Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Skapa sund innemiljö. Utredningsmetodik vid hälsoproblem i lokaler

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Skapa sund innemiljö. Utredningsmetodik vid hälsoproblem i lokaler"

Transkript

1 Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Skapa sund innemiljö Utredningsmetodik vid hälsoproblem i lokaler

2

3 Förord Samtidigt som innemiljön i våra offentliga lokaler är viktig för hälsa och välbefinnande, är den också central för koncentration, effektivitet och inlärningsförmåga för att de som vistas där ska kunna göra ett bra jobb. Under 1990-talet blev rapporter om sjuka hus-syndrom (SBS) som onormal trötthet, illamående och hudirritationer allt vanligare. Dessa hälsobesvär får konsekvenser inte bara för de drabbade själva, utan leder också till samhällsekonomiska kostnader genom sjukfrånvaro, nedsatt produktivitet och ökade vård- och behandlingskostnader. För att komma till rätta med problemen har de offentliga fastighetsorganisationerna genomfört många åtgärder, och idag finns en hel del erfarenheter inom området. Emellertid är innemiljön ett komplext område där det ibland är enkelt att åtgärda fel och brister, ibland mer komplicerat. Orsaken till att människor mår dåligt kan vara fuktproblem, att skadade eller felaktiga material har använts i byggnadens konstruktion, eller att installationer och tekniksystem inte fungerar som de ska. Det kan också vara skötseln, till exempel städningen, som inte fun gerar, eller andra icke byggnads relaterade faktorer som orsakar att människor upplever hälso problem i lokalerna. Den här skriften presenterar en användbar och pedagogisk metodik för att utreda och åtgärda de orsaker som leder till att innemiljön upplevs som dålig. Dessutom diskuteras de senaste forskningsrönen vad gäller SBS och dess koppling till byggnaden. Skriften vänder sig i första hand till den offentliga fastighetsägaren och dess förvaltning men är också tänkt att fungera som ett stöd för hyresgäster/brukare samt personal inom företagshälsovården som kommer i kontakt med patienter med SBS. Initiativtagare till skriften har varit samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S.), i vilket följande organisationer ingår: Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Fortifikationsverket, Akademiska Hus AB, Specialfastigheter i Sverige AB samt Statens fastighetsverk. Författare till skriften har varit Marie Hult, White arkitekter (miljö) AB. En styrgrupp har medverkat i arbetet, bistått med material och gett värdefulla synpunkter på innehållet i rapporten. Gruppen har bestått av Hans-Åke Ivarsson, Lokalförsörjningsförvaltning i Göteborg; Åsa Löfström, Skolfastigheter i Stockholm AB, Sven-Rune Andersson, Västra Götalandsregionen; Lars Öberg, Landstinget i Södermanland; Jari Lalli, Statens fastighetsverk; Leif Örum, Fortifikationsverket samt Magnus Kristiansson, Svenska Kommunförbundet. Linda Andersson, Svenska Kommunförbundet har på uppdrag av U.F.O.S varit projektledare. Stockholm i mars 2004

4 Innehåll Sammanfattning En introduktion till innemiljö Inventering, utredningsmetodik Steg A Snabb respons...19 Steg B Fördjupad problembild...24 Steg C Bred eller riktad skadeutredning...34 Steg D Selektiv utredning för individer Genomförande av åtgärder Uppföljning, eftervård Konstatera innemiljörelaterad ohälsa problembeskrivning Hur kroppen reagerar på dålig innemiljö Innemiljöfaktorer Luftkvalitet...70 Luftfuktighet...83 Termiskt klimat...86 Ljudförhållanden...89 Ljusförhållanden Vanliga brister i hus från olika byggnadsperioder Lagar och föreskrifter om inomhusmiljön Goda exempel från fältet Presidenten 1 i Norrköping omfattande sanering Förebyggande arbetsmetodik i Linköpings kommun Central friskahusgrupp i Västerbottens läns landsting LFF i Göteborg successiva lärdomar och dokumentation av dessa Statens fastighetsverks utredningsmetodik Litteratur U.F.O.S. och Svenska Kommunförbundet Stockholm Tfn Epost: Webbplats: ISBN: Tryckeri: Katarina Tryck, Stockholm-Hammarby Text: Marie Hult, White arkitekter Teckningar: Michael Schneider Omslagsfoto från Moderna Muséet: Både besökare och bofasta (i det här fallet Rauchenbergs Mongram Geten i folkmun) mår bättre efter den stora renoveringen på Moderna Muséet. Utredningsmetodik en som beskrivs i denna skrift bygger bland annat på erfarenheterna från Moderna Muséet. Redigering och form: Björn Hårdstedt & Birgitta Granberg Distribution: Tfn , fax (välj Publikationer) 2 Skapa sund innemiljö

5 Sammanfattning Syftet med denna skrift är att presentera en utredningsmetodik för hälsoproblem som misstänks ha med inomhusmiljö att göra. Metodiken ska kunna användas vid rapporter om hälsoproblem som irritation i slemhinnor och hud, huvudvärk, hosta och onormal trötthet, så kallat sjuka hus-syndrom eller SBS, eller när allergier rapporteras förvärras av vistelse i en byggnad. Avsikten är också att redovisa nya forskningsresultat inom området. De kommunala arbetsplatserna har varit föremål för ett antal undersökningar. Svenska Kommunförbundet genomförde under ett projekt i samarbete med Statens Folkhälso institut, där en arbetsmetod för att hantera inomhusmiljöproblem av typ SBS och förvärrade allergier i kommunala lokaler togs fram. Denna presenterades 1996 i rapporten Frisk inomhus så skapar vi sunda inomhusmiljöer. Liknande strategiska arbeten har genomförts av en rad olika typer av fastighetsägare under senare tid. Denna skrift baseras delvis på Frisk inomhus, men riktar sig till en bredare krets än kommunala aktörer och har uppdaterats med avseende på nya lagar, forskningsrön och praktiska erfaren heter inom området innemiljö. Innemiljön är viktig för vår hälsa och komfort, men också för koncentration och effektivitet i arbetet och inlärningsförmåga under utbildningen. Dålig inomhusmiljö med påföljande hälsobesvär ger, förutom lidande och minskad livskvalitet för de drabbade, en rad samhällsekonomiska kostnader som bland annat kan relateras till ökad sjukfrånvaro, nedsatt produktivitet i arbetslivet och ökade vård- och behandlingskostnader inom sjukvården. I grova drag har de samhällsekonomiska konsekvenserna av s k sjuka hus uppskattats till flera miljarder kronor per år. Det finns all anledning att ta byggnadsrelaterade hälsoproblem av den här typen på allvar och som förvaltare skapa en metodik för att utreda, åtgärda och utvärdera resultat och att göra detta i ett öppet och nära samarbete med hyresgästerna och andra berörda. Erfarenhetsmässigt blir det svårare att hantera den här typen av problem ju längre tid som gått utan att någon har tagit klagomålen på allvar, undersökt och åtgärdat problemen. Efter ett inledande kapitel 1 med omvärldsorientering, presenteras i kapitel 2 4 ett förslag till systematisk utredningsmetodik i fyra steg. Det stegvisa förfarandet som föreslås innebär i korthet: Sammanfattning 3

6 Steg A Snabb respons: Börja med att undersöka vilka klagomålen är, gör en snabb översiktlig kartläggning av innemiljön med vissa indikerande kontroller av funktioner, tillstånd och verksamhet. Ställ en preliminär diagnos och undanröj uppenbara brister som är lätta att rätta till och som kan ha samband med klagomålen. Steg B Fördjupad problembild: Om åtgärderna i steg A visar sig otillräckliga görs en fördjupad probleminventering med enkät/ intervju och vissa strategiska tekniska undersökningar och mätningar grundade på enkät/intervjuresultaten. Detta leder till en ny diagnos om orsakssamband, ytterligare åtgärder och utvärdering. Steg C Bred eller riktad skadeutredning: Om problemen fortfarande kvarstår efter steg B måste en mer omfattande utredning, vanligtvis en skadeutredning med riktade undersökningar och mätningar, genomföras för att få bättre klarhet i skadeorsaker och omfattning. Steg D Selektiv utredning för individer: Inte sällan kvarstår det faktum att vissa enskilda personer inte mår bra i huset, trots att en rad adekvata åtgärder genomförts och de flesta tycker att klimatet är tillfredsställande. Då kan också en mer selektiv medicinsk undersökning av de drabbades symtom behöva genomföras och följas upp med specialanpassningar för enskilda individer. Inom varje steg genomförs processen med följande moment: Utredning Analys, diagnos Information, samråd, beslut Åtgärder Utvärdering Information, samråd Vid beskrivning av de olika stegen hänvisas ibland till något av kapitlen 5 10, som ger en fördjupningsmöjlighet inom olika områden. I kapitel 5 behandlas vad som menas med sjuka hus-syndromet (SBS) och med allergi. I kapitel 6 och 7 diskuteras orsakerna till SBS och vad man idag vet om inomhusmiljöns betydelse för allergi och annan överkänslighet. I kapitel 8 ges exempel på vanliga brister i byggnader som är uppförda under olika perioder. I kapitel 9 redovisas de viktigaste lagarna och föreskrifterna för området inomhusmiljö och hälsa. 4 Skapa sund innemiljö

7 I ett sista kapitel 10 ges ett antal exempel på hur företag och organisationer inom bygg- och fastighetssektorn arbetat med sina problembyggnader. Exemplen finns med därför att de i något eller några avseenden bedömts visa på bra arbetsmetoder. Ett exempel, Presidenten 1 i Norrköping, gäller utredning och åtgärder i en enskild fastighet. De övriga, från Linköpings kommun, Västerbottens läns landsting, Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg och Statens fastighetsverk, visar hur förvaltare byggt upp beredskap för att möta hälsoproblem av typ SBS i sina organisationer. Den filosofi som den föreslagna metodiken grundas på är att man ska hålla sig à jour med de senaste forskningsrönen, men samtidigt inse att sjuka hus-problem är komplexa och kan ha varierande orsaker. Ett fullständigt vetenskapligt bevis för samband mellan hälsa och faktorer i innemiljön behövs inte alltid för att agera rätt. Man behöver exempelvis inte veta vilken typ av mikroorganism som orsakar lukt eller hälsoproblem för att vidta åtgärder om en byggnad är fuktskadad. Det räcker att veta att människor oftast blir sjuka i fuktskadade byggnader eller som överläkare Åke Thörn, vid Yrkesmedicin på Sunderby sjukhus i Luleå, uttryckt det: Vi går en framtid till mötes där fallet med syndromet får behandlas mer utifrån praktisk erfarenhet och rimlighet än utifrån strikt vetenskaplig evidens. Det som bör utredas är givetvis orsakerna till besvären. Sammanfattning 5

8 1. En introduktion till innemiljö Innemiljön är viktig för vår hälsa och komfort, men också för koncentration och effektivitet i arbetet och inlärningsförmåga under en utbildning. I den industriella världen tillbringar befolkningen mer än 90 % av sitt liv inomhus. Dålig inomhusmiljö med påföljande hälsobesvär ger förutom lidande och minskad livskvalitet för de drabbade en rad samhällsekonomiska kostnader som bland annat kan relateras till ökad sjukfrånvaro, nedsatt produktivitet i arbetslivet och ökade vård- och behand lingskostnader inom sjukvården. I grova drag har de samhällsekonomiska konsekvenserna av sjuka hus uppskattats till flera miljarder kronor per år. Uppemot en halv miljon människor i Sverige är så besvärade av inneklimatet att de får symtom. Sjuka hus-syndromet (SBS), blev ett begrepp i början av 1980-talet. Förkortningen står för det engelska Sick Building Syndrome. När fler människor än normalt rapporterar ospecifika besvär av typ slemhinnesymtom (irritation i näsa, ögon, hals m m), hudsymtom (torr eller rodnad hud i ansiktet) och allmänsymtom (huvudvärk m m) och besvären kopplas till vistelse i en viss byggnad brukar man tala om sjuka hus-syndromet eller en sjuk byggnad. Typiskt är att brukarna rapporterar att besvären uppträder efter kort vistelse i byggnaden och att de ofta tilltar under vistelsen. Vanligtvis försvinner besvären sedan personen lämnat den aktuella byggnaden. Men SBS har också visat sig kunna ge upphov till kraftigt nedsatt välbefinnande, sjukskrivningar samt kronisk ospecifik överkänslighet vid långvarig exponering. Kopplingen mellan allergi och SBSsymtom är dessutom stark. Enligt Åke Thörn, överläkare vid Yrkesmedicin på Sunderby sjukhus i Luleå, finns det ingenting som tyder på att SBS-symtomen skulle minska inom den närmaste framtiden. Kunskapsluckorna om generella fysikaliska orsaker är fortfarande stora och varierar från fall till fall. Eftersom alla de symtom som uppträder vid SBS också kan bero på mycket annat hos den enskilde individen, är det ofta svårt att fastställa orsaker och åtgärdsprogram. En av Åke Thörns slutsatser från den egna praktiken är att vi går en framtid till mötes där fallet med syndromet får behandlas mer utifrån praktisk erfarenhet och rimlighet än utifrån strikt vetenskaplig evidens. Det som bör utredas är givetvis orsakerna till besvären. 6 Skapa sund innemiljö

9 På arbetsplatsen blir situationen ofta konfliktfylld när SBS uppkommer. Genom mer kunskap hos drift- och underhållsansvariga, fastighetsägare, företagshälsovård och brukare om hur man bäst ska hantera situationen, kan onödiga konflikter undvikas och goda resultat uppnås. Fuktskadade byggnader huvudproblemet Även om mycket återstår att undersöka vad gäller samband mellan SBS-symtom och byggnadsutformning, finns idag bred vetenskaplig enighet om att fuktskador är den viktigaste orsaken till sjuka hus. Men orsakerna är ofta sammansatta och varierar i de enskilda fallen beroende på byggnadernas placering, utformning och driftstatus, och är också beroende på brukarnas hälsa, ålder, kön och psykosociala situation. De drabbades upplevelser av symtomen är verkliga och det är detta faktum som bör vara i fokus vid varje utredning. Avgränsningar De orsaker som relateras till SBS rör många faktorer i innemiljön fuktskador som resulterar i mikrobiella angrepp och kemisk nedbrytning av byggmaterial, nya byggmaterial som i vissa fall kan avge höga emissioner, otillräckliga luftflöden, dålig städning m m. SBS är en hälsorisk som människan har varningssystem för. Men det finns också hälsorisker i innemiljön som människan saknar varningssystem för. Det gäller till exempel förhöjda halter radon i inomhusluften vilket ökar risken för lungcancer. Ytterligare ett exempel på en hälsorisk som kroppen saknar varningssystem för, är tillväxt av legionellabakterier i installationssystemen med risk för utbrott av legionärssjuka eller luftfuktarfeber. Dessa miljöfaktorer och hälsorisker, som inte direkt har med SBS eller allergi att göra, kräver en annan typ av undersökningsmetodik och behandlas inte i denna skrift. Skriften har avgränsats till problemställningen hur man kan gå tillväga när hälsoproblem av typ SBS på en arbetsplats redan är ett faktum. Detta kan sägas vara en defensiv situation, som helst bör undvikas. Några kortfattade råd som gäller förebyggande insatser och tidig upptäckt av sjuka hus-problem ges dock i följande avsnitt. 1. En introduktion till innemiljö 7

10 Metoder för att förebygga problem Ställ tydliga mål för innemiljön Ställ tydliga och uppföljningsbara innemiljökrav vid ny- och ombyggnad, dvs precisera redan från början vad som ska kvalitetssäkras och skaffa därigenom kontroll över innemiljön. Med en tydlig kravspecifikation ett program med detaljerade innemiljömål har man samtidigt en bra plan för hur driften ska skötas och vilka börvärden som ska gälla, både ute i lokalerna och i byggnadens konstruktioner och installationssystem. Det kan också vara bra att som övergripande mål för innemiljö och hälsa ange att t ex minst 80 % av brukarna ska uppfatta luftkvalitet, termiskt klimat, ljudoch ljusförhållanden som bra eller acceptabla, och att det i byggnaden inte ska förekomma sjuka hus-symtom i större utsträckning än vad som kan anses vara normalt. Redan i programhandlingen kan krav ställas på att dessa övergripande mål ska följas upp med en enkät efter injustering av värme och ventilation i en byggnad. Fuktsäkra Använd en fuktskyddsbeskrivning vid ny- och ombyggnad och lista de kritiska konstruktioner och moment som behöver fuktsäkras i projektering, produktion och förvaltning. Med hjälp av fuktskyddsbeskrivningen kan man sedan fokusera på dessa kritiska konstruktioner och moment i byggprocessens olika skeden. En vanlig kritisk konstruktion är en betongplatta som ska ha en viss tid för uttorkning innan ytskikt läggs på. Denna tid kan beräknas i förväg. En annan är ett låglutande tak, som både måste projekteras och byggas med hög precision och underhållas för att vara fuktsäkert. Utför regelbundna besiktningar och gör underhållsplaner för att undvika fuktskador. Utforma installationer vattenskadesäkert och se till att det finns skvallersystem för att upptäcka vattenläckage. Skaffa en överblick över hur innemiljö och hälsa uppfattas i fastighetsbeståndet Skaffa en överblick över hur innemiljö och hälsa uppfattas av brukarna i de egna fastigheterna genom att regelbundet gå igenom felanmälningar. På så sätt kan man tidigt upptäcka om det finns återkommande rapporter från hyresgästerna om hälsoproblem av typ SBS. 8 Skapa sund innemiljö

11 Skaffa information via regelbundna möten med hyresgästerna om hur innemiljön upplevs, och se till att få signaler från företagshälsovård, skolläkare eller motsvarande om återkommande hälso problem. Gå ut med enkäter om innemiljö och hälsa till brukare i samtliga fastigheter. Exempelvis har många tekniska kontor, ofta i samarbete med miljö- och hälsoskydd i landets kommuner, genomfört sådana heltäckande enkätundersökningar i förskolor och skolor. Av resultatsammanställningen kan då utläsas om det är några byggnader som utmärker sig genom att brukarna har ovanligt höga besvärsfrekvenser för SBS-symtom. Samtidigt upptäcks ofta andra brister i byggnaden eller felanvändning av lokaler som är bra att känna till och åtgärda inom ramen för löpande drift och underhåll för att förebygga mer långsiktiga skador. Detta är också ett utmärkt underlag för framtida prioriteringar i investeringsbudgeten. Genomför rutinmässigt miljöinventeringar, som även omfattar innemiljön, i fastighetsbeståndet. Exempelvis ingår detta i den miljödiplomering som Göteborgs lokalförsörjningsförvaltning tillämpar. Olika standardmetoder för att deklarera och värdera innemiljö i befintliga byggnader har utvecklats. I en del av dessa ingår inventering och värdering av innemiljö med hjälp av både enkäter, tekniska mätningar och besiktning. Det gäller till exempel MIBB (Miljövärdering av innemiljö i befintlig bebyggelse), P-märkning som utförs av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut och EcoEffect som är en miljövärderingsmetod framtagen vid KTH och Högskolan i Gävle. Vissa bostadsbolag har genomfört MIBB i sitt bostadsbestånd, eller i delar av detta. Riktlinjer för MIBB har tagits fram genom ett samarbete mellan Hyresgästföreningen, SABO, Fastighetsägarna, HSB och Riksbyggen. Ha beredskap ifall problem skulle uppstå Ytterligare en metod för att förebygga problem, är att ha en permanent arbetsgrupp med kompetens att handla om och när sjuka hus-problem uppstår någonstans. Av kapitel 10, Goda exempel, framgår hur Linköpings kommun och Västerbottens läns landsting arbetat med sådana permanenta sjuka hus-grupper. Gäller det kommunala byggnader kan man eventuellt också engagera de så kallade Lokalresursplaneringsgrupperna som ibland finns i kommunerna, samt lokala Astma- och Allergiföreningar. 1. En introduktion till innemiljö 9

12 Innemiljö och omvärlden Regelsystem År 1999 trädde Miljöbalken i kraft. Därmed har hyresgästerna fått ett starkare skydd gentemot fastighetsägarna genom de allmänna hänsynsreglerna. En av dessa är bevisbörderegeln (2 kapitlet 1). I denna fastslås att verksamhetsutövaren (fastighetsägaren i detta sammanhang) har bevisbördan, dvs ska kunna visa att verksamheten bedrivs på ett miljömässigt godtagbart sätt enligt hänsynsreglerna. Detta prövades under år 2002 i ett uppmärksammat fall, där en hyresgäst med stöd av läkarintyg hävdade att hon fått bestående besvär i form av överkänslighet på grund av fukt- och mögelskador i sin lägenhet. I en dom i Miljödomstolen (Stockholms Tingsrätt , Mål 48-00) fick hyresgästen rätt. Hyres - värden fick inte prövningstillstånd när domen togs upp i högre instans i november 2002 (Svea Hovrätt Miljööverdomstolen Mål M ). Detta innebar att hyresgästen fick en ersättningsbostad och att hyresvärden måste bevisa att lägenheten inte utgör en risk för människors hälsa och vidta lämpliga åtgärder innan nästa hyresgäst kan flytta in. Mer om lagar och föreskrifter finns i kapitel 9. Byggkommissionens betänkande Skärpning gubbar! I ett betänkande från Byggkommissionen 2002, Skärpning gubbar! en utredning om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn, föreslås bland annat åtgärder för att komma tillrätta med byggfel och fuktskador. Man föreslår till exempel: För att minska byggandets miljöpåverkan: att ge statliga byggherrar i uppdrag att, med stöd av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap i Miljöbalken (1998:808), i förfrågningsunderlag och kontraktshandlingar ställa krav på att konsulter och entreprenörer har en tydlig och dokumenterad metodik för att utvärdera, godkänna, verifiera och använda kemiska produkter. För att komma tillrätta med byggfel och stärka tillsyn och kontroll: att Boverket får i uppdrag att inrätta en Bygghaverikommission med uppgift att utreda orsakerna till byggfel i enskilda fall; att Boverket får i uppdrag att ta fram föreskrifter om fuktdimensionering före byggstart och fuktmätning före inbyggnad, inklädning eller idrifttagande av relevanta byggnadsdelar. 10 Skapa sund innemiljö

13 För att stärka byggherrars ställning och konkurrensen: en ny lag om parternas ansvar för byggfel med tvingande minimiregler; att Statens Fastighetsverk, i samråd med andra statliga byggherrar och förvaltare, ska få i uppdrag att utarbeta en statlig byggherrepolicy; att Boverket får i uppdrag att stärka samverkan mellan offentliga byggherrar på regional bas med bland annat webbaserade arbetsverktyg; att Boverket får i uppdrag att i samarbete med högskolor och universitet, utforma en utbildning på högskolenivå för byggherrar. Därutöver föreslås åtgärder för att bättre föra in forskningsresultat i byggsektorn, bland annat att Boverket får i uppdrag att inrätta ett vetenskapligt råd med syfte att bygga upp, koordinera och förmedla kunskap inom byggsektorn. De nationella miljömålen med bäring på innemiljö Sveriges riksdag har antagit 15 nationella miljökvalitetsmål för att skapa en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Målen har brutits ner i tidsbestämda delmål. De nationella miljökvalitetsmål som har koppling till innemiljön är dels målet God bebyggd miljö men även Giftfri miljö och Säker strålmiljö. Byggsektorn och producentansvaret Ett delvis nytt synsätt på lagar och regelsystem har utvecklats i Sverige under de senaste åren. Tonvikten ligger på producentansvar och egenkontroll inom byggsektorn. Exempel på detta är att de statliga byggreglerna alltmer kommit att inriktas på funktionskrav istället för detaljerade föreskrifter om hur byggnader ska utformas. Man har också dragit ned på myndigheternas tillsyn. Ett annat exempel är arbetsmiljötillsynens utveckling, från yrkesinspektionernas kontrollmätningar av innemiljön på arbetsplatserna till en granskning av att den arbetsmiljöansvarige på företaget har en plan för ett systematiskt arbetsmiljöarbete, det vill säga en strategi för egenkontroll av arbetsmiljön. I AFS 2001:1 (Arbetsmiljöverkets Författningssamling) ges råd om systematiskt arbetsmiljöarbete och upprättande av handlingsplan. Ett annat exempel på förskjutningen mot producentansvar är de kvalitets- och miljöledningssystem enligt ISO 9001 respektive som under senare år har införts i ett flertal organisationer inom bygg- och fastighetssektorn, och där mål om sund innemiljö för det mesta ingår. 1. En introduktion till innemiljö 11

14 Byggsektorns Kretsloppsråd Det är också under hot om en skärpt miljölagstiftning som byggsektorn åtagit sig ett eget producentansvar för miljöfrågorna. Byggsektorns Kretsloppsråd, BYKR, som bildades 1995, genomförde under år 2001 en miljöutredning, där det framkom att innemiljön var en av sektorns mer betydande miljöaspekter. I Byggsektorns Miljöprogram 2003, som antogs av Byggsektorns Kretsloppsråd i oktober 2003, finns två områden för målformulering som rör innemiljö. Dessa övergripande mål med tillhörande delmål återges nedan. Övergripande mål Nya byggnader ska utformas och uppföras så att de inte orsakar hälsoproblem. Befintliga byggnader som idag orsakar hälsoproblem ska identifieras och åtgärdas senast år Detaljerade mål Byggsektorn har senast år 2005 tagit fram en mall för innemiljödeklarationer och angivit hur den ska användas. Senast år 2006 ska innemiljöegenskaper deklareras i nybyggda flerbostadshus samt vid större ombyggnader. I befintliga lokaler och flerbostadshus ska alltid en innemiljödeklaration med enkät upprättas om brukarna begär det och om det finns skäl att misstänka ohälsa. Byggsektorn har senast år 2005 tagit fram en mall för en fuktskyddsbeskrivning och angivit hur den ska upprättas och användas under ett projekts genomförande. Utfasning av farliga ämnen Övergripande mål Användning och skadliga miljöeffekter av ämnen som från miljöoch hälsosynpunkt betraktas som oönskade i byggsektorn ska till år 2010 reduceras till ett minimum. I det befintliga beståndet ska en sanering av särskilt utpekade ämnen påbörjas. Detaljerade mål Byggsektorn har senast vid utgången av år 2004 enats om kriterier för vilka ämnesegenskaper som från miljö- och hälsosynpunkt är oönskade. Byggsektorn har senast vid utgången av år 2005 tagit fram ett gemensamt system för tillämpning av de framtagna kriterierna för att redovisa och bedöma byggprodukters innehåll av oönskade ämnen. 12 Skapa sund innemiljö

15 Byggsektorn har senast vid utgången av år 2006 gjort en första kartläggning av de mest använda ämnena i byggprodukter. Byggprodukter i byggnader och anläggningar, som innehåller oönskade ämnen i sådana koncentrationer att de inte kan accepteras av hälso- och miljöskäl, ska senast år 2010 vara lokaliserade. Senast år 2006 ska huvuddelen (ca 3/4) av de relevanta byggvaror som marknadsförs i Sverige vara försedda med byggvarudeklarationer som kan underlätta valet av byggvaror, bygg konstruktioner och installationer. Bygga/Bo-dialogen Den statliga miljövårdsberedningen har fört en dialog med företag, valda utifrån funktionen Bygga/Bo. Gruppen prioriterade tre teman som särskilt viktiga för en hållbar utveckling: 1) Energieffektivisering och utfasning av fossila bränslen. 2) Inomhusmiljö och sunda materialval. 3) Resurseffektivisering. Utifrån en framtidsvision för år 2020, föreslogs sedan åtgärder för att förverkliga visionen. På denna grund tecknade ett 40-tal av de medverkande aktörerna miljökontrakt med regeringen under våren och hösten 2003, där de åtar sig att arbeta efter målen. För innemiljön har följande mål ställts upp: Senast år 2009 är alla nybyggda hus och 30 % av det befintliga beståndet deklarerade och klassificerade vad gäller byggnadsrelaterad hälsa och miljöpåverkan. Senast år 2005 finns sektorsanpassad information som gör det möjligt att välja bort byggvaror/byggkonstruktioner som innehåller eller ger upphov till kända hälso- eller miljöskadliga ämnen. Bygg- och fastighetssektorn fasar ut användningen av de ämnen och metaller som omfattas av regeringens riktlinjer för kemikalieanvändningen minst i den takt som anges i regeringens proposition 2000/01:65 Kemikaliestrategi för Giftfri miljö. Forskning och utveckling Under det senaste decenniet har också kunskaperna om SBS ökat, även om många frågor kring orsakerna fortfarande inte är klarlagda. De internationella fora där innemiljö, hälsa och sjuka hus diskuteras är bland annat konferenserna Healthy Building och Indoor Air (som hålls vartannat år) samt ett antal vetenskapliga tidskrifter, där Indoor Air är den ledande. Här publiceras det mesta av internationella och nordiska forskningsresultat. Inom FORMAS har forskningsprogrammet Det sunda huset samlat många 1. En introduktion till innemiljö 13

16 svenska forskares resultat under de senaste åren. Programmet pågår under åren När det gäller de områden som ska fokuseras på här finns en del resultat från senare år som är av särskilt intresse. Dessa presenteras i kapitel 5 och 6, tillsammans med andra aktuella forskningsresultat inom området. 14 Skapa sund innemiljö

17 2. Inventering, utredningsmetodik Ta problemen på allvar Innan utredningsmetodiken gås igenom kan det vara på sin plats att betona vikten av att vara lyhörd för rapporterade hälsoproblem av typ SBS från brukarna. Erfarenhetsmässigt blir det svårare att hantera den här typen av problem ju längre tid som har gått utan att någon tagit dem på allvar och utfört undersökningar och åtgärder. Att förneka problemen eller förklara dem enbart med brister i verksamheten eller klassa dem som psykiska problem är ingen bra lösning. Förr eller senare kommer larmrapporterna tillbaka och då kanske i en mer svårhanterlig form. Ju snabbare en effektiv organisation, omfattande alla parter, kommer till stånd, desto mindre ryktesspridning och oro och desto bättre samlad överblick och kunskapsinhämtning. För att få ett förtroendefullt samarbete är det också viktigt att ansvaret är klart uttalat och att givna löften hålls. Samtidigt måste alla ha insikten att problemen i vissa fall kan vara svårlösta, att det kan ta tid och kräva tålamod, och att det inte heller är säkert att alla kan bli helt problemfria även om de flesta blir det. Klarlägg ansvarsfördelningen För att inte onödiga missförstånd ska uppstå eller onödigt arbete läggas ner från fel parter, är det viktigt att ha klart för sig vem som ansvarar för vad när hälsoproblem uppstår på arbetsplatsen. Både fastighetsägaren och den som ansvarar för verksamheten kan ställas till svars för brister i inomhusmiljön. Fastighetsägaransvaret Fastighetsägaren ska se till att lokalerna är lämpliga för verksamheten och att de sköts så att människor inte får besvär. Själva byggnaden måste alltså leva upp till vissa krav. Som nämndes i inledningskapitlet har Miljöbalken också inneburit en viss skärpning av fastighetsägarens ansvar för att innemiljön är hälso säker genom den så kallade bevisbörderegeln. Steg A Snabb respons Problem kvarstår? ja Steg B Fördjupad problembild Problem kvarstår? ja Steg C Bred eller riktad skadeutredning Problem kvarstår? nej nej nej ja Steg D Selektiv utredning för individer Utredningsmetodikens principiella uppläggning. 2. Inventering, utredningsmetodik 15

18 Arbetsmiljöansvaret Den arbetsmiljöansvarige, det vill säga chefen på arbetsplatsen, svarar för att byggnaden används på rätt sätt att verksamheten anpassas till lokalens förutsättningar, så att ingen mår dåligt. Enligt AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 5, ska det på varje arbetsplats finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet ska vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det ska finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska gå till och arbetsmiljö policyn och rutinerna ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Tillsynsansvaret Den regionala tillsynen av arbetsmiljön utförs av Arbetsmiljöinspektionen inom Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöinspektörerna kan ses som arbetstagarnas representanter, eftersom de ska kontrollera att arbetsgivaren inte bryter mot arbetsmiljölagen. Anställda, skyddsombud och facket kan vända sig till myndigheten när de är missnöjda med sin arbetsmiljö. Men även andra parter har rätt att be om hjälp. Inspektörerna ska ha omfattande kunskaper om inomhusmiljö. Till sin hjälp i tillsynsarbetet har de Arbetsmiljöverkets Författningssamling, AFS (se kapitel 9). De kan själva utföra mätningar när de bedömer att det behövs, eller i sin tillsyn kräva att fastighetsägaren gör vissa undersökningar. Eftersom arbetsmiljöinspektörerna står utanför de förvaltande företagen och organisationerna kan de inta en opartisk roll gentemot de ansvariga för inomhusmiljön i kommunen, och därmed gå in i utredningar som är laddade eller konfliktfyllda. Myndigheten ska se till att arbetsgivaren inte bryter mot arbetsmiljölagen. Inspektionen kan bestämma om föreläggande vid vite (böter betalas om bristerna inte åtgärdas) om det visar sig att verksamheten fortsätter i lokaler med dålig miljö. När fastighetsägaren är ett bolag kan Arbetsmiljöinspektionen förbjuda uthyrning av en skola eller ett daghem där miljön har klassats som ohälsosam. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen eller motsvarande i kommunen ser till att Miljöbalken följs så att miljön inte är en olägenhet för människors hälsa. Förvaltningen är den tillsynsmyndighet som tar emot klagomål och som kan utöva påtryckningar om fastighetsbolaget eller ansvarig för verksamheten inte frivilligt hittar 16 Skapa sund innemiljö

19 en lösning. Till sin hjälp i tillsynsarbetet har miljöinspektörerna Socialstyrelsens Författningssamling, SOSFS. Det brukar först och främst vara fastighetens ägare som uppmanas att rätta till felet. Men även verksamheten riskerar böter om ingenting händer. Ett beslut i miljö- och hälsoskyddsnämnden överklagas i första omgången till länsstyrelsen. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ska också kontrollera att tobakslagen efterlevs i alla offentliga lokaler, bland annat skolor och daghem. Kommunens byggnadsnämnd ansvarar för tillsynen av den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK). En teknisk mätning ska alltid ha ett syfte Ett vanligt misstag i samband med sjuka hus-problem är, att utan någon större eftertanke, sätta igång med omfattande fysikaliska mätningar; exempelvis av TVOC, MVOC, mögelsporer i luft, joner, formaldehyd, rumstemperaturer och ljudmätningar. Detta leder snabbt till stora kostnader utan att man blir så mycket klokare. Det är viktigt att göra saker i rätt ordning genom att tänka först och mäta sedan. Många miljöfaktorer behöver aldrig mätas om man gör saker i rätt ordning. Varje mätning som görs måste ha ett klart syfte och man ska vara säker på att resultaten av såväl mätningar som prover som lämnas in till analys går att tolka på ett meningsfullt sätt. Arbeta systematiskt, steg för steg I de kommande tre kapitlen presenteras den strategi som finns sammanfattad i figuren på sid 15. Steg A, B, C och D representerar olika nivåer på insatser, vilka bestäms av hur pass lätt/svårt det är att hitta orsakerna till problemen och därmed vidta rätt åtgärder. I detta kapitel fokuseras på själva utredningsmetodiken. I kapitel 3 diskuteras vad som är viktigt att tänka på när åtgärder ska genomföras och i kapitel 4 diskuteras hur utvärderingen efter varje steg kan gå till. Det stegvisa förfarandet som föreslås innebär i korthet: Steg A Snabb respons: Börja med att undersöka vilka klagomålen är, gör en snabb översiktlig kartläggning av innemiljön med vissa indikerande kontroller av funktioner, tillstånd och verksamhet. Ställ en preliminär diagnos och undanröj uppenbara brister som är lätta att rätta till och som kan ha samband med klagomålen. 2. Inventering, utredningsmetodik 17

20 Steg B Fördjupad problembild: Om detta visar sig otillräckligt görs en fördjupad probleminventering med enkät/intervju och vissa strategiska tekniska undersökningar och mätningar, grundade på enkät/intervjuresultaten. Detta leder till en ny diagnos om orsakssamband, ytterligare åtgärder och utvärdering. Steg C Bred eller riktad skadeutredning: Om problemen fortfarande kvarstår efter steg B måste en mer omfattande utredning, vanligtvis en skadeutredning med riktade undersökningar och mätningar, genomföras för att få bättre klarhet i skadeorsaker och omfattning. Steg D Selektiv utredning för individer: Inte sällan kvarstår det faktum att vissa enskilda personer inte mår bra i huset, trots att en rad adekvata åtgärder genomförts och de flesta tycker klimatet är tillfredsställande. Då kan också en mer selektiv medicinsk undersökning av de drabbades symtom behöva genomföras och följas upp med specialanpassningar för enskilda individer. Inom varje steg genomförs processen med följande moment: utredning analys, diagnos information, samråd, beslut åtgärder utvärdering information, samråd Till dessa moment ges specifik vägledning och förslag eller exempel på användbara verktyg, anpassade efter i vilket steg, A, B, C eller D, utredningen befinner sig. För de olika stegen och momenten finns också hänvisningar till fördjupningskapitlen 5 8. Dessutom finns litteraturhänvisningar för den som önskar fördjupa sig ytterligare i någon fråga. Anpassa i det enskilda fallet Det är alltid svårt att generalisera handlingsmönster, i synnerhet när det gäller ett så pass sammansatt problem som hälsoproblem på arbetsplatsen. De steg och moment som presenteras nedan får därför ses som en samling uppslag, inlagda i en struktur, där speciella anpassningar i det enskilda fallet alltid kommer att behövas. 18 Skapa sund innemiljö

21 Steg A Snabb respons A.1 Utredning Det förutsätts här att den driftansvarige redan har genomfört en första okulär besiktning, har följt upp OVK-besiktningens eventuella anmärkningar (OVK = Obligatorisk Ventilationskontroll) och genomfört drift- och underhållsrutiner enligt instruktionerna, men att detta, enligt brukarna, inte lett till en tillräcklig förbättring. A.1.1 Utse en projektledare och en sakkunnig utredare Drift- och underhållsansvarig för huset/lokalerna (DU-ansvarig) tar kontakt med överordnad ansvarig hos fastighetsägaren/ förvaltaren och informerar om situationen. Ansvarig hos fastighetsägaren/förvaltaren utser en projektledare, som bör vara kvalificerad och erfaren uppgiften får inte underskattas. Denna person kallas fortsättningsvis projektledaren. Projektledaren anlitar en sakkunnig person som genomför utredningsarbetet om inte projektledaren själv har denna kompetens. Det kan exempelvis vara en skyddsingenjör från företagshälsovården eller en eller flera konsulter med dokumenterad kunskap om och praktisk erfarenhet av både sjuka hus-syndromet och byggteknik/skadeutredning. Denna person kallas fortsättningsvis utredaren. A.1.2 Förberedelser för ett möte på plats och okulärbesiktning Ett möte på plats med representanter för alla berörda samt en okulärbesiktning förbereds. Projektledaren ger utredaren uppdraget att förbereda en okulärbesiktning. Projektledaren kallar till och leder mötet. Kallelse skickas ut i god tid före mötet, så att alla hinner förbereda sig. De som bör kallas är DU-ansvarig, eventuellt annan personal som har kunskap om driften, utredaren, representanter för hyresgästerna och någon person med medicinsk kompetens, t ex skolläkare/sjuksköterska, företagsläkare/sjuksköterska. Hyresgästen utser sina egna representanter. Projektledaren stämmer av med hyresgästerna/arbetsmiljöansvariga att de har kontakt med skyddsombud och företagshälsovård eller motsvarande. Enligt AFS 2001 Systematiskt arbetsmiljöarbete 12 ska arbetsgivaren, när kompetensen inom den 2. Inventering, utredningsmetodik 19

22 egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet, anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. DU-ansvarig tar fram relationshandlingar för aktuell byggnad, DU-instruktioner, protokoll från OVK-besiktning och andra tidigare genomförda klimat- och skadeutredningar om sådana finns och överlämnar dessa till utredaren före mötet. Han redovisar också på mötet vad som gäller i form av börvärden m m. På mötet är det viktigt att hyresgästen redovisar vad man vet om rapporterade hälsoproblem och klagomål på innemiljön. Företagshälsovården eller motsvarande kan komplettera bilden. Eventuella förelägganden från Arbetsmiljöinspektionen eller miljöförvaltningen ska också tas upp. Dessutom bör man gå igenom hur brukarna använder lokalerna, liksom städrutiner. En rundvandring kan genomföras med alla som deltar i mötet för att få en gemensam bild av problemen i olika rum eller delar av byggnaden. Utredaren sammanfattar vad som hittills kommit fram. Beslut fattas om hur information från detta första möte ska förmedlas till övriga berörda. Se också Viktiga frågor att diskutera på första mötet i fristående bilaga som kan hämtas på A.2 Analys, diagnos A.2.1 Byggnadens historik dokumenteras och vissa indikerande utredningar och mätningar kan behöva genomföras Om det inte redan är gjort, dokumenterar utredaren, med hjälp av DU-ansvarig, byggnadens innemiljöintressanta historik: byggnadsår, eventuellt ombyggnadsår, tidigare rapporterade innemiljöproblem/hälsoproblem, fukt- eller vattenskador, vilka tidigare utredningar som har genomförts, av vem och vad man fann av intresse, status för OVK och så vidare. Se också kapitel 6 avsnittet Vanliga brister i hus från olika byggnadsperioder, som kan ge uppslag om var brister kan förekomma. Utredaren kan behöva återkomma till byggnaden tillsammans med DU-ansvarig, och göra en noggrannare besiktning och några indikeringsmätningar, exempelvis för att kontrollera fuktkvot i vissa material eller använda 20 Skapa sund innemiljö

23 fuktindikerande instrument. Det kan också vara bra med en ordentlig genomgång av ventilationen. Se även Checklista för test av ventilationen i fristående bilaga som kan hämtas på I en rapport från Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Att undersöka innemiljö ges råd för indikerande mätningar av fukt, ventilationsfunktion, byggnadsrelaterade lukter, ljud- och ljusproblem. Utredaren bör också kontakta dem som sköter lokalvården de kan ha intressanta iakttagelser att berätta om och det är bra att få en genomgång på plats av hur olika ytor städas och vilka städmedel som används. A.2.2 Analys/bedömning 1. Utredaren gör en bedömning av vilka av de fel och brister som kommit fram som kan åtgärdas direkt utan några större ingrepp i byggnaden, och som skulle kunna minska de rapporterade hälsoproblemen. 2. Analys görs också av om andra uppenbara brister föreligger, som inte är lika lätta att åtgärda. Det kan t ex gälla att ventilationen ger för låga luftflöden i förhållande till de föroreningsbelastningar som finns i byggnaden, samtidigt som kapacitet saknas att öka flödena utan stora bullerproblem. Om tydlig mögellukt eller synliga fukt- och mögelskador finns bör strategiska mätningar föreslås för att hitta källorna. Detta kan i sig bli en omfattande utredning, som bör drivas skyndsamt (se steg C). 3. Om inga uppenbara tekniska brister kunnat konstateras vid det första platsbesöket, men det finns rapporterade SBSsymtom, dvs slemhinnesymtom irritation i ögon, näsa, hals, hosta, hudsymtom torr eller rodnande hud i ansiktet, och allmänsymtom trötthet, huvudvärk, tung i huvudet, bör utredaren föreslå att en enkätundersökning om innemiljö och hälsa genomförs (se steg B). 4. Utredaren, arbetsmiljöansvarig hos hyresgästen och företagshälsovården går igenom enskilda individers behov av läkarkontroll och eventuell rumslig omplacering. Även frågan om evakuering bör diskuteras om hälsoläget bedöms vara akut för många. 2. Inventering, utredningsmetodik 21

24 A.2.3 Diagnos Utredaren sammanställer en rapport med analys av den information han inhämtat hittills ställer en diagnos. Diagnosen bygger på en preliminär uppfattning om vilka brister i innemiljön och verksamheten som orsakar klagomålen, samt ger förslag på åtgärder och motiverar dessa. Parallellt kan utredaren behöva föra en mer noggrann dagbok och successivt sammanställa underlag. Det är en viktig del av själva utredningen att hålla reda på och dokumentera allt som kommer fram och som kan visa sig vara betydelsefullt när olika beslut fattas, vem som gör vad osv. Utredaren kan förslagsvis föra in allt detta i en Innemiljöjournal, som sedan successivt redigeras och utvecklas, allteftersom nya steg tas. Se Hjälpmedel till A.2.3: Förslag till mall för innemiljöjournal i fristående bilaga som kan hämtas på U.F.O.S. webbsida A.3 Information, samråd, beslut Hyresgästerna/brukarna informeras på lämpligt sätt och ges möjligheter att lämna synpunkter innan beslut om åtgärder tas. Projektledaren fattar, efter det gemensamma mötet och med utredarens rapport som underlag, beslut om genomförande av enkla, snabba åtgärder. Arbetsmiljöansvarig fattar, efter det gemensamma mötet och med utredarens rapport som underlag, beslut om genomförande av åtgärder/förändringar i verksamheten samt insatser för personalen, t ex erbjudande om besök hos företagshälsovården. A.4 Åtgärder Eventuella felinställningar eller andra brister i klimatsystemen som är lätta att rätta till genomförs så snart som möjligt. Se kapitel 3 angående åtgärders planering och genomförande. Om inslag i verksamheten bedöms kunna inverka negativt på klimatet och det inte är någon större olägenhet för hyresgästen att ändra rutiner, görs detta direkt. Om beslut om individåtgärder befanns lämpliga genomförs nu även dessa. De brukare som har allergiska besvär kan hjälpa till i utredningsarbetet genom att gå en så kallad allergirond. För aller- 22 Skapa sund innemiljö

25 gironden finns en checklista, som tagits fram av Astma- och allergiförbundet i samarbete med Statens folkhälso institut. Den ger vägledning för vad man speciellt behöver gå igenom på en arbetsplats för att de som har allergiska besvär inte ska utsättas för en onödig hälso belastning. Man går bland annat igenom rutiner för lokalvård, parfymering, pälsdjur, ridning, rökning, mathållning och växter inomhus. Detta är faktorer som verksamheten själv kan påverka och som ger en bättre miljö för allergiker. Allergironden har använts under många år på ett stort antal skolor och förskolor runt om i Sverige. Nu finns också en version för kontorslokaler som kan beställas från Astma- och allergiförbundet i Stockholm. Någon från företagshälso vården och skyddsombudet kan medverka vid allergironden och föra anteckningar. Resultatet rapporteras till arbetsmiljöansvarig, som ser till att de brister som fram kommit åtgärdas. Allergironden kan även samordnas med den ordinarie skyddsronden. A.5 Utvärdering De enkla åtgärderna följs upp de kommande veckorna, genom att utredaren, tillsammans med företagshälsovården eller motsvarande, besöker lokalerna/byggnaden samt frågar hyresgästernas/brukarnas representanter från mötet och andra drabbade om någon hälsomässig förbättring varit märkbar efter åtgärderna. Utredaren kompletterar innemiljöjournalen med resultat från utvärderingen. A.6 Information, samråd Efter att beslutade enkla åtgärder genomförts och följts upp sammankallar projektledaren de personer som deltog i förra mötet. Anteckningarna från förra mötet samt innemiljöjournalen, eller lämpliga utdrag ur alternativt sammanfattningar av denna, skickas ut med kallelsen. Utredaren ger en rapport och mötesdeltagarna bereds tillfälle att ge sina synpunkter på denna. Om de enkla åtgärderna, så här långt, förefaller vara tillräckliga, meddelar projektledaren att utredningen avslutas, men att det finns en beredskap för handlande enligt steg B ifall rapporter om hälsoproblem skulle återkomma efter en tid. Mötet och utredningen som helhet kan sedan avslutas. 2. Inventering, utredningsmetodik 23

26 Steg B Fördjupad problembild B.1 Utredning B.1.1 Bilda en arbetsgrupp Om utredarens analys visar att åtgärderna inte är tillräckliga, utan att ett fördjupat utredningsarbete behövs, föreslår projektledaren att en arbetsgrupp, bestående av de personer som träffats på tidigare möten, bildas. Gruppen kan också kompletteras med speciell kompetens utifrån den förbättrade problembild man nu har. Arbetsgruppens uppgift är att svara för kontinuiteten under utredningsarbetet. Gruppens medlemmar kan, efter vars och ens speciella roll och kompetens, samla in underlag som är intressant för vidare utredning och ges ett ansvar för att, vid överenskomna tillfällen, gå ut med information till berörda. Arbetsgruppens medlemmar utgör också bollplank för föreslagna åtgärder i kommande skeden. Vid gruppens möten förs skriftliga minnesanteckningar. B.1.2 Planera fördjupad utredning Om inte de direkta åtgärderna enligt steg A gett tillfredsställande resultat bör nu brukarnas hälsoproblem och upplevelser av inneklimatet undersökas mer systematiskt och den tekniska utredningen fördjupas. Det är nu dags att planera för en enkät eller systematiska muntliga intervjuer med brukarna om innemiljö och hälsa. Detta är särskilt viktigt om problembilden är diffus. Det är också dags att, utifrån slutsatserna om behov av fortsatta tekniska utredningar från steg A, påbörja planeringen av strategiska tekniska undersökningar och mätningar. Med strategiska mätningar menas här sådana som utförs för att nå större klarhet om de innemiljöproblem som är mest uttalade. Om exempelvis många besväras av att det luktar matos ska de strategiska mätningarna och undersökningarna fokusera på ventilationssystemet och luftläckning mellan rum. Visar enkäten överfrekvenser för slemhinne symtom är det troligtvis fuktmätningar som ska utföras. En tidsplan, som beroende på problembilden kan se ut på olika sätt, behöver nu tas fram. Det gäller att lägga upp de fortsatta utredningarna så att de ger så stort utbyte som möjligt på kortast möjliga tid. Strategiska tekniska undersökningar och mätningar kan ibland genomföras parallellt med 24 Skapa sund innemiljö

27 enkäter eller intervjuer för att vinna tid. Vanligtvis är emellertid en noggrann genomgång av enkätresultaten den bästa utgångspunkten för att komma fram till vilka strategiska byggnadsundersökningar och fysikaliska mätningar som behöver genomföras. Om vissa personer bland brukarna säger sig känna mögellukt eller stickande lukt, som utredaren eller driftansvarig inte känner, bör resultatet av enkäten inväntas. Detta ger en bredare bedömning när det gäller förekomst av lukt eftersom olika personer har mycket olika luktsinne. Även om problembilden, enligt utredarens analys, är diffus i andra avseenden, bör man avvakta enkätresultaten innan den tekniska utredningen sätts igång på allvar. Det kan exempelvis gälla kemisk nedbrytning under golvmattor, som kräver kostsamma åtgärder och upprivning av golv för att få klarhet. B.1.3 Genomför enkät om innemiljö och hälsa Enkäten eller de muntliga intervjuerna bör kunna ge svar på följande frågor: 1. Förekommer högre besvärsfrekvenser för SBS-symtom i denna byggnad/lokal än normalt? 2. Vilken typ av symtom är det som förekommer i onormalt stor utsträckning; allmänsymtom, slemhinnesymtom eller hudsymtom? 3. Hur stor andel av brukarna kopplar besvären till arbetsmiljön? 4. Får allergikerna förvärrade hälsobesvär när de vistas i byggnaden/lokalerna? 5. Vilka innemiljöfaktorer är det som besvärar, förekommer till exempel speciella lukter som mögel eller avgaser, upplevs luften som torr, stickande, unken, instängd, är belysningen bländande, förekommer störande ljud från ventilationen, är det för varmt eller för kallt och så vidare. Detta ger ofta i det aktuella skedet bättre information om var orsakerna till problemen kan finnas än tekniska mätningar. Om brukarna är fler än personer, genomförs med fördel brukarenkäter om innemiljö och hälsa för att kartlägga problembilden. Om det är färre än 10 15, kan istället muntliga intervjuer med berörda brukare genomföras. Engagera vid behov företagshälsovården eller motsvarande kompe- 2. Inventering, utredningsmetodik 25

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Information- Rapportering av insatser som gjorts

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Nämndinitiativ- Lärare och elever har rätt till

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012-08-31 Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012:2 Tillsyn av skolor Projektet är utfört av Bygg och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun. Ansvarig för denna rapport är Magdalena Hallberg,

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Inomhusluftens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan

Inomhusluftens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan Om kommunernas syn på arbetsmiljön i landets skolor och förutsättningarna att få ta del av det nya statsstödet till skolrenoveringar PM från Astma- och Allergiförbundet och Svensk Ventilation Juni 2015

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad Bostadsrättsföreningar - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd En god egenkontroll Rutiner för: Kunskap Ansvar Kontroll Kommunikation Uppföljning Annan miljölagstiftning som inte kopplar till miljöbalken

Läs mer

Egenkontroll Förskola och skola

Egenkontroll Förskola och skola Egenkontroll Förskola och skola Genom att ha en väl fungerande egenkontroll kan du som verksamhetsutövare visa hur du arbetar systematiskt för hälsosamma lokaler, där våra barn och ungdomar mår bra. Egenkontrollen

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

i Staffanstorps kommun

i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0117-1 2009-03-17 Anneroskolan Foto: Bengt Bengtsson, Jakriborg TILLSYNSPROJEKT SKOLOR i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt skolor Göran

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen 2011-01-27 IMS 2010/48600 1 (5) Distriktet i Stockholm Anette Askelöf, 08-475 01 41 Sollentuna Kommun 191 86 Sollentuna Rek + mb Föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Bostadsenkät lgh nr FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus/det bostadsområde du bor i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus 1 Syftet med mötet Ge information om Egenkontroll vad är det, hur görs det? Var hittar man mer information? Miljöförvaltningens

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning

Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning DALSLANDS MILJÖKONTOR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSGRUPPEN Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning Vad är egenkontroll? Vad inkluderas i egenkontrollen? Hur gör man? Hur vet man vad som

Läs mer

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar Praktisk vägledning HÄR LISTAS ETT ANTAL frågeställningar och exempel till hjälp för arbetet med egenkontroll. Fundera på vilka övriga områden i din fastighet som omfattas av egenkontroll och vilka frågeställningar

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa 2013-02-18 13/44 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen Innemiljö och hälsa SYFTE/MÅL Under

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga: Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2010-02-05 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Miljöinspektör Lisa Törnqvist Direkttelefon 040-34 20 44/56 Ärende: 543:05698-2008 Förslag

Läs mer

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöstatusmetoden Per Lilliehorn Lite historik 1[2] 1997 kom första versionen av MFB. Syftet var att uppnå ett gemensamt synsätt vid miljöinventering och bedömning av befintliga byggnader Koppling finns

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK SHMF100 v 1.0 2007-03-14 MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr: 2013-8436 SID 1 (5) 2013-11-19 Sara Tierney Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 28772 E-post: sara.tierney@stockholm.se Brf Sleipner 16 Att:

Läs mer

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktskador drabbar byggbranschen Obehag och ohälsa för brukarna Stora kostnader för

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet Syfte med dagens möte 1. Allmänt kring innemiljö 2. Skolmiljö i Sverige 3. Vad säger lagsystemet Skola / förskola Rapsen? Lyssna av hur ser de som vistas i skolan på situationen www.myctec.com Skolan är

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 1/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier MILJÖKONTORET MARS 2004 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Postadress Solna Stad 171 86 Solna E-post miljokontoret@solna.se

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010 Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Egenkontroll för hygienisk verksamhet Information och vägledning

Egenkontroll för hygienisk verksamhet Information och vägledning DALSLANDS MILJÖKONTOR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSGRUPPEN Egenkontroll för hygienisk verksamhet Information och vägledning Vad är egenkontroll? Vad innehåller ett Egenkontrollprogram? Vad vill kommunen se vid

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent Arbetsklimat Systematiskt arbetsmiljöarbete Prevent Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer