Arbets- och miljömedicin 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbets- och miljömedicin 1"

Transkript

1 1 "Arbete befordrar hälsa och välstånd" - men vad gör arbetspendlingen? Erik Hansson (1), Anna Lindgren (1), Kristina Jakobsson (1) Arbets-och Miljömedicin, Lund (1). Regional expansion och ökad geografisk rörlighet på arbetsmarknaden är ett politiskt mål i Sverige eftersom det anses öka det ekonomiska välståndet. För individen innebär detta mer pendling, och därmed totalt sett längre arbetsdagar. Pendling har associerats med många negativa hälsoutfall som stress, försämrat välbefinnande och sömnbrist. Det finns dock förvånade få kvantitativa befolkningsbaserade studer av hur hälsa och välbefinnande påverkas när den totala arbetsdagen blir lång pga pendling. Särskilt gäller det hur effekten av pendling modifieras av kön, ålder och familjesituation. Vi har använt data från stora befolkningsbaserade folkhälsoenkäter som gjordes i Skåne år 2004 och Ca personer i åldern som arbetade >30 timmar/vecka inkluderades i studien. Upplevda sömnsvårigheter, stress i vardagen, vitalitet mätt med SF-36, psykisk hälsa mätt med GHQ12 och välbefinnande valdes som utfall lämpliga i en tvärsnittsstudie. Oddskvoter beräknades, med justering för födelseland, bostadsort (urban/rural), ålder, kön, utbildning och inkomst. Interaktion mellan pendlingstid och sätt, kön och ålder studerades särskilt. Pendling med bil var det vanligast förekommande ressättet i studiegruppen, både bland män (70%) och bland kvinnor (56%). Fler kvinnor (19%) än män (12%) pendlade kollektivt. Med ökande pendlingstid fanns signifikant ökad förekomst av samtliga negativa hälsoutfall. De som pendlade mer än en timme enkel resa med bil eller kollektivtrafik hade 30-50% ökad förekomst av sömnstörning, upplevd stress i vardagen och sänkt vitalitet, psykisk hälsa och välbefinnande, jämfört med dem som gick eller cyklade till arbetet. Associationerna var speciellt starka bland unga kvinnor som pendlade med kollektivtrafik. De hälsomässiga konsekvenserna av pendling som indikerats i denna och tidigare studier visar att man vid samhällsplanering också måste beakta negativa bieffekterna av regionförstoring och ökad pendling. Identifikationen av känsligare grupper genererar hypoteser om hur pendling påverkar hälsan och ger idéer för fortsatta studier. Framtida forskning bör försöka förstå pendling som en del av livspusslet, d.v.s. tänka på pendlarens vardagssituation, och vilka faktorer i denna som gör pendlingen mer eller mindre negativt påverkande. 2 Luftföroreningar och förtida födsel David Olsson (1), Bertil Forsberg (2) Folkhälsa och Klinisk Medicin, enh. Yrkes- och Miljömedicin, Umeå universitet (1).Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet (2). En ständigt växande mängd studier indikerar att exponering för luftföroreningar under graviditeten ökar risken för negativa födelseutfall, exempelvis förtida födsel, låg födelsevikt och tillväxthämning. Det finns dock inget entydigt svar på vilka ämnen som är skadliga eller när under graviditeten de är mest skadliga. Syftet med denna studie var att utvärdera sambandet mellan exponering för ozon (O3) och fordonsavgaser, med NO2 som indikator, och prematur födsel. Alla vaginalförlösta enkelbörder i Storstockholm under ingår i studien (n = ). Information om graviditeten är hämtad från Medicinska födelseregistret. Ozon mättes vid två mätstationer, medan NO2 mättes på tre stationer varifrån dygnsmedelvärden beräknades och sedan påfördes alla graviditeter. Vi studerade effekten av exponering för O3 och NO2 under första och andra trimestern samt under graviditetens sista vecka. Logistisk regression användes för att studera sambandet mellan förtida födsel och exponering. I modellen justerades för rökvanor, paritet, barnets kön, vilken årstid och vilket år befruktningen skedde. 5,3 % av alla födslar var prematura. Förtida födsel var vanligare bland rökande än icke-rökande mödrar. Det fanns ingen uppenbar tidsmässig trend i förekomsten av för tidigt födda barn, även om det var lite mindre vanligt förekommande under 1989 och Vi fann att exponering för ozon tidigt i graviditeten var förenat med en statistiskt signifikant högre risk för prematur födsel. Relativa risken som oddskvot (OR) för en ökning av O3 motsvarande kvartilavståndet (IQR) under den första trimestern var 1,16 (95% CI ). Det fanns även en effekt av exponering sista graviditetsveckan för både O3 och NO2. OR vid en IQR ökning av ozon var 1,14 (95% CI ) respektive för NO2 1,05 (95% CI ). Ingen effekt vid exponering under andra trimestern observerades. Denna svenska studie fann en ogynnsam effekt av ozon tidigt under graviditeten, vilket andra studier också indikerat, men också sista graviditetsveckan. Det framkom här även att det tycks finnas ett samband mellan prematur födsel och avgashalten under sista graviditetsveckan. 3 Hälsoeffekter av korttidsexponering för dieselavgaser, trafikbuller, samt dieselavgaser kombinerat med trafikbuller, hos friska försökspersoner Yiyi Xu (3), Maria Albin (3), Ulla Andersson (2), Eva Assarsson (3), Anna Axmon (3), Lars Barregård (4), Margareta Berglund (7), Mats Bohgard (5), Karin Broberg (3), Jonas Brunskog (1), Anders Gudmundsson (5), Anna- Therese Gunnskog (3), Inger Hagerman (6), Bo Jönsson (3), Monica Kåredal (3), Patrik Nilsson (5), Joakim Pagels (5), Torben Poulsen (1), Jenny Rissler (5), Leo Stockfelt (4), Gerd Sällsten (4), Aneta Wiercbicka (5), Else-Marie Åkerberg (3), Kai Österberg (3) Acoustic technology, Örested-DTU, Denmark (1).Arbets - och miljömedicin, Lund (2).Arbets - och miljömedicin, Lund (3).Arbetsoch miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Akademin, Göteborg (4).Ergonomi och aerosolteknologi, Lund (5).Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge (6).Kardiologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge (7). Vägtrafik är den huvudsakliga källan till både omgivningsexponering för små partiklar (PM2,5) och buller i befolkningen, men det relativa bidraget till olika hälsoeffekter, samt möjliga interaktioner, har sällan studerats. Vi valde att göra det i en kammarmodell. I en experimentell studie exponerades 18 friska försökspersoner (9 män och 9 kvinnor), i sessioner på vardera tre timmar, för fyra olika välkontrollerade förhållanden i en kammare: 1) Nollexponering: låg PM2,5 koncentration (<3 µg/m3) och lågt trafikbuller (46 db(a)), 2) Dieselexponering (D): hög PM2,5 koncentration (300 µg/m3) och lågt trafikbuller, 3) Bullerexponering (B): låg PM2,5 koncentration och högt trafikbuller (75 db(a)), 4) kombinerad exponering (DB): hög PM2,5 koncentration och högt trafikbuller. Vi har hittills utvärderat effekter på symptom och luftvägsfunktion. Ett uttröttningsindex konstruerades baserat på skalor för rapporterad dåsighet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Vi använde den generaliserade skattningsekvations-(gee) proceduren i SPSS för att specificera en modell för upprepade mätningar. För symptom och peak-expiratory flow (PEF) användes mätningar efter 15 minuters exponering för att skatta akuta effekter och mätningar efter 2 timmar och 15 minuter, för att skatta kumulerade effekter. För spirometri och rinometri användes mätning efter exponering. Alla effekter avser jämförelse med nollexponering. Inga akuta effekter observerades, men vi fann kumulerade effekter för PEF, ögon- och halsbesvär och uttröttning. Under nollexponeringen ökade PEF, men sjönk under exponering för D (gruppskillnad i förändring -10,7 l/min; p=0,04) och DB (-10,9 l/min; p=0,02). Ögonirritation ökade vid exponering för D (jämfört med nollexponering, ytterligare 13,2 enheter på en 100- gradigskala; p=0,03) och DB (12,0 enheter; p=0,05). Uttröttning ökade vid exponering för B (2,3 enheter; p=0,02) och ej statistiskt signifikant vid exponering för DB (2,5 enheter, p=0,16). Vad gäller halsbesvär (7,3 enheter; p=0,05) sågs bara en ökning vid exponering för DB. Inga exponeringseffekter observerades vid rinometri eller spirometri. Vi observerade ögonirritation och lägre PEF under dieselexponering, samt ökad uttröttning vid bullerexponering. Vid kombinationsexponering med buller, som vid vardaglig vägtrafik, fann vi också ökade halsbesvär. Effekter på bl a hjärt-kärlsystem och inflammationsmarkörer kommer att ingå i vår fortsatta utvärdering. 4 Vägtrafikbuller och hjärtinfarkt i relation till yrkesbuller och yrkesstress Jenny Selander (1), Gösta Bluhm (1), Mats Nilsson (4), Johan Hallqvist (2), Töres Theorell (5), Pernilla Willix (3), Göran Pershagen (1) Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet (1).Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet (2).Institutionen för

2 folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet (3).Psykologiska institutionen Stockholms Universitet (4).Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet (5). Tidigare studier har indikerat ett samband mellan trafikbuller i boendemiljön och hjärt-kärlsjukdom. Liknande samband har observerats för yrkesbuller och yrkesstress. Hypotesen är att dessa exponeringar kan ge upphov till en stressreaktion i kroppen, som efter långvarig exponering kan ha skadliga effekter på hjärt-kärl systemet. Syftet med studien var att studera interaktionseffekter mellan exponering för trafikbuller, yrkesbuller och yrkesstress i relation till hjärtinfarkt. En populationsbaserad fall-kontrollstudie för hjärtinfarkt genomfördes i Stockholms län. Deltagarna svarade på ett frågeformulär och genomgick en läkarundersökning. Exponering för vägtrafikbuller i boendemiljön mellan 1970 och klassificerades via boendehistorik kombinerat med information om trafikintensitet och avstånd till närliggande vägar. Yrkesbuller exponeringsskattades via en bullermatris som bygger på mätningar utförda mellan 1970 och Yrkesstress definierades via frågor rörande krav och kontroll i enkäten. Totalt medverkade 3050 studiepersoner (1252 fall och 1798 kontroller). En ökad risk för hjärtinfarkt observerades hos personer exponerade för vägtrafikbuller i kombination med yrkesbuller OR 1,44 (95% CI 1,07-1,95). För studiepersoner exponerade för vägtrafikbuller eller yrkesbuller i kombination med yrkesstress observerades en tendens till interaktionseffekt OR 1,83 (95%CI 1,33-2,52) eller OR 1,72 (95% CI 1,32-2,24). Deltagare som var exponerade för en, två eller tre av dessa faktorer oavsett kombination hade en ökad risk för hjärtinfarkt på OR 1,16 (95% CI 0,97-1,40), OR 1,57 (1,24-1,98) och OR 2,27 (95% CI 1,41-3,64). Våra resultat stödjer hypotesen att exponering för en kombination av buller i boendemiljön och i arbetet samt stress på arbetet ökar risken för hjärtinfarkt. Detta fynd kan vara betydande för prioritering av preventiva åtgärder gällande hjärtinfarkt eftersom ca 20% av studiepersonerna var exponerade för 2 eller 3 av de undersökta exponeringarna. 5 Variabilitet och determinanter för personlig exponeringen för fina partiklar, black smoke och grundämnen hos allmänbefolkningen i Göteborg Sandra Johannesson (3), Stephen Rappaport (2), Gerd Sällsten (1) Arbets- och Miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Akademin (1).School of Public Health, University of California, Berkeley, USA (2).Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum, Arbetsoch Miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Box 414, Göteborg (3). Exponering för luftföroreningar kan variera både mellan olika individer (mellanindividvarians) och från dag till dag för samma person (inomindividvarians). Variabiliteten komplicerar kvantifieringen av exponeringen och kan leda till fel (s.k. attenuation bias) vid skattning av dos-respons samband i epidemiologiska studier. Statistiska modeller som utvärderar variabiliteten i den personliga exponeringen har använts i betydligt större utsträckning i studier av yrkesmässig exponering än för omgivningsmiljö. Mixed-effects models (Proc Mixed, SAS) har använts för att bestämma inom- och mellanindividvariansen samt några exponeringsdeterminanter för PM2,5, black smoke (svärtning) och ett antal partikulära grundämnen (Cl, K, Ca, Ti, Fe, Ni, Cu, Zn, and Pb) hos en studiegrupp om 30 vuxna personer boende i Göteborg. Parallella mätningar vid en urban bakgrundstation gjordes för samtliga personer, och mätningarna upprepades för 20 av de 30 individerna. Försökspersonerna fick föra en enklare dagbok under det dygn som mätningarna pågick. Inomindividvariansen dominerade den totala variabiliteten för de undersökta ämnena utom för masskoncentrationen av PM2,5 och för Zn. Fold-ranges, (kvoten mellan 97,5 och 2,5-percentilen, innehållande 95 % av exponeringsdata), varierade för inomindivariansen mellan 5 och 39 (median=7) medan den för mellanindividvariansen alltid var mindre än 6. Den relativt höga inomindividvariansen i exponeringsdata visar på vikten av att göra upprepade personburna mätningar i epidemiologiska studier av luftföroreningar. Om attenuation bias inte får vara större än 20 %, krävdes teoretiskt mellan 3 och 39 upprepade mätningar per person för de olika partikulära ämnena (för PM2,5 krävdes 4 mätningar). Signifikanta determinanter för den personliga exponeringen var urbana bakgrundshalter (PM2,5, BS, Cl, Zn och Pb), rökning (PM2.5, BS, K och Ti), årstid (PM2.5, Fe och Pb) samt tid utomhus och i trafikerade områden (Fe). Dessa fixa effekter kunde förklara mellan 9 och 67 % av den totala variabiliteten för de olika ämnena. Det är viktigt att göra upprepade mätningar för att kunna studera inomindividvariansen i exponeringsdata. En betydande inomindividvarians i förhållande till mellanindividvarians leder till försvagat dos-respons samband i epidemiologiska studier. Användning av mixed-effects models kan ge värdefull information om vilka faktorer (determinanter) som påverkar den personliga exponeringen. 6 Slitagepartiklar från gränssnittet av dubbdäck och granitinnehållande vägbana inducerar proinflammatoriska förändringar i humana monocyt-deriverade makrofager; En proteomikstudie. Helen Karlsson (2), John Lindbom (1), Bijar Ghafouri (4), Mats Lindahl (3), Christer Tagesson (3), Mats Gustavsson (5), Anders Ljungman (3) Arbets och Miljömedicin, Linköpings Universitet, Linköping (1).Arbets och Miljömedicin, Universitetsjukhuset i Linköping, Linköping (2)., IKE, Linköpings universitet, Linköping (3).Rehabiliteringsmedicin, IKE, Linköpings universitet/smärt- och rehabiliteringscentrum, Universitetssjukhuset, Linköping (4).Svenska Nationella Väg-och Transportforskningsinstitutet (VTI), Linköping (5). Luftburna partiklar anses vara en av de miljörelaterade faktorer som bidrar till utvecklandet av cancer, luftvägs- samt hjärtkärlsjukdomar. Partiklars komposition, storlek, form samt på ytan adsorberade ämnen är avgörande för graden av skadlighet.för framtida preventiva åtgärder är det av stor betydelse att undersöka toxiciteten hos definierade grupper av luftburna partiklar och att kunna klargöra deras patofysiologiska roll. För att få fördjupad kunskap, utöver ospecifika inflammatoriska markörer, har de toxikoproteomiska effekterna på humana monocyt-deriverade makrofager exponerade för vägslitagepartiklar studerats. Humana monocyt-deriverade makrofager exponerades för slitagepartiklar från gränssnittet av dubbdäck och granitinnehållande vägbana. Som jämförelse användes endotoxin-exponerade samt ostimulerade makrofager. Makrofagproteomet separerades med två-dimensionell gelelektrofores, proteiner visualiserades,kvantifierades och utvalda proteiner identifierades med masspektrometri. Sju makrofagproteiner ökade och tre minskade signifikant efter exponering för vägslitagepartiklar jämfört med oexponerade celler. Endotoxinexponering resulterade i förändrade nivåer hos sex proteiner, fyra minskade och två ökade. Till exempel Macrophage Capping Protein som reglerar makrofagmigrering ökade endast efter exponering för vägslitagepartiklar medan inflammationsmarkören Calgizzarin samt markören för kardiovaskulära komplikationer, Galectin-3 ökade både efter vägslitagepartikel-exponering samt endotoxin-exponering. Sammantaget ökade nivåerna av proteiner inblandade i inflammatorisk respons och proteiner involverade i cellulära funktioner såsom redoxbalans och glykolys minskade. Proteomikstudier av effekterna på humana makrofager som exponerats för vägslitagepartiklar genererade i gränssnittet mellan dubb och granitinnehållande vägbana har visat sig vara användbara i sökandet efter mera detaljerad information om specifika toxikologiska effekter. Resultaten indikerar att Galectin-3, Calgizzarin samt Macrophage Capping Protein kan vara nya biologiska markörer och en möjlig länk mellan exponering för vissa typer av vägslitagepartiklar och kardiovaskulära komplikationer. 7 Långtidseffekter på motoriska funktioner bland tidigare manganexponerade svetsare Gunilla Wastensson (1) Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum, Arbets- och Miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Box Göteborg (1). Det är väl känt att exponering för höga lufthalter av mangan kan orsaka en sjukdomsbild som liknar Parkinsons sjukdom, manganism. Det finns även studier som visar att långtidsexponering för lägre halter, t.ex. via inhalation av svetsrök kan orsaka neurotoxiska effekter såsom försämring av vissa motoriska funktioner och ökad tremor. Syftet med den aktuella studien var att undersöka om långtidsexponering för mangan kan orsaka bestående negativa effekter på motoriska funktioner även om det gått mycket lång tid sedan exponeringen upphörde. Ett testbatteri med kvantitativa tester för tremor, motorisk snabbhet, fingerfärdighet, öga-handkoordination, diadochokinesis och balans användes för att undersöka 17 f.d. fartygssvetsare och 21 andra

3 varvsarbetare som utgjorde referentgruppen. Medelåldern bland de f.d. svetsarna var 69 år medan den var 66 år bland referenterna. De f.d. fartygssvetsarna hade i medeltal varit exponerade i 28 år och ett kumulativt exponeringsmått beräknades också för varje svetsare. F.d. svetsare och referenter presterade lika i flertaler av testerna. I ett test på finmotorisk förmåga och snabbhet (grooved pegboard) presterade dock de f.d. fartygssvetsarna sämre jämfört med referenterna. Då det gått lång tid sedan manganexponeringen upphörde kan eventuella tidigare negativa effekter på motoriska funktioner ha klingat av. Den försämrade prestationen i ett test på finmotorisk förmåga och snabbhet hos de f.d. fartygssvetsare tolkas dock som en kvarstående effekt av tidigare manganexponering. 8 Arbete med mjuka träslag ger ögonoch luftvägsbesvär Else-Marie Åkerberg (1), Ulla Andersson (1), Jörn Nielsen (2) AMM. Labmedicin Skåne. Lund (1). (2). Trädamm kan irritera ögon och luftvägar samt påverka lungfunktionen. Enligt Arbetsmiljöverket är 75 % av de anmälda arbetsskadorna i luftvägarna orsakade av trädamm. Atopiker som exponeras för trädamm har lättare att utveckla luftvägsbesvär. Det finns fortfarande stora kunskapsluckor avseende riskerna vid trädammexponering, inte minst beträffande mjuka träslag. Syftet var att kartlägga arbetsrelaterade ögon- och luftvägsbesvär och betydelsen av anställningstidens längd, atopi samt rökning vid exponering för damm från mjuka träslag i sydsvensk träindustri. Fem industrier som sågade virke och tillverkade träemballage valdes ut. De exponerade besvarade en enkät angående besvär från ögon (rinnande, kliande, svidande, och/eller brännande), näsa (nästäppa, kliande eller rinnande näsa och/eller nysningar), samt från nedre luftvägar (pip och täppthet i bröstet, andnöd, hosta, kronisk bronkit). Arbetsrelaterade besvär var de som utlöstes direkt på arbetsplatsen och eller minskade under ledig tid. Atopiker var de som under barn- eller ungdomen haft böjveckseksem, nässelutslag, astma eller hösnuva. Totalt 99 av 150 (66 %) arbetare besvarade enkäten. Medianåldern var 44 år (18-64: min-max). Arbetsrelaterade ögonbesvär fanns hos 15 %, näsbesvär hos 32 %, hostattacker hos 22 % medan 4 % uppgav andnödsbesvär. Kronisk bronkit fanns hos 9 %. Delades gruppen vid medianen för anställningstid (12 år) hade gruppen som arbetat längst oftare arbetsrelaterade besvär från ögon och näsa (ej signifikant) än den med kortare anställning (ögon:18 mot 10 %, näsa: 35 mot 28 %). Atopikerna angav oftare besvär från luftvägarna (ej signifikant) än icke atopikerna: näsa (39 mot 29 %), pip och täppthet i bröstet (9 mot 5 %) och andnöd (9 mot 3 %). Icke rökare (aldrig och före detta rökare) hade mer besvär än rökare (ej signifikant) beträffande ögon- (16 mot 9 %) och näsa (34 mot 18 %) samt hostattacker (20 mot 14). När det gäller arbetsrelaterade pip och täppthet i bröstet samt andnöd var det endast rökare och före detta rökare som angav besvär (11 mot 0 % respektive 9 mot 0 %). Exponerade för damm från mjuka träslag har frekventa arbetsrelaterade ögon- och luftvägsbesvär. Möjligen ökar exponeringen risken för kronisk bronkit. Atopi kan vara en personlig riskfaktor för arbetsrelaterade besvär från luftvägarna. Nedre luftvägssymptom noterades enbart hos dem som rökt. 9 Lungcancerrisk bland kockar och annan kökspersonal resultat från poolade analyser av fallkontrollstudier i Europa och Canada Carolina Bigert (10), Ann Olsson (11), Per Gustavsson (10), Thomas Brüning (6), Benjamin Kendzia (6), Beate Pesch (6), Karl-Heinz Jöckel (23), Hermann Pohlabeln (22), Wolfgang Ahrens (22), Isabelle Gross (6), Irene Brüske (5), Hans-Erich Wichmann (5), Franco Merletti (25), Dario Mirabelli (25), Lorenzo Richiardi (25), David Zaridze (18), Adrian Cassidy (1), Neonila Szeszenia-Dabrowska (20), Peter Rudnai (15), Jolanta Lissowska (8), Isabelle Stücker (4), Eleonora Fabianova (17), Rodica Stanescu Dumitru (9), Vladimir Bencko (7), Lenka Foretova (12), Vladimir Janout (16), Jack Siemiatycki (24), Maria Teresa Landi (13), Neil Caporaso (14), Paul Brennan (11), Simone Benhamou (4), Veronique Benhaïm- Luzon (11), Hans Kromhout (3), Roel Vermeulen (3), Susan Peters (3), Dario Consonni (2), Bas Bueno-de-Mesquita (19), Paolo Boffetta (21), Kurt Straif (11) Cancer Research Centre, University of Liverpool (1).Clinica del Lavoro L. Devoto, Unit of Epidemiology, Milan, Italy (2).Environmental Epidemiology Division, The Netherlands (3).INSERM, France (4).Institut für Epidemiologie, Neuherberg, Germany (5).Institute for Prevention and Occupational Medicine of the German Social Accident Insurance, Bochum (6).Institute of Hygiene and Epidemiology, Charles University, Prague (7).Institute of Oncology, Warsaw (8).Institute of Public Health, Romania (9).Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm (10).International Agency for Research on Cancer, Lyon (11).Masaryk Memorial Cancer Institute, Czech Republic (12).National Cancer Institute, Bethesda, Maryland, USA (13).National Cancer Institute, Bethesda, Maryland, USA (14).National Institute of Environment Health, Budapest (15).Palacky University, Faculty of Medicine, Czech Republic (16).Regional Authority of Public Health, Slovakia (17).Russian Cancer Research Centre, Moscow (18).The National Institute for Public Health and Environmental Protection, Bilthoven, The Netherlands (19).The Nofer Institute of Occupational Medicine, Poland (20).The Tisch Cancer Institute, Mount Sinai School of Medicine, France (21).University of Bremen, Germany (22).University of Essen, Germany (23).University of Montreal, Canada (24).University of Turin, Italy (25). Det finns epidemiologiska studier som antyder en ökad risk för lungcancer bland kockar men många av dessa studier saknar adekvat information om rökning. Man vet inte säkert om den ökade risken beror på en hög andel rökare bland kockar eller på yrkesmässig exponering för carcinogener i luftföroreningar bildade vid matlagning. Föroreningar från stekning vid hög temperatur har klassificerats som troligen cancerframkallande för människa av International Agency for Research on Cancer (IARC). Vi använde data från SYNERGY-projektet, med poolad information från fall av lungcancer och kontroller, innefattande livstids yrkeshistorik och rökvanor, från 11 fall-kontrollstudier i Europa och Canada. Kockar och annan kökspersonal identifierades via yrkeskoder (ISCO-68). Alla personer hade haft ett arbete under minst ett års tid. Det var 704 personer (405 män och 299 kvinnor) som någon gång hade arbetat som kock eller annan kökspersonal, varav 340 fall av lungcancer och 364 kontroller. Oddskvoter (OR) för lungcancer och 95 % konfidensintervall beräknades med obetingad logistisk regression med justering för studiecenter, ålder, kön, rökning (antal paketår och tid sedan rökstopp), och att ha arbetat i ett yrke med känd överrisk för lungcancer. Kockar och annan kökspersonal hade en ökad risk att drabbas av lungcancer före (OR 1,20; 95 % CI 1,03-1,40) men inte efter (OR 1,01; 95 % CI 0,86-1,20) justering för rökvanor, och det fanns inget signifikant exponerings- responsförhållande i form av antal arbetade år som kock eller annan kökspersonal. Det fanns ingen signifikant heterogenitet för lungcancerrisk bland kockar mellan de olika studiecentren. Det gick inte att skilja på olika typer av köksmiljöer. Efter att ha tagit hänsyn till rökvanor så fanns det inget samband mellan arbete som kock eller annan kökspersonal i allmänhet och ökad risk för lungcancer. 10 Åtgärder för att minska damm och allergen i skolan effekt på allergibesvär Greta Smedje (1), Lena Elfman (1), Pia Kalm-Stephens (3), Lennart Nordvall (2), Robert Wålinder (1), Akademiska sjukhuset, Uppsala (1).Barnallergimottagningen, Akademiska barnsjukhuset, Uppsala (2).Barnallergimottaningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala (3). Damm och allergen i skolan har tidigare visats kunna ge ökade luftvägsbesvär speciellt hos barn med pälsdjursallergi. Vi har genomfört ett interventionsprojekt i en skola för att undersöka om användning av luftrenare respektive allergianpassning kombinerat med bättre städning har effekt på hälsa och besvär hos eleverna. I en skola valdes fem klassrum med elever i årskurs 3-5 där lokalerna var i stort sett identiska. Klassrummen var väl underhållna och hade normenlig ventilation. Två klassrum valdes till luftrening med var sin typ av luftrenare, två till utökad städning i kombination med allergianpassning och ett klassrum utgjorde kontroll där inga åtgärder vidtogs. Luftrenare 1 monterades i tak och arbetade med partikelavskiljning med elektrostatiskt laddade filter. Luftrenare 2 bestod av en golvenhet som placerades vid klassrummets bakre vägg och flera mindre enheter som placerades vid ytterväggen. Partikelavskiljningen skedde mekaniskt med glasfiberfilter. Interventionen pågick under 9 veckor. Mätning av miljö och hälsoaspekter genomfördes dels före intervention, dels två gånger under det att åtgärderna pågick. I klassrummen mättes rumstemperatur och relativ luftfuktighet, halten i klassrumsluften av koldioxid och partiklar (PM10 och ultrafina) samt förekomsten av allergen från katt, hund och häst i luft och i damm. Elevernas hälsa kartlades genom att de besvarade enkäter om besvär och genom kliniska undersökningar bestående av mätning av lungfunktion, kväveoxid i utandningsluft och förekomsten av inflammationsmarkörer i nässköljvätska.

4 I samtliga klassrum där någon intervention vidtagits, men inte i kontrollklassrummet, minskade mängden damm på ytor. Halten av partiklar PM10 minskade i klassrummet med luftrenare 1, och i klassrummet med luftrenare 2 minskade mängden hund- och hästallergen medan halten luftburet kattallergen ökade. Eleverna som gick i klassrummet med luftrenare 2 fick lägre halter av inflammationsmarkören ECP i nässköljvätska vilket kan tyda på lägre allergipåverkan. I övrigt sågs inga effekter av någon av interventionerna på elevernas rapporterade besvär, sjukfrånvaro eller vid övriga kliniska undersökningar av luftvägarna. Om grundläggande krav på luftomsättning och underhåll av skollokalerna är uppfyllda tycks det vara svårt att påtagligt förbättra elevernas allergibesvär genom åtgärder såsom installation av luftrenare eller ytterligare utökad städning och allergianpassning. 11 F Marc R Cullen (1) Standford School of Medicine (1). Work environment and it's contribution to health gradients: Some inconvenient truths Much of occupational epidemiology has focused on the effects of chemical and physical exposures which historically were the most salient aspects of the workplace. Comparisons were often made to populations which had fewer or different exposures; differences in social and behavioral aspects of the populations were treated as confounders to be controlled, with almost obsessional concern for the effects of smoking. However, since the first Whitehall studies 3 decades ago evidence has mounted that very large social gradients exist independent of smoking or other simply measureable factors. This talk reviews the implications of such growing knowledge to our ongoing efforts to understand the contribution of work to health. 12 Astmaprevalens och sjukskrivning bland hälso- och sjukvårdspersonal Eva Andersson (3), Jeong-Lim Kim (2), Susanna Lohman (3), Bo Lundbäck (4), Jan Lötvall (4), Linda Ekerljung (4), Kjell Torén (1) Arbets & miljömedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet (1)., Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet (2)., Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet (3).Krefting Research Centre/Avd. för invärtesmedicin, Institutionen för medicin, Göteborgs Universitet (4). Internationella studier har visat en ökad risk för astma bland hälso- och sjukvårdspersonal. Förhållandena i Sverige är föga studerade. Vi var intresserade av astmaprevalens men även av luftvägssjuklighets inverkan på arbetsförmågan såsom sjukskrivning. Studiepopulationen utgjordes av ett befolkningsbaserat slumpmässigt urval (West Sweden Asthma Study, personer i Västra Götaland år, svarsfrekvens 62 %) som hade besvarat ett frågeformulär om luftvägsbesvär, rökvanor och yrkesuppgifter. Av dessa var personer i arbete vid undersökningens genomförande (medelålder 43), och av dessa uppgav kvinnor och 465 män att de arbetade inom hälso- och sjukvården. Astma definieras som självrapporterad läkardiagnostiserad vuxendebuterad astma. Prevalens av astma liksom sjukskrivning senaste året pga andningsbesvär beräknades dels för alla som arbetat inom hälsooch sjukvården, dels för undersköterskor, sjuksköterskor och läkare samt även för övrig hälso- och sjukvårdspersonal som uppgav rengöring/städning som sin huvudsakliga arbetsuppgift. Oddskvot (OR), med 95 % konfidensintervall (KI), jämfört med den övriga arbetande befolkningen beräknades med logistisk regression justerat för kön, allergisk rinit, ålder >50 år samt rökning för astma respektive ålder >50 år och rökning för sjukskrivning. Prevalensen av vuxendebuterad astma var 4,1 % hos hälso- och sjukvårdspersonal jämfört med 3,0 % hos den övriga arbetande befolkningen, OR 1,2 (95 % KI 0,9-1,6). Undersköterskor hade en förhöjd risk OR 1,5 (95 % KI 1,0-2,3), prevalens 5,1 %. Astmaprevalensen för sjuksköterskor var 4,5 %, för läkare 1,9 % och för rengörande övrig personal 3,8 %. Sjukskrivning senaste året pga andningsbesvär rapporterade 2,0 % av hälso- och sjukvårdspersonal jämfört med 1,4 % i befolkningen, OR 1,4 (95 % KI 0,96-1,9). Sjuksköterskor hade en ökad förekomst av astma, OR 2,0 (95 % KI 1,1-3,8), liksom rengörande övrig personal, OR 2,6 (95 % KI 1,3-5,4). Prevalensen av vuxenastma varierar mellan olika yrkesgrupper inom hälsooch sjukvården, undersköterskor hade en ökad förekomst av astma. Sjuksköterskor och rengörande övrig personal hade en ökad förekomst av sjukskrivning pga andningsbesvär jämfört med övrig arbetande befolkning i Västra Götaland. 13 Bullernivåer och hörselundersökning på förlossningsavdelning Artur Tenenbaum (1), Agneta Hendriksson (2), Lars Larsson (2) Hälsan & Arbetslivet (1).Hälsan & Arbetslivet i VGR (2). Buller är en viktig faktor som påverkar arbetsmiljön i sjukvården. Inom förlossningsvården är bullernivåer svåra att styra. Vi ville på uppdrag av verksamhetsansvariga bilda oss en uppfattning om bullernivåer och följa upp personalens hörsel. Företagshälsovården(FHV) Hälsan & Arbetslivet är den största inbyggda FHV i Sverige med ansvar för ca anställda inom Västragötalandsregionen. Enheten i Skaraborg genomförde studien. Den undersökta gruppen bestod av 39 kvinnliga barnmorskor och undersköterskor på en förlossningsavdelning. Åldersspridningen var mellan 32 och 65 år. Medelvärde och medianavärde 48 år. Arbetsmiljöingenjör genomförde bullermättningar. Mätinstrument var en bärbar bullerdosimeter Larson Davis Mätning gjordes från 07:00 till 22:00 under 14 dagar. Efter mätningarna har varje mätdag uppdelats i två lika långa arbetspass om 7,5 timmar. Företagssköterskan träffade personalen och genomförde individuella hörselkontroller. Mätdata från 28 arbetspass under 14 dagar på förlossningsvården har studerats. Undre insatsvärdet, 80 dba, har överskridits vid 2 arbetspass (Leq 8 tim 81,1 och 80,4) Övre insatsvärdet för maximal ljudnivå, LMax 115 dba, har överskridits vid 14 tillfällen under 7 arbetspass. (LMax 115,6-123,8) De höga ljudnivåerna bestod i första hand av de blivande mammornas skrik i samband med barnafödande. De flesta anställda hade en normal hörsel men det finns hos några en tendens till begynnande hörselnedsättning vid 6000 Hz Insatsvärdet för maximal ljudnivå på förlosningsavdelningen har överskridits vid 25 % av arbetspassen och undre insatsvärdet för daglig exponeringsnivå vid 7 % av arbetspassen. Om mätningarna är representativa är det således vid vart 4:e arbetspass som någon i personalen utsätts för maxnivåer över insatsvärdet, ibland mycket över. Enstaka höga ljud anses kunna orsaka såväl tinnitus som hörselnedsättningar. Ljud från mänskliga röster anses lika farligt som annat ljud. Åldersfördelning i den undersökta gruppen indikerar att det i första hand inte rör sig om presbyacusis.(presbyacusis hearing loss in old age Rosenhall U. Läkartidningen 2001; 98: ) Studien indikerar att personalen på förlossningen bör använda hörselskydd. Det är också viktigt med hörselundersökningar. Dels har de ett pedagogiskt värde som ökar förståelsen för att skydda hörseln, dels för att klarlägga om och vilka hörselnedsättningar som orsakas av de höga maxljuden. En större studie kan tillföra mer kunskap inom ämnesområdet. 14 Finns det skillnader i hälsa och arbetsförhållanden mellan kvinnliga och manliga läkare och mellan läkare och övriga högre tjänstemän? Marianne Parmsund (1), Magnus Alderling (1), Ingela Målqvist (1), Carl Åborg (1) Inst för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm (1). Flera yrken inom vård och omsorg har under lång tid framstått som riskfyllda ifråga om fysisk och psykisk belastning. Sedan 1990 kartläggs anställdas hälsa, arbetsförhållanden och levnadsvanor i Stockholms län vart fjärde år med hjälp av en folkhälsoenkät visade sig gruppen läkare för första gången som en riskgrupp ifråga om psykisk ohälsa.

5 Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i hälsa och arbetsförhållanden mellan kvinnliga och manliga läkare och mellan läkare och övriga högre tjänstemän i Stockholms län. I studien analyseras data från Stockholms läns folkhälsoenkät 2006 (n=34 707, svarsfrekvens: 61%) ifråga om yrke, kön, hälsa (nedsatt psykiskt välbefinnande, ihållande trötthet, sömnsvårigheter, oro/nedstämdhet, stressymtom, smärta/besvär) och arbetsförhållanden (högstressarbete, socialt stöd från arbetskamrater, omfattande omorganisation, upprepad sjuknärvaro samt obalans mellan hem/familj och arbete). Här presenteras resultat från 194 läkare, varav 108 kvinnor och 86 män. Jämförelser görs även med gruppen övriga högre tjänstemän. Vi har justerat resultaten med avseende på ålder men har inte haft möjlighet att justera för typ av arbetsuppgifter och befattning. Kvinnliga läkare rapporterar sämre hälsa än sina manliga kolleger, både ifråga om hälsa och arbetsförhållanden. Skillnaderna är mest påtagliga när det gäller nedsatt psykiskt välbefinnande (oddskvot (OK) = 1,99, konfidensintervall (KI) 95% 1,81-2,19), smärtor/besvär (OK = 1,93, KI 1,81-2,04) och värk i rörelseorganen (OK 1,90, KI 1,74-2,08). Även högstressarbete och obalans mellan hem/familj och arbete är vanligare bland kvinnliga än manliga läkare (OK 1,48, KI 1,32-1,67 respektive OK 1,65, KI 1,53-1,78). Såväl kvinnliga som manliga läkare rapporterar sämre hälsa och arbetsförhållanden än övriga högre tjänstemän. Kvinnliga läkare i Stockholms län framstår som en särskilt utsatt grupp ifråga om arbetsförhållanden och hälsa, både jämfört med manliga läkare och med kvinnliga högre tjänstemän inom andra yrkesområden. 15 Hållbarhet bland chefer inom hälsooch sjukvården? Katrin Skagert (2), Lotta Dellve (1), Gunnar Ahlborg Jr (3), Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet (1).Institutet för stressmedicin, Carl Skottsbergs gata 22B Göteborg (2).Institutet för Stressmedicin, Västra Götalandsregionen (3). Ett hållbart ledarskap inom hälso- och sjukvård fokuserar på såväl utveckling av en god sjukvård som arbetsmiljön för de anställda. För att detta ska fungera på systemnivå är en viktig komponent att det på individnivå finns en kontinuitet i positionen och individuell hållbarhet i hälsa över tid bland cheferna själva. Syftet med studien var att undersöka förekomst och prediktorer för hållbarhet bland chefer inom en hälso- och sjukvårdsorganisation. Andelen som var kvar i chefsposition respektive hade bibehållen hälsa under en fyraårsperiod undersöktes i en prospektiv enkätstudie av hälsooch sjukvårdschefer (n=216). Två mått på bibehållen hälsa användes: stabil närvaro (ej mer än sju dagars frånvaro samt högst ett tillfälle av sjuknärvaro senaste året) samt att ha låg poäng på en burnout-skala (Shirom-Melamed Burnout Questionnaire). Det prediktiva värdet av förhållanden i arbetet och på fritiden analyserades med Cox regressioner,justerade för ålder och civilstånd, och presenteras som Risk Ratio (RR) med 95% konfidensintervall (KI). Efter fyra år var sextio procent kvar i chefsposition. Förekomsten av stabil närvaro minskade från 62 procent till femtiotvå procent samtidigt som förekomsten av låg poäng på burn out-skalan ökade bland dem som var kvar i chefsposition vid uppföljningen efter fyra år. Att vara kvar i chefsposition predicerades av att vid baslinjen uppleva sig ha rimlig/hög kontroll (RR 1,8; KI 1,2-2,8) samt att inte ha daglig patientkontakt(rr 1,4; KI 1,0-2,0). Bibehållen hälsa i form av stabil närvaro och låg burnout-poäng predicerades av att vid baslinjen ha ork kvar för hemarbete efter jobbet (RR 1,6; KI 1,0-2,5)samt att känna sig utvilad efter sömn (RR 1,5 KI 1,0-2,2). Separata analyser visade inga tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Att så många chefer inte är kvar efter fyra år är anmärkningsvärt. Daglig patientkontakt kan vara viktigt för hälso- och sjukvårdschefer, för att skapa förtroende och legitimitet, men kan också innebära slitningar i ledarskapsrollen och bristande hållbarhet. 16 P Arbetsmiljö- och friskfaktorer i public service. Ledarskapets roll? Elisabet Schell (2), Töres Theorell (4), Bo Nilsson (3), Helena Saraste (1) Karlinska Institutet, Inst Molekylär Medicin och Kirurgi, Stockholm (1).Karolinska Institutet, Inst för Molekylär Medicin och Kirurgi, Stockholm (2).Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm (3).Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet (4). Vad som utmärker hälsa i arbetslivet, i motsats till ohälsa som studerats ur många perspektiv de senaste decennierna, utgjorde bakgrunden till en studie inom public service bolagen SR/SVT med många yrken, åldersspridning, båda kön väl representerade och medarbetare över hela landet. Frågeställningar: Vilka arbetsmiljö-/hälsofaktorer i en arbetande population är "friskfaktorer" och utmärker anställda utan sjukfrånvaro? Finns skillnader mellan yrken? Enkätsvar och företagets fakta för kön, ålder, sjuktal, yrke utgjorde data i en tvärsnittsstudie omfattande alla medarbetare (frånvarande >6 mån exkluderade). Deltagare 1961/2641 (74%). Statistiska analyser (köns- och åldersstandardisering, parametriska metoder, Odd s ratio, stegvis logistisk regression) genomfördes. Grupperna utan sjukdag (53%) och med sjukdag/ar (1-180, snitt 25) jämfördes med avseende på arbetsorganisation, fysisk och psykisk arbetsmiljö, livsstil, sociodemografi och hälsofaktorer. "Friskfaktorer" var MINDRE av sjuknärvaro, arbetsrelaterade nack- /ryggbesvär, arbetsrelaterad stress, sömnstörning, oro för hälsa, monotont arbete, böjd/vriden arbetsställning, störande buller (p 0,001) samt MER av upplevd god hälsa, stöd från chef, inflytande på arbete & arbetstid, kvälls- och helgarbete, fler arbetstimmar/v (p 0,001) samt regelbunden fysisk träning 2 g/v (p 0,003). Daglig fysisk aktivitet visade inte skillnad mellan grupperna. Sociodemografiskt fanns små eller inga skillnader förutom könstillhörighet (män) (p 0,001). Vid stegvis logistisk regression utmärktes: stöd från chef OR 1,6; upplevd god hälsa OR 2,0; inflytande på arbetet, arbete kväll/helg OR 1,5-1,7; manligt kön OR 1,5 samt mindre nack-/ryggbesvär, arbetsstress, sömnstörning, böjd/vriden arbetsställning, sjuknärvaro OR 1,25-1,4. Av samtliga ansåg sig 74% ha stöd från chef. I gruppen utan sjukfrånvaro 80% och i gruppen med 68%. Skillnader mellan yrken förelåg - dock inte gällande vård pga stress. Arbetslivshälsa friskfaktorer omfattande en bred population (n=1961) identifierades. Dessa var: stöd från chef, självupplevd god hälsa, inflytande på eget arbete/arbetstid samt mindre sjuknärvaro, arbetsrelaterade nack/ryggbesvär, stress, sömnstörning, böjd/vriden arbetsställning. Mindre störande buller och mer regelbunden fysisk träning var även friskfaktorer och manligt kön. Resultaten visar fakta som kan användas vid framtida forskning och skulle kunna ha inflytande på framtida praktiskt arbete inom Workplace Health Promotion (WHP) 17 P EFFECTS OF OPTOMETRIC CORRECTION INCLUDING PRISMATIC LENSES, ON POSTURES, PERCEIVED EXERTION AND COMFORT, DURING DENTAL WORK. Agneta Lindegård Andersson (3), Magdalena Gustafsson (2), Gert-Åke Hansson (1) Division of Occupational and Environmental Medicine, University Hospital, Lund (1).Hälsan & Arbetslivet (2).Institute of Stress Medicine (3). Dental work implies awkward and static working postures. Head flexion as well as high perceived exertion is associated with an increased risk of upper extremity musculoskeletal disorders (UEMSD). The aim of this intervention study was to explore the effect of using prismatic glasses during dental work, on head and upper extremity postures, perceived exertion and comfort. Sixty subjects were invited to participate, and 45 of them, 30 dentists and 15 dental hygienists, agreed to participate. All participants underwent a comprehensive 1.5 hour information session concerning dental ergonomics, working postures, working technique and visual ergonomics. Baseline assessments of head flexion and upper arm elevation were made during approximately 30 minutes of work in the oral cavity, on actual patient, using inclinometers. After the work perceived exertion was measured on a modified 0-14 Borg scale and comfort on a 9th graded scale ranging from -4 to +4. Participants were randomised into an intervention and a control group. Subjects in the intervention group were sent to an optician where individually tailored glasses with prismatic lenses were prescribed and manufactured. The prisms refract the visual angle by approximately 5. Follow up assessments including inclinometry and ratings of perceieved exertion and comfort were made when the intervention group had used the prismatic glasses for 8-10 weeks,and for the control group 9-11 weeks after

6 the ergonomic information. At baseline the median head flexion was on average for all subjects 40. The results showed that the control group had reduced their flexion by about 2,and the intervention group by about 5 (p=0,009). Hence the ergonomic information reduced head flexion by about 2 and the additional effect of the prismatic lenses was 3. Regarding perceived exertion the result indicates that both groups reported less exertion at follow up but no significant differences were seen between the groups. For comfort there were no differences between the control group and the intervention group. Head flexion during work in the oral cavity was reduced significantly more in the intervention group than in the control group. Part of the effect ascribed to the prismatic glasses may be due to the additional ergonomic information and the visual control and correction provided for the intervention group in conjunction with the customising of their glasses. 18 P Mätning av tumledsrörelser och muskelaktivitet under mobilanvändning en metodstudie. Per MG Jonsson (1), Peter W Johnson (3), Mats Hagberg (1), Mikael Forsman (2), Sahlgrenska Universitetssjukhuset (1).Karolinska Institutet, inst Folkhälsovetenskap (2).University of Washington (3). Studier som karakteriserar biomekanisk exponering förknippad med mobiltelefonanvändning har varit få och begränsade. Här utvärderas användningen av elektrogoniometri (vinkelmätning) och EMG (elektrisk muskelaktivitetsmätning) för att karakterisera belastningen i tummen. Frågeställning: Kan mätning med en förhållandevis enkel elektrogoniometer fäst på tummen ersätta en mer komplicerad mätning med EMG vad gäller bedömning av tummens belastning under mobiltelefon-användning? Vår hypotes var att resultat från den elektrogoniometriska metoden är starkt korrelerade till resultat från EMG-metoden. 15 unga mobilanvändare skrev SMS. För varje person korrelerades tumvinklar och hastigheter med muskelaktiviteten. Adduktion/Abduktion (inåtförning mot handflatan/utåtförning från handflatan) och Flexion/Extention (nedåtböjning/uppåtsträckning) uppmättes. EMG med hudelektroder gjordes på fyra muskler: M. extensor digitorum communis, M. abductor pollicis longus, M. interosseus dorsalis I och M. abductor pollicis brevis. Såväl vanlig gruppkorrelation (Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient)som mer avancerad korskorrelationsanalys (som upptäcker man hur väl goniometer- och EMGsignalerna sammanfaller i tiden) gjordes. Vare sig grupp- eller korskorrelationerna var i de flesta fall tillräckligt höga för att vi skulle kunna föreslå elektrogoniometri istället för EMG. Personer med högre Adduktion-/Abduktion-hastighet tenderade att ha högre muskelaktivitet i M. abductor pollicis brevis (Pearsons korrelationskoefficient = 0.62). Vidare visade korskorrelationsanalysen att förändringar i muskelaktiviteten hos M. abductor pollicis brevis tidsmässigt sammanfaller med förändringar av Adduktion-/Abduktion-hastigheten. (Korskorrelation = 0.52). För denna kombination, aktiviteten i Musculus Abductor Pollicis Brevis och abduktionshastighet (utåtförning av tummen) var både grupp- och korskorrelationerna alltså höga: För denna situation kan EMG och elektrogoniometri eventuellt ersätta varandra. Elektrogoniometri och EMG ger olika mått på exponering. Mätning av tummens rörelser och mätning av tummens muskelaktivitet visar oftast olika viktiga aspekter av belastningen och mätmetoderna kompletterar snarare än ersätter varandra. 19 P Sjunkande halter bostadsradon i Stockholm Peter Fagerström (1), Peter Molnár (1), Lars Barregård (1), Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet (1). Radon i bostäder har beräknats orsaka omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige. Cirka bostäder bedöms ha radonhalter som överskrider gällande riktvärde på 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m3). För riskbedömning i en kommun behövs kunskap om radonhalten i representativa bostäder, men oftast görs endast riktade undersökningar i bostäder där höga radonhalter misstänks. Resultaten från sådana kampanjer kan därför inte användas för att skatta genomsnittsexponeringen i en kommun. Syftet med denna studie var att uppskatta radonexponering och med denna associerad lungcancerrisk för befolkningen i Stockholms kommun. Hos 108 av 187 (58 %) slumpvis utvalda personer i åldern år och boende i Stockholm kommun mättes radonhalterna i bostäderna under nov april 2006 samt dec april Mätningarna utfördes enligt Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) metodbeskrivning. Uppgifter om bostäderna inhämtades via en enkät. Antal lungcancerfall orsakade av radon skattades från incidensdata från Onkologiskt Centrum, KI, samt en antagen riskökning om 15 % per 100 Bq/m3. Det geometriska medelvärdet för de 108 bostäderna var 38 Bq/m3 jämfört med 54 Bq/m3 i 412 slumpvis utvalda bostäder år 1990 (Pershagen mfl, 1994). Aritmetiskt medelvärde var 64 Bq/m3 jämfört med 76 Bq/m3 år Andelen bostäder med halter över riktvärdet 200 Bq/m3 var 7 % (6 % år 1990). Småhus hade flera gånger högre radonhalt än lägenheter i flerbostadshus. Öppet fönster nattetid minskade radonhalten signifikant. De aktuella radonhalterna uppskattas orsaka av de cirka 260 årliga lungcancerfallen i Stockholm. Jämfört med undersökningen av Pershagen och medarbetare är de aktuella radonhalterna i Stockholm signifikant lägre än de De nu uppmätta radonhalterna är klart lägre (30 % lägre GM) än de år 1990 och skillnaden är statistiskt signifikant. Visserligen var svarsfrekvensen inte optimal, men vi har knappast underskattat radonhalten i vår studie då andelen småhus i vårt urval var högre än i hela Stockholm. Några uppföljningsstudier i andra kommuner talar dessutom för en svagt nedåtgående trend för bostadsradon i Sverige. Fortfarande är bostadsradon, efter rökning, den viktigaste orsaken till lungcancer i Sverige. 20 P Cancerincidens bland pappers- och massaarbetare Bodil Persson (1), Håkan Westberg (4), Ing-Liss Bryngelsson (3), Anders Magnuson (5), Eva Andersson (2), Linköpings universitetssjukhus (1).Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset (2).Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Örebro (3).Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro (4).Statistik- och Epidemiologienheten, Universitetssjukhuset i Örebro (5). En ökad risk för maligniteter av olika slag har i olika studier rapporterats bland anställda i pappers- och massaindustrin. De flesta fynd baseras på mortalitetsstudier och inte på studier av cancerincidensen. I vår kohort av svenska pappers- och massaarbetare har både mortalitet och cancerincidens studerats med beaktande av produktionsprocess och avdelningsspecifik exponering. Kohorten utgörs av män och kvinnor, som arbetat i minst 1 år vid 4 sulfat- och 4 sulfitbruk i olika delar av Sverige. Cancerincidensen följdes upp mellan 1958 och 2001 i Cancer Registret. Anställningsdata och avdelningstillhörighet inhämtades från personalregistren vid bruken. För beräkning av förväntningsvärden användes Sveriges totala befolkning. Standardiserade incidenskvoter(sir) beräknades tillsammans med konfidensintervall (KI) baserade på en antagen Poissonfördelning. Under den aktuella uppföljningstiden rapporterades cancerdiagnoser bland anställda. Den totala cancerincidensen bland män eller kvinnor var inte förhöjd. Bland män anställda vid sulfatbruk framkom en risk för pleurala mesoteliom, speciellt bland de som arbetat mer än 10 år (SIR 5,17; 95% KI 2,89-8,52). För de män som arbetat i sulfatprocessen var risken högst (SIR 8,38; 95% KI 3,37-17) men även förhöjd för underhållsarbetare (SIR 6,35; 95% KI 3,47-11). Inga kvinnliga mesoteliomfall framkom. Ingen ökad risk för lungcancer bland manliga arbetstagare förelåg men däremot en lätt riskökning bland kvinnorna i pappersproduktionen. Risken för testikelcancer var förhöjd bland arbetstagare i sulfatprocessen (SIR 4,14; 95% KI 1,99-7,61) men även bland de anställda i sulfitprocessen (SIR 2,59; 95% KI 0,95-5,64). Kvinnliga arbetstagare i pappersproduktionen hade en ökad risk för hudcancer (ej melanom) (SIR 2,92; 95% KI 1,18-6,02). En vidare analys gjordes av vissa cancertyper med avseende på latens- och anställningstid. För non-hodgkins lymfom, testiscancer och kvinnlig bröstcancer var riskökningen mest uttalad när mindre än 10 års latens- och anställningstid beaktades. En påtaglig riskökning för pleurala mesoteliom framkom bland manliga processarbetare men även, som väntat, bland underhållsarbetare. Dessa fynd hänförs till exponering för asbest, om än låggradig, och understryker vikten av en reducerad användning av asbest. Olika andra exponeringar skulle kunna bidra till att förklara den ökade risken för vissa andra tumörer.

7 21 P Sensibilisering mot fjädermyggslarver ( röda mygglarver ) bland anställda vid avloppsreningsverk en pilotstudie Göte Mölleby (1), Anna Calo (2), Olof Hultgren (3), Katja Hagström (1), Anne-Marie Porat (1), Ing-Liss Bryngelsson (1), Anders Seldén (1) ska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro (1).Calo Studiekonsult, Örebro (2).Laboratoriemedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Öerbro (3). Under senare år har förekomsten av icke stickande myggor, s k fjädermyggor (familjen Chironomidae), uppmärksammats som ett arbetsmiljöproblem vid många svenska avloppsreningsverk, där deras tillväxtbetingelser är gynnsamma. Fjädermyggslarver ( röda mygglarver med hemoglobinliknande protein) är kända för att kunna orsaka immunologisk sensibilisering och allergiska reaktioner fr a i luftvägarna. En pilotstudie genomfördes för att undersöka förekomsten av sensibilisering mot röda mygglarver bland reningsverkspersonal. Samtliga anställda vid ett kommunalt avloppsreningsverk (n=8) och en köns- och åldersmatchad kontrollgrupp (kommunalarbetare utan tidigare yrkesmässig kontakt med avloppsvatten (n=8) och sjukhuspersonal (n=8)) besvarade ett frågeformulär om arbete, livsstil, hälsa och symtom från de övre och nedre luftvägarna, genomförde en enkel spirometri och bestämning av halten kväveoxid i utandningsluften (FENO). Atopisk luftvägsallergi screenades med Phadiatop och förekomsten av specifika IgE-antikroppar mot röda mygglarver (C thummi/riparius) i blodserum analyserades med RAST (ImmunoCap, Phadia). Det var ingen signifikant skillnad i andelen atopiker (positiv Phadiatop) mellan de båda grupperna (50 % respektive 38 %), men tre av de åtta reningsverksarbetarna mot ingen av de 16 kontrollerna var RAST-positiva mot C thummi (p=0,028; Fishers exakta test). Reningsverksarbetarna rapporterade något mer slemhinnesymptom (från ögon, näsa och luftrör) än kontrollerna och det förelåg inte heller några signifikanta skillnader i lungfunktion eller FENO mellan grupperna. Selektions- eller klustereffekter liksom korsreaktioner med andra allergen kan ha spelat roll för resultaten, men pilotstudien tyder ändå på att fjädermyggor och deras larver kan orsaka typ 1-sensibilisering och därtill relaterade symtom bland reningsverkspersonal. Detta kan motivera ytterligare undersökningar. 22 P Luftvägshälsa efter exponering för ozon hos personal i pappersindustri Nina Gritsko (1), Lena Andersson (1), Anne-Marie Porat (1), Ing-Liss Bryngelsson (2) ska kliniken Universitetssjukhuset Örebro (1).ska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro (2). Ökad förekomst av luftvägsbesvär och effekter på lungfunktion i samband med ozonexponering har påvisats i tidigare studier. Vid plastbeläggning av livsmedelskartong exponeras arbetare för låga ozonhalter men tillfälliga "ozontoppar" kan inträffa. Syftet med studien var att i samarbete med företagshälsovården kartlägga luftvägshälsan hos arbetare som varit utsatta för låg men långvarig ozonexponering. Stationära testmätningar av ozon i luft utfördes under tre timmar vid två beläggningsstationer i produktionslokalen. 37 arbetare deltog i studien. 14 respektive 17 av dessa personer arbetade vid två olika stationer och 5 personer arbetade vid bägge stationerna. Deltagarna besvarade ett frågeformulär om arbetsmiljö och hälsa. Frågeformuläret innehöll frågor om respiratoriska och irritativa symtom, hälsotillstånd, levnadsvanor samt yrkesliv. Spirometri och mätningar av kvävemonoxid (NO) i utandningsluft utfördes under arbetspasset. Mann-Whitney U-test användes för statistiskt analys. Testmätningar visade ozonhalter under halva nivågränsvärdet (0,1 ppm) i produktionslokalen. På en av provplatserna var halterna stabilt låga (kring 0,005 ppm) men på den andra provplatsen uppmättes en ökning av exponering under provtagningstiden (variationsområde 0,002-0,03 ppm). Deltagarnas medelålder var 50 år och de har arbetat med nuvarande arbetsuppgifter i 17 år. Besvär i övre luftvägarna i form av nästäppa, rinnande näsa och näsblödning dominerade bland symtom i hela undersökningsgruppen. Vid fördelning efter arbetsplatser var vitalkapacitet (VK) och forcerad expiratorisk volym på en sekund (FEV1) signifikant lägre hos personer som arbetade vid stationen med högre ozonexponering (VK: 88% respektive 94% av förväntat värde, p=0,02; FEV1: 91% respektive 99% av förväntat värde, p=0,01). NO-halterna i utandningsluft var 25 ppb i gruppen med högre ozonexponering och 22 ppb i gruppen med lägre ozonexponering (p=0,07). Studiens resultat visar ökad prevalens av besvär i övre luftvägarna hos arbetare som varit långvarigt exponerade för låga ozonhalter. Resultat antyder att högre exponering för ozon kan vara en möjlig orsak till ökad inflammation i luftvägarna samt lägre VK och FEV1 än förväntat. 23 P Luftföroreningar i restaurangkök i Stockholms län Marie Lewné (2), Rasmus Bjurström (2), Bo Strandberg (1), Nils Plato (2), Per Gustavsson (2), Carolina Bigert (2), Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Akademin, Göteborg (1).Enheten för arbetsmedicin, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm (2). Luftföroreningar från stekning vid hög temperatur är klassade som sannolikt cancerframkallande (klass 2A) av IARC. Kockar och annan kökspersonal har en ökad risk att få lungcancer, men det är oklart om det beror på luftföroreningar i arbetsmiljön, tobaksrökning eller andra faktorer. Vi har inte funnit några studier där man mätt luftföroreningshalter i svenska restaurangkök. I denna studie kartlägger vi en rad olika luftföroreningar i restaurangkök. Här rapporteras halten totaldamm samt kvävedioxid (NO2). Mätningar har hittills genomförts på 12 personer som arbetat som kockar och/eller kallskänkor i sju olika restaurangkök av typen storkök, kök i à la carte eller asiatiska restauranger. Mätningarna har skett under två eller tre hela arbetsdagar för varje person. Vi har använt personburen pumpad provtagning med gravimetrisk bestämning av totaldammhalten. Personburen mätning av NO2 genomfördes med passiv dosimeter från IVL. Under mätdagarna genomfördes även mätning av partiklar med stationär utrustning. Vi genomförde pumpad provtagning av totaldamm, samt mätte med två olika partikelinstrument som båda momentant registrerade partikelhalten. Det ena instrumentet; GRIMM 1.109, anger antal partiklar större än 0,3 µm i olika storleksintervall och beräknar en medelhalt i µg/m3 under mättiden baserad på antal partiklar i de olika storleksfraktionerna. Det andra instrumentet, DataRAM, är ett ljusspridningsinstrument som momentant registrerar partiklar i storleksintervallet 0,1 10 µm och beräknar en partikelhalt. Vi har hittills resultat från 30 personburna och 18 stationära mätdagar. För de personburna mätningarna varierade totaldammhalten mellan 49 och 1979 µg/m3 (dagsmedelvärden). Generellt sett uppmättes de lägsta halterna i storkök och de högsta i kök i en asiatisk restaurang. NO2-halten varierade mellan 50 och 171 µg/m3 i kök med gasspis och mellan 10 och 83 µg/m3 i kök utan gasspis. De stationära mätningarna visade lägre halter och betydligt mindre spridning mellan de olika köken än de personburna mätningarna. Högre halter av partiklar och NO2 uppmättes för personal som arbetade i asiatiska restaurangkök, vilka alla använde gasspis, än för personal i à la carte eller storkök. Inget av à la carte eller storköken använde gasspis. Studien fortsätter med fler mätningar. Vi kommer också att analysera partikelbundna polyaromatiska kolväten (PAH) i filtren från de personburna och stationära mätningarna, samt analysera gasformig PAH uppsamlat på XAD-rör. 24 P Skillnad mellan dygns- och morgonurinsprov vid provtagning av kadmium Magnus Åkerström (3), Thomas Lundh (1), Lars Barregård (3), Gerd Sällsten (2), Lunds Universitetssjukhus (1).Arbets- och Miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Akademin (2)., Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Akademin, Göteborg (3). Kadmium (Cd) är toxiskt för bland annat njurar och skelett och mätning av Cd i urinprov (U-Cd) används vanligtvis för att uppskatta kroppsbördan av Cd. Koncentrationer i spoturinprov påverkas av urinflödet och behöver därför korrigeras t.ex. m.h.a. kreatininkoncentration (U-Krea) eller specifik vikt (SG) för att jämförelser skall kunna göras. Syftet med studien är att undersöka skillnader mellan dygns- och morgonurinprov samt hur skillnader i urinflödet påverkar utsöndringen av Cd och kreatinin. Mellan 1999 och 2005 rekryterades 152 friska njurdonatorer till en studie om tungmetaller och njurpåverkan. Före transplantationen lämnades tidade dygns- och morgonurinprover. Volymerna noterades och U-Cd, U-Krea och SG bestämdes. Skillnader mellan dygns- och morgonurinprov

8 undersöktes med parade t-test och påverkan av urinflöde genom linjär regression. Kadmiumutsöndringshastigheten (U-Cd/h) var signifikant lägre i morgonproven jämfört med dygnsproven (0,017 ug/h mot 0,021 ug/h, p<0,0001). Denna skillnad återspeglades för U-Cd korrigerade för U-Krea (0,36 ug/g krea i morgonproven mot 0,42 ug/g krea i dygnsproven, p=0,0001). För U-Cd korrigerade för SG var skillnaden omvänd men inte signifikant(0,31 ug/l i morgonproven mot 0,29 i dygnsproven, p=0,09). Regressionanalys påvisade för morgonprovet en ökad kreatininutsöndringshastighet (U-Krea/h) med ökat urinflöde främst vid låga urinflöden (b=1,1, p<0,0001 för urinflöden <42 ml/h och b=0,03, p=0,7 för urinflöden >42 ml/h). Då U-Cd/h är lägre i morgonprovet än i dygnsprovet kommer U-Cd mätt i morgonprovet att underskatta U-Cd om vi med sann U-Cd menar dygnsutsöndringen. Detta avspeglades vid U-Cd korrigering för U-Krea men inte vid korrigering för SG. Trots att SG korrigerade U-Cd inte avspeglade skillnaden mellan dygns- och morgonproverna kan det vara en fördel att U-Cd korrigerat för SG blir lika oberoende av vilket prov som tagits. Om det är dygns- eller morgonprov korrigerade för U-Krea eller SG som bäst återspeglar den sanna njurhalten är fortfarande okänt. Även om dygnsprover bättre reflekterar Cd utsöndringen är det möjligt att förhållandet mellan U-Cd och njur-cd är starkare för morgonprovet där förhållandena är mer stabila. Effekten av urinflöde fanns för U-Krea/h främst vid låga urinflöden. Således riskerar U-Cd att överskattas när U-Cd korrigerat för U-Krea används vid låga urinflöden. 25 P Oro för hälsoeffekter av industriell aktivitet att utnyttja prevalensdata från flera geografiska områden Eva M Andersson (1) Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum, Arbets- och Miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Box 414, Göteborg (1). Sveriges petrokemiska industri är koncentrerad till västkusten. Enkätundersökningar har gjorts vid flera tillfällen, rörande bl a oro för hälsoeffekter av luftföroreningar från industrin. Fyra geografiska subområden har undersökts. Då urvalen i dessa fyra områden inte är proportionerliga mot befolkningen, krävs en viktad analys för att få en rättvisande bild av prevalensen i hela området. Enkätundersökningar genomfördes år 1992, 1998 och 2006, då boende i de fyra områdena tillfrågades, bl a om bakgrundsfaktorer och oro för en rad olika faktorer (antal svarande: 565, 615, 410 och svarsfrekvens 74%, 72%, 74%). Prevalensen bör beräknas genom att andelen oroade i de fyra områdena vägs ihop proportionellt mot befolkningsandelarna. Justerade oddskvoter beräknas utifrån viktad logistisk regression och dessa används vid signifikanstest. Oddskvoterna bör kompletteras med information om prevalens. Justerad prevalens för varje år skattas utifrån den logistiska regressionen; för varje person beräknas sannolikheten att han/hon är orolig, givet de observerade värdena på bakgrundsvariablerna, och sedan beräknas genomsnittet för varje år. Om resultatet redovisas utan hänsyn till befolkningsstorleken, så indikeras att det skett en signifikant minskning av oron sedan Men efter att ha tagit hänsyn till befolkningsproportionerna i de fyra sub-områdena, så finner man följande oddskvoter: OR_92=1.00, OR_98 = 0.93 (95% konfidensintervall ) och OR_06=1.04 ( ). Ingen signifikant ändring har skett över tiden, andelen oroade vid de tre tillfällena skattas till 51%, 49% och 52%. Oddskvoter (justerade för bakgrundsvariabler) är OR_98=0.96( ) och OR_06=1.12( ), dvs inte heller efter justering kan någon signifikant ändring över tiden påvisas. Justerade prevalenser skattas till 50%, 47% och 51%. Vi kan inte påvisa andelen oroade för hälsoeffekter av industriella luftföroreningar har ändrats i området sedan 90-talets början. Vid utnyttjande av data från olika sub-områden bör man ta hänsyn till hur stor andel av den totala befolkningen som varje område representerar. Detta görs lätt t ex i datorprogram genom att inkludera en viktvariabel. För prevalensdata görs signifikansjämförelser över tid eller mellan grupper ofta genom att testa en oddskvot, dvs ett relativmått. Men det är också viktigt att ge information om hur förekommande oron är, i form av ett absolutmått. Emina Hadzibajramovic (1), Gunnar Ahlborg jr (2), Elisabeth Svensson (3) Institutet för Stressmedicin (1).Institutet för Stressmedicin, Göteborg (2).Institutionen för ekonomi, statistik och informatik, Örebro Universitet (3). SEQ är ett svensk frågeformulär för skattning av sinnesstämning i arbetssituationer. I en studie av psykosociala arbetsförhållanden, stress och hälsa bland anställda inom offentliga organisationer har vi använt en modifierad version av SEQ i vilken frågan om sinnestämning i slutet av en arbetsdag ersätts av sinnesstämning den senaste veckan. För att kunna skilja mellan stress- och energinivåer upplevda på jobbet respektive under fritiden har vi kompletterat SEQ med parallella frågor gällande tiden då man inte arbetar. I denna studie utvärderades de parallella frågornas diskriminanta validitet dvs. om de nya frågorna rörande sinnesstämning under fritiden bidrar med ytterligare information som inte fångas upp med skattning av sinnesstämning i arbetssituationer. Datamaterialet (n=2817) samlades 2004 som baslinjedata till en longitudinell studie av anställda inom Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan. Upplevda stress- och energinivåer har skattats med en skala bestående av sex ordnade kategorier som går från inte alls till mycket, mycket. Diskriminant validitet av varje par av parallella frågor för arbete respektive fritid har analyserats för kvinnor och män separat därför att deras svarsprofiler för stress- och energinivåer var olika. En ickeparametrisk statistisk metod för parade ordinaldata, som identifierar systematisk förändring separat från individförändringar har använts. En systematisk skillnad som innebar högre stress- och energinivåer på arbetet jämfört med fritid observerades för samtliga frågor bland både kvinnor och män, men en hög individuell variation i svaren visar på heterogenitet i datamaterialet. Analysen visar också på skillnader mellan hur kvinnor och män använde svarskategorierna; exempelvis använde kvinnor oftare ytterkategorierna inte alls och mycket, mycket medan män oftare använde mellankategorierna knappast alls, något och ganska. Studie visar att den modifierade versionen av SEQ använd på detta sätt, diskriminerar mellan sinnesstämning under arbete och på fritiden. Kvinnor och män använder skalan något olika. Då den modifierade versionen av SEQ är aktuell rekommenderas uppdelning på arbete och fritid eftersom skattning under arbetstid enbart kan innebära att viktig information går förlorad. 26 P Diskriminant validitet av en modifierad version av Stress-energi formuläret (SEQ) för sinnesstämning under arbetet respektive fritiden

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS 213 Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Detta vet man - men vid vilken nivå? Finns det säkra nivåer? Dödlighet Luftvägssjukdom Hjärtkärlsjukdom

Läs mer

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken? Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, PhD, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst

Läs mer

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie

Läs mer

Slutrapport, projekt Dnr 090027 Exponering för luftföroreningar bland kockar och annan kökspersonal och insjuknande i hjärtinfarkt och lungcancer

Slutrapport, projekt Dnr 090027 Exponering för luftföroreningar bland kockar och annan kökspersonal och insjuknande i hjärtinfarkt och lungcancer Stockholm 2014-03-27 Slutrapport, projekt Dnr 090027 Exponering för luftföroreningar bland kockar och annan kökspersonal och insjuknande i hjärtinfarkt och lungcancer Projektet är slutfört och rapporteras

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö 12-11-27 Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö en enkätundersökning inom ASTA Pia Kalm-Stephens & Therese Sterner Allergistämman 12 Bakgrund Genom åren återkommande diskussioner

Läs mer

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Är partiklarna som dubbdäcken skapar hälsofarliga? Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Ett dilemma Bakgrund I media har ifrågasatts att

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin ? Kan inte påverka biologisk materia överhuvudtaget Hjärntumörer Annan

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 24/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för luftföroreningar i Skåne, och risk för stroke Anna Oudin Kristina Jakobsson Exponering för luftföroreningar i Skåne, och risk för stroke

Läs mer

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka

Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka Peter Molnár Miljöfysiker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 27 mars 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Lancet: Newly emerging evidence Premature births Lung function Atherosclerosis Cognitive impairment

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Eva Rönmark, professor i miljömedicin Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet & OLIN-studierna,

Läs mer

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Ett temanummer av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 2013;39(3):221-294. Fetma ökar i hela världen och i USA anses var tredje person vara sjukligt

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Astma och allergier effekter av miljön

Astma och allergier effekter av miljön Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005 Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö-

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 3/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Svetsares exponering för mangan i tillverkningsindustrin i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer Yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Arbets-

Läs mer

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? Bakgrund Flera studier har tittat på luftföroreningar och födelsevikt/graviditetslängd. Få har tittat på graviditetskomplikationer. Vad händer

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa Tom Bellander, CivIng, Professor i miljömedicinsk epidemiologi Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting & Institutet för miljömedicin, Karolinska

Läs mer

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning angående buller vid Ängsblommans förskola i Kungälv

Miljömedicinsk bedömning angående buller vid Ängsblommans förskola i Kungälv Miljömedicinsk bedömning angående buller vid Ängsblommans förskola i Kungälv Göteborg den 11 maj 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Peter Molnár Miljöfysiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter

Läs mer

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011 länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602

Läs mer

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. Frisörer Kontaktpersoner: Jørn Nielsen Kerstin Diab kerstin.diab@skane.se Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. I denna 4-åriga prospektiva studie

Läs mer

Miljö och hälsa i Västra Götaland

Miljö och hälsa i Västra Götaland Miljö och hälsa i Västra Götaland Martin Tondel Eva Andersson Gerd Sällsten Lars Barregård Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Översikt presentation Syfte och bakgrund Buller Luftföroreningar

Läs mer

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter?

Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter? Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter? Britt-Marie Larsson, Med dr, projektledare Magnus Svartengren, Professor, överläkare Avdelningen för Yrkes- och

Läs mer

Från ord till handling. Artur Tenenbaum

Från ord till handling. Artur Tenenbaum Från ord till handling Artur Tenenbaum Enhetschef för Hälsan & Arbetslivet i Skaraborg Doktorand vid Institutionen för Medicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Specialist i allmän- och ortopedisk

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Vad säger tidsseriestudierna

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP

Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Hur studeras hälsoeffekterna? Experimentella

Läs mer

PAH exponering kreosotimpregnerad syll

PAH exponering kreosotimpregnerad syll PAH exponering kreosotimpregnerad syll Håkan Westberg 1, professor Göte Mölleby 1, miljösköterska Håkan Tinnerberg 2, yrkeshygieniker Ing-Liss Bryngelsson 1, forskningsassistent HerbertSalomonsson 3, arbetsmiljöingenjör

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

Den fysiska arbetsmiljön i skolan

Den fysiska arbetsmiljön i skolan Den fysiska arbetsmiljön i skolan Greta Smedje Arbets- och miljömedicin % Klagomål på skolmiljön 40 Personal Åk 7 Åk 1 & 4 35 30 25 20 15 10 5 0 Drag Hög temp Varierande temp Låg temp Instängd luft Torr

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Luftkvalitet och människors hälsa

Luftkvalitet och människors hälsa Luftkvalitet och människors hälsa Kristoffer Mattisson, Miljöhygieniker Arbets- och Miljömedicin Syd Luftföroreningar och hälsa på Arbets- och Miljömedicin Syd Södra sjukvårdsregionen Miljömedicinska ärenden/patient

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Miljöhälsorapport 2017 Buller

Miljöhälsorapport 2017 Buller Miljöhälsorapport 2017 Buller Charlotta Eriksson, Centrum för arbets- och miljömedicin, SLL Mats E Nilsson, Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet Jenny Selander, Arbetsmedicin, Karolinska

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,

Läs mer

Miljöhälsorapport 2009

Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Kapitel 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Nationella miljöhälsoenkäten 4 Könsskillnader 5 Miljö- och hälsorelaterad livskvalitet 6 Luftföroreningar

Läs mer

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Bakgrund Luftföroreningar kan öka risken för luftvägssymtom

Läs mer

Luftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster

Luftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster Luftvägseffekter, särskilt astma, och exponering för härdplaster Kjell Torén Professor/överläkare Arbets- och miljömedicin Allergisektionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Ny fabrik för laminerat trä

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003 Ökat antal dödsfall vid värmeböljor Excess mortality in France 2003 Effekt av prevention Värmebölja i Frankrike 2012 Drygt 1000 extra dödsfall kunde förväntas Nationell plan med preventiva åtgärder hade

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Radon och dess hälsoeffekter

Radon och dess hälsoeffekter SeminariearbeteMiljömedicin Radonochdesshälsoeffekter Läkarprogrammettermin4,grupp10 Bergqvist,Sara Bergsten,Sofie Hansson,Linnea Hedström,Johanna Redfors,Ola Vikström,Nils Inlämnat:100422 SeminariearbeteMiljömedicin

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

HÅLLBART ARBETSLIV I EN ÅLDRANDE BEFOLKNING FÖRVÄNTAD FRISK LIVSLÄNGD I ÅLDRARNA ÅR

HÅLLBART ARBETSLIV I EN ÅLDRANDE BEFOLKNING FÖRVÄNTAD FRISK LIVSLÄNGD I ÅLDRARNA ÅR HÅLLBART ARBETSLIV I EN ÅLDRANDE BEFOLKNING FÖRVÄNTAD FRISK LIVSLÄNGD I ÅLDRARNA 50-75 ÅR NYA DATA VISAR ATT PER- SONER SOM ARBETAR I STRESSIGA OCH FYSISKT PÅFRESTANDE ELLER FARLIGA ARBETEN FÖR- VÄNTAS

Läs mer

Partiklar i inomhusluft

Partiklar i inomhusluft Partiklar i inomhusluft och hälsa-en litteraturgenomgång ng Claes-Gunnar Ericsson Greta Smedje Gunilla Wieslander Arbets-och miljömedicin medicin Inledning Uppdraget från n Socialstyrelsen till Arbets-

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Hälsoeffekter från vedeldning

Hälsoeffekter från vedeldning Hälsoeffekter från vedeldning Gerd Sällsten, 1:e yrkes- och miljöhygieniker, professor Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet www.amm.se Hälsoeffekterna av

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Kloraminer och exponering i badhus. Kåre Eriksson, Pål Graff, Sandra Johannesson, Gunilla Wastensson

Kloraminer och exponering i badhus. Kåre Eriksson, Pål Graff, Sandra Johannesson, Gunilla Wastensson Kloraminer och exponering i badhus Kåre Eriksson, Pål Graff, Sandra Johannesson, Gunilla Wastensson Kloraminer och exponering bland badhuspersonal Badmästare, simlärare, badvakter, vaktmästare, lokalvårdare,

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR Formuläret är utarbetat av docent Ulf Bengtsson, professor Olle Löwhagen och doktor Rosita Sundberg, Astma-och allergimottagningen, SU Sahlgrenska, Göteborg och docent Nils Eriksson, Lungallergimottagningen,

Läs mer

Städares luftvägsexponering för rengöringsprodukter och belastning på rörelseorganen, med speciellt fokus på betydelsen av sprayanvändande

Städares luftvägsexponering för rengöringsprodukter och belastning på rörelseorganen, med speciellt fokus på betydelsen av sprayanvändande Städares luftvägsexponering för rengöringsprodukter och belastning på rörelseorganen, med speciellt fokus på betydelsen av sprayanvändande Anders Gudmundsson, Ergonomi och aerosolteknologi, LTH Bakgrund

Läs mer

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Andreas Tornevi, Bertil Forsberg Yrkes- och Miljömedicin: Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning

Läs mer

En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil

En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil Lars Barregård 1 Seniorprofessor, överläkare Erik Holmberg 2 Statistiker, med dr Gerd Sällsten 1 Professor, 1:e yrkes-

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer

Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer Lage Burström Tohr Nilsson Jens Wahlström Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Arbets- och miljömedicin, Sundsvalls sjukhus Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande angående nybyggnation av bostäder i närheten av hästverksamhet vid Håffrekullen

Miljömedicinskt yttrande angående nybyggnation av bostäder i närheten av hästverksamhet vid Håffrekullen Miljömedicinskt yttrande angående nybyggnation av bostäder i närheten av hästverksamhet vid Håffrekullen Pernilla Almerud 1:e Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 14 januari 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer