna kan dock komma att öka igen i takt med att miljöklassade diselbilar blir allt vanligare. Kvävedioxid Halten av kvävedioxid (NO2) i omgivningsluften ligger i Norrköping under de gränsvärden (miljökvalitetsnormer) som finns till skydd för människors hälsa. Under 2000-talet har årsmedelhalterna legat mellan 13,6-18,3 µg/m 3 att jämföra med början av 1980-talet då halterna var µg/m 3 luft. Trots att halterna kvävedioxid under de senaste 20 åren minskat med cirka 50 procent i omgivningsluften är halterna vid de mest trafikerade gatorna mycket höga och i närheten av otillåtna värden (miljökvalitetsnormer). Ozon Halterna av ozon i omgivningsluften är relativt höga i dagens Norrköping och visar inga tecken på att minska. Halten ozon i omgivningsluften ligger i Norrköping dock under de gränsvärden (miljökvalitetsnormer) som finns till skydd för människors hälsa. till stor del från bränslet i äldre bilar utan katalytisk avgasrening. Vid en kontinuerlig förnyelse av fordonsparken kommer bensenhalterna att sjunka. Bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly Dessa ämnen är relativt nya i sammanhang med miljökvalitetsnormer. Normen innebär att insamlade partiklar i form av PM10 analyseras på dess metall- och kolvätesinnehåll. Norrköping samarbetar med Arbetsoch miljömedicin i Linköping gällande insamling och analys av partiklar från de pågående mätningarna. Miljökvalitetsnormen ska klaras den 1 januari Lukt Lukt från verksamheter är ett annat luftmiljöproblem. Lindö bostadsområde, på den södra sidan av Lindökanalen har under de senaste åren visat sig vara den kanske mest störningskänsliga miljön på eller i anslutning till Händelö. Verksamhetsutövarna är dock medvetna om situationen och driver ett målmedvetet arbete i syfte att hitta lösningar på förekommande problem. Verksamhetsutövarna på bland annat Händelö har tillsatt luktpaneler för att övervaka insatser mot störande lukt i staden. Utsläpp som sker på Händelö kan vid vissa väderleksförhållanden även påverka stadens centrala delar. Händelö ligger dock nedströms staden om man ser till den förhärskande vindriktningen och den aktuella typen av störningar är därför relativt ovanliga. PM2,5 Miljökvalitetsnormen för PM2,5 blir ett skallkrav först 1 januari För PM2,5 finns det även nationella exponeringsgränser som kommer att gälla från den 1 januari 2015 samt den 1 januari Bensen Vid mätning med passiva provtagare de senaste åren har månadsmedelvärdet legat kring 2 μg/m 3 vilket tangerar den nedre utvärderingströskeln, det vill säga i närheten av den nedre gränsen för en acceptabel nivå. Bensen kommer Del av Slottshagens reningsverk i Norrköping Foto: Norrköping Vatten AB. 23

24 Etanolproduktionen samt hanteringen av avfall på Händelö kan under vissa omständigheter orsaka störningar i de östra delarna av den centrala staden. Vid något tillfälle har även starkt luktande petroleumprodukter, råolja, hanterats i Ramshällsanläggningen på Händelö vilket orsakat luktstörningar i stora delar av staden med koncentration till de norra och västra delarna. Luktstörningar förekommer även i närheten av djuranläggningar och vid spridning av gödsel och avloppsslam. På landsbygden samt vid tätortsnära jordbruk är det dock rimligt att närboende får tåla en viss luktstörning. Luktstörning kan även förekomma i närheten av reningsverk och pumpstationer. Skyddsavstånd till reningsverk och pumpstationer Skyddsavstånd till reningsverk och pumpstationer grundas på Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete, där de anges som riktvärden för skyddsavstånd vid anläggande av sådana verksamheter. Avståndet gäller i förhållande till bostäder, skolor, förskolor, handel, kontor och industriverksamheter. Om dessa verksamheter planeras inom avståndet ska samråd i ett tidigt skede ske med Norrköping Vatten AB. För Slottshagens reningsverk har också en vindros tagits fram. En vindros är ett slags diagram som visar den vanligaste även kallad förhärskande vindriktningen. Kartan nedan visar att den förhärskande vindriktningen är sydvästlig vilket innebär att eventuell lukt från reningsverket i huvudsak blåser bort från staden. Skyddsavstånd Slottshagens reningsverk Etablering av industrier och andra verksamheter närmare än 500 meter ska samrådas med Norrköping Vatten AB. Etablering av bostäder och offentliga verksamheter närmare än meter ska samrådas med Norrköping Vatten AB. Skyddsavstånd övriga reningsverk Skyddsavståndet till mindre reningsverk (< personekvivalenter - pe) är 300 meter och gäller för både bostäder, industrier och andra verksamheter. Skyddsavstånd pumpstationer Skyddsavståndet till pumpstationer är 50 meter och gäller för både bostäder, industrier och andra verksamheter. Vid etablering av verksamheter och eller bostäder närmare än 300 meter till övriga reningsverk och pumpstationer bör en riskanalys göras. Händelö, Eons kraftvärmeverk Foto: Björn Almgren. 24

25 Skyddsavstånd angående lukt från Slottshagens reningsverk. NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER Beslut om detaljplan, bygglov och områdesbestämmelser ska inte bidra till att miljökvalitetsnormerna i luftkvalitetsförordningen (2010:477) överskrids. FÖRSLAG TILL INRIKTNING Vid etablering av verksamheter närmare än 500 meter och bostäder närmare än 1000 meter från Slottshagens reningsverk ska samråd ske med Norrköping Vatten AB. Vid etablering av verksamheter och bostäder närmare än 300 meter till övriga reningsverk och pumpstationer bör en riskanalys göras. Samråd ska ske med Norrköping Vatten AB. Vid befintliga och nya gatumiljöer som har eller i en framtid kan riskera att få höga partikelhalter ska kommunen så långt som möjligt verka för att befintliga träd bevaras samt att nya träd planteras. Kommunen ska i syfte att minska luftföroreningarna fortsätta arbeta aktivt för att minska bilresandet och istället få människor i större utsträckning att gå, cykla och använda kollektivtrafik. 25

26 RADON Allmänt Radon är en färg- och luktlös radioaktiv gas. Den bildas när radioaktiva ämnen (som till exempel grundämnet radium) sönderfaller. Sönderfallsprodukten kallas radondöttrar och är radioaktiva metallatomer. Dessa fastnar på damm som vi andas in. Vid inandning kan den strålning som radondöttrarna utsöndrar ge upphov till cancer i lungor och luftvägar. Radon finns överallt i mark (berg, grus och jord), luft, vatten och byggnadsmaterial. Vi kan inte uppfatta radongasen med våra sinnen utan måste ta hjälp av instrument för att mäta radonhalten. Allmänt kan sägas att i områden med genomsläppliga jordar och där berggrunden består av alunskiffer eller radioaktiva graniter är bebyggelsen särskilt utsatt för markradon. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i bostäder 500 lungcancerfall per år i Sverige, vilket motsvarar ungefär 15 procent av alla lungcancerfall. Genom att sänka radonhalten i hus med radonvärden över 200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m 3 ) går det på sikt att undvika omkring 200 lungcancerfall om året. En åtgärd för att sänka höga radonhalter är genom en förbättrad ventilation. Riktvärden Världshälsoorganisationen WHO har kommit med nya rekommendationer om att länder bör införa riktvärden på 100 Bq/m 3. Radonets egenskaper har inte förändrats men kunskapen om vid vilken nivå som effekter kan ses har ökat. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten och Boverket gäller i Sverige fortfarande nivån 200 Bq/m 3 i bostäder. Höga halter av radon i bostadsluften är en allvarlig hälsorisk. Risken för lungcancer ökar för de personer som under en lång tid bor i bostäder med höga radonhalter. Risken är ännu större för de som är rökare. Klättrare vid Ågelsjön Foto: Gustav Lindh, Leon. 26

27 Radon i vatten Radon kan också finnas i vatten från djupborrade brunnar. En mycket stor del av hälsorisken med radon i vatten beror på att radonet övergår till inomhusluften och sedan andas in. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att radon som överförs från hushållsvatten till inomhusluft kan ge upphov till några tiotal av de 500 lungcancerfall som radon orsakar årligen i Sverige. För privata brunnar och mindre anläggningar som inte omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om radonhalt i dricksvatten ger Socialstyrelsen rådet att åtgärda radonhalten om den överstiger Bq/liter. Radon Gammamätare Foto: Björn Almgren. Norrköpings kommun Radon i marken Enligt Norrköping kommuns radonriskkartering från 1989 finns det inga radonhögriskområden i kommunen. Radonriskkarteringen är dock inte heltäckande eftersom den endast grundas på stickprovsundersökningar. Kommunens yta utgörs av normalrisk- respektive lågriskområden. De områden som kommunen vet att det finns förhöjda radonhalter i, men som inte är klassade som högriskområden är Krokek, Norsholm, Skärkind, Smedby, Lindö, Östra Husby, Svärtinge och Jursla. Information till boende i dessa områden om att de bör mäta radon har gått ut. Mätdosa för radongas Foto: Magnus Nilzén, Linköpings kommun. FÖRSLAG TILL INRIKTNING Kommunen ska i samband med detaljplaneläggning eller bygglovprövning genomföra en radonriskbedömning. I områden med förhöjda radonhalter eller där det kan befaras att värdena är förhöjda ska radonriskbedömningen vara detaljerad. Om inte en radonriskbedömning genomförs ska radonsäkert byggande tillämpas. 27

28 FÖRORENADE OMRÅDEN FAKTA OM FÖRORENADE OMRÅDEN Med förorenade områden avses mark- och vattenområden samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att de kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (10 kap 1 Miljöbalken). Risk för förorening finns så fort någon form av miljöfarlig verksamhet har bedrivits på platsen, till exempel bensinstation, skrotverksamhet och verkstad. Med förorenade områden avses även nedlagda deponier. Med nedlagd deponi avses kommunalt eller privat drivet avfallsupplag som inte längre är i drift. Om en förorening upptäcks ska byggnads- och miljöskyddsnämnden genast underrättas oavsett om området tidigare ansetts förorenat eller inte. Efterbehandling av ett område är förbjudet utan att en anmälan, enligt 9 kap 6 miljöbalken samt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, lämnas till tillsynsmyndigheten. Norrköping har en omfattande och lång industrihistoria och ofta följer föroreningar i industrins spår. Det har lett till att det troligen finns markföroreningar inom de flesta gamla industrikvarter. Industriellt avloppsvatten har letts direkt till ytvattenrecipienter, vilket medfört att föroreningar bland annat har tillförts Motala ström. Under industriepoken växte staden snabbt och mark i stadens utkanter bebyggdes samtidigt som kunskapen om förorenad mark och dess risker var så gott som obefintlig. Det har lett till att gamla deponier som tidigare låg i stadens utkanter idag kan finnas inom stadens gränser. Det finns stor risk för att man vid schaktningar i staden har flyttat på förorenad mark. Förorenade massor kan ha använts som fyllnadsmassor eller deponerats i den dåvarande stadens utkanter. Massorna kan ha använts vid byggnationer både i den gamla staden och vid utvidgningen av staden. Det medför att föroreningar kan ha flyttats och idag kan finnas i områden där industriell verksamhet inte har bedrivits. Förorenat vatten Foto: Chasing Blue Sky Photography, Stock.xchng. 28

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Miljö- och riskfaktorer

Miljö- och riskfaktorer Miljö- och riskfaktorer 15 Övergripande mål Kommunen ska vara en förebild och genom planering och beslut verka för en fortsatt god livsmiljö och en god hälsa för invånarna i Danderyd. Riktlinjer Kommunen

Läs mer

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING 1(5) 2013-07-01 Rev 2013-11-26 VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING för detaljplan för del av Svedala 200:79 m.fl NorraTofta i Svedala Bakgrund I samband med detaljplan för förslag till ny bebyggelse på Norra Tofta

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10933 Kv. Urmakaren, Kumla Rapport 10933-13112200.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-11 k:\lime easy\dokument\10933\10933-13112200.doc

Läs mer

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Elvir Kovacic Trafikplanerare Stadsbyggnadskontor Malmö TRAFIKBULLER miljöstörning som berör flest människor i Sverige. ca 20-25 % av inneboende i flerbostadshus

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Åtgärdsprogram mot buller

Åtgärdsprogram mot buller Åtgärdsprogram mot buller Kortsiktiga åtgärder och långsiktig strategi Systematiskt åtgärdsarbete - ej gata för gata Beskriver dagens bullersituation med utblick mot framtiden Vidtagna åtgärder och pågående

Läs mer

Tanums-Gissleröd Anneberg

Tanums-Gissleröd Anneberg Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 5229-B / / Rolf Cedås Tanums-Gissleröd Kartläggning av vägbuller för bostad Till denna rapport hör karta över planområde 5229-1 samt bullerkartor

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby Uppdrag: 552771 Rapport: 552771 A Datum: 2010-03-16 Antal sidor: 6 Bilagor: 552771 A01 Gripsvall, Täby Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Täby kommun Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183

Läs mer

En god ljudmiljö i Örebro kommun

En god ljudmiljö i Örebro kommun En god ljudmiljö i Örebro kommun Örebro kommuns åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bullerseminarium 26 mars 2013 Tidplan 11 maj 2012: Kartläggningen presenterades

Läs mer

Buller och bostadsbyggande

Buller och bostadsbyggande Buller och bostadsbyggande 8 november 2013 Bullernätverket Stockholm Anders Lillienau Regeringens utredare Varför en utredning? Stor inflyttning till städer Gällande lagar inte tillräckligt samordnade

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun Rapport 2014:66, version1.0 Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Serie nr: 2014:66 Projektnr: 14100 Författare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Logistikcentrum Gläborg, Munkedals kommun - bullerutredning

Logistikcentrum Gläborg, Munkedals kommun - bullerutredning RAPPORT 1 (11) Handläggare Perry Ohlsson Tel +46 10 505 84 38 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09 perry.ohlsson@afconsult.com Datum 2012-08-21 Munkedals kommun 455 80 Munkedal Uppdragsnr 574831

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Rapport 10955-12082800.doc Antal sidor: 5 Bilagor: 2 Uppdragsansvarig Jönköping 2012-08-28 g:\kontakt\dokument\10955\10955-12082800.doc

Läs mer

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder Handläggare Hässel Johan Tel +400847 Mobil +4670184747 Fax +46 1 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (14) Datum 01-01- Härryda Kommun André Berggren Planenheten 4 80 Mölnlycke Uppdragsnr 69847

Läs mer

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft Utställningshandling Mars 2014 Inledning Det finns fyra bilagor som ingår Vindelns översiktsplan. Den här bilagan redovisar miljö- och riskfaktorer som ska beaktas i planeringen. Enligt plan- och bygglagens

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING Dnr: MBN 2009.2933 Detaljplan för Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 23 februari 2011

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

2010-02-11. Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30.

2010-02-11. Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30. Sammanträdesprotokoll 1(5) 2010-02-11 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 13.30. Beslutande Ledamöter Christer Hallberg (s) Lars-Uno Fast (s) Bengt-Åke

Läs mer

Ändring av detaljplan för Kv. TOLVAN (Expo-Huset) Pl 203

Ändring av detaljplan för Kv. TOLVAN (Expo-Huset) Pl 203 Antagen av TN 20XX-XX-XX Vunnit laga kraft 20XX-XX-XX Plannr 203 Dnr 261/12 Ändring av detaljplan för Kv. TOLVAN (Expo-Huset) Pl 203 ANTAGANDEHANDLING TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING FASTIGHETSFÖRTECKNING

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning

10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning Rapport 10458-10042600.doc Revidering 2 Antal sidor: 7 Bilagor: B01-06 Uppdragsansvarig Andreas Berg Jönköping

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning C:\Users\Claes\Documents\Ramböll\Ribby ängar\rapporter\ribby ängar 1-478, Trafikbullerutredning.docx AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Claes Pagoldh 2012-07-13 61291253042:1 Beställare:

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Bullerskyddsprogram och regler för bidrag till bullerdämpande åtgärder vid kommunens gator och vägar

Bullerskyddsprogram och regler för bidrag till bullerdämpande åtgärder vid kommunens gator och vägar Tjänsteutlåtande Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik Cederlund Datum 2015-04-27 Dnr KS 2015/0157-425 0 Öste rå k( Till Kommunfullmäktige Bullerskyddsprogram och regler för bidrag till bullerdämpande åtgärder

Läs mer

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Rapport 10734-11062200.doc Antal sidor: 7 Bilagor: 18 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2011-07-04

Läs mer

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala VÄGBULLERUTREDNING för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala Riktvärden Regeringen har i infrastrukturproposition 1996/97:53 angivit riktvärden och åtgärdsprogram för trafikbuller. De

Läs mer

Sturup Malmö Airport Inventering av bostadsfastigheter 2012-01-09

Sturup Malmö Airport Inventering av bostadsfastigheter 2012-01-09 1(7) Sturup Malmö Airport Inventering av bostadsfastigheter 2012-01-09 Sturup Malmö Airport - inventering av fastigheter för bulleråtgärder Uppdragsnummer: 230232 Uppdragsansvarig: Eva Sjödahl Handläggare

Läs mer

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp Uppdragsnr: 10168123 1 (8) PM 10168123.03 Denna PM har uppdaterats 2013-11-18 med nya data för trafik på Helsingborgsvägen samt järnvägen. Utöver detta har extra beräkningar utförts med lägre tåghastigheter

Läs mer

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Innehåll Riktvärden Utredningar Mätningar Kommande riktvärden 2014-11-28 www.tyrens.se 2 Trafikbuller

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka

Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Lura 2:3 & 2:7-2 Nacka Beräkning av buller från väg och flygtrafik Uppdragsnummer: 150510 Beställare: Sixten Jaskari Rapport: R150510-1 Datum: 2015-09-15 Antal sidor: 6 Handläggare: Rickard Hellqvist Granskare:

Läs mer

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET MULLSJÖ KOMMUN 132 Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET HUR SER DET UT? I kommunen finns en vårdcentral

Läs mer

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620 1(11) 2012-12-11 STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder R03 Rev 01 2013-04-05 Uppdragsnummer: 230620 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller 1(5) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Anna-Karin Ekström 010-452 22 14 2(5) 1 Förutsättningar

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden

HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag 2013-03-21. Miljönämnden 10 Information om projektet tillfälliga boenden... 16 11 Information om REACH projektet... 17 12 Svar på remiss, Begäran om upprättande av handlingsplan för att skydda de tysta områden i Habo och Mullsjö

Läs mer

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun 704840 RAPPORT A Author Johanna Åström Phone +46 10 505 46 19 Mobile +46706615021 E-mail johanna.astrom@afconsult.com Date 2015-06-17 Project ID 704840 Håbo Kommun Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Läs mer

Bullerutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen Trelleborgs kommun

Bullerutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen Trelleborgs kommun Bullerutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen Trelleborgs kommun ÅF, Hallenborgs Gata 4 20125 Malmö Sweden Tel +46 10 505 00 00, www.afconsult.com, VAT nr SE556120647401 705138_Rapport_Beddinge_21_3_35_2_QA

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor

Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor Bullernätverket Stockholms län - Ett nätverk för samverkan i bullerfrågor Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Centrum för Arbets- och Miljömedicin Stockholms läns landsting Samordningsgruppen Magnus

Läs mer

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan Handläggare Åsa Lindkvist RAPPORT A 1 (7) Datum 2011-03-10 Revision 1: 2011-06-09 Uppdragsnr 562099 Tel 010-5056041 Bilagor: A01-A06 Mobil 070-1845741 Kristofer Uddén Fax 010-5051183 Botkyrka kommun asa.lindkvist@afconsult.com

Läs mer

Radonprogram för Sjöbo kommun

Radonprogram för Sjöbo kommun Radonprogram för Sjöbo kommun INLEDNING Bakgrund Mot bakgrund av det nationella miljömålet God bebyggd miljö har ett antal regionala delmål och åtgärdsförslag tagits fram. Regionalt delmål nr 9 som tagits

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun

Sotenäs kommun Bullerutredning - detaljplan för ÖDEGÅRDEN 1:9 m. fl, Sotenäs kommun Handläggare Tel + (0) 0 Mobil + (0) 0 perry.ohlsson@afconsult.com RAPPORT () Datum -0- Uppdragsnr Kommunstyrelsen Mark- och exploatering 0 Kungshamn Rapport nr Detaljplan ÖDEGÅRDEN : m.fl. Uppdragsansvarig

Läs mer

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdrag: 31 05451 Rapport: 31 05451 C Datum: 2009-12-18 Antal sidor: 9 Bilagor: 31 05451/C01 - C04 Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdragsgivare: Maxera Bygg &

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 2 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel Strategi En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010 5.6 Avfallsupplag I kommunen finns inga upplag i drift. Avfallet transporteras till de regional upplagen i (Spillepengen) och (Albäck). 1992 genomförde Scandiaconsult en inventering av äldre avfallsupplag.

Läs mer

1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER

1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER 1 (16) PM 41.01 20 Rev C Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER I denna PM redovisas beräknade trafikbullernivåer utomhus baserat

Läs mer

Irsta-Lista 5:6, Västerås

Irsta-Lista 5:6, Västerås RAPPORT A 2012-04-10 1 (4) Handläggare Tel 010-505 60 51 Mobil 073-028 49 95 per.lindkvist@afconsult.com Datum 2012-04-10 Uppdragsnr 570232 Irsta-Lista 5:6, Västerås Trafikbullerutredning Uppdragsansvarig

Läs mer

Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda

Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Per Anders Olsson 2012-11-05 SBN/2009:1503 Antagandehandling Genomförandebeskrivning Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda inom stadsdelen Hagalund, upprättad

Läs mer

Detaljplan för kv Yrkesskolan Trafikbullerutredning

Detaljplan för kv Yrkesskolan Trafikbullerutredning Beställare: Botkyrka kommun Beställarens representant: Daniel Edvardsson Konsult: Uppdragsledare Handläggare buller Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Björn Wallgren Anna-Lena Frennborn Uppdragsnr:

Läs mer

Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde vid Mörby, Ekerö kommun, revidering med högst 7 000 flygrörelser per årsmedeldygn.

Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde vid Mörby, Ekerö kommun, revidering med högst 7 000 flygrörelser per årsmedeldygn. 1 (5) Handläggare: Bengt Simonsson, Antal sidor 5 Antal bilagor Beställare: Järntorget bostads AB gm Bengt Jansson Malmö 2014-02-21 rev. 2014-04-24 Bedömning av flygbuller Skå-Edeby flygplats för planområde

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332 1(12) 2012-04-11 KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03 Uppdragsnummer: 231332 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning Brita Lanfelt

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135 RAPPORT A 2 (7) Innehåll 1 BAKGRUND 2 2 BEDÖMNINGSGRUNDER 2 3 BERÄKNADE BULLERNIVÅER 3 4 KOMMENTARER 4 4.1 Högst 55 dba vid alla fasader 4 4.2 Nivå på uteplats 4 4.3 Nivå inomhus 4 5 TRAFIKUPPGIFTER 4

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) TILL DETALJPLAN FÖR SMÖRBOLLEN 53 I MALMÖ

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) TILL DETALJPLAN FÖR SMÖRBOLLEN 53 I MALMÖ JARNUNG KONSULT AB 2012-03-17 Carola Jarnung Rev 2012-09-11 Civilingenjör MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) TILL DETALJPLAN FÖR SMÖRBOLLEN 53 I MALMÖ Syfte med detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C:

Riktvärdena vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur är för ljudklass C: Bedömningsgrunder Riktvärden för buller Trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller (väg- och tågtrafik) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid

Läs mer

10589 Uddevalla kommun Åtgärdsprogram mot trafikbuller

10589 Uddevalla kommun Åtgärdsprogram mot trafikbuller Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10589 Uddevalla kommun Åtgärdsprogram mot trafikbuller Rapport 10589-12031300.doc Antal sidor: 10 Bilagor: Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2011-03-17

Läs mer

Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun

Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun memo03.docx 2012-03-28-14 PM 2014-09-22 Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun Bakgrund Sweco har på uppdrag av Hemsö Fastighets AB tagit fram en bullerutredning för fastigheten Vallbacken 24:3

Läs mer

UTSTÄLLNING. SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för fastigheten Tumskruven 1 i Mjölby, Mjölby kommun

UTSTÄLLNING. SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för fastigheten Tumskruven 1 i Mjölby, Mjölby kommun UTSTÄLLNING SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för fastigheten Tumskruven 1 i Mjölby, Mjölby kommun Upprättad av byggnadskontoret i juni 2009. HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Lantmäteriet Samråd har bedrivits genom

Läs mer

Planärendet har handlagts som enkelt planförfarande.

Planärendet har handlagts som enkelt planförfarande. Detaljplan för Söder 1:16 CENTRALSTATIONEN Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 1692/2014 Dnr planmodul: P 2014/40 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Planärendet har handlagts som enkelt planförfarande. Detaljplanen har varit

Läs mer

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kemisten 2 m.fl. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-12 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

11245 Kv Lektionen, Sollentuna Trafikbullerutredning

11245 Kv Lektionen, Sollentuna Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 24 Kv Lektionen, Sollentuna Rapport 24-13120.doc Antal sidor: Bilagor: Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-1 k:\lime easy\dokument\24\24-13120.doc Soundcon

Läs mer

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan 101495 2012-04-10 Bo Lindelöf Konsult WSP Samhällsbyggnad Bo Lindelöf 031-727 25 00 Innehåll 1 Bakgrund och förutsättningar...4 2 Förslag...9

Läs mer

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Veidekke Bostad AB Göran Axelsson Box 1503 172 29 Sundbyberg Datum Uppdragsnummer Bilagor 2011-10-06 11069 A01 A02 Rapport A Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport 11069

Läs mer

Östra Kongahälla, Kungälv. Trafikbullerutredning nya bostäder

Östra Kongahälla, Kungälv. Trafikbullerutredning nya bostäder Author Johan Hässel Phone +46 10 505 84 27 Mobile +46701847427 E-mail johan.hassel@afconsult.com Date 2015-10-19 Project ID 701045 Report ID 701045-rB-Rev 151019 Client Kungälvs kommun, Matilda Svenning

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Planbeskrivning GRANSKNINGSHANDLING. upprättad i september 2012

Planbeskrivning GRANSKNINGSHANDLING. upprättad i september 2012 Vår beteckning Dnr 2012/124 GRANSKNINGSHANDLING (Enkelt planförfarande) Detaljplan för del av kvarteret Sims inom centrumområdet i Borlänge kommun, Dalarnas län upprättad i september 2012 HANDLINGAR Planhandlingarna

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Bild: Mjölby kommun 26 augusti 2011 9 oktober 2012 Luftmätningen är utförd av miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun och miljökontoret i Norrköpings

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Sida 1 av 18 Miljömålsenkät 2012 Telefon Start datum 1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning

Läs mer

Detaljplan för del av Börringe 3:1 m fl, Södra Börringe gård, Svedala kommun, Skåne län

Detaljplan för del av Börringe 3:1 m fl, Södra Börringe gård, Svedala kommun, Skåne län 2013-08-05 Dnr: 11.189 Projektnummer: D7256 Detaljplan för del av Börringe 3:1 m fl, Södra Börringe gård, Svedala kommun, Skåne län GRANSKNINGSUTLÅTANDE GRANSKNING Enligt bygg- och miljönämndens beslut

Läs mer

Bullerutredning kv. Kronometern, Luleå

Bullerutredning kv. Kronometern, Luleå RAPPORT 582835-A 1 (8) Handläggare Jonas Aråker Tel +46 (0)10 505 85 16 Mobil +46 (0)73 184 11 17 Fax +46 920 148 58 Jonas.Araker@afconsult.com Datum 2013-03-07 Beställare MAF Arkitektkontor AB Storgatan

Läs mer