Miljö- och riskfaktorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljö- och riskfaktorer"

Transkript

1 Miljö- och riskfaktorer tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun SAMRÅDSHANDLING December 2012

2 Vårt diarienummer KS-204/ Omlsagsbild - Agroetanol på Händelö Foto: Björn Almgren, Norrköpings kommun Bilder: Andersekstrom, Flickr - angela7dreams, Flickr - arbyreed, Flickr - atomaticjeep, Flickr - Björn Almgren - Chasing Blue Sky Photography - dirkjankraan, Flickr - DsGray16, Flickr - egevad, Flickr - Eva Weibull Winter - Flavio Takemoto - Fredrik Schlyter - gorbould, Flickr - Gustaf Lidberg - Gustav Lindh - Ida Mangsbo -Ida Linga Flanagan - jdreng, Flickr - Jennifer Jangert - Jeppe Gustavsson - Johan Apelgren - kristofergustafsson, Flickr - Magnus Gullstrand - Magnus Nilzén - nifwseirff, Flickr - Norrköping Airport - Norrköping Vatten AB - Ola Axman - Rachel Kramer, Flickr Robert Källgren - Soil science, Flickr - Stock.xchng - Thomas Nicander Layout: Jennifer Jangert, Norrköpings kommun 2

3 Innehåll Läsanvisning... 4 Sammanfattning... 4 Översiktsplanens upprättande... 5 Avsnitt 1 Inledning och bakgrund... 6 TEMATISKT TILLÄGG FÖR MILJÖ- OCH RISKFAKTORER... 6 Allmänt...6 Syfte och avgränsning...6 Lagstiftning och övergripande inriktning...7 ÖVERSIKTSPLANERING I NORRKÖPINGS KOMMUN... 8 Planens status och planprocessen...9 Miljöbedömning...9 Genomförande...9 Avsnitt 2 Förutsättningar och inriktningar...10 ALLMÄNT OM MILJÖ- OCH RISKFAKTORER ALLMÄNT OM BULLER TRAFIKBULLER INDUSTRIBULLER SKJUTBANEBULLER MOTORSPORTSBULLER BULLER OCH LJUSSTÖRNINGAR FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET LUFTFÖRORENINGAR RADON FÖRORENADE OMRÅDEN ÖVERSVÄMNINGAR SKRED, RAS OCH EROSION FARLIGA VERKSAMHETER SKYDDSAVSTÅND DJUR FARLIGT GODS FLYGVERKSAMHET ELEKTROMAGNETISKA FÄLT VATTENSKYDDSOMRÅDEN OCH VATTENTÄKTER Avsnitt 3 Konsekvenser..79 Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen Kartor...81 Bilagor...94 Källor

4 Läsanvisning Samrådshandlingen är indelad i tre avsnitt. I det första ges en orientering om bland annat det tematiska tillägget för miljö- och riskfaktorer samt allmänt om översiktsplanering. Ett annat syfte med detta tillägg till översiktsplanen är att utgöra en kunskapssammanställning och en gemensam referensram för de 12 ämnesområdena som berör miljö- och riskfaktorer i Norrköpings kommun. Det andra avsnittet presenterar förutsättningar och förslag till inriktningar för miljö- och riskfaktorer i Norrköpings kommun. Inriktningarna utgörs av nationella riktlinjer, riktvärden och normer (i de gröna rutorna) samt av förslag till inriktningar som är Norrköpings kommuns egna ställningstaganden (i de orangea rutorna). Nationella riktlinjer och normer Förslag till inriktning I det tredje avsnittet ges en sammanfattande konsekvensbeskrivning av planen. Avslutningsvis finns kartor och bilagor som beskriver gällande normer och riktvärden. Sammanfattning Miljö- och riskfaktorer tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun tar upp 12 ämnesområden som berör miljö- och riskfaktorer i kommunen. För områdena föreslås en eller flera inriktningar som utgör kommunens ställningstagande till hur miljö- och riskfaktorerna ska hanteras. En övergripande utgångspunkt är att vetskapen om hur miljö- och riskfaktorerna bör hanteras leder till ett robustare samhälle, en långsiktigt hållbar utveckling och en än mer attraktiv kommun. Detta är inte minst viktigt med tanke på klimatförändringen. Syftet med inriktningarna är att vara vägledande för kommunen i arbetet med fysisk planering, tillsyns- och tillståndsärenden som exempelvis bygglov. Vid flera av inriktningarna möjliggörs undantag och det anges vilka villkor som gäller för att tillämpa dessa. Cyklist i Norrköpings hamn Foto: Jeppe Gustavsson. 4

5 Översiktsplanens upprättande Miljö- och riskfaktorer - tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun, har upprättats vid stadsbyggnadskontoret, fysisk planering i Norrköpings kommun. Magnus Gullstrand har varit ansvarig handläggare. Arbetet har skett i samverkan med en arbetsgrupp och i samråd med en styrgrupp. Arbetsgruppen: Magnus Gullstrand (fysisk planerare), stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Madeleine Karlsson (miljö- och hälsoskyddschef), bygg och miljökontoret, Norrköpings kommun Christina Rydh (miljöingenjör), Norrköping Vatten AB Jenny Iversjö (trafikplanerare), tekniska kontoret, Norrköpings kommun Maria Cucas (brandingenjör), Räddningstjänsten Östra Götaland Merja Willman (coordinator), kommunservice, Norrköpings kommun Anna Carlsson (bygglovingenjör), bygg och miljökontoret, Norrköpings kommun Jesper Strandberg (gis-ingenjör), stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Jenny Fredriksson, Sweco Architects AB Styrgruppen: Linda Apelgren (processansvarig översiktsplanering), stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Fredrik Wallin (processansvarig detaljplanering), stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Dag Johansson (stadsarkitekt), stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Ågelsjön Foto: Magnus Gullstrand. 5

6 Avsnitt 1 Inledning och bakgrund TEMATISKT TILLÄGG FÖR MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Allmänt Tillägget till översiktsplanen omfattar 12 ämnesområden med vardera ett eller flera förslag till inriktningar. Vid flera av ämnesområdena finns det undantag, det vill säga en metodik som anger hanteringen av ett ämnesområde då det av olika anledningar krävs att avsteg görs från inriktningarna. Beskrivningarna av ämnesområdena varierar i omfattning och detaljeringsnivå exempelvis har kapitlet om översvämningar en relativt hög detaljeringsnivå. Detta motiveras av ämnesområdets komplexitet samt ett internt önskemål från stadsbyggnadskontoret om att särskilt fokusera på detta ämnesområde. I översiktsplanen för Norrköpings kommun, Framtid Norrköping, översiktsplan utvecklingsplan för staden behandlas miljö- och riskfaktorer mycket översiktligt och på ett ofullständigt sätt. Med bakgrund av detta och att det i Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping från 2010 anges att ett tillägg till översiktsplanen för miljö- och riskfaktorer ska göras har Norrköpings kommun tagit fram ett sådant tillägg. Tillägget till översiktsplanen för miljö- och riskfaktorer utgör en del av Norrköpings kommuns tredelade översiktsplan (se vidare Översiktsplanering i Norrköpings kommun). Syfte och avgränsning Syftet med tillägget till översiktsplanen är att uppdatera kommunens viljeinriktning för specifika ämnesområden som berör hela kommunens yta. Tillägget till översiktsplanen framhåller möjligheterna och visar på ett positivt förhållningssätt till de miljö- och riskfaktorer som finns i kommunen. Vetskapen om dem och hur de bör hanteras kommer att bidra till ett robustare samhälle, en långsiktigt hållbar utveckling och en än mer attraktiv kommun. 6

7 De 12 ämnesområden som tillägget till översiktsplanen behandlar är följande: Buller Luftföroreningar Radon Förorenade områden Översvämningar Skred, ras och erosion Farliga verksamheter Skyddsavstånd djur Farligt gods Flygverksamhet Elektromagnetiska fält Vattenskyddsområden och vattentäkter Lagstiftning och övergripande inriktning Miljöbalken, plan- och bygglagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) och miljökvalitetsnormer lyfter alla på olika sätt upp vikten av att arbeta med olika miljö och riskfaktorer inom miljö- och samhällsplaneringen för att främja en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Den övergripande målsättningen med tillägget till översiktsplanen är att för de berörda ämnesområdena föreslå en inriktning som redovisar kommunens vilja samt utgöra en kunskapssammanställning och en gemensam referensram för de 12 ämnesområdena. Inriktningarna ska vara vägledande för kommunen i arbetet med fysisk planering, tillsyns- och tillståndsärenden. Den tidsmässiga avgränsningen eller planeringshorisonten för tillägget till översiktsplanen är till år För några av ämnesområdena görs utblickar längre fram i tiden, till exempel till år Jorden Illustration: Flavio Takemoto, 1 Orsaken till att den planeringshorisonten valts är att det i Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping siktar på år 2030 som det år då ambitionen att östgötaregionen ska omfatta invånare och sysselsatta ska ha förverkligats. Norrköpings hamn Foto: Jeppe Gustavsson. 7

8 Det centrala i nya plan- och bygglagen (PBL 2010:900) som trädde i kraft den 2 maj 2011 är bland annat att lagstiftningen säkerställer att klimat- och miljöhänsyn tas med i planeringsarbetet. Det gäller både minskad klimatpåverkan och klimatanpassning. Ur ett klimatanpassningsperspektiv är ämnesområdena Förorenade områden, Översvämningar, Skred, ras och erosion samt Vattenskyddsområden och vattentäkter särskilt viktiga. Orsaken är att de kan anses som mer direkt berörda av klimatförändringen och dess konsekvenser jämfört med övriga ämnesområden. Exempelvis kan omfattande nederbördsmängder och en framtida stigande havsnivå leda till en stigande grundvattennivå och därmed en ökad risk för utlakning av giftiga ämnen från förorenade områden som i sin tur kan påverka en vattentäkt negativt. Enligt nya PBL ska kommunerna i planeringen även ta hänsyn till miljökvalitetsmålen, regionala klimat- och energistrategier, länsplaner för transportinfrastruktur samt de transportpolitiska målen. Som en förutsättning för bygglov kan kommunen ställa krav på åtgärder som motverkar konsekvenserna av översvämningar och erosion, liksom markföroreningar och olyckor. De övergripande nationella miljömålen syftar till att främja människors hälsa och värna miljön. Därför är den övergripande inriktningen för detta tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun att miljö- och riskfaktorer i Norrköping inte ska skada invånarnas hälsa. Invånarna i kommunen ska exempelvis slippa utsättas för risker som översvämningar, ras, dålig luft- och vattenkvalitet, buller och elektromagnetisk strålning. Norrköpings kommuns ambition är att skapa en attraktiv kommun för dess invånare, företag, besökare och näringsliv. För att skapa en attraktivare kommun är beaktandet av miljö-, risk- och säkerhetsfrågor av stor vikt. Linköping och Norrköping är motorer och tillväxtcentra i en gemensam stadsregion. Det är därför extra viktigt att hänsyn tas till de speciella förhållanden som råder i en växande större stadsregion. För att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling är det viktigt att arbeta med olika miljö- och riskfaktorer på ett sätt som inte äventyrar människors hälsa och säkerhet och som samtidigt bidrar till en positiv utveckling av staden, tätorterna och landsbygden i kommunen. ÖVERSIKTSPLANERING I NORRKÖPINGS KOMMUN Översiktsplanering utgör kommunens strategiska planering av den fysiska miljön på lång sikt. Norrköping har en tredelad översiktsplan med ett flertal fördjupningar och tillägg under framtagande. Tillägg till översiktsplanen som den här för miljöoch riskfaktorer behandlar tematiska aspekter av översiktsplanering och parallellt med denna pågår arbete med framtagande av Tillägg till översiktsplanen för Vindkraft. Fördjupningar av översiktsplanen gäller för ett avgränsat geografisk område, vanligtvis en tätort. Foto: Ida Mangsbo, Sweco. Översiktsplanerna med tilläggen utgör tillsammans en helhet och gäller parallellt. Utgångspunkten är att den plan som mest detaljerat belyser en fråga ska användas till exempel i samband med detaljplaneläggning eller bygglovgivning. En aktualitetsprövning av kommunens översiktsplaner sker en gång varje politisk mandatperiod för att säkerställa planernas aktualitet. 8

9 Planens status och planprocessen Plan- och bygglagen (PBL) är den lag som reglerar översiktsplanens innehåll och planförfarande. En översiktsplan ska gå ut på samråd och ställas ut vilket innebär möjligheter för allmänheten och andra berörda att lämna synpunkter och påverka planen och dess innehåll. Utställningstiden ska vara minst 8 veckor. Tillägget till översiktsplanen för miljö- och riskfaktorer hanteras enligt kommunens styrmodell som infördes 2003 och reviderades Revideringen innebär att de politiska programmen ersatts med målområden, övergripande mål och lagstadgade planer. Tillägget till översiktsplanen är en plan enligt PBL. Enlig PBL är översiktsplanen, vilket även gäller för ett tillägg till översiktsplanen, inte juridisk bindande. De utgör däremot en vägledning och är ett viktigt planeringsunderlag för fortsatt planarbete och bygglovgivning. Samtliga översiktsplaner, fördjupningar och tillägg antas av kommunfullmäktige. Miljöbedömning Enligt miljöbalken (6 kap. 11 ) ska alla översiktsplaner miljöbedömas. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Genomförandet av alla översiktsplaner bedöms medföra en betydande miljöpåverkan enligt 4 i förordning (1998:90) om miljökonsekvensbeskrivningar. Med anledning av det ska en miljöbedömning göras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Detta gäller även för tillägg till översiktsplanen. MKB:n ska presentera vilka konsekvenser tillägget till översiktsplanen kan leda till. Miljökonsekvensbeskrivningen till tillägget till översiktsplanen för miljö- och riskfaktorer finns som en separat handling. I Avsnitt 3 Konsekvenser finns en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen. Genomförande Vid genomförandet av de föreslagna inriktningarna i tillägget till översiktsplanen för miljö- och riskfaktorer kan det ibland resultera i att åtgärder ska genomföras. Det är då viktigt att det anges i detaljplanens genomförandedel och i bygglovshandlingarna vem som ansvarar för att åtgärderna vidtas och vem som ska bekosta dem. Då åtgärdernas genomförande och verkan ska följas upp ska det också anges i planens genomförandedel och i bygglovshandlingarna. Eftersom alla åtgärder inte kan regleras genom bindande plan- eller bygglovsbestämmelser är civilrättsliga genomförandeavtal, som till exempelvis exploateringsavtal ett viktigt kompletterande instrument för att genomföra översiktsplanens intensioner. 9

10 Avsnitt 2 Förutsättningar och inriktningar ALLMÄNT OM MILJÖ- OCH RISKFAKTORER Flergenerationsperspektiv Det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Det handlar om att kommande generationer ska kunna leva sina liv i rik natur, i en miljö som är fri från gifter och i ett samhälle med hållbar utveckling. Det betyder att alla viktiga miljöpolitiska åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år För klimatmålet gäller år Något som har stor betydelse för nuvarande och framtida miljö- och riskfaktorer och som påverkar oss, och än mer kommande generationer, är den pågående globala klimatförändringen med högre temperatur, förändrade nederbördsmängder, en stigande havsnivå och mer vanligt förekommande extrema vädersituationer. Klimatförändringen och nya utmaningar Klimatförändringen påverkar i princip alla samhällssektorer, vårt ekosystem, vår natur- och kulturmiljö och vår hälsa. Den medför även exempelvis konsekvenser för bebyggelse, infrastruktur, kvaliteten på vårt dricksvatten, den biologiska mångfalden och jord- och skogsbruk. De ökade påfrestningarna medför ett behov av att minska sårbarheten genom att anpassa samhällets olika sektorer till ett förändrat klimat. Några av de miljö- och riskfaktorer som tas upp i detta tillägg till översiktsplanen är buller, översvämningar, skredrisker, förorenade områden, skyddsavstånd till djur och farligt gods. Senare tids väderrelaterade händelser som översvämningar och skredrisker har tydliggjort behovet av åtgärder för att försöka minska klimatförändringen och dess konsekvenser. Utsläpp av föroreningar till luft, mark och vatten bidrar inte bara till klimatförändring, övergödning, försurning och skador på växter utan orsakar även skador på bebyggelse. Luftföroreningar bidrar också till sjukdomar hos människor och djur. Problem kring förorenade områden har uppmärksammats allt mer och det finns ett stort behov av ökad kunskap, speciellt vilka effekter föroreningarna har på människor och miljön. Buller särskilt trafikbuller (väg, tåg, och flyg) är ett annat växande folkhälsoproblem som kan orsaka både stress- och hjärtrelaterade sjukdomar. Naturgivna och människoskapade risker De miljö- och riskfaktorer som behandlas i tillägget till översiktsplanen kan delas in i två kategorier, naturgivna och skapade av människan. Till de naturgivna riskerna hör exempelvis översvämningar samt skred, ras och erosion. Med naturgivna innebär att de kan uppstå oberoende av människans aktiviteter. Beroende på hur människan väljer att hantera dessa risker kan konsekvenserna bli mer eller mindre omfattande. Flergenerationsperspektiv Foto: Fredrik Schlyter. Till de av människan skapade riskerna hör exempelvis transporter med farligt gods, elektromagnetiska fält och farliga verksamheter (Sevesoanläggningar). Denna riskkategori har människan generellt större möjligheter att hantera och riskminimera. 10

11 Figuren illusterar möjlig bebyggelseutveckling (gul-svarta hus) före och efter att verksamhetsutövaren vidtagit nödvändiga skyddsåtgärder (grön kvadrat) för att minimera omgivningspåverkan (blå heldragen - och streckad linje) från den aktuella verksamheten (röd stjärna). Figuren är framtagen av Eva Weibull Winter. Hanteringen kan till exempel ske genom att kommunen ställer krav på att vid nyetablering ska omgivningspåverkan vara så liten som möjligt för alla inte naturgivna risker. Det innebär att det är den som ger upphov till risken som är ansvarig för att se till att omgivningspåverkan blir så liten som möjligt. För att tydliggöra detta ytterligare innebär det att det är verksamhetsutövaren, som till exempel vill uppföra en ny transformatorstation eller en ny farlig verksamhet, som är skyldig att vidta nödvändiga förebyggande åtgärder så att omgivningspåverkan så långt som möjligt minimeras även vid en olycka. Syftet med detta förhållningssätt är att möjliggöra en allsidig hållbar utveckling integrerat med en bebyggelse- och stadsutveckling i kommunen. FÖRSLAG TILL INRIKTNING Miljö- och riskfaktorer ska hanteras så att miljön i så stor utsträckning som möjligt inte tar skada och att risken för att människor i Norrköpings kommun utsätts för skada eller olägenhet minimeras. Klimatförändringen och klimatanpassningsperspektivet ska beaktas vid myndighetsutövning inom samtliga 12 ämnesområden och då särskilt inom Förorenade områden, Översvämningar, Skred, ras och erosion samt Vattenskyddsområden och vattentäkter. Kommunen ska genom detaljplanering, bygglovgivning och andra tillståndsärenden se till att vid nyetablering av alla inte naturgivna risker ska omgivningspåverkan vara så liten som möjligt. Det innebär att det är den som ger upphov till risken som är ansvarig för att se till att genomföra förebyggande åtgärder så att omgivningspåverkan så långt som möjligt minimeras. 11

12 ALLMÄNT OM BULLER Buller är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem och är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Barn är särskilt känsliga för buller varför det är särskilt viktigt att åtgärda bullerstörningar och ta hänsyn där förskolor och skolor finns samt vid andra utemiljöer där barn vistas som till exempel lekplatser. Riksdagen fattade 1997 (i samband med behandlingen av propositionen 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter), beslut om att följande riktvärden normalt inte bör överskridas vid nybyggnation och större ombyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: BESKRIVNING AV RIKTVÄRDEN 30 dba ekvivalentnivå inomhus, 45 dba maximalnivå inomhus nattetid, 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. För utomhusnivån avsågs för flygbuller FBN 55 dba, där FBN står för flygbullernivå, det vill säga dygnsavvägd ekvivalentnivå. Vid ny- eller ombyggnad av järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller utomhus 55 dba ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dba ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. Riktvärdena är vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. I vissa fall kan avsteg medges vid bland annat förtätning av befintlig bebyggelse, se Boverkets Allmänna Råd 2008:1 i bilagan om buller. Boverkets byggregler innehåller också normer för högsta tillåtna bullernivåer, ljudisolering och efterklangstider. Normerna regleras i svensk standard SS Europeiska unionen (EU) behandlar omgivningsbuller som ett av de viktigaste miljöproblemen. Enligt EUdirektiv 2002/49/EG och förordning (2004:675) om omgivningsbuller ska kommuner med mer än invånare senast den 30 juni 2012 ha kartlagt omgivningsbuller och utarbetat strategiska bullerkartor som avser år Den strategiska bullerkartläggningen omfattar buller från vägtrafik, järnväg, spårväg, flygplatser och industriell verksamhet. Kommunerna ska också upprätta förslag till ett åtgärdsprogram och fastställa det senast den 18 juli Norrköpings kommun har under sommaren 2012 färdigställt bullerkartläggningen. (Kartorna finns publicerade på kommunens hemsida från den 31 juli 2012 under buller/bullerkartlaggning/). Nästa steg är att utifrån bullerkartläggningen ta fram ett åtgärdsprogram. Det arbetet påbörjades under hösten FAKTA OM BULLER Begrepp och enheter inom bullerområdet Buller Ljud som inte är önskat av mottagaren. Ekvivalentnivå Är en form av medelljudnivå under en given tidsperiod. Beräknas för dygn eller delar av dygn. Decibel, db Ett logaritmiskt mått som används för att beskriva ljudstyrka. Flygbuller- Ekvivalentnivå för dygn där kvälls- och dba Mått som är anpassat till det mänskliga örats känslighet. Vid mätningen filtrerar instrumentet inkommande ljud så att låga frekvenser dämpas i förhållande till de högre. nivå, (FBN) nattflygningar givits 5 respektive 10 db större tyngd än dagflygningar. Baseras på den genomsnittliga årstrafiken. Maximalnivå Den högsta ljudtoppen i ett buller som varierar med tiden. 12

13 NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER Kommunen ska genomföra en strategisk bullerkartläggning och ett åtgärdsprogram i enlighet med EU:s bullerdirektiv och förordning (2004:675) om omgivningsbuller. FÖRSLAG TILL INRIKTNING Kommunen ska sträva efter att samla bullrande verksamheter till några få områden. Kommunen ska ta hänsyn till att barn är särskilt känsliga för bullerstörning. TRAFIKBULLER Vägbuller Vägtrafikens bullernivåer är främst kopplad till motorljud i låga hastigheter samt däck och vägbana vid hastigheter över 50 kilometer per timme (km/h). Riktvärdet 55 dba kan vara svårt att uppnå i täta stadsmiljöer. Därför är det viktigt att arbeta med olika skyddsåtgärder i väg- och gaturummet och byggnadskonstruktionerna. Frågorna bör tas upp tidigt i plan- eller planeringsprocesser då det ofta är svårt, dyrt och ibland också omöjligt att åtgärda i efterhand. Vägtrafikbullret är kartlagt i Norrköpings stad och redovisat i en bullerberäkning från Kartläggningen används i arbetet med att ge bidrag för fasadåtgärder till fastighetsägare vars bostadsfastigheter utsätts för en dygnsekvivalent ljudnivå på 65 dba eller högre vid fasad. Spårburet buller Buller, vibrationer och stomljud från spårtrafikbuller finns beskrivet i olika utredningar i samband med utbyggnader av spårvägen i Norrköping. Trafikverket har utfört saneringsåtgärder vid byggnader för permanentboende utmed järnvägen (stambanan) som har lika med eller högre maximal ljudnivå än 85 dba utomhus. Ofta förekommer det svårbedömda bygglov- och planärenden nära järnvägen med höga bullernivåer. Flera bullerutredningar för järnväg finns vid till exempel Norsholm, Graversfors och Åby. Det förekommer också en del klagomål som är svåråtgärdade - till exempel utgör broljudet i Norsholm en olägenhet för närboende. I den befintliga miljön förekommer en hel del klagomål på buss- och spårtrafikbuller. Östra Promenaden Foto: Magnus Gullstrand. Norrköpings centralstation Foto: Björn Almgren. 13

14 Flygbuller På grund av verksamheten vid Norrköping flygplats (Kungsängens flygplats) är vissa delar av Norrköping utsatta för störningar från flygbuller. Norrköping flygplats ligger centralt öster om staden och är därmed lättillgänglig. Banan sträcker sig i öst-västlig riktning och en andel av starter och landningar sker över staden. I Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping lyfts vikten av Norrköping flygplats fram. Den ger tillsammans med Linköping City Airport regionen internationell tillgänglighet och är av största betydelse för såväl näringsliv och universitet som regionens invånare. Norrköping flygplats är miljöprövad och tillstånd finns för verksamheten från 1988 och ett överprövningsbeslut från regeringen trädde i kraft I tillståndshandlingarna finns bullerspridningen redovisad som ekvivalent- och maximal ljudnivå. Koncessionsnämndens beslut från 1988 överklagades till regeringen som fastställde nu gällande 12 villkor. Vilket även innebar en justering av villkor 4, som gäller från Villkor 4 innebär att flygbullernivåerna inte får överskrida de i koncessionsansökan angivna nivåerna för trafikfallet Uppföljningsberäkningar av flygbullret ska genomföras vart femte år och rapporteras till länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för flygplatsen. I flygbullerberäkningar, utfall 2010, framkommer att Norrköping flygplats ligger med god marginal inom tillståndsgiven flygbullernivå (FBN) och flygbullerkurva (se kartan ovan). Boverkets allmänna råd 2009:1 om lokalisering av bostäder i områden utsatta för flygbuller, Flygbuller i planeringen trädde i kraft den 1 februari Underlaget ska användas 14

15 vid planläggning för och byggande av bostäder. Enligt Boverkets uppdrag är ambitionen att ge möjligheter att skapa tätare, mer effektiva och moderna stadsmiljöer. Dessa stadsmiljöer kan minska samhällets klimatpåverkan och samtidigt skapa en god boendemiljö med så liten hälsopåverkan som möjligt. Enligt Boverkets allmänna råd får exempelvis den maximala flygbullernivån (FBN) 70 dba från flygbuller inte överskridas mer än 30 gånger per dag och/eller kväll samt inte överskridas mer än 3 gånger per årsmedelnatt (se vidare bilagan Boverkets allmänna råd om buller). Vid bedömning om lämplig begränsning av buller från flygverksamhet samt vid tillståndsprövning av en flygplats använder berörda myndigheter Naturvårdsverkets riktvärden för flygtrafik (NFS 2008:6), se flygbuller i bilagan om buller. Dessa riktvärden bygger på forskning och utredningar om hur människor upplever sig störda av flygbuller. Det finns en tydlig intressekonflikt mellan flygbuller och stadsutveckling. Flygplan Foto: Flickr Vox Efx. NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER Boverkets byggregler med avseende på buller gäller i Norrköpings kommun (se bilagan för förtydligande). Vid planering och bygglovprövning för nya bostäder och ny infrastruktur ska Boverkets byggregler uppfyllas genom byggnadens placering och utformning. Riksdagens generella riktvärden för trafikbuller i infrastrukturpropositionen 1996/97:53 gäller i Norrköpings kommun. FÖRSLAG TILL INRIKTNING I befintlig miljö ska kommunen verka för att förbättra boendemiljön så att buller från trafik inte är högre än 30 dba som ekvivalent ljudnivå och 45 dba som maximal ljudnivå inomhus. Undantag Vid avsteg från inriktningarna ovan se bilagan om Buller. Kommunen tillämpar sedan tidigare avsteg exempelvis kollektivtrafikstråk. 15

16 INDUSTRIBULLER Bullerstörningar från industrier uppträder främst kring äldre befintliga anläggningar där skyddsavstånden till angränsande bostäder varit otillräckliga från början och där skyddsåtgärder är kostsamma att genomföra. Vid nyetableringar av industrianläggningar kan problemen som regel förebyggas. Buller från industriverksamhet (till exempel sågverk och täktverksamhet) beräknas som ekvivalentnivå och maximalnivå. Industribuller finns kartlagt vid de större anläggningarna i Norrköpings kommun i samband med miljö- och tillståndsprövning av verksamheterna. Händelö är det område i Norrköpings kommun som har flest bullerstörande verksamheter. Boende i närliggande områden störs bland annat av fläktar men även från arbete med lastning och lossning från fartyg samt från andra verksamheter. Händelö är av Länsstyrelsen i Östergötland föreslaget som riksintresse för industriverksamhet. Förslaget går i linje med kommunens vilja. Om Händelö (och Södra Malmölandet och Skärblacka bruk som också är föreslagna som riksintressen) blir riksintresse ska området långsiktigt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada det värde som konstituerat riksintresset, det vill säga industriverksamhet. Detta innebär att vid en intressekonflikt får övriga intressen stå tillbaka. Norrköpings hamn är inte utpekat som ett riksintresse men väl en strategiskt viktig hamn ur ett nationellt perspektiv och på EU-nivå. NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER Naturvårdsverkets riktvärden (enligt bilagan) för externt industribuller ska tillämpas vid bedömning av ljud från bullrande verksamheter. 2 2 Revidering av Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller pågår. FÖRSLAG TILL INRIKTNING Vid tillämpningen av Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller och vid ålägganden att vidta bullerskyddande åtgärder eller vid övervägande av införande av restriktioner måste dessa åtgärder vägas mot skyddandet av riksintresset för industriverksamhet och den strategiskt viktiga hamnverksamheten. Kommunen ska eftersträva att samla bullrande industriverksamheter till några få områden. Lastning av fartyg i Pampushamnen på Händelö Foto: Ola Axman. 16

17 SKJUTBANEBULLER I Norrköpings kommun finns 11 skytteanläggningar av vissa har flera skjutbanor. Skytteanläggningar för mer än och högst skott per år är så kallade anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Dessa omfattas av tillsyn från bygg- och miljökontoret. NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER Naturvårdsverkets riktvärden (enligt bilagan) ska tillämpas vid bedömningen av buller från skjutbanor. Bullerutredningar för flera av skytteanläggningarna finns på kommunens bygg- och miljökontor. Det finns också mindre skjutbanor som inte är förprövningspliktiga, det vill säga mindre än skott per år. Skytteanläggningar för mer än skott per år är tillståndspliktiga och prövas av länsstyrelsen. Skjutbana Foto: Stock.xchng. 17

18 MOTORSPORTSBULLER Idag finns 10 motorsportsanläggningar i Norrköpings kommun. De är så kallade anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken och omfattas av tillsyn från bygg- och miljökontoret. Det finns bullerutredningar för flera av motorsportanläggningarna. NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER Naturvårdsverkets riktvärden (enligt bilagan) ska tillämpas vid bedömning av buller från motorsportsanläggningar. Rallybil Foto: Stock.xchng. Speedway, rally och hörselproppar Foto: Stock.xchng. Öronproppar Foto: Stock.xchng. 18

19 BULLER OCH LJUSSTÖRNINGAR FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET Verksamheter som orsakar buller, ljus, lukt och luftföroreningar medför ofta klagomål från närboende. Hit hör bland annat mindre industri- eller hobbyverksamheter och idrottsanläggningar. Klagomålen handlar bland annat om störande buller och ljussken från idrottsverksamheten. NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER Naturvårdsverkets riktvärden (enligt bilagan) för externt industribuller ska tillämpas vid bedömning av störningar från övrig verksamhet. FÖRSLAG TILL INRIKTNING Kommunen ska vid planläggning och bygglovgivning av för omgivningen störande verksamheter såsom mindre industri/ hantverk och idrottsanläggningar eller bostäder nära sådana anläggningar se till så att skyddsåtgärder vidtas så att olägenhet för människors hälsa inte uppstår. Gastuta Foto: Stock.xchng. Strålkastarbelysning vid Idrottsparken Foto: Johan Apelgren. 19

20 LUFTFÖRORENINGAR Det nationella miljömålet Frisk luft säger att Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. FAKTA OM MILJÖKVALITETSNORM Miljökvalitetsnorm (MKN) anger lagstadgade föroreningshalter som enligt miljöbalken inte får överskridas efter ett visst fastställt datum. Miljökvalitetsnormer ska iakttas vid planering och planläggning. I vissa fall kan det vara nödvändigt att upprätta åtgärdsprogram eller åtgärdsplaner för att klara en gällande miljökvalitetsnorm. I gatumiljö styrs partikelhalterna av en rad faktorer, såsom trafikmängd, trafiksammansättning, hastighet och körsätt, andel dubbdäck, friktionsmaterial, när gatorna sist städades, vägbanans fuktighet, vindhastighet, vindriktning och gaturummens utformning. Andra källor är exempelvis småskalig vedeldning, industri och naturligt damm. Exponering av inandningsbara partiklar kan orsaka dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar och i lungcancer. Andra effekter på människors hälsa är förändringar i lungfunktionen, ökat behov av akutbesök och medicinering hos astmatiker, ökade sjukhusintagningar bland barn och äldre med lungsjukdomar samt ökad sjukfrånvaro hos barn på förskolor och i skolor. Miljökvalitetsnormerna delas in i utvärderings-trösklar, en nedre och en övre. Även till dessa finns värden kopplade. Om dessa överskrids är kommunen skyldig att utföra åtgärder som till exempel beräkningar eller olika mätningar. Metoderna varierar beroende på vilket tröskelvärde som överskrids. Enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477) får dygnsmedelvärdet 50 mikrogram (μg) per kubikmeter (m 3 ) för PM10 överstigas högst 35 dygn under ett år. I Norrköping arbetar kommunen för att miljökvalitetsnormen ska klaras på alla gator och vägar. PM10 och hälsoeffekter PM10 kallas inandningsbara partiklar som är mindre än 10 mikrometer i diameter. PM10 kommer till allra största del från vägslitage (framförallt från dubbdäck), uppvirvlat vägdamm, bromsar och avgaser. Astmamedicin och skorsten med rök Foto: Stock.xchng. 20

21 Åtgärdsprogram för Norrköping I juni 2005 beslutade regeringen att ett åtgärdsprogram skulle tas fram för att miljökvalitetsnormen för partiklar skulle klaras i Norrköpings kommun. Detta efter att höga partikelhalter uppmätts på Östra Promenaden. Ett arbete med att ta fram förslag till åtgärder startades då. Att mäta luftkvalité med avseende på partikelhalt tar lång tid, därför beräknades istället partikelhalterna på Norrköpings gator. I kartläggningen framgick att luftföroreningshalterna även riskerade att överskridas på Kungsgatan och i Ingelstaområdet. Kommunens förslag till åtgärdsprogram blev klart i juni 2006 och fastställdes av länsstyrelsen den 30 oktober I åtgärdsprogrammet presenteras ett stort antal åtgärder som ska vidtas för att sänka partikelhalterna. I åtgärdsprogrammet redogörs även för vilka insatser som ska genomföras vid uppföljning av genomförda åtgärder. En del av uppföljningsarbetet består av att genomföra kontinuerliga mätningar av partiklar på ett antal platser i Norrköpings kommun. Idag är luftkvalitén relativt bra i Norrköping. Enstaka gaturum inom Norrköping riskerar att överskrida högsta tillåtna halt (enligt miljökvalitetsnormen). De åtgärder som har genomförts enligt åtgärdsprogrammet har haft en positiv effekt på partikelhalterna. På Östra Promenaden har antalet dygn då dygnsmedelvärdet 50 μg/m 3 överskridits minskat de senaste åren enligt nedanstående tabell. År Antal dygn Dammbindningsmedel och ny asfalt Från och med 2007 då åtgärder påbörjades har partikelhalterna minskat markant. År 2007 var det första året då miljökvalitetsnormen klarades. Anledningen till detta var främst att spridning av ett dammbindningsmedel, CMA (kalciummagnesiumacetat), påbörjades detta år. Av samma anledning klarades även miljökvalitetsnormen för Den främsta orsaken till att miljökvalitetsnormen klarades 2009 är den nya asfaltsbeläggningen som lades hösten Normen klarades även 2010 och 2011 även om en svag ökning då kunde konstateras. Spridning av CMA har inte genomförts sedan den nya beläggningen lades. Även på Kungsgatan har antalet dygn då dygnsmedelvärdet 50 μg/m 3 överskridits minskat de senaste åren. Antalet dygn med överskridanden per år redovisas i nedanstående tabell. År Antal dygn Miljökvalitetsnormen överskreds för både 2008 och År 2010 tangerades normen och 2011 hamnade antalet överskridna dygn klart under normen. Sedan 2009 har CMA spridits på Kungsgatan. Även tidigare vårrengöring och snabbare vårrengöring har genomförts. Slutsatsen har dock varit att dessa åtgärder inte är tillräckliga. Under hösten 2010 lades samma typ av beläggning som lagts på Östra Promenaden på Kungsgatan. I Ingelsta har mätningar genomförts under åren 2008 och Mätningarna har visat att miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet inte överskrids. Med anledning av detta har mätstationen flyttats till Packhusgatan. Bevakning av partikelhalterna på Ingelsta kommer framöver att ske med hjälp av trafikmätningar och beräkningar. 21

22 På Packhusgatan pågår mätningar från och med den 1 januari Under hösten 2010 lades samma typ av vägbeläggning som Östra Promenaden och Kungsgatan tidigare fick även på Packhusgatan. Resultatet blev att normen klarades både 2010 och 2011 med 28 respektive 27 överskridanden. Trädplantering En annan åtgärd som har betydelse för att minska partikelhalten i stadsluften är att plantera fler träd i staden. Trädplanteringar är särskilt angelägna i gatumiljöer som har höga partikelhalter. Enligt Boverkets skrift Låt staden grönska. Klimatanpassning genom grönstruktur från 2010 kan, tack vare träd, mängden partiklar i luften minska med upp till en fjärdedel. Särskilt effektiva att fånga upp partiklar är ett stort träd med en stor bladyta. Träd i städer och tätorter har, utöver att minska partikelhalten i luften, också många andra positiva egenskaper vilka genom klimatförändringen kommer att få en än större betydelse i framtiden. Beteendepåverkande åtgärd Kommunen arbetar med beteendepåverkande insatser, så kallade Mobility management, i processform. Arbetet med processen, som kallas Hållbart Resande i Norrköpings kommun, ingår i kommunens ordinarie verksamhet. Då blir beteendepåverkande insatser en naturlig del för att uppnå mål om hälsa, trafiksäkerhet, miljö, klimat och en mer attraktiv stad. Syftet med arbetet är att minska bilberoendet och få fler att gå, cykla och använda kollektivtrafiken. Östra Promenaden Foto: Magnus Gullstrand. 22

23 Övriga luftföroreningar Svaveldioxid Halterna av svaveldioxid är mycket låga i dagens Norrköping. Under 2000-talet har årsmedelhalterna legat mellan 1,1 3,1 µg/m 3 att jämföra med slutet av 1960-talet då halterna var µg/m 3 luft. Halterna kan dock komma att öka igen i takt med att miljöklassade diselbilar blir allt vanligare. Kvävedioxid Halten av kvävedioxid (NO2) i omgivningsluften ligger i Norrköping under de gränsvärden (miljökvalitetsnormer) som finns till skydd för människors hälsa. Under 2000-talet har årsmedelhalterna legat mellan 13,6-18,3 µg/m 3 att jämföra med början av 1980-talet då halterna var µg/m 3 luft. Trots att halterna kvävedioxid under de senaste 20 åren minskat med cirka 50 procent i omgivningsluften är halterna vid de mest trafikerade gatorna mycket höga och i närheten av otillåtna värden (miljökvalitetsnormer). Ozon Halterna av ozon i omgivningsluften är relativt höga i dagens Norrköping och visar inga tecken på att minska. Halten ozon i omgivningsluften ligger i Norrköping dock under de gränsvärden (miljökvalitetsnormer) som finns till skydd för människors hälsa. till stor del från bränslet i äldre bilar utan katalytisk avgasrening. Vid en kontinuerlig förnyelse av fordonsparken kommer bensenhalterna att sjunka. Bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly Dessa ämnen är relativt nya i sammanhang med miljökvalitetsnormer. Normen innebär att insamlade partiklar i form av PM10 analyseras på dess metall- och kolvätesinnehåll. Norrköping samarbetar med Arbetsoch miljömedicin i Linköping gällande insamling och analys av partiklar från de pågående mätningarna. Miljökvalitetsnormen ska klaras den 1 januari Lukt Lukt från verksamheter är ett annat luftmiljöproblem. Lindö bostadsområde, på den södra sidan av Lindökanalen har under de senaste åren visat sig vara den kanske mest störningskänsliga miljön på eller i anslutning till Händelö. Verksamhetsutövarna är dock medvetna om situationen och driver ett målmedvetet arbete i syfte att hitta lösningar på förekommande problem. Verksamhetsutövarna på bland annat Händelö har tillsatt luktpaneler för att övervaka insatser mot störande lukt i staden. Utsläpp som sker på Händelö kan vid vissa väderleksförhållanden även påverka stadens centrala delar. Händelö ligger dock nedströms staden om man ser till den förhärskande vindriktningen och den aktuella typen av störningar är därför relativt ovanliga. PM2,5 Miljökvalitetsnormen för PM2,5 blir ett skallkrav först 1 januari För PM2,5 finns det även nationella exponeringsgränser som kommer att gälla från den 1 januari 2015 samt den 1 januari Bensen Vid mätning med passiva provtagare de senaste åren har månadsmedelvärdet legat kring 2 μg/m 3 vilket tangerar den nedre utvärderingströskeln, det vill säga i närheten av den nedre gränsen för en acceptabel nivå. Bensen kommer Del av Slottshagens reningsverk i Norrköping Foto: Norrköping Vatten AB. 23

24 Etanolproduktionen samt hanteringen av avfall på Händelö kan under vissa omständigheter orsaka störningar i de östra delarna av den centrala staden. Vid något tillfälle har även starkt luktande petroleumprodukter, råolja, hanterats i Ramshällsanläggningen på Händelö vilket orsakat luktstörningar i stora delar av staden med koncentration till de norra och västra delarna. Luktstörningar förekommer även i närheten av djuranläggningar och vid spridning av gödsel och avloppsslam. På landsbygden samt vid tätortsnära jordbruk är det dock rimligt att närboende får tåla en viss luktstörning. Luktstörning kan även förekomma i närheten av reningsverk och pumpstationer. Skyddsavstånd till reningsverk och pumpstationer Skyddsavstånd till reningsverk och pumpstationer grundas på Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete, där de anges som riktvärden för skyddsavstånd vid anläggande av sådana verksamheter. Avståndet gäller i förhållande till bostäder, skolor, förskolor, handel, kontor och industriverksamheter. Om dessa verksamheter planeras inom avståndet ska samråd i ett tidigt skede ske med Norrköping Vatten AB. För Slottshagens reningsverk har också en vindros tagits fram. En vindros är ett slags diagram som visar den vanligaste även kallad förhärskande vindriktningen. Kartan nedan visar att den förhärskande vindriktningen är sydvästlig vilket innebär att eventuell lukt från reningsverket i huvudsak blåser bort från staden. Skyddsavstånd Slottshagens reningsverk Etablering av industrier och andra verksamheter närmare än 500 meter ska samrådas med Norrköping Vatten AB. Etablering av bostäder och offentliga verksamheter närmare än meter ska samrådas med Norrköping Vatten AB. Skyddsavstånd övriga reningsverk Skyddsavståndet till mindre reningsverk (< personekvivalenter - pe) är 300 meter och gäller för både bostäder, industrier och andra verksamheter. Skyddsavstånd pumpstationer Skyddsavståndet till pumpstationer är 50 meter och gäller för både bostäder, industrier och andra verksamheter. Vid etablering av verksamheter och eller bostäder närmare än 300 meter till övriga reningsverk och pumpstationer bör en riskanalys göras. Händelö, Eons kraftvärmeverk Foto: Björn Almgren. 24

25 Skyddsavstånd angående lukt från Slottshagens reningsverk. NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER Beslut om detaljplan, bygglov och områdesbestämmelser ska inte bidra till att miljökvalitetsnormerna i luftkvalitetsförordningen (2010:477) överskrids. FÖRSLAG TILL INRIKTNING Vid etablering av verksamheter närmare än 500 meter och bostäder närmare än 1000 meter från Slottshagens reningsverk ska samråd ske med Norrköping Vatten AB. Vid etablering av verksamheter och bostäder närmare än 300 meter till övriga reningsverk och pumpstationer bör en riskanalys göras. Samråd ska ske med Norrköping Vatten AB. Vid befintliga och nya gatumiljöer som har eller i en framtid kan riskera att få höga partikelhalter ska kommunen så långt som möjligt verka för att befintliga träd bevaras samt att nya träd planteras. Kommunen ska i syfte att minska luftföroreningarna fortsätta arbeta aktivt för att minska bilresandet och istället få människor i större utsträckning att gå, cykla och använda kollektivtrafik. 25

26 RADON Allmänt Radon är en färg- och luktlös radioaktiv gas. Den bildas när radioaktiva ämnen (som till exempel grundämnet radium) sönderfaller. Sönderfallsprodukten kallas radondöttrar och är radioaktiva metallatomer. Dessa fastnar på damm som vi andas in. Vid inandning kan den strålning som radondöttrarna utsöndrar ge upphov till cancer i lungor och luftvägar. Radon finns överallt i mark (berg, grus och jord), luft, vatten och byggnadsmaterial. Vi kan inte uppfatta radongasen med våra sinnen utan måste ta hjälp av instrument för att mäta radonhalten. Allmänt kan sägas att i områden med genomsläppliga jordar och där berggrunden består av alunskiffer eller radioaktiva graniter är bebyggelsen särskilt utsatt för markradon. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i bostäder 500 lungcancerfall per år i Sverige, vilket motsvarar ungefär 15 procent av alla lungcancerfall. Genom att sänka radonhalten i hus med radonvärden över 200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m 3 ) går det på sikt att undvika omkring 200 lungcancerfall om året. En åtgärd för att sänka höga radonhalter är genom en förbättrad ventilation. Riktvärden Världshälsoorganisationen WHO har kommit med nya rekommendationer om att länder bör införa riktvärden på 100 Bq/m 3. Radonets egenskaper har inte förändrats men kunskapen om vid vilken nivå som effekter kan ses har ökat. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten och Boverket gäller i Sverige fortfarande nivån 200 Bq/m 3 i bostäder. Höga halter av radon i bostadsluften är en allvarlig hälsorisk. Risken för lungcancer ökar för de personer som under en lång tid bor i bostäder med höga radonhalter. Risken är ännu större för de som är rökare. Klättrare vid Ågelsjön Foto: Gustav Lindh, Leon. 26

27 Radon i vatten Radon kan också finnas i vatten från djupborrade brunnar. En mycket stor del av hälsorisken med radon i vatten beror på att radonet övergår till inomhusluften och sedan andas in. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att radon som överförs från hushållsvatten till inomhusluft kan ge upphov till några tiotal av de 500 lungcancerfall som radon orsakar årligen i Sverige. För privata brunnar och mindre anläggningar som inte omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om radonhalt i dricksvatten ger Socialstyrelsen rådet att åtgärda radonhalten om den överstiger Bq/liter. Radon Gammamätare Foto: Björn Almgren. Norrköpings kommun Radon i marken Enligt Norrköping kommuns radonriskkartering från 1989 finns det inga radonhögriskområden i kommunen. Radonriskkarteringen är dock inte heltäckande eftersom den endast grundas på stickprovsundersökningar. Kommunens yta utgörs av normalrisk- respektive lågriskområden. De områden som kommunen vet att det finns förhöjda radonhalter i, men som inte är klassade som högriskområden är Krokek, Norsholm, Skärkind, Smedby, Lindö, Östra Husby, Svärtinge och Jursla. Information till boende i dessa områden om att de bör mäta radon har gått ut. Mätdosa för radongas Foto: Magnus Nilzén, Linköpings kommun. FÖRSLAG TILL INRIKTNING Kommunen ska i samband med detaljplaneläggning eller bygglovprövning genomföra en radonriskbedömning. I områden med förhöjda radonhalter eller där det kan befaras att värdena är förhöjda ska radonriskbedömningen vara detaljerad. Om inte en radonriskbedömning genomförs ska radonsäkert byggande tillämpas. 27

28 FÖRORENADE OMRÅDEN FAKTA OM FÖRORENADE OMRÅDEN Med förorenade områden avses mark- och vattenområden samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att de kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (10 kap 1 Miljöbalken). Risk för förorening finns så fort någon form av miljöfarlig verksamhet har bedrivits på platsen, till exempel bensinstation, skrotverksamhet och verkstad. Med förorenade områden avses även nedlagda deponier. Med nedlagd deponi avses kommunalt eller privat drivet avfallsupplag som inte längre är i drift. Om en förorening upptäcks ska byggnads- och miljöskyddsnämnden genast underrättas oavsett om området tidigare ansetts förorenat eller inte. Efterbehandling av ett område är förbjudet utan att en anmälan, enligt 9 kap 6 miljöbalken samt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, lämnas till tillsynsmyndigheten. Norrköping har en omfattande och lång industrihistoria och ofta följer föroreningar i industrins spår. Det har lett till att det troligen finns markföroreningar inom de flesta gamla industrikvarter. Industriellt avloppsvatten har letts direkt till ytvattenrecipienter, vilket medfört att föroreningar bland annat har tillförts Motala ström. Under industriepoken växte staden snabbt och mark i stadens utkanter bebyggdes samtidigt som kunskapen om förorenad mark och dess risker var så gott som obefintlig. Det har lett till att gamla deponier som tidigare låg i stadens utkanter idag kan finnas inom stadens gränser. Det finns stor risk för att man vid schaktningar i staden har flyttat på förorenad mark. Förorenade massor kan ha använts som fyllnadsmassor eller deponerats i den dåvarande stadens utkanter. Massorna kan ha använts vid byggnationer både i den gamla staden och vid utvidgningen av staden. Det medför att föroreningar kan ha flyttats och idag kan finnas i områden där industriell verksamhet inte har bedrivits. Förorenat vatten Foto: Chasing Blue Sky Photography, Stock.xchng. 28

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Standardförfarande. 1(9) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan 1 för fastigheten Ramen 10. Med närområde inom Hageby i Norrköping

SAMRÅDSHANDLING. Standardförfarande. 1(9) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan 1 för fastigheten Ramen 10. Med närområde inom Hageby i Norrköping 1(9) Behovsbedömning SPN 2016/0043 214 tillhörande detaljplan 1 för fastigheten Ramen 10 Med närområde inom Hageby i Norrköping den 9 juni 2017 SAMRÅDSHANDLING Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

Detaljplan för Tyfter i Diseröd Kungälv. Bullerutredning

Detaljplan för Tyfter i Diseröd Kungälv. Bullerutredning Handläggare Ohlsson Perry Tel +46105058438 Mobil +46701847438 Fax +46105053009 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (7) Datum Kungälvs kommun Nämndhuset 442 81 Kungälv Uppdragsnr 577009 Detaljplan för

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2014-0331 Illustration: White arkitekter BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. SAMRÅDSHANDLING 1(7) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2010 Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq=

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq= Diarienummer 225/003.313-03 _ìääéêìíêéçåáåö^ååéä îtwnq OMMVJMUJNMIêÉîOMNMJMOJMU rqpqûiikfkd Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47

Läs mer

Miljööverdomstolen har anhållit om Naturvårdsverkets skriftliga yttrande i rubricerat mål.

Miljööverdomstolen har anhållit om Naturvårdsverkets skriftliga yttrande i rubricerat mål. 1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Kyriakos Zachariadis Tel: 08-698 1683 kyriakos.zachariadis @naturvardsverket.se YTTRANDE 2008-04-10 Dnr 544-2824-08 Rv SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Box

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

B E H O V S B E D Ö M N I N G

B E H O V S B E D Ö M N I N G 1(8) B E H O V S B E D Ö M N I N G tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 9 april

Läs mer

11727 Industrin 1 m fl (Wahlbecks), Linköping Trafikbullerutredning

11727 Industrin 1 m fl (Wahlbecks), Linköping Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 11727 Industrin 1 m fl (Wahlbecks), Linköping Rapport 11727-15100700.doc rev 1 Antal sidor: 8 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2015-11-09 k:\lime easy\dokument\11727\11727-15100700.doc

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92 SUNNE KOMMUN Värmlands län 2016-02-08 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad

Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad Miljönämndens arbetsutskott 2010 04 15 27 1 Dnr 2009 2276 Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad Bilagor: Krav på bullerplank vid Mariebergsvägen, 09 2276 Tekniska förvaltningens

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

Buller i planeringen Hur kan kommuner och länsstyrelse verka för en god bebyggd miljö?

Buller i planeringen Hur kan kommuner och länsstyrelse verka för en god bebyggd miljö? Buller i planeringen Hur kan kommuner och länsstyrelse verka för en god bebyggd miljö? Plan-, bygg och bostadsdagar i Norrbottens län 21-22 november 2012 Karin Kallioniemi plansamordnare Länsstyrelsen

Läs mer

Pågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier

Pågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier Pågående ändringar av reglerna för buller från trafik och industrier Kommunerna och miljön 16-17 april 2015 Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert SKL, kerstin.blom.bokliden@skl.se, tel: 08-452 78 60 Regelhierarki

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

BULLER Tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik samt flyg

BULLER Tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik samt flyg BULLER 1. 2. En ökad samordning av planoch bygglagen och miljöbalken En ändring i plan- och bygglagen som motsvarar miljöbalkens krav Tillsyn enligt miljöbalken som utgår från den bedömning som Tydligare

Läs mer

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola MILJÖFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Elisabet Aronsson 2016-08-10 018-727 43 26 Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 17 augusti 2016 Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola Remiss

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7 STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN Samrådsunderlag, oktober 2008 BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer Oktober 2008 SBK 2008:7 } Bakgrund De formella kraven på översiktsplanen när det gäller att beakta risken

Läs mer

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING 1(5) 2013-07-01 Rev 2013-11-26 VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING för detaljplan för del av Svedala 200:79 m.fl NorraTofta i Svedala Bakgrund I samband med detaljplan för förslag till ny bebyggelse på Norra Tofta

Läs mer

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10933 Kv. Urmakaren, Kumla Rapport 10933-13112200.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-11 k:\lime easy\dokument\10933\10933-13112200.doc

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014

Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 2014-08-29 1 (7) Miljöenhetens rapport Delrapport för projektet: Radon i flerbostadshus September 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och

Läs mer

REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER, S2014/5195/PBB

REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER, S2014/5195/PBB 2014-09-23 1 (5) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN

Läs mer

Detaljplan för Särö centrum, Västra området i Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning

Detaljplan för Särö centrum, Västra området i Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning Detaljplan för Särö centrum, Västra området i Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning 2015-06-05 n:\104\01\1040169\6 leverans\särö c västra området pm 2015-06- 05.docx 2 (9) Detaljplan för Särö centrum,

Läs mer

En god ljudmiljö i Örebro kommun

En god ljudmiljö i Örebro kommun En god ljudmiljö i Örebro kommun Örebro kommuns åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bullerseminarium 26 mars 2013 Tidplan 11 maj 2012: Kartläggningen presenterades

Läs mer

11478 Kärnekulla handelsområde, Habo Trafikbullerutredning

11478 Kärnekulla handelsområde, Habo Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri Kärnekulla handelsområde, Habo Rapport -14111400.doc Antal sidor: 7 Bilagor: 6 Uppdragsansvarig Jönköping 2014-11-28 k:\lime easy\dokument\\-14111400.doc Soundcon

Läs mer

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Elvir Kovacic Trafikplanerare Stadsbyggnadskontor Malmö TRAFIKBULLER miljöstörning som berör flest människor i Sverige. ca 20-25 % av inneboende i flerbostadshus

Läs mer

Miljö- och riskfaktorer

Miljö- och riskfaktorer Miljö- och riskfaktorer 15 Övergripande mål Kommunen ska vara en förebild och genom planering och beslut verka för en fortsatt god livsmiljö och en god hälsa för invånarna i Danderyd. Riktlinjer Kommunen

Läs mer

Detaljplan för del av Perstorp 20:3 m fl, Klockareskogsområdet Perstorps kommun, Skåne län SAMRÅD PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Perstorp 20:3 m fl, Klockareskogsområdet Perstorps kommun, Skåne län SAMRÅD PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av Perstorp 20:3 m fl, Klockareskogsområdet Perstorps kommun, Skåne län SAMRÅD PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta skala 1:1000 med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Vipan 21 och 25 inom centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheten Vipan 21 och 25 inom centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2014/01378 Datum: 2016-12-27 Handläggare: Peter Jönsson för fastigheten Vipan 21 och 25 inom centrala stan i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunledningskontoret 2010-12-20 Behovsbedömning/

Läs mer

För att kunna samexistera Hamn och Stad

För att kunna samexistera Hamn och Stad För att kunna samexistera Hamn och Stad H+ Fakta H+ Utveckling fram till år 2035 Yta: 100 hektar, 1 000 000 m 2 Antal lägenheter: 4 000-5 000 Antal boende: 11 000, 9 500 nya invånare Verksamhetsyta: 35

Läs mer

Tanums-Gissleröd Anneberg

Tanums-Gissleröd Anneberg Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 5229-B / / Rolf Cedås Tanums-Gissleröd Kartläggning av vägbuller för bostad Till denna rapport hör karta över planområde 5229-1 samt bullerkartor

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för

Bedömning av miljöpåverkan för Bedömning av för detaljplan HOGSTAD 13:1 m fl i Hogstad, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program

Läs mer

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande 1(8) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten Smedby 6:1

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande 1(8) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten Smedby 6:1 Behovsbedömning 1(8) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Smedby 6:1 (Smedby idrottsfält) inom Smedby i Norrköping den 15 september 2015 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2015-10-13, 211 Laga kraft:

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

REDOVISNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BOSTÄDER MED AVSEENDE PÅ BULLER INOM PROGRAMOMRÅDET FÅRABERGET

REDOVISNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BOSTÄDER MED AVSEENDE PÅ BULLER INOM PROGRAMOMRÅDET FÅRABERGET RAPPORT FALKÖPINGS KOMMUN Bullerutredning, UPPDRAGSNUMMER 1321446000 REDOVISNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BOSTÄDER MED AVSEENDE PÅ BULLER INOM PROGRAMOMRÅDET FÅRABERGET GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS Sweco Environment

Läs mer

Bostäder inom fastigheten Nordvik 1:54, Nordviksgärde Vägtrafikbullerutredning

Bostäder inom fastigheten Nordvik 1:54, Nordviksgärde Vägtrafikbullerutredning Bostäder inom fastigheten Nordvik 1:54, Nordviksgärde Beställare: Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Projektledare Konsult: Uppdragsledare Elisabet Börlin GF Konsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1 med närområde inom Berget i Norrköping. 1(9) Behovsbedömning

ANTAGANDEHANDLING. 1 med närområde inom Berget i Norrköping. 1(9) Behovsbedömning 1(9) Behovsbedömning 2016-04-01 SPN 20150073 214 SPN 2015/0073 214 tillhörande detaljplan för kvarteret Bommen (del av fastigheten Kopparhammaren 2) 1 med närområde inom Berget i Norrköping den 15 februari

Läs mer

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Rikshem AB Affärsutveckling Krister Karlsson PM 2014-05-09 Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften

Läs mer

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby Uppdrag: 552771 Rapport: 552771 A Datum: 2010-03-16 Antal sidor: 6 Bilagor: 552771 A01 Gripsvall, Täby Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Täby kommun Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183

Läs mer

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Rapport 10955-12082800.doc Antal sidor: 5 Bilagor: 2 Uppdragsansvarig Jönköping 2012-08-28 g:\kontakt\dokument\10955\10955-12082800.doc

Läs mer

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder Handläggare Hässel Johan Tel +400847 Mobil +4670184747 Fax +46 1 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (14) Datum 01-01- Härryda Kommun André Berggren Planenheten 4 80 Mölnlycke Uppdragsnr 69847

Läs mer

Behovsbedömning GRANSKNINGSHANDLING 1(8) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten Ljusfors 3:6

Behovsbedömning GRANSKNINGSHANDLING 1(8) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten Ljusfors 3:6 Behovsbedömning 1(8) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Ljusfors 3:6 inom Skärblacka i Norrköpings kommun den 1 mars 2016 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) 1 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11

Läs mer

Mätning partiklar (PM10) Östra Promenaden

Mätning partiklar (PM10) Östra Promenaden Mätning partiklar (PM10) Östra Promenaden 1 januari 31 december 2009 BMK Rapport Luft 2010:2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 2 Sammanfattning...2 3 Slutsatser...2 4 Inledning...3 4.1 Begreppsförklaring...

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) 2013 Kungsgatan. Rapportserie 2014:3

Mätning av partiklar (PM10) 2013 Kungsgatan. Rapportserie 2014:3 Mätning av partiklar (PM10) 2013 Kungsgatan Rapportserie 2014:3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund...1 2.1 Begreppsförklaring...2 2.2 Partiklar...2 2.2.1 Hälsoeffekter...3 3 Metod...3

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

Åtgärdsprogram mot buller

Åtgärdsprogram mot buller Åtgärdsprogram mot buller Kortsiktiga åtgärder och långsiktig strategi Systematiskt åtgärdsarbete - ej gata för gata Beskriver dagens bullersituation med utblick mot framtiden Vidtagna åtgärder och pågående

Läs mer

Kompletterande bullerberäkning för kvarteren Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3

Kompletterande bullerberäkning för kvarteren Garvaren 2 och 6 samt Långholmen 1 och 3 UPPDRAG Trafikanalys Västervik UPPDRAGSNUMMER 7000443 UPPDRAGSLEDARE Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV Mathieu Boué DATUM 2015-11-25 Kompletterande bullerberäkning för kvarteren Garvaren 2 och 6 samt Långholmen

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för ELDSBERGA 6:13 ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K Normalt förfarande, KS 2013/0280 Samhällsbyggnadskontoret 2015-02-03 Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

RAPPORT TR R01 Brakmarsvägen, Tyresö kommun Uppdatering av 2007 s bullerutredning

RAPPORT TR R01 Brakmarsvägen, Tyresö kommun Uppdatering av 2007 s bullerutredning RAPPORT TR10114426 R01, Tyresö kommun Uppdatering av 2007 s bullerutredning 2008-10-16 Upprättad av: Mahbod Nayeri Granskad av: Bengt Simonsson RAPPORT, Tyresö kommun Uppdatering av 2007 s bullerutredning

Läs mer

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Bullersituationen i Göteborg

Bullersituationen i Göteborg Bullersituationen i Göteborg Henrik Nystedt och Maria Holmes 15 november 2016 Innehåll Miljömål Åtgärdsprogram Planera för god ljudmiljö HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Nationellt miljömål God bebyggd

Läs mer

Bullerutredning för Tubberöd 1:201 m fl Tjörns kommun

Bullerutredning för Tubberöd 1:201 m fl Tjörns kommun Bullerutredning för Tubberöd 1:201 m fl Beställare: 471 80 SKÄRHAMN Beställarens representant: Frida Forsman Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Anders Axenborg Uppdragsnr: 103

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

11553 Sjöryd 1:20 i Mullsjö, Mullsjö kommun Trafikbullerutredning

11553 Sjöryd 1:20 i Mullsjö, Mullsjö kommun Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 11553 Sjöryd 1:20 i Mullsjö, Mullsjö kommun Rapport 11553-15030300.doc Antal sidor: 8 Bilagor: 01-05 Uppdragsansvarig Jönköping 2015-03-03 k:\lime easy\dokument\11553\11553-15030300.doc

Läs mer

PM-buller Igelboda (Igelboda 2:1 med flera fastigheter)

PM-buller Igelboda (Igelboda 2:1 med flera fastigheter) 1 (7) Datum: 2016-06-21 Planenheten, Nacka kommun Tomas Magnusson, planarkitekt PM-buller Igelboda (Igelboda 2:1 med flera fastigheter) Sammanställning av bullersituationen i detaljplan Igelboda. Upprättad

Läs mer

Trafikbullerutredning, kv. Jäntan.

Trafikbullerutredning, kv. Jäntan. 1(6) Teknik- och serviceförvaltningen Datum 2016-12-05 Handläggare Fredrik Eek Er Referens Vår Referens Trafikbullerutredning, kv. Jäntan. 1 Beskrivning av uppdrag Landskrona stad planerar förtätning av

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av

Läs mer

Buller och bostadsbyggande

Buller och bostadsbyggande Buller och bostadsbyggande 8 november 2013 Bullernätverket Stockholm Anders Lillienau Regeringens utredare Varför en utredning? Stor inflyttning till städer Gällande lagar inte tillräckligt samordnade

Läs mer

S 99A. Ändring av detaljplan för Vapenhuset 13 m fl i Södra Sandby, Lunds kommun (Revingevägen Ringvägen Allégatan)

S 99A. Ändring av detaljplan för Vapenhuset 13 m fl i Södra Sandby, Lunds kommun (Revingevägen Ringvägen Allégatan) PÄ 16/2009a SAMRÅDS/UTSTÄLLNINGSHANDLING Ändring av detaljplan för Vapenhuset 13 m fl i Södra Sandby, Lunds kommun (Revingevägen Ringvägen Allégatan) Upprättad 2010-04-29 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Bullerutredning kv Fritiden

Bullerutredning kv Fritiden Ystad Kommun Malmö 2014-06-17 Datum 2014-06-17 Uppdragsnummer 1320003845 Utgåva/Status 2 Erik Hedman Erik Hedman Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1

Läs mer

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar För att minska halterna av partiklar i luften sänker Trafikverket hastigheten på vissa delar av E4 och E18 i Stockholms län från och med den 1 november.

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning

10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10458 Kv. Rodga, Norrköping Trafikbullerutredning Rapport 10458-10042600.doc Revidering 2 Antal sidor: 7 Bilagor: B01-06 Uppdragsansvarig Andreas Berg Jönköping

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft Utställningshandling Mars 2014 Inledning Det finns fyra bilagor som ingår Vindelns översiktsplan. Den här bilagan redovisar miljö- och riskfaktorer som ska beaktas i planeringen. Enligt plan- och bygglagens

Läs mer

Trafikbuller vid Sundsvik 8:4, 8:5, mfl. Järnvägsparken

Trafikbuller vid Sundsvik 8:4, 8:5, mfl. Järnvägsparken Datum Sida 1 (10) ) Trafikbuller vid Sundsvik 8:4, 8:5, mfl. Järnvägsparken Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org nr Sunne kommun Miljö,plan och bygg växel 0565-16000 www.sunne.se

Läs mer

Detaljplan för Del av BOGESUND 1:177 m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Detaljplan för Del av BOGESUND 1:177 m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplan för Del av BOGESUND 1:177 m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 17 juli 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr:

Läs mer

10015 Nytt bostadsområde vid Skarsjövallen, Ljungskile Trafikbullerutredning

10015 Nytt bostadsområde vid Skarsjövallen, Ljungskile Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10015 Nytt bostadsområde vid Skarsjövallen, Ljungskile Rapport 10015-12010500.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2013-02-05

Läs mer

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Referens Anders Forsberg Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Tumba, februari 2011 Behovsbedömningen av detaljplan för del av kvarteret Rotemannen är framtagen som ett underlag inför

Läs mer

Kv Plankan, Södermalm, Stockholm

Kv Plankan, Södermalm, Stockholm Projekt: 541973 Rapport: 541973 A Datum: 2009-04-14 Antal sidor: 7 Bilagor: A01-A03 Kv Plankan, Södermalm, Stockholm Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: AB Svenska Bostäder Mats Åhlander Box 95 162 12

Läs mer

PM Buller Håby-Lycke. Kund. Konsult. Kontaktpersoner. Stora blå fastighets AB

PM Buller Håby-Lycke. Kund. Konsult. Kontaktpersoner. Stora blå fastighets AB PM Buller Håby-Lycke Kund Stora blå fastighets AB Konsult WSP Environmental Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46 10 722 50 00 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm

Läs mer

Tillhörande detaljplan för del av

Tillhörande detaljplan för del av B E H O V S B E D Ö M N I N G AV M I L J Ö B E D Ö M N I N G Tillhörande detaljplan för del av H A L M S TA D 1 0 : 1, S p å r v ä e l b y t e FURET/SANNARP, HALMSTADS KOMMUN Plan E308 K Enkelt förfarande,

Läs mer