Samhällsekonomiskt underlag till Miljöpropositionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomiskt underlag till Miljöpropositionen"

Transkript

1 Konjunkturinstitutet Miljöekonomisk enheten Charlotte Nilsson Tel e-post 15 oktober 2004 Dnr PM Samhällsekonomiskt underlag till Miljöpropositionen 1. Uppdraget Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag av Miljödepartementets enhet för miljökvalitet att gå igenom databasen ValuebaseSWE för att se vilka värderingsstudier som skulle kunna användas som underlag för att utvärdera miljömålen. Databasen innehåller 170 svenska värderingsstudier, men urvalet har begränsats på grund av studiernas tillämplighet och den korta tidsaspekten. Studier som inte är länkade till något miljömål, studier som behandlar specifika vägprojekt, studier där det inte verkar finnas någon uppenbar länk till delmålen och sekundära studier (dvs. studier som är sammanfattningar eller bearbetningar av andra studier) har exkluderats. Rapporten är upplagd på följande sätt. I kapitel 2 ges en kort översikt av de olika värderingsmetoderna som används i ValuebaseSWE. Kapitel 3 behandlar först miljödepartementets prioriterade miljömål, enligt listan nedan. Sedan presenteras beräkningarna för resterande miljömål. De prioriterade miljömålen för detta uppdrag har varit. 1. Levande skogar (miljömål 12) 2. Rikt odlingslandskap (miljömål 13) 3. Ingen övergödning (miljömål 7) 4. Hav i balans (miljömål 10) 5. Giftfri miljö (miljömål 4) 6. Grundvatten av god kvalitet (miljömål 9) Varje avsnitt i kapitel 3 går igenom de artiklar i databasen som har varit relevanta för delmålen genom att först presentera en kort sammanfattning av huvudresultaten i rapporten och sedan redovisas de beräkningar som gjorts för att koppla artikelns resultat till delmålen. Under Sida 1 (35)

2 miljömålet Frisk luft presenteras artiklarna Air Quality and Morbidity: Concentrationresponse Relationships for Sweden och Värdering av hälsoeffekter från luftföroreningar mer utförligt då detta var specificerat i uppdraget. Dessa studier finns inte representerade i databasen ValuebaseSWE eftersom de är relativt ny skrivna. I de flesta fall kan ursprungsresultaten från studierna i databasen inte kopplas direkt till delmålen utan vissa bearbetningar och antaganden har gjorts för att hitta en approximativ värdering av de olika delmålen. Dessa antaganden redovisas i respektive avsnitt där kopplingar görs till delmålen. Omräkningar medför att resultaten snarare ska ses som storleksmässiga uppskattningar behäftade med osäkerhet vid utvärdering av åtgärder för att utvärdera miljömålen. Slutligen, i kapitel 4 görs en kortfattad sammanställning av resultaten för varje miljömål. Alla värderingar och priser som anges i denna rapport är omräknade till 2004 års prisnivå med hjälp av konsumentprisindex. 2. Värderingsmetoder Det finns flera metoder för att värdera miljövaror eller andra ickemarknadsprissatta varor. Grovt sett kan man dela upp värderingsmetoderna i två grupper. En direkt metod baserad på intervjuer/enkäter, där man frågar om betalningsviljan och en indirekt metod, där man utnyttjar befintliga samband mellan miljökvalitet och någon marknadsprissatt vara. De indirekta metoderna utnyttjar således att det kan finnas samband mellan en miljövara och åtminstone en marknadsvara. Bland de studier som refereras till i detta PM används tre typer av indirekta metoder: resekostnadsmetoden, fastighetsvärdemetoden och ersättningskostnadsmetoden. Resekostnadsmetoden utnyttjar sambandet mellan miljökvalitet och det belopp man är villig att betala för att besöka området vars miljökvalitet skall värderas. Den klassiska resekostnadsmetoden skattar en efterfrågefunktion för specifika värden av bakgrundsvariabler och därmed kan konsumentöverskottet beräknas. Detta kan tolkas som det samhällsekonomiska värdet av att platsen bevaras. Resekostnadsmetoden bygger på antagandet om svag komplementaritet. Det innebär att värdet av miljökvalitetsförändringen är noll, när efterfrågan på den privata varan är noll. Resekostnadsmetoden kan därför endast fånga upp brukarvärden. Fastighetsvärdemetoden utnyttjar att tillgången/kvaliteten på miljövaror påverkar priset på fastigeter. Ett hus som är beläget i ett område med sämre luftkvalitet kan ha ett lägre marknadspris jämfört med ett hus i ett område med ren luft även om husen i alla andra avseende är identiska. Fördelarna med fastighetsvärdemetoden är att man kan skatta miljövärden och att man använder observerade transaktioner på marknaderna och uppmätta förändringar av en miljövariabel. Metoden är dock förknippad med ett antal nackdelar, bland annat måste marknaden fungera väl. Köpare och säljare måste ha fullständig information om miljökarakteristikan och miljökarakteristikan måste vara starkt sammanlänkad med fastigheten. Ersättningskostnadsmetoden kan användas för att värdera en miljövara eller en ekosystemtjänst genom att beräkna vad det skulle kosta att ersätta den på teknisk väg. Det innebär att kostnaden för ett substitut beräknas och denna kostnad används i sin tur för att värdera den naturliga ekosystemtjänsten som ersätts. I ersättningskostnaden inkluderas både investeringskostnaden och kostnaden för drift och underhåll. Metoden är giltig utifrån ekonomisk välfärdsteori om följande tre punkter är uppfyllda. 1) Det producerade alternativet ska erbjuda samma tjänst till samma Sida 2 (35)

3 kvalitet. 2) Den befintliga tjänsten ska ersättas på ett kostnadseffektivt sätt. 3) Individer är villiga att betala för ersättningskostnaden som uppstår om det naturliga systemet inte kan användas, det vill säga betalningsviljan täcker ersättningskostnaden. Fördelen med de indirekta metoderna är att de baseras på individernas faktiska beteende. En nackdel är att man inte kan skatta existensvärden, vilka kan vara betydande. Direkta metoder ger en möjlighet att uppskatta det totala värdet av en naturresurs, såväl brukarvärden som existensvärden. Bland de studier som refereras till i detta PM används endast en typ av direkt metod nämligen, betingad värdering eller Contingent Valuation (CV) metoden. Det finns ett antal olika frågemodeller som används i CV-undersökningar. Den klassiska modellen kallas för en öppen fråga och innebär att respondenten helt enkelt får ange sin betalningsvilja direkt. I ett s.k. budgivningsspel inleder intervjuaren med ett belopp och höjer eller sänker nästa bud, beroende på respondentens reaktion på det första budet. Den mest populära varianten är den slutna frågan, det vill säga respondenten accepterar eller refuserar ett givet bud. Det anses vara enklare för respondenten att ta ställning till ett givet bud snarare än att hitta sin betalningsvilja i kronor. I en studie med en sluten fråga delas urvalet upp i ett antal delurval, och varje delurval ges ett bud. Dessa två olika frågetyper resulterar i olika estimat för värdering och generellt kan sägas att värderingen från en sluten fråga ger högre värde än från en öppen fråga. CV-metoden är omdebatterad eftersom den bygger först och främst på hypotetiska svar, vilket kan vara en avgörande nackdel. Det finns även ett antal möjligheter till snedvridning av svaren t.ex. på grund av strategiska svar, att betalningsviljan beror på betalningssättet och på informationsmängden, och att svaren kan representera en sympatiyttring, snarare än en verklig betalningsvilja. I följande kapitel bearbetas studier som har använt både indirekta och direkta metoder. Vilken metod som ger mest korrekt värdering är inte vetenskapligt klarlagt, men de olika värderingsresultaten kan användas för att ge ett intervall för värderingen av miljömålen då metoderna inkluderar olika delar av värderingen. 3. Miljömålen 3.1 Levande skogar (Miljömål 12) I urvalet från ValuebaseSWE finns sju studier som värderar skogsrelaterade ickemarknadsprissatta egenskaper. Tre av dessa var svåra att sammanlänka med specifika delmål och de övriga fyra berör delmål 1, 2 och 4. Titel: The Non-Timber Value of Northern Swedish Forests. Författare: Leif Mattsson och Li Chuan-Zhong Delmål: 1 Studien gjordes 1991 Denna värderingsstudie estimerar västerbottningarnas värdering av skogens rekreationsvärde. Analysen inkluderar inte jakt, renskötsel eller existensvärdet av olika arter i skogen, utan Sida 3 (35)

4 fokuserar på mänsklig användning av skogsmiljön. Två olika typer av enkäter har skickats ut till sammanlagt individer i Västerbottens län med en svarsfrekvens på 62.3 procent. En öppen värderingsfråga (ÖF) ställdes till respondenterna i den ena enkäten medan respondenterna i den andra enkäten fick svara på en sluten värderingsfråga (SF). Resultatet från de två enkäterna skiljer sig åt och den öppna värderingsfrågan ger ett medelvärde av skogens rekreationsvärde som motsvarar kronor per individ och år och den slutna enkätfrågan ger ett medelvärde på per individ och år. Författarna har utfört en efterstudie som visar att det inte finns någon skillnad mellan de individer som inte svarade på enkäten och de som svarade. Därmed anser författarna att det är legitimt att aggregera upp resultatet på regionnivå. Detta ger en värdering av skogens rekreationsvärde i Västerbotten som motsvarar 0.5 miljarder kronor per år för den öppna frågan och 1.4 miljarder kronor per år för den slutna frågan. Koppling till delmål 1 (egna beräkningar) Resultaten från ovan nämnda studie har används för att värdera delmål 1 som säger att hektar skyddsvärd skogsmark ska undantas från skogsproduktionen. I ett första steg antar vi att svenskarna i åldersspannet år (samma ålderskategori som studien skickades ut till) värderar skogens rekreationsvärde på samma sätt som västerbottningarna. Sedan antas att varje hektar skogsmark värderas lika och genom att dividera med antal hektar skogsmark i Sverige fås rekreationsvärdet per hektar skogsmark. Som sista steg värderas de hektar skogsmark som skall undantas från skogsproduktion genom att multiplicera svenskarnas värdering av skogens rekreation per hektar med hektar skyddsvärd skogsmark. Resultaten av beräkningarna presenteras i tabell 1. Tabell 1. Värdering av rekreationsvärdet av ha skogsmark. Svenskarnas värdering av skogens rekreationsvärde Miljarder kr/år Svenskarnas värdering av skogens rekreationsvärde per hektar och år. Kr/ha/år Svenskarnas värdering av hektar skogsmark Miljarder kr/år SF Värdering ÖF Värdering Titel: How do Different Forest management Practices Affect the Non-timber Value of forests? an Economic Analysis. Författare: Leif Mattsson och Li Chuan-Zhong Delmål: 1 och 2 Studien gjordes 1992 Denna värderingsstudie beskriver hur individer i Västerbottens län värderar skogens rekreationsvärde beroende av skogsskötseln. Respondenten får även ge uttryck för hur deras drömskog skulle se ut genom att ange procentuella andelen tall, gran, björk och andra lövträd. Enkäten skickades till 800 individer mellan år i Västerbottens län och svarsfrekvensen var 54.5 procent. Även i denna studie användes både en öppen (ÖF) och en sluten värderingsfråga (SF). Med hjälp av bilder visar författarna hur olika skogsodlingsmetoder påverkar utseendet på Sida 4 (35)

5 skogen och respondenten fick rangordna de olika landskapsbilderna efter deras preferenser och även tala om hur den skog de oftast besöker kan relateras till någon av bilderna. De fyra skogsodlingsmetoderna är: 1) Naturlig föryngring genom att använda fröträd, där dessa fröträd behålls i den nya trädgenerationen. 2) Enstaka träd väljs ut för avverkning ger effekten att inom ett litet område finns träd av olika ålder och diameter. 3) Artificiell föryngring efter kalhygge. 4) Naturlig föryngring genom att använda avancerad tillväxt, vilket innebär att den nya generationen i princip är baserad på trädplantor som har växt inne i den gamla skogen. Resultatet av enkäten visar att med den öppna frågan fås en genomsnittlig värdering av skogen som rekreationsområde som motsvarar kronor per år och individ. Den slutna frågemetoden ger en genomsnittlig värdering motsvarande kronor per år och individ. Frågan om skogsodlingsmetoderna och drömskogens utseende resulterar i en ekonometriskt skattad ekvation som kan användas för att beräkna hur värdering hos individerna förändras beroende av vilken skogsodlingsmetod som används men även hur värderingen förändras vid förändrad artsammansättning. Koppling till delmål 1 (egna beräkningar) Värderingen av skogens rekreationsvärde, kräver samma beräkningsmetod som i studien ovan. Därför presenteras endast tabellen med de nya resultaten. Tabell 2. Beräkningar är gjorda för att nå fram till svenskarnas värdering av rekreationsvärdet av hektar skogsmark. Svenskarnas värdering av skogens rekreationsvärde Miljarder Kr/år Svenskarnas värdering av skogens rekreationsvärde per hektar och år. Kr/ha/år Svenskarnas värdering av hektar skogsmark Miljarder kr SF Värdering ÖF Värdering Koppling till delmål 2 (egna beräkningar) Ekvation 8 i artikeln kan användas för att beräkna hur värderingen av skogen förändras i och med en förändring av arealen äldre lövrik skog som enligt delmål 2 skall öka med 10 procent. Detta approximeras med en generell ökning av lövskogen med 10 procent på bekostnad av gran. I Sverige används främst två skogsodlingsmetoder, naturlig föryngring genom att använda fröträd (metod 1) och artificiell föryngring efter kalhygge (metod 3) och därmed avgränsas beräkningarna till att studera hur rekreationsvärdet förändras för dessa två odlingsmetoder då lövträden ökar med 10 procent. Utgångspunkten är den artsammansättning som finns idag nämligen 43 procent vardera för tall och gran, björk utgör 13 procent och övriga storbladiga lövträd 1 procent. Lövskogen utgör således 14 procent av skogens alla träd och en 10 procentig ökning skulle ge ett ökat utrymme till 15.4 procent på bekostnad av gran. Det vill säga den nya procentuella sammansättningen blir: 43 procent tall, 41.6 procent gran och 14.4 procent lövskog. Lövskogsökning antas sker genom en 10 procent ökning för björken och 10 procent ökning för de storbladiga lövträden. Sida 5 (35)

6 Tabell 3. Förändringen i skogens rekreationsvärde vid ökad mängd lövträd (10 procent). Skogsbruk: Naturlig föryngring med fröträd. Skogsbruk: Artificiell föryngring efter kalhygge. Förändring i rekreationsvärdet av en 10 % ökning av lövskogen kr/år och individ Förändring i rekreationsvärdet på nationsnivå av en 10 % ökning av lövskogen Miljarder kr/år Enligt skogsstatistisk årsbok 2004 har det på 60 procent av föryngringsavverkande areal planterats skog dvs. artificiell föryngring har används. Naturlig föryngring har skett på 37 procent av arealen. För att hitta ett medelvärde för hur skogens rekreationsvärde förändras vid ökad mängd lövträd har vi vägt samman de förändrade rekreationsvärdena för de olika skogsodlingsmetoderna. Den sammanlagda förändrade nationella värderingen av skogens rekreationsvärde vid ökad mängd lövträd blir således 0.4 * * 0.2 = 0.6 miljarder kronor per år. Därmed kan värdet av en 10 procentlig ökning av lövskogen uppskattas med en ökning av skogens rekreationsvärde med 0.6 miljarder kronor per år. Titel: Valuing Environmental Benefits using the Contingent Valuation Method. Författare: Bengt Kriström Delmål: 1 Studien gjordes: 1987 Denna studie är en del av en doktorsavhandling och behandlar värdet av att bevara skogsområden i orört skick. Enkäten skickades ut i två varianter. Urval A fick både en öppen och en sluten fråga och skickades till 900 individer. Urval B fick endast en öppen fråga och skickades till 200 individer. Svarsfrekvensen var 67 procent. Respondenterna informerades om att det finns många orörda skogsmiljöer, tex. urskogar och fjällnära skogar, som kan vara av stort intresse både för oss och för framtida generationer. Andra skogsmarker hyser utrotningshotade djur, fåglar och växter. Respondenten skulle sedan föreställa sig att Sverige skulle avstå från skogsbruk i de känsliga områdena som har markerats på kartan längst bak i formuläret och besvara om man skulle vara villig att bidra med en engångssumma för att täcka kostnaden för att bevara områdena orörda. De orörda markerna var Muddus, Tärna- Graddis fjällvärld, Skuleskogen, Dala-Härjedalen-Jämtlandsfjällen, Hamra, Garphyttan, Tiveden, Norra Kville, Kullaberg-Hallandsåsen, Åsnen-Listerlandet, Dalby-Söderskog. Den genomsnittliga betalningsviljan för respondenter som svarade på den öppna frågan var kr/individ och för den slutna frågan var betalningsviljan betydligt högre, nämligen kr/individ. Koppling till delmål 1 (egna beräkningar). I denna studie studerades betalningsviljan för att skydda vissa utpekade skogsmarker. Genom att räkna upp den individuella genomsnittliga betalningsviljan till nationell nivå och sedan dividera med antalet hektar skogsmark för de utpekade områdena fås en betalningsvilja per hektar. Sedan antas att betalningsviljan även gäller för andra skogsmarker som behöver skyddas och därmed Sida 6 (35)

7 kan en betalningsvilja för att skydda ytterligare hektar skogmark i Sverige räknas fram. Detta engångsbelopp räknas sedan om till en årlig ström av betalningar genom att använda en ränta på 4 procent och att anta att nuvärdet av framtida betalningar motsvarar engångsbetalningen. Tabell 4 rapporterar resultaten av beräkningarna. Tabell 4. Svenskarnas betalningsvilja för att skydda ytterliggare hektar skyddsmark. Svenskarnas värdering av de utpekade skogsområdena. Engångsbetalning Miljarder kr Svenskarnas värdering av de utpekade skogsområdena. Årlig betalning Miljarder kr/år Svenskarnas värdering av de utpekade skogsområdena per hektar och år. Årlig betalning kr/år/ha Öppen fråga Sluten fråga Värdering av hektar skyddsmark Årlig betalning Miljarder kr/år Titel: Valuing public goods in a risky world: an experiment. Författare: Per Olov Johansson Delmål: 4 Studien gjordes 1988 Denna studie är ett experiment där författaren vill klargöra hur respondenten svarar under osäkerhet. Som en biprodukt ger rapporten respondenternas värdering av de olika program som räddar utrotningshotade arter som lever i skogen. Enkäten gick ut till 200 individer och svarsfrekvensen var 61 procent. Respondenten fick information om att det finns ungefär 300 utrotningshotade arter i Sveriges skogar och tillfrågades sedan vad han var villig att betala som engångsbelopp för att de olika åtgärdsprogrammen infördes (öppen fråga). Program A: rädda 100 procent av alla utrotningshotade arter. Program B: rädda 75 procent av alla utrotningshotade arter. Program C: rädda 50 procent av alla utrotningshotade arter. Program D: med 50 procent sannolikhet skulle 50 procent av arterna dö ut och resten räddas och med 50 procent skulle 100 procent räddas. Tabell 5. Värdering av åtgärdsprogrammen. Engångsbetalning Kronor per individ Värdering av program A Värdering av program B Värdering av program C. 878 Värdering av program D Sida 7 (35)

8 Koppling till delmål 4 (egna beräkningar). I dagsläget sträcker sig delmål 4 till 2005 och innefattar att ett åtgärdsprogram skall finnas och ha inletts för hotade arter som har behov av riktade åtgärder. I miljömålsrådets utvärdering av Sveriges 15 miljömål 2004 finns förslag på ändringar så att delmålet blir År 2015 ska andelen berörda hotade arter ha minskat med minst 30 procent och inga fler arter ha försvunnit jämfört med rödlistan år Detta nya delmål motsvarar program A. som skall rädda 100 procent av de utrotningshotade arterna i skogen. Värderingsresultatet från studien måste först räknas upp till nationell nivå för att sedan räknas om till en årlig betalningsvilja. Räntan antas vara 4 procent och nuvärdet av framtida betalningar motsvarar den engångsbetalning som studien påvisar. Med andra ord, första steget är att multiplicera värderingen av program A med antal individer i Sverige i åldersgruppen år. Nästa steg är att räkna om engångsbetalningen till en ström av betalningar. Resultaten rapporteras i tabell 6. Tabell 6. Betalningsviljan för att rädda 100 procent av alla utrotningshotade arter i Sveriges skogar. Genomsnittliga individens värdering av program A. Engångsbetalning i Kr Svenskarnas totala värdering av program A. Engångsbetalning Miljarder kr Svenskarnas totala värdering av program A. Årlig betalning Miljarder kr/år Program A Rikt odlingslandskap (Miljömål 13) I urvalet från databasen ValuebaseSWE finns tre studier som värderar jordbruksrelaterade ickemarknadsprissatta egenskaper. De berör delmål 1 och 3. Titel: The non-market value of the Swedish agricultural landscape. Författare: Lars Drake Delmål 1 Studien gjordes 1986 Syftet med den här studien är att uppskatta betalningsviljan för att behålla odlingslandskapet i dess nuvarande skick. Tre olika delar av projektet genomfördes: personer intervjuades av SIFO, 152 och 49 personer intervjuades i Uppsala av författaren och en assistent. De tillfrågade individerna var i åldrarna år. Respondenten ombads förställa sig att staten betalade bönderna för att bevara odlingslandskapet som annars skulle tas ur bruk. Alternativet var att halva odlingslandskapet skulle återgå till granskog. Respondenten fick även se bilder på hur landskapet skulle förändras med mer granskog och slutligen skulle respondenten svara på frågan: Hur mycket skulle du vara villig att betala per år i inkomstskatt för att förhindra att halva odlingslandskapet blir granskog? Den genomsnittliga respondenten svarade att han var villig att betala 943 kronor/år, detta uppräknat till nationell nivå ger en genomsnittlig betalningsvilja på 6.2 miljarder kronor per år. Författaren fördelade betalningsviljan på olika användningsområden baserat på frågor från enkäten. Högst betalningsvilja fanns för att behålla betesmark. Tabell 7 presenterar betalningsviljan per landanvändning. Sida 8 (35)

9 Tabell 7. Betalningsvilja för att bevara jordbrukslandskapet: uppdelat på olika landanvändning. Betalningsvilja Kr/ha/år Åkermark Bete på vall Betesmark Koppling till delmål 1 (egna beräkningar). Delmål 1 säger att senast år 2010 ska samtliga ängs och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska utökas med minst hektar och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna ska utökas med minst hektar. Vi antar att ängs och betesmarker värderas på samma sätt som betesmarker i ovanstående studie. År 2002 uppgick totala arealen betesmarker till hektar och totala arealen ängsmark var hektar 1. För att bevara samtliga ängs och betesmarker finns således en betalningsvilja som motsvarar betalningsviljan från tabell 7 multiplicerat med antal hektar. Utökning av ängs och betesmarker som delmålet anger ger en ytterligare betalningsvilja. Denna utökning är av betesmarker av de mest hotade typerna vilket innebär att de nya betesmarker skiljer sig från de genomsnittliga betesmarkerna som finns idag. Eftersom det inte finns någon skattad betalningsvilja för dessa hotade typer av betesmark används samma betalningsvilja för de utökade markerna som för de gamla markerna. Tabell 8 ger värderingen av delmål 1. Tabell 8. Totala betalningsviljan för ängs och betesmark Betalningsvilja Kr/ha/år Betalningsvilja för att bevara ängs och betesmark Miljarder kr/år Betalningsvilja för att bevara ytterligare ha ängsmark och ha betesmark Miljarder kr/år Total betalningsvilja för delmål 1 Miljarder kr/år Ängs och betesmark Titel: Har jordbruket i Rottnadalen någon framtid? En analys av landskapsvärden och företagsekonomiska kostnader Författare: Lars Drake Delmål 1 Studien gjordes 1990 Första delen av värderingsstudien syftar till att värdera varierande användning av jordbruksmark i Rottnadalen. Andra delen behandlar de företagsekonomiska kostnader och tredje delen sammanfattar och ställer kostnader mot värderingar. I CV-studien (del 1) tillfrågades de permanent och fritidsboende i Rottnadalen om hur mycket de högst var villiga att betala per år för att bevara jordbrukslandskapet i Gräsmark? Den genomsnittliga betalningsviljan var 914 kronor per år och svarsfrekvensen var 42 procent. I del tre av studien beräknar författarna betalningsviljan per hektar och år vilket motsvarar 1 Jordbruksverket Rapport 2004:5. Arealerna inkluderar betes och ängsmark inom och utanför stödersättningen. Sida 9 (35)

10 1 544 kronor/hektar. Detta ligger inom samma intervall som Lars Drake s tidigare studie (se ovan) som var rikstäckande. I värderingsstudien studierar de också hur huspriserna kan variera vid förändrat jordbrukslandskap. Denna del är baserad dels på intervjuer med fastighetsmäklarna på orten och dels på de boendes uppfattning om hur huspriserna kan tänkas förändras vid olika landskapsutveckling. Resultaten visar att värdet av att bevara traditionellt jordbruk och naturvårdsbete är kronor per hektar och år högre än för granplantering (vid 3 procent ränta). Landskapsvärdet för slaghackslandskap och spontan igenväxning uppskattas till kronor högre än granskog och för björkplantering 800 kronor högre än granskog. Koppling till delmål 1 (egna beräkningar) I denna studie har ingen uppdelning av jordbrukslandskapet gjorts i värderingsscenariot. I artikeln som presenterades tidigare (Drake 1992) har det visat sig att ängs och betesmark är högre värderat än odlingsmark. Det vill säga, om värderingen av odlingsmark används för att värdera betes och ängsmark fås en konservativ värdering. Enligt värderingsstudien värderas jordbruksmarken till kr/ha/år och enligt husprisstudien värderas jordbruksmarken till kr/ha/år beroende på vad som växer upp istället för ett bibehållet landskap. Tabell 9 redovisar värdet av delmål 1. Tabell 9. Totala betalningsviljan för ängs och betesmark Betalningsvilja Kr/ha/år Betalningsvilja för att bevara ängs och betesmark Miljoner kr/år Betalningsvilja för att bevara ytterligare ha ängsmark och hektar betesmark. Miljoner kr/år Total betalningsvilja för delmål 1 Miljoner kr/år Värdering från CVstudien Betalningsvilja när alternativet är granskog Betalningsvilja när alternativet är slaghackslandskap och spontan igenväxning Betalningsvilja när alternativet är Björkplantering Titel. Valuable Landscapes and Reliable Estimates Författare Knut Per Hasund Delmål 3 Studiens genomförande år 1989, 1991, 1994 Denna värderingsstudie försöker att estimera hur svenskar värderar landskapselementen i odlingslandskapet. Tre identiska enkäter skickades ut under åren 1989, 1991 och De tillfrågade tillhörde urvalet bosatta i Sverige inom åldersintervallet år och svarsfrekvensen Sida 10 (35)

11 var 59 procent, 51 procent och 51 procent för respektive enkät. Den slutgiltiga urvalsstorleken var 337, 195 och 297 individer. Respondenten svarade på en öppen fråga om vad han maximalt var villig att betala årligen i ökad skatt för att staten skulle förbjuda jordbrukarna att ta bort landskapselementen? Respondenten fick även rangordna olika landskapselement genom att ge poäng efter vilka landskapselement som respondenten ansåg vara viktigast att bevara. Den genomsnittliga betalningsviljan (i genomsnitt för perioden) för att bevara landskapselementen är kr/år och person. Detta estimat uppräknat till nationsnivå ger en årlig betalningsvilja på 7.7 miljarder kronor per år och omräknat till betalningsvilja per hektar odlingsmark motsvarar det kr/hektar/år. Koppling till delmål 3 (egna beräkningar) Delmål 3 säger att mängden kulturbärande landskapselement som vårdas skall öka till år 2010 med cirka 70 procent. I artikeln ovan har en betalningsvilja för alla landskapselement skattats till 7.7 miljarder kronor per år. Genom att uppskatta antalet kulturbärande landskapselement och deras andel av målet kan en betalningsviljan för delmål 3 uppskattas. Det har dock visat sig att totala antalet landskapselement inte finns som offentlig statistik, inte heller har det gått att få tag på någon som vet det exakta antalet. Dessa beräkningar bygger således på uppskattningar och generaliseringar vad gäller andelen kulturbärande element som skall vårdas i förhållande till totala kulturbärande elementen i Sverige. För att uppskatta antalet kulturbärande element har vi varit i kontakt med Martin Sjödahl på Jordbruksverket och fått tillgång till hans uppskattningar av antalet punkt- och linjeelement i åkerlandskap. Med hjälp av tre kommuners inventeringar av kulturbärande landskapselement i betes- och ängsmark 2, har vi sedan beräknat ett medelvärde av antalet element per hektar betesoch ängsmark. Utifrån denna information uppskattas sedan att målet utgör cirka 31 procent av alla punktelement och 29 procent av alla linjeelement. Som ett sista steg görs ett antagande, utifrån andelarna punkt och linjeelement av målet, att cirka 30 procent av alla kulturbärande landskapselement skall vårdas enligt delmål 3. Betalningsviljan för dessa 30 procent kulturbärande landskapselementen är 0.3 * 7.7= 2.3 miljarder kronor per år. 2 I appendix till Den samhällsekonomiska effektiviteten i miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar - En principiell analys utifrån markernas värden Dnr /04 SJV Sida 11 (35)

12 3.3 Ingen övergödning (Miljömål 7) I urvalet av databasen ValuebaseSWE finns nio studier som berör miljömålet ingen övergödning. Fyra av dessa var svåra att sammanlänka med ett specifikt delmål och de övriga fem berör delmål 3. Titel. The value of improved Water Quality. A random utility model of recreation in the Stockholm archipelago. Författare: Åsa Soutukorva Delmål 3. Studien gjordes 1998 och 1999 Författaren använder resekostnadsmetoden för att skatta värdet av minskade kväveutsläpp i Stockholms skärgård genom variabeln siktdjup. Två brevutskick gjordes som innehöll frågor om respondentens resor till skärgården sommaren 1998 och Vädret var något bättre 1999 och därför är antalet resor fler och värdet av bra siktdjup högre. Författaren har även tagit hänsyn till att värdet av restiden kan värderas på olika sätt genom att anta att hushållen värderar tiden till 0 kronor i en estimering och till 30 procent av nettolönen i en annan skattning. År 1998 skickades 4000 enkäter ut med en svarsfrekvent på 47.2 procent och år 1999 skickades 2500 enkäter ut med en svarsfrekvens på 60 procent. En ekvation för relationen mellan siktdjup och betalningsvilja skattas och som ett policy experiment antas 1 meter siktförbättring i skärgården, vilket motsvarar en 30 procentig minskning av kvävekoncentrationen i havet, vilket i sin tur kräver en 50 procentig minskning av kväveutsläppen. Modellen ger ett estimat för betalningsviljan för bättre siktdjup per resa och författaren räknar även fram ett aggregat för totala betalningsviljan för de två kommunerna Stockholm och Uppsala. Tabell 10. Aggregerad betalningsvilja för Stockholm och Uppsala 1998 ( resor) och 1999 ( resor) i miljoner kr. Betalningsvilja vid antagandet att värdet av tiden är skattad till noll kronor Betalningsvilja vid antagandet om att värdet av tiden är 30 % av nettolönen Medelvärde (1999 och 1998) Koppling till delmål 3 (egna beräkningar) I turistdatabasen (som används i Sandströms artikel nedan) utgör Stockholms skärgård 16.1 procent av alla resor, till län söder om Gävleborgs län, med mål att bada, sola, fiska, andra utomhusaktiviteter och att uppleva naturen. Därmed kan resultatet från studien ovan extrapoleras så att värderingen gäller för haven söder om Ålands hav. Tabell 11 presenterar resultaten där medelvärdet för 1998 och 1999 har använts som utgångspunkt. Observera att det Sida 12 (35)

13 antas en 50 procentig minskning av utsläppen i denna studie medan delmålet kräver en 30 procentig minskning. Tabell 11. Aggregerade betalningsviljan för att minska utsläppen i haven söder om Ålandshav med 50 procent. Betalningsvilja när de antar att värdet av tiden är noll Miljoner kr/år Betalningsvilja när de antar att värdet av tiden är 30 % av nettolönen Miljoner kr/år Medelvärde (1999 och 1998) Titel Contingent Valuation of a Less Eutrophicated Baltic Sea. Författare: Tore Söderqvist Delmål 3 Studiens gjordes 1995 Syftet med denna CV-studie är att värdera övergödningen i Östersjön. Enkäten skickades ut 1995 till 696 personer i Sverige mellan år och svarsfrekvensen var 60.4 procent. Värderingsfrågan var av sluten karaktär och respondenten tillfrågades om han/hon var villiga att rösta ja i en folkomröstning för införandes av en aktionsplan som skulle leda till att Östersjön blev hållbar inom 20 år om det innebar en viss höjning av miljöskatten. Aktionsplanen motsvarar en femtioprocentig reduktion av kväve och fosfor till Östersjön och antas införas i alla länder runt Östersjön. Beroende på hur svaren analyserades blev betalningsviljan relativt olika. Om bara icke proteströsterna inkluderas var den genomsnittliga betalningsviljan kr/år/person i 20 år. Då de svagt proteströstande inkluderades sjönk genomsnittet till kr/år/person i 20 år. Den mest konservativa behandlingen av enkäten är att ge icke svarande och proteströster 0 kronor i värdering för den andel av samplet som de utgjorde. Detta innebär en genomsnittlig betalningsvilja som motsvarar kr/år och person i 20 år. Författaren använder det konservativa estimatet för att beräkna nuvärdet av den nationella värderingen, vilken uppgår till 231 miljarder kronor (om 7 procent diskonteringsränta används). Koppling till delmål 3 (egna beräkningar) Delmål 3 säger att senast 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålandshav ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå. Detta kan relateras till ovan nämnda studie där de värderar en 50 procent minskning till Observera att denna värdering gäller endast Östersjön och Kattegatt men dock inte Skagerak på västkusten, vilket skall inkluderas i delmål 3. Författaren utgår ifrån det mest konservativa estimatet i sina beräkningar, vilket även görs i dessa beräkningar. Först beräknas ett nytt nuvärdesbelopp för en nationell värdering med nuvarande befolkningen som bor söder om Ålands hav och med en ränta på 4 procent (vilket är något lägre ränta än i ursprungsartikeln). Detta nuvärdesbelopp görs sedan om till en ström av betalningar. Beräkningarna redovisas i tabell 12. Sida 13 (35)

14 Tabell 12. Värdering av minskad övergödning i Östersjön. Minskade utsläpp av näringsämnen med 50 % till Betalningsvilja per person/år i 20 år Nationell betalningsvilja Nuvärdesberäkning Miljarder kr Nationell betalningsvilja Miljarder kr/år Värdering av minskad övergödning i Östersjön Betalningsviljan i denna studie är relativt hög jämfört med andra studier, vilket kan beror på flera faktorer. Bland annat antas att aktionsplanen införas i alla länder runt Östersjön vilket skulle kunna ge mer trovärdighet åt planen och därmed högre betalningsvilja. Studien är även en CVstudie och således inkluderas existensvärden vilket inte finns med i t ex. resekostnadsstudierna som studerar motsvarande fråga. Titel: Recreational Benefits from Improved Water Quality. A Random Model of Swedish Seaside Recreation. Författare: Mikael Sandström Delmål 3 Data från Denna studie använder resekostnadsmetoden för att skatta värdet av minskade kväveutsläpp i haven som omger Sverige. Turistdatabasen för åren 1990 till 1994 har använts i studien för att skatta total förändring i konsumentöverskott för en viss reduktion av näringsämnen. Författaren har använt siktdjup som en indikator för hur övergött vattnet är och har därför varit tvungen att exkludera delarna av Östersjön norr om Ålands hav eftersom de stora älvarnas utlopp i detta område försämrar siktdjupet avsevärt. Även resor till Gotland har exkluderats på grund av att det inte fanns siktdjupdata. Relationen siktdjup och kvävebelastning ger tex. att en 50 procentig reduktion av belastningen ger ett ökat siktdjup på 0.75 meter. Författaren analyserar data med hjälp av två olika typer av ekonometriska modeller (nested multinomial logit och conditional logit modell) och får fram två olika värden på förändringen i konsumentöverskottet av en viss förändring i kväveutsläpp. I ett diagram i artikeln presenteras förändringen i konsumentöverskott vid olika kväveutsläppsnivåer. Som ett exempel ger en 50 procentig förändring i kvävebelastningen ett förändrat konsumentöverskott motsvarande miljoner kronor per år beroende på vilken skattningsmodell som används. Denna estimering kan justeras för resor som inte fanns med i urvalet av olika anledningar (resor till Norrland och Gotland och resor som inte följts upp, vilket motsvarar en multiplicering med konstanten 1.64) och det nya resultatet blir en förändring i konsumentöverskott på miljoner kronor. Koppling till delmål 3 (egna beräkningar) Delmål 3 säger att senast 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå. Förändringen i konsumentöverskottet på grund av en 30 procentig kväveminskning kan avläsas i diagrammet i artikeln. Detta resultat justeras med konstanten 1.32, som har räknats fram i enligt med författarens resonemang angående att alla resor inte finns med i urvalet. I dessa beräkningar har resor norr om Ålands hav exkluderats eftersom dessa inte skall värderas i delmål 3. Sida 14 (35)

15 Tabell 13. Värdering av minskad övergödning i haven söder om Ålandshav. Minskade utsläpp av näringsämnen med 30 procent Miljoner kronor per år (NMNL och CL modellen) Värdering av att minska kväveutsläppen med 30% Titel: The regional willingness to pay for a reduced eutrophication in the Stockholm archipelago Författare: Tore Söderqvist och Henrik Scharin Delmål 3 Studiens gjordes 1998 Denna värderingsstudie estimerar betalningsviljan för minskad övergödning i Stockholms skärgård. Studien utfördes 1998, med ett utskick till invånare mellan år i Stockholm och Uppsala och svarsfrekvensen var 47.2 procent. I enkäten ska respondenten ta ställning till om han är villig att acceptera ett reningsprogram som skulle kosta en viss summa att införa under 10 år (sluten fråga). Om programmet införs kommer siktdjupet att öka med 1 meter på 10 år. I praktiken innebär detta en 50 procentig minskning av kväveutsläppen till Stockholms skärgård. Om man är villig att betala får man uppge det maximala belopp man är villig att betala för reningsprogrammet. Resultatet av värderingsstudien presenteras i tabell 14. Observera att studien analyserar en 50 procentig minskning och inte en 30 procentig minskning. Tabell 14. Regionala betalningsviljan för reducering av övergödningen i Stockholms skärgård. Genomsnittlig betalningsvilja per vuxen år 1 (kr) Genomsnittlig betalningsvilja i regionen år 1 (miljoner kr) Genomsnittlig betalningsvilja i regionen nuvärde 4% ränta (miljoner kr) Genomsnittlig betalningsvilja i regionen nuvärde per år (miljoner kr) Betalningsvilja Koppling till delmål 3 (egna beräkningar) Delmål 3 täcker alla hav söder om Ålands hav. Det vill säga, denna studie täcker endast en liten del av detta område. Antag att alla värderar sitt hav på samma sätt som stockholmarna, därmed kan ett ungefärligt värde av minskningen av övergödningen i Östersjön beräknas och den genomsnittliga betalningsviljan per vuxen år 1 kommer att gälla inte bara Stockholm och Uppsala utan alla län förutom Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Tabell 15 presenterar resultaten Tabell 15. Totala betalningsviljan för reducering av övergödningen i haven söder om Ålandshav (50 % minskning av kväveutsläppen) Genomsnittlig betalningsvilja per vuxen år 1 (kr) Total genomsnittlig betalningsvilja år 1. (miljoner kr) Total genomsnittlig betalningsvilja nuvärde 4 % ränta (miljoner kr) Total genomsnittlig betalningsvilja ström av betalningar (miljoner kr/år) Betalningsvilja Sida 15 (35)

16 Titel: Halved Emissions of Nutrients, What are the Benefits? - A contingent Valuation method Survey Applied to the Laholm Bay? Författare: Peter Frykblom Delmål 3 Studiens gjordes 1996 Denna värderingsstudie behandlar övergödningsproblemen i Laholmsbukten. År 1996 skickades 500 enkäter ut till boende i området kring bukten (Båstad, Halmstad och Laholm) i åldrarna år. Svarsfrekvensen var 67.4 procent. De fick ta ställning till om de var villiga att betala ett visst angivet belopp per månad för att en reningsplan skulle sättas i verket. Planen behövde finansieras i över 20 år och skulle leda till en halvering av utsläppen av näringsämnen i Laholmsbukten. Resultatet av studien visar att den genomsnittliga betalningsviljan var 815 kr/år och person och den regionala betalningsviljan var 98 miljoner kronor per år. Vid omräkning från månadskostnad till årskostnad användes en ränta på 7 procent. Koppling till delmål 3 (egna beräkningar) I ett första steg beräknas den årliga betalningsviljan om med en ränta motsvarande 4 procent, vilket är lägre än i studien, för att beräkningarna skall vara kompatibla med tidigare beräkningar. Den regionala betalningsviljan beräknas genom att anta att hela södra Sveriges befolkning värderar övergödning i sitt närområde på samma sätt som befolkningen i området kring Laholmsbukten. Detta innebär sannolikt en överskattning av värderingen eftersom Laholmsbukten har stora problem med övergödning som även har uppmärksammats av allmänheten genom media. Tabell 16. Totala betalningsviljan för reducering av övergödningen i haven söder om Ålandshav (50 procent minskning av kväveutsläppen). Årsräntan är 4 procent. Genomsnittlig betalningsvilja per år och person i Laholmsbukten kr Total genomsnittlig betalningsvilja per år i Laholmsregionen (miljoner kr) Total genomsnittlig betalningsvilja per år i Södra Sverige (miljoner kr) Betalningsvilja Hav i balans (Miljömål 10) Till detta miljömål fanns endast två studier som behandlade relaterade frågeställningar. En av studierna behandlar en liten del av delmål 6. Titel: Spike Models in Contingent Valuation Författare: Bengt Kriström Delmål 6 Studiens gjordes 1993 Artikeln presenterar användandet av en speciell typ av modell som kallas Spike Models som med fördel kan användas vid värderingsstudier som är specificerade som folkomröstning. Som en biprodukt presenteras två studier där denna modell har använts. Den första studien som Sida 16 (35)

17 presenteras handlar om färjetrafiken mellan Sverige och Finland genom Stockholms skärgård och de miljöproblem som den orsakar de boende längs färjeleden. En enkät skickades ut till boende längs färjeleden i Stockholms skärgård. De boende som tillfrågades hade alla fastigheter (fritidshus eller permanentbostäder) inom en zon på meter på var sida om Furusunds och Sandhamnsleden från Höggarnsfjärden och utåt. Enkäten var upplagd så som en hypotetisk folkomröstning där respondenten fick rösta om att flytta Finlandsfärjan till en annan farled till en given kostnad som skall betalas under fem år. Med Spike-modellen är den genomsnittliga betalningsviljan kr/år/hushåll i fem år. Koppling till delmål 6 (egna beräkningar) Denna studie kan ses som en delvärdering av delmål 6 som säger att Buller och andra störningar från båttrafik ska vara försumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden senast år Först beräknas nuvärdet av de fem årens betalningar vilket motsvarar kr/hushåll. I nästa steg antas att betalningarna ska ske årligen med ett nuvärdesbelopp som motsvarar nuvärdet av de fem årens betalningar. Detta ger en årlig betalning per hushåll som motsvarar 307 kr/år. Enligt studien fanns fastigheter inom zonen på meter från farleden och därmed är den sammanlagda betalningsviljan för dessa hushåll 1.8 miljoner kronor per år. 3.5 Giftfri miljö (Miljömål 4) I urvalet av ValuebaseSWE finns endast en artikel under detta miljömål. Den går inte att koppla direkt till något delmål, utan kan vara en mer allmän värdering under miljömålet. Titel: Attityder till bekämpningsmedel och betalningsviljan för en minskad användning av dessa i det svenska jordbruket. Författare: Johan Malmberg Studiens gjordes 1994 I denna studie tillfrågas respondenterna hur mycket de är villiga att betala för att jordbruket i Sverige skall upphöra med bekämpningsmedel eller minska användningen av bekämpningsmedel med 50 procent. Författaren använder en öppen frågemetod till ett urval av 380 personer i Sverige mellan år. Svarsfrekvensen var 46.3 procent. Resultaten från studien visade att i genomsnitt var varje hushåll villiga att betala 259 kr/månad vid 100 procent reduktion av bekämpningsmedel inom jordbruket, en 50 procent reduktion resulterade i en betalningsvilja motsvarande 169 kr/månad/hushåll. Koppling till målet (egna beräkningar) För att få fram en årlig betalningsvilja har en ränta på 4 procent används. Den årliga betalningsviljan på nationsnivå uppgår till 12 miljarder kronor per år för att minska användningen av bekämpningsmedel med 100 procent och uppgår till 7 miljarder kronor per år för att minska användningen med 50 procent. Sida 17 (35)

18 3.6 Grundvatten av god kvalitet (Miljömål 9) I urvalet av valuebaseswe finns 2 studier som berör miljömålet Grundvatten av god kvalitet. En av dessa studier går direkt att koppla till delmål 3 den andra gick inte att koppla till något av delmålen. Titel: Betalningsvillighetsstudier för sportfiske och grundvatten i Sverige. Författare: Ulf Silvander Delmål 3 Studiens gjordes 1989 Denna studie består av två studier, där den andra studien behandlar attityder till grundvatten vilket berör miljömålet grundvatten av god kvalitet. Studien är en CV-studie där respondenten tillfrågades vad han maximalt var villig att betala för att hålla mängden nitrat i grundvattnet under WHO:s rekommendation på 50 mg/l. Enkäten skickades till individer mellan år i Sverige och svarsfrekvensen var 67.5 procent. Resultatet visar att den genomsnittliga betalningsviljan för nitratfritt grundvatten var 484 kr/år/individ. Uppräknat på nationsnivå ger det en betalningsvilja motsvarande 3.0 miljarder kronor per år. Koppling till delmål 3 Delmål 3 ska uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. Studien ovan kan kopplas direkt till detta delmål men tittar inte på alla föroreningar utan endast på nitrat. Således är betalningsviljan för att delmål 3 införs minst 3 miljarder per år. 3.7 Frisk luft I urvalet av valuebaseswe fanns sex artiklar som berör frågeställningar under miljömålet frisk luft. Tyvärr fanns det inga studier som direkt gick att koppla till delmålen för detta miljömål. Nedan följer en presentation av två studier gjorda av Konjunkturinstitutet i samarbete med Karolinska institutet. Dessa studier fanns inte med i databasen eftersom de är relativt nyskrivna. Titel. Air Quality and Morbidity: Concentration-response Relationships for Sweden Författare Eva Samakovlis, Anni Huhtala, Tom Bellander och Magnus Svartengren Titel. Värdering av hälsoeffekter från luftföroreningar Författare: Lisa Svensson och Eva Samakovlis Delmål 2. Sammanfattning av studiernas resultat Den nationella miljöhälsoenkäten skickades ut våren 1999 av Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Enkäten skickades till personer i hela riket och svarsfrekvensen uppgick till 72.5%. Målpopulationen var alla i åldrarna år som varit bosatta i Sverige under de senaste fem åren. Konjunkturinstitutet har i samarbete med Karolinska Institutet kopplat data från miljöhälsoenkäten till kommundata på luftkvalitet för att estimera dos-responssamband mellan luftkvalitet och antal dagar med besvär från luftvägarna. Fördelen med att använda variabeln antal dagar med besvär från luftvägarna är att den fångar alla slags Sida 18 (35)

19 besvär från luftvägarna. Eftersom partiklar inte mättes det år som miljöhälsoenkäten skickades ut så har vi använt kvävedioxid som en indikator på luftföroreningar från trafiken. Resultatet från studien säger att om halten av kvävedioxid ökar med en enhet (µg/m 3 ) så leder det till att dagarna med luftvägsbesvär ökar med 3.2 procent. Om man antar att urvalet är representativt för Sveriges befolkning så innebär det extra dagar med luftvägsbesvär. Analysen baseras på luftkvalitetsdata från februari-mars Då var den genomsnittliga halten av kvävedioxid i de kommuner som mätte halter 16 µg/m 3. Värdering av hälsoeffekter från luftföroreningar Hälsobesvär från luftföroreningar bör värderas i termer av produktionsbortfall, sjukvårdskostnader och kostnader för upplevt obehag. Den här studien värderar obehaget med hjälp av Contingent Valuation metoden. Metoden, innebär i det här fallet, att man frågar ett slumpmässigt urval om deras betalningsvilja för att slippa en negativ förändring i hälsotillståndet. En brevenkät skickades ut i november 2002 till två slumpmässiga urval: personer boende i Stockholm och personer boende i Sverige. Svarsfrekvensen var 54 procent för Stockholm och 62 procent för Sverige. Analysen värderar tre sjukdomsepisoder (se tabell nedan) med besvär från luftvägarna som kan ha orsakats av luftföroreningar. Episod Symptom Begränsning Varaktighet Episod A Symptomen inkluderar slemmig hosta, lite tryck i bröstet, små andningsbesvär, lite feber och trötthet. Du kan inte utföra ansträngande aktiviteter, men kan arbeta och utföra dina dagliga aktiviteter 1 dag Episod B Episod C Symptomen inkluderar ihållande slemmig hosta, hostattacker, hörbart pip i bröstet, andfådd vid minsta ansträngning, feber och influensaliknande symptom med huvudvärk och trötthet. Sjukhusintagning för behandling av andnöd. Symptomen inkluderar ihållande slemmig hosta, hostattacker, kippande efter andan även vid vila, feber och influensaliknande symptom med huvudvärk och trötthet. Symptomen är allvarliga nog för att du skall stanna hemma i sängen. Du måste stanna på sjukhus för behandling i 3 dagar, följt av 5 dagar sängliggande i hemmet. 3 dagar 8 dagar En läkare har utformat beskrivningarna för att de skall reflektera episoder som används i epidemiologiska analyser. Det gör värderingsstudien särskilt lämplig att kopplas till ovanstående dos-respons analys. Detta till skillnad från tidigare svenska värderingsstudier inom området som har värderat en förändring i luftkvaliteten direkt och inte gått genom luftföroreningarnas effekter, vilket gör en sådan koppling svårare. Värderingsstudien har genom ett EU projekt tidigare utförts i Holland, Norge, England, Portugal och Spanien. Resultaten visar att Stockholm-urvalet värderar obehaget från episoderna till A: 151 kronor, B: 643 kronor och C: 2056 kr. Sverigeurvalet värderar episoderna till; A: 154 kronor, B: 713 kronor och C: 2573 kr. Sida 19 (35)

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Rapport 2004:2 Värdering av hälsoeffekter från luftföroreningar

Rapport 2004:2 Värdering av hälsoeffekter från luftföroreningar Rapport 2004:2 Värdering av hälsoeffekter från luftföroreningar Rapport 2004:2 Värdering av hälsoeffekter från luftföroreningar Konjunkturinstitutet Environmental accounts Valuing morbidity effects of

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Konkurrenskraft antas kräva lantarbetarelön ( 1,4 * lantarbetarelön) låneränta på investeringar vid troliga priser de närmaste 10-20 åren

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Jaktens ekonomiska värden då och nu

Jaktens ekonomiska värden då och nu VILT OCH FISK FAKTA AKTUELL FORSKNING OM VILT, FISK OCH FÖRVALTNING Nr 2 2009 - CMYK: 100, 0 54, 20 - RGB: 1,118,96 #017660 - PANTONE C: 3288 - CMYK: 0, 100, 66, 13 - RGB: 217, 0, 38, #D90026 - PANTONE

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 16 Markanvändning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 16 Markanvändning... 3 16.1. Intrång

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI UTREDNINGSTJÄNSTEN Anders Linnhag Tfn: 08-786 4956 PM 2013-02-26 Dnr 2012:1161 Komplettering EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI 1) Hur skulle en flygskatt påverka flygresandet och svensk

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD MAJ 2006 2 INNEHÅLL Sammanfattande slutsatser...3 1. Effekter hos villaägare av utökat ROT-avdrag...5 2. Hushållens

Läs mer

Effektiv IT-drift inom staten

Effektiv IT-drift inom staten Effektiv IT-drift inom staten Bilaga 1 Kostnadsberäkningar för nuläge Version 1.0 Innehåll BILAGA 1 KOSTNADSBERÄKNINGAR FÖR NULÄGE... 3 KOSTNADER FÖR HELA DEN OFFENTLIGA IT-VERKSAMHETEN... 3 Reviderade

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då! BalticSurvey questionnaire 13 April 2010 Hej! Vi gör en undersökning om folks åsikter om olika saker som har med Östersjön och Västerhavet att göra och skulle därför vilja ställa några frågor till dig.

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing)

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Presentation av arbetet angående ett Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Resandet tar mycket tid och en överlevnadsfråga för oss är att så många av mötena som möjligt kan klaras utan resor. Citat ur

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland

Ekonomisk värdering av kulturmiljön Resultat från värderingsstudier av kulturreservat i Småland Rapport från Riksantikvarieämbetet Ekonomisk värdering av kulturmiljön 2010 Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm www.raa.se riksant@raa.se Omslagsfoto: Åsens by 2 Förord Milljömålsmyndigheterna

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor augusti 2010 RAPPORT MILJÖKONTORET Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor Stefan Haupt Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45

Läs mer

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter MILJÖEKONOMI 29 november 2010 Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter Maria Vredin Johansson Climatools Femårigt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket, 2006-2011. Syfte: att ta fram

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Ministermötet i Köpenhamn

Ministermötet i Köpenhamn HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Ekonomisk värdering med scenariometoder. En vägledning som stöd för genomförande och upphandling

Ekonomisk värdering med scenariometoder. En vägledning som stöd för genomförande och upphandling Ekonomisk värdering med scenariometoder En vägledning som stöd för genomförande och upphandling Gerda Kinell och Tore Söderqvist rapport 6469 november 2011 Ekonomisk värdering med scenariometoder En vägledning

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer

2013-11-05 Dnr 2013:1530

2013-11-05 Dnr 2013:1530 2013-11-05 Dnr 2013:1530 Rapport från utredningstjänsten TYPFALL BARNFAMILJ En barnfamilj som bor i Gävle med 2 barn, och där hon tjänar 35 000 i månaden och han tjänar 24 500, på vilket sätt skulle deras

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning Bo Gustafsson bo.gustafsson@su.se www.balticnest.org Östersjön 9 kustländer Area = 420 000 km 2 Medeldjup = 50 m Maxdjup= 459 m Relativt stort mynningsområde

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Värdet av idrottshallar

Värdet av idrottshallar RAPPORT 15:05 Värdet av idrottshallar Ett nytt sätt att mäta RAPPORT 15:05 11 SEPTEMBER 2015 Värdet av idrottshallar ett nytt sätt att mäta Joakim Sternö Tobias Nielsén Volante är ett kunskapsföretag

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 2014-01-20 En sammanfattning för Trollhättans Stad Nedan redovisas en sammanfattning för Trollhättans stad. Analys av resultaten sker i fortsatt tillsammans

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Ekonomiska Effekter, Tillväxt. DCMS Richard Florida

Ekonomiska Effekter, Tillväxt. DCMS Richard Florida John Armbrecht Samhällsekonomiskt värde Ekonomiska Effekter, Tillväxt Kulturellt/ estetiskt värde KEA briefing (Samhälls-) ekonomisk forskning DCMS Richard Florida Vad menas med kultur? Throsbys (2010)

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI Pm till nämnden för KPI 1(9) 2012-04-19 Beräkning av räntekostnadsindex i KPI För diskussion Förändringar i räntekostnadsindex har de senaste åren haft ett stort genomslag på Konsumentprisindex (KPI).

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Ekonomisk värdering av liv och hälsa

Ekonomisk värdering av liv och hälsa 31 januari 2012 Maria Vredin Johansson Miljöekonomiska enheten Ekonomisk värdering av liv och hälsa Den hälsorelaterade nyttan av att anpassa samhället till ett förändrat klimat utgörs bland annat av minskade

Läs mer

RESEARCH REPORT. Turismen och naturresurserna: konflikt eller samverkan? En förstudie till ett rättsekonomiskt forskningsprojekt

RESEARCH REPORT. Turismen och naturresurserna: konflikt eller samverkan? En förstudie till ett rättsekonomiskt forskningsprojekt RESEARCH REPORT 2007:12 Turismen och naturresurserna: konflikt eller samverkan? En förstudie till ett rättsekonomiskt forskningsprojekt Thomas Ejdemo, Patrik Söderholm Gabriel Michanek, Christer Ödberg

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Internethandel med alkohol

Internethandel med alkohol SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Sveaplan, 106 91 Stockholm Hemsida: www.sorad.su.se Kontaktpersoner: Mats Ramstedt Ulrika Boman Internethandel med

Läs mer