INNEKLIMATUTREDNING AV LÄGENHETER MED PROBLEM AV TEKNISK ART KVARTERET BOTTENSJÖN

Transkript

1 Examensarbete 10 poäng INNEKLIMATUTREDNING AV LÄGENHETER MED PROBLEM AV TEKNISK ART KVARTERET BOTTENSJÖN Reg.kod: Oru-Te-EXA096-B106/04 Mikael Sundh och Lennart Åslund Byggingenjörsprogrammet 120 p Örebro vårterminen 2004 Examinator: Christer Harrysson INVESTIGATION OF THE INDOOR CLIMATE IN APARTMENTS WITH PROBLEMS OF TECHNICAL FACTORS BOTTENSJÖN BLOCK Örebro universitet Örebro University Institutionen för teknik Department of technology Örebro SE Örebro, Sweden

2 I. FÖRORD Detta examensarbete inom ämnet byggteknik är utfört på Örebro Universitet under vårterminen Vi har utfört arbetet tillsammans med Yrkes- och miljömedicinska kliniken (YMK) vid Örebro Universitetssjukhus på uppdrag av ÖrebroBostäder AB (ÖBO). Vi vill börja med att tacka följande personer som ställt upp och hjälpt oss så att arbetet har kunnat genomföras: Göran Stridh, handledare Kjell Andersson Lennart Andersson Övrig personal som hjälpt oss! Staffan Berg Peter Johansson, Omr.ansv. Tybble Magnus Larsson, bovärd Tybble Yrkes- och Miljömedicinska kliniken, Örebro Yrkes- och Miljömedicinska kliniken, Örebro Yrkes- och Miljömedicinska kliniken, Örebro Yrkes- och Miljömedicinska kliniken, Örebro Stadsbyggnadskontoret, Örebro Örebro Bostäder AB Örebro Bostäder AB Örebro Sotarna Tore Käck Stefan Petersson, kursansvarig Göran Lindberg Lars Olof Magnusson Tord Larsson Christer Harrysson, examinator Madeleine Boström Örebro Universitet Örebro Universitet Örebro Universitet Örebro Universitet Örebro Universitet Örebro Universitet Örebro Universitet Slutligen vill vi tacka alla Hyresgäster i kvarteret Bottensjön, utan Er hade vi inte kunnat genomföra denna undersökning!

3 II. SAMMANFATTNING I Sverige spenderar vi i genomsnitt 90% av vårt liv inomhus. Det är därför viktigt att anpassa inomhusklimatet till oss människor, så att det skall kännas så trivsamt och behagligt som möjligt. När inneklimatproblem upptäcks upplevs ofta situationen som skrämmande och stressande, då gäller det att man som förvaltare kan klara av situationen på rätt sätt. Problem med inneklimatet är ofta svåra att hantera eftersom brukarna sällan kan beskriva sina obehag på ett sådant sätt att de direkt kan härledas till en teknisk företeelse. Ett vanligt misstag är att låta olika konsulter börja med diverse tekniska mätningar som leder till olika tolkningar, trots att kunskapsläget är bristfälligt. För att på ett bra sätt skapa en bild av hälsoläget hos människorna i ett bostadsområde eller på en arbetsplats kan man använda sig av enkäter. Svaren från enkäterna kan visa om den aktuella gruppen av personer har en normal hälsostatus eller inte samt om det föreligger samband mellan eventuell ohälsa och inneklimatet. Den mest beprövade modellen har utarbetats vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro. I denna modell har enkätfrågorna huvudinriktning mot upplevd ohälsa och inneklimatfaktorer hos dem som bor eller arbetar i ett problemhus. Arbetet är baserat på en enkätundersökning som styrt inriktningen och omfattningen på efterföljande tekniska mätningar. Totalt antal tillfrågande var 70 personer och av dessa fick vi in svar från 59 personer. Detta ger en svarsfrekvens på 84%, vilket är tillräckligt som underlag för studien då minst ca 70% krävs. Även konstruktion och geotekniska förhållanden har behandlats. Vår teoridel är till för att sprida kunskaper om inomhusklimat och ohälsa till läsaren samt att vi själva fått ytterligare kunskaper inom ämnet. Följande tolkningar har gjorts från vår enkätundersökning: Besvär av Miljöfaktorer i kv. Bottensjön överensstämmer i stort med ELIB- referensen, dock förekommer avvikelser för upplevelse av drag respektive låg temperatur. Utfallet för Besvär/Symtom följer samma mönster som ELIB, dock förekommer avvikelser för allmänsymtom (trötthet, tunghetskänsla i huvud och huvudvärk) samt för slemhinneirritationer (ögon, näsa och hals). Flertalet som angivit dessa symtom knyter dem dock inte till innemiljön. På frågan om vad hyresgästerna allmänt tycker om bostadsområdet anser 58 personer (98%) att bostadsområdet är mycket bra eller bra. Av de tekniska mätningarna kan man se likheter med svaren från enkätundersökningen vad det gäller besvär av miljöfaktorerna drag respektive låg temperatur. Utan denna enkät hade man inte kunnat precisera vilka mätningar som var lämpliga. Man ser av detta vikten av att genomföra en enkätundersökning innan de tekniska mätningarna påbörjas.

4 III. SUMMARY In Sweden we spend an average 90% of our life indoors. It is therefore important to create an indoor climate suitable for us so we can feel as comfortable as possible. When problems of the indoor climate are discovered you often experience the situation as intimidating and stressful, it is then very important as an administrator to be able to handle the situation correctly. Problems of the indoor climate are often difficult to solve, as the users seldom can describe their discomfort in such ways that it can be associated with a technical fact. A common mistake is to allow different consultants to start with various technical measurements that lead to different interpretations, though the knowledge is insufficient. A good way to create a picture of the health situation for people in a housing area or at their place of work is to make use of inquiries. The result from the questionnaires shows if the present group of people have a normal health status or not and also if there is any relation existing between possible ill health and the indoor climate. The most reliable model (questionnaire) has been elaborated at Department of Occupational and Environmental Medicine at Orebro University hospital. The inquiries in this model concentrates towards experienced ill-health and factors of the indoor climate among the people that live or work in a house with problems. Our work is based on a questionnaire procedure. The result determines the focus and extent of the following technical measurements. 59 of the 70 persons living in the housing area answered the questionnaire. That means that the response rate is 84 %, which is enough to be able to study the health situation. You need a response rate of at least 70 %. We have also considered constructional and geological conditions. The theoretical part is used to spread knowledge about indoor climate and ill-health to the reader and in addition give further knowledge within the subject to ourselves. The following interpretations have been done from our inquiry: Health problems from environmental factors in the Bottensjön block are broadly according with the ELIB study, although deviations occur from draught and low temperature. General symptoms (tiredness, heavy head and headaches) along with mucous membrane irritations (eyes, nose and throat), are especially deviations from the ELIB study about Health problems/symptoms. The majority of the people in the block do not associate these symptoms to the indoor climate. 58 persons (98%) of the people in the housing area are very satisfied or satisfied with the dwellings. From the technical measurement you are able to see similarities with the replies from the questionnarie in terms of health problems from environmental factors like draught and low temperatures. You would not be able to specify suitable measurements without the questionnaire. Thus it is important to accomplish a questionnaire before starting various technical measurements.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD SAMMANFATTNING SUMMARY I II III 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Metod Avgränsning 2 2. TEORIDEL Yrkesmedicinska kliniken & Örebro-modellen Framtagande av enkätmodellen Enkäten Allergi & överkänslighet av olika slag Allergi Överkänslighet, icke allergisk En kartläggning av allergi och annan överkänslighet Nya upptäckter SBS, Sick Building Syndrome-vad är det för något? KVARTERET BOTTENSJÖN Planering Mark Grundläggning Konstruktion Praktisk tillämpbar värmegenomgångskoefficient Ventilation Tidigare undersökningar och reparationer ENKÄTUNDERSÖKNING Redovisningen TEKNISKA MÄTNINGAR Typer av mätningar Klimatanalysator Brüel & Kjaer typ Översikt placering Klimatanalysator Pc- programmet Thermal Comfort Software 31

6 6. RESULTAT Enkät Teoretiskt luftomsättning Fukt Yttemperatur Klimatanalysator DISKUSSION OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Diskussion Förslag till åtgärder TEORIDEL Förvaltarens åtgärder 35 9 TEORIDEL Inomhusklimat Termiskt klimat Operativ temperatur Luftrörelser Luftfuktighet Människans värmebalans Drag Olägenhet Krav på termiskt klimat Buller Mått på buller Ohälsa av buller Ljus och belysning Luftkvalitet Lukt Uteluftens föroreningar Svaveldioxid Kväveoxider Koloxid Sot och andra partiklar Ozon Sorter Brukare och aktiviteter som föroreningskällor Koldioxid Koloxid Tobaksrök Materialemission Partiklar, fibrer Flyktiga organiska ämnen Biologiska föroreningar, mikroorganismer 50

7 9.1.9 Radon (Rn) Markradon Radon i vatten Byggnadsmaterial avger radon Åtgärder mot radon Grundläggande krav på luftkvalitet och ventilation Krav på luftkvalitet Minimikrav på luftväxling KÄLLFÖRTECKNING Litteratur Publikationer Undersökningsresultat Föreläsningsanteckningar Ritningar Internet, Hemsidor Handledare BILAGOR 61 Bilaga 1, Hyresgästutskick 62 Bilaga 2, Kommentarer från hyresgäster 63 Bilaga 3, Resultat enkät sidan Bilaga 4, Resultat enkät sidan Bilaga 5, Bestämning av fuktinnehåll 85 Bilaga 6, Flödesmätning vid frånluftsdon 87 Bilaga 7, Mätprotokoll tekniska mätningar 88 Bilaga 8, Luftflödesprotokoll Örebrosotarn 98 Bilaga 9, Excelblad Klimatanalysatorresultat 101 Bilaga 10, Diagram Klimatanalysatorresultat 107 Bilaga 11, Besiktningsprotokoll OVK ÖBO 117

8 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund I kvarteret Bottensjön, Salsmästaregatan 2-20 i Örebro, har det förekommit vissa klagomål på inomhusmiljön som eventuellt kan leda till hälsoproblem sanerade man samtliga bottenbjälklag från lim och limrester på grund av att man fått problem med blåsbildning vid limmade mattor. Då lade man istället in luftspaltsbildande matta av fabrikat Platon med golvspånskiva och golvmatta ovanpå. I samband med denna reparation grävdes den gamla dräneringen samt markisoleringen upp runt husen. Dräneringen ersattes med en ny variant i plast överallt utom framför entreérna. Tyvärr lades det inte ner någon ny markisolering. Om man hade gjort det hade grundplattan blivit/legat varmare. Även ursparningar i tegelfogar utfördes för att ventilera tegelfasaden. Var tredje stående fog har öppnats. Vått & Torrt Sanering AB utförde 2002 i januari, april och maj fuktmätningar samt skickat syllprover till Botaniska Analysgruppen som utfört mikrobiologisk analys. Mätresultaten visade att några lägenheters betongbjälklag på bottenplan hade höga värden för relativ fuktighet samt låga temperaturer. Syllproverna visade varierande frekvenser av mögelsvamphyfer och sporer, alltifrån sparsamt till rikligt men dessa förefaller vara intorkade och ej aktiva. ÖBO har vidtagit åtgärder och vill med denna ytterligare undersökning klargöra vad som åstadkommer alla problemen. Hyresgästerna/brukarna har blivit oroliga p.g.a. att det fortfarande finns problem och att de inte får reda på vad det är som orsakar problemen. För att på ett bra sätt att skapa en bild av hälsoläget och inneklimatets status, upplevelse av ventilation, temperatur etc. samt värdering av området totalt, hos människorna i bostadsområdet vill man nu använda sig av enkätmetoden. Svaren från dessa enkäter kan visa om den aktuella gruppen av personer har en normal hälsostatus eller inte. Enkätundersökningen kompletteras med tekniska mätningar för att få en bild över husens kondition. 1.2 Syfte Examensarbetets syfte är att i samarbete med YMK i Örebro, på uppdrag av ÖBO, genomföra en enkätundersökning och tekniska mätningar för att undersöka vilka faktorer i innemiljön som vållar problem samt vilken typ av ohälsa som rapporteras. Slutligen sammanställs ett dokument som förvaltare kan använda sig av och följa vid inneklimatproblem. 1

9 1.3 Metod Denna utredning består av utdelning av enkäter i området vars svar har sjukhussekretess. Enkäten är märkt husvis för att man vid tolkning/redovisning skall kunna dela upp svaren: Husvis Planvis Totalt Allergiker/ Icke allergiker Enkätundersökning har utförts enligt YMK:s Örebro-modell. I denna modell har enkätfrågorna huvudinriktning på upplevd ohälsa hos dem som bor eller arbetar i ett problemhus. Örebro-modellens enkäter är avpassade för olika grupper; Hyresgäster i flerbostadshus Boende i småhus Skolelever Yrkesverksamma Föräldrar till dagisbarn och småskolebarn Enkäterna innehåller i sak samma frågor, men formulerade för att passa den aktuella gruppen. Efter tolkning av enkäter avgör resultatet vilka åtgärder/ tekniska mätningar som skall vidtas. Bygghandlingar har dessutom studerats, jämte kontakt med entreprenörer och leverantörer till byggnation och renoveringar/ reparationer. Enkät- och mätresultat har sammanställts/ bearbetats i Microsoft Excel. Nu har den metod undersökningen skall baseras på presenterats. För att läsaren skall få en inblick och förklaring av innemiljöproblem har teoridelarna 1, 2 och 3 sammanställts/ infogats. Dessa teoridelar är baserade på aktuella och relevanta källor. 1.4 Avgränsning Arbetet avgränsas till att omfatta: Teoridel 1, 2 och 3 Kvarterets historik Enkätundersökning samt tolkning Tekniska mätningar samt tolkning Beskrivning av mätmetoden Diskussion och förslag till åtgärder Resultat 2

10 2. TEORIDEL Yrkesmedicinska kliniken & Örebro-modellen För att på ett bra sätt skapa en bild av hälsoläget hos människorna i ett bostadsområde eller på en arbetsplats kan man använda sig av enkäter. Svaren från dessa enkäter kan visa om den aktuella gruppen av personer har en normal hälsostatus eller inte. Skulle det finnas avvikelser i hälsostatus så kan mönster i de efterfrågade symtomen ge indikationer på om det finns fel i den byggnad som den aktuella gruppen av brukare använder. Ibland syns även vilken typ av fel det handlar om. För att kunna använda sig av enkätmetoden krävs goda insikter i vad som är normalt för den aktuella gruppen samt att denna grupp är tillräckligt stor. Det har utvecklats flera olika modeller av brukarenkäter om inneklimat och luftkvalitet m.m. under de senare åren. Att använda sig av standardiserade frågor ger fördelar genom att jämförelser och bearbetning blir möjliga. Den mest beprövade modellen har utarbetats vid YMK i Örebro. I denna modell har enkätfrågorna huvudinriktning mot upplevd ohälsa och inneklimatfaktorer hos dem som bor eller arbetar i ett problemhus. Örebro-modellens enkäter är avpassade för olika grupper (skolelever, yrkesverksamma, föräldrar till dagisbarn och småskolebarn) och innehåller i sak samma frågor, fast formulerade för att passa den aktuella gruppen. Man presenterar resultatet i form av cirkeldiagram, figur 1, som enkelt redovisar vilka hälso- och inneklimatfaktorer man upplever som besvärande och ger en jämförelse med ett liknande hus utan problem. Det skuggade området i de cirkulära diagrammens centrum representerar Besvär av Miljöfaktorer respektive Besvär/Symtom rapporterade i den landsomfattande bostadsstudien , ELIB flerbostadshus. Örebro- modellens enkäter har visat sig ha så hög stabilitet att de också kan användas för uppföljning efter insatta åtgärder. Figur 1, ur Innemiljö & människors hälsa nr7 3

11 2.1.1 Framtagande av enkätmodellen På 70-talet introducerades enkätundersökningar i industriella miljöer. Vid mitten av 80-talet började man använda enkäten i icke industriella miljöer och det utvecklades flera enkätvarianter, först A sedan B och nuvarande NA-nordisk variant. Runt 1990 började man använda bostadsenkäten som då var på två sidor. Bostadsenkäten utvecklas med några kompletterande frågor om bostaden,vad människor uppfattar/upplever, ej med siffror. Detta gav sidorna 3 och 4 som innehåller följande delområden: ALLMÄNT TEMPERATURFÖRHÅLLANDEN BULLERSITUATION LUFTKVALITET ÖVRIGT YTTERLIGARE KOMMENTARER Det var en landsomfattande inneklimatundersökning som genomfördes under åren , den så kallade ELIB-undersökningen, som bidrog till dessa ytterligare sidor. Nästan svenskar som bor i små- och flerbostadshus har besvarat frågor om hur de upplever inneklimatet och om de besväras därav. Noggranna undersökningar utfördes i 1100 av totalt 3300 hus. Tekniska uppgifter insamlades via besiktningar och mätningar av ventilation, innetemperatur, fukt, luftens föroreningsnivå och radon Enkäten Enkäten bör besvaras av alla eller ett representativt urval, minst ca 75% för att inte äventyra tolkningsmöjligheterna. Det är mycket viktigt att frågorna inte är ledande. Ett enkätsvar skall kunna identifieras till vilken del av byggnaden det kommer ifrån, t.ex. BV=bottenvåningen, samt vilken adress. Man behandlar enkätsvaren med medicinsk sekretess. Redovisningen sker på gruppnivå, dels för hela området, dels för varje huskropp och dels planvis. I redovisningen kan man inte urskilja den enskildes svar. När bearbetningen av alla enkäter är avslutat förstör man samtliga enkäter. Sidan 5, 6, 7 och 8 visar utformningen av enkät MM 050 NA Sp1 som vi använt vid våran undersökning. 4

12 5

13 6

14 7

15 8

16 2.2 Allergi & överkänslighet av olika slag Antalet överkänsliga eller allergiska människor har ökat kraftigt under senare år och en av orsakerna anses vara bristfällig inomhusmiljö. Med överkänslighet menar man att en individ reagerar starkare än de flesta andra människor på yttre retningar. Överkänslighet är ett samlingsbegrepp för tillstånd där känsligheten för olika ämnen hos kroppens organ är sjukligt förhöjd. Denna känslighet beror antingen på immunologiska (allergi) eller ickeimmunologiska mekanismer. Kroppens vävnader och då främst i luftvägar, mag- och tarmkanal är särskilt känsliga för olika ämnen, därför uppstår överkänslighetsreaktioner vanligtvis i dessa områden. Dessa olika ämnen kan vara kemikalier som aldehyder, aminer, cyanater och läkemedel,men även rök, damm och parfym Allergi Vid allergi är överkänsligheten av immunologisk art, den vanligaste formen av allergi bygger på en ärftlig benägenhet att producera antikroppar efter inverkan av ett allergiframkallande ämne, vilket kallas allergen, som normalt är ofarligt för människan. De vanligaste allergisjukdomarna är astma, allergisk snuva och atopiskt eksem. Man delar in allergiska reaktioner i fyra huvudtyper, vilka är: Typ I, atopisk allergi, som även kallas snabballergisk reaktion. Mycket små mängder av allergen leder till symtom som kommer snabbt efter exponering. Då binder sig antikropparna till ytan av vissa celler i blodet, huden, lungblåsorna eller slemhinnorna och orsakar en reaktion. Celler förändras och resultatet blir en inflammation. Typ II förekommer framförallt i samband med vissa typer av läkemedel. Typ III, allergisk alveolit, kräver stora mängder allergen i luften för att symtom skall uppträda. Det är genom att antikroppar avsätts i de finaste blodkärlen som enzymreaktioner uppstår med vävnadsskador som följd. Ett exempel är tröskdammslunga, som drabbar lantbrukare i samband med tröskning. Typ IV, kontaktallergi, uppkommer i regel som eksem på kroppen. Personen, som får dessa eksem, har ofta varit i kontakt med det aktuella ämnet en lång tid innan symtomen bryter ut. Exempel på ämnen som kan ge eksem är krom och nickel Överkänslighet, icke allergisk Annan överkänslighet än allergi initieras inte av antikroppar men de besvär som framkallas, till exempel andningsbesvär, liknar dem som utlöses av en allergi. Det behövs normalt högre koncentrationer av ett ämne för att initiera icke immunologisk överkänslighet än för att utlösa allergiska reaktioner. Exempel på orsakande ämnen är stekos, rök, parfym, aceton, fenol och ammoniak. Icke immunologisk överkänslighet kan alltså ge samma symtom som allergi men också mer otydliga symtom. Denna typ av överkänslighet kallas hyperreaktivitet. Figur 2, Sjuk av att vara inne? 9

17 2.2.3 En kartläggning av allergi och annan överkänslighet Vid allergimötet i Örebro 1983 lanserades en skiss som schematiskt kan beskriva hela överkänslighetsområdet. Sedan dess har man fyllt på med nya sjukdomar som har överkänslighet som gemensam nämnare, figur 3. Utifrån kartskissen kan man göra jämförelser mellan allergi och annan överkänslighet. I denna figur ser man att de allergiska sjukdomarna bara finns inom en del av överkänslighetsområdet, det Y-formade området. De nya diagnoser, som tillkommit inom överkänslighetsområdet, hamnar utanför dessa två fält, eftersom de varken har något med antikroppar, immunologiska reaktioner eller bronkiell hyperreaktivitet att göra. Figur 3,ur Inomhusklimat Örebro 2003 Jämför man symtombilderna vid allergi och annan överkänslighet finner man skillnader men också likheter, figur 4. Figur 4, ur Inomhusklimat Örebro

18 2.2.4 Nya upptäckter Med nya metoder för att lokalisera hjärnans aktivering, blodflöde och elektriska mönster har man kunnat visa att sådana stimuli såsom ljud, ljus och kemikalielukt leder till att hjärnbarken aktiveras på ett sätt, som skiljer sig från det normala hos patienter med MCS, el-känslighet och IBS som är en typ av mag- och tarmbesvär. MCS står för Multipel kemisk känslighet. Man har efter hand förstått att människor som fått besvär av sin innemiljö uppfyller MCSkriterierna allt eftersom. MCS-symtombild: Huvudvärk Trötthet Yrsel Illamående Konc.svårigheter CNS Luftvägar Tungt att andas Astmaliknande symtom Nästäppa Ögonirritation Dessa fynd tyder på att olika former av sensorisk stimulering kan uppfattas på olika sätt, som ger fritt spelrum för snabba försvarsreaktioner på omedveten nivå. Om tolkningen av vissa stimuli och situationer, som exempelvis dålig lukt, automatiskt blir negativa och får en hotande innebörd, höjs beredskapen för försvar. Detta innebär i längden mindre ändamålsenliga försvarsreaktioner eftersom skyddsreaktionerna uttröttas och förvrängs. Människor avläser den kemiska miljön både med sitt luktsinne och ett kemiskt sinne i luftvägarnas slemhinnor. Lukt lagras i ett minne i luktcentrum och detta minne kopplas till en känsla som kan vara positiv eller negativ. Denna känsla kan i sin tur framkalla autonoma nervreaktioner. Båda dessa biologiska nervsystem kan troligen bli uppreglerade och ge överkänslighetsreaktioner. Segslitna åtgärder, dålig tillit till experter, fastighetsansvariga, myndigheter och hotbilder från media är ytterligare bakgrundsfaktorer till den sjukdomsprocess som kan uppstå i en hotfull innemiljö. Hemmets trygga vrå, som stressade människor har ett stort behov av att kunna vila ut i finns då inte längre!, figur 5. Figur 5, ur Inomhusklimat Örebro 11

19 2.3 SBS, Sick Building Syndrome-vad är det för något? Begreppet SBS, sjuka-hus-symtom, lanserades på 1980-talet av en expertgrupp inom Världshälsoorganisationen, WHO. Man samlade i detta begrepp ett antal symtom: Torr hud, Torra slemhinnor Klåda, Ospecifik känslighet Illamående och Yrsel Övre luftvägsinfektioner, Hosta Heshet Trötthet Huvudvärk Hudrodnader Man har i ett flertal innemiljöundersökningar studerat dessa symtom men även koncentrationssvårigheter, irritation i ögonen och hettande känslor i ansiktet. Man kan i många fall konstatera att symtomen uppträder efter en kortare eller längre tids vistelse i en viss innemiljö. Men symtomen avtar eller försvinner helt då den drabbade personen lämnar byggnaden i fråga för att sedan återkomma när personen besöker byggnaden igen. Att bli sjuk på detta sätt kallas byggnadsrelaterad sjuklighet. Socialstyrelsen konstaterar (meddelandeblad nr 4/98) det är viktigt att tänka på att SBS är ett byggnadsrelaterat fenomen och sällan går att använda som diagnos för de hälsobesvär som drabbar den enskilda personen samt att dessa symtom kan också förekomma vid en mängd olika sjukdomar men är också vanlig bland helt friska personer. SBS kan ha flera olika orsaker, figur 6. Figur 6, ur Sjuk av att vara inne? Vid SBS-problem är det alltså byggnadens brukare som på ett eller annat sätt drabbas av nedsatt funktionsförmåga. Byggnaden, eller verksamheten i byggnaden är orsaken till dessa problem, som ofta har flera orsaker vilket gör att de därför är svåra att åtgärda. Dålig inomhusmiljö ger en rad samhällsekonomiska kostnader i form av t.ex. förtidspension, sjukfrånvaro, nedsatt produktivitet i arbetslivet och ökade vård- och behandlingskostnader. Kostnaderna av dessa slag uppskattas till flera miljarder kronor per år. 12

20 Den upplevda inomhusmiljön och ohälsan skiljer sig systematiskt mellan befolknings- och yrkesgrupper. Praktiskt taget alla studier visar att kvinnorna besväras mer av trötthet, huvudvärk, heshet, hudbesvär, etc. än männen, tabell 1 och diagram 1. Andelen upplevda SBS-symtom är genomgående högre i flerbostadshus än i småhus, trots att mätningar av föroreningar, luftflöden etc.utfaller till småhusens nackdel. Tabell 1, Förekomst i % av vissa symptom i bostäder och kontor,dels totalt, dels relaterat till bostaden, ur Innemiljö & människors hälsa nr 1 Kvinnor ljusare staplar ( och män mörkare ) Diagram 1, Exempel på byggnadsrelaterad ohälsa ur Innemiljö & människors hälsa nr 1 13

21 3. KVARTERET BOTTENSJÖN Bild 1, Kvarteret Bottensjön, från egna bilder 3.1 Planering Kvarteret byggdes med start 1973 åt Stiftelsen Hyresbostäder i Örebro, nuvarande Örebro Bostäder AB. Det handlar om 50 st hyresrätter fördelade i 5 st huskroppar, i varje huskropp finns 10 st lägenheter. Husen består av 2 plan, bottenvåning och 1 trappa, samt har 10 st uppgångar. Aktuella adresser är Salsmästareg Varje huskropp har ungefär måtten 12x33 m vilket ger en area på 396 m 2. Lägenhetstyperna som förekommer är: 12st 12st 26st 1 Rum & Kök (rok) 2 Rum & Kök (rok) 3 Rum & Kök (rok) 14

22 Husen B1, B2 och B3, figur 7 har likadan planering med 6 st 3 rok och 4 st 1 rok i varje hus. I husen A1 och A2, som har likadan planering, finns 6 st 2 rok och 4 st 3 rok. Figur 7, Situationsplan Salsmästaregatan 2-20, från Edvin Bergenudd Arkitektkontor AB Bild 2, Marksluttning mellan husen, från egna bilder 3.2 Mark Platsen besiktigades av Nya Asfalt AB, och AB Jacobson & Widmark, nuvarande WSP. En smal höjdrygg (moränkulle) går genom området i riktning sydost- nordväst. Markytans nivå varierar jämnt mellan +14 och 18,50, bild 2. Jorden består enligt provtagningen överst av mellan 0,4 och 0,6 m mylla och därunder vanligen av morän. Torrskorplera har vid en provtagningspunkt påträffats mellan myllan och moränen. Tjockleken för torrskorpleran är ca 0,5 m och den är något moig. Moränen är vanligen moig samt fast lagrad. Block större än 0,25 m 3 påträffades inte vid provgropsgrävning. Volymprocenten sten (fraktion mm) i moränen varierar mellan 10 och 25 %. Viktsondens nedträngningsdjup varierade mellan 0,5 och 3 m. 15

23 Grundvattennivån är mätt i följande provtagningspunkter, figur 8: C2, nivån +14,7 vilket ger grundvattennivån 2,6 m under markytan. B3, nivån +14,6 vilket ger grundvattennivån 2,1 m under markytan. E1, nivån +15,5 vilket ger grundvattennivån 1,8 m under markytan. Figur 8, Geoteknisk undersökning/ Situationsplan Salsmästaregatan 2-20, från AB Jacobson & Widmark Grundvattennivån ligger på ett betryggande djup och det råder bra markförhållanden. Risken att grundkonstruktionen utsätts för grundvattentryck eller kapillärt uppstigande markvatten är liten enligt besiktningen Det som avgör hur grundkonstruktionen klarar sig från fuktpåverkan beror på hur noggrant arbetet är utfört vid byggnation. Vatten som även påverkar grundkonstruktionen är nedträngande ytvatten från t.ex. snösmältning, speciellt från större snömassor åstadkomna av snöröjning. 3.3 Grundläggning Byggnaderna är grundlagda med grundplattor sammangjutna med golvet strax över markytan. Golvbjälklag har lagts på mark via ett 150 mm tjockt dräneringsskikt. Runt byggnaderna har man lagt 1 sträng 4 dräneringsrör av tegel med styrringar av plast. Dräneringen ansluter till en brunn vid varje hus. Någon brunn som hör till hus A2:s dränering har inte kunna lokaliseras! Man har placerat en 50mm Rockwool markisolering utanför kantförstyvningen. Denna isolering hjälper till att hålla grundplattan varm, förutsatt att den lades dit, finns kvar och inte har blivit förstörd på grund av diverse anläggningar som t.ex. planteringar. I området kan man se relativt många träd, buskar och andra planteringar utefter fasaden vilket kan ha påverkat markisoleringen. 16

24 Grundplattornas kantförstyvning har isolerats med 30mm Rockwool isolering som placerats i en ursparning i kantförstyvningen, figur 9 och 10. Figur 9 och 10, Detalj grundplattans kantförstyvning, från Byggkonsult i Örebro AB Denna konstruktion är väldigt svår att utföra, eftersom det är svårt att få isoleringen på rätt plats mellan armeringen innan och under gjutning. Här är risken stor att man får ett dåligt arbetsutförande. I det här fallet är i och för sig isoleringen så tunn att den fyller liten funktion och grundplattan kommer endast bli något kallare vid dåligt utförande. Kantförstyvningen är en stor köldbrygga på grund av att den är dåligt isolerad och armeringsjärnen ligger på utsidan av isoleringen och leder därmed kyla in i grundplattan. Denna konstruktion är inte ovanlig för hus byggda runt början av sjuttiotalet. Nuförtiden isolerar man ofta med cellplastisolering runt hela hela utsidan på kantförstyvningen som gör att den blir varm och torr snabbare. Figur 13, Dålig isolering av grundplattans kantförstyvning, ur Byggteknik byt 3 17

25 3.4 Konstruktion Husen är utförda med bärande innerväggar av betong samt utfackningsväggar som har ytskickt av träpanel eller tegel. Bjälklagen är utförda av betong. Taken är papptäckta och har lutningen 1: Praktisk tillämpbar värmegenomgångskoefficient, Up-beräkningar Up-värde har beräknats, enligt Värmeisolering av Boverket, på några konstruktionsdelar för att se om det är någon eller några delar som har utmärkande höga värden. Boverkets Byggregler 94 anger som övergripande krav att värmeenergibehovet ska begränsas och då genom låga värmeförluster, effektiv värmeanvändning och effektiv el-användning. Reglerna ställer krav på det genomsnittliga U-medelvärdet. Kraven gäller i byggnaden som helhet och inte de enskilda byggdelarna. Tabell 2, från egna uträkningar i Microsoft Excel Konstruktionsdel Up-värde [ W/m 2o C ] Vägg med Träpanel,95 Mu, Ej Betong 0,390 Gavelvägg (söder)med Träpanel,70 Mu, Betong 0,508 Gavelvägg (norr) med Tegel, 100 Mu, Betong 0,436 Vägg med Tegel,30+95 Mu, Ej Betong 0,343 Platta på mark (yttre och inre randfält) 0,314 Konstruktionsdel Riktvärde på Up-värde Tak 0,150-0,200 Vägg 0,200-0,300 Golv 0,200-0,300 Konstruktions A i [m 2 ] Up a 1 a 2 a 3 U i U i +Ai del Tak 376,2 0, ,240 90,288 Golv 376,2 0,314 0, ,236 88,595 Dörr 4,0 1, ,400 5,600 Fönster med 56,4 1, ,70 1,100 62,040 avdrag Fönster utan 31,3 1, ,800 56,340 avdrag Vägg nr 1 120,6 0, ,390 47,034 Vägg nr 2 130,2 0, ,343 44,659 Vägg nr 3 11,0 0, ,508 5,588 Vägg nr 4 42,0 0, ,436 18,312 Vägg nr 5 54,4 0, ,436 23,718 A om = 1202,3 Summa= 442,174 A uppv = 376,200 Fönster- och dörrarea= 91,700 Krav A uppv = 67,716 Um krav = 0,234 Um= 0,368 18

26 Här ser man att Boverkets Byggregler 94 inte är uppfyllda, men de gäller inte för kvarteret Bottensjön eftersom man hade helt andra krav när det byggdes. Dessa beräkningar ger däremot en indikation på att värmeenergibehovet är stort i kvarteret. 3.6 Ventilation Det är fläktförstärkt frånluftsystem i samtliga hus där luften tas in via spaltventiler som är placerade över fönster. Frånluftsdon är placerade i kök och badrum. Det är vanligt att hus med frånluftssystem har problem med drag från uteluftsdon, ex. spaltventiler, speciellt vintertid. Detta problem verkar även finnas i kvarteret Bottensjön. 3.7 Tidigare undersökningar och reparationer 1992 sanerade man samtliga bottenbjälklag från lim och limrester på grund av att man fått problem med att limmade mattor släppt och bubblat upp sig. Nu lade man istället in Platonmatta med golvspånskiva och golvmatta ovanpå. Man valde att ventilera Platonmattan och golvbjälklaget genom att placera distanser bakom golvsocklarna för att på så vis få en ventilationsspalt inne i rummet. Ett bättre men dyrare alternativ hade varit att välja mekanisk ventilation som effektivt för luften ut ur huset. I samband med denna reparation grävdes den gamla dräneringen samt markisoleringen upp runt husen, dräneringen ersattes med en ny variant i plast överallt utom framför entreérna. Tyvärr lades det inte ner någon ny markisolering, om man hade gjort det hade plattan legat varmare. Även ursparningar i tegelfogar utfördes för att ventilera tegelfasaden, bild 3. Var tredje stående fog har öppnats. Vått & Torrt Sanering AB har 2002 i januari, april och maj utfört fuktmätningar samt skickat syllprover till Botaniska Analysgruppen i Göteborg AB som utfört mikrobiologisk analys. Mätresultaten visar att några lägenheters betongbjälklag har höga värden för relativ fuktighet samt låga temperaturer, ett exempel är 83 % relativ fuktighet och 13,5 o C. Tyvärr presenterar man inga aktuella utetemperaturer. Syllproven visade varierande frekvenser av Mögelsvamphyfer och sporer, alltifrån sparsamt till rikligt. En kommentar till analysresultatet av syllproven från Botaniska Analysgruppen är Det mögel som förekommer på proverna förefaller vara intorkat och ej aktivt. Hyferna är till största delen fragmenterade eller plasmatomma och även sporerna ser ofta tomma ut. Bild 3, Ursparning i tegelfasad, från egna bilder 19

27 4. ENKÄTUNDERSÖKNING 4.1 Redovisningen Tisdagen den 30:e mars 2004 skickade vi ut enkäten samt följebrev, se bilaga 1. Hyresgästerna fick fram till måndagen den 12:e april på sig att besvara den. Vi analyserade svaren under två veckor och redovisade följande resultat,se även Kommentarer från hyresgäster, bilaga 2, till hyresgästerna: Resultat från enkätundersökning i kv. Bottensjön, mars/april 2004 Inledning En enkätundersökning har utförts i området Salsmästaregatan 2-20, kv. Bottensjön. Bakgrunden till under sökningen i Ert område är att det har rapporteras problem av teknisk art i byggnaderna som eventuellt kan leda till hälsoproblem. Totalt antal tillfrågande var 70 personer och av dessa fick vi in svar från 59 personer. Detta ger en svarsfrekvens på 84 %, vilket är tillräckligt som underlag för studien då minst ca 70% krävs. Då populationen är begränsad hos de 5 undergrupperna (huskropparna), blir varje ja-svar mycket märkbart på diagrammen. Det skuggade området i de cirkulära diagrammens centrum,se sidan 3, representerar Besvär av Miljöfaktorer respektive Besvär/Symtom rapporterade i den landsomfattande bostadsstudien , ELIB flerbostadshus. 20

28 Svarsfrekvens på Enkät Salsmästareg. Antal Lägenhetsfrekv svar nr pers. 7 av 10 lgh. nr pers. 5 av 10 lgh. nr pers. 6 av 10 lgh. nr pers. 8 av 10 lgh. nr pers. 7 av 10 lgh. Ej uppgivit 8 pers. 5 lgh adress. SUMMA: 59 pers. 38 av 50 lgh. Totalt antal svarande Miljöfaktorer (MF): Man kan se att de faktorer som utmärker sig är (se figur nr 1.) DRAG FÖR LÅG RUMSTEMP. Hög lufthastighet (drag) ger ofta upplevelsen av för låg temperatur. Besvär/Symtom (BS): De allmänhetssymptom som utmärker sig är: TRÖTTHET TUNG I HUVUDET HUVUDVÄRK Angivna svar på att TRÖTTHETEN beror på bostadsmiljö: JA 20 personer NEJ 14 personer VET EJ 17 personer Av de 51 personer som besvarat frågan om besvären försvinner vid vistelse utanför bostaden, har 30 personer (59%) besvarat med JA och 21 personer (41%) besvarat med NEJ. Detta ger en splittrad bild av om symptomen kommer ifrån huset eller andra faktorer. De slemhinnesymtom som förekommer är främst: ÖGON NÄSA (irritation) HALS (heshet, hosta), i viss mån En viss avvikelse ser man också på hudsymtom. Husvis Antalet svar från varje hus är så relativt litet att det är svårt att dra några långtgående slutsatser från diagrammen. Nr Se figur nr 4. Rapporterade trötthets- och ögonsymtom anses i allmänhet inte höra samman med bostaden. Nr Se figur nr 5. Stort utslag för trötthet, ingen som direkt anser att tröttheten beror på bostaden eller vet man inte orsaken. Nr Se figur nr 6. Rapporterade ögonsymtom anses i allmänhet inte höra samman med bostaden. Nr Se figur nr 7. Viss antydan att slemhinneirritation kan ha samband med innemiljön. Nr Se figur nr 8. Slemhinnesymtom anses inte direkt bero på bostaden eller vet man inte orsaken. Stort utslag för trötthet, dock ingen som direkt anser att tröttheten beror på bostaden eller vet man inte orsaken. Planvis Totalt antal svarande var 57 personer. På bottenplan var det 33 personer (58%) som besvarade frågorna och för 1 trappa var det 24 personer (42%) som svarade. Observera att varje ja-svar blir lite mer märkbart på diagrammet (se figur nr 2.) för boende 1 trappa p.g.a. att de är färre. Miljöfaktorer (MF): DRAG utmärker sig och det är framförallt boende 1 trappa upp. FÖR LÅG TEMPERATUR utmärker sig något mer för 1 trappa upp. 7 av 24 personer (29%) 1 trappa upp har problem med ANDRAS TOBAKSRÖK, mot 5 av 33 personer (15%) på bottenplan. DAMM OCH SMUTS utmärker sig för boende 1 trappa upp. 21

29 Besvär/Symtom (BS): Besvär och symtom förekommer i högre utsträckning på bottenplan. Uppdelning av om besvären försvinner när man lämnar bostaden: Bottenplan JA 17 (52%) NEJ 7 (21%) VET EJ 9 (27%) 1trappa JA 8 (33%) NEJ 7 (29%) VET EJ 9 (38%) Detta antyder ett visst samband mellan bostaden och slemhinne- och hudsymtom för boende på bottenvåningen. Allergi Resultatet för allergiker/icke allergiker är i stort sett likadant med avseende på Miljöfaktorer. För Besvär/symtom får man en normal bild för allergiker. (Se figur nr 3) Det är 12 personer på bottenplan uppger att de har allergi, 9 personer för 1 trappa upp och 3 personer har ej uppgivit boendeplan. Det är alltså liten skillnad angående allergisituationen mellan bostadsplanen, 36% botten och 38% 1 trappa. Tillkommande tekniska mätningar Under maj månad, kommer lufthastighet, yttemperatur och fukthalt i golv mätas i ett urval enligt överenskommelse med Öbo och hyresgäster. Information Efter att tekniska mätningar är utförda kommer ett informationsmöte hållas. Tidpunkt och plats meddelas senare. Sammanfattning Besvär av Miljöfaktorer i kv. Bottensjön överensstämmer i stort med ELIBreferensen, dock förekommer avvikelser för drag respektive låg temperatur. Avvikelser från ELIB- referensen för Besvär/Symtom finns särskilt för allmänsymtom (Trötthet, tunghetskänsla i huvud och huvudvärk) samt för slemhinneirritationer (öga, näsa och hals). Flertalet som angivit dessa symtom knyter de dock inte till innemiljön eller svarar vet ej på eventuella samband. På frågan om vad hyresgästerna allmänt tycker om bostadsområdet anser 58 personer (98%) att bostadsområdet är mycket bra eller bra. Göran Stridh, YMK Örebro Mikael Sundh, Örebro Universitet Lennart Åslund, Örebro Universitet För sammanställning av enkätsvar samt diagram se bilaga 3 och 4. 22

30 23

31 24

32 5. TEKNISKA MÄTNINGAR En del av utredningen utgörs av tekniska mätningar i både slumpvis och utvalda lägenheter. Anledningen till att vissa lägenheter valts var dels att gamla borrhål skulle användas för fuktmätning och kunna jämföra med gamla mätresultat samt att vissa lägenheter verkar ha större inneklimatproblem enligt enkätsvaren. Totalt antal lägenheter som tekniska mätningar utförts i är 10 st, av dessa har vi utfört fuktmätningar i 6 st lägenheter (5 st på BV. och 1 st 1 trappa upp), bilaga 7, Mätprotokoll. 5.1 Typer av mätningar Relativ fuktighet (RF%) i betongplattan med hjälp av Vaisala och Rotronic Hygroskop M1. Instrumenten har kalibrerats innan och efter mätningar, bilaga 5,Bestämning av fuktinnehåll i ett material genom mätning av RF i borrhål. Flödesmätning vid frånluftsdon med stosförsedd thermoanemometer modell Wallac GGA23S samt Ni-125 ane. Ett omvandlingsdiagram användes tillhörande stos för att räkna om m/s till m 3 /h, bilaga 6, Flödesmätning vid frånluftsdon med hjälp av stosförsedd anemometer. Yttemperaturmätning på golvet med hjälp av Agema Thermopoint 2 och Testo Quicktemp 825-T2. Fuktindikation med hjälp av hygrometer Doser BD2. Lufthastighetsindikation med hjälp av VelociCalc Plus modell 8388, TSI. Klimatanalysator Brüel & Kjaer typ 1213 med Pc- programmet Thermal Comfort Software, vilken beskrivs nedan. 5.2 Klimatanalysator Brüel & Kjaer typ 1213 Analysatorn mäter: Lufttemperatur Planstrålningstemperatur Lufthastighet Luftfuktighet Temperaturasymmetri Yttemperatur 25 Bild 4, Klimatanalysator Brül & Kjaer 1213, från egna bilder

33 Analysatorn har 5 st givare som alla kan vara anslutna samtidigt. Den har en recordfunktion där man väljer vilka givare som används samt mättid. Mättiden delas automatiskt in i 60 st lika stora intervall och mätdata lagras för varje intervall, ex. 1 h= ett värde/ min. Man kan låta analysatorn arbeta nätansluten eller med batteri beroende på vart man skall ställa upp den. Analysatorn skall placeras så långt från givarna som möjligt för att dessa ej skall påverkas. De olika givarna är följande: Givare 1 Lufttemperatur Ett extremt noggrant temperaturkänsligt platinamotstånd som är skyddat mot termisk strålning genom en sköld, bild 5 nedan från egna bilder. Givare 2 Planstrålningstemperatur, bild 6 nedan från egna bilder. Givare 3 Temperaturasymmetri, bild 7 nedan från egna bilder. Här bygger givaren på 2 st identiska ytor ( sida A och B) som oberoende mäter infallande strålning. Över de båda ytorna sitter ett genomskinligt polyetylenskydd. 26

34 Givare 4 Luftfuktighet Bygger på ett kylelement under en konisk spegel som reducerar spegeltemperaturen till till daggpunkten så kondens uppstår. En ljusspridning sker som detekteras av en mottagare och temperaturen läses av, bild 8 nedan från egna bilder. Givare 5 Lufthastighet Hastigheten mäts som en funktion av värmeförlusten från en uppvärmd kropp, bild 9 nedan från egna bilder. Bild på hela analysatoruppställningen, bild 10 nedan från egna bilder. 27

35 Rekommenderade mätpositioner är huvud-, mage- och ankelhöjd för sittande och stående. Vilket ger mätnivåerna 0,1 m, 0,6 m och 1,1 m för sittande samt 0,1 m, 1,1 m och 1,7 m för stående. Exempel på mätpunkter: Vi har utfört mätningarna på höjden 0,1 m eftersom våra tidigare mätningar samt svar från hyresgäster indikerat att det är på denna höjd mätningen skall utföras. 5.3 Översikt placering Klimatanalysator ( = position), ( A = Asida riktn.) A A Salsmästaregatan 6, 1 trappa (Närvarande under mätning) Salsmästaregatan 18, 1 trappa (Närvarande under mätning) 28

36 A Salsmästaregatan 16, BV (Ej närvarande under mätning) A Salsmästaregatan 20, BV (Närvarande under mätning) 29

37 Yttervägg A Salsmästaregatan 2, 1 trappa (Närvarande under mätning) Innervägg Innervägg A Salsmästaregatan 10, BV (Närvarande under mätning) Innervägg 30

38 5.4 Pc- programmet Thermal Comfort Software Detta program inhämtar, beräknar och visar mätdata samt valt index. När alla mätdata i en mätserie är behandlade har man gjort en mätning Denna kan sparas på datafil av typen Spreadsheet. Detta innebär att alla mätdata och samtliga index som kan räknas ut sparas på filen. Man kan även utföra så kallad On-line mätning eller Dumpning av data till Pc. Följande index kan räknas ut: PMV (Predicted Mean Vote) Relativ fuktighet- Ångtryck Ekvivalent temperatur (se sidan 37) PPD (Predicted Percenttage of Dissatisfied) Strålningsasymmetri Turbulensintensitet Bild 11, Pc-programmet Thermal Comfort Software, ur Fältmätinstruktion klimatanalysator 1213 Data från mätningarna har, bilaga 9, bearbetats i Microsoft Excel och därmed kunnat skapat diagram, bilaga 10, som kan användas för jämförelser mellan lägenheterna. 31

39 6. RESULTAT 6.1 Enkät Besvär av Miljöfaktorer i kv. Bottensjön överensstämmer i stort med ELIB-referensen, dock förekommer avvikelser för upplevelse av drag respektive låg temperatur. Utfallet för Besvär/Symtom följer samma mönster som ELIB, dock förekommer avvikelser för allmänsymtom (trötthet, tunghetskänsla i huvud och huvudvärk) samt för slemhinneirritationer (ögon, näsa och hals). Flertalet som angivit dessa symtom knyter dem dock inte till innemiljön enligt enkätsvar. På frågan om vad hyresgästerna allmänt tycker om bostadsområdet anser 58 personer, 98%, att bostadsområdet är mycket bra eller bra, se även sidan Teoretisk luftomsättning Under de tekniska mätningarna har lufthastighet vid frånluftsdon med stos och anemometer i badrum mätts, bilaga 7. Lufthastigheten har sedan räknats om med hjälp av ett omvandlingsdiagram tillhörande stos för att få luftflödet i m 3 /h. Av ÖBO har vi fått tillgång till Örebro Sotarnas luftflödesprotokoll från , bilaga 8. Därmed har den teoretiska luftomsättningen i lägenheterna kunnat beräknas. Vid optimalt förhållande, alltså perfekt omblandning, har den teoretiska luftomsättningen räknats ut. Verklig effektivitet antas vara ca 50% av den teoretiska luftomsättningen. Luftomsättningen skall minst vara är 0,5/ h. Man ser här att luftväxlingsfrekvensen inte når upp till normen. Tabell 3, Teoretisk luftomsättning/h, från egna uträkningar i Microsoft Excel Luftflöde Bad (m 3 /h): Teoretisk luftoms./ h: Som man ser av tabellen har tre lägenheter låga värden, under rekommenderat, och en strax över. Övriga tre klarar gränsen vid optimalt förhållande, men dessvärre inte vid verklig effektivitet. Det är anmärkningsvärt att det förekommer klagomål på drag i enkätsvaren då tekniska mätningarna visar dåligt luftflöde. Med TSI har det indikerats högre lufthastigheter vid dörröppningar till hall. 6.3 Fukt Fuktmätningen har utförts med Vaisala och Rotronic Hygroskop M1 som har felmarginal på 2-3% vid mätningen, därför anges inga decimaler i resultatet, bilaga 7. Doser BD2 har använts som fuktindikator och Vaisala samt Rotronic Hygroskop M1 för att kunna jämföra med tidigare mätningar utförda av Vått & Torrt Sanering AB, bilaga

40 Av mätningar framgår att alla mätvärden är lägre än föregående mätningar. Det är i två lägenheter som fuktvärdena utmärker sig, 74 % respektive 70 % RF vid 18 o C. Dessa båda värden har uppmätts i grundplattan vid ytterväggssyllen på entrésidan, figur 7, sid 15. Yttervägssyllen ligger alltså i ett utsatt läge, kallt speciellt vintertid och fuktigt. Här finns risk för att skador uppstår. Tack vare platonmattan luftas uppträngande fukt bort och golvmattorna påverkas ej. Däremot kan parketten skjuta upp på grund av att det inte finns platonmatta under dessa trägolv. 6.4 Yttemperatur Temperaturen på golvet varierar mellan o C för lägenheterna 1trappa upp, förutom ett enstaka värde på 19 o C i en gavellägenhet. Detta indikerar att det inte är yttemperaturen som gör att hyresgäster upplever att de fryser om fötterna. På BV har större variationer mätts upp, från 16 o C - 22 o C. Man ser att det är högre yttemperaturer i lägenheter som är belägna mitt i huskroppen och lägre i gavellägenheter, speciellt i ytterhörnen av dessa. Om markisolering funnits hade antagligen temperaturen varit något högre i grundplattan, bilaga Klimatanalysator Dygnet har delats upp i Dag (kl ) och Natt ( ). Medelvärden dagtid i de olika lägenheterna för faktorerna operativ temperatur, lufthastighet, lufttemperatur och PMV har vi speciellt granskat. Medelvärden valdes för att det ger en rättvisare bild av situationen. Som man ser i kapitel 5.3 har hyresgästerna varit närvarande under mätningarna i alla lägenheter utom i en. De har blivit informerade att hålla fönster och balkongdörrar stängda, men annars leva som normalt, för resultatberäkningar se bilaga 9 och diagram bilaga 10. Resultat: Den operativ temperaturen i de olika lägenheterna varierar från 18,9 o C till 20,8 o C. Dessa värden ligger inom Socialstyrelsens riktvärden och innebär inte någon olägenhet för hyresgästerna. Lufthastigheten uppgick till maximalt 0,07 m/s vilket är ungefär hälften av det tillåtna värdet som är 0,15 m/s. Vi har däremot fått indikationer på högre lufthastigheter vid mätningar med VelociCalc Plus modell 8388, TSI, bilaga 7. Lufttemperaturen i de olika lägenheterna varierar från 19,7 o C till 21,6 o C. För att uppleva som olägenhet skall lufttemperaturen ligga under 18 o C eller över 28 o C. Många hyresgäster har påpekat att de ej individuellt kan reglera radiatorerna. PMV visar att klimatet nästan upplevs som ganska kallt trots att mätningen är utförd i mitten av maj 2004, bilaga 10. Man ser att resultatet från Salsmästareg. 6 är lägre än övriga, detta antagligen p.g.a. att det i denna lägenhet (1 rok) fanns mycket elektronikprodukter runt mätuppställningen som kan förhöjt värdena t.ex. genom värmestrålning. Helst skall denna mätning med Klimatanalysatorn ske under uppvärmningsperioden, då man inte vädrar i samma omfattning, för att få ett rättvist resultat samt kunna jämföra med denna klimatanalysatormätning. 33

41 7. DISKUSSION OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 7.1 Diskussion Av enkätsvaren kan man se att flertalet av hyresgästerna inte knyter sina allmänsymtom/ slemhinneirritationer till innemiljön och att nästan alla tycker att de bor i ett bra bostadsområde. Vad det beträffar Up-beräkningar ser man en indikation på att energibehovet för byggnadsuppvärmning, är stort i kvarteret. Här får man beakta att kvarteret Bottensjön byggdes 1973 då andra krav gällde. De tekniska mätningarna utfördes under våren 2004, under denna tid var det för årstiden mycket varmare än normalt. Helst skall dessa mätningar ske under uppvärmningsperioden, då man inte vädrar i samma omfattning, för att få ett rättvist resultat samt kunna jämföra med denna mätning. Anmärkningsvärt är skillnaden mellan människors uppfattning och våra mätningar, vad det gäller miljöfaktorerna drag respektive låg temperatur. Exempelvis att hyresgästerna upplever drag fast luftomsättningen är låg. Enkätundersökning genomfördes innan de tekniska mätningarna påbörjades. På så sätt styrdes projektet av hyresgästerna, då deras upplevelser är det bästa verktyget när det gäller att beskriva inomhusklimatet. Inget tekniskt mätinstrument kan åstadkomma motsvarande beskrivning. Man ser av detta vikten av att genomföra en enkätundersökning innan man påbörjar de tekniska mätningarna. 7.2 Förslag till åtgärder Mätningen kan kompletteras med ytterligare ett mätningstillfälle vintertid. Man kan då använda de under våren utförda mätningar som jämförelse. Ytterligare dränering i marksluttningen mellan husen. Lägga ner mark- och kantisolering. Injustera ventilation. Kommande OVK kommer att ske sommaren Isolera kantförstyvningen på grundplattan. Tryckmätning vintertid för att påvisa stort undertryck alternativt övertryck. Tätning av dörrar och fönster. Planera snöröjningen för att minimera nedträngande smältvatten. 34