Bedömning och värdering av nyhetsbilder som skildrar tekniska och naturvetenskapliga ämnen STAFFAN OBEL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bedömning och värdering av nyhetsbilder som skildrar tekniska och naturvetenskapliga ämnen STAFFAN OBEL"

Transkript

1 Bedömning och värdering av nyhetsbilder som skildrar tekniska och naturvetenskapliga ämnen STAFFAN OBEL Examensarbete Stockholm, Sverige 2009

2 Bedömning och värdering av nyhetsbilder som skildrar tekniska och naturvetenskapliga ämnen STAFFAN OBEL Examensarbete i medieteknik om 15 högskolepoäng vid Högskoleingenjörsprogrammet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2009 Handledare på CSC var Leif Dahlberg Examinator var Nils Enlund TRITA-CSC-E 2009:062 ISRN-KTH/CSC/E--09/062--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 Abstract Bedömmning och värdering av nyhetsbilder som skildrar tekniska och naturvetenskapliga ämnen This thesis is about pictures that portray technological and scientific subjects. The questions raised in the thesis are how the pictures are generated, what the picture techniques are used for, how they are processed for publication and how they are assessed by the people that handle them. The source material consists of literature, web sources, personal interviews and my own practical picture work. Preliminary results are that there are several techniques both for generating and processing pictures, however most of these are within the electromagnetic spectrum. Today these picture generating technologies are primarily use in science, however it is likely that in a near future they will be used in news media due to events that will make science and technology big news. There is also possible that these methods have been used to achieve a result that is presented in news media altough withuot showing the picture itself, this is of course true for radio broadcast but also relevant for print publication and publishing on screens.there is also important to stress that there is no general theory of what is a good picture or method for picture processing. Logically the report consist of some examples of picture work.

4 Sammanfattning Bedömning och värdering av nyhetsbilder som skildrar tekniska och naturvetenskapliga ämnen Detta examensarbete handlar om bilder som skildrar tekniska och naturvetenskapliga ämnen. Frågeställningarna är hur bilderna alstras, vad bildalstringsmetoderna används till, hur de görs publiceringsbara och hur de bedöms av de personer som arbetar med dem. Källmaterialet är en kombination av litteraturstudier, hemsidor, personliga intervjuer och eget praktiskt arbete. Preliminärt har jag kommit fram till att det finns ganska många tekniker både för att alstra och behandla bilder, de flesta ligger dock inom det elektromagnetiska spektret. Även om de teknikerna idag mestadels används i vetenskapliga sammanhang är det troligt att det ökande nyhetsvärdet för naturvetenskapliga och tekniska ämnet gör dem alltmer intressanta för nyhetsredaktioner. Vidare kan beaktas att någon eller några av de i arbetet beskrivna bildalstringsmetoderna kan ligga till grund för ett resultat som presenteras i nyhetsrapportering även om inte själva bilden i sig visas, detta gäller självfallet i radio men kan även gälla publicering i tryck och på bildskärmar. Det är också viktigt att betona att det inte finns något exakt svar på vad som är en bra bild eller bildbehandlingsmetod. Således består rapporten av ett antal exemepel på bildarbete.

5 Förord Detta examensarbete har genomförts vid CSC på KTH i Stockholm. Handledare för projektet har varit Leif Dahlberg som har ställt upp med handledning och synpunkter på rapporten. Jag vill även tacka professor Lars Hagman och professor Margareta Norell Bergendahl på Integrerad produktutveckling, KTH Industriell teknik och managment, deras studenter Karolina Kemi, Åsa Hagström, Elin Törnqvist med flera för att jag fick komma och ta bilder på deras utvecklingsprojekt och Göran Frank på Spiros som presenterades samtidigt, min kusin Maria Pedersen, biomedicinsk analytiker på Södersjukhuset för att hon har tagit ultraljud på mig, Maude H. Gullberg på Världsnaturfonden WWF, Sara W Pettersohn på Ny Teknik, Karin Axelsdotter Olsson på Sveriges Television och Peter Nillius på CSC för att de ställt upp på de intervjuer som underlättat utförandet av detta arbete, professor Kjell Carlsson på KTH Fysik för kursen och kompendiet i Teknisk fotografi som varit till nytta under arbetets gång samt för IR-bilden. Vidare vill jag tacka alla andra som ställt upp med bilder till arbetet, se källa vid respektive bild. Slutligen vill jag tacka Arash Saghafian och Nils Enlund för att de hjälpt till med att avsluta arbetet. Ett original av rapporten är utskrivet med färgskrivare (laserskrivare) och detta är sedan kopierat på färgkopiator.

6

7 Innehållsförteckning Sid 1. Introduktion Bakgrund och historik Problemformulering Syfte Disposition Avgränsningar Grundläggande förklaringar 2 2. Metod 5 3. Anknytande fakta för förståelse av hela nyhetsprocessen Stillbildskameror och videokameror Journalistiska och estetiska aspekter Beskrivning av tekniker för att göra bilder publiceringsbara Tekniska aspekter på bildskärms och tryckpublicering Juridiska och etiska aspekter Resultat Intervjuer Öppen Intervju med Maud Gullberg på WWF Öppen Intervju med Karin Axelsdotter-Olsson på SVT Öppen Intervju med Sara W Petersohn på Tidningen Ny Teknik Bilder från Integrerad produktutveckling mm Bildalstring Medicinska bilder Undervattensbilder Astromomiska bilder och satellitbilder IR-, UV- och värmekamerabilder Slutsatser Referns 40

8

9 1. Introduktion 1.1 Bakgrund och historik Frågor om energiförsörjning, livsmedelssäkerhet, medicin, astronomi mm. har idag stort och troligen ökande nyhetsvärde. Detta kan förklaras med en snabb teknisk och vetenskaplig utveckling. Som exempel kan tas medicinska undersökningmetoder som ger bilder som utdata. Dessa bilder kan då ligga till grund för nyhetsrapportering även om inte bilden i sig visas. Bild Från ca f. Kr. har en realistisk bildkonst funnits i form av grottmålningar. Grottorna i Lascaux i Frankrike som innehåller ett av världens äldsta kända konstverk är ett exempel. Grottmålningarna där skapades för mellan och år sedan. Rik användning av bilden som utsmyckning och som berättande framställning utvecklades från femte till tredje årtusendet f.kr vid Indus, Eufrat och Tigris samt vid Nilen och i södra Kina. Med den klassiska antiken skapades praktiskt taget alla huvudformer av bild som sedan förekommit till elektronikens genombrott. Före tiden för fotografins genombrott omkring 1850 brukar man i stort sett använda bild och bildkonst som synonymer. Detta examensarbete kommer till helt övervägande del att handla om fotografiskt och elektroniskt alstrade bilder. Nyhet Nyheter har sina traditionella kännetecken. Ett av de mest grundläggande är geografisk närhet. Det som är en nyhet i en tidning kan vara ointressant för en annan. Det som händer i Linköping kan slås upp stort i Östgöta-Correspondenten och förbigås av en tidning i Norrland. Det som händer nära är intressantare än det som händer långt borta. En annan central aspekt är att ovanliga händelser har högre nyhetsvärde än ovanliga. Till exempel är olyckor med flyg, tåg och båt genomgående större nyheter än trafikolyckor eftersom de förstnämnda är mindre vanliga. Vidare utformas nyhetsartiklar i stort sett enligt följande fyra punkter: 1. Börja med det intressantaste 2. Sluta med det minst intressanta 3. Ge svar på frågorna vem, vad, när, hur och varför. 4. Skriv kort. Till dessa punkter läggs ofta bilder (och bildtexter) vilket är huvudämnet i detta examensarbete. Bildjournalistik har varit en viktig del av tidningsrapportering sen tidigt 1900-tal, även om dess historiska rötter sträcker sig ända tillbaka till brittiska reportrars fotografier på Krimkrigets slagfält under mitten av 1800-talet. Utvecklandet av den kommersiella 35mm Leica-kameran drev på användandet kraftigt. 1.2 Problemformulering Det problem som arbetet kommer att kretsa krng är hur tekniska och naturvetenskapliga ämnen skildras i bild i nyhetsrapportering 1

10 1.3 Syfte Syftet med detta examensarbete är att studera olika aspekter på hur tekniska och naturvetenskapliga bilder används i nyhetsrapportering. För att undersöka detta kommer arbetet att fokuseras kring följande frågor. 1. Hur alstras bilderna? Denna fråga är mest relevant för sådan bildalstring som inte är traditionell nyhetsfotografi tex magnetkamera. 2. Vad används bildalstringsmetoderna till? Här presenteras de tillämpningar metoderna har. 3. Hur görs bilderna publiceringsbara? Häri ingår olika typer av bildbehandling för att bättre framhäva önskvärd information i bilderna. 4 Enligt vilka kriterier bedöms bilderna? Här finns dels bildtekniska parametrar som färgrymd och upplösning dels journalistiska/estetiska/upphovsrättsliga aspekter. Dessa frågeställningar anses ge relevant data för att gör undersökningen möjlig. 1.4 Disposition Frågeställning 1 och 2 behandlas i kapitel 3.1 och kapitel 4, frågeställning 3 behandlas i kapitel 3.3, och frågeställning 4 behandlas i kapitel 3.2, 3. 4 och 3.5. Vidare nämns i kapitlena viss historik och bakgrundsfakta där det är relevant. 1.5 Avgränsningar Bildjournalistik (eller fotojournalistik) är en särskild form av journalistik (dvs. samlandet, redigerandet och presenterandet av nyhetsmaterial för publicering eller sändning) som skapar bilder för att berätta en nyhet. Nuförtiden är det vanligtvis bara stillbilder, i seriösa nyhetsrapporteringar, som åsyftas. Detta examensarbete inkluderar däremot både stillbilder och rörliga bilder såväl som bilder alstrade av t ex magnetkameror i sjukvården och satellitbilder från astronomin och rymdforskningen. Bildjournalistiken skiljer sig från andra närbesläktade grenar inom fotografin på följande punkter: Tidsenlighet - bilderna har mening i sammanhanget av en publicerad kronologisk redogörelse av. händelser. Objektivitet - situationen implicerad av bilderna är en rättvis och riktig representation av händ-.. elserna de skildrar.. Berättande - bilderna ger, i kombination med andra nyhetselement, tittaren eller läsaren inform-.. ation och inblick. Till skillnad från en reporter, som kan samla information långt borta från en händelse eller efter att den hänt, måste bildjournalisten ta beslut direkt och bära på en kamera under samma omständigheter som de som är involverade i händelsen (skottlossning, krig, upplopp) - ofta utsatt för samma risker. Bildjournalistik som en beskrivande term implicerar ofta användandet av en viss rättframhet i fråga om stil eller inställning till bildmakandet - en vanlig bröllopsfotograf skulle inte kallas bildjournalist, trots att denna täcker en viss händelse och kan få bilderna publicerade i pressen. Ej heller åsyftas böcker, spelfilm etc, då dessa inte är nyhetsrapportering. 1.6 Grundläggande förklaringar Semiotik Semiotik (av grekiska semeion: tecken) är läran om tecken eller teckensystem. Det mest uppenbara, 2

11 och också det konventionella, tillämpningsområdet är talat och skrivet språk, men till skillnad från semantiken, kan ett teckensystem här också uppfattas mycket brett och inkludera bilder, trafiksignaler, brottning, sjukdomssymtom etc. Disciplinen kallas även semiologi. Den moderna semiotiken är en självständig disciplin som dels bygger på Peirces studier av förhållandet mellan olika tecken, dels på Saussures studier av teckens sociala liv. Termen myntades dock redan av Locke i slutet av 1600-talet. Andra viktiga bidragsgivare inom området är Morris, Barthes, Lévi-Strauss, Monö och Eco. Som svensk representant kan nämnas arkeologen Jarl Nordbladh Färg och synsinne Människans synsinne är väl utvecklat. Vi kan se skillnad på ansikten utan att alltid med ord kunna beskriva vari olikheten består. Synsinnet har dock begränsningar för vilka man kan kompensera med tekniska metoder, vilket används t. ex inom området medicinska bilder. Färg kallas ögats och hjärnans perception av elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet ca nanometer dvs ljus. Ungefärliga våglängder för färgerna i det synliga ljuset: Violett nanometer Blått nm Grönt nm Gult nm Orange nm Rött nm Den standard som är allmänt accepterad för objektiv mätning av färg togs fram av CIE i klassiska experiment på 1930-talet. CIE - (Commission internationale d éclairage), den Internationella Kommissionen för Belysning, är en sammanslutning av belysnings- och ljusexperter. Det allmänna fenomen vi kallar en färg är inte entydigt bestämt av en våglängd. Det som vårt synsinne uppfattar som färg är en sammanvägning av färgens reflektans, CIE- färgmatchningsfunktion samt ljuskällans effektspektrum. Denna standardobservatör omfattar självfallet inte hela mänskligheten. Det bör också nämnas att psykologiska och känslomässiga faktorer mycket väl kan inverka på hur en färg uppfattas. Därtill kan uppfattningen av en kulör påverkas av bakgrunden. En grå stjärna på vit bakgrund uppfattas som mörkare än en likadan stjärna på svart bakgrund. Upplösning, skärpa och PHI-effekten Bildupplösning är ett begrepp som ofta används inom elektroniska bilder och tryckta bilder. Inom tryckeri använder man måttet punkter per kvadrattum. Ju fler punkter per ytenhet desto bättre kvalitet är det på bilden (tekniskt sett). Inom datorgenren används också uttrycket bildupplösning och anges måttet ofta i pixlar per tum. Bilder för webben har ofta en upplösning mellan pixlar per tum. Oftast är 72 och 100 pixlar per tum ett fixmått. Högupplösta bilder, avsedda för högkvalitetsutskrift, har ofta 300 dpi eller mer. Skärmupplösning är ett mått på hur stor upplösning en TV eller datorskärm har. Inom datortekniken kan man ange skärmupplösningen medan den ofta är fixerad på en TV. Traditionellt har formatet för datorer och tv-apparater varit 4:3 (1,33:1) vilket betyder att bredden är 33 procent bredare än höjden. Inom tvformaten har 16:9-formatet (widescreen, 1,78:1) blivit allt vanligare. Inom fotografin är det två saker som begränsar bildskärpan. Den första begränsningen är avbildningsfelen, vilka helt enkelt är brytningsfel som uppstår när ljuset bryts i linsytorna. Den andra begränsningen utgörs av diffraktionen, vilken alltid uppstår när ljus färdas genom en öppning med ändliga dimensioner. Kvantitativa mått på bildskärpan ges av upplösningsförmåga och MTF, Modulation Transfer Function. För att ögat ska kunna se ett föremål skarpt krävs att de ljusstrålar som faller in i ögat från det betraktade föremålet samlas exakt på näthinnans sinnesceller, oavsett på vilket avstånd betraktaren finns. Detta uppnås vanligen genom ljusets brytning i ögats brytande medier vilka består av hornhinnan, kammarvattnet, linsen och glaskroppen. En person anses vara normalseende när ögat utan att ackommodera samlar 3

12 parallella ljusstrålar i skarpa punkter på näthinnan. Ögats känslighet för kanter gör att bra skärpa är av hög prioritet för nästan all bildåtergivning, detta grundas ytterst på att det evolutionärt har varit viktigt att kunna identifiera gränser och kanter för att kunna identifiera föda och hot från till exempel rovdjur. Vidare ger mer noggrann skillnad i luminans, kontrast ökad förmåga att se detaljer och därmed bättre skärpa. PHI-effekten innebär i klartext att om stillbilder där innehållet bara ändrats lite mellan varje bildruta visas av en projektor eller ritas upp på ett bildrör eller motsvarande för platta skärmar uppfattas som en sekvens av rörlig bild eftersom ögat är för trögt för att se de enskilda stillastående bilderna om frekvensen är tillräckligt hög. Vidare används vid TV-bilder ibland interlaced-system med halvbilder för att man ska uppnå en tillräckligt hög frekvens för att vi inte ska störas av flimmer och motsvarande kompensering vid annan visning på t ex biografer Filformat JPEG och MPEG är två vanliga filformat inom medievärlden. För filformat för bilder skiljer man på två huvudgrupper: rastergrafik och vektorgrafik. Raster- eller bitmapgrafiken består av bildpunkter (pixlar) och vektorgrafiken är uppbyggd av punkter med linjer som förbinder dessa. JPEG ( Joint Photographic Experts Group ) är en standard för förstörande, dvs all bildinformation går inte att återskapa, komprimering av digitala bilder, speciellt fotografiska sådana, medelst lokala diskreta cosinustransformer utförda i 8*8-block följt av kvantisering. På rätt sorts bilder kan JPEG ge extremt god komprimeringsgrad med bibehållen kvalitet. JPEG är ett bitmapformat. MPEG eller Moving Picture Experts Group är en arbetsgrupp med ca 350 medlemmar grundad Gruppen består av representanter från både den akademiska världen och industrin och ansvarar för utvecklingen av ljud- och bildkodning (ljudkomprimering, bildkompression). MPEG-kodningen är också en förstörande komprimeringsmetod. I förstörande komprimering tas sampler av bilden eller ljudet och klipps av till små kvantiserade segment som sedan transformeras till frekvensrummet. De kvantiserade värderna ersätts sedan med entropikoder. MPEG-1, MPEG-2 och MPEG-4 har ytterligare ett steg innan själva komprimeringen äger rum. Här används endast skillnaden mellan ett bildinnehåll och dess föregående, och denna skillnad används för att ytterligare reducera mängden information inför kodningen. Notera att MPEG standardiserar endast bitströmsformatet och dess avkodning. Kodningen är alltså inte standardiserad. Upphovsrätt och angränsande juridik Det framgår direkt av 1 Upphovsrättslagen att upphovsrätten tillkommer den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk. Häri ligger mer än man kanske ser vid en första anblick. Lagens första paragraf innebär nämligen i klartext att upphovsrätten är till för att försäkra att upphovsmännen själva får inkomster av deras litterära eller konstnärliga verksamhet. Dessutom skall den säkra sådana personliga och ideella intressen med anknytning till skyddade verk såsom att upphovsmannens namn skall nämnas när ett verk publiceras eller dylikt och att upphovsmannen kan motsätta sig att skyddade verk ändras på kränkande sätt eller utnyttjas i kränkande sammanhang. En grundläggande princip för svensk rättsskipning och offentlig förvaltning är offentlighetsprincipen. En av dem är förhandlingoffentligheten dvs. allmänhetens rätt att närvara vid förhandling inför domstol etc. Ett annat viktigt led är allmänna handlingars offentlighet som regleras i tryckfrihetsförordningen. Undantagen anges i sekretesslagen. En allmän handling är en handling som förvaras hos en myndighet och som antingen inkommit dit eller upprättats där. Även upptagningar som kan läsas avlyssnas eller på annat uppfattas med ett tekniskt hjälpmedel är allmänna handlingar. Således kan både stillbilder och rörliga bilder vara allmänna handlingar. Viktigt är vidare att skilja på allmän handling och offentlig handling: En allmän handling (alltså en handling som är inkommen till myndigheten eller upprättad där) behöver inte samtidigt vara offentlig. För att en handling skall vara offentlig krävs (1) att den är en allmän handling och (2) att den inte är sekretessbelagd. Så är t.ex. en sjukhusjournal med tillhörande röntgenbilder en allmän handling men inte en offentlig handling. Inledningen har skrivits utan direkta källor utöver uppslagsverk och Wikipedia. 4

13 2 Metod I denna rapport har en kombination av litteraturstudier och hemsidor, intervjuer och eget praktiskt arbete använts. Största delen är en litteraturstudie utifrån främst vetenskaplig litteratur och läroböcker men även en del andra examensarbeten och en avhandling samt uppslagsverk som Nationalencyklopedin. Det har även använts ett antal hemsidor både mer specifika och mer allmänna som Wikipedia. Vidare har rapportförfattaren gjort ett antal intervjuer med representanter för Världsnaturfonden WWF, Sveriges Television och tidningen Ny Teknik om redaktionellt bildarbete samt med Peter Nilius på CSC om bildbehandling. Dessa har valts för att ge ett förhållandevis brett perspektiv på bild- och nyhetsarbete, från många ämnesområden. Dessa täcker bland annat bildalstringen samt anknytande fakta såsom juridiska aspekter. Det får anses nödvändigt att ha ett sådant brett perspektiv för att förstå hela processen från nyhetshändelse till färdigt reportage. Slutligen har rapportförfattaren utfört visst praktiskt arbete bestående av röntgen- och ultraljudsundersökningar. Bilder från dessa finns i kapitlet om medicinska bilder. Utöver detta har denne tagit ett antal bilder på en presentation på Integrerad Produktutvecklinng. 5

14 3 Anknytande fakta för förståelse av hela nyhetsprocessen 3.1 Stillbildskameror och videokameror Inledning Detta kapitel avser att ge en kortfattad beskrivning av de tekniker som används för stillbildsfoto och rörliga bilder i traditionell bemärkelse. Bilder tagna med denna teknik finns i kapitel 4.2. Sådan här teknik används ofta i kombination med vetenskapliga bildalstringsmetoder. De stycken som finns nedan anses i detta arbete vara betydande för att förstå bildalstringsmetodernas bakgrund. Objektiv Ett objektiv är ett integrerat system som innehåller ett eller flera linselement och som används för en kamera eller ett mikroskop. Det kan vara fast vid kamerahuset eller utbytbart. Vanligtvis finns en fokuseringsmekanism samt en mekanism för att välja bländarvärde som reglerar hur mycket ljus som ska släppas in. Beroende på kameratyp kan det också finnas en integrerad slutare. Fotografisk film Fotografisk film består av en klar plastremsa, nuförtiden oftast av acetat. Tidigare gjordes den av celluloid, som med stigande ålder blir brandfarlig. De allra första fotografiska upptagningsmedlen var gjorda på plåt (jfr. att plåta ) eller glas. Filmbasen är bestruken med ett ljuskänsligt skikt, så kallad emulsion. Emulsionen består av silverföreningar som är ingjutna i ett skikt av gelatin. Film finns i varierande filmformat. Ljuskänsligheten, snabbheten, som tidigare angavs i ASA eller DIN, anges numera i ISO-grader. Framkallning Framkallning är processen när man, med användande av kemikalier, gör negativ film, diapositiv film eller exponerade fotopapper ljusbeständiga. Under framkallningen framträder motivet på filmen eller pappret. Genom att utsätta den exponerade filmen för framkallningsvätska, stoppbad och fixeringsvätska så får man en filmremsa som inte längre är känslig för ljus. På samma sätt fungerar framkallning av fotopapper. Sensorer i digitalkameror Charge Coupled Device Charge Coupled Device (engelska för laddningskopplad mekanism) är ett slags elektronisk halvledarbricka som mäter ljusstyrkan som träffar den. Den används till exempel inom astronomi samt som bildsensor i digitalkameror. CCD-sensorn omvandlar fotoner till elektriska laddningar som sedan leds ut till ett signalbehandlingssystem. (Egentligen sitter själva AD-omvandlaren på ett separat chip när det gäller CCD. CMOS kan ha denna omvandling inbakad i sensorn.) Förutom antal bildpunkter (pixlar) är också storleken på CCD:n av vikt, eftersom detta ökar ljuskänsligheten samt ger bättre möjlighet till begränsat skärpedjup 6

15 CMOS Kretsar av CMOS-typ används bl.a. som bildsensor i digitalkameror. CMOS står för complementary MOS, komplementär MOS. Här används fälteffekttransistorer av P-kanal- och N-kanaltyp i kombination för att bygga upp logiska grindar som förbrukar obetydligt med ström, utom i de ögonblick grinden byter tillstånd. Tekniken är en förutsättning för dagens höga packningstäthet i integrerade kretsar. Videokameror Det viktigaste verktyget vid filmning av TV- produktion är inte själva kameran utan optiken. TV-optik bör således innehålla den allra bästa teknologin för att ge högsta bildkvalitet. Produkterna ska helst klara av extrema förhållanden från kyla till värme och hög luftfuktighet. Det finns lite olika typer av kameror för rörliga bilder som används för nyhetsproduktion. Nedan presenteras några av dem. Dessa kameror innehåller i allmänhet CCD-sensorer. I allmänhet finns 3 CCD:er, en för varje kanal av RGB med en upplösning på 1-2,5 Mpixlar var medan stillbildskameror nästan alltid har endast en sensor med betydligt fler pixlar. Vid nyhetsproduktion i studio tillkommer den utrustning som finns där såsom mixer, Camera Control Unit och textmaskin. Tidigare har man även spelat in nyhetsreportage på film, vilket inte förekommer i dag, däremot kan det förekomma i arkiv och film används också ibland även idag för att spela in dramaproduktioner. [1 och 2] DV DV (Eng: Digital Video) är ett digitalt, kassettbandbaserat videoinspelningsformat. men det blir vanligare med varianter som spelar in på minneskort. Ursprungligen var det främst avsett för konsumentbruk men numera ofta även använt i professionella sammanhang. DVCPRO lanserades av Panasonic som ett alternativ till DV främst för nyhetsproduktion. Detta format finns i två varianter - DVCPRO25 och DVCPRO50. Siffran syftar till den bitrate som används, i Mbit. Det finns också en HD-variant av DVCPRO kallad DVCPRO-HD eller DVCPRO100. Vidare har Sony ett relativt stort utbud av kameror för professionell bildproduktion såsom Digital Betacam och XDcam. Därtill tillkommer i allt högre grad kameror för HDTV. [1 och 2] Avslut Detta kapitel har kort beskrivit de viktigaste teknikerna för stillbilder och rörliga bilder i traditionell bemärkelse. 7

16 3.2 Journalistiska och estetiska aspekter Inledning Detta kapitel kommer att beskriva värdering av bilder och nyheter utifrån icke tekniska kriterier. Häri ingår bland annat grunderna i bildsemiotik vilket är en viktig teoretisk bakgrund då all bildtolkning i varierande utsträckning är semiotik. Detta kapitel är som en slags övergåmg mellan bildalstringen och det redaktionella arbetet. Det ger en viss insikt i redaktionellt arbete. Bildtexter Bildtexter måste anses vara viktiga. En bra skriven bildtext ska inte bara informera om vad bilden föreställer utan också fungera som komplement till rubrik och ingress. Om man läser hela artikeln kan man ändå få väsentlig information genom bildtexten. [3] Teckningar och diagram Även om detta examensarbete till övervägande del handlar om elektroniskt och fotografiskt alstrade bilder så ska man komma ihåg att en bild också kan vara en teckning. En teckning kan t ex konkretisera komplicerade eller abstrakta begrepp. Expressen har varit föregångare inom detta område. Den legendariska Carl-Adam Nycop predikade från start samspel mellan ord och bild åsyftande både fotografier och teckningar. Detta kom att förverkligas i hög grad av tecknaren Magnus Gerne. Vidare används ofta teckningar för illustrera rättegångar och självklart har dagens moderna mjukvara underlättat arbetet med teckningar. En annan sorts illustration är diagrammen. Läsaren eller tittaren ska helst vid en första anblick förstå vad ett diagram illustrerar, utan att ta del av reportaget i övrigt. Vidare bör beaktas att man illustrerar statiska undersökningar korrekt, med ett linjärt samband mellan de rådata som illustreras och stapel eller cirkeldiagrammens utformning, inte så att ett dubbelt så stort värde representeras av en fyra gånger större stapel. [3] Bildsemiotik Även om konsthistoria kringgår den uttrycksfulla meningen av icke konstnärliga bilder så studeras detta inom en rad andra discipliner såsom arkeologi, psykologi, antropologi, visuell kommunikation och naturvetenskap. Den mesta forskningen pågår inom det naturvetenskapliga området. I synnerhet de senaste 20 åren har visat på en dramatisk ökning av forskning som tolkar naturvetenskap genom dess bilder. I naturvetenskapliga bilder kan skillnaden mellan skisser och kompletta bilder vara stor. Vidare undersöker vetenskapshistorikerna Karin Knorr-Cetina och Klaus Amann hur biologer diskuterar och tolkar bilder. Det bör framhållas att icke konstnärliga bilder är delvis produkter av bestämda teorier om bilder och världen i övrigt. Vissa av dessa beskrivs i kapitlet om hur bilder görs publiceringsbara. Precis som inom konsten tas bilder fram för att representera världen på ett visst sätt. [4] Det finns två huvudinriktningar inom semiotiken den ena främst företrädd av Ferdinand de Saussure, som var en schweizisk lingvist. Han studerade tecknens liv i samhället. Ett språk finns som både ett system och som användning. Ett tecken består av två delar, dels ordet/bilden och dels konceptet/idén. Till exempel ett träd. Ordet träd och vad du ser framför dig när du läser ordet bildar ett tecken. De två delarna finns inte var för sig utan existerar bara tillsammans. Det finns givetvis inget som säger att ett träd är just ett träd, man hade kunnat säga brugduf. Språkliga tecken är alltså arbiträra, med något undantag som ljudhärmande ord, det finns alltså inget samband mellan signifiant (det som betyder) och signifié (det betydda). Däremot är det relationen mellan dem som skapar mening. Betydelserna av ett tecken är inte satta i sten utan ändras efter hand men det är ett sätt att organisera vår omvärld. 8

17 Den andra delen av semiotiken som klassificerar tecken efter sina egenskaper och som främst företrädes av den amerikanske semiotikern Charles Sanders Pierce är mer relevant för detta examensarbete Fotografier är på sätt och vis både indexikala och kommunikativa tecken.indexikala tecken är tecken på något såsom att feber är ett symtom på en infektion. Semiotiken utvecklades ursprungligen med inspiration från den medicinska symtomläran. Kommunikativa tecken är tecken för något och huvudexemplet på detta är talspråkets ord. Med ikoniska tecken menar Pierce ungefär tecken som har betydelse tack vare att de liknar vad de betecknar eller alltså föreställer. Man kan tolka påståenden från Pierce om att kameran med sensorn, framkallning och så vidare är ett teckengenerande instrument på samma sätt som fotspår i snö är ett tecken på att någon gått i snön och en vindflöjel som pekar mot öster är ett tecken på att vinden är ostlig. Ett fotografi är ett ikoniskt tecken som framställs indexkialt vilket får sägas vara den allmänna och helt korrekta uppfattningen. Troligen uppfattar också de flesta förhållandet mellan det ikoniska och indexiala som Pierce anger, alltså att ikoniciteten följer av indexialiteten, i klartext alltså att fotografiet ger ett sant intryck av sitt motiv, vilket är mycket viktigt inom nyhetsfotografi. Detta kan tyvärr motverkas med bildmanipulation, se avsnittet om etiska aspekter. Men även om det ikoniska och indexikala ofta följs åt är det inte alltid så även om bilden är omanipulerad. En bild där det ser ut som om en person har en krukväxt på huvudet tolkas självfallet som att krukväxten står på en hylla bakom personen i bilden även om det ikoniskt inte alls ser ut så. Vidare kan man ikoniskt visa ungefär hur ens hund ser ut genom att ta fram en bild av en annan hund av samma ras med samma färg på pälsen som ens egen hund men indexikalt har man ju inte visat en bild på den hund som karekteriseras. Den förhållandevis sällsynta egentligt indexikala läsningen av ett foto består i att överväga hur det kan ha gått till för att den lilla bit papper man har i handen fått den konfiguration av gråtoner eller färger som man ser. En detektiv kan till exempel vara intresserad av att optiskt och geometriskt försöka bestämma tjockleken på en bunt stulna sedlar som fanns framför linsen då bilden exponerades men en fotohistoriker kan vara intresserad av att försöka bestämma vilken slags optik kameran hade. Vid indexikal läsning av ett fotografi är det ingen som vill kommunicera något, här finns bara spår eller symtom på en verklighet. Även om det krävs betydande sakkunskap och avancerad teknisk utrustning för ovan nämnda bildtolkning så är det i grunden bara en version av det enda slag av tecken man var uppmärksam på då semiotiken grundlades i det antika Grekland för ca 2500 år sedan. (5) En annan nämnvärd person inom semiotiken är Roland Barthes. I Myth Today, som handlar om modern mytologi påminner Barthes om att tecknet är ett slags tredelad relation. Till exempel är rosor i vår västerländska kultur ett tecken på romantik. Alltså kombineras ordet ros i t ex en sångtext eller en bild av en ros (eng signifier) med rosens kulturella status (eng signified) för att få rosen som ett tecken på romantik ( eng sign).bland hans verk om fotografi finns The Photographic Message från 1961 och Rhetoric of the Image försöker tillämpa Barthes förhållningssätt till kulturella myter på fotografiska bilder. Barthes tidiga verk om fotografi utgör delar av hans allmänna semiotiska analys av kulturella myter och tecken. Den problematiska frågan om skenbara naturliga eller literära referenten, engelska referent, dvs vad ett tecken eller en grupp av tecken syftar på undersöks noga men framhålls också som en fråga för vidare undersökning.[6] Avslut Detta kapitel har beskrivit vissa framförallt icke tekniska grunder för bild- och nyhetsarbete, bland annat semiotik och diagram. 9

18 3.3 Beskrivning av tekniker för att göra bilder publiceringsbara Inledning I detta kapitel kommer det att ges en del exempel på metoder för att bättre framhäva önskvärd information och innehåll i bilder inklusive lite om metoder för att få bra tryckkvalitet. Jag har alltså valt att beskriva detta i ett eget kapitel skilt från de kapitel som beskriver själva bildalstringen och tekniska aspekter på tryck och bildskärmspublicering. Bildbehandling är det teknikområde som avser metoder och algoritmer för att t ex förbättra den upplevda kvalitén i statiska eller tidsberoende bilder. Utbredda användningsområden idag är medicinsk bildbehandling, där algoritmer ofta är nödvändiga för att rekonstruera bildinformation från undersökningar t.ex tomografi samt den bildbearbetning som ofta behövs för att framhäva informationen i astronomiska bilder. Bildbehandlingsoperationer används ofta för att undertrycka brus och andra störningar eller för att framhäva den speciella typ av information i bilden som önskas. Ett exempel på detta är s.k pseudofärger, dvs. att lägga på falska färger för att bättre framhäva den önskvärda informationen, vilket har tillämpningar inom detta examensarbetes områden. I takt med den snabba utvecklingen av digitala kameror har det också på senare år vuxit fram en marknad för att efterbehandla foton digitalt med program såsom Photoshop och Paint Shop Pro. Förutom färg- och kontrastjusteringar, kan halvautomatisk digital bildbehandling användas för att få bort oönskade element som röda ögon. Att gråbalansera en bild är att se till att de delar av bilden som ska vara grå är grå, dvs. har R=G=B. Synsinnet har förmåga att göra detta automatiskt genom att bl.a. kompensera för färgad belysning o.d. Om man utgår ifrån att obalans i bilden beror på att motivet är belyst med färgat ljus väljer man ut några områden som ska vara grå mellan ljust och mörkt. Om R=G=B är det ok, om två av R, G och B är nästan lika välj det värde av dessa som är närmast det tredje och om alla tre är olika välj medelvärdet. Det finns verktyg i Photoshop för att göra detta. Ett annat fenomen i färgsammanhang är metameri. Det innebär att två färgade ytor med olika spektrala reflexionskurvor kan se lika ut i en belysning men olika i en annan. Sådana färger kallas metamera. Detta fenomen uppträder ofta när man försöker framställa en målningsfärg eller annat färgat material, till exempel textil med samma kulör som ett färgprov men med andra färgpigment eller färgämnen. Bildförbättring är arbete för att få fram ett resultat som är mer lämpligt än originalet för ett specifikt användningsområde. Ordet specifikt är här mycket viktigt för det visar att metoder att förbättra bilder är knutna till ett eller par specifika bildbehandligsproblem. En metod som passar för medicinska bilder är inte nödvändigtvis den bästa för undervattensbilder. Det finns ingen generell teori om bildförbättring. När en bild processas för visuell tolkning är betraktaren den som avgör hur bra en specifik metod fungerar. Rekonstruktion av bilder är däremot baserad på matematiska modeller och är alltså något som går att mäta objektivt. Hit hör rekonstruktion av tomogram. Tryckkvalitet beror på många olika faktorer som arbetet i prepress, tryckprocessen, tryckaren, materialen som används och postpress, vilket avser det arbete som sker efter själva tryckningen häribland finns falsning klamring och paketering. Själva tryckkvaliteten är alltid en subjektiv upplevelse av en trycksak. I slutändan är det alltid konsumenten av en trycksak som bedömer och avgör kvaliteten hos densamma. Således bör alltid tryckkvalitet bekräftas mot perceptuell upplevd tryckkvalitet Det finns däremot olika sätt att mäta tryckkvalitet och det är bara instrumentell mätbarhet som erbjuder en objektiv och automatiserad kvalitetskontroll. Exempel på mätbara områden för kvalitetskontroll är densitet genomtryck set-off gråbalans och färgrymd. [7] ICC, International Color Consortium är en organisation inom grafiska branschen som arbetar med enhetsoberoende färghantering. Rekonstruktion av tomogram Hur man rekonstruerar en bild/ett tomogram beror på vilken typ av data man har. Vid datortomografi så är rådata projiceringen av bilden i olika riktningar, dvs Radon-transformen av bilden. För att rekonstruera sådana bilder används vanligen filtered back-projection, som är en snabb rekonstrueringsmetod som tar bort stråkartefakter.radon-transformen ordnar till en given funktion f definierad i planet dess Radon-trans- 10

19 form Rf, som är en funktion av linjerna i planet. Dess värde för en viss linje L är den ursprungliga funktionens integral över L. En linje i planet som inte är vinkelrät med x-axeln har som bekant ekvationen y=ax + b. Således blir Radon-transformen därför en funktion av a och b. I denna specifika tillämpning är linjen en röntgenstråle, funktionen f anger densiteten hos vävnaden och integralen uttrycker hur strålens intensitet försvagas när den passerar genom t ex hjärnan, en tumör försvagar strålen något mer än den omgivande vävnaden. Röntgenbilden för den riktning som anges av linjen beskrivs av transformen Rf och när Rf är känd kan f beräknas vilket den österrikiske matematikern Johann Radon visade redan 1917 men eftersom beräkningsarbetet är mycket omfattande kunde man realisera detta praktiskt först när datorer börjat användas för beräkningsändamål. Man kan också använda EM (expectation-maximization) som ger bättre bilder men är mycket mer krävande. EM används förmodligen bara vid speciella geometrier som t ex fan-beam CT, och kanske PET och SPECT fick Allan M Cormack och Godfrey Newbold Hounsfield Nobelpris i medicin för utveckling av datortomografi. I MR så är rådata i Fourier-domänen, så för att rekonstruera används IFFT (inverse fast fourier transform), som inte är lika krävande som EM. Fourier-transformen, efter Jean Baptiste Joseph Fourier, är en transform som överför en funktion från tidsplanet till frekvensplanet. Där uttrycks funktionen som summan av sina sinusoidala basfunktioner, eller deltoner. Dessa är sinsemellan ortogonala, vilket gör transformering till och från frekvensplanet relativt enkla. En snabb Fouriertransform, på engelska Fast Fourier Transform (FFT), är en effektiv algoritm för att beräkna en diskret, begränsad Fourier-transform. Vanligtvis kräver en diskret fouriertransform av en signal med N sampelpunkter N upphöjt till 2 multiplikationer, men med hjälp av FFT sjunker denna siffra till i storleksordningen NlogN multiplikationer. För att få fram magnetresonansbilder tar man alltså inversen på snabb Fouriertransform, på vanlig svenska går man alltså baklänges på samma sätt som integrering är derivata baklänges. [8] Färgkorrigering av undervattensbilder Metoderna för färgkorrigering av undervattensbilder grundar sig på uppskattning av den hastighet med vilken varje ljus (rött, grönt och blått) avtar med djupet. Därefter kan man addera det försvunna ljuset till bilden och därmed få den att se ut som om bilden är tagen vid ytan. Det är mycket viktigt för färgkorrigeringsalgoritmen att tillhandahålla korrekta värden för hur snabbt ljuset avtar med djupet. De värdena kallas attenueringskoefficienterna. En spektrometer används i det här arbetet. Med det instrumentet kan man mäta den verkliga ljusintensiteten för olika våglänger och jämföra dem med kamerans utdata. Detta har gett underlag för en bättre uppskattning av det degraderade ljuset och har dessutom använts som referensdata för att kalibrera digitala kameror. En metod för att uppskatta förbättringsfunktionema, som alltid byggs in i de billigare digitala kamerorna, har tagits fram. Baserad på slutsatserna dragna i Julia Åhléns avhandling kan man föreslå att alla digitala bilder tagna för forskningssyfte bör förbehandlas med koefficienter som minskar effekten av förbättringsfunktionema inne i kameran. Mer avancerade digitalkameror kan i allmänhet ge bilder i RAW-format. Julia Åhlén och hennes team har konstaterat att tre spektrala kanaler inte alltid är tillräckligt för färgkorrigeringssyften. Ljuset av lägre energier försvinner först när det passerar vatten. Detta leder till att man får väldigt lite användbar information från den röda kanalen i digitala bilder. Därför söker man efter metoder som ger oss möjlighet att arbeta med flera spektrala kanaler utan att behöva använda dyrbar utrustning. Spektrometern har använts i detta syfte för att utveckla en metod för att skapa pseudohyperspektrala data från bilder som innehåller tre spektrala kanaler: röd, grön och blå. Det uppskattade hyperspektrala data har sedan korrigerats. Resultaten visar att man med enkel utrustning och med en dator kan utföra automatisk färgkorrigering av undervattensbilder. Den erhållna färgåtergivningen som bättre visar hur verkligheten ser ut bör vara värdefull för forskare som iakttar ändringar i korallreven, skapar bottenkartor eller utför arkeologiska arbeten under vatten samt för att få fram bilder för publicering i media.[9] 11

20 Tredimensionell rekonstruktion från infraröda bilder Jonas Canholms examensarbete för Flir i Danderyd behandlar tredimensionell rekonstruktion av infraröda bilder. Detta är ett första steg mot slutmålet för Flir Systems, de vill skapa ett system som helt automatiskt kan rekonstruera bilder av byggnader från infraröda bilder. Detta kan användas för att bättre visualisera byggnader för att förenkla undersökningen för värmekameroperatören (termografören). Vidare ökar intresset för klimat och energifrågor vilket gör det troligt att värmedeklarationer av byggnader kommer att bli viktigare för att hitta och minska värmeläckage.det visas att rekonstruktion kan göras med två olika metoder beroende på om kamerorna är kalibrerade eller inte. Båda metoderna kräver två bilder som är tagna från olika kameravinklar av samma motiv och en uppsättning av matchande särdrag för de två kameravinklarna. I denna uppsats har Canholm m fl visat att det är möjligt att skapa en tredimensionell rekonstruktion från infraröda bilder. Emellertid så förorsakar bristen på textur i infraröda bilder problem för de använda metoderna. Textur är inom datorgrafik en datamängd som bestämmer en ytas utseende och beskaffenhet. I enklaste fallet består den av en tvådimensionell bitmap som projiceras på en yta. Mer komplexa texturer innehåller flera parametrar, kan ha alfakanal och kan vara animerade. Det är dock sannolikt att de använda metoderna kan förbättras och justeras för infraröda bilder på ett sådant sätt att de kan ge bra resultat. Rekonstruktionsfasen kräver en uppsättning matchande punkter som måste extraheras från bilderna. Detta görs i två steg; först detekteras egenskaper i det undersökta objektet som matchas tillsammans för att skapa ett litet set av matching points, i nästa steg används dessa punkter för att skapa ett tätare set av matching points. Det är inte ett måste (absolut nödvändigt) att skapa ett tätare set av matching points men om detta inte görs så kan det bli så att delar av motivet saknar punkter och detta påverkar den följande rekonstruktionen. Faktum är om metoden att skapa ett tätare matchningar förbättras för att skapa ett mycket bra resultat så kan man lita till dess resultat och bara en liten uppsättning av punkter med särdrag krävs. För rekonstruktion kan den okalibrerade rekonstruktionen uteslutas eftersom det inte alltid är möjligt att uppgradera det avblidade motivet. Emellertid så är den kalibrerade rekonstruktionen lätt att använda och det är relativt lätt att kalibrera kamerorna. Dock måste kalibreringsmatrisen ändras om man tar bilderna med olika fokus. Detta betyder att att den måste uppdateras till att använda korrekt fokus. Om fokus kan läsas av från kameran skulle det vara möjligt att spara detta värde i bilderna. Om en automatisk process kan skapas för att hantera detta problem så behöver man sannolikt inte kalibrera kamerorna så ofta. I avsikt att skapa ett helt automatiskt system som kan rekonstruera infraröda bilder på byggnader återstår mycket arbete. Först måste en stabil algoritm för att detektera och matcha särdrag konstrueras. För att skapa en detaljerad rekonstruktion så är metoden för att skapa tätare matchning av punkter sannolikt en av de viktigaste delarna. När detta uppnåtts så kan metoden för kalibrerad rekonstruktion användas; emellertid så är två kameravinklar (views) inte tillräckligt, vi måste inkorporera flera kameravinklar. När en point of cloud av byggnaden skapats så måste vi länka punkterna för att skapa en yta. I Canholms rapport har endast en grundläggande metod använts där positionen av punkterna i bilderna har använts för att skapa 3d punkter. Som ett sista steg måste bilderna projiceras på modellen för att skapa texturen på byggnaden. [10] Optimering av bildkvalitet och reducering av set-off vid tryck på förbättrat tidningspapper Vid tryck på förbättrat tidningspapper uppstår ofta problem med set-off, avsmetning och att bildkvaliteten inte blir så bra som önskvärt. En bidragande orsak är att de ICC-profiler som används för att tryckanpassa materialet för förbättrat tidningspapper inte är anpassade efter produkten. Syftet med Jenny Hellenbergs examensarbete inom STFI-Packfors har varit att optimera bildkvaliteten och samtidigt minimera set-off till lägsta tänkbara nivå med hjälp av ICC-profiler och andra åtgärder vid tryckning av bilagor på förbättrat tidningspapper. Förbättrat tidningspapper är ett tjockare papper framtaget främst för bilagor bilagetidningar och dylikt. Tre olika bilder ingick i studien en bild på cyklister med mycket färg i, en bild på tre flickor med olika hudtoner och till sist en en nattbild med många mörka föremål i. Dessa bildtyper anses vara bra utgångspunkter för att bedöma bildkvalitet, detaljåtergivning och färgomfång. Vi människor är väldigt bra på att veta hur hudtoner ska se ut och vi reagerar därför på om 12

21 de ser annorlunda ut på en bild. Nattbilder eller bilder med mycket mörka detaljer är svåra att återge så att man ser struktur och detaljer i de mörka partierna och därför är det intressant att se hur dessa påverkas av de ingående faktorerna. Bedömningsmetoden som nyttjades går ut på att bedömarna får alla bilderna med ett av motiven och skall sedan gruppera dem. Ordningen på bilderna randomiserades och märktes med ett nummer (genom slumpgenerator) för att det inte skulle gå att känna igen dem. Grupperingen skedde genom att bedömarna gavs instruktioner om att gruppera proverna med avseende på likhet utseende och tryckkvalitet. Antalet grupper fick bedömaren själv avgöra de enda begränsningar som fanns var att alla prover inte fick läggas i samma grupp eller enbart ett prov i varje grupp. Den genomgående trenden för alla parametrar har varit att det är tryckerierna som utgör den största skillnaden. Detta beror till allra största delen på att tidigare provtryckningar (i projektet inom vilket hennes examensarbete utfördes) genomfördes på endast ett av de tre tryckerierna, i Hellenbergs rapport benämnt Tryckeri 3, och därför baseras alla värden på mätningar från Tryckeri 3. Det var heller inte samma papper som användes vid de tidigare provtryckningarna. Detta anses dock inte vara relevant då tryckning skall kunna ske på alla typer av förbättrat tidningspapper. Jenny Hellenbergs slutsats är att fortsatta arbeten bör utföras innan en standard kan åstadkommas. Fler provtryckningar bör genomföras på fler tryckerier. Med mätdata baserad på medelvärden från alla tryckerierna bör man kunna få fram en standardprofil och rekommendationer för inställningar. I alla fall bör en lägsta nivå kunna sättas. I annat fall får man acceptera att tryckerierna skiljer sig för mycket åtinbördes så att varje tryckeri får använda de inställningar och den profil som passar just det tryckeriet bäst. Pseudofärger Figur False color bild av Io Foto NASA Man utnyttjar pseudofärger för att öka informationen i en bild. Bland de tidigaste tillämpningarna finns termografin där temperaturen fick representeras av spektrets alla färger. Principen för pseudofärger är att visualisera och underlätta tolkningen genom att tilldela färginformation till en gråskalebild utifrån bestämda kriterium. Vi människor kan urskilja tusentals färger jämfört med ungefär två dussin gråtoner. Fysiologiska förlopp studeras i ökande grad med metoder som ger bilder där färg används för att ange olika typer av aktivitet, t ex färgkodning av blodflöden se avsnittet om ultraljud. Ämnesomsättningen i hjärnan kan undersökas med PET, se avsnittet om nuklearmedicin. Färg illustrerar då till exempel förändringar i blodflöde, syre- eller glukosförbrukning eller upptagen mängd läkemedel. Ett exempel på färgkodning av sattelitbilder är NASA:s Tropical Rainfall Measuring Mission. Den har tre sensorer som skannar av delar av det elektromagnetiska spektrat för att detektera regn. Data från dessa processas för att få uppskattningar av genomsnittlig nederbörd. 13

22 Det är inte svårt att generera gråskalebilder från dessa uppskattningar. Men det är självfallet mycket lättare att tolka bilden om man lägger på färginformation där färgen representerar nederbördsmängd. Ett annat exempel från rymdfarten är bilder på Jupiters måne Io som fåtts fram genom att kombinera ett flertal bilder från rymdsonden Galileo, vissa tagna i spektrala områden osynliga för människan. (Figur 3.1). Ytterligare exempel är röntgenapparater på flygplatser där färg kan användas för att urskilja till exempel sprängämnen och annat som inte får tas med på flygplan. [7 och 12] Avslut Detta kapitel har gett exempel på metoder för bildbehandling för att bättre framhäva önskvärd information i bilder och i vissa fall som rekonstruktion av tomogram ge möjlighet för människor att kunna betrakta bilderna, människor kan ju inte alls uppfatta rådata från en tomograf som en bild. 14

Så skapas färgbilder i datorn

Så skapas färgbilder i datorn Så skapas färgbilder i datorn 31 I datorn skapas såväl text som bilder på skärmen av små fyrkantiga punkter, pixlar, som bygger upp bilden. Varje punkt har sin unika färg som erhålls genom blandning med

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Torstens Digitalbildguide

Torstens Digitalbildguide Thor Stone Education Torstens Digitalbildguide 1 Det finns två huvudtyper av digital bild, vektorbaserad och pixelbaserad. - Vektorbaserade bilder bygger på en matematisk formel och kan storlekförändras

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29

Grunderna i. Digital kamerateknik. SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Grunderna i SM3GDT Hans Sodenkamp SK3BG 2014-01-29 Min resa genom Mpixel världen 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1 3 2MP Nanozoomer 4 Scanner 1,5GP Kamera20,5MP Kamera 3,6GP5 Iphone 8MP Serie1

Läs mer

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25 Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter

Läs mer

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index Med skrivaren får du möjlighet att kommunicera med färg. drar till sig uppmärksamhet, ger ett attraktivt intryck och förhöjer värdet på det material eller den information som du skrivit ut. Om du använder

Läs mer

Exempel på tentamensfrågor i Kursdelen Fotografi och Bild. OBS! Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar!

Exempel på tentamensfrågor i Kursdelen Fotografi och Bild. OBS! Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar! Exempel på tentamensfrågor i Kursdelen Fotografi och Bild Uppgifterna kan ge max 10p vardera. Hjälpmedel: Formelblad "Radiometriska och fotometriska storheter." (bifogad med tentamen) Räknedosa Observera:

Läs mer

Bildredigering i EPiServer & Gimp

Bildredigering i EPiServer & Gimp Bildredigering i EPiServer & Gimp Maria Sognefors 7minds Agenda Teori om bilder Att tänka på när jag fotograferar Föra över bilder från kamera till dator Ladda upp bilder till EPiServer CMS 5 Enkel redigering

Läs mer

Grafiska system. Färgblandning. Samspel mellan ytor. Ögats. fysionomi. Ljusenergi. Signalbehandling och aliasing

Grafiska system. Färgblandning. Samspel mellan ytor. Ögats. fysionomi. Ljusenergi. Signalbehandling och aliasing Grafiska system Signalbehandling och aliasing Gustav Taxén gustavt@nada.kth.se Processor Minne Frame buffer 2D1640 Grafik och Interaktionsprogrammering VT 2006 Färgblandning Pigmentblandning för f att

Läs mer

KTH Teknikvetenskap. Foto-lab 1. Fotografering med ateljékamera. Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi

KTH Teknikvetenskap. Foto-lab 1. Fotografering med ateljékamera. Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi KTH Teknikvetenskap Foto-lab 1 Fotografering med ateljékamera Kurs: SK2380, Teknisk Fotografi Kjell Carlsson Tillämpad Fysik, KTH, 2010 2 För att uppnå en god förståelse och inlärning under laborationens

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder Digital fotografering Kamerateknik Inställningar Digitalkamera Samma optik som en analog kamera Byt ut filmen mot en sensor, CCD Bästa digitala sensorn ca 150 Mpixel Vanliga systemkameror mellan 8-12 Mpixel

Läs mer

Kort lektion i skannerteknik

Kort lektion i skannerteknik Sammanställd av Jan Borgfelt Vad är en skanner? En skanner är en bildläsare, som läser in bilder till Din dator. Det finns 2 typer av skanners som Du kan koppla till Din dator: 1. Flatbäddskanner. Läser

Läs mer

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Att bevara historiska bilder Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Fokus Att bevara bildinformation i oftast lånade bilder genom att överföra informationen i digital form. i digital form. Bättre

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

Laboration i Fourieroptik

Laboration i Fourieroptik Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 30 januari 2015 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras

Läs mer

Dental digital röntgenteknik Vad ska vi tänka på?

Dental digital röntgenteknik Vad ska vi tänka på? Odontologiska fakulteten, Tandvårdshögskolan Malmö Dental digital röntgenteknik Vad ska vi tänka på? Kristina Hellén-Halme Avdelningen för Odontologisk röntgendiagnostik, Malmö högskola 1 Skillnad mellan

Läs mer

Bildskärmar och synergonomi

Bildskärmar och synergonomi OptoNordic 2009 Bildskärmar och synergonomi Föreläsare: Niclas Rydell Email: rydell.niclas@gmail.com Syftet med föreläsningen En hjälp till er i arbetet men även privat Bildskärmen är länken mellan människa

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

SWEBO Bioenergy Grafisk profil

SWEBO Bioenergy Grafisk profil SWEBO Bioenergy Grafisk profil Formsmedjan Reklam & Kommunikation Grafisk profil Den image vi har, det vill säga hur andra människor uppfattar vårt företag är ett resultat av alla de intryck vi gör på

Läs mer

ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK

ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK Helene Brogeland Vektorgrafik och animation VT 2014 2014-04-29 Inledning Före aktuell kurs hade jag bara en vag uppfattning av innebörden av vektorgrafik och hade aldrig jobbat

Läs mer

Digital bild enligt Nationalencyklopedin, band 4. Digitala röntgenbilder. Vad menas med digital radiologi?

Digital bild enligt Nationalencyklopedin, band 4. Digitala röntgenbilder. Vad menas med digital radiologi? Digitala röntgenbilder Charlotta Lundh Sjukhusfysiker, MFT Digital bild enligt Nationalencyklopedin, band 4.. bild som endast är definierad i ett bestämt antal punkter i vilka den endast kan anta ett begränsat

Läs mer

Bildhantering i OEW. Vi ska arbeta med följande bilder:

Bildhantering i OEW. Vi ska arbeta med följande bilder: Bildhantering i OEW Bilder på webben Bilder som man ser på olika hemsidor bör ha dessa egenskaper: 1 Klara färger 2 Skärpa 3 Snabbladdade 4 Rätt storlek för syftet Vi ska arbeta med följande bilder: Program

Läs mer

A N D E R S 2 0. En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND

A N D E R S 2 0. En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND A N D E R S 2 0 En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND Varför används rastrering? Inom nästan all tryckeri- och skrivarteknik idag används någon form av rastrering för att göra tryckningen möjlig.

Läs mer

Projekt 3: Diskret fouriertransform

Projekt 3: Diskret fouriertransform Projekt 3: Diskret fouriertransform Diskreta fouriertransformer har stor praktisk användning inom en mängd olika områden, från analys av mätdata till behandling av digital information som ljud och bildfiler.

Läs mer

Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9.

Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9. Av Gabriel Remäng Att måla med ljus - 3. Slutare och Bländare - 4. Balansen mellan bländare och slutartid - 6. Lär känna din kamera - 7. Objektiv - 9. ISO & Vitbalans - 10. Att måla med ljus Ordet fotografi

Läs mer

EIZOs guide till en djupare förståelse av digital fotografi

EIZOs guide till en djupare förståelse av digital fotografi EIZOs guide till en djupare förståelse av digital fotografi Vad definierar en skärm med korrekt visning? Vad är den idealiska arbetsmiljön? Vad är de optimala inställningarna för mitt bildredigeringsprogram

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

19-21. Samling och kaffe. Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat. Forska själv. Forska själv. Diskussion kring temat

19-21. Samling och kaffe. Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat. Forska själv. Forska själv. Diskussion kring temat 19-21 Samling och kaffe Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat Forska själv Diskussion kring temat Forska själv Höstens temakvällar 13/9 Digitala bilder i släktforskningen 11/10

Läs mer

Kort lektion i Scannerteknik

Kort lektion i Scannerteknik Sammanställd av Jan Borgfelt Vad är en Scanner? En Scanner är en bildläsare, som läser in bilder till Din dator. Det finns 2 typer av Scanners som Du kan koppla till Din dator: 1. Flatbäddscanner. Läser

Läs mer

Bilder... Dagens föreläsning. Objektgrafik. Objektgrafik. TNMK30, 2010 Föreläsning

Bilder... Dagens föreläsning. Objektgrafik. Objektgrafik. TNMK30, 2010 Föreläsning TNMK30, 2010 Föreläsning Bilder... Tobias Trofast, LiU 1 Dagens föreläsning Olika grafikformat Bitdjup Färglägen och kanaler Komprimering Filformat Bildkvalitet Upplösning & Interpolering Objektgrafik

Läs mer

Laboration 4: Digitala bilder

Laboration 4: Digitala bilder Objektorienterad programmering, Z : Digitala bilder Syfte I denna laboration skall vi återigen behandla transformering av data, denna gång avseende digitala bilder. Syftet med laborationen är att få förståelse

Läs mer

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek Grafisk profil Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger Profilfärger och kompletterande

Läs mer

Projekt 2 (P2) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Projekt 2 (P2) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Projekt 2 (P2) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Projekt 2 Möjligheter/Problem med 2-dimensionella mätdata Uppstart: Se planen (kursens hemsida) Etapp 1 Mätdata i 2 dimensioner behöver utredas/signalbehandlas

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14 Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så

Läs mer

design & layout Distansskolan 1

design & layout Distansskolan 1 design & layout Distansskolan 1 Grundelementen Varje komposition är summan av dess grundelement. Om du tittar på en annons eller broschyr kommer du hitta både enkla och komplexa kompositioner. En del kompositioner

Läs mer

DATORNS OCH KAMERANS HISTORIA. -Var det bättre förr?

DATORNS OCH KAMERANS HISTORIA. -Var det bättre förr? DATORNS OCH KAMERANS HISTORIA -Var det bättre förr? Eric Björk (ebk02001@student.mdh.se) Mälardalens högskola 14 oktober, 2005 1 SAMMANFATTNING Rapporten tar upp både datorns och kamerans historik för

Läs mer

ICC-profiler och färginställningar

ICC-profiler och färginställningar ICC-profiler och färginställningar FÖR DAGSPRESS Innehåll Introduktion... 3 Betraktningsmiljö... 4 Skärmkalibrering... 5 ICC-profiler... 6 Färginställningar... 7 Bildbehandling... 9 Tryckanpassning...

Läs mer

Adobe. Photoshop CS3. Fortsättningskurs. www.databok.se

Adobe. Photoshop CS3. Fortsättningskurs. www.databok.se Adobe Photoshop CS3 Fortsättningskurs www.databok.se Innehållsförteckning 1 Färghantering... 1 Färgomfång... 2 Behöver du färghantering?... 2 Kalibrera bildskärmen... 3 Kalibreringsprogram... 3 Färginställningar...

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Från foto till bildskärm och tryck med bästa kvalitet Ulrik Södergren ulrik@digitalfotografen.se

Från foto till bildskärm och tryck med bästa kvalitet Ulrik Södergren ulrik@digitalfotografen.se Från foto till bildskärm och tryck med bästa kvalitet Ulrik Södergren ulrik@digitalfotografen.se 1 Kontaktinfo Göteborg: DigitalFotografen AB Mintensgatan 3b 416 63 Göteborg Sweden Telefon: +46-31-711

Läs mer

Föreläsning 7: Bild- och videokodning

Föreläsning 7: Bild- och videokodning Föreläsning 7: Bild- och videokodning Inledning - varför bildkodning - tillämpningar - grundprinciper Förlustfri kodning - Variabellängdskodning - Skurländskodning - Huffmankodning Irreversibla kodningsmetoder

Läs mer

Digital bildhantering

Digital bildhantering Digital bildhantering En analog bild blir digital när den scannas. Bilden delas upp i småbitar, fyrkanter, pixlar. En pixel = den digitala bildens minsta byggsten. Hur detaljrik bilden blir beror på upplösningen

Läs mer

QosmioEngine För avancerad video

QosmioEngine För avancerad video QosmioEngine För avancerad video Qosmio förenar QosmioEngines och QosmioPlayers högkvalitativa videofunktioner, Harman Kardon högtalare och SRS TruSurround XT: s funktioner för surroundljud och digital

Läs mer

Kurs PM för KTH-CSC. Kursens upplägg Nivå: C Betyg: A F Språk: Svenska Föreläsningar 48h Seminarier 9h Laborationer 28h

Kurs PM för KTH-CSC. Kursens upplägg Nivå: C Betyg: A F Språk: Svenska Föreläsningar 48h Seminarier 9h Laborationer 28h KTH-CSC Kurs PM för DM1576 Bild- och videoteknik I, 9hpied Kursansvarig: Trille Fellstenius, 08-790 60 75, trille@csc.kth.se Kurswebb: http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/dm1576/ Den digitala teknikutvecklingen

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Grafisk profil R AB. Ransäters Invest AB

Grafisk profil R AB. Ransäters Invest AB Grafisk profil R AB Ransäters Invest AB Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger och

Läs mer

Digitala bilder & Fotografering med Digitalkamera

Digitala bilder & Fotografering med Digitalkamera Digitala bilder & Fotografering med Digitalkamera Den digitala bilden. Det finns två huvudtyper av digitala bilder på datorn. Den ena bildtypen är uppbyggd av pixlar. Vill man göra det lätt för sig, översätter

Läs mer

Regionala Cancercentrum Logotyp

Regionala Cancercentrum Logotyp Regionala Cancercentrum Logotyp Innehåll 1. LOGOTYPEN 3 1.1 Logotypen 4 1.2 Logotyp för fyrfärgstryck 5 1.3 Logotyp för Pantonetryck 6 1.4 Logotyp för webb 7 1.5 Logotyp för kontorsbruk 8 1.6 Logotypfärger

Läs mer

DIGITAL BILDBEHANDLING GRUNDKURS. Sammanställd av

DIGITAL BILDBEHANDLING GRUNDKURS. Sammanställd av DIGITAL BILDBEHANDLING GRUNDKURS Sammanställd av INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... 3 Några olika bildkällor... 3 Inladdning av fotografier från digitalkamera till dator... 3 Bildbehandlingsprogram...

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi Mikroskopering Matti Hotokka Fysikalisk kemi Vad diskuteras Mikroskopens anatomi Sätt att belysa provet Praktiska aspekter Specialapplikationer Mikroskop Okular Objektiv Objektbord Kondensorlins Ljuskälla

Läs mer

Modellfoto utanför studion

Modellfoto utanför studion Modellfoto utanför studion Tre grunder för rätt exponering I det här dokumentet går jag igenom de tre byggstenarna för rätt exponering - bländare, slutartid och ISO. Glöm inte att prova med din kamera

Läs mer

Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer

Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer Fördelar Enkelt Billigt Snabbt Bildbehandlig Bildhantering Lätt att dela med sig Bli bättre fotograf Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer Vad behöver jag? Kamera Oundgängligt Dator Praktiskt

Läs mer

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt Åsa Drape Ulander, ht-12 ; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt I arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt kommer vi att träna på att lära oss se ansiktets proportioner genom

Läs mer

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning?

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Strålning Elektromagnetiska spektrumet Synlig strålning IR UV Våglängdsområden 100-280nm UV-C 280-315nm UV-B 315-400nm UV-A 400-780nm 780-1400nm 1400-3000nm

Läs mer

Att få in bilder i datorn

Att få in bilder i datorn Att få in bilder i datorn 32 Första steget är att skapa bilden och få in den i datorn. Har du en digitalkamera känner du redan till hur man gör. Har du bilder på papper eller film kan dessa skannas och

Läs mer

Fokus. Mirjam HY, Hovåsskolan F- 9, Hovås www.lektion.se

Fokus. Mirjam HY, Hovåsskolan F- 9, Hovås www.lektion.se Fokus När man tar en bild är motivet i fokus, ofta är bakgrunden då suddig. Ibland tar det lite tid att få till ett bra fokus, ge inte upp, om du tar kort med mobilen; testa att backa lite och gå fram

Läs mer

Grafisk profilmanual. Grafisk profilmanual

Grafisk profilmanual. Grafisk profilmanual Grafisk profilmanual 1 INNEHÅLL Inledning 3 Logotyp Färg 4 Logotyp Svart/vit 5 Logotyp Inverterad 6 Färger 7 Typsnitt Trycksaker/utskrifter 8 2 En enhetlig grafisk profil gör Rekal tydligare En grafisk

Läs mer

INLEDNING. Inledning Logotyp Färger Teckensnitt Tillämpningar

INLEDNING. Inledning Logotyp Färger Teckensnitt Tillämpningar GRAFISK MANUAL INLEDNING Den här manualen beskriver hur vi arbetar med vår grafiska profil. I den hittar du allt från användandet av logotypen och hanterandet av färger och typografi, till mallar för utformning

Läs mer

Förbered och planera bildmanuset

Förbered och planera bildmanuset Del av Kapitel 4: Förbered och planera bildmanuset I detta kapitel kommer du att: Omvandla ditt manus till ett bildmanus Lägga till bildmanusguider Planera för de bilder som ska visas på skärmen Skriva

Läs mer

Digital bildteknik. Thor Stone Education. Digital bildteknik. Copyright Torsten Nilsson

Digital bildteknik. Thor Stone Education. Digital bildteknik. Copyright Torsten Nilsson Thor Stone Education 1 Digitala bilder och upplösning Bildupplösning Upplösningen av en bild från en digitalkamera begränsas ofta av kamerans sensor (vanligen en CCD- eller CMOS-sensor) som omvandlar ljus

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Geometrisk optik. Laboration

Geometrisk optik. Laboration ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Geometrisk optik Linser och optiska instrument Avsikten med laborationen är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska

Läs mer

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat).

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). Apparaten består av en justerbar mekanisk fördelare med plats för en

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Välkommen till Flyerskola!

Välkommen till Flyerskola! Välkommen till Flyerskola! Flyerskola Var började det hela Tryckmetoder Teckensnitt Upplösning av bilder Vanligaste filformaten Program Underlätta arbetet för redaktören Att tänka på vid skapandet av en

Läs mer

Projekt i bildanalys Trafikövervakning

Projekt i bildanalys Trafikövervakning Projekt i danalys Trafikövervakning F 99 F 00 Handledare : Håkan Ardö Hösten 3 vid Lunds Tekniska Högskola Abstract Using traffic surveillance cameras the authorities can get information about the traffic

Läs mer

Pensionär efter 41 år i Postens tjänst Vice ordf (kd) i kultur- och fritidsnämnden Tyresö Föreningsaktiv i Seniornet, Lions, Kd, EFS

Pensionär efter 41 år i Postens tjänst Vice ordf (kd) i kultur- och fritidsnämnden Tyresö Föreningsaktiv i Seniornet, Lions, Kd, EFS 2014-12-04 Vem är jag? Carl-Olof (Calle) Strand Slåttervägen 89 gift med Anita, f d lärare på Stimmet 3 barn, 7 barnbarn Sommarhus i Piteå (min hemstad) Pensionär efter 41 år i Postens tjänst Vice ordf

Läs mer

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar

Slutrapport. Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Innehåll Slutrapport Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial användning av 3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Emin Halilovic, projektledare 1 Basfakta... 3 1.1

Läs mer

Att tänka på som köpare. Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt

Att tänka på som köpare. Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt Producerad i samarbete mellan Föreningen Svenska Tecknare Konstnärernas Riksorganisation Svenska Fotografers Förbund Svenska Journalistförbundet Svenska Konstnärsförbundet

Läs mer

Bruksanvisning. Elektronisktförstoringsglas. Snow 7 HD. Artikelnummer: I-0045

Bruksanvisning. Elektronisktförstoringsglas. Snow 7 HD. Artikelnummer: I-0045 Bruksanvisning Elektronisktförstoringsglas Snow 7 HD Artikelnummer: I-0045 Produkten tillverkas av: ZOOMAX Technology, Inc. Qianyun Road Qingpu Area 200120 Shanghai China E-post: sales@zoomax.com Produkten

Läs mer

QosmioEngine: För avancerad video

QosmioEngine: För avancerad video tech-rapport qosmioengine QosmioEngine: För avancerad video 02 03 06 09 10 Qosmio förenar de avancerade videofunktionerna i QosmioEngine och QosmioPlayer, Harman Kardon- högtalare och äkta Dolby Home Theatre

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Grundredigering i Photoshop Elements

Grundredigering i Photoshop Elements Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Pressmeddelande 2008-01-24

Pressmeddelande 2008-01-24 Pressmeddelande 2008-01-24 Canon Svenska AB Tel: 08-744 85 00 www.canon.se Kraftfull avancerad zoom introduceras i hela den nya MiniDV-serien MD215 MD255 Canon lanserar den nya MD200-serien en serie lättanvända

Läs mer

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för pedagoger. Bildredigering i webbtjänsten pixlr.com

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för pedagoger. Bildredigering i webbtjänsten pixlr.com PIM Examination 5 Inspirationsmaterial för pedagoger Bildredigering i webbtjänsten pixlr.com Innehållsförteckning Inledning... 3 Planering LPP... 4 Presentationsfilm - Startnyckel... 5 Från kamera till

Läs mer

Grafisk manual. Arvsfondsdelegationen. Riktlinjer för dig som driver ett Arvsfondsprojekt. INNEHÅLL

Grafisk manual. Arvsfondsdelegationen. Riktlinjer för dig som driver ett Arvsfondsprojekt. INNEHÅLL INNEHÅLL Arvsfondsdelegationen Grafisk manual Riktlinjer för dig som driver ett Arvsfondsprojekt. ARVSFONDENS GRAFISKA MANUAL - FÖR DIG SOM DRIVER ARVSFONDSPROJEKT: 2011 1 INNEHÅLL INNEHÅLL 2 LÄTT ATT

Läs mer

dpi, lpi och ppi Lite om mig först: Vad termerna står för Tipsa en kompis Skriv ut artikeln

dpi, lpi och ppi Lite om mig först: Vad termerna står för Tipsa en kompis Skriv ut artikeln Logga in Bli medlem Artiklar > Digital bild > dpi, lpi och ppi dpi, lpi och ppi Av Mikael Pertmann 2002-05-17. Läst 16520 ggr. Det finns tre förkortningar som de flesta brukar uppleva som förvirrande nämligen

Läs mer

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,

Läs mer

YTTERLIGARE INFORMATION. Tekniker LEGRIA HF R-serien

YTTERLIGARE INFORMATION. Tekniker LEGRIA HF R-serien YTTERLIGARE INFORMATION Tekniker LEGRIA HF R-serien Canons HD-kamerasystem För att kunna garantera bästa bildkvalitet hos HD-videokamerorna sköter vi på Canon själva all utformning och tillverkning av

Läs mer

Triangle Colorscale. Created for design CMYK GUIDE. Intuitiv, exakt och praktisk

Triangle Colorscale. Created for design CMYK GUIDE. Intuitiv, exakt och praktisk Created for design CMYK GUIDE Intuitiv, exakt och praktisk Med CMYK GUIDE hittar du rätt färg i en handvändning. Och i tryck får du exakt den färg du valt! INTUITIV Snabbt verktyg för grafisk design Triangle

Läs mer

Här finns de allra vanligaste frågorna. Klicka på frågan för att komma till svaret.

Här finns de allra vanligaste frågorna. Klicka på frågan för att komma till svaret. Innehållsförteckning Här finns de allra vanligaste frågorna. Klicka på frågan för att komma till svaret. Hur vill ni ha originalet? Vad är ett original? Vad är DPI? Vad är vektorgrafik? Vad är pixelgrafik?

Läs mer