MKB Norra. Kajen. Detaljplan 1B, Sundsvall. Antagandehandling rev V V V III V III IV V III

Transkript

1 V V VI V V V V V VI V V III III VI V MKB Norra V II V IV V V III V III V V V V Kajen Detaljplan 1B, Sundsvall Antagandehandling rev

2 ARBETSORGANISATION Norra Kajen Exploatering AB Christer Ersson, VD Lars Bäckvall, styrelseledamot Sundsvalls kommun Tommy Berglund, SBK Per Hansson, Miljökontoret Erika Barkman, Miljökontoret Paul Sjölander, E4-projektet Övriga Håkan Persson, Tema, Ansvarig: Detaljplan, Miljö och kvalitetsprogram Stina Stenquist, Tema, Ansvarig MKB Bo Noborn, BN Trafiksystem AB PO Sjödin, Tyréns Geoteknik Nina Nilsson, Tyréns Förorenad mark/sediment Per Fladvad, Structor, Tivoliverket Mats Söderlind, Ingemansson, Buller Leif Fällman, Risk Tivoliverket INNEHÅLL INNEHÅLL 2 SAMMANFATTNING (ICKE TEKNISK) 3 Bakgrund 5 Förslaget 5 Områdesbeskrivning 5 Nollalternativ 5 Tidigare studerade alternativ 5 Metod och process 6 Bedömning av betydande miljöpåverkan 6 Riksintressen och gällande planer 6 Angränsande projekt 8 MKB AVGRÄNSNING 16 Avgränsning 16 MILJÖASPEKTER 21 Dagvatten 21 Trafiksäkerhet 22 Risker 23 Buller 26 Luft 30 Mark ras och skredrisk 34 Markföroreningar 35 Grundvatten 39 Risk för översvämning 39 Joniserad strålning, radon 41 PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN 41 MILJÖROS 42 SAMLAD BEDÖMNING 43 FORTSATT ARBETE 46 Kommande prövningar 46 SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING 46 PROBLEM I SAMBAND MED ATT UPPGIFTERNA SAMMANSTÄLLDES 46 KÄLLFÖRTECKNING 47 Utredningar på Norra Kajen detaljplan 1B 47 Övriga underlag 48 Antagandehandling mars 2011, rev april

3 SAMMANFATTNING (ICKE TEKNISK) Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör detaljplan 1B för Norra Kajen. Syftet är att skapa en attraktiv, hållbar stadsdel, ur ekologisk, ekonomisk och social synvinkel. Detaljplan 1B är första etappen i denna stadsdel och innehåller bostadskvarter, stadsdelspark, kajstråk, båthamn, gång- och cykelstråk samt gator. Följande Riksintressen finns inom planområdet eller i planområdets närhet: riksintresse för kulturmiljövård, riksintresse för naturvård, E4, riksintresse för yrkesfisket och Sundsvalls hamn. Inget riksintresse bedöms få en betydande påverkan. Planområdet ligger inte inom riskavstånd för farligt gods från E4. Detta innebär att under tiden E4 ligger kvar kommer planområdet inte att utsättas för betydande miljöpåverkan från E4. Tivoliverkets rötkamrar ligger nära planområdet. För att minimera lukten och risken för smittspridning i området planerar man för ett antal åtgärder. Riskanalysen visade att den planerade bebyggelsen inte påverkas av skadehändelser på biogasanläggningen, ett antal åtgärder rekommenderas dock. Efter en flytt av rötkamrar och biogasanläggning till Korstaverket kvarstår inga risker för planområdet. Transporter med farligt gods till Tivoliverket bedöms inte innebära en risk med avseende på konsekvenser för människoliv. Tivoliverkets uppgraderingsanläggning bedöms inte ge bullerstörningar på bostadshusen. Ett avtal mellan Norra Kajen Exploatering AB och Sundsvall vatten reglerar att en god miljö både ur säkerhetssynpunkt och luktsynpunkt uppnås. Detta innebär att under den tiden rötkamrarna ligger kvar kommer området inte utsätts för betydande miljöpåverkan från rötkamrarna/biogasanläggningen. Att dagvatten omhändertas lokalt ger en betydande positiv miljöpåverkan. Boende längs huvudgatan kommer att utsättas för bullernivåer över riktvärdena mot huvudgatan även efter att E4 flyttat. Avstegsfall kommer därför att tillämpas så att minst hälften av boningsrummen får en tyst/bullerdämpad sida samt att inomhusnivåer regleras via avtal. Avstegsfall motiveras bl.a. med att de högsta nivåerna endast är under en övergångspersiod då E4 ligger kvar, Planområdet ligger även i centrala delar av Sundsvall och bebyggelse har stadskaraktär, vilket enligt Boverket kan motivera avsteg. Ljudmiljön i parken ligger inom riktvärdena. Miljökvalitetsnormerna för luft överskrids inte under någon fas av utbyggnaden av Norra Kajen inte heller i nuläget. De regionala miljömålen överskrids inte innan kvarteren norr om huvudgatan byggs. Marken kommer att renas så att den är lämplig för förslaget och så att inga restriktioner sätts på odling. Detta är en betydande positiv miljökonsekvens. I nollalternativet renas marken endast från oljeföroreningar vid oljecistern inom Tibnors område. Kraven på stabilitet mot skred komma att innehållas, vilket regleras i detaljplanen. Planförslaget klarar en beräknad vattennivåhöjning, till följd av växthuseffekten, fram till 2100 utan skyddsåtgärder och med planerade skyddsåtgärder även därefter. Sammanfattningsvis så har man i arbetet med detaljplanen och miljöbedömningen tagits sådan hänsyn i planen att miljöpåverkan inte bedöms bli betydande negativ. Antagandehandling mars 2011, rev april

4 HUVUDGATAN V V VI V V V V V VI V V III III VI V V V IV V V III V III V II V V V Illustrationsplan Norra Kajen Detaljplan 1B. Antagandehandling mars 2011, rev april

5 INLEDNI NG Bakgrund Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör Norra Kajen detaljplan 1B. För att få en fullständig bild av planförslaget bör läsaren parallellt med denna MKB även läsa detaljplanen. Detaljplanen är första delen av utbyggnaden av Norra Kajen enligt den fördjupade översiktsplanen. Förslaget Syftet är att skapa en attraktiv, hållbar stadsdel, ur ekologisk, ekonomisk och social synvinkel. Stadsdelen Norra Kajen kommer att innehålla cirka 2500 lägenheter och kommersiella lokaler när de är fullt utbyggd. miljöförhållandena. Nollalternativet innebär mest troligt att planområdet huvudsakligen förblir som idag. Den största skillnaden jämfört med idag är att högbron för E4 finns. Högbron över Sundvallsfjärden beräknas vara klar år I nollalternativet antas även att rötkamrarna flyttas inom en snar framtid, vilket är ett rimligt antagande då Tivoliverket planerar för detta. Tidigare studerade alternativ I arbetet med förslaget till översiktsplanen framkom att trafikmängden på huvudgatan blev stor. Detta medförde negativa konsekvenser för bl.a. luft, buller och trafiksäkerhet. Alternativ för att fördela trafiken togs därför fram, vilket blev den fördjupade översiktsplanens huvudalternativ. I detaljplan 1B har man sedan gått vidare med den fördjupade översiktsplanens huvudalternativ. Detaljplan 1 är första etappen i denna stadsdel och innehåller bostadskvarter, en stadsdelspark, kajstråk, båthamn, gång- och cykelstråk samt gator. Kvarteren, som i huvudsak innehåller bostäder rymmer cirka 600 lägenheter. Mot huvudgatan planeras även för handel i gatuplan och i ett av kvarteren planeras för en förskola med två avdelningar. Områdesbeskrivning Planområdet är beläget i centrala Sundsvall och gränsar mot Sundsvallsfjärden. Idag är planområdet en del av ett större verksamhetsområde med kontor, försäljning, verkstad och lager. Intill området ligger även rötkamrarna till kommunens reningsverk och E4. Nollalternativ Minst ett nollalternativ ska alltid utredas. Nollalternativet beskriver den mest troliga händelseutvecklingen om detaljplanen inte genomförs. I utredningen av nollalternativet ska fokus ligga på de väsentliga Skönsbergsvägen E4 NORRA KAJEN område för fördjupad översiktsplan Heffnersvägen Lagergatan PLANOMRÅDE Dp 1B Ny E4 Sundsvallsfjärden 0 150m Befintlig situation. Antagandehandling mars 2011, rev april 2011 Skönsbergs trafikplats Bjälkvägen 5

6 Metod och process När en plan upprättas ska kommunen, enligt 5 kap. 18 andra stycket Plan- och bygglagen (PBL), ta ställning till om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta görs i en behovsbedömning. Behovsbedömningen ska utgå från kriterierna i bilaga 2 och 4 i Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905). Om planen kan medföra en betydande miljöpåverkan ska den genomgå en miljöbedömning under vars process en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), enligt bestämmelserna i 6 kap 11-18, 22 miljöbalken (MB), tas Planförslag Bearbetat planförslag Bearbetad MKB MKB Antagande och beslut att offentliggöra särskild sammanställning Beslut om utställning samt kungörelse även om MKB Besluta att samråda om planförslaget Underrättelse/ kungörelse inklusive av särskild sammanställning Ställningstagande i protokoll Utställning av planförslaget inklusive MKB Laga kraft Samråd om planförslaget inklusive MKB Utlåtande Särskild sammanställning Uppföljning Samrådsredogörelse inklusive synpunkter på MKB Plan fram. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas. I MKB: n ska den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra, identifieras, beskrivas och bedömas. Rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd ska också identifieras, beskrivas och bedömas. Miljöbedömningen följer planprocessen, se figur. Bedömning av betydande miljöpåverkan Kommunen har i behovsbedömning, daterad , gjort bedömningen att ett genomförande enligt planen kan få en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra resurser. En MKB enligt 5 kap 18 PBL erfordras därför. MKB: n upprättas parallellt med detaljplanen och redovisas i detta dokument. Riksintressen och gällande planer Riksintressen Följande riksintressen ligger inom planområdet: - Riksintresse för yrkesfisket, omfattar största delen av Sundsvalls kommuns kustvatten. Det finns idag inga hot mot detta intresse. Planen bedöms inte påverka riksintresset för yrkesfiske. - Riksintresse för sjöfart, inkluderar Sundsvalls hamn tillsammans med farleden. Riksintresset bedöms inte få en betydande miljöpåverkan. Följande riksintressen ligger i planområdets närhet: - Riksintresse för naturvård, Selångersån. Värdet ligger bland annat i att ån utgör ett mycket betydelsefullt reproduktionsområde för havsöring i länet. Ån hyser även ornitologiska och botaniska värden. Riksintresset omfattar förutom själva å-fåran även vattendragets närmiljö. Riksintresset bedöms inte få en betydande miljöpåverkan. Illustration på procedur för miljöbedömning för detaljplan. Antagandehandling mars 2011, rev april

7 - Riksintresse för kommunikation, E4. Framkomligheten på E4 bedöms inte beröras av förslaget. - Riksintresse för kulturmiljövård Sundsvalls stadskärna. Riksintresset bedöms inte påverkas av planförslaget då exploateringsområdet inte omfattar stadskärnan. Strandskydd Det finns inget strandskydd inom området idag. Gällande detaljplan innebär blanda annat att området får användas endast för hamntrafik och därmed samhörigt ändamål. Enligt Miljöbalken kan kommunen genom en planbestämmelse upphäva strandskyddet om särskilda skäl föreligger: 18 c Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, Kommunens bedömning är att särskilda skäl för att upphäva strandskyddet föreligger genom att: Området är av stort intresse för kommunens behov av tätortsutveckling, framförallt för bostadsändamål. Läget är centralt med goda möjligheter till kollektivtrafik, gång- och cykelstråk. Marken sedan lång tid tillbaka är ianspråktagen för olika verksamheter på sådant sätt att området saknar betydelse för strandskyddets syften. Exploateringen enligt detaljplaneförslaget innebär att tillgängligheten till området ökar i förhållande till nuvarande situation, då en ny allmänt tillgänglig kajpromenad anläggs utmed hela strandlinjen. Detaljplanen innebär ingen förändring av förutsättningarna för växt- och djurliv. Översiktsplan I ÖP05 föreslås att Norra Kajen skall omvandlas till ett område med bostäder, handel, service m.m. I samband med föreslagen utveckling av Norra och Södra kajen bör ett fristråk tillskapas intill vattnet längs kajerna via Inre hamnen. Detaljplaneförslaget är förenligt med intentionerna i översiktsplanen. Fördjupad översiktsplan För att närmare beskriva hur Norra Kajen-området skall utvecklas har Sundsvalls kommun tagit fram en fördjupad översiktsplan för området. Planförslaget överensstämmer i sin helhet med den fördjupade översiktsplanen. Stadsvision Sundsvall Stadsvision Sundsvall är en strategi för hur staden ska byggas och utvecklas, den ger riktlinjer för den fortsatta stadsplaneringen. Omvandlingen av Norra Kajen följer Stadsvision Sundsvall bl.a. genom att utveckla staden hållbart. Grönplan för Sundsvall I Grönplan för Sundsvall finns bland annat förslag på trädplanteringar på stadsgator. Här finns E4 och Heffnersvägen markerade med trädalléer. Detaljplaneförslaget är förenligt med intentionerna i grönplanen. Gällande detaljplan I Stadsplan S251, fastställd 14 juli 1966 är planområdet till största delen markerat som: kvartersmark för hamn och industriändamål. Mindre delar är planlagda som allmän platsmark för gata och järnväg samt park i anslutning till E4. Antagandehandling mars 2011, rev april

8 I Stadsplan S1328 fastställd 5 december 1975 är planområdet till största delen markerat som: Område för hamnändamål, mark som inte får bebyggas och vattenområde. I Stadsplan 2348SK fastställd 5 november 1973 är planområdet till största delen markerat som: Område för trafikändamål, övriga mark och vattenområde som icke får bebyggas. Angränsande projekt Norra Kajen detaljplan 1B kommer att påverkas av två angränsande projekt. Det gäller tidpunkten när E4 byggs samt när och om Tivoliverkets rötkamrar flyttar från området. Ny sträckning för E4 E4 är en väg av riksintresse. Varken sträckningen genom Sundsvall centrum eller standarden motsvarar nutidens krav på en av landets viktigaste transportleder. Vägverket kommer därför att bygga en ny sträckning för E4 på en högbro över Sundsvallsfjärden. Den nya högbron planeras att vara klar Bron kommer skapa bättre förutsättningar för en ny stadsdel på Norra Kajen, genom att en stor del av trafiken försvinner från området. E4 är en primär transportled för farligt gods. Idag passerar tunga transporter och farligt gods på E4 norr om detaljplan 1B och vidare genom staden. Avstängning av E4 E4:ans högbro kan komma att stängas av vid kraftig vind eller på grund av att en trafikolycka inträffar. Bron har dock fyra körfält så vid en olycka borde det ofta vara möjligt att behålla trafiken över bron. Risken för trafikolycka bedöms dessutom som liten. Höga kusten bron som på grund av sitt läge är mer utsatt har under de 12 år den funnits varit avstängd två gånger på grund av dåligt väder. Pågående planering med resecentrum, Södra kajen, Norra Kajen och Teater- och kulturhus medför att Sundsvalls kommun ser behov av en översiktlig analys över farligt gods. Ett alternativ till nuvarande E4 är att låta trafiken, och särskilt den tunga trafiken, passera genom Sundsvall via E14 västerut och därefter Timmervägen norrut, se figur. Konsekvenser under tiden E4 ligger kvar Buller Foto: Bergslagsbild AB. fotomontage: Tyréns AB. Under tiden befintlig E4 ligger kvar och innan resterande delar av Norra Kajen är byggt kommer detaljplan 1B att få problem med buller. De högsta ekvivalenta ljudnivåerna erhålls för byggnader mot Heffnersvägen närmast Beijers. För fasader på dessa byggnader är de beräknade ekvivalenta ljudnivåerna upp till 67 dba och de momentana ljudnivåerna upp till 73 dba. År 2015 efter det att högbron tagits i drift och gamla E4 Antagandehandling mars 2011, rev april

9 övergått i komunal drift samt att Heffnersvägen inte kopplats samman med trafikplatsen erhålls högsta beräknade ekvivalenta ljudnivåerna 63 dba för de mest utsatta bostäderna längst Heffnersvägen. Förslaget överskrider riktvärdena på 55 db(a). Särskild restriktivitet bör iakktas där exponeringen överstiger mer än 10 db(a) över riktvärdena, dvs 65 db(a). Avsteg från riktvärdena motivera här med att området kommer att utsättas för höga bullernivåer endast under en period, Området ligger även i centrala delar av Sundsvall och bebyggelse har stadskaraktär, vilket enligt Boverket kan motivera avsteg. Vidare erhåller samtliga byggnader med minst en dämpad eller tyst sida. Detaljplanen reglerar så att om bullernivåerna överstiger 55 db(a) ekvivalentnivå vid fasad, skall minst hälften av boningsrummen placeras mot tystalternativt dämpad sida. Detaljplanen reglerar även att maximalnivån på uteplats inte får överstiga 70dB(A).Slutligen skrivs civilrättsligt avtal med exploatören för att reglera låga bullernivåer inomhus, då detta inte går att reglera i detaljplanen. Därmed uppfylls riktvärdenas avstegsfall, se vidare s. 26 och framåt. Farligt gods Under tiden E4 ligger kvar kommer farligt gods att gå där. Risknivån kommer då att ligga högt på ett avstånd av ca 40 meter från vägen. Då avståndet till de första kvarteren från E4 är större än 40 meter (drygt 60 m) behövs inga riskreducerande åtgärder i detaljplan 1B. Genomfartstrafik In- och utfartsfartstrafik, oljehamnen 110 In- och utfartsfartstrafik, gasol In- och utfartstrafik, övrig Siffror i tusentals ton per år Timmervägen E Slutsats konsekvenser under tiden E4 ligger kvar Boende mot huvudgatan kommer att utsättas för bullernivåer över riktvärdena. Under tiden E4 ligger kvar ligger nivåerna på en sådan nivå att särskild restriktivitet bör ske för avsteg. Avstegsfall tillämpas så att minst hälften av boningsrummen får en tyst sida/bullerdämpad sida. Avstegsfall motiveras bl.a. med området utsätts för de högsta bullernivåer endast under en period ( ) och att området är av stadskaraktär. Planområdet ligger inte inom riskavstånd för farligt gods. 270 E Gasol Ortviken Svavelsyra ton/år Oljeterminal Med planerade åtgärder kommer befintlig E4, under övergångsperioden innan E4 har flyttat, inte att utsätta planområdet för betydande miljöpåverkan Kartan redovisar flöden av farligt gods genom Sundsvall Antagandehandling mars 2011, rev april

10 Ekvivalent ljudtrycksnivå för dygn i db(a) 65 < 60 < <= < <= < <= 55 <= 50 Kartan redovisar bullerutredning för detaljplan 1B under tiden befintlig E4 ligger kvar. Antagandehandling mars 2011, rev april

11 Ekvivalent ljudtrycksnivå för dygn i db(a) 65 < 60 < <= < <= < <= 55 <= 50 Kartan redovisar bullerutredning för detaljplan 1B under tiden befintlig E4 ligger kvar och med föreslagen hastighetssänkning av E4 från 90 till 70 km/h. Antagandehandling mars 2011, rev april

12 Skadeförebyggande åtgärder Mellan 2014 och 2013 utsätt planområdet för bullernivåer upp til 67 db(a). Bullerplank för så kort period är inte ekonomiskt försvarbart, och bullerplank är heller inget bra alternativ. En annan lösning är hastighetssänkning. Genom att sänka hastigheten på E4 från 90 till 70 km/h, reduceras beräknade ekvivalenta ljudnivåerna med ca 2 db från 67 dba till 65 dba för de mest utsatta bostäderna längst Heffnersvägen. Länsstyrelsen fattar beslut om hastighetssänkningar på den aktuella stäckan av E4, efter remiss till Trafikverket. Det är troligt att det i samband med byggnationsarbeten för E4 görs hastighetssänkningar. Tivoliverket Förutsättningar Tivoliverket är ett reningsverk som till största delen ligger insprängd under Norra Berget och ventileras genom en skorsten som finns på berget, se figur nedan. Kemikalimottagning, de två rötkamrarna, en gasklocka, rötrest/slamhantering, personalbyggnaden och infarten till anläggningen ligger utanför berget, strax norr om planområdet. När avloppsvatten renas bildas ett slam. Slammet går till rötkammare. Där bryts slammet ned med hjälp av bakterier och rötgas bildas. Gasen består till två tredjedelar av metan och en tredjedel av koldioxid. Efter rening av s vä n Byda lsbäc ken vä rgs s be a ta n ägen Norra Stadsberget HÅKANSTÅ Riddargatan 86 lott sv ä ge n Rötkamrar vä ge n Tiv NORRMALM Kron o NACKSTA Vä str a Unive rsitets allén olivägen Sk E4 sga m alm Nor r ön s b e rg s väg Me dbo rgargata O rt en E14 För att förbereda marknaden för fordonsgas behövs en mindre produktion av biogas i förväg. Detta så att parken med gasdrivna fordon kan byggas upp. Därför uppför MittSverige Vatten en temporär anläggning Norra Berget Slamhanteringsbyggnad Rötkamrar E4 Infart bergrum Plats för uppgradering biogas Gasklocka Kemikaliemottagning viks n ge vä n Ortviken Sundsvallsfjärden Heffnersvägen tan Selån gersån Storga tan Ett flertal aktörer, bland annat MittSverige Vatten AB som driver Tivoliverket, planerar för att anlägga en permanent större rötgasanläggning i närheten av Korstaverket, cirka fem kilometer öster om Tivoliverket. Man kommer då även att anlägga en uppgradering till fordonsgas. För att tillverka fordonsgasen i uppgraderingsanläggningen/ biogaskombinatet kommer bland annat slam från Tivoliverkets reningsprocess att användas. Detta innebär att rötkamrarna, rötslamhanteringen och gasklockan vid Tivoliverket på Norra Kajen kan komma att avvecklas och ersättas med en pumpstation som pumpar slammet vidare till biogaskombinatet. Planerna är i dagsläget att detta skall kunna vara genomfört till 2013/2014. Några beslut är dock ännu inte tagna. Reningsverket i berget och personalutrymmen kommer dock att ligga kvar. SKÖNSBERG Trafikgatan By g S k ön gen HAGA Haga vä lmsv loho GRANLO ³ n n Gran Skorsten på berget e d a l s vä g e Korsta bäcke n Tunabäcksväge ge Johann gen Göteb org L asare tts v äg e n E4 E4 Hulivägen gasen kan den användas som fordonsbränsle. Även rötslam bildas som restprodukt. Mot Sundsvall centrum Bünsowska tjärn gatan Skolh usa VÄSTERMALM Bergs llén Utsläpp från Tivoliverket. Copyright Sundsvalls kommun, Stadsbyggnadskontoret 2008 Köpm angata n STENSTADEN Illustration Tivoliverket Järnvägsbassängen Oscarsgatan SIDSJÖ SÖDERMALM Pa rk g at an SALLYHILL Antagandehandling mars 2011, rev april 2011 Bj ö rneb o rgs gatan L ands v ägs al l é n ÖSTERMALM Sundsvallsfjärden S Sidsjödammen Må rt jöv i ds äge n SKÖNSMON Fri dh em s 12

13 för uppgradering av den rötgas som produceras i Tivoliverket idag. Uppgraderingsanläggningen ligger strax öster om rötkamrarna. Produktionen har startat under 2010 och bedrivs med tillfälligt bygglov och tillfälligt tillstånd till år Den färdiga fordonsgasen kommer att transporteras cirka en gång i veckan med tankbilar till tankstation vid Preem vid järnvägsstationen, ett par kilometer från Norra Kajen. Tivoliverkets rötgaskamrar kan störa planområdet huvudsakliga p.g.a. lukt och smittspridning, brand- och explosionsrisker. Lukt För reningsverk är lukt vanligen den begränsande faktorn när det gäller skyddsavstånd till bostäder. Generellt uppstår eventuella luktstörningar främst vid intag av avloppsvatten till reningsverk, vid mekanisk rensning med galler, vid slamhantering (leverans av slam och hantering av slam från reningsprocesserna) samt i mindre utsträckning från försedimenteringsbassänger och rötkammare. När det gäller Tivoliverket så ligger alla dessa anläggningar i berget förutom rötkamrarna och hantering av rötrest. Anläggningarna i berget ventileras genom skorsten på berget. Norra Kajen detaljplan 1B ligger dock cirka 2 km från dessa. Mellan skorstenarna och Norra Kajen ligger det även bostäder. Skorstenarna bedöms inte ge någon dålig lukt på Norra Kajen. Tivoliverkets rötkammare kan ge upphov till lukt under drift. Främsta luktkällan är rengöring av rötkamrarna, som beräknas ske återkommande vart femte-sjätte år. Rötkamrarna producerar förutom rötgas också en rötrest, det vill säga rötslam. Rötslammet från Tivoliverkets rötkammare pumpas till en rötslamhanteringsbyggnad, varifrån det efter avvattning transporteras bort med lastbil. Lastningen av rötslam till lastbil i rötslamhanteringsbyggnaden sker öppet och med öppna dörrar till slamhanteringsbyggnaden. Lastbilarna är inte heller helt täckta när de kör iväg och rötslammet har därmed fri kontakt med luften. Hämtningen och lastningen av rötslam innebär en markant luktkälla. Lastning av rötslam sker ungefär varannan dag och tar cirka en halvtimme varje gång. Vid driftproblem i rötkamrarna sker en breddning till ledningar som går tillbaks till Tivoliverket. Dessa ledningar används även för omhändertagande av dagvatten från den asfalterade ytan utanför rötkamrarna. Vid driftproblem uppstår ibland skumbilning som även väller upp genom dessa brunnar. Denna skumning luktar. Avluftning av byggnader sker genom frånluftsystem som ventileras över tak. Vid ogynnsam väderlek så slår lukten ner i närområdet och en påtaglig lukt kan förnimmas. Tidigare har även viss lukt konstaterats på grund av en gasläcka som nu har åtgärdats. Smittspridning Det är inte helt klarlagt hur smittrisken kopplat till reningsverk ser ut. Personer som arbetar på reningsverk kan få en rad olika symtom oftare än personer i andra typer av arbetsmiljöer. Främsta hälsokonsekvenserna anges vara symtom från magtarmkanalen, trötthet, huvudvärk, ledvärk samt övre och nedre luftvägssymtom. I publikationen anges att den största smittrisken uppkommer genom arbeten som genererar aerosoler, till exempel vid rengöring med spolning eller tryckluft, kraftig omrörning eller luftning av avloppsvattnet. Denna typ av arbetsmoment kan till exempel uppstå vid pumpstationer, slamtorkar och komposteringsplatser. Även damm är en aerosol, varför även arbeten med slamtorkning, kompostering eller intorkat slam eller avloppsvatten kan öka smittrisken. I och med att merparten av Tivoliverket ligger inne i berget är risken för smittspridning kopplad till hanteringen vid de tidigare nämnda anläggningarna på Norra Kajen, rötkamrarna samt rötslamhanteringen. Risker I Tivoliverkets rötkammare bildas rötgas. Rötgasen leds till en gasklocka som ligger strax öster om rötkamrarna, som fungerar som lagringsutrymme. Gasen som produceras i rötkamrarna eldas i dagsläget Antagandehandling mars 2011, rev april

14 i Tivoliverkets panna och värmen används för att värma upp Tivoliverket eller levereras till fjärrvärmenätet. Det händer att pannan har för liten kapacitet och överskottsgas eldas då upp vid Tivoliverkets gasklocka. Rötgas är, som alla brännbara gaser, brandfarlig. För att gasen ska antändas krävs yttre tändkällor eller uppvärmning. Rötgas kan enbart explodera om läckage och antändning sker i ett slutet utrymme. Sedan våren 2010 finns även en uppgraderingsanläggning och kryotanken vid Tivoliverket. Rötgasen leds från gasklockan till reningsanläggningen där gasen renas med s.k. kryoteknik då gasen kyls ned till flytande tillstånd och lagras i en tank i anslutning till Tivoliverket. Runt kryotanken finns invallningar med brunnar för avrinning. Invallningarna skall samla in eventuella läckage och leda undan vätskan. Runt lastfickan finns en invallning utan avrinning. De huvudsakliga riskkällorna är brand eller explosion som kan uppstå sekundärt efter ett utsläpp av brandfarlig gas eller vätska. Kylkondenserade gaser är lagrade i vätskeform, med sänkt temperatur. Vid utströmning kommer en del av vätskan att förångas och övergå i gasform. Utströmningen ger upphov till ett gasmoln som driver i väg med vinden. Vätskor som strömmar ut breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Tivoliverket som får leveranser med farligt gods. Transporterna till Tivoliverket utgörs av frätande ämnen och bedöms vid en olycka endast innebära konsekvenser i det direkta närområdet. Buller Från Tivoliverket kan förutom trafikbuller, vilket beskrivs under miljökonsekvenser buller, bullerstörningar uppstå till följd av den tillfälliga uppgraderingsanläggning för biogas som planeras till Tivoliverket. Bullernivån för uppgraderingsanläggningen kan oskyddat uppgå till 85 db på en meters avstånd. Uppgraderingsanläggningen byggs dock in i en isolerad container. En vägg dämpar cirka 25 db, vilket skulle betyda att bullernivån precis utanför container skulle bli cirka 60 db. Konsekvenser under tiden Tivoliverkets rötkamrar ligger kvar Norra Kajen är ett område där bostäder planläggs mycket nära pågående verksamheter vid Tivoliverket. Detta innebär att de boende kan bli störda av verksamheterna men också att verksamheterna åläggas restriktioner till följd av närheten till de boende. För att i möjligaste mån undvika att redan i planeringen bygga in störningar finns behov av ett flertal skyddsåtgärder. Lukt För att minimera lukten från rötgaskamrarna under tiden Tivoliverktes rötkamrar ligger kvar planeras ett antal åtgärder. Det handlar i huvudsak om att se till att lastning av transporter sker i slutet utrymme och att lasterna täcks. Utgående luft kommer även renas med luktreducerande filter. Vissa ombyggnader föreslås även för att minimera lukten vid rengöring av kamrarna, se vidare Norra Kajen, Förstudie för Tivoliverket kontra planerad bebyggelse, Structor, Slutversion Ett avtal mellan Norra Kajen Exploatering AB och Sundsvall vatten angående Rötkamrarna Rötkamrarna planeras att flyttas inom en snar framtid. Första inflyttningen planeras till Bostäder kommer därför endast att finnas i området samtidigt som rötkamrarna finns kvar under en begränsad tidsperiod som beräknas till 1 år. Antagandehandling mars 2011, rev april

15 åtgärder för Tivoliverket är under upprättande. Inför en framtida ombyggnad föreslås att pumpstationen byggs in samt att utgående luft renas om konventionell pumpstation anläggs. Inför rivning av rötkammarna föreslås rengöring av rötkammare och slamhanteringsbyggnad. Man kan även tälta in hela anläggningen i samband med rivning. Med en kombination av åtgärder bedöms bostäder kunna tillkomma med hänsyn till lukt, enligt förslag till detaljplan 1B. Smittspridning De kombinationer av åtgärder som föreslås angående luktproblematiken bedöms även innebära att bostäder kan byggas enligt förslag till detaljplan 1B även med hänsyn tagen till eventuell risk för smittspridning. För att validera risken för smittspridning har Smittskyddsinstitutet anlitats för att bedöma föreslagna åtgärder. I deras utlåtande bedöms de åtgärder som föreslås för att minimera luktproblemtiken, som tillräckliga för att smittriskerna ska kunna nå acceptabla nivåer. Detta under förutsättning att utgående luftströmmar hanteras på rätt sätt genom lämpligt val av utsläppspunkter och rening. Risker En riskanalys har genomförts för att studera påverkan av ett tänkt läckage från biogasanläggningen på planerade bostäder i detlajplan 1B. Resultaten av analysen visar att den planerade bebyggelsen inte blir påverkad av skadehändelser (olyckor) på biogasanläggningen. Riskanalysen visade även på vikten av att vätskehanteringen vallas in. Det är viktigt att invallning finns runt all hantering samt att respektive invallning begränsas till ytan så att den fria vätskeytan i en eventuellt utspilld pöl blir så liten som möjligt. En kjol planeras att sättas runt cistern, över invallningen för att minska exponeringen av fri vätskeyta i händelse av utspill i invallningen. Efter en flytt av rötkamrarna och biogasanläggningen till Korstaverket kvarstår inga risker för planområdet då hela gashanteringen flyttas och kvar blir en pumpstation som pumpar slammet vidare. Riskananlyser har även visat att på ett avstånd som är större än 60 meter från Tivoliverket är risknivån acceptabel utan åtgärder. För exploatering närmare än 60 meter från Tivoliverket bör rekommendationerna presenterade i riskanalysen av Tyréns AB gällande Tivoliverket genomföras: Sätt en kjol runt cistern, över invallningen, för att minska exponeringen av fri vätskeyta i händelse av utspill i invallningen. Installera tryckfallssensor som stänger ventiler vid eventuellt utflöde. Montera påkörningsskydd kring anläggningen visavi körbanor mm Installera automatstopp och manuellt nödstopp vid utlastningen som kan stoppa ett utflöde vid ev slangbrott. Ovan angivna punkter är reglerade i ett avtal mellan Norra Kajen Exploatering AB och Sundsvall Vatten. Slutligen bör man återigen nämna att tiden talar i favör för en minskad riskexponering på denna delen av exploateringsområdet, med en ändrad dragning av E4:an och en förmodad flytt av riskkällorna förknippade med Tivoliverket. Transporter med frätande ämnen till Tivoliverket bedöms inte innebära en risk med avseende på konsekvenser för människoliv. Buller Eftersom uppgraderingsanläggningen byggs in i en isolerad container och bullernivån därmed sänks bedöms anläggningen inte ge störningar Antagandehandling mars 2011, rev april

16 på bostadshusen som ligger cirka 50m från uppgraderingsanläggningen. Kontroll bör dock genomföras när uppgraderingsanläggningen har satts igång. Slutsats konsekvenser under tiden Tivoliverkets rötkamrar ligger kvar Tivoliverkets rötkamrar kan ge upphov till lukt vid rengöring av rötkamrarna (som beräknas ske återkommande vart femte-sjätte år), vid transporter av rötslam (sker ungefär varannan dag och tar cirka en halvtimme varje gång), vid driftproblem och vid ogynnsam väderlek då lukten från avluftningen slår ner i närområdet. Risken för smittspridning är kopplad till hanteringen vid rötkamrarna samt rötslamhanteringen. Planerade åtgärder minimerar lukten i området och risken för smittspridning. Detta under förutsättning att utgående luftströmmar hanteras på rätt sätt genom lämpligt val av utsläppspunkter och rening. Riskanalys visar att den planerade bebyggelsen inte påverkas av skadehändelser i biogasanläggningen. Ett antal riskreducerande åtgärder planeras även. Efter en flytt till Korstaverket kvarstår inga risker för planområdet. Transporter med farligt gods till Tivoliverket bedöms inte innebära en risk med avseende på konsekvenser för människoliv Ett avtal mellan Norra Kajen Exploatering AB och och Sundsvall vatten reglerar att en god miljö både ur säkerhetssynpunkt och luktsynpunkt uppnås. Uppgraderingsanläggningen bedöms inte ge bullerstörningar på bostadshusen. Detta innebär att under den tid rötkamrarna ligger kvar kommer området inte utsätts för betydande miljöpåverkan från rötkamrarna. Skadeförebyggande åtgärder Inga ytterligare skadeförebyggande åtgärder föreslås. MKB AVGRÄNSNING Avgränsning Nivåavgränsning Vid avgränsning av en MKB ska hänsyn tas till att vissa frågor kan bedömas bättre i kommande planer eller i andra tillståndsprövningar av verksamheter eller åtgärder. I så fall behöver behandlingen av dem inte vara så djuplodande i detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning. Vissa frågor har redan bedömts fullt ut i miljökonsekvensbeskrivningen för den fördjupade översiktsplanen som tog upp frågor på en övergripande nivå. Andra frågor togs upp i MKB:n för den fördjupade översiktsplanen men kräver ytterligare utredningar i detaljplanernas MKB. Syftet med den fördjupade översiktsplanen var att den skulle vara så detaljerad att den kan tjäna som planprogram för kommande detaljplaner. Därför gick miljökonsekvensbeskrivningen in relativt ingående på frågor som berör utbyggnadsetapperna i den fördjupade översiktsplanen. MKB:n till den fördjupade översiktsplanen bedömde frågor angående VAD som skulle byggas på området samt i stora drag HUR det ska byggas. I MKB:n till detaljplanen behandlas frågor angående HUR man skall utforma bebyggelsen. Vissa frågor behandlas även vidare i andra tillstånd eller processer och utreds därför inte vidare här. Geografisk avgränsning Geografiskt avgränsas denna MKB till planområdet. Den föreslagna exploateringen kan även medföra miljöpåverkan som sträcker sig utanför planområdet. Främst gäller det påverkan på landskapsbilden. Antagandehandling mars 2011, rev april

17 Avgränsande miljöaspekter Nedanstående sakfrågor bedöms inte ha en betydande miljöpåverkan, har redan behandlats i annan MKB eller behandlas vidare i annan MKB och studeras därför inte vidare här. Landskapsbild Påverkan på landskapsbilden blir betydande och positiv, vilket har belysts tidigare i MKB för den fördjupade översiktsplanen. Kulturmiljö Inga fornlämningar, byggnadsminnen eller utpekade bebyggelsemiljöer finns i området. Sundsvalls stadskärna är av riksintresse för kulturmiljövård. Riksintresset bedöms dock inte påverkas av planförslaget då exploateringsområdet inte omfattar stadskärnan. Miljöpåverkan bedöms därmed inte som betydande. Naturmiljö Selångersån är Riksintresse för naturvård och utgör även ett biologiskt särskilt värdefullt område. Värdet ligger bland annat i att ån utgör ett mycket betydelsefullt reproduktionsområde för havsöring i länet och hyser ornitologiska och botaniska värden. Riksintresset omfattar förutom själva å-fåran även vattendragets närmiljö. Ett program för bevarande och utveckling har tagits fram Naturmiljö påverkas enbart avseende byggande i vatten. I övrigt görs inga intrång i naturmiljö. Arbeten som rör om i bottenstrukturen är källor till grumling av vattenmassan. Omfattande grumling kan ge negativa konsekvenser för fiskfaunan och övriga marina organismer. Grumlingen bedöms i detta fall inte bli särskilt betydande och är dessutom tidsbegränsad. Grumling behandlas vidare i MKB för vattendom. Slutsats: Naturmiljö påverkas enbart avseende byggande i vatten. I övrigt görs inga intrång i naturmiljö. Parallellt med arbetet med detaljplanen söks tillstånd för vattenverksamhet för de delar där arbete sker i vatten. Frågor kring ytvatten och sediment behandlas vidare i MKB tillhörande tillstånd för vattenverksamhet. Rekreation- och friluftsliv Selångersån är markerat som grönstråk i Sundsvalls ÖP Ett program för bevarande och utveckling har tagits fram Bland annat planeras en sammanhängande promenadstig utmed ån, där stora delar redan har anlagts. Inom planområdet går längs vattnet en promenadväg. En ny park anläggs delvis på tidigare vattenområde. Andelen grönytor hålls hålls hög. Grönytefaktorn på kvartersmark ska vara 0,5. Stora delar av kajkanten inom planområdet kommer att var tillgänglig för allmänheten. Tre hus gränsar direkt till vattnet, allmänheten kommer inte få tillträde till kajkanten vid dessa tre hus. I övrigt är ytorna vid kajkanten tillgängliga för allmänheten, se plan nedan. Allamänheten har tillträde den gråa zonen. Antagandehandling mars 2011, rev april

18 Påverkan på rekreation och friluftsliv blir betydande och positiv, vilket har belysts tidigare i MKB för den fördjupade översiktsplanen. Lokalklimat Påverkan på lokalklimatet har belysts tidigare i MKB för den fördjupade översiktsplanen. Avfall Avfallshanteringen ska ske via ett underjordiskt vakuumsystem som suger avfallet till en terminal i anslutning till planområdet. Planering av de fraktioner som vakuumsystemet tar emot pågår. I dagsläget planeras vakuumsystemet ta emot matavfall, restavfall, gatuavfall och papper/ tidningar eventuellt tillkommer ytterligare fraktioner. Matavfallet ska sugas från alla lägenheter, affärer, lokaler och förskola direkt eller via inkast från gårdarna. Allt biologiskt nedbrytbart material ska transporteras direkt via vakuumsystemet till uppsamlingsplatser där det hämtas med slamsug eller pumpas till en rötgasanläggning, t ex Tivoliverket. Restavfall, gatuavfall samt avfall från papper/tidningar ska sugas till terminalen via inkast på bostadsgården/bostadshus. På terminalen hämtar sopbilen avfallet. Förebild sopsortering. Återvinningsstationer för bland annat glas, plast och metall som kompletterar vakuumsystemet och ska finnas i bostadshusen eller i garagen under husen. Insamlingssystemet ska vara flexibelt och utformat så att det är möjligt att utöka antalet fraktioner. Avståndet från bostadshusentré till inkast för hushållsavfall och källsortering får vara max 50 meter och ska vara väl tillgängligt. I området placeras en återvinningscentral där de boende kan lämna sorterat grovavfall, farligt avfall med mera. Alternativt hänvisas detta avfall till kommunens befintliga återvinningscentraler. Det föreslagna avfallssystemet kommer att underlätta sopsortering vilket ger en positiv miljöpåverkan. Transport, kommunikation, teknisk försörjning E4:an är väg av riksintresse. Framkomligheten på E4 bedöms inte beröras av förslaget. Sundsvalls hamn är tillsammans med farleden av riksintresse för sjöfart. Riksintresset bedöms inte få en betydande påverkan. Biltrafikens klimatpåverkan Påverkan på klimatet har belysts tidigare i MKB för den fördjupade översiktsplanen. I huvudsak innebär förslaget att avstånden blir korta. Att bygga tätt och nära centrum är en långsiktig strategi för ett hållbart samhälle. På Norra Kajen föreslås kollektivtrafik, bilpooler, bra gång- och cykelstråk. För att minska transporterna inom området föreslås även ett vakuumsystem för hushållsavfall. En eldriven sopbil föreslås köra soporna från återvinningsstationerna till en uppsamlingsplats där en större sopbil kan hämta med samordnade transporter. Strategiska gång- och cykelstråk föreslås i park- och stadsrum. Det bör inte vara längre till en hållplats än 200 meter för de boende i framtiden även med spårtaxi alternativt monorail. Antagandehandling mars 2011, rev april

19 * Avrundade värden Figur 4.4 Stomlinjer i Sundsvalls tätort 2016 I Sundsvall har ett projekt drivits med syfte att fördubbla kollektivtrafikresandet till Kollektivtrafiken i Sundsvalls tätort består av stomlinjer, pluslinjer och anropsstyrd trafik. Trafikutbudet i de fyra stomlinjerna är anpassade efter de tunga resrelationerna, då främst arbets- och skolresor. Pluslinjerna kompletterar stomlinjerna. Förutom tätortstrafiken finns också en viss landsbygdstrafik mellan orterna i kommunen, så kallade förortslinjer. Linjen 1 Alnö - Bergsåker ( i öst-västlig riktning) flyttas från Skönsbergsvägen till vägen genom Norra kajen. Parkeringsnormen för bilar är cirka 1 plats per lägenhet. Parkeringsnorm för cyklar ska vara 2,0 inom kvartersmark. Förslaget ger goda alternativ till bilen vilket bör minimera antalet bilresor till, från och inom området. Därmed bör klimatpåverkan från den biltrafik som genereras av det nya området kunna begränsas. Figur 3.15 Dagens linjenät i Sundsvall Trivector Traffic 40 Dagens linjenät i Sundsvall, ur Trivectors rapport Linjenätsanalys för kollektivtrafik i Sundsvalls kommun Förslag till kundanpassad trafikering: Stomlinjer i Sundsvalls tätort 2016, ur Trivectors rapport Linjenätsanalys för kollektivtrafik i Sundsvalls kommun. Till år 2016 har Norra Kajen bebyggts med flerfamiljshus. Linjen 1 Alnö - Bergsåker ( i öst-västlig riktning) flyttas från Skönsbergsvägen till vägen genom Norra kajen. Figur 3.15 Dagens linjenät i Sundsvall Antagandehandling mars 2011, rev april

20 Mark och vattenresurser, materiella tillgångar Ingen påverkan på materiellt värdefulla områden kommer att göras. Elektromagnetiska fält Kraftledningar ger upphov till magnetiska fält. I planområdets närhet finns ingen kraftledning. Energi I och med genomförandet av planen kommer användningen av energi att öka då bl.a. exploateringstätheten i området ökar och därmed energibehovet. I den fördjupade översiktsplanen fastställdes att området skall försörjas med miljövänlig energi med ambition att skapa och återvinna energi i ett slutet, energisnålt och flexibelt system så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. En systemanalys över olika former av energiförsörjning har utförts där CO2-emissioner och primärenergibehov har analyserats. Fjärrvärmesystemet i Sundsvall försörjs till stor del av avfallsbränsle och olja förutom spillvärmen från SCA Ortviken. Trots att bränslemixen delvis är fossilbaserad fås bra miljödata för fjärrvärmen bl.a. tack vare en energieffektiv produktion. I framtiden antas en nuvarande oljeeldade kraftvärmeanläggningen konverteras till biobränsleeldning vilket förbättrar emissionvärdena för fjärrvärme. Se vidare Energiförsörjningsanalys, Norra Kajen, Sundsvall, FVB, Bland annat föreslås följande åtgärder: Alla byggnader ska ha miljöklassad byggnad Guld. Alla byggnader värms med fjärrvärme. Husens tak bör förberedas för bästa möjliga solinstrålning för installation av solceller i framtiden. Husen bör förberedas för komplettering av småskalig vindkraft. Möjlighet finns till miljövänlig stadsvattenkyla används som försörjare av de kylbehov som finns, på sikt kan absorptionskyla ersätta om kapacitetsbrist uppstår. Avloppsvattnet bör återvinnas för förvärmning av tappvarmvatten, genom den lösningen kan all värme som kyls bort i lägenheter och lokaler via fläktluftkylare återvinnas via spillvattnet. Individuell mätning ska finnas av el, kall- och varmvatten. Då energianvändningen i förslaget har minimerats bedöms påverkas bedöms miljöpåverkan på naturresurer inte bli betydande. Naturresurser Planen berör inga områden för jordbruk, skogsbruk eller utvinning av berg. Största delen av Sundsvalls kommuns kustvatten är av riksintresse för yrkesfisket. Det finns idag inga hot mot dessa intressen. Kommunen skall arbeta för ett bevarande av yrkesfisket så att en levande kust och levande fiskelägen består. Planen bedöms inte påverka riksintresset för yrkesfiske. Då yrkesfisket inte bedöms påverkas och inga andra naturresurser finns i området bedöms miljöpåverkan på naturresurer inte bli betydande. Ytvatten/sediment De undersökningar av sediment som utförts i anslutning till Norra Kajen visar på likartad föroreningssituation inom hela området. Förhöjda föroreningshalter påträffas i samtliga provpunkter men det är endast PAH och PCB som förekommer i halter som bedöms vara höga och kunna orsaka negativa effekter på sedimentlevande organismer. Övriga föroreningar påträffas i relativt låga halter. Påträffade föroreningar i anslutning till Norra Kajen bedöms inte ha orsakats av läckage från förorenade jordmassor inom planområdet, utan är kopplade till föroreningssituationen i Sundsvallsfjärden som helhet. Av de utförda geotekniska undersökningarna kan man sluta sig till att det finns sulfidhaltiga sedimentjordar inom Norra Kajen. Närvaron Antagandehandling mars 2011, rev april

21 av sulfidjord verkar dock vara oregelbunden och ingen sulfidjord har påträffats i anslutning till det område där urschaktning ska ske för hamnbassäng. Det kan dock inte uteslutas helt att risk finns att sulfidjord kan påträffas, däremot borde mängden sulfidjord vara relativt begränsad. Parallellt med arbetet med detaljplanen kommer ett tillstånd för vattenverksamhet att sökas för de delar där arbete sker i vatten. Frågor kring ytvatten och sediment behandlas vidare i MKB tillhörande tillstånd för vattenverksamhet. MILJÖASPEKTER Dagvatten Förutsättningar Norra Kajen avrinner naturligt mot Sundsvallsfjärden. Stora ytor i området är idag hårdgjorda vilket förhindrar infiltration av dagvatten. Traditionellt har dagvattnet i Sundsvalls stadsmiljö gömts undan och kulverterats. Idag finns inget lokalt omhändertagande av dagvatten. De geotekniska förutsättningarna för lokalt omhändertagande för dagvatten genom markinfiltration innebär att man kan räkna med en infiltrationskapacitet på ca 300 mm/h, för ej hårdgjorda ytor med förekommande fyllningslager. Eftersom underliggande sedimentjordar är tätare, i kombination med att grundvattenytan ofta ligger i anslutning till dessa sedimentjordars överyta, kommer infiltrerande vatten att i kontakt med grundvattnet styras ut mot Sundsvallsfjärden. Anläggande av lokalt omhändertagande av dagvatten kan innebära ökad infiltration av vatten vilket i sin tur kan medföra ökat utläckage av föroreningar, både p.g.a. eventuellt föroreningsinnehåll i dagvatten och p.g.a. ökad utlakning av föroreningar från jorden. En beräkning har därför även utförts där infiltrationen av grundvatten ökades från 150 mm/år till 400 mm/år för att ta hänsyn till ökad infiltration p.g.a. lokalt omhändertagande av dagvatten och smältvatten från snöupplag. Denna beräkning medförde ingen höjning av de platsspecifika riktvärden vilket innebär att risken för ökat läckage av föroreningar med hänsyn till LOD och snöupplag tas med i de föreslagna riktvärdena för förorenad mark. Effekter och konsekvenser Nollalternativ Dagvattenhanteringen och avrinningen påverkas inte i nollalternativet då Antagandehandling mars 2011, rev april

22 området huvudsakligen förblir som idag utan lokalt omhändertagande av dagvatten. Förslag Dagvatten ska infiltreras och fördröjas så långt det är tekniskt möjligt. Alla brunnar på gata och på parkeringar kommer att förses med oljeavskiljare eller annan likvärdig teknisk lösning. Lokalt omhändertagande av dagvatten innebär vissa svårigheter vintertid då smältning och frysning i perioder kan innebära stopp i ledningssystemet. Allt lokalt omhändertagande av dagvatten ska därför ske med lösningar lämpliga för kallt klimat, exempelvis genom perkolationsmagasin. Även om temperaturen i perkolationsmagasinet kan sjunka avsevärt under 0 grader så har det visat sig att risken för total nedisning vara minimal. Rekommendationen är dock att lämna markytan ovanför perkolationsmagasinet oplogad under vintern. Det orörda snölagret har en avsevärd isolerande effekt och minskar tjälnedträngningen. Omhändertagande i perkolationsmagasin sker genom att vatten från gator, parkeringsfickor och trottoarer tas om hand i gatuträdens växtbäddar så långt det är möjligt. Träd tar upp stora mängder vatten i marken under vegetationsperioden. Ett exempel med uppmätt data från en fullvuxen lind (krondiameter ca 14 m) i Malmö sommaren 2006 visar att det specifika trädet förbrukar ca 670 liter vatten per dag under juli månad. Träd har således en stor kapacitet att ta hand om dagvatten. Slutsats planförslaget: Att dagvatten omhändertas lokalt ger en betydande positiv miljöpåverkan. Skadeförebyggande åtgärder Inga ytterligare skadeförebyggande åtgärder föreslås. Trafiksäkerhet Miljömål En god livsmiljö Senast 2020 ska livsmiljön i länet vara god. Förutsättningar I dagens befintliga industriområde vistas få människor och området är anpassat för bil. Trafiken inne i området är inte av någon stor omfattning. Längs kajkanten och utmed Heffnersvägen löper gång- och cykelbana med koppling till centrum och stadsdelarna öster om området. Gång- och cykelbanan längs med kajen är dåligt underhållen med stora hål i asfalten. Kopplingen mot Skönsberg och Haga är dålig då E4 är en kraftig barriär som enbart kan passeras på ett fåtal ställen. Utmed en lång sträcka kan man enbart passera vägen via en nedgången, mörk, trång och otrygg gångtunnel. Risken finns att folk genar över E4, vilket inte är säkert. Trafiksäkerheten i området bedöms inte vara hög för fotgängare och cyklister idag. Effekter och konsekvenser Nollalternativ Sannolikt kommer det i nollalternativet även i framtiden att vistas få människor i området och området kommer att vara fortsatt anpassat för biltrafik. Förslag Detaljplan 1B innefattar endast del av huvudgatan och inte befintlig E4 eller Skönsbergsvägen/Bjälkvägen. Innan huvudgatan byggs färdigt Antagandehandling mars 2011, rev april