Nya tag i vår sponsring. Lignin. ska ersätta kol. Fortum ryska. energimarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya tag i vår sponsring. Lignin. ska ersätta kol. Fortum 4 2008. ryska. energimarknaden"

Transkript

1 Nya tag i vår sponsring Lignin ska ersätta kol Fortum EN FÖRÄNDRINGSRESA PÅ DEN ryska energimarknaden

2 Framgångssteg i Ryssland Elmarknaden i Ryssland befinner sig i ett skede av omvälvande förändringar. Sedan början av 2000-talet har avregleringen av marknaden gått fort. Fortum var bland de första utländska energibolagen som tog tillvara möjligheterna på den nya marknaden, som är under avreglering, genom att i våras köpa el- och värmeproduktionsbolaget TGC-10. Fortum har sedan tiotals år samarbetat med ryska aktörer inom energimarknaden. Det gör att Fortum har goda erfaren heter och stor insikt i den ryska elmarknadsreformen. Erfarenheterna och kontakterna är en bra utgångspunkt för verksamheten eftersom vi som en etablerad aktör är en efterfrågad samarbetspartner. På det sättet kan vi även påverka utvecklingen av marknaden. Utöver den ryska elmarknaden sker även stora förändringar på Fortum. Förvärvet av TGC-10 förändrade koncernens organisationsstruktur över natten. Nästan hälften av koncernens anställda finns i Ryssland. Den andra strukturförändringen handlar om energiformer som Fortum använder då produktionen på TGC-10 nästan uteslutande baseras på naturgas. Eftersom vi har stort engagemang i en hållbar utveckling har vi även i Ryssland påbörjat ett program med mål att minska koldioxidutsläppen med 6,5 miljoner ton. Den ryska marknaden har stora möjligheter. I området där TGC-10 ligger sker en omfattande ekonomisk tillväxt. En stor del av Rysslands olje- och gasproduktion ligger i området och produktionen ökar hela tiden. Den ökande produktionen leder till att även efterfrågan på el ökar i framtiden. Den stora oron som råder på världsekonomin och den ökande osäkerheten skapar utmaningar för alla industribranscher. Det gäller även för energibranschen och för Fortums verksamhet i Ryssland och andra ställen. Även under utmanande tider koncentrerar sig Fortum långsiktigt på sina kärnverksamheter och på att medvetet och lönsamt utveckla sina nuvarande affärsverksamheter. Vi ska även fokusera på redan existerande åtaganden och investeringar. Vi har nu tagit de stora stegen i Ryssland och vår utmaning under de kommande åren är att framgångsrikt slutföra integrationen av TGC-10. Arbetet pågår för fullt och samarbetet och utbytet av kompetens mellan länderna är intensivt. Tapio Kuula direktör ENERGIBRANSCHEN I SIFFROR Finland Norge 9,9 0,2 Exporten av rysk el till Norden i terawattimmar (TWh) år Ryssland exporterade el för totalt 19,1 TWh (utöver Finland och Norge till Vitryssland, Kazakstan, Lettland, Litauen, Georgien, Azerbaijan, Mongoliet, Kina och Ukraina i den ordningen). 2 FORTE 4/2008

3 FOTO: ANDERS BOUVIN I DETTA NUMMER 27 Aktuellt... 4 Kunden frågar, Fortum svarar... 7 Ryssland ett energipaket... 8 En resa på den ryska elmarknaden Synpunkter på den ryska elmarknaden Väst, utifrån ett öst perspektiv Ett internationellt företag Ta seden dit du kommer Capital Markets Day Fortums ansikten: Josef Guttenkunst Datorer trivs i kyla Unikt ligninprojekt i Stockholm Nya tag i vår sponsring Fortum är ett ledande energibolag som fokuserar på Norden, Ryssland och området runt Östersjön. Vår affärsverksamhet omfattar produktion, försäljning och distribution av el och värme samt drift och underhåll av kraftverk. Vi erbjuder tjänster som leder till en hållbar utveckling nu och i framtiden. Under 2007 uppgick Fortums nettoomsättning till 4,5 miljarder euro och rörelseresultatet uppgick till 1,8 miljarder euro. Koncernen har cirka anställda. Fortum Abp:s aktie är noterad på Nasdaq OMX Helsinki. Ytterligare information: 4/2008 Forte är Fortums kundtidning. Chefredaktör: Maria Romantschuk Redaktionschef: Kirsi Nurmi Redaktion: Compositor Oy Layout: Neutron Design Utgivare: Fortum Abp, tel , fax PB 1, FORTUM, Tryck: Libris Oy Omslagsbild: Matton Images Adresskälla: Tidningens prenumerantregister Adressändringar: Tel , fax ISSN Produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken eller registrerade varumärken för respektive företag. Lämna gärna feedback på adressen FORTE 4/2008 3

4 AKTUELLT Finanskrisen påverkar elpriserna Fortums nya energimarknadskommentar analyserar utvecklingen av elpriserna på grossistmarknaderna och aspekter som påverkar elpriset. Den internationella finanskrisen har påverkat bränsle- och elpriserna. Under sensommaren vände kol- och oljepriserna kraftigt neråt efter en lång uppgångsperiod. Detta påverkar även de nordiska grossistpriserna på el. Högre grossistpriser i Centraleuropa och ökad kraftöverföring har ökat exporten av el från Norden till Europa. I samband med finanskrisen har vi sett att de globala finansiella marknaderna påverkat elmarknaden. Det visar att vi måste ta hänsyn till nya viktiga påverkansfaktorer. Men elmarknaden har ändå varit relativt stabil då den är beroende av faktorer som inte påverkas av finanskrisen, till exempel vädret, säger Mats Persson, chef för finansiell handel inom Fortum. Skarpt läge för svensk bioenergiforskning Under 2009 kommer ett bindande EU-direktiv som får stora konsekvenser för den svenska energisektorn. Bland annat måste andelen bioenergi öka i en snabbare takt än vad som tidigare bedömdes. Det budskapet fick svenska biobränsleforskare och representanter från berörda departement, myndigheter, intresseorganisationer och näringsliv vid en konferens inom ramen för Energimyndighetens forsknings- och utvecklingsprogram för uthållig tillförsel och förädling av biobränslen. EU-kommissionen har enats om ett långtgående åtgärdspaket för att bekämpa klimatförändringen och främja förnybar energi. Ett beslut väntas under Målet med detta energi- och klimatpaket är att inom EU minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent och att öka den förnybara energins andel av energikonsumtionen till 20 procent fram till år För Sveriges del har målen satts högre, bland annat ska 49 procent av energikonsumtionen komma från förnybara källor år 2020 och andelen biodrivmedel i transportsektorn ska vara 10 procent. Nytt biokraftvärmeverk i Joensuu Fortum investerar cirka 13 miljoner euro i ett nytt kraftvärmeverk i Joensuu, Finland, som kommer att använda biobränslen. Enligt plan blir verket klart i slutet av 2009 och dess värmeproduktionseffekt blir 30 megawatt. Verket kommer att producera cirka 70 gigawattimmar fjärrvärme vilket räcker till att värma upp cirka villor under ett år. Det nya kraftvärmeverket ska använda biobränslen (80 procent) och torv (20 procent). Investeringen kommer att öka användningen av lokala bränslen och ersätta användningen av olja. 4 FORTE 4/2008

5 TGC-10 AVNOTERAT PÅ BÖRSERNA MICEX OCH RTS Fortums ryska dotterbolag TGC-10 har avnoterats från de ryska börserna MICEX och RTS eftersom Fortums ägarandel i bolaget har ökat till över 90 procent. Fortum stödjer skyddet av Östersjön Fortum donerar euro (3,9 miljoner kronor) till stiftelsen John Nurminen som bedriver projektet Ren Östersjö. Syftet med projektet är att effektivisera borttagningen av fosfor från avloppsvattnet som strömmar ut i havet. Projektet ska genomföras i samarbete med svenska stiftelsen Baltic Sea 2020 och med flera polska städer. Polen spelar en viktig roll i skyddet av Östersjön eftersom cirka hälften av invånarna, som släpper ut sitt avloppsvatten till Östersjön, bor i Polen. En tredjedel av den totala fosformängden på cirka ton kommer från Polen. Syftet med projektet är att minska fosforhalten i avloppsvattnet från de polska reningsverken med ton om året. Städerna som är med i projektet står för cirka 90 procent av Polens avloppsvatten. Intelligenta elnätstjänster ska utredas Finsk elforskningspol under Finsk energiindustri rf och några industrier inom energibranschen har startat ett flerårigt projekt som ska undersöka vilka nya möjligheter de nya fjärravlästa elmätarna öppnar som en del av det intelligenta elnätet. Målet är att undersöka hur man kan utnyttja de nya funktionerna bland annat när det gäller administrationen av elnätet, effektivare feltjänst, effektivare elmarknader och tjänster som uppmuntrar till bättre energieffektivitet. Man har sedan en längre tid utvecklat effektiva elmätare i syfte att kunna använda dem som intelligenta mätinstrument. Informationen som de samlar kan, utöver traditionell energimätning, även användas till utvecklingen av eldistributionen. Även olika EU-forskningsprojekt har som mål att utveckla nya intelligenta elnät. ((I elforskningspolen ingår Tammerfors tekniska universitet, Villmanstrands tekniska universitet och projektgrupp från finska VTT.) FOTO: STOCKXPRT Fortsatt god resultatutveckling starkt resultat inom KRAFTproduktion Fortums jämförbara rörelseresultat ökade kraftigt jämfört med föregående år, främst beroende på bättre resultat inom segmentet Kraftproduktion. Fortums konsekventa säkringsstrategi, högre genomsnittliga spotpris på Nord Pool och större vattenkraftsvolymer bidrog till förbättringen. Koncernens omsättning januariseptember uppgick till (3 159) miljoner euro. Det jämförbara rörelseresultatet ökade till (1 048) miljoner euro. Resultat före skatt uppgick till (1 433) miljoner euro och resultatet per aktie uppgick till 1,10 (1,33) euro. Den marknadsfaktor som främst påverkar Fortums resultat är grossistpriset på kraft i Norden. De centrala faktorerna för utvecklingen av kraftpriset är den nordiska vattenbalansen, balansen mellan tillgång och efterfrågan, priserna på utsläppsrätter för koldioxid samt bränslepriserna. Förvärvet av TGC-10 förväntas minska Fortums resultat per aktie en aning i år och under Fortum värderar nya möjligheter till effektivitetshöjande förbättringar på TGC-10. Fortum informerade i slutet av oktober att de tidigare beräknade effektivitetsförbättringarna på 30 miljoner euro per år väntas öka till 100 miljoner euro per år. Fortums resultat under de nio första månaderna var gott. Koncernens ekonomiska läge och likviditet är starka. Tack vare sin flexibla och miljövänliga produktionsstruktur står Fortum väl förberedd inför framtiden. FORTE 4/2008 5

6 AKTUELLT KUVA: plugi EnergiSpel ute hos gymnasisterna Över EnergiSpel har nu beställts av gymnasieskolor runt om i landet och cirka 450 lärare har varit engagerade startade Fortum EnergiSnackis, ett samtal med gymnasister om energi och miljö. Elever i Stockholm har erbjudits ett halvdagsseminarium kring miljöfrågor. I övriga landet har elever och lärare fått ta del av EnergiSnackis genom gruppövningen Energispelet. Satsningen har varit mycket lyckad och efterfrågan stor och därför kommer Fortum inom kort att erbjuda ett vidareutvecklat EnergiSnackis i Skolan, till alla gymnasieskolor i landet. Det blir ett gör det själv-paket med föreläsningsdel, webbaserat lärande och experiment. Självklart ingår även EnergiSpelet. Att vi har fått så många beställningar är ett kvitto på att den här satsningen behövs. Nu tar vi steget för att nå ut med Energisnackis till alla skolor i Sverige vilket är helt i linje med Fortums engagemang i utvecklingen mot ett hållbart samhälle, säger Johan Englund, projektledare EnergiSnackis. 35 nya miljoner till forskning om vindkraftens effekter Energimyndigheten har beslutat att förlänga kunskapsprogrammet Vindval för tidsperioden och avsätter ytterligare 35 miljoner kronor för studier och kunskapsspridning om vindkraftens effekter för människa och samhälle samt miljö och djurliv. Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Målsättningen är att underlätta utbyggnaden av vindkraft, bland annat genom att programmet tar fram kunskapsunderlag för användning i miljökonsekvensbeskrivningar och planerings- och tillståndsprocesser vid vindkraftsetablering. Totalt har 20 forskningsprojekt startats inom programmet (från och med 2005) varav nio studier har avslutats. En tydlig inriktning i det pågående program är att ta fram kunskap om miljöeffekter från den havsbaserade vindkraften. Projekten bedrivs inom följande områden: fåglar och fladdermöss, människors upplevelser, ekosystemeffekter samt fisk och ljud i marina miljöer. 6 FORTE 4/2008

7 Tregaro och Mohamed sprider kunskap om energieffektivisering Medlemmarna i Team Fortum är nu färdigutbildade klimatambassadörer för Fortum. Klimatambassadörerna kommer i första hand att dela med sig av sina kunskaper i de klubbar och på de anläggningar där de är verksamma. För Yannick Tregaro och Mustafa Mohamed betyder det Friidrottens hus i Göteborg. I och med förlängningen av avtalet mellan Svenska Friidrottsförbundet och Fortum initierades ett projekt kring miljö och energieffektivitet på landets friidrottsanläggningar. Utvalda anläggningar ska energikartläggas av Fortum. Efter kartläggningen kommer ambassadörerna att hjälpa till att sprida information om hur man enkelt kan hjälpas åt att sänka energianvändningen i hallen och därmed få pengar över till annat. Jag är förvånad över vilken skillnad små åtgärder kan göra för att spara energi och miljö. Utbildningen med Energihjälparna var verkligen nyttig, säger Yannick Tregaro. (I Team Fortum ingår: Yannick Tregaro, tränare, Mustafa Mohamed, löpning, Stefan Holm, höjdhopp, Susanna Kallur, häck, Jenny Kallur, häck och Magnus Arvidsson, spjut.) Smart värme på vintern Kunden frågar: Inför den riktigt kalla vintern skulle vi gärna vilja ha tips om hur vi kan värma upp vårt hus mer effektivt? Fortum svarar: Cirka hälften av energin i ett hushåll går åt till att värma upp bostaden. En femtedel går åt till att värma varmvatten och resterande till användningen av elapparater. Ett hus med direktelvärme använder cirka kwh/m³ el och cirka 10 kwh/m³ går åt till att värma upp varmvatten. Hur mycket el som går till uppvärmningen av huset beror bland annat på ventilationen och isoleringen på huset. Ett bra isolerat hus behöver inte lika mycket värme som ett dåligt isolerat hus. När sparmöjligheterna i ett hus kartläggs tittar man först om det går att minska energibehovet genom att ändra sina livsvanor. Sedan servas och justeras värmesystemet så att det fungerar optimalt. Till sist kartlägger man om man ska ändra något på värmesystemet. När bostadens temperatur minskar med en grad kan man spara cirka fem procent av värmekostnaderna. Den optimala temperaturen är 20 grader på dagen och 18 grader på natten. Minskad temperatur kan också göra klimatet mer behagligt eftersom luften inte är lika torr som vid högre temperaturer. Ett sätt att minska värmeanvändningen är att skaffa en luftvärmepump som producerar 1,5 4 kwh värme per kilowatt el. Med en hemma/ej hemma -brytare kan elvärme under en längre frånvaro sättas på en betydligt lägre nivå. FORTE 4/2008 7

8 TEXT: TIIA SOININEN, COMPOSITOR OY FOTO: TOPI SAARI ENERGIS paket Ryssland är världens fjärde största energimarknad efter USA, Kina och Japan. På följande sidor granskar vi närmare den stora energijätten - med hjälp av många initierade och kunniga inlägg! 8 FORTE 4/2008

9 KT RYSSLANDS EXPORT AV EL År 2007 totalt 19,1 TWh RYSSLANDS ELPRODUKTION År 2006 totalt 991 TWh Norge 1 % Övriga > 1 % Kazakhstan 12 % Vitryssland 15 % Kärnkraft 16 % Olja 2 % Finland 54 % Georgien 1,5 % Azerbaijan 1,4 % Lettland 8 % Vattenkraft 18 % Gaskraft 46 % Litauen 6 % Övriga < 1 % Kolkraft 18 % FORTE 4/2008 9

10 En resa på den Elmarknaden i Ryssland är under snabb avreglering och hela processen ska vara klar år talet var en händelserik period på elmarknaderna i Norden: produktionen och försäljningen av el blev konkurrensutsatta verksamheter, medan det i distributionen av el fortfarande råder lokal monopol. Nu på 2000-talet följer Ryssland efter, skillnaden är att i Ryssland finns det en statlig systemoperatör som i sista hand har ansvaret när nya kraftverk tas i bruk (så kallad dispatching-verksamhet). Fler avregleringar år efter år Avregleringen av energimarknaderna började år 2001 då elbörsen ATS startades i Ryssland. Under de första åren skedde handeln med reglerade priser. Huvudsaken med börsen var att göra börsens funktion känd bland aktörerna. År 2003 godkändes en lag om avregleringen av grossistmarknaderna i områdena Ural och Europa. År 2005 avreglerades grossistmarknaden i Sibirien. En tredjedel av Ryssland står fortfarande utanför systemet, eftersom området inte är med i samma stamnät för distribution. I Ryssland startades år 2006 den så kallade balansmarknaden för el (motsvarar Elbas-marknad på nordiska Nord Pool). Under samma år ökade försäljningen av el på börsen stegvis. I dag säljs cirka en fjärdedel av elen till rent marknadsmässiga priser. 10 FORTE 4/2008

11 ryska marknaden Produktionsbolag kan köpas Ett av de mest betydande stegen mot privatiseringen togs när de lokala elbolagen styckades och organiserades om. Till exempel omorganiserades de tre bolagen Kolenergo, Karelenergo och Lenenergo genom att man skapade separata bolag för elproduktion, distribution och försäljning. Dessa tre produktionsbolag slogs sedan ihop när TGC-1 skapades. På samma sätt skapades totalt fjorton regionala produktionsbolag (Territorial Generating Company). En del av de stora avstyckade produktionsbolagen slogs dessutom ihop till sex grossistproduktionsbolag (WGC, Wholesale Generating Company). Det handlade huvudsakligen om stora kondenskraftverk. Den ryska staten äger i huvudsak fortfarande alla stora vatten- och kärnkraftverk. Avregleringen av grossistmarknaden ÄR ETT viktigt delmål Grossistmarknaden av el fungerar ungefär på samma sätt i Ryssland som i Norden. Återförsäljare av el, och delvis även stora företag, köper el direkt från elbörsen ATS dit stora produktionsbolag säljer sin el. Det finns dock en stor skillnad: i Norden täcker energipriset både de förändrade och fasta kostnaderna för elproduktionen men i Ryssland täcker energipriset enbart de förändrade kostnaderna, till exempel bränslekostnaderna, men för fasta kostnader har varje produktionsbolag en separat kapacitetsavgift. Kapacitetsavgiften har en separat marknad som började sin verksamhet i början av juli då de första auktionerna hölls. På den här marknaden kan bolagen erbjuda sin kapacitet till ett visst pris, men det är systemoperatören som har ansvaret över systemnätet och som bestämmer hur mycket kapacitet det behövs. För utländska investerare är det ytterst viktigt att kapacitetsmarknaden fungerar väl, eftersom marginalerna för energipriset är mycket små och avkastningen för investeringen måste komma från kapacitetsmarknaden. På grund av den tvådelade priskonstruktionen är påståendet om billig rysk energi delvis vilseledande. Den genomsnittliga kapacitetsavgiften för all energi har legat på cirka 10 euro/mwh under hösten, vilket ska läggas på själva energipriset. Eftersom man ännu inte har avreglerat konsumentmarknaderna säljs el till konsumenterna till reglerade, förmånliga priser. Pristoppar har i vissa fall skurits ner vilket innebär att jämvikten mellan efterfrågan och utbudet inte alltid har påverkat prissättningen fullt ut. Grossistmarknaden av el fungerar på ungefär samma sätt i Ryssland som i Norden. Investeringslöften För att förutse energipriset i Ryssland krävs mycket exakta beräkningar. Landets distributionsnät har uppdelats i prispunkter och alla prissätts separat. Till exempel i St Petersburg finns dessa noder på några kilometers intervaller. I Norden finns sju prisområden och priset är oftast samma i alla länder. Regionala priser används enbart om det finns störningar i distributionen. Det har gjorts flera prognoser om hur mycket energianvändningen ökar i Ryssland. Alla prognoser tror att efterfrågan kommer att växa. Det behövs alltså investeringar både i produktion och i distribution för att kunna utveckla leveranssäkerheten och marknadens funktionalitet. Investeringsprogrammet som RAO UES gjorde en gång i tiden avslutas år Energibolag som har köpt produktionsbolag har förbundit sig att följa det. Om företagen inte kan genomföra beslutade investeringar, eller om de blir försenade, måste de betala böter. En del av aktörerna har ansökt om extra tid för sina investeringar eftersom det inte går att hitta kraftverksleverantörer och komponenttillverkare för att kunna genomföra investeringarna fram till En annan av framtidens utmaningar handlar om naturgas. Majoriteten av energiproduktionen i Ryssland baseras på gas, vilket innebär att priset på el är beroende av hur mycket gasen kostar. Man har kommit överens om att fram till år 2011 ska gaspriset stegvis stiga till samma nivå som exportpriset på gasen. För energiproducenterna är det dessutom viktigt att alla aktörer har samma rättigheter när det gäller bränsletillgång. Framtiden: finans- och värmemarknad Inom de närmaste åren är det meningen att Ryssland även ska skapa en finansmarknad för handel med finansiella elderivat. Dessa finansieringsinstrument har en stabiliserande effekt på elpriserna och man tror att efterfrågan på elderivat kommer att öka när elmarknaden är helt avreglerad och elpriset följer efterfrågan och utbudet på ett balanserat sätt. Målet är att den ryska elmarknaden ska vara helt avreglerad år Redan nu ska all ny produktion ske på den fria marknaden där det inte existerar någon prisreglering. När elmarknaden helt fungerar enligt marknadens villkor är det dags att rikta blickarna mot värmesektorn. Det har redan gjorts vissa försök att avreglera denna marknad, men ännu har inga konkreta åtgärder eller tidplaner bestämts. TEXT: TIIA SOININEN, COMPOSITOR OY FOTO: TOPI SAARI FORTE 4/

12 Synpunkter på den ryska energimarknaden TEXT: TIIA SOININEN, COMPOSITOR OY FOTO: TOPI SAARI Finland och Ryssland har en lång gemensam historia. Vi ställde frågor till finska experter i energibranschen om utvecklingen av elmarknaden i Ryssland. 1. Hur skulle du beskriva Rysslands energimarknad? 2. Vilka är de största riskerna för energimarknaden i Ryssland i dag och i framtiden? 3. Vilka är de största möjligheterna? 4. Hur ser relationen ut mellan energimarknaderna i Ryssland och i Europa? Vice vd Juha Kekkonen, stamnätsbolaget Fingrid 1. Liberaliseringen av elmarknaden är mycket ambitiös. Planen är på många sätt rätt tänkt vad gäller konstruktionen av energisektorn och de centrala spelreglerna. Det ryska projektet är betydligt större än i EU men vad jag vet har man inte behövt göra lika många kompromisser i Moskva som i Bryssel. Grossistmarknaderna är dock bara i början av sin avreglering och en av byggklossarna, kapacitetsmarknaden, kom i gång alldeles nyligen. Det dröjer fram till cirka 2011 innan vi vet hur systemet fungerar i sin helhet. 2. Man har lockat utländska investerare till energisektorn vilket också är nödvändigt för att kunna bygga upp en infrastruktur som är i dåligt skick. Därför är det viktigt att man kan garantera förutsägbara och stabila affärsmöjligheter. Här finns dock den stora risken i Ryssland. En av förutsättningarna för att lyckas är att elmarknadsreformen genomförs, men den är känslig för politiska konjunkturer. 3. produktions- och På elmarknaden har utvecklingen av nätinfrastrukturen samt avregleringen av marknaderna en stor betydelse för landets energisäkerhet och för den ekonomiska effektiviteten. Det påverkar även grannländerna. Finland är det främsta gränslandet för Ryss- 4. lands elhandel med EU. Traditionellt har vi varit beroende av elimporten från Ryssland. Det här förhållandet kan med tiden stabiliseras eftersom Ryssland vill ha handel även i motsatt riktning i takt med att energiförbrukningen ökar. Tillsammans med sina ryska kollegor håller Fingrid på att ta fram nya spelregler för gränshandeln. Det kan ta flera år innan reglerna börjar likna de regler som används i handeln mellan de nordiska länderna idag. 12 FORTE 4/2008

13 Industrirådet Arto Lepistö, Arbets- och näringsministeriet, energienheten i Finland 1. Som Rysslands granne har vi länge väntat på att den ryska marknaden ska liberaliseras på riktigt. Redan för över tio år sedan var jag häpen över hur marknadsorienterad och kunnig min ryska kollega var. Han var så övertygande att jag hade kunnat anställa honom som marknadsexpert. Utvecklingen på den ryska marknaden har dock inte fått luft under vingarna och nu ska man försöka komma upp i luften ännu en gång. Trots att jag är skeptisk är det självklart att utvecklingen i Ryssland gradvis kommer att gå från grossistmarknad till detaljmarknad och från groende marknader till fungerande marknader, som till exempel i EU. 2. med aktörer på marknaden? Den andra risken är att de olika De största riskerna med öppnandet av nya marknader har att göra med hur koncentrerade de är. Finns det tillräckligt energimarknadsmodellerna trasslar ihop sig. Man måste antingen välja en modell som på längre sikt garanterar en utveckling på marknadens villkor eller fortsätta på den reglerade vägen. Det finns dåliga exempel på försök då man har experimenterat med ett mellanting av dessa två modeller. Den tredje risken handlar om klimatfrågor. Om man inte lyckas effektivisera och öka produktionen av naturgas, eller om Ryssland kraftigt ökar exporten av naturgas, kommer landets egen elproduktion att bli kolbaserad i större utsträckning. Detta skulle öka klimatpåfrestningarna både globalt och lokalt. 3. Möjligheterna och resurserna är enorma. Till exempel kommer effektiviseringen och revisionen av produktionsapparaten att ge otroliga möjligheter för investerare och servicebolag. 4. Man brukar säga att Ryssland är beroende av Europa och Europa är beroende av Ryssland. Det stämmer, EU är i hög grad beroende av den ryska naturgasen, oljan och i viss mån också av kolen. Å andra sidan behöver ryssarna en trovärdig handelspartner för sina energiprodukter. I Norden, och speciellt i Finland, har vi under de gångna åren blivit vana vid att lita på att energileveranserna från Ryssland fungerar utan avbrott, året runt. I dagens läge fungerar importen, om det finns något att importera, på samma sätt som det fungerar med våra handelspartners i väst. Vi måste ha planer och resurser för att kunna reagera om importen av någon anledning avbryts. Vi måste även vara förberedda om vi istället för att importera börjar exportera energi till Ryssland. Forskningschef Pekka Sutela, Finlands bank Den världsomspännande finanskrisen gör det svårt att bedöma hur det kommer att gå med den ryska energi- 1. marknaden. Så sent som i våras trodde man att oljepriset skulle stiga upp till 250 dollar per fat, men nu ligger priset kring 50 dollar per fat. Det här ändrar dock inte de grundläggande faktorerna, på längre sikt kommer energipriserna att ligga på en hög nivå och det är uppenbart att behovet av nya energikällor samt effektivare energianvändning kommer att öka. Men när oljepriset helt emot förväntningarna sjunker rätt drastisk är det svårt att bedöma lönsamheten på investeringar, utom att lönsamheten nu är lägre än vad man trodde för inte så länge sedan. Lägre lönsamhet pressar investeringar i sparande, ny produktion, transporter och nya energiformer. Alla dessa investeringar är viktiga. Avregleringen av elmarknaden har varit det största ekonomiska utvecklingsprojektet under de senaste åren och det är svårt att tro att man nu skulle börja backa. 2. Rysslands produktionsvolymer förväntas växa marginellt och man tror att exporten kommer att minska till år Den här utvecklingen kräver att importen från Centralasien ökar och att den inhemska energiproduktionen blir effektivare. De stora riskerna är alltså Centralasien och bristfälliga investeringar i energieffektivitet. Man måste ändra synen på sin verksamhetskultur och satsa stora resurser på ny teknik. Om man drar lite mer allmänna, antikapitalistiska slutsatser av finanskrisen så finns det risk att statliga åtaganden och motståndet mot avreglering kan bli starkare. Det här är inte bara ett hot i Ryssland utan ett världsomspännande hot. 3. andrum för planerin- Det är möjligt att den lägre tillväxttakten ger gen av kommande strategier. Om priserna stannar på hög nivå begränsar inte företagens kassaflöden investeringar. Det är bra att man inte baserar Rysslands ekonomiska framtid på maximeringen av energiproduktionen utan på teknisk utveckling och innovationer. Det ger även finska företag goda möjligheter, till exempel i branscher som energieffektivitet och alternativa energiformer där vår kompetens är mycket bättre än vad gäller basproduktion av olja och naturgas. "Möjligheterna och resurserna är enorma." 4. utgå från att om Baserad på realistiska förväntningar kan man år är den europeiska energimarknaden ungefär lika beroende av rysk olja och gas som idag. Det borde gagna båda parter, Ryssland kan behålla sin marknadsandel och Europa blir inte alltför beroende av rysk energi. Det mera småskaliga tekniska beroendet kommer ofrånkomligen att öka, vilket enbart är positivt och erbjuder många affärsmöjligheter. FORTE 4/

14 Mikhail Popov är anställd på det regionala produktions bolaget TGC-10 och hans arbetsplats ligger på huvudkontoret där han är chef på enheten som har ansvaret över handeln och förvaltningen av bolagets produktportföljd. Hans ansvarsområden är långsiktig planering och handel. Han har arbetat inom elbranschen sedan år 2003, bland annat på energibolaget Tjeljabenergo och som lokal elmäklare på elhandeln i Tjeljabinsk. På TGC-10 har han arbetat sedan Innan han började sitt nuvarande arbete var han chef för elmarknadsenheten på TGC-10. Mikhail Popov har magisterexamen från Sydurals statliga universitet. Är det möjligt att de ryska och europeiska marknaderna kan bli en gemensam marknad? Jag tror inte det. Det finns för stora skillnader på konstruktionen av dessa två marknader och distributionsnäten räcker inte heller till", tror Mikhail Popov. TEXT: TIIA SOININEN, COMPOSITOR OY FOTO: VITALY POPOV Den ryska energimarknaden är i en övergångsfas: det finns fortfarande en hel del regleringar kvar, även om många av marknadsmekanismerna redan är på plats. Dessutom är reglerna för den långsiktiga kapacitetsmarknaden under bearbetning och det finns ingen fungerande finansmarknad. Den behövs för att skydda elpriset. Man ser dock redan nu att marknadsreformen skapar nya affärsmöjligheter. Förändringarna i efterfrågan och utbudet börjar sakta bli synliga på marknadspriserna och när prisnivån ökar lockar det energibolag att göra välbehövliga investeringar i elproduktionen. Den ökande konkurrensen tvingar också bolagen att effektivisera sin verksamhet. Den nordiska elmarknaden är mognare än den ryska marknaden och även finansmarknaden är väl utvecklad i Norden. Därför är de stora prisvariationerna en stor utmaning i Norden. Marknaden avregleras stegvis i Ryssland. Konsumenterna köper inte sin el på fria marknader som i Norden, där marknaden mer eller mindre avreglerades över en natt. Väst, UTIFRÅN ETT "ÖST" PERSPEKTIV Det pratas mycket om den ryska energimarknaden, men hur upplever ryssarna den nordiska elmarknaden? Mikhail Popov, som länge har följt utvecklingen på elmarknaderna, berättar om sina erfarenheter. Det är dock svårt att avgöra vilket tillvägagångssätt som är att föredra. Den ryska modellen lämpar sig för Ryssland eftersom den ger marknadsaktörerna möjlighet att anpassa sig till de nya förhållandena. Det är mycket möjligt att den ryska modellen kanske inte hade fungerat i Norden. En betydande mental skillnad mellan avregleringen av den ryska och nordiska marknaden är uppfattningen om hur man tror att elpriset kommer att utvecklas. I Norden trodde alla att ökad konkurrens och fri marknad skulle pressa ner priserna, men i Ryssland är alla medvetna om att priserna först måste öka för att kunna täcka produktionskostnaderna och för att kunna finansiera investeringarna. Det finns också strukturella skillnader. Den största skillnaden är att den ryska marknaden är uppdelad i två komponenter: energi och kapacitet. I Norden täcker en enda komponent både fasta och rörliga kostnader. I Norden baseras marknadspriset på teorin att det inte finns några flaskhalsar i nätet. I Ryssland räknas från allra första början eventuella förluster i distribution, kapacitet och flaskhalsar i nätet. Detta beror på faktumet att den ryska marknaden är mycket stor. I Norden är det produktionsbolag som driver kraftverken men i Ryssland spelar systemoperatörer med ansvar över stamnäten en viktig roll. Det beror huvudsakligen på att stamnätet är både gigantiskt och gammalt, vilket skapar störningar i eldistributionen. Det finns förstås också likheter. Till exempel har både Norden och Ryssland marginalprissättning, vilket innebär att den dyraste produktionsmetoden som används för att kunna uppfylla efterfrågan avgör prisnivån. 14 FORTE 4/2008

15 Ett internationellt Mikael Lilius och Tapio Kuula talar om bolagets framtid och specifikt om språnget till den ryska elmarknaden. företag Fortum är det första utländska energibolaget på den ryska elmarknaden. Det stora språnget till en marknad som håller på att avregleras har inte skrämt de ansvariga på Fortum. Ryssland är en stor granne till oss. I Ryssland pågår den mest omvälvande marknadsreformen i världen och den skapar en enorm tillväxtpotential. Efterfrågan på el ökar med 5-7 procent om året. När vi fick tillfälle att vara med tog vi tillfället i akt, säger Mikael Lilius entydigt. Det finns goda grunder för hans entydighet: Fortum har under flera år, eller rättare sagt, i årtionden samarbetat med ryska energiaktörer. Fortum var delägare i Lenenergo och sedan i TGC-1 med 25 procents ägarandel. Man har utväxlat ingenjörskompetens vid byggandet av kraftverk. Bland annat har kärnkraftverket i Lovisa byggts i samarbete med ryska experter. Tack vare den långa gemensamma historien var den ryska elmarknadsreformen inte något nytt för oss och det har TEXT: TIIA SOININEN, COMPOSITOR OY FOTO: TOPI SAARI FORTE 4/

16 Fortums år i Ryssland 1950 Ett vattenkraftverk byggs på Kolahalvön 1960 El importeras till Finland 1970 Kärnkraftverket i Lovisa byggs Permanent representation öppnas i St Petersburg och Moskva 1980 Kärnbränsle importeras till Finland *) Automat- och datasystem till ryska värmekraftverk 1990 Nordvästra CHP-verket byggs i St Petersburg Delägare i Lenenergo Säkerhetsuppdateringar på ryska kärnkraftverk St. Petersburg Sales Co. Main Power Circuits TGC-1 Avtal med TGC-1 om försäljning av koldioxidutsläppsminskningsenheter som minskar utsläppen med 5 miljoner ton TGC-10 Avtal med TGC-10 om försäljning av koldioxidutsläppsminskningsenheter som minskar utsläppen med 1,5 miljoner ton *) Inkluderar ett avtal om omfattande anskaffning av bränsle från koncernen TVEL inte varit några överraskningar när TGC-10 har integrerats med Fortum. Vi har gjort vår hemläxa och vi vet vad som väntar oss, berättar direktör Tapio Kuula som tillbringar tre veckor i månaden i Ryssland och är ansvarig för att integrationen och investeringsprogrammet på 2,5 miljarder euro går framåt. Att lyckas med investeringsprogrammet är enligt Mikael Lilius ett av de tre stegen mot framgång på den ryska elmarknaden. De två andra stegen är en god vägledning för integrationen och att man lyckas med att plantera Fortums arbetssätt samt kompetens i den dagliga operativa verksamheten. De 45 gamla Fortumanställda från Sverige, Finland och Estland som redan arbetar på TGC-10 underlättar den här processen. Finns det några hot När man lyssnar på Mikael Lilius och Tapio Kuula blir man övertygad om att Fortum har full kontroll på läget i Ryssland. Några hotbilder måste det väl ändå finnas på en ny och expanderande marknad. Vilka? Det största hotet är om reformen inte kan slutföras, säger Mikael Lilius och fortsätter. På en ny marknad belönar man förutsägbarhet och transparens. I dag upplever vi att förståelsen mellan aktörer och I framtiden konkurrerar Fortum i Ryssland med samma stora energibolag som på den europeiska elmarknaden. Konkurrensläget är inte oroväckande. Mikael Lilius och Tapio Kuula påminner om att reformens viktigaste syfte är att öka konkurrensen. parter som påverkar marknaden är god. Fortum är mycket aktivt engagerat i utvecklingen av marknaden. Man uppskattar vår expertis och lyssnar på oss, tillägger Tapio Kuula och hänvisar till den starka ställningen som bolaget har i Ryssland. Både Tapio Kuula och Mikael Lilius understryker att en väl fungerande marknad gynnar alla intressenter och även aktieägarna. Hur har ägarna och investerare reagerat på Fortums nya intåg? Investerare hatar överraskningar, men förvärvet av TGC-10 kom inte som en överraskning för någon. Vår tillväxt har tagits väl emot. Nu har vi bevisbördan, svarar Mikael Lilius. Bevis på effektivt arbete börjar redan dyka upp. Till exempel är alla planerade investeringar redan i gång. - Vårt största investeringsobjekt är kraftverket Njagan i området Khanty-Mansijsk långt borta i Nordryssland. Där bygger vi tre 400 MW enheter, säger Tapio Kuula. 16 FORTE 4/2008

17 ABC för TGC-10 Ett regionalt el- och värmebolag Ligger i ett område med snabb tillväxt öster om Ural-bergen där det finns mycket olje-, gas- och metallindustrier Högsta nyttjandegrad av de lokala bolagen Det planerade investeringsprogrammet på 2,2 miljarder euro kommer att förbättra effektiviteten och nästan fördubbla elproduktionen från nuvarande 18 TWh fram till år 2013 El produceras av naturgas Regionens största producent av värme: 27 TWh, största delen produceras i värmekraftverk (CHP). Dessutom finns värmepannor. Cirka anställda Omsättning cirka 660 miljoner euro i 2007 Dramatisk internationalisering Området Njagan är ett av de snabbast växande tillväxtområdena för olje- och gasindustrin och det innebär att också efterfrågan på el ökar. Inom TGC-10:s verksamhetsområde ligger 85 procent av Rysslands olje- och gasproduktion. Det geografiska läget var ett av de viktigaste skälen till att Fortum blev intresserad av TGC-10. Det andra skälet var att TGC-10 pasinternationellt företag under de senaste tio åren, säger Mikael Lilius. Ett internationellt företag öppnar dessutom upp för nya karriärmöjligheter för Fortumanställda. Det är intressant att se världen med nya ögon och att kunna röra sig från ett land till ett annat, säger Mikael Lilius som en vink till de Fortumanställda. Tapio Kuula lovar att nya Fortumanställda från TGC-10 inom kort kommer att börja arbeta i Finland och i Sverige. Många I Ryssland pågår världens mest radikala elmarknadsreform. sade väl in i Fortums portfölj av resurser och teknologisk kompetens. Både TGC-10 och Fortum producerar el, värme och naturgas. 95 procent av TGC-10:s produktion baseras på naturgas, som är ett välkänt bränsle för Fortum. Mikael Lilius och Tapio Kuula pratar om gamla Fortum när de hänvisar till tiden före förvärvet av TGC-10. Hur ser då nya Fortum ut? Nya Fortum är ett internationellt företag. Av våra anställda är ryssar och Sverige är vår näst största marknad. Vi har blivit ett betydligt mer har redan ivrigt börjat studera engelska. Vi stöder också alla övriga Fortumanställda i Sverige och Finland som vill lära sig ryska. I Finland är det inte populärt att studera ryska. Ryssland är dock en viktig granne och en betydande ekonomisk faktor. Man borde uppmuntra fler barn och ungdomar att studera ryska. Det skulle vi alla kunna dra nytta av, tror Mikael Lilius. Alerta vid förändringar I september nåddes en viktig etapp i integrationen av TGC-10 när dess organisa- tion gjordes om för att motsvara Fortums organisation. Efter det blev det enklare att kommunicera mellan enheterna och man kan nu göra affärsplaner på samma sätt. I slutet av september meddelade Fortum att ett Joint Implementation projekt för 30 miljoner euro ska genomföras på TGC-10. Summan motsvarar värdet på minskade utsläpp i storleksordning 1,5 miljoner koldioxidton under Kyotoperioden. Vårt mål är att verksamheten ska drivas så miljövänligt som möjligt överallt där Fortum är verksam, säger Tapio Kuula. Efter höstens bragder är det dags för vardag. Nu ska man målmedvetet utveckla verksamheten vidare. Kärnan i Fortums strategi är lönsam tillväxt. Vi har nu passerat de stora bedrifterna. Under de närmaste åren ska vi koncentrera våra intellektuella resurser på åtgärder som garanterar att integrationen av TGC-10 med Fortum lyckas väl. Vårt ekonomiska läge är starkt, vilket innebär att Fortum med säkerhet kommer att göra några mindre förvärv i framtiden, säger Mikael Lilius. Världen förändras ständigt och vi kommer att vara alerta, lovar han. FORTE 4/

18 TEXT: TIIA SOININEN, COMPOSITOR OY FOTO: VITALY POPOV Ta seden dit du kommer? Hur smälter de nordiska och ryska företagskulturerna samman? På TGC-10 finns en expert som har svaret. råde för Evgenia eftersom hon arbetade med dessa frågor i början av sin karriär på Fortum. I juni 2006 studerade Evgenia på Tammerfors tekniska universitet och gjorde sitt diplomarbete om Kyoto-avtalets Joint Implemention på Fortums huvudkontor i Kägeludden, Finland. I september 2008 blev diplomingenjör Evgenia anställd på Fortum Service och flyttade till Tjeljabinsk. De bästa sidorna möter varandra Det största problemet för de Fortumanställda som flyttar till Tjeljabinsk är att hitta ett gemensamt språk med sina ryska kollegor. För Evgenia är språket inget problem eftersom hon har två modersmål, finska och ryska. Den andra stora utmaningen handlar om mer allmänna saker. Det är inte lätt att göra förändringar, säger Evgenia. Å andra sidan har vi ett unikt tillfälle att både implementera den bästa kompetensen från Fortum samtidigt som vi kan lära oss de bästa arbetssätten som våra ryska kollegor använder. Som alltid medför varje människa något nytt till företaget, säger Evgenia. Hög ljudnivå på möten Det är inte helt lätt att lära sig när flera nationella kulturer och två olika företags- I Ryssland är det åsikter och inte människor som grälar med varandra. Evgenia Tkachenko är 26 år gammal och arbetar som utvecklingschef på det nya kraftvärmeverket i Tjeljabinsk. Hon känner sig lika mycket som en moskvabo som än tammerforsbo. Jag är född i Moskva men flyttade med mina föräldrar till Finland år 1991, berättar Evgenia. På Tjeljabinsk CHP-3 är hon ansvarig över verkets utvecklingsprojekt och de projekt som ska integrera CHP-3 med Fortum. Varje utvecklingschef har dessutom andra ansvarsområden och Evgenias delansvarsområden är Joint Implementation samt EHS-frågor. Joint Implementation, eller samförverkligande, är ett naturligt ansvarsomkulturer möts. Vad är då skillnaden mellan den nordiska och ryska mentaliteten? Till exempel i Finland pratar man mycket lugnare med varandra och ingen höjer rösten. I Ryssland kan ljudnivån bli mycket hög men det innebär inte att man grälar med varandra. Man brukar säga att det är åsikter och inte människor som grälar med varandra. Det är precis så det är i Ryssland, säger Evgenia. Dessutom är vi i Norden mera självständiga, till exempel blir man inte bevakad på sin arbetsplats och ingen förväntar sig att sådant ska ske. I Ryssland har man under en lång tid haft en kultur där man blir bestraffad om man gör något fel i sitt arbete. Disciplinen är hård och alla är noga med att inte göra något fel. Förhållandena på arbetsplatserna blir dock allt mer som i väst. På sammanträden kommer kulturskillnaderna fram mer konkret, även på ett roligt sätt. Evgenia berättar att i Ryssland följer man strikt agendan på ett sammanträde och varje chef rapporterar till ordföranden om sina ärenden och hur de går framåt. När ordet sedan blir fritt börjar alla prata i munnen på varandra och det blir svårt att få sin röst hörd, säger Evgenia och skrattar. 18 FORTE 4/2008

19 BÖRSEN OCH INVESTERING Capital Markets Day 2008 Analytiker har förtroende för Fortum TEXT: MINNA KALAJOKI FOTO: STEFAN SJÖDIN Den 30 oktober 2008 arrangerades Fortums Capital Markets Day på Hanaholmen i Esbo. Cirka 80 analytiker, investerare och portföljförvaltare var med på seminariet. Seminariet började med en övergripande presentation som Fortums vd Mikael Lilius höll. Enligt Mikael Lilius kommer tyngdpunkten för bolagets strategi att ligga på marknader i Norden, Ryssland och i Östersjöområdet. Inga större förändringar finns i sikte. I Ryssland är syftet att aktivt använda landets potential. Jag blev övertygad om och lättad över hur optimistiskt Fortums ledning ser på framtiden, trots oron på finansmarknaderna. Förtroendet är stabilt, även om saker som har direkt påverkan på bolagets verksamhet, som till exempel produktpriserna, tillgången till finansiering och den ryska marknaden, är kritiska faktorer, säger Lueder Schumacher, direktör för investeringsutredningar på investeringsbanken Dresdner Kleinwort. Det förtroendegivande budskapet var inte tomma ord utan grundar sig på fakta. Bolaget har ett relativt lågt återfinansieringsbehov, reservkapaciteten är blygsam och det finns en stor efterfrågan på den el som det ryska regionala produktionsbolaget TGC-10 producerar. Efterfrågan kommer att bestå, även om priset på olja skulle gå ned till 20 dollar per fat. TGC-10 säljer främst el till den ryska olje- och gasindustrin som håller produktionen igång även om efterfrågan ligger på låg nivå. Ryssland är världens fjärde största elmarknad och efterfrågan förväntas öka med 50 procent fram till år För närvarande äger Fortum cirka 94 procent av TGC-10. Integrationsprocessen började i april i år och sedan september har TGC-10 använt en ny organisationsmodell där man har arbetat enligt Fortums ledningsmodell och arbetsmetoder. Ett omfattande investeringsprogram ska genomföras på TGC-10 och det kommer att öka elproduktionskapaciteten med cirka 70 procent fram till år Andelen koldioxidfri elproduktion ska ökas ytterligare. Produktionen av utsläppsfri el har ökat med 70 procent sedan år Fortums koldioxidutsläpp i Europa ligger för närvarande på 103 gram per kilowattimme, i jämförelse med Europa där genomsnittet ligger på 372 gram. Hållbar utveckling är en av hörnstenarna i Fortums strategi och bolaget är väl förberett för EU:s strikta miljökrav. Trots konjunkturnedgång är Fortums ekonomiska läge stabilt. I början av året ökade omsättningen med 28 procent och bolaget har förberett sig väl för konjunkturnedgången. Balansräkningen är stark, likviditeten god, riskhanteringen omfattande och garderingarna är starka. Det främsta intrycket av seminariet var lugnet trots den ekonomiska förvirring som finns i världen. När det råder panik på marknaden är det lätt att glömma grundläggande faktorer, särskilt när inte heller marknaden kommer ihåg dem för närvarande. Mot den här bakgrunden känns det bra att få en påminnelse om att Fortum har sina grundläggande faktorer i ordning och att framtiden ser ljust ut, säger Lueder Schumacher. Fortums ledning verkar ha en stark tro på framtiden, säger Lueder Schumacher. FORTE 4/

20 FORTUMS ANSIKTEN ENERGIEFFEKT SOM LIVSSTIL TEXT: MAIJA PIIROINEN, COMPOSITOR OY FOTO: BOSSE KINNÅS Genom att hjälpa sina företagskunder att spara energi och minska sina utsläpp antar Fortum en ny roll som fördjupar kundrelationerna ytterligare. 20 FORTE 4/2008

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011 Det lyser i landet 2 Fingrid i korthet Elektricitet är en oskiljaktig del av varje finländares vardag. Finland fungerar med el. Fingrid är ett företag som ansvarar för att stamnätet dvs. elöverföringssystemet

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Fortum Abp Delårsrapport Januari juni 2008

Fortum Abp Delårsrapport Januari juni 2008 Fortum Abp Delårsrapport Januari juni 2008 Fortum Abp Delårsrapport januari juni 2008 17 juli 2008 kl. 9.00 Stabilt resultat första halvåret Starkt resultat inom kraftproduktion Jämförbart rörelseresultat

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Fortum Oyj. Börseftermiddag, Mariehamn Sophie Jolly, Vice President Investor Relations 15.5.2014

Fortum Oyj. Börseftermiddag, Mariehamn Sophie Jolly, Vice President Investor Relations 15.5.2014 Fortum Oyj Börseftermiddag, Mariehamn Sophie Jolly, Vice President Investor Relations 15.5.2014 Fortum har ca 130 000 aktieägare Ett energi- och kraftvärmeföretag i Norden, Ryssland, Polen och Baltikum

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Verkställande direktörens tal vid ordinarie bolagsstämma den 16 mars 2006. Herr minister, herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar.

Verkställande direktörens tal vid ordinarie bolagsstämma den 16 mars 2006. Herr minister, herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar. Verkställande direktörens tal vid ordinarie bolagsstämma den 16 mars 2006 Herr minister, herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar. Verksamhetsåret 2005 var ett utmärkt år för Fortum. Vi

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2015 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent ifjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? 2013-12-20 Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? Vi har nu skrivit några månadsbrev om vår tro kring elpriser, utsläppsrätter och elcertifikat. Fokus har oftast legat på kommande kvartal

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl-seminarium den 10 november 2010 Christer Bergerland, Manager R&D, Sweden - New Business Fortum Power & Heat, ESD 1 Organisationen för den

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Ett annorlunda uppdrag

Ett annorlunda uppdrag Vi har energi över. Ett annorlunda uppdrag Våra ägare är märkligt ointresserade av stora vinster. Erhard Borgren, init iativtagare till Öster sunds Elektriska Belysnin gsaktiebolag 1889. Jämtkraft är ett

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Fortum Abp Delårsrapport Januari mars 2008

Fortum Abp Delårsrapport Januari mars 2008 Fortum Abp Delårsrapport Januari mars 2008 Fortum Abp Delårsrapport januari mars 2008 24 april 2008 kl. 9.00 Ett strategiskt viktigt steg i Ryssland: Fortum förvärvade TGC-10 Klart förbättrat verksamhetsresultat

Läs mer

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle.

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 1 Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 2 Vi säljer energi. Men det våra kunder köper är något helt annat. 3 Luleåborna köper ljus och

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Reform för lägre elkostnader för konsumenter Framtagen av Villaägarnas Riksförbund Inledning Villaägarnas Riksförbund har utvecklat ett par förslag som sänker kostnaderna för konsumtion av el utan att

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Vi övervakar energimarknaden

Vi övervakar energimarknaden Vi övervakar energimarknaden Vi finns till för dig. Energimarknadsinspektionen arbetar för att stärka energikundernas ställning och strävar efter att marknaderna för el, fjärrvärme och naturgas ska fungera

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Bokslutsmeddelande 2009 (sammandrag)

Bokslutsmeddelande 2009 (sammandrag) Bokslutsmeddelande 2009 (sammandrag) Ahlstrom Abp, sammanfattning av BÖRSMEDDELANDE, 3.2.2010 kl. 12.10 Detta är en sammanfattning av bokslutsmeddelandet. Det fullständiga meddelandet för 2009 finns på

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Den finansiella elmarknadens betydelse för riskhantering

Den finansiella elmarknadens betydelse för riskhantering Den finansiella elmarknadens betydelse för riskhantering 22 April 2008 Per Rosenqvist, Vd Statkraft Financial Energy AB www.statkraft.com AGENDA 2008-04-22 Kort om Statkrafts verksamhet Prissäkring av

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer