EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2003/2222(INI) 3 februari 2004 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om en europeisk strategi för miljö och hälsa (KOM(2003) 338 C5-0551/ /2222(INI)) Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor Föredragande: Frédérique Ries PR\ doc PE

2 PR_INI_art47-2 PE /12 PR\ doc

3 INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA...4 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...5 MOTIVERING...8 PR\ doc 3/12 PE

4 PROTOKOLLSIDA Med en skrivelse av den 12 juni 2003 förelade kommissionen parlamentet sitt meddelande om en europeisk strategi för miljö och hälsa (KOM(2003) 338), som hänvisades till utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och till utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi för kännedom. Vid plenarsammanträdet den 18 december 2003 tillkännagav talmannen att utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor hade beviljats tillstånd att utarbeta ett initiativbetänkande om detta ämne, i enlighet med artikel 47.2 och artikel 163 i arbetsordningen, samt att utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi hade utsetts till rådgivande utskott (C5-0551/2003). Vid utskottssammanträdet den 9 september 2003 hade utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor utsett Frédérique Ries till föredragande. Vid utskottssammanträdena den 16 februari och 16 mars 2003 behandlade utskottet förslaget till betänkande. Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet förslaget till resolution med... röster för, röster mot och nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi beslutade den 2 oktober 2003 att inte avge något yttrande. Betänkandet ingavs den 3 februari PE /12 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om en europeisk strategi för miljö och hälsa (KOM(2003) 338 C5-0551/ /2222(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens meddelande om en europeisk strategi för miljö och hälsa (KOM(2003) 338 C5-0551/2003), med beaktande av artikel 47.2 och artikel i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5- /2004), och av följande skäl: A. I det sjätte miljöhandlingsprogrammet har EU självt ställt upp som mål att bidra till en hög livskvalitet för medborgarna genom att sörja för en miljö där föroreningsnivåerna inte leder till skadliga konsekvenser för människors hälsa eller för miljön. B. Gemenskapens handlingsprogram för folkhälsa ( ) tar upp miljön som en av de viktigaste hälsofaktorerna. C. Målet för en europeisk strategi för miljö och hälsa är att ge bättre kunskap om miljöhoten mot människors hälsa så att man kan kartlägga den sjukdomsbörda som orsakas av miljöfaktorer i EU och utarbeta politik för att bemöta de problem som identifieras. D. Ett system för samordnad miljö- och hälsoövervakning skall inrättas för att samla in uppgifter över tiden. E. En ministerkonferens för miljö och hälsa skall hållas i Budapest i juni 2004, där kommissionens bidrag kommer att utgöras av handlingsplanen för F. För att en europeisk strategi för miljö och hälsa skall bli riktigt framgångsrik bör den ha ett intersektionellt angreppssätt, och förbindelsen mellan framtida strategier och lagstiftning måste betonas. G. Försiktighetsprincipen nämns inte i meddelandet, men ett förebyggande tillvägagångssätt med tillämpning av försiktighetsprincipen måste användas när forskningsresultaten inte är entydiga, utan det i stället handlar om att de potentiella kostnaderna och skadorna på vår hälsa som förorsakas av passivitet är för stora. H. Astma, allergier och luftvägssjukdomar hänger nära samman med trafik och luftföroreningar. I. I kommissionens meddelande framhålls inte luftföroreningar inomhus tillräckligt. J. Passiv rökning utgör ett exempel på en mycket viktig miljöföroreningsfaktor. K. Klimatförändringar och dess hälsoeffekter beaktas inte i meddelandet. PR\ doc 5/12 PE

6 L. Ett av strategins främsta mål är att öka medvetenheten. M. Finansieringen av den europeiska strategin för miljö och hälsa måste klargöras. 1. Europaparlamentet understryker att det inom ramen för handlingsplanen är synnerligen angeläget att genomföra en mer heltäckande utvärdering av de bevis som redan finns när det gäller sambanden mellan exponering för de miljömässiga faktorerna från de olika studier som redan finns tillgängliga, studier som samlats in under den första fasen, samt tillgängliga toxikologiska uppgifter. 2. Europaparlamentet kräver att sambandet mellan trafik, transport och luftföroreningar å ena sidan samt astma och luftvägssjukdomar å andra sidan skall förstärkas i strategins första etapp, eftersom astma och luftvägssjukdomar hänger nära samman med luftföroreningar. Det är också viktigt att i lika stor utsträckning inrikta sig på dessa två problemområden. 3. Europaparlamentet rekommenderar att studier beaktas i handlingsplanen för att upptäcka risksituationer för hälsan, och att dessa studier på ett objektivt sätt återger de risker man utsätter sig för, i syfte att finna sätt att föregripa hälsoproblemen genom att tillföra de nödvändiga botemedlen. Europaparlamentet rekommenderar likaså att utarbetandet av normer och bestämmelser för skydd som hör samman med hemmiljöer föreskrivs i handlingsplanen. 4. Europaparlamentet insisterar på att de problem som hör samman med märkning beaktas i handlingsplanen, med tanke på att en tydlig och begriplig märkning är oumbärlig för att upplysa och uppmärksamma konsumenterna om dessa produkters inverkan på miljökvaliteten. 5. Europaparlamentet betonar att sambandet mellan strategin och den föreslagna lagstiftningen REACH (KOM(2003) 644) skall förtydligas i strategin. Europaparlamentet påpekar att inom de nuvarande metoderna för riskbedömningar beaktas inte uttryckligen spädbarn och barn samt den stora mängd exponeringsmönster som denna befolkningsgrupp utsätts för. 6. Europaparlamentet kräver att metoderna för att öka medvetenheten skall definieras tydligare i strategin. 7. Europaparlamentet kräver att försiktighetsprincipen skall ingå i strategin och att åtgärden skall omfatta en lista över sådana miljöföroreningar som bevisligen har irreversibla och avsevärda hälsoeffekter. 8. Europaparlamentet rekommenderar att klimatförändringarna och deras inverkan på hälsan skall tas upp som en prioriterad fråga i EU:s handlingsplan, och att åtgärder för att fastställa, förebygga, minska och bekämpa hälsoeffekterna av klimatförändringar skall föreslås genom användandet av lämpliga lagstiftningsinstrument inom EU. 9. Europaparlamentet rekommenderar att problematiken med passiv rökning särskilt uppmärksammas i handlingsplanen, och att en kampanj för att öka medvetandet upplyser den breda allmänheten om vilken inverkan en miljö som är förorenad av tobak har på barns hälsa. PE /12 PR\ doc

7 10. Europaparlamentet understryker att EU-finansiering kommer att krävas för att inrätta ett gemenskapssystem för övervakning och respons och för att säkerställa att det verkligen blir framgångsrikt och användbart. Europaparlamentet påpekar att det också kommer att krävas omfattande resurser för att öka allmänhetens medvetenhet och för att sprida resultat och information. Europaparlamentet betonar att finansieringen av strategin måste klargöras. 11. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. PR\ doc 7/12 PE

8 MOTIVERING I. INLEDNING I det sjätte miljöhandlingsprogrammet har EU självt ställt upp som mål att bidra till en hög livskvalitet för medborgarna genom att sörja för en miljö där föroreningsnivåerna inte leder till skadliga konsekvenser för människors hälsa eller för miljön. Gemenskapens handlingsprogram för folkhälsa ( ) tar upp miljön som en av de viktigaste hälsofaktorerna, samtidigt som särskilda åtgärder för denna fråga har innefattats i EU:s ramprogram för forskning. Som en del av denna process har kommissionen infört en europeisk strategi för miljö och hälsa som innebär att ett nytt tillvägagångssätt införs, SCALE-initiativet, som grundar sig på följande: Science [vetenskap] att fokusera på Children [barn] att öka Awareness [medvetenhet] genom att använda Legal instruments [rättsliga instrument] och Evaluation [utvärdering]. Målet är att ge bättre kunskap om miljöhoten mot människors hälsa så att man kan kartlägga den sjukdomsbörda som orsakas av miljöfaktorer i EU och utarbeta politik för att bemöta de problem som identifieras. Slutmålet är att ta fram en ram för orsakssamband. Med hjälp av denna ram får man tillgång till de uppgifter som krävs för utveckling av gemenskapspolitik för att hantera upphoven till hälsoproblemen och deras effektkedja. För att uppnå detta skall ett system för samordnad miljö- och hälsoövervakning inrättas för att samla in uppgifter över tiden. En ministerkonferens om miljö och hälsa skall hållas i Budapest i juni Kommissionens bidrag till denna konferens kommer att utgöras av handlingsplanen för , vilken skall utarbetas under en konferens som skall hållas under våren 2004 med de viktigaste aktörerna. Sammanfattning av strategin Strategins innehåll kommer att delas upp i flera etapper och genomföras i cykler. Den första etappen ( ) syftar till att fastställa en god förståelse för sambandet mellan miljömässiga faktorer och - luftvägssjukdomar, astma och allergier hos barn, - störningar i nervsystemets utveckling, - cancer hos barn, - effekterna av endokrinstörande ämnen. PE /12 PR\ doc

9 Den första etappen kommer att inriktas på en rad förorenande ämnen som misstänks ligga bakom dessa hälsoproblem. Målet är att få fram de uppgifter som krävs för att fastställa orsakssambandet, och att kartlägga de hot mot hälsan som skall behandlas i nästa etapp. Barnen kommer att stå i fokus genom hela strategin. Barns känslighet och särskilda mottaglighet för miljörelaterade agenser har också varit vägledande för valet av de förorenande ämnen som skall undersökas i den första etappen. Tre pilotprojekt skall lanseras för att övervaka prioriterade förorenande ämnen i syfte att utveckla en metodologi för lagstiftning avseende samordnad miljö- och hälsoövervakning. Sambandet mellan de insamlade uppgifterna och den geografiska spridningen kommer särskilt att uppmärksammas. Tanken är att kartlägga miljöfaktorernas geografiska fördelning och se vilken inverkan de har på hälsan. De tre projekt som valts ut är följande: - dioxiner och polyklorerade bifenyler (PCB) - tungmetaller - endokrinstörande ämnen II. KOMMENTARER Avsikten att inrätta ett system för europeisk samordnad miljö- och hälsoövervakning samt respons är ett ambitiöst mål. Strategin bör dock inte endast tillhandahålla åtgärder eller instruktioner om hur ett system inrättas, utan även noga ange vissa försiktighetsåtgärder, målsättningar och lagstiftningsåtgärder som skulle kunna tillämpas på kort sikt. I meddelandet beaktas inte försiktighetsprincipen uttryckligen. Målet att kartlägga och förebygga nya hot mot hälsan som orsakas av miljöfaktorer måste alltså förstärkas. Det kan ta åratal att bevisa orsakssambandet. Därför är det nödvändigt med ett förebyggande tillvägagångssätt där försiktighetsprincipen tillämpas när forskningsresultaten inte är entydiga, utan det i stället handlar om att de potentiella kostnaderna och skadorna på vår hälsa som förorsakas av passivitet är för stora. 1. Risken för dubblering av uppgifter Eftersom strategin är så heltäckande finns det en risk för att alltför mycket uppmärksamhet ägnas åt planering och införande av nya forskningsprojekt, och till följd av detta hamnar en utvärdering av de befintliga resultaten och forskningen i skymundan. Det finns också en risk för dubblering av uppgifter. Såsom olika aktörer som är engagerade i processen har påpekat måste en mer heltäckande utvärdering av de bevisnivåer som redan finns tillgängliga omedelbart prioriteras inom ramen för handlingsplanen. Dessa måste beskriva sambanden mellan exponering av miljöfaktorer från olika studier som redan finns tillgängliga, studier som samlats in under den första fasen, samt tillgängliga toxikologiska uppgifter. En utvärdering av befintliga vetenskapliga bevis är nödvändig och skulle sedan utgöra grunden för prioriterad försiktighetslagstiftning. PR\ doc 9/12 PE

10 Ett annat problem med uppgifterna är att de ofta inte är enhetliga, även om insamling av uppgifter från medlemsstaterna ofta genomförs enligt EU:s obligatoriska rättsliga krav. Flera aktörer påpekar att insamlingen av uppgifter i strategiprocessen bör grunda sig på det arbete som kommissionen och Världshälsoorganisationen gör inom de projekt för miljö- och hälsoindikatorer som skall läggas fram vid ministerkonferensen i Budapest och på det nya folkhälsoprogrammet som är inriktat på uppgifter för åtgärder. 2. Samband med övrig politik För att en europeisk strategi för miljö och hälsa skall bli riktigt framgångsrik bör den ha ett intersektionellt angreppssätt. Sambandet mellan framtida strategier och lagstiftning bör därför betonas. 3. Luftvägssjukdomar, astma och allergier hos barn Ett av de första ämnena som kommer att betonas under den första fasen av strategin är luftvägssjukdomar, astma och allergier hos barn. Det är utan tvivel en av prioriteringarna och den största utmaningen under de kommande åren. Allergi är en omfattande sjukdom som måste betraktas i sin helhet; den kan inte förstås eller behandlas symtom för symtom. I dag är mer än ett av fyra barn allergiskt i Europa, och i vissa länder handlar det om ett av tre. Allergi och allergisjukdomar utvecklas nästan exponentiellt samtidigt som andra sjukdomar som till exempel infektioner eller plötslig spädbarnsdöd snarare befinner sig på tillbakagång. Under 2005 planerar kommissionen att föreslå en temainriktad strategi om stadsmiljön, med inriktning på hållbar stadstrafik. Astma och luftvägssjukdomar hänger nära samman med luftföroreningar. Forskare påpekar att andningshälsa hos barn på lång sikt skulle främjas om exponeringen för luftföroreningar från trafik minskades avsevärt. Det skulle därför vara meningsfullt att fokusera lika mycket på trafik och fastställa målsättningar, samt om det krävs, föreslå instrument för att minska trafiken och luftföroreningarna. Det skulle även ge en mer konsekvent ram och kopplas samman med ministerkonferensen i Budapest, där trafik, transport och skador är ett av ämnena. Föroreningar inomhus I kommissionens meddelande framhålls inte föroreningar i inomhusluft tillräckligt. Källorna till hälsorisker i ett hus eller en byggnad är talrika och varierar. Riskfaktorerna ligger ofta på en nivå som till och med är högre än i utomhusmiljön (koloxid, tobaksrök, radon osv.). Å andra sidan utsätts man för exponeringen under längre tid inne i en byggnad än utomhus (70 procent 30 procent). Enligt flera studier misstänks föroreningar inomhus delvis ha förorsakat ökningen hos barn av leukemi, hjärntumörer, testikelcancer, allergier (inbegripet astma) under de senaste åren. PE /12 PR\ doc

11 a) Beteckning och märkning Kommissionen berör inte problemet med märkning och beteckning. Det verkar dock som om alltfler enskilda använder ohälsosamma produkter som är avsedda för yrkesverksamma inom byggnadsbranschen. Okunnigheten om de långvariga effekterna av dessa produkter som är märkta som ohälsosamma eller farliga sammanhänger med ökningen av sjukdomar som allergier och astma. b) Passiv rökning När det gäller föroreningar inomhus står den passiva rökningen för en viktig miljömässig föroreningsfaktor för barn. Även om tobaken inte orsakar allergier kan den vålla eller förvärra anfallen hos astmatiker. I kommissionens meddelande behandlas inte de sammanhörande risker som barn utsätts för genom exponering för andras tobaksbruk tillräckligt. 4. Klimatförändringar Klimatförändringar kan indirekt påverka exponeringen för luftförorenande ämnen genom att orsaka förändringar i vädermönstren som skulle kunna öka eller minska lokala koncentrationer av luftförorenande ämnen, särskilt ozon, som vi såg i flera europeiska städer under värmeböljan i somras. Exponering för höjda ozonkoncentrationer kan leda till minskad lungverksamhet, ökad luftvägsreaktivitet (ökad känslighet för irriterande ämnen), lunginflammation och ökade andningssymtom. Världshälsoorganisationen behandlar frågan om klimatförändringar och dess hälsoeffekter mot bakgrund av ministerkonferensen i Budapest. Följaktligen skulle det vara meningsfullt att behandla frågan om klimatförändringar och dess hälsoeffekter som en prioriterad fråga i EU:s handlingsplan. Åtgärder för att fastställa, förebygga, minska och bekämpa hälsoeffekterna av klimatförändringar borde föreslås genom användandet av lämpliga lagstiftningsinstrument inom EU. Mot denna bakgrund är det även viktigt att offentliggöra de hälsoproblem och kostnader som förorsakas av klimatförändringar. 5. Störningar i nervsystemets utveckling kemikalier, bekämpningsmedel Det andra ämnet som skall behandlas i den första etappen är störningar i nervsystemets utveckling. Etappen kommer att inriktas på en rad förorenande ämnen som misstänks ligga bakom dessa hälsoproblem. Även om strategin faktiskt redan tar upp vissa kemiska föroreningar (PCB, dioxin, tungmetaller och ämnen som stör de endokrina funktionerna) är det trots det viktigt att fastställa bättre testmetoder, särskilt i förhållande till exponering före födelsen och in vitro. Det är inte känt i vilken omfattning nuvarande miljöföroreningar påverkar hjärnans utveckling negativt. De föroreningar som har studerats mest detaljerat, som bly, metylkvicksilver och polyklorerade bifenyler (PCB), kan förmodas ha negativa hälsoeffekter. Lösningsmedel och PR\ doc 11/12 PE

12 bekämpningsmedel och möjligen andra industriella kemikalier kan också ha skadliga effekter, men det finns bara begränsad dokumentation i detta hänseende för närvarande. Sambandet mellan strategin och den föreslagna kemiska lagstiftningen REACH (KOM/2003/0644 slutlig) borde därför betonas genom att vikten av att testa kemikalier som kan utgöra potentiella hot mot hälsan påpekas. Utvecklingstester avseende neurotoxicitet utförs sällan på kemikalier i allmänhet, inräknat bekämpningsmedel. Spädbarns och barns exponering för bekämpningsmedel och deras känslighet för toxicitet i samband med förtäring av rester från bekämpningsmedel kan skilja sig från de vuxnas. Nuvarande metoder för riskbedömningar beaktar inte uttryckligen spädbarn och barn samt den stora mängd exponeringsmönster som denna befolkningsgrupp utsätts för. Följaktligen behandlas inte variationer i kostvanor och miljöexponering (sammanlagd exponering) eller hälsorisker som är knutna till ålder eller särskild känslighet. 6. Finansiering och att öka medvetenheten Att vidarebefordra meddelanden om miljön och hälsan samt att öka medvetenheten är en av pelarna för denna strategi och nyckeln till dess framgång. Hur detta i praktiken skall uppnås återstår att klargöra. I meddelandet nämns inte något om finansieringen av strategin. Ett gemenskapssystem för övervakning och respons skall inrättas, och det kommer att krävas EU-finansiering för att det skall bli framgångsrikt och användbart. Att uppnå de ovannämnda målen för att öka medvetenheten och sprida information till allmänheten kommer också att kräva omfattande resurser. Sist men inte minst, hur skall vi få ut detta budskap? Det är av yttersta vikt att utbilda våra medborgare, vuxna och barn, inom hela EU om potentiella miljöhot. Varför inte leka med bokstäverna i den akronym som valts ut för strategin SCALE och låta E för EVALUTION [utvärdering] även stå för EDUCATION [utbildning] för att belysa detta? PE /12 PR\ doc