INNEKLIMATUTREDNING AV LÄGENHETER MED PROBLEM AV TEKNISK ART KVARTERET BOTTENSJÖN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEKLIMATUTREDNING AV LÄGENHETER MED PROBLEM AV TEKNISK ART KVARTERET BOTTENSJÖN"

Transkript

1 Examensarbete 10 poäng INNEKLIMATUTREDNING AV LÄGENHETER MED PROBLEM AV TEKNISK ART KVARTERET BOTTENSJÖN Reg.kod: Oru-Te-EXA096-B106/04 Mikael Sundh och Lennart Åslund Byggingenjörsprogrammet 120 p Örebro vårterminen 2004 Examinator: Christer Harrysson INVESTIGATION OF THE INDOOR CLIMATE IN APARTMENTS WITH PROBLEMS OF TECHNICAL FACTORS BOTTENSJÖN BLOCK Örebro universitet Örebro University Institutionen för teknik Department of technology Örebro SE Örebro, Sweden

2 I. FÖRORD Detta examensarbete inom ämnet byggteknik är utfört på Örebro Universitet under vårterminen Vi har utfört arbetet tillsammans med Yrkes- och miljömedicinska kliniken (YMK) vid Örebro Universitetssjukhus på uppdrag av ÖrebroBostäder AB (ÖBO). Vi vill börja med att tacka följande personer som ställt upp och hjälpt oss så att arbetet har kunnat genomföras: Göran Stridh, handledare Kjell Andersson Lennart Andersson Övrig personal som hjälpt oss! Staffan Berg Peter Johansson, Omr.ansv. Tybble Magnus Larsson, bovärd Tybble Yrkes- och Miljömedicinska kliniken, Örebro Yrkes- och Miljömedicinska kliniken, Örebro Yrkes- och Miljömedicinska kliniken, Örebro Yrkes- och Miljömedicinska kliniken, Örebro Stadsbyggnadskontoret, Örebro Örebro Bostäder AB Örebro Bostäder AB Örebro Sotarna Tore Käck Stefan Petersson, kursansvarig Göran Lindberg Lars Olof Magnusson Tord Larsson Christer Harrysson, examinator Madeleine Boström Örebro Universitet Örebro Universitet Örebro Universitet Örebro Universitet Örebro Universitet Örebro Universitet Örebro Universitet Slutligen vill vi tacka alla Hyresgäster i kvarteret Bottensjön, utan Er hade vi inte kunnat genomföra denna undersökning!

3 II. SAMMANFATTNING I Sverige spenderar vi i genomsnitt 90% av vårt liv inomhus. Det är därför viktigt att anpassa inomhusklimatet till oss människor, så att det skall kännas så trivsamt och behagligt som möjligt. När inneklimatproblem upptäcks upplevs ofta situationen som skrämmande och stressande, då gäller det att man som förvaltare kan klara av situationen på rätt sätt. Problem med inneklimatet är ofta svåra att hantera eftersom brukarna sällan kan beskriva sina obehag på ett sådant sätt att de direkt kan härledas till en teknisk företeelse. Ett vanligt misstag är att låta olika konsulter börja med diverse tekniska mätningar som leder till olika tolkningar, trots att kunskapsläget är bristfälligt. För att på ett bra sätt skapa en bild av hälsoläget hos människorna i ett bostadsområde eller på en arbetsplats kan man använda sig av enkäter. Svaren från enkäterna kan visa om den aktuella gruppen av personer har en normal hälsostatus eller inte samt om det föreligger samband mellan eventuell ohälsa och inneklimatet. Den mest beprövade modellen har utarbetats vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro. I denna modell har enkätfrågorna huvudinriktning mot upplevd ohälsa och inneklimatfaktorer hos dem som bor eller arbetar i ett problemhus. Arbetet är baserat på en enkätundersökning som styrt inriktningen och omfattningen på efterföljande tekniska mätningar. Totalt antal tillfrågande var 70 personer och av dessa fick vi in svar från 59 personer. Detta ger en svarsfrekvens på 84%, vilket är tillräckligt som underlag för studien då minst ca 70% krävs. Även konstruktion och geotekniska förhållanden har behandlats. Vår teoridel är till för att sprida kunskaper om inomhusklimat och ohälsa till läsaren samt att vi själva fått ytterligare kunskaper inom ämnet. Följande tolkningar har gjorts från vår enkätundersökning: Besvär av Miljöfaktorer i kv. Bottensjön överensstämmer i stort med ELIB- referensen, dock förekommer avvikelser för upplevelse av drag respektive låg temperatur. Utfallet för Besvär/Symtom följer samma mönster som ELIB, dock förekommer avvikelser för allmänsymtom (trötthet, tunghetskänsla i huvud och huvudvärk) samt för slemhinneirritationer (ögon, näsa och hals). Flertalet som angivit dessa symtom knyter dem dock inte till innemiljön. På frågan om vad hyresgästerna allmänt tycker om bostadsområdet anser 58 personer (98%) att bostadsområdet är mycket bra eller bra. Av de tekniska mätningarna kan man se likheter med svaren från enkätundersökningen vad det gäller besvär av miljöfaktorerna drag respektive låg temperatur. Utan denna enkät hade man inte kunnat precisera vilka mätningar som var lämpliga. Man ser av detta vikten av att genomföra en enkätundersökning innan de tekniska mätningarna påbörjas.

4 III. SUMMARY In Sweden we spend an average 90% of our life indoors. It is therefore important to create an indoor climate suitable for us so we can feel as comfortable as possible. When problems of the indoor climate are discovered you often experience the situation as intimidating and stressful, it is then very important as an administrator to be able to handle the situation correctly. Problems of the indoor climate are often difficult to solve, as the users seldom can describe their discomfort in such ways that it can be associated with a technical fact. A common mistake is to allow different consultants to start with various technical measurements that lead to different interpretations, though the knowledge is insufficient. A good way to create a picture of the health situation for people in a housing area or at their place of work is to make use of inquiries. The result from the questionnaires shows if the present group of people have a normal health status or not and also if there is any relation existing between possible ill health and the indoor climate. The most reliable model (questionnaire) has been elaborated at Department of Occupational and Environmental Medicine at Orebro University hospital. The inquiries in this model concentrates towards experienced ill-health and factors of the indoor climate among the people that live or work in a house with problems. Our work is based on a questionnaire procedure. The result determines the focus and extent of the following technical measurements. 59 of the 70 persons living in the housing area answered the questionnaire. That means that the response rate is 84 %, which is enough to be able to study the health situation. You need a response rate of at least 70 %. We have also considered constructional and geological conditions. The theoretical part is used to spread knowledge about indoor climate and ill-health to the reader and in addition give further knowledge within the subject to ourselves. The following interpretations have been done from our inquiry: Health problems from environmental factors in the Bottensjön block are broadly according with the ELIB study, although deviations occur from draught and low temperature. General symptoms (tiredness, heavy head and headaches) along with mucous membrane irritations (eyes, nose and throat), are especially deviations from the ELIB study about Health problems/symptoms. The majority of the people in the block do not associate these symptoms to the indoor climate. 58 persons (98%) of the people in the housing area are very satisfied or satisfied with the dwellings. From the technical measurement you are able to see similarities with the replies from the questionnarie in terms of health problems from environmental factors like draught and low temperatures. You would not be able to specify suitable measurements without the questionnaire. Thus it is important to accomplish a questionnaire before starting various technical measurements.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD SAMMANFATTNING SUMMARY I II III 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Metod Avgränsning 2 2. TEORIDEL Yrkesmedicinska kliniken & Örebro-modellen Framtagande av enkätmodellen Enkäten Allergi & överkänslighet av olika slag Allergi Överkänslighet, icke allergisk En kartläggning av allergi och annan överkänslighet Nya upptäckter SBS, Sick Building Syndrome-vad är det för något? KVARTERET BOTTENSJÖN Planering Mark Grundläggning Konstruktion Praktisk tillämpbar värmegenomgångskoefficient Ventilation Tidigare undersökningar och reparationer ENKÄTUNDERSÖKNING Redovisningen TEKNISKA MÄTNINGAR Typer av mätningar Klimatanalysator Brüel & Kjaer typ Översikt placering Klimatanalysator Pc- programmet Thermal Comfort Software 31

6 6. RESULTAT Enkät Teoretiskt luftomsättning Fukt Yttemperatur Klimatanalysator DISKUSSION OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Diskussion Förslag till åtgärder TEORIDEL Förvaltarens åtgärder 35 9 TEORIDEL Inomhusklimat Termiskt klimat Operativ temperatur Luftrörelser Luftfuktighet Människans värmebalans Drag Olägenhet Krav på termiskt klimat Buller Mått på buller Ohälsa av buller Ljus och belysning Luftkvalitet Lukt Uteluftens föroreningar Svaveldioxid Kväveoxider Koloxid Sot och andra partiklar Ozon Sorter Brukare och aktiviteter som föroreningskällor Koldioxid Koloxid Tobaksrök Materialemission Partiklar, fibrer Flyktiga organiska ämnen Biologiska föroreningar, mikroorganismer 50

7 9.1.9 Radon (Rn) Markradon Radon i vatten Byggnadsmaterial avger radon Åtgärder mot radon Grundläggande krav på luftkvalitet och ventilation Krav på luftkvalitet Minimikrav på luftväxling KÄLLFÖRTECKNING Litteratur Publikationer Undersökningsresultat Föreläsningsanteckningar Ritningar Internet, Hemsidor Handledare BILAGOR 61 Bilaga 1, Hyresgästutskick 62 Bilaga 2, Kommentarer från hyresgäster 63 Bilaga 3, Resultat enkät sidan Bilaga 4, Resultat enkät sidan Bilaga 5, Bestämning av fuktinnehåll 85 Bilaga 6, Flödesmätning vid frånluftsdon 87 Bilaga 7, Mätprotokoll tekniska mätningar 88 Bilaga 8, Luftflödesprotokoll Örebrosotarn 98 Bilaga 9, Excelblad Klimatanalysatorresultat 101 Bilaga 10, Diagram Klimatanalysatorresultat 107 Bilaga 11, Besiktningsprotokoll OVK ÖBO 117

8 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund I kvarteret Bottensjön, Salsmästaregatan 2-20 i Örebro, har det förekommit vissa klagomål på inomhusmiljön som eventuellt kan leda till hälsoproblem sanerade man samtliga bottenbjälklag från lim och limrester på grund av att man fått problem med blåsbildning vid limmade mattor. Då lade man istället in luftspaltsbildande matta av fabrikat Platon med golvspånskiva och golvmatta ovanpå. I samband med denna reparation grävdes den gamla dräneringen samt markisoleringen upp runt husen. Dräneringen ersattes med en ny variant i plast överallt utom framför entreérna. Tyvärr lades det inte ner någon ny markisolering. Om man hade gjort det hade grundplattan blivit/legat varmare. Även ursparningar i tegelfogar utfördes för att ventilera tegelfasaden. Var tredje stående fog har öppnats. Vått & Torrt Sanering AB utförde 2002 i januari, april och maj fuktmätningar samt skickat syllprover till Botaniska Analysgruppen som utfört mikrobiologisk analys. Mätresultaten visade att några lägenheters betongbjälklag på bottenplan hade höga värden för relativ fuktighet samt låga temperaturer. Syllproverna visade varierande frekvenser av mögelsvamphyfer och sporer, alltifrån sparsamt till rikligt men dessa förefaller vara intorkade och ej aktiva. ÖBO har vidtagit åtgärder och vill med denna ytterligare undersökning klargöra vad som åstadkommer alla problemen. Hyresgästerna/brukarna har blivit oroliga p.g.a. att det fortfarande finns problem och att de inte får reda på vad det är som orsakar problemen. För att på ett bra sätt att skapa en bild av hälsoläget och inneklimatets status, upplevelse av ventilation, temperatur etc. samt värdering av området totalt, hos människorna i bostadsområdet vill man nu använda sig av enkätmetoden. Svaren från dessa enkäter kan visa om den aktuella gruppen av personer har en normal hälsostatus eller inte. Enkätundersökningen kompletteras med tekniska mätningar för att få en bild över husens kondition. 1.2 Syfte Examensarbetets syfte är att i samarbete med YMK i Örebro, på uppdrag av ÖBO, genomföra en enkätundersökning och tekniska mätningar för att undersöka vilka faktorer i innemiljön som vållar problem samt vilken typ av ohälsa som rapporteras. Slutligen sammanställs ett dokument som förvaltare kan använda sig av och följa vid inneklimatproblem. 1

9 1.3 Metod Denna utredning består av utdelning av enkäter i området vars svar har sjukhussekretess. Enkäten är märkt husvis för att man vid tolkning/redovisning skall kunna dela upp svaren: Husvis Planvis Totalt Allergiker/ Icke allergiker Enkätundersökning har utförts enligt YMK:s Örebro-modell. I denna modell har enkätfrågorna huvudinriktning på upplevd ohälsa hos dem som bor eller arbetar i ett problemhus. Örebro-modellens enkäter är avpassade för olika grupper; Hyresgäster i flerbostadshus Boende i småhus Skolelever Yrkesverksamma Föräldrar till dagisbarn och småskolebarn Enkäterna innehåller i sak samma frågor, men formulerade för att passa den aktuella gruppen. Efter tolkning av enkäter avgör resultatet vilka åtgärder/ tekniska mätningar som skall vidtas. Bygghandlingar har dessutom studerats, jämte kontakt med entreprenörer och leverantörer till byggnation och renoveringar/ reparationer. Enkät- och mätresultat har sammanställts/ bearbetats i Microsoft Excel. Nu har den metod undersökningen skall baseras på presenterats. För att läsaren skall få en inblick och förklaring av innemiljöproblem har teoridelarna 1, 2 och 3 sammanställts/ infogats. Dessa teoridelar är baserade på aktuella och relevanta källor. 1.4 Avgränsning Arbetet avgränsas till att omfatta: Teoridel 1, 2 och 3 Kvarterets historik Enkätundersökning samt tolkning Tekniska mätningar samt tolkning Beskrivning av mätmetoden Diskussion och förslag till åtgärder Resultat 2

10 2. TEORIDEL Yrkesmedicinska kliniken & Örebro-modellen För att på ett bra sätt skapa en bild av hälsoläget hos människorna i ett bostadsområde eller på en arbetsplats kan man använda sig av enkäter. Svaren från dessa enkäter kan visa om den aktuella gruppen av personer har en normal hälsostatus eller inte. Skulle det finnas avvikelser i hälsostatus så kan mönster i de efterfrågade symtomen ge indikationer på om det finns fel i den byggnad som den aktuella gruppen av brukare använder. Ibland syns även vilken typ av fel det handlar om. För att kunna använda sig av enkätmetoden krävs goda insikter i vad som är normalt för den aktuella gruppen samt att denna grupp är tillräckligt stor. Det har utvecklats flera olika modeller av brukarenkäter om inneklimat och luftkvalitet m.m. under de senare åren. Att använda sig av standardiserade frågor ger fördelar genom att jämförelser och bearbetning blir möjliga. Den mest beprövade modellen har utarbetats vid YMK i Örebro. I denna modell har enkätfrågorna huvudinriktning mot upplevd ohälsa och inneklimatfaktorer hos dem som bor eller arbetar i ett problemhus. Örebro-modellens enkäter är avpassade för olika grupper (skolelever, yrkesverksamma, föräldrar till dagisbarn och småskolebarn) och innehåller i sak samma frågor, fast formulerade för att passa den aktuella gruppen. Man presenterar resultatet i form av cirkeldiagram, figur 1, som enkelt redovisar vilka hälso- och inneklimatfaktorer man upplever som besvärande och ger en jämförelse med ett liknande hus utan problem. Det skuggade området i de cirkulära diagrammens centrum representerar Besvär av Miljöfaktorer respektive Besvär/Symtom rapporterade i den landsomfattande bostadsstudien , ELIB flerbostadshus. Örebro- modellens enkäter har visat sig ha så hög stabilitet att de också kan användas för uppföljning efter insatta åtgärder. Figur 1, ur Innemiljö & människors hälsa nr7 3

11 2.1.1 Framtagande av enkätmodellen På 70-talet introducerades enkätundersökningar i industriella miljöer. Vid mitten av 80-talet började man använda enkäten i icke industriella miljöer och det utvecklades flera enkätvarianter, först A sedan B och nuvarande NA-nordisk variant. Runt 1990 började man använda bostadsenkäten som då var på två sidor. Bostadsenkäten utvecklas med några kompletterande frågor om bostaden,vad människor uppfattar/upplever, ej med siffror. Detta gav sidorna 3 och 4 som innehåller följande delområden: ALLMÄNT TEMPERATURFÖRHÅLLANDEN BULLERSITUATION LUFTKVALITET ÖVRIGT YTTERLIGARE KOMMENTARER Det var en landsomfattande inneklimatundersökning som genomfördes under åren , den så kallade ELIB-undersökningen, som bidrog till dessa ytterligare sidor. Nästan svenskar som bor i små- och flerbostadshus har besvarat frågor om hur de upplever inneklimatet och om de besväras därav. Noggranna undersökningar utfördes i 1100 av totalt 3300 hus. Tekniska uppgifter insamlades via besiktningar och mätningar av ventilation, innetemperatur, fukt, luftens föroreningsnivå och radon Enkäten Enkäten bör besvaras av alla eller ett representativt urval, minst ca 75% för att inte äventyra tolkningsmöjligheterna. Det är mycket viktigt att frågorna inte är ledande. Ett enkätsvar skall kunna identifieras till vilken del av byggnaden det kommer ifrån, t.ex. BV=bottenvåningen, samt vilken adress. Man behandlar enkätsvaren med medicinsk sekretess. Redovisningen sker på gruppnivå, dels för hela området, dels för varje huskropp och dels planvis. I redovisningen kan man inte urskilja den enskildes svar. När bearbetningen av alla enkäter är avslutat förstör man samtliga enkäter. Sidan 5, 6, 7 och 8 visar utformningen av enkät MM 050 NA Sp1 som vi använt vid våran undersökning. 4

12 5

13 6

14 7

15 8

16 2.2 Allergi & överkänslighet av olika slag Antalet överkänsliga eller allergiska människor har ökat kraftigt under senare år och en av orsakerna anses vara bristfällig inomhusmiljö. Med överkänslighet menar man att en individ reagerar starkare än de flesta andra människor på yttre retningar. Överkänslighet är ett samlingsbegrepp för tillstånd där känsligheten för olika ämnen hos kroppens organ är sjukligt förhöjd. Denna känslighet beror antingen på immunologiska (allergi) eller ickeimmunologiska mekanismer. Kroppens vävnader och då främst i luftvägar, mag- och tarmkanal är särskilt känsliga för olika ämnen, därför uppstår överkänslighetsreaktioner vanligtvis i dessa områden. Dessa olika ämnen kan vara kemikalier som aldehyder, aminer, cyanater och läkemedel,men även rök, damm och parfym Allergi Vid allergi är överkänsligheten av immunologisk art, den vanligaste formen av allergi bygger på en ärftlig benägenhet att producera antikroppar efter inverkan av ett allergiframkallande ämne, vilket kallas allergen, som normalt är ofarligt för människan. De vanligaste allergisjukdomarna är astma, allergisk snuva och atopiskt eksem. Man delar in allergiska reaktioner i fyra huvudtyper, vilka är: Typ I, atopisk allergi, som även kallas snabballergisk reaktion. Mycket små mängder av allergen leder till symtom som kommer snabbt efter exponering. Då binder sig antikropparna till ytan av vissa celler i blodet, huden, lungblåsorna eller slemhinnorna och orsakar en reaktion. Celler förändras och resultatet blir en inflammation. Typ II förekommer framförallt i samband med vissa typer av läkemedel. Typ III, allergisk alveolit, kräver stora mängder allergen i luften för att symtom skall uppträda. Det är genom att antikroppar avsätts i de finaste blodkärlen som enzymreaktioner uppstår med vävnadsskador som följd. Ett exempel är tröskdammslunga, som drabbar lantbrukare i samband med tröskning. Typ IV, kontaktallergi, uppkommer i regel som eksem på kroppen. Personen, som får dessa eksem, har ofta varit i kontakt med det aktuella ämnet en lång tid innan symtomen bryter ut. Exempel på ämnen som kan ge eksem är krom och nickel Överkänslighet, icke allergisk Annan överkänslighet än allergi initieras inte av antikroppar men de besvär som framkallas, till exempel andningsbesvär, liknar dem som utlöses av en allergi. Det behövs normalt högre koncentrationer av ett ämne för att initiera icke immunologisk överkänslighet än för att utlösa allergiska reaktioner. Exempel på orsakande ämnen är stekos, rök, parfym, aceton, fenol och ammoniak. Icke immunologisk överkänslighet kan alltså ge samma symtom som allergi men också mer otydliga symtom. Denna typ av överkänslighet kallas hyperreaktivitet. Figur 2, Sjuk av att vara inne? 9

17 2.2.3 En kartläggning av allergi och annan överkänslighet Vid allergimötet i Örebro 1983 lanserades en skiss som schematiskt kan beskriva hela överkänslighetsområdet. Sedan dess har man fyllt på med nya sjukdomar som har överkänslighet som gemensam nämnare, figur 3. Utifrån kartskissen kan man göra jämförelser mellan allergi och annan överkänslighet. I denna figur ser man att de allergiska sjukdomarna bara finns inom en del av överkänslighetsområdet, det Y-formade området. De nya diagnoser, som tillkommit inom överkänslighetsområdet, hamnar utanför dessa två fält, eftersom de varken har något med antikroppar, immunologiska reaktioner eller bronkiell hyperreaktivitet att göra. Figur 3,ur Inomhusklimat Örebro 2003 Jämför man symtombilderna vid allergi och annan överkänslighet finner man skillnader men också likheter, figur 4. Figur 4, ur Inomhusklimat Örebro

18 2.2.4 Nya upptäckter Med nya metoder för att lokalisera hjärnans aktivering, blodflöde och elektriska mönster har man kunnat visa att sådana stimuli såsom ljud, ljus och kemikalielukt leder till att hjärnbarken aktiveras på ett sätt, som skiljer sig från det normala hos patienter med MCS, el-känslighet och IBS som är en typ av mag- och tarmbesvär. MCS står för Multipel kemisk känslighet. Man har efter hand förstått att människor som fått besvär av sin innemiljö uppfyller MCSkriterierna allt eftersom. MCS-symtombild: Huvudvärk Trötthet Yrsel Illamående Konc.svårigheter CNS Luftvägar Tungt att andas Astmaliknande symtom Nästäppa Ögonirritation Dessa fynd tyder på att olika former av sensorisk stimulering kan uppfattas på olika sätt, som ger fritt spelrum för snabba försvarsreaktioner på omedveten nivå. Om tolkningen av vissa stimuli och situationer, som exempelvis dålig lukt, automatiskt blir negativa och får en hotande innebörd, höjs beredskapen för försvar. Detta innebär i längden mindre ändamålsenliga försvarsreaktioner eftersom skyddsreaktionerna uttröttas och förvrängs. Människor avläser den kemiska miljön både med sitt luktsinne och ett kemiskt sinne i luftvägarnas slemhinnor. Lukt lagras i ett minne i luktcentrum och detta minne kopplas till en känsla som kan vara positiv eller negativ. Denna känsla kan i sin tur framkalla autonoma nervreaktioner. Båda dessa biologiska nervsystem kan troligen bli uppreglerade och ge överkänslighetsreaktioner. Segslitna åtgärder, dålig tillit till experter, fastighetsansvariga, myndigheter och hotbilder från media är ytterligare bakgrundsfaktorer till den sjukdomsprocess som kan uppstå i en hotfull innemiljö. Hemmets trygga vrå, som stressade människor har ett stort behov av att kunna vila ut i finns då inte längre!, figur 5. Figur 5, ur Inomhusklimat Örebro 11

19 2.3 SBS, Sick Building Syndrome-vad är det för något? Begreppet SBS, sjuka-hus-symtom, lanserades på 1980-talet av en expertgrupp inom Världshälsoorganisationen, WHO. Man samlade i detta begrepp ett antal symtom: Torr hud, Torra slemhinnor Klåda, Ospecifik känslighet Illamående och Yrsel Övre luftvägsinfektioner, Hosta Heshet Trötthet Huvudvärk Hudrodnader Man har i ett flertal innemiljöundersökningar studerat dessa symtom men även koncentrationssvårigheter, irritation i ögonen och hettande känslor i ansiktet. Man kan i många fall konstatera att symtomen uppträder efter en kortare eller längre tids vistelse i en viss innemiljö. Men symtomen avtar eller försvinner helt då den drabbade personen lämnar byggnaden i fråga för att sedan återkomma när personen besöker byggnaden igen. Att bli sjuk på detta sätt kallas byggnadsrelaterad sjuklighet. Socialstyrelsen konstaterar (meddelandeblad nr 4/98) det är viktigt att tänka på att SBS är ett byggnadsrelaterat fenomen och sällan går att använda som diagnos för de hälsobesvär som drabbar den enskilda personen samt att dessa symtom kan också förekomma vid en mängd olika sjukdomar men är också vanlig bland helt friska personer. SBS kan ha flera olika orsaker, figur 6. Figur 6, ur Sjuk av att vara inne? Vid SBS-problem är det alltså byggnadens brukare som på ett eller annat sätt drabbas av nedsatt funktionsförmåga. Byggnaden, eller verksamheten i byggnaden är orsaken till dessa problem, som ofta har flera orsaker vilket gör att de därför är svåra att åtgärda. Dålig inomhusmiljö ger en rad samhällsekonomiska kostnader i form av t.ex. förtidspension, sjukfrånvaro, nedsatt produktivitet i arbetslivet och ökade vård- och behandlingskostnader. Kostnaderna av dessa slag uppskattas till flera miljarder kronor per år. 12

20 Den upplevda inomhusmiljön och ohälsan skiljer sig systematiskt mellan befolknings- och yrkesgrupper. Praktiskt taget alla studier visar att kvinnorna besväras mer av trötthet, huvudvärk, heshet, hudbesvär, etc. än männen, tabell 1 och diagram 1. Andelen upplevda SBS-symtom är genomgående högre i flerbostadshus än i småhus, trots att mätningar av föroreningar, luftflöden etc.utfaller till småhusens nackdel. Tabell 1, Förekomst i % av vissa symptom i bostäder och kontor,dels totalt, dels relaterat till bostaden, ur Innemiljö & människors hälsa nr 1 Kvinnor ljusare staplar ( och män mörkare ) Diagram 1, Exempel på byggnadsrelaterad ohälsa ur Innemiljö & människors hälsa nr 1 13

21 3. KVARTERET BOTTENSJÖN Bild 1, Kvarteret Bottensjön, från egna bilder 3.1 Planering Kvarteret byggdes med start 1973 åt Stiftelsen Hyresbostäder i Örebro, nuvarande Örebro Bostäder AB. Det handlar om 50 st hyresrätter fördelade i 5 st huskroppar, i varje huskropp finns 10 st lägenheter. Husen består av 2 plan, bottenvåning och 1 trappa, samt har 10 st uppgångar. Aktuella adresser är Salsmästareg Varje huskropp har ungefär måtten 12x33 m vilket ger en area på 396 m 2. Lägenhetstyperna som förekommer är: 12st 12st 26st 1 Rum & Kök (rok) 2 Rum & Kök (rok) 3 Rum & Kök (rok) 14

22 Husen B1, B2 och B3, figur 7 har likadan planering med 6 st 3 rok och 4 st 1 rok i varje hus. I husen A1 och A2, som har likadan planering, finns 6 st 2 rok och 4 st 3 rok. Figur 7, Situationsplan Salsmästaregatan 2-20, från Edvin Bergenudd Arkitektkontor AB Bild 2, Marksluttning mellan husen, från egna bilder 3.2 Mark Platsen besiktigades av Nya Asfalt AB, och AB Jacobson & Widmark, nuvarande WSP. En smal höjdrygg (moränkulle) går genom området i riktning sydost- nordväst. Markytans nivå varierar jämnt mellan +14 och 18,50, bild 2. Jorden består enligt provtagningen överst av mellan 0,4 och 0,6 m mylla och därunder vanligen av morän. Torrskorplera har vid en provtagningspunkt påträffats mellan myllan och moränen. Tjockleken för torrskorpleran är ca 0,5 m och den är något moig. Moränen är vanligen moig samt fast lagrad. Block större än 0,25 m 3 påträffades inte vid provgropsgrävning. Volymprocenten sten (fraktion mm) i moränen varierar mellan 10 och 25 %. Viktsondens nedträngningsdjup varierade mellan 0,5 och 3 m. 15

23 Grundvattennivån är mätt i följande provtagningspunkter, figur 8: C2, nivån +14,7 vilket ger grundvattennivån 2,6 m under markytan. B3, nivån +14,6 vilket ger grundvattennivån 2,1 m under markytan. E1, nivån +15,5 vilket ger grundvattennivån 1,8 m under markytan. Figur 8, Geoteknisk undersökning/ Situationsplan Salsmästaregatan 2-20, från AB Jacobson & Widmark Grundvattennivån ligger på ett betryggande djup och det råder bra markförhållanden. Risken att grundkonstruktionen utsätts för grundvattentryck eller kapillärt uppstigande markvatten är liten enligt besiktningen Det som avgör hur grundkonstruktionen klarar sig från fuktpåverkan beror på hur noggrant arbetet är utfört vid byggnation. Vatten som även påverkar grundkonstruktionen är nedträngande ytvatten från t.ex. snösmältning, speciellt från större snömassor åstadkomna av snöröjning. 3.3 Grundläggning Byggnaderna är grundlagda med grundplattor sammangjutna med golvet strax över markytan. Golvbjälklag har lagts på mark via ett 150 mm tjockt dräneringsskikt. Runt byggnaderna har man lagt 1 sträng 4 dräneringsrör av tegel med styrringar av plast. Dräneringen ansluter till en brunn vid varje hus. Någon brunn som hör till hus A2:s dränering har inte kunna lokaliseras! Man har placerat en 50mm Rockwool markisolering utanför kantförstyvningen. Denna isolering hjälper till att hålla grundplattan varm, förutsatt att den lades dit, finns kvar och inte har blivit förstörd på grund av diverse anläggningar som t.ex. planteringar. I området kan man se relativt många träd, buskar och andra planteringar utefter fasaden vilket kan ha påverkat markisoleringen. 16

24 Grundplattornas kantförstyvning har isolerats med 30mm Rockwool isolering som placerats i en ursparning i kantförstyvningen, figur 9 och 10. Figur 9 och 10, Detalj grundplattans kantförstyvning, från Byggkonsult i Örebro AB Denna konstruktion är väldigt svår att utföra, eftersom det är svårt att få isoleringen på rätt plats mellan armeringen innan och under gjutning. Här är risken stor att man får ett dåligt arbetsutförande. I det här fallet är i och för sig isoleringen så tunn att den fyller liten funktion och grundplattan kommer endast bli något kallare vid dåligt utförande. Kantförstyvningen är en stor köldbrygga på grund av att den är dåligt isolerad och armeringsjärnen ligger på utsidan av isoleringen och leder därmed kyla in i grundplattan. Denna konstruktion är inte ovanlig för hus byggda runt början av sjuttiotalet. Nuförtiden isolerar man ofta med cellplastisolering runt hela hela utsidan på kantförstyvningen som gör att den blir varm och torr snabbare. Figur 13, Dålig isolering av grundplattans kantförstyvning, ur Byggteknik byt 3 17

25 3.4 Konstruktion Husen är utförda med bärande innerväggar av betong samt utfackningsväggar som har ytskickt av träpanel eller tegel. Bjälklagen är utförda av betong. Taken är papptäckta och har lutningen 1: Praktisk tillämpbar värmegenomgångskoefficient, Up-beräkningar Up-värde har beräknats, enligt Värmeisolering av Boverket, på några konstruktionsdelar för att se om det är någon eller några delar som har utmärkande höga värden. Boverkets Byggregler 94 anger som övergripande krav att värmeenergibehovet ska begränsas och då genom låga värmeförluster, effektiv värmeanvändning och effektiv el-användning. Reglerna ställer krav på det genomsnittliga U-medelvärdet. Kraven gäller i byggnaden som helhet och inte de enskilda byggdelarna. Tabell 2, från egna uträkningar i Microsoft Excel Konstruktionsdel Up-värde [ W/m 2o C ] Vägg med Träpanel,95 Mu, Ej Betong 0,390 Gavelvägg (söder)med Träpanel,70 Mu, Betong 0,508 Gavelvägg (norr) med Tegel, 100 Mu, Betong 0,436 Vägg med Tegel,30+95 Mu, Ej Betong 0,343 Platta på mark (yttre och inre randfält) 0,314 Konstruktionsdel Riktvärde på Up-värde Tak 0,150-0,200 Vägg 0,200-0,300 Golv 0,200-0,300 Konstruktions A i [m 2 ] Up a 1 a 2 a 3 U i U i +Ai del Tak 376,2 0, ,240 90,288 Golv 376,2 0,314 0, ,236 88,595 Dörr 4,0 1, ,400 5,600 Fönster med 56,4 1, ,70 1,100 62,040 avdrag Fönster utan 31,3 1, ,800 56,340 avdrag Vägg nr 1 120,6 0, ,390 47,034 Vägg nr 2 130,2 0, ,343 44,659 Vägg nr 3 11,0 0, ,508 5,588 Vägg nr 4 42,0 0, ,436 18,312 Vägg nr 5 54,4 0, ,436 23,718 A om = 1202,3 Summa= 442,174 A uppv = 376,200 Fönster- och dörrarea= 91,700 Krav A uppv = 67,716 Um krav = 0,234 Um= 0,368 18

26 Här ser man att Boverkets Byggregler 94 inte är uppfyllda, men de gäller inte för kvarteret Bottensjön eftersom man hade helt andra krav när det byggdes. Dessa beräkningar ger däremot en indikation på att värmeenergibehovet är stort i kvarteret. 3.6 Ventilation Det är fläktförstärkt frånluftsystem i samtliga hus där luften tas in via spaltventiler som är placerade över fönster. Frånluftsdon är placerade i kök och badrum. Det är vanligt att hus med frånluftssystem har problem med drag från uteluftsdon, ex. spaltventiler, speciellt vintertid. Detta problem verkar även finnas i kvarteret Bottensjön. 3.7 Tidigare undersökningar och reparationer 1992 sanerade man samtliga bottenbjälklag från lim och limrester på grund av att man fått problem med att limmade mattor släppt och bubblat upp sig. Nu lade man istället in Platonmatta med golvspånskiva och golvmatta ovanpå. Man valde att ventilera Platonmattan och golvbjälklaget genom att placera distanser bakom golvsocklarna för att på så vis få en ventilationsspalt inne i rummet. Ett bättre men dyrare alternativ hade varit att välja mekanisk ventilation som effektivt för luften ut ur huset. I samband med denna reparation grävdes den gamla dräneringen samt markisoleringen upp runt husen, dräneringen ersattes med en ny variant i plast överallt utom framför entreérna. Tyvärr lades det inte ner någon ny markisolering, om man hade gjort det hade plattan legat varmare. Även ursparningar i tegelfogar utfördes för att ventilera tegelfasaden, bild 3. Var tredje stående fog har öppnats. Vått & Torrt Sanering AB har 2002 i januari, april och maj utfört fuktmätningar samt skickat syllprover till Botaniska Analysgruppen i Göteborg AB som utfört mikrobiologisk analys. Mätresultaten visar att några lägenheters betongbjälklag har höga värden för relativ fuktighet samt låga temperaturer, ett exempel är 83 % relativ fuktighet och 13,5 o C. Tyvärr presenterar man inga aktuella utetemperaturer. Syllproven visade varierande frekvenser av Mögelsvamphyfer och sporer, alltifrån sparsamt till rikligt. En kommentar till analysresultatet av syllproven från Botaniska Analysgruppen är Det mögel som förekommer på proverna förefaller vara intorkat och ej aktivt. Hyferna är till största delen fragmenterade eller plasmatomma och även sporerna ser ofta tomma ut. Bild 3, Ursparning i tegelfasad, från egna bilder 19

27 4. ENKÄTUNDERSÖKNING 4.1 Redovisningen Tisdagen den 30:e mars 2004 skickade vi ut enkäten samt följebrev, se bilaga 1. Hyresgästerna fick fram till måndagen den 12:e april på sig att besvara den. Vi analyserade svaren under två veckor och redovisade följande resultat,se även Kommentarer från hyresgäster, bilaga 2, till hyresgästerna: Resultat från enkätundersökning i kv. Bottensjön, mars/april 2004 Inledning En enkätundersökning har utförts i området Salsmästaregatan 2-20, kv. Bottensjön. Bakgrunden till under sökningen i Ert område är att det har rapporteras problem av teknisk art i byggnaderna som eventuellt kan leda till hälsoproblem. Totalt antal tillfrågande var 70 personer och av dessa fick vi in svar från 59 personer. Detta ger en svarsfrekvens på 84 %, vilket är tillräckligt som underlag för studien då minst ca 70% krävs. Då populationen är begränsad hos de 5 undergrupperna (huskropparna), blir varje ja-svar mycket märkbart på diagrammen. Det skuggade området i de cirkulära diagrammens centrum,se sidan 3, representerar Besvär av Miljöfaktorer respektive Besvär/Symtom rapporterade i den landsomfattande bostadsstudien , ELIB flerbostadshus. 20

28 Svarsfrekvens på Enkät Salsmästareg. Antal Lägenhetsfrekv svar nr pers. 7 av 10 lgh. nr pers. 5 av 10 lgh. nr pers. 6 av 10 lgh. nr pers. 8 av 10 lgh. nr pers. 7 av 10 lgh. Ej uppgivit 8 pers. 5 lgh adress. SUMMA: 59 pers. 38 av 50 lgh. Totalt antal svarande Miljöfaktorer (MF): Man kan se att de faktorer som utmärker sig är (se figur nr 1.) DRAG FÖR LÅG RUMSTEMP. Hög lufthastighet (drag) ger ofta upplevelsen av för låg temperatur. Besvär/Symtom (BS): De allmänhetssymptom som utmärker sig är: TRÖTTHET TUNG I HUVUDET HUVUDVÄRK Angivna svar på att TRÖTTHETEN beror på bostadsmiljö: JA 20 personer NEJ 14 personer VET EJ 17 personer Av de 51 personer som besvarat frågan om besvären försvinner vid vistelse utanför bostaden, har 30 personer (59%) besvarat med JA och 21 personer (41%) besvarat med NEJ. Detta ger en splittrad bild av om symptomen kommer ifrån huset eller andra faktorer. De slemhinnesymtom som förekommer är främst: ÖGON NÄSA (irritation) HALS (heshet, hosta), i viss mån En viss avvikelse ser man också på hudsymtom. Husvis Antalet svar från varje hus är så relativt litet att det är svårt att dra några långtgående slutsatser från diagrammen. Nr Se figur nr 4. Rapporterade trötthets- och ögonsymtom anses i allmänhet inte höra samman med bostaden. Nr Se figur nr 5. Stort utslag för trötthet, ingen som direkt anser att tröttheten beror på bostaden eller vet man inte orsaken. Nr Se figur nr 6. Rapporterade ögonsymtom anses i allmänhet inte höra samman med bostaden. Nr Se figur nr 7. Viss antydan att slemhinneirritation kan ha samband med innemiljön. Nr Se figur nr 8. Slemhinnesymtom anses inte direkt bero på bostaden eller vet man inte orsaken. Stort utslag för trötthet, dock ingen som direkt anser att tröttheten beror på bostaden eller vet man inte orsaken. Planvis Totalt antal svarande var 57 personer. På bottenplan var det 33 personer (58%) som besvarade frågorna och för 1 trappa var det 24 personer (42%) som svarade. Observera att varje ja-svar blir lite mer märkbart på diagrammet (se figur nr 2.) för boende 1 trappa p.g.a. att de är färre. Miljöfaktorer (MF): DRAG utmärker sig och det är framförallt boende 1 trappa upp. FÖR LÅG TEMPERATUR utmärker sig något mer för 1 trappa upp. 7 av 24 personer (29%) 1 trappa upp har problem med ANDRAS TOBAKSRÖK, mot 5 av 33 personer (15%) på bottenplan. DAMM OCH SMUTS utmärker sig för boende 1 trappa upp. 21

29 Besvär/Symtom (BS): Besvär och symtom förekommer i högre utsträckning på bottenplan. Uppdelning av om besvären försvinner när man lämnar bostaden: Bottenplan JA 17 (52%) NEJ 7 (21%) VET EJ 9 (27%) 1trappa JA 8 (33%) NEJ 7 (29%) VET EJ 9 (38%) Detta antyder ett visst samband mellan bostaden och slemhinne- och hudsymtom för boende på bottenvåningen. Allergi Resultatet för allergiker/icke allergiker är i stort sett likadant med avseende på Miljöfaktorer. För Besvär/symtom får man en normal bild för allergiker. (Se figur nr 3) Det är 12 personer på bottenplan uppger att de har allergi, 9 personer för 1 trappa upp och 3 personer har ej uppgivit boendeplan. Det är alltså liten skillnad angående allergisituationen mellan bostadsplanen, 36% botten och 38% 1 trappa. Tillkommande tekniska mätningar Under maj månad, kommer lufthastighet, yttemperatur och fukthalt i golv mätas i ett urval enligt överenskommelse med Öbo och hyresgäster. Information Efter att tekniska mätningar är utförda kommer ett informationsmöte hållas. Tidpunkt och plats meddelas senare. Sammanfattning Besvär av Miljöfaktorer i kv. Bottensjön överensstämmer i stort med ELIBreferensen, dock förekommer avvikelser för drag respektive låg temperatur. Avvikelser från ELIB- referensen för Besvär/Symtom finns särskilt för allmänsymtom (Trötthet, tunghetskänsla i huvud och huvudvärk) samt för slemhinneirritationer (öga, näsa och hals). Flertalet som angivit dessa symtom knyter de dock inte till innemiljön eller svarar vet ej på eventuella samband. På frågan om vad hyresgästerna allmänt tycker om bostadsområdet anser 58 personer (98%) att bostadsområdet är mycket bra eller bra. Göran Stridh, YMK Örebro Mikael Sundh, Örebro Universitet Lennart Åslund, Örebro Universitet För sammanställning av enkätsvar samt diagram se bilaga 3 och 4. 22

30 23

31 24

32 5. TEKNISKA MÄTNINGAR En del av utredningen utgörs av tekniska mätningar i både slumpvis och utvalda lägenheter. Anledningen till att vissa lägenheter valts var dels att gamla borrhål skulle användas för fuktmätning och kunna jämföra med gamla mätresultat samt att vissa lägenheter verkar ha större inneklimatproblem enligt enkätsvaren. Totalt antal lägenheter som tekniska mätningar utförts i är 10 st, av dessa har vi utfört fuktmätningar i 6 st lägenheter (5 st på BV. och 1 st 1 trappa upp), bilaga 7, Mätprotokoll. 5.1 Typer av mätningar Relativ fuktighet (RF%) i betongplattan med hjälp av Vaisala och Rotronic Hygroskop M1. Instrumenten har kalibrerats innan och efter mätningar, bilaga 5,Bestämning av fuktinnehåll i ett material genom mätning av RF i borrhål. Flödesmätning vid frånluftsdon med stosförsedd thermoanemometer modell Wallac GGA23S samt Ni-125 ane. Ett omvandlingsdiagram användes tillhörande stos för att räkna om m/s till m 3 /h, bilaga 6, Flödesmätning vid frånluftsdon med hjälp av stosförsedd anemometer. Yttemperaturmätning på golvet med hjälp av Agema Thermopoint 2 och Testo Quicktemp 825-T2. Fuktindikation med hjälp av hygrometer Doser BD2. Lufthastighetsindikation med hjälp av VelociCalc Plus modell 8388, TSI. Klimatanalysator Brüel & Kjaer typ 1213 med Pc- programmet Thermal Comfort Software, vilken beskrivs nedan. 5.2 Klimatanalysator Brüel & Kjaer typ 1213 Analysatorn mäter: Lufttemperatur Planstrålningstemperatur Lufthastighet Luftfuktighet Temperaturasymmetri Yttemperatur 25 Bild 4, Klimatanalysator Brül & Kjaer 1213, från egna bilder

33 Analysatorn har 5 st givare som alla kan vara anslutna samtidigt. Den har en recordfunktion där man väljer vilka givare som används samt mättid. Mättiden delas automatiskt in i 60 st lika stora intervall och mätdata lagras för varje intervall, ex. 1 h= ett värde/ min. Man kan låta analysatorn arbeta nätansluten eller med batteri beroende på vart man skall ställa upp den. Analysatorn skall placeras så långt från givarna som möjligt för att dessa ej skall påverkas. De olika givarna är följande: Givare 1 Lufttemperatur Ett extremt noggrant temperaturkänsligt platinamotstånd som är skyddat mot termisk strålning genom en sköld, bild 5 nedan från egna bilder. Givare 2 Planstrålningstemperatur, bild 6 nedan från egna bilder. Givare 3 Temperaturasymmetri, bild 7 nedan från egna bilder. Här bygger givaren på 2 st identiska ytor ( sida A och B) som oberoende mäter infallande strålning. Över de båda ytorna sitter ett genomskinligt polyetylenskydd. 26

34 Givare 4 Luftfuktighet Bygger på ett kylelement under en konisk spegel som reducerar spegeltemperaturen till till daggpunkten så kondens uppstår. En ljusspridning sker som detekteras av en mottagare och temperaturen läses av, bild 8 nedan från egna bilder. Givare 5 Lufthastighet Hastigheten mäts som en funktion av värmeförlusten från en uppvärmd kropp, bild 9 nedan från egna bilder. Bild på hela analysatoruppställningen, bild 10 nedan från egna bilder. 27

35 Rekommenderade mätpositioner är huvud-, mage- och ankelhöjd för sittande och stående. Vilket ger mätnivåerna 0,1 m, 0,6 m och 1,1 m för sittande samt 0,1 m, 1,1 m och 1,7 m för stående. Exempel på mätpunkter: Vi har utfört mätningarna på höjden 0,1 m eftersom våra tidigare mätningar samt svar från hyresgäster indikerat att det är på denna höjd mätningen skall utföras. 5.3 Översikt placering Klimatanalysator ( = position), ( A = Asida riktn.) A A Salsmästaregatan 6, 1 trappa (Närvarande under mätning) Salsmästaregatan 18, 1 trappa (Närvarande under mätning) 28

36 A Salsmästaregatan 16, BV (Ej närvarande under mätning) A Salsmästaregatan 20, BV (Närvarande under mätning) 29

37 Yttervägg A Salsmästaregatan 2, 1 trappa (Närvarande under mätning) Innervägg Innervägg A Salsmästaregatan 10, BV (Närvarande under mätning) Innervägg 30

38 5.4 Pc- programmet Thermal Comfort Software Detta program inhämtar, beräknar och visar mätdata samt valt index. När alla mätdata i en mätserie är behandlade har man gjort en mätning Denna kan sparas på datafil av typen Spreadsheet. Detta innebär att alla mätdata och samtliga index som kan räknas ut sparas på filen. Man kan även utföra så kallad On-line mätning eller Dumpning av data till Pc. Följande index kan räknas ut: PMV (Predicted Mean Vote) Relativ fuktighet- Ångtryck Ekvivalent temperatur (se sidan 37) PPD (Predicted Percenttage of Dissatisfied) Strålningsasymmetri Turbulensintensitet Bild 11, Pc-programmet Thermal Comfort Software, ur Fältmätinstruktion klimatanalysator 1213 Data från mätningarna har, bilaga 9, bearbetats i Microsoft Excel och därmed kunnat skapat diagram, bilaga 10, som kan användas för jämförelser mellan lägenheterna. 31

39 6. RESULTAT 6.1 Enkät Besvär av Miljöfaktorer i kv. Bottensjön överensstämmer i stort med ELIB-referensen, dock förekommer avvikelser för upplevelse av drag respektive låg temperatur. Utfallet för Besvär/Symtom följer samma mönster som ELIB, dock förekommer avvikelser för allmänsymtom (trötthet, tunghetskänsla i huvud och huvudvärk) samt för slemhinneirritationer (ögon, näsa och hals). Flertalet som angivit dessa symtom knyter dem dock inte till innemiljön enligt enkätsvar. På frågan om vad hyresgästerna allmänt tycker om bostadsområdet anser 58 personer, 98%, att bostadsområdet är mycket bra eller bra, se även sidan Teoretisk luftomsättning Under de tekniska mätningarna har lufthastighet vid frånluftsdon med stos och anemometer i badrum mätts, bilaga 7. Lufthastigheten har sedan räknats om med hjälp av ett omvandlingsdiagram tillhörande stos för att få luftflödet i m 3 /h. Av ÖBO har vi fått tillgång till Örebro Sotarnas luftflödesprotokoll från , bilaga 8. Därmed har den teoretiska luftomsättningen i lägenheterna kunnat beräknas. Vid optimalt förhållande, alltså perfekt omblandning, har den teoretiska luftomsättningen räknats ut. Verklig effektivitet antas vara ca 50% av den teoretiska luftomsättningen. Luftomsättningen skall minst vara är 0,5/ h. Man ser här att luftväxlingsfrekvensen inte når upp till normen. Tabell 3, Teoretisk luftomsättning/h, från egna uträkningar i Microsoft Excel Luftflöde Bad (m 3 /h): Teoretisk luftoms./ h: Som man ser av tabellen har tre lägenheter låga värden, under rekommenderat, och en strax över. Övriga tre klarar gränsen vid optimalt förhållande, men dessvärre inte vid verklig effektivitet. Det är anmärkningsvärt att det förekommer klagomål på drag i enkätsvaren då tekniska mätningarna visar dåligt luftflöde. Med TSI har det indikerats högre lufthastigheter vid dörröppningar till hall. 6.3 Fukt Fuktmätningen har utförts med Vaisala och Rotronic Hygroskop M1 som har felmarginal på 2-3% vid mätningen, därför anges inga decimaler i resultatet, bilaga 7. Doser BD2 har använts som fuktindikator och Vaisala samt Rotronic Hygroskop M1 för att kunna jämföra med tidigare mätningar utförda av Vått & Torrt Sanering AB, bilaga

40 Av mätningar framgår att alla mätvärden är lägre än föregående mätningar. Det är i två lägenheter som fuktvärdena utmärker sig, 74 % respektive 70 % RF vid 18 o C. Dessa båda värden har uppmätts i grundplattan vid ytterväggssyllen på entrésidan, figur 7, sid 15. Yttervägssyllen ligger alltså i ett utsatt läge, kallt speciellt vintertid och fuktigt. Här finns risk för att skador uppstår. Tack vare platonmattan luftas uppträngande fukt bort och golvmattorna påverkas ej. Däremot kan parketten skjuta upp på grund av att det inte finns platonmatta under dessa trägolv. 6.4 Yttemperatur Temperaturen på golvet varierar mellan o C för lägenheterna 1trappa upp, förutom ett enstaka värde på 19 o C i en gavellägenhet. Detta indikerar att det inte är yttemperaturen som gör att hyresgäster upplever att de fryser om fötterna. På BV har större variationer mätts upp, från 16 o C - 22 o C. Man ser att det är högre yttemperaturer i lägenheter som är belägna mitt i huskroppen och lägre i gavellägenheter, speciellt i ytterhörnen av dessa. Om markisolering funnits hade antagligen temperaturen varit något högre i grundplattan, bilaga Klimatanalysator Dygnet har delats upp i Dag (kl ) och Natt ( ). Medelvärden dagtid i de olika lägenheterna för faktorerna operativ temperatur, lufthastighet, lufttemperatur och PMV har vi speciellt granskat. Medelvärden valdes för att det ger en rättvisare bild av situationen. Som man ser i kapitel 5.3 har hyresgästerna varit närvarande under mätningarna i alla lägenheter utom i en. De har blivit informerade att hålla fönster och balkongdörrar stängda, men annars leva som normalt, för resultatberäkningar se bilaga 9 och diagram bilaga 10. Resultat: Den operativ temperaturen i de olika lägenheterna varierar från 18,9 o C till 20,8 o C. Dessa värden ligger inom Socialstyrelsens riktvärden och innebär inte någon olägenhet för hyresgästerna. Lufthastigheten uppgick till maximalt 0,07 m/s vilket är ungefär hälften av det tillåtna värdet som är 0,15 m/s. Vi har däremot fått indikationer på högre lufthastigheter vid mätningar med VelociCalc Plus modell 8388, TSI, bilaga 7. Lufttemperaturen i de olika lägenheterna varierar från 19,7 o C till 21,6 o C. För att uppleva som olägenhet skall lufttemperaturen ligga under 18 o C eller över 28 o C. Många hyresgäster har påpekat att de ej individuellt kan reglera radiatorerna. PMV visar att klimatet nästan upplevs som ganska kallt trots att mätningen är utförd i mitten av maj 2004, bilaga 10. Man ser att resultatet från Salsmästareg. 6 är lägre än övriga, detta antagligen p.g.a. att det i denna lägenhet (1 rok) fanns mycket elektronikprodukter runt mätuppställningen som kan förhöjt värdena t.ex. genom värmestrålning. Helst skall denna mätning med Klimatanalysatorn ske under uppvärmningsperioden, då man inte vädrar i samma omfattning, för att få ett rättvist resultat samt kunna jämföra med denna klimatanalysatormätning. 33

41 7. DISKUSSION OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 7.1 Diskussion Av enkätsvaren kan man se att flertalet av hyresgästerna inte knyter sina allmänsymtom/ slemhinneirritationer till innemiljön och att nästan alla tycker att de bor i ett bra bostadsområde. Vad det beträffar Up-beräkningar ser man en indikation på att energibehovet för byggnadsuppvärmning, är stort i kvarteret. Här får man beakta att kvarteret Bottensjön byggdes 1973 då andra krav gällde. De tekniska mätningarna utfördes under våren 2004, under denna tid var det för årstiden mycket varmare än normalt. Helst skall dessa mätningar ske under uppvärmningsperioden, då man inte vädrar i samma omfattning, för att få ett rättvist resultat samt kunna jämföra med denna mätning. Anmärkningsvärt är skillnaden mellan människors uppfattning och våra mätningar, vad det gäller miljöfaktorerna drag respektive låg temperatur. Exempelvis att hyresgästerna upplever drag fast luftomsättningen är låg. Enkätundersökning genomfördes innan de tekniska mätningarna påbörjades. På så sätt styrdes projektet av hyresgästerna, då deras upplevelser är det bästa verktyget när det gäller att beskriva inomhusklimatet. Inget tekniskt mätinstrument kan åstadkomma motsvarande beskrivning. Man ser av detta vikten av att genomföra en enkätundersökning innan man påbörjar de tekniska mätningarna. 7.2 Förslag till åtgärder Mätningen kan kompletteras med ytterligare ett mätningstillfälle vintertid. Man kan då använda de under våren utförda mätningar som jämförelse. Ytterligare dränering i marksluttningen mellan husen. Lägga ner mark- och kantisolering. Injustera ventilation. Kommande OVK kommer att ske sommaren Isolera kantförstyvningen på grundplattan. Tryckmätning vintertid för att påvisa stort undertryck alternativt övertryck. Tätning av dörrar och fönster. Planera snöröjningen för att minimera nedträngande smältvatten. 34

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013

Inomhusklimatet i Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Rapport 2014-01-15 Inomhusklimatet i i Stockholm Resultatet av en uppföljande enkätundersökning genomförd senhösten 2013 Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund Arbets- och miljömedicinska

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Rapport 2013-04-12 Inomhusklimatet i bostadsområdet Kv Fägnaden i Stockholm. Resultatet av en enkätundersökning genomförd bland de boende våren 2013. Kjell Andersson Miljömedicin MM Konsult AB Inger Fagerlund

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101

Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Kjell Andersson, BR 2014-12- 14 MM14101 Previa AB Att. Hasse Persson Box 70 891 22 Örnsköldsvik Bäste Hasse! Översänder resultatet av enkätbearbetningen för Kommunhuset i Östersund. Svarsfrekvensen är

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Enkätfrågor skolor och förskolor

Enkätfrågor skolor och förskolor Enkätfrågor skolor och förskolor Kjell Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro INOMHUSKLIMAT Arbetsmiljö - Skolor 1-6 NORDISK VERSION MM 040 NA Sp1 Datum år mån dag

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna

Läs mer

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Bostadsenkät lgh nr FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus/det bostadsområde du bor i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd Temperatur inomhus Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor.

Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Högstadieenkäten Av Tabell 1 framgår karaktäristika för eleverna i klass 7-9 samt tre jämförelsematerial från andra högstadieskolor. Totalt ser man en viss överfrekvens av klagomål på hög och varierande

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus FoHMFS 2014:17 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: (Ifylles av klinik) Klinik (Text eller Kod): Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: Läs frågorna noga! Ibland ber vi dig att enbart ange ett alternativ, ibland är frågan ställd så att

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning.

Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Inomhusklimatet i tre bostadsområden i Helsingborg. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning. Överläkare Kjell Andersson Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS

FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN PÅ DIN ARBETSPLATS Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus där du arbetar. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden som utvecklas

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare Sammanställning av enkätsvar redovisad vid SWESIAQ:s/VVS-tekniska föreningens innemiljökonferens: Innemiljö 2008 Anders Lundin, miljöinspektör Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008.

Inomhusklimatet i bostadsområdet. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008. Inomhusklimatet i bostadsområdet Skarpnäcksfältet i Stockholm. Resultatet av en kartläggande enkätundersökning genomförd bland de boende senvåren 2008. Rapport MM 7/2008 Kjell Andersson, Inger Fagerlund,

Läs mer

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna arbetsmiljö - basenkät Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. arbetsmiljö - basenkät MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Bedömning av inomhusklimat i en bostadsfastighet i Majorna i Göteborgs kommun där hyresgästerna uppgett bostadsrelaterade symptom

Bedömning av inomhusklimat i en bostadsfastighet i Majorna i Göteborgs kommun där hyresgästerna uppgett bostadsrelaterade symptom Bedömning av inomhusklimat i en bostadsfastighet i Majorna i Göteborgs kommun där hyresgästerna uppgett bostadsrelaterade symptom Göteborg den 15 mars 2004 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Arbetar du med SVETSNING? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du med SVETSNING? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med? Läs vidare viktig information för dig! 1 Händer det att du svetsar i i sådant som är målat eller lackerat? är limmat? innehåller plast eller isolerskum? 2 Nya risker! Under senare tid har

Läs mer

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1 Lufttätt informationsmaterial

Läs mer

Innemiljö i Förskolor

Innemiljö i Förskolor Innemiljö i Förskolor Guihong Cai Arbets- och miljöhygieniker, doktorand Inst. för Medicinska Vetenskaper, Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet Inomhusmiljöer för Barn Spendera tid 60% i bostaden

Läs mer

MÅLNING/ LACKERING eller. DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig!

MÅLNING/ LACKERING eller. DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med MÅLNING/ LACKERING eller målade/lackerade DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Tillverkar du färger eller lacker som innehåller polyuretan

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation

Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation Inomhusmiljön i lågenergibyggnader en enkätstudie ingående i energiprojektet Kontrollstation Kjell Andersson Benita Rennes Miljömedicin MM Konsult AB 1 2 Bakgrund Näringsdepartementet har gett Energimyndigheten

Läs mer

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.

manual MM-enkäterna kontor Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem. kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se Bakgrund Klagomål

Läs mer

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning 1(7) Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11 Uppdragsnummer: 220441-05 Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson Handläggare Praktikant Kvalitetsgranskning Rebecca Thulesson 2(7) Sammanfattning

Läs mer

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings) ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,

Läs mer

Arbetar du inom ELEKTRONIK- INDUSTRIN?

Arbetar du inom ELEKTRONIK- INDUSTRIN? Arbetar du inom - INDUSTRIN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Lackerar du kretskort? Härdar eller värmebehandlar lackerade kretskort? Löder i kretskort? Renoverar eller reparerar

Läs mer

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum?

11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum? ELIB, BETSI Innemiljön i svenska bostäder Göran Stridh, Kjell Andersson 11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum? 11.2 Vilka tekniska parametrar mättes vid de två undersökningarna

Läs mer

Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Vet du om det finns isocyanater eller polyuretan i de kemiska produkter du arbetar med (t ex i färger, lack, ytbehandling,

Läs mer

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Per-Eric Hjelmer, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Hälsoskydd Fleminggatan 4, Box 8136, 104 20 Stockholm Telefon: 08-508 28891 per.eric.hjelmer@stockholm.se

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

STÄDPOLICY 2013-10-28

STÄDPOLICY 2013-10-28 Sida 1 av 10 Handling STÄDPOLICY 2013-10-28 för verksamheten inom förskola, skola, äldreomsorgen samt offentliga lokaler. Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 712 Hyvelgatan

Läs mer

Säby gård, Häststall 2015-04-28

Säby gård, Häststall 2015-04-28 Säby gård, Häststall 2015-04-28 Provtagningar gällande mögelpåväxt i stallbyggnad Relita Avfuktning AB Växel huvudkontor: 018-10 94 25 E:post: avfuktning@relita.se Libro Ringväg 18 www.relita.se 752 28

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,

Läs mer

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier

Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 1/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier MILJÖKONTORET MARS 2004 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Postadress Solna Stad 171 86 Solna E-post miljokontoret@solna.se

Läs mer

Kompletterande formulär om innemiljön hemma och på arbetet

Kompletterande formulär om innemiljön hemma och på arbetet LUFTVÄGAR OCH HÄLSA II Area ( ) ( ) ( ) Personkod ( ) ( ) ( ) ( ) Kompletterande formulär om innemiljön hemma och på arbetet Frågeformuläret består av en inledande sida, samt fyra delar om innemiljön (I-IV):

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

Arbetar du i en BIL- eller FORDONS- VERKSTAD? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du i en BIL- eller FORDONS- VERKSTAD? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du i en BIL- eller FORDONS- VERKSTAD? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Lackerar eller spacklar du bilar eller andra fordon? Händer det att du svetsar, slipar eller skär

Läs mer

Ventilationens betydelse för f inneklimatet. Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund

Ventilationens betydelse för f inneklimatet. Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund Ventilationens betydelse för f inneklimatet Allergikommitten 2007 05 28 Stadshallen i Lund Lite om Lundafastigheter i Lund Vi förvaltar f skolor, daghem, fritidshem, bibliotek, badanläggningar, stadshallar

Läs mer

Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys

Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? Inomhusklimat Örebro 2003, sid.102-108. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010 Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...

Läs mer

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar:

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar: Textbyggnad Det är helt grundläggande för läsarens förståelse av en text hur den byggs upp för att hänga ihop logiskt och tydligt. Här tas grunderna till detta upp. En text kan som du förstår inte bestå

Läs mer

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Resultat från Framtidens trähus och WoodBuild Av Lars Olsson, SP Byggnadsfysik och innemiljö Resultaten har sammanställts i en licentiatuppsats

Läs mer

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Innemiljö Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-06-01 Tid: 09.00-13.00

Läs mer

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR Formuläret är utarbetat av docent Ulf Bengtsson, professor Olle Löwhagen och doktor Rosita Sundberg, Astma-och allergimottagningen, SU Sahlgrenska, Göteborg och docent Nils Eriksson, Lungallergimottagningen,

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Termografisk Besiktningsrapport

Termografisk Besiktningsrapport Termografisk Besiktningsrapport Termograferingsdag 2010 04 08 Uppdragsgivare och förutsättningar Beställare Besiktningsman Uppdrag Utomhustemperatur Värmekamera modell Mats Johansson Sveavägen 215 755

Läs mer

DOFT ÖVER KÄNSLIG HET

DOFT ÖVER KÄNSLIG HET DOFT ÖVER KÄNSLIG HET Ett Okänt Problem Doftöverkänslighet - Ett okänt problem 2 Doftöverkänslighet - Ett okänt problem 3 Till dig som studerar till sjuksköterska eller läkare Till högskolor och universitet

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen

Läs mer

Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet?

Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet? Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet? Inomhusklimat Örebro 2003, sid.77-85. Yrkesoch miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

Varför dessa problem?

Varför dessa problem? Inomhusklimatproblem och dess handläggning Kjell Andersson, överläkare Yrkes-och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Varför dessa problem? Fukt byggfukt grundläggning läckage bristande

Läs mer

Värt att veta om mögel

Värt att veta om mögel Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Utredningsprotokoll. Utlåtande

Utredningsprotokoll. Utlåtande Sida 1(6) Christer Högvall Rösvägen 8 163 44 Spånga Utlåtande Uppdrag Uppdragets syfte är att utreda orsaken till och omfattningen av uppmätt fukt och upplevd lukt på Suterrängplan i samband med överlåtelsebesiktning.

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

300 000 villaägare med krypgrund riskerar att drabbas av fukt- och mögelskador ANTICIMEX RAPPORT OM SKADOR I KRYPGRUNDER SEPTEMBER 2008

300 000 villaägare med krypgrund riskerar att drabbas av fukt- och mögelskador ANTICIMEX RAPPORT OM SKADOR I KRYPGRUNDER SEPTEMBER 2008 300 000 villaägare med krypgrund riskerar att drabbas av fukt- och mögelskador ANTICIMEX RAPPORT OM SKADOR I KRYPGRUNDER SEPTEMBER 2008 Mer än varannan villa med krypgrund fuktskadad I mer än vartannat

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,

Läs mer

Samtliga svarande Väg och Vatten LUV Alla

Samtliga svarande Väg och Vatten LUV Alla Samtliga svarande LUV Antal svarande enkäter 302 Antalet utskickade enkäter 1156 Procent svarande 26% Våningsplan 1-9 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Inget svar 17% 18% 12% 3% 7% 0% 0% 0% 0% 43% Vädersträck Norr Syd

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com Frisk luft från Lösningar mot radon ger friska hus med ren luft inomhus www.ostberg.com EN STRÅLANDE FRAMTID MED REN LUFT INOMHUS Radon är en hälsofara. Bor eller verkar man i en fastighet med höga radonhalter

Läs mer

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå

Läs mer

Arbetet med inomhusmiljön i kvarteret Fägnaden en sammanfattande rapport

Arbetet med inomhusmiljön i kvarteret Fägnaden en sammanfattande rapport 1/7 Arbetet med inomhusmiljön i kvarteret Fägnaden en sammanfattande rapport Under delar av 2012 och hela 2013 har Einar Mattsson arbetat intensivt med att förbättra inomhusmiljön i kvarteret Fägnaden.

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION Ventilation 1. Hur fungerar ventilation FT, S? 2. Vanliga problem med respektive system. 3. Vad händer med byggnader när det byts värmekälla

Läs mer

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder.

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. GRANAB Undergolvventilationssystem i kombination med

Läs mer