Samhällsekonomiskt underlag till Miljöpropositionen

Transkript

1 Konjunkturinstitutet Miljöekonomisk enheten Charlotte Nilsson Tel e-post 15 oktober 2004 Dnr PM Samhällsekonomiskt underlag till Miljöpropositionen 1. Uppdraget Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag av Miljödepartementets enhet för miljökvalitet att gå igenom databasen ValuebaseSWE för att se vilka värderingsstudier som skulle kunna användas som underlag för att utvärdera miljömålen. Databasen innehåller 170 svenska värderingsstudier, men urvalet har begränsats på grund av studiernas tillämplighet och den korta tidsaspekten. Studier som inte är länkade till något miljömål, studier som behandlar specifika vägprojekt, studier där det inte verkar finnas någon uppenbar länk till delmålen och sekundära studier (dvs. studier som är sammanfattningar eller bearbetningar av andra studier) har exkluderats. Rapporten är upplagd på följande sätt. I kapitel 2 ges en kort översikt av de olika värderingsmetoderna som används i ValuebaseSWE. Kapitel 3 behandlar först miljödepartementets prioriterade miljömål, enligt listan nedan. Sedan presenteras beräkningarna för resterande miljömål. De prioriterade miljömålen för detta uppdrag har varit. 1. Levande skogar (miljömål 12) 2. Rikt odlingslandskap (miljömål 13) 3. Ingen övergödning (miljömål 7) 4. Hav i balans (miljömål 10) 5. Giftfri miljö (miljömål 4) 6. Grundvatten av god kvalitet (miljömål 9) Varje avsnitt i kapitel 3 går igenom de artiklar i databasen som har varit relevanta för delmålen genom att först presentera en kort sammanfattning av huvudresultaten i rapporten och sedan redovisas de beräkningar som gjorts för att koppla artikelns resultat till delmålen. Under Sida 1 (35)

2 miljömålet Frisk luft presenteras artiklarna Air Quality and Morbidity: Concentrationresponse Relationships for Sweden och Värdering av hälsoeffekter från luftföroreningar mer utförligt då detta var specificerat i uppdraget. Dessa studier finns inte representerade i databasen ValuebaseSWE eftersom de är relativt ny skrivna. I de flesta fall kan ursprungsresultaten från studierna i databasen inte kopplas direkt till delmålen utan vissa bearbetningar och antaganden har gjorts för att hitta en approximativ värdering av de olika delmålen. Dessa antaganden redovisas i respektive avsnitt där kopplingar görs till delmålen. Omräkningar medför att resultaten snarare ska ses som storleksmässiga uppskattningar behäftade med osäkerhet vid utvärdering av åtgärder för att utvärdera miljömålen. Slutligen, i kapitel 4 görs en kortfattad sammanställning av resultaten för varje miljömål. Alla värderingar och priser som anges i denna rapport är omräknade till 2004 års prisnivå med hjälp av konsumentprisindex. 2. Värderingsmetoder Det finns flera metoder för att värdera miljövaror eller andra ickemarknadsprissatta varor. Grovt sett kan man dela upp värderingsmetoderna i två grupper. En direkt metod baserad på intervjuer/enkäter, där man frågar om betalningsviljan och en indirekt metod, där man utnyttjar befintliga samband mellan miljökvalitet och någon marknadsprissatt vara. De indirekta metoderna utnyttjar således att det kan finnas samband mellan en miljövara och åtminstone en marknadsvara. Bland de studier som refereras till i detta PM används tre typer av indirekta metoder: resekostnadsmetoden, fastighetsvärdemetoden och ersättningskostnadsmetoden. Resekostnadsmetoden utnyttjar sambandet mellan miljökvalitet och det belopp man är villig att betala för att besöka området vars miljökvalitet skall värderas. Den klassiska resekostnadsmetoden skattar en efterfrågefunktion för specifika värden av bakgrundsvariabler och därmed kan konsumentöverskottet beräknas. Detta kan tolkas som det samhällsekonomiska värdet av att platsen bevaras. Resekostnadsmetoden bygger på antagandet om svag komplementaritet. Det innebär att värdet av miljökvalitetsförändringen är noll, när efterfrågan på den privata varan är noll. Resekostnadsmetoden kan därför endast fånga upp brukarvärden. Fastighetsvärdemetoden utnyttjar att tillgången/kvaliteten på miljövaror påverkar priset på fastigeter. Ett hus som är beläget i ett område med sämre luftkvalitet kan ha ett lägre marknadspris jämfört med ett hus i ett område med ren luft även om husen i alla andra avseende är identiska. Fördelarna med fastighetsvärdemetoden är att man kan skatta miljövärden och att man använder observerade transaktioner på marknaderna och uppmätta förändringar av en miljövariabel. Metoden är dock förknippad med ett antal nackdelar, bland annat måste marknaden fungera väl. Köpare och säljare måste ha fullständig information om miljökarakteristikan och miljökarakteristikan måste vara starkt sammanlänkad med fastigheten. Ersättningskostnadsmetoden kan användas för att värdera en miljövara eller en ekosystemtjänst genom att beräkna vad det skulle kosta att ersätta den på teknisk väg. Det innebär att kostnaden för ett substitut beräknas och denna kostnad används i sin tur för att värdera den naturliga ekosystemtjänsten som ersätts. I ersättningskostnaden inkluderas både investeringskostnaden och kostnaden för drift och underhåll. Metoden är giltig utifrån ekonomisk välfärdsteori om följande tre punkter är uppfyllda. 1) Det producerade alternativet ska erbjuda samma tjänst till samma Sida 2 (35)

3 kvalitet. 2) Den befintliga tjänsten ska ersättas på ett kostnadseffektivt sätt. 3) Individer är villiga att betala för ersättningskostnaden som uppstår om det naturliga systemet inte kan användas, det vill säga betalningsviljan täcker ersättningskostnaden. Fördelen med de indirekta metoderna är att de baseras på individernas faktiska beteende. En nackdel är att man inte kan skatta existensvärden, vilka kan vara betydande. Direkta metoder ger en möjlighet att uppskatta det totala värdet av en naturresurs, såväl brukarvärden som existensvärden. Bland de studier som refereras till i detta PM används endast en typ av direkt metod nämligen, betingad värdering eller Contingent Valuation (CV) metoden. Det finns ett antal olika frågemodeller som används i CV-undersökningar. Den klassiska modellen kallas för en öppen fråga och innebär att respondenten helt enkelt får ange sin betalningsvilja direkt. I ett s.k. budgivningsspel inleder intervjuaren med ett belopp och höjer eller sänker nästa bud, beroende på respondentens reaktion på det första budet. Den mest populära varianten är den slutna frågan, det vill säga respondenten accepterar eller refuserar ett givet bud. Det anses vara enklare för respondenten att ta ställning till ett givet bud snarare än att hitta sin betalningsvilja i kronor. I en studie med en sluten fråga delas urvalet upp i ett antal delurval, och varje delurval ges ett bud. Dessa två olika frågetyper resulterar i olika estimat för värdering och generellt kan sägas att värderingen från en sluten fråga ger högre värde än från en öppen fråga. CV-metoden är omdebatterad eftersom den bygger först och främst på hypotetiska svar, vilket kan vara en avgörande nackdel. Det finns även ett antal möjligheter till snedvridning av svaren t.ex. på grund av strategiska svar, att betalningsviljan beror på betalningssättet och på informationsmängden, och att svaren kan representera en sympatiyttring, snarare än en verklig betalningsvilja. I följande kapitel bearbetas studier som har använt både indirekta och direkta metoder. Vilken metod som ger mest korrekt värdering är inte vetenskapligt klarlagt, men de olika värderingsresultaten kan användas för att ge ett intervall för värderingen av miljömålen då metoderna inkluderar olika delar av värderingen. 3. Miljömålen 3.1 Levande skogar (Miljömål 12) I urvalet från ValuebaseSWE finns sju studier som värderar skogsrelaterade ickemarknadsprissatta egenskaper. Tre av dessa var svåra att sammanlänka med specifika delmål och de övriga fyra berör delmål 1, 2 och 4. Titel: The Non-Timber Value of Northern Swedish Forests. Författare: Leif Mattsson och Li Chuan-Zhong Delmål: 1 Studien gjordes 1991 Denna värderingsstudie estimerar västerbottningarnas värdering av skogens rekreationsvärde. Analysen inkluderar inte jakt, renskötsel eller existensvärdet av olika arter i skogen, utan Sida 3 (35)

4 fokuserar på mänsklig användning av skogsmiljön. Två olika typer av enkäter har skickats ut till sammanlagt individer i Västerbottens län med en svarsfrekvens på 62.3 procent. En öppen värderingsfråga (ÖF) ställdes till respondenterna i den ena enkäten medan respondenterna i den andra enkäten fick svara på en sluten värderingsfråga (SF). Resultatet från de två enkäterna skiljer sig åt och den öppna värderingsfrågan ger ett medelvärde av skogens rekreationsvärde som motsvarar kronor per individ och år och den slutna enkätfrågan ger ett medelvärde på per individ och år. Författarna har utfört en efterstudie som visar att det inte finns någon skillnad mellan de individer som inte svarade på enkäten och de som svarade. Därmed anser författarna att det är legitimt att aggregera upp resultatet på regionnivå. Detta ger en värdering av skogens rekreationsvärde i Västerbotten som motsvarar 0.5 miljarder kronor per år för den öppna frågan och 1.4 miljarder kronor per år för den slutna frågan. Koppling till delmål 1 (egna beräkningar) Resultaten från ovan nämnda studie har används för att värdera delmål 1 som säger att hektar skyddsvärd skogsmark ska undantas från skogsproduktionen. I ett första steg antar vi att svenskarna i åldersspannet år (samma ålderskategori som studien skickades ut till) värderar skogens rekreationsvärde på samma sätt som västerbottningarna. Sedan antas att varje hektar skogsmark värderas lika och genom att dividera med antal hektar skogsmark i Sverige fås rekreationsvärdet per hektar skogsmark. Som sista steg värderas de hektar skogsmark som skall undantas från skogsproduktion genom att multiplicera svenskarnas värdering av skogens rekreation per hektar med hektar skyddsvärd skogsmark. Resultaten av beräkningarna presenteras i tabell 1. Tabell 1. Värdering av rekreationsvärdet av ha skogsmark. Svenskarnas värdering av skogens rekreationsvärde Miljarder kr/år Svenskarnas värdering av skogens rekreationsvärde per hektar och år. Kr/ha/år Svenskarnas värdering av hektar skogsmark Miljarder kr/år SF Värdering ÖF Värdering Titel: How do Different Forest management Practices Affect the Non-timber Value of forests? an Economic Analysis. Författare: Leif Mattsson och Li Chuan-Zhong Delmål: 1 och 2 Studien gjordes 1992 Denna värderingsstudie beskriver hur individer i Västerbottens län värderar skogens rekreationsvärde beroende av skogsskötseln. Respondenten får även ge uttryck för hur deras drömskog skulle se ut genom att ange procentuella andelen tall, gran, björk och andra lövträd. Enkäten skickades till 800 individer mellan år i Västerbottens län och svarsfrekvensen var 54.5 procent. Även i denna studie användes både en öppen (ÖF) och en sluten värderingsfråga (SF). Med hjälp av bilder visar författarna hur olika skogsodlingsmetoder påverkar utseendet på Sida 4 (35)

5 skogen och respondenten fick rangordna de olika landskapsbilderna efter deras preferenser och även tala om hur den skog de oftast besöker kan relateras till någon av bilderna. De fyra skogsodlingsmetoderna är: 1) Naturlig föryngring genom att använda fröträd, där dessa fröträd behålls i den nya trädgenerationen. 2) Enstaka träd väljs ut för avverkning ger effekten att inom ett litet område finns träd av olika ålder och diameter. 3) Artificiell föryngring efter kalhygge. 4) Naturlig föryngring genom att använda avancerad tillväxt, vilket innebär att den nya generationen i princip är baserad på trädplantor som har växt inne i den gamla skogen. Resultatet av enkäten visar att med den öppna frågan fås en genomsnittlig värdering av skogen som rekreationsområde som motsvarar kronor per år och individ. Den slutna frågemetoden ger en genomsnittlig värdering motsvarande kronor per år och individ. Frågan om skogsodlingsmetoderna och drömskogens utseende resulterar i en ekonometriskt skattad ekvation som kan användas för att beräkna hur värdering hos individerna förändras beroende av vilken skogsodlingsmetod som används men även hur värderingen förändras vid förändrad artsammansättning. Koppling till delmål 1 (egna beräkningar) Värderingen av skogens rekreationsvärde, kräver samma beräkningsmetod som i studien ovan. Därför presenteras endast tabellen med de nya resultaten. Tabell 2. Beräkningar är gjorda för att nå fram till svenskarnas värdering av rekreationsvärdet av hektar skogsmark. Svenskarnas värdering av skogens rekreationsvärde Miljarder Kr/år Svenskarnas värdering av skogens rekreationsvärde per hektar och år. Kr/ha/år Svenskarnas värdering av hektar skogsmark Miljarder kr SF Värdering ÖF Värdering Koppling till delmål 2 (egna beräkningar) Ekvation 8 i artikeln kan användas för att beräkna hur värderingen av skogen förändras i och med en förändring av arealen äldre lövrik skog som enligt delmål 2 skall öka med 10 procent. Detta approximeras med en generell ökning av lövskogen med 10 procent på bekostnad av gran. I Sverige används främst två skogsodlingsmetoder, naturlig föryngring genom att använda fröträd (metod 1) och artificiell föryngring efter kalhygge (metod 3) och därmed avgränsas beräkningarna till att studera hur rekreationsvärdet förändras för dessa två odlingsmetoder då lövträden ökar med 10 procent. Utgångspunkten är den artsammansättning som finns idag nämligen 43 procent vardera för tall och gran, björk utgör 13 procent och övriga storbladiga lövträd 1 procent. Lövskogen utgör således 14 procent av skogens alla träd och en 10 procentig ökning skulle ge ett ökat utrymme till 15.4 procent på bekostnad av gran. Det vill säga den nya procentuella sammansättningen blir: 43 procent tall, 41.6 procent gran och 14.4 procent lövskog. Lövskogsökning antas sker genom en 10 procent ökning för björken och 10 procent ökning för de storbladiga lövträden. Sida 5 (35)

6 Tabell 3. Förändringen i skogens rekreationsvärde vid ökad mängd lövträd (10 procent). Skogsbruk: Naturlig föryngring med fröträd. Skogsbruk: Artificiell föryngring efter kalhygge. Förändring i rekreationsvärdet av en 10 % ökning av lövskogen kr/år och individ Förändring i rekreationsvärdet på nationsnivå av en 10 % ökning av lövskogen Miljarder kr/år Enligt skogsstatistisk årsbok 2004 har det på 60 procent av föryngringsavverkande areal planterats skog dvs. artificiell föryngring har används. Naturlig föryngring har skett på 37 procent av arealen. För att hitta ett medelvärde för hur skogens rekreationsvärde förändras vid ökad mängd lövträd har vi vägt samman de förändrade rekreationsvärdena för de olika skogsodlingsmetoderna. Den sammanlagda förändrade nationella värderingen av skogens rekreationsvärde vid ökad mängd lövträd blir således 0.4 * * 0.2 = 0.6 miljarder kronor per år. Därmed kan värdet av en 10 procentlig ökning av lövskogen uppskattas med en ökning av skogens rekreationsvärde med 0.6 miljarder kronor per år. Titel: Valuing Environmental Benefits using the Contingent Valuation Method. Författare: Bengt Kriström Delmål: 1 Studien gjordes: 1987 Denna studie är en del av en doktorsavhandling och behandlar värdet av att bevara skogsområden i orört skick. Enkäten skickades ut i två varianter. Urval A fick både en öppen och en sluten fråga och skickades till 900 individer. Urval B fick endast en öppen fråga och skickades till 200 individer. Svarsfrekvensen var 67 procent. Respondenterna informerades om att det finns många orörda skogsmiljöer, tex. urskogar och fjällnära skogar, som kan vara av stort intresse både för oss och för framtida generationer. Andra skogsmarker hyser utrotningshotade djur, fåglar och växter. Respondenten skulle sedan föreställa sig att Sverige skulle avstå från skogsbruk i de känsliga områdena som har markerats på kartan längst bak i formuläret och besvara om man skulle vara villig att bidra med en engångssumma för att täcka kostnaden för att bevara områdena orörda. De orörda markerna var Muddus, Tärna- Graddis fjällvärld, Skuleskogen, Dala-Härjedalen-Jämtlandsfjällen, Hamra, Garphyttan, Tiveden, Norra Kville, Kullaberg-Hallandsåsen, Åsnen-Listerlandet, Dalby-Söderskog. Den genomsnittliga betalningsviljan för respondenter som svarade på den öppna frågan var kr/individ och för den slutna frågan var betalningsviljan betydligt högre, nämligen kr/individ. Koppling till delmål 1 (egna beräkningar). I denna studie studerades betalningsviljan för att skydda vissa utpekade skogsmarker. Genom att räkna upp den individuella genomsnittliga betalningsviljan till nationell nivå och sedan dividera med antalet hektar skogsmark för de utpekade områdena fås en betalningsvilja per hektar. Sedan antas att betalningsviljan även gäller för andra skogsmarker som behöver skyddas och därmed Sida 6 (35)

7 kan en betalningsvilja för att skydda ytterligare hektar skogmark i Sverige räknas fram. Detta engångsbelopp räknas sedan om till en årlig ström av betalningar genom att använda en ränta på 4 procent och att anta att nuvärdet av framtida betalningar motsvarar engångsbetalningen. Tabell 4 rapporterar resultaten av beräkningarna. Tabell 4. Svenskarnas betalningsvilja för att skydda ytterliggare hektar skyddsmark. Svenskarnas värdering av de utpekade skogsområdena. Engångsbetalning Miljarder kr Svenskarnas värdering av de utpekade skogsområdena. Årlig betalning Miljarder kr/år Svenskarnas värdering av de utpekade skogsområdena per hektar och år. Årlig betalning kr/år/ha Öppen fråga Sluten fråga Värdering av hektar skyddsmark Årlig betalning Miljarder kr/år Titel: Valuing public goods in a risky world: an experiment. Författare: Per Olov Johansson Delmål: 4 Studien gjordes 1988 Denna studie är ett experiment där författaren vill klargöra hur respondenten svarar under osäkerhet. Som en biprodukt ger rapporten respondenternas värdering av de olika program som räddar utrotningshotade arter som lever i skogen. Enkäten gick ut till 200 individer och svarsfrekvensen var 61 procent. Respondenten fick information om att det finns ungefär 300 utrotningshotade arter i Sveriges skogar och tillfrågades sedan vad han var villig att betala som engångsbelopp för att de olika åtgärdsprogrammen infördes (öppen fråga). Program A: rädda 100 procent av alla utrotningshotade arter. Program B: rädda 75 procent av alla utrotningshotade arter. Program C: rädda 50 procent av alla utrotningshotade arter. Program D: med 50 procent sannolikhet skulle 50 procent av arterna dö ut och resten räddas och med 50 procent skulle 100 procent räddas. Tabell 5. Värdering av åtgärdsprogrammen. Engångsbetalning Kronor per individ Värdering av program A Värdering av program B Värdering av program C. 878 Värdering av program D Sida 7 (35)

8 Koppling till delmål 4 (egna beräkningar). I dagsläget sträcker sig delmål 4 till 2005 och innefattar att ett åtgärdsprogram skall finnas och ha inletts för hotade arter som har behov av riktade åtgärder. I miljömålsrådets utvärdering av Sveriges 15 miljömål 2004 finns förslag på ändringar så att delmålet blir År 2015 ska andelen berörda hotade arter ha minskat med minst 30 procent och inga fler arter ha försvunnit jämfört med rödlistan år Detta nya delmål motsvarar program A. som skall rädda 100 procent av de utrotningshotade arterna i skogen. Värderingsresultatet från studien måste först räknas upp till nationell nivå för att sedan räknas om till en årlig betalningsvilja. Räntan antas vara 4 procent och nuvärdet av framtida betalningar motsvarar den engångsbetalning som studien påvisar. Med andra ord, första steget är att multiplicera värderingen av program A med antal individer i Sverige i åldersgruppen år. Nästa steg är att räkna om engångsbetalningen till en ström av betalningar. Resultaten rapporteras i tabell 6. Tabell 6. Betalningsviljan för att rädda 100 procent av alla utrotningshotade arter i Sveriges skogar. Genomsnittliga individens värdering av program A. Engångsbetalning i Kr Svenskarnas totala värdering av program A. Engångsbetalning Miljarder kr Svenskarnas totala värdering av program A. Årlig betalning Miljarder kr/år Program A Rikt odlingslandskap (Miljömål 13) I urvalet från databasen ValuebaseSWE finns tre studier som värderar jordbruksrelaterade ickemarknadsprissatta egenskaper. De berör delmål 1 och 3. Titel: The non-market value of the Swedish agricultural landscape. Författare: Lars Drake Delmål 1 Studien gjordes 1986 Syftet med den här studien är att uppskatta betalningsviljan för att behålla odlingslandskapet i dess nuvarande skick. Tre olika delar av projektet genomfördes: personer intervjuades av SIFO, 152 och 49 personer intervjuades i Uppsala av författaren och en assistent. De tillfrågade individerna var i åldrarna år. Respondenten ombads förställa sig att staten betalade bönderna för att bevara odlingslandskapet som annars skulle tas ur bruk. Alternativet var att halva odlingslandskapet skulle återgå till granskog. Respondenten fick även se bilder på hur landskapet skulle förändras med mer granskog och slutligen skulle respondenten svara på frågan: Hur mycket skulle du vara villig att betala per år i inkomstskatt för att förhindra att halva odlingslandskapet blir granskog? Den genomsnittliga respondenten svarade att han var villig att betala 943 kronor/år, detta uppräknat till nationell nivå ger en genomsnittlig betalningsvilja på 6.2 miljarder kronor per år. Författaren fördelade betalningsviljan på olika användningsområden baserat på frågor från enkäten. Högst betalningsvilja fanns för att behålla betesmark. Tabell 7 presenterar betalningsviljan per landanvändning. Sida 8 (35)

9 Tabell 7. Betalningsvilja för att bevara jordbrukslandskapet: uppdelat på olika landanvändning. Betalningsvilja Kr/ha/år Åkermark Bete på vall Betesmark Koppling till delmål 1 (egna beräkningar). Delmål 1 säger att senast år 2010 ska samtliga ängs och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska utökas med minst hektar och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna ska utökas med minst hektar. Vi antar att ängs och betesmarker värderas på samma sätt som betesmarker i ovanstående studie. År 2002 uppgick totala arealen betesmarker till hektar och totala arealen ängsmark var hektar 1. För att bevara samtliga ängs och betesmarker finns således en betalningsvilja som motsvarar betalningsviljan från tabell 7 multiplicerat med antal hektar. Utökning av ängs och betesmarker som delmålet anger ger en ytterligare betalningsvilja. Denna utökning är av betesmarker av de mest hotade typerna vilket innebär att de nya betesmarker skiljer sig från de genomsnittliga betesmarkerna som finns idag. Eftersom det inte finns någon skattad betalningsvilja för dessa hotade typer av betesmark används samma betalningsvilja för de utökade markerna som för de gamla markerna. Tabell 8 ger värderingen av delmål 1. Tabell 8. Totala betalningsviljan för ängs och betesmark Betalningsvilja Kr/ha/år Betalningsvilja för att bevara ängs och betesmark Miljarder kr/år Betalningsvilja för att bevara ytterligare ha ängsmark och ha betesmark Miljarder kr/år Total betalningsvilja för delmål 1 Miljarder kr/år Ängs och betesmark Titel: Har jordbruket i Rottnadalen någon framtid? En analys av landskapsvärden och företagsekonomiska kostnader Författare: Lars Drake Delmål 1 Studien gjordes 1990 Första delen av värderingsstudien syftar till att värdera varierande användning av jordbruksmark i Rottnadalen. Andra delen behandlar de företagsekonomiska kostnader och tredje delen sammanfattar och ställer kostnader mot värderingar. I CV-studien (del 1) tillfrågades de permanent och fritidsboende i Rottnadalen om hur mycket de högst var villiga att betala per år för att bevara jordbrukslandskapet i Gräsmark? Den genomsnittliga betalningsviljan var 914 kronor per år och svarsfrekvensen var 42 procent. I del tre av studien beräknar författarna betalningsviljan per hektar och år vilket motsvarar 1 Jordbruksverket Rapport 2004:5. Arealerna inkluderar betes och ängsmark inom och utanför stödersättningen. Sida 9 (35)

10 1 544 kronor/hektar. Detta ligger inom samma intervall som Lars Drake s tidigare studie (se ovan) som var rikstäckande. I värderingsstudien studierar de också hur huspriserna kan variera vid förändrat jordbrukslandskap. Denna del är baserad dels på intervjuer med fastighetsmäklarna på orten och dels på de boendes uppfattning om hur huspriserna kan tänkas förändras vid olika landskapsutveckling. Resultaten visar att värdet av att bevara traditionellt jordbruk och naturvårdsbete är kronor per hektar och år högre än för granplantering (vid 3 procent ränta). Landskapsvärdet för slaghackslandskap och spontan igenväxning uppskattas till kronor högre än granskog och för björkplantering 800 kronor högre än granskog. Koppling till delmål 1 (egna beräkningar) I denna studie har ingen uppdelning av jordbrukslandskapet gjorts i värderingsscenariot. I artikeln som presenterades tidigare (Drake 1992) har det visat sig att ängs och betesmark är högre värderat än odlingsmark. Det vill säga, om värderingen av odlingsmark används för att värdera betes och ängsmark fås en konservativ värdering. Enligt värderingsstudien värderas jordbruksmarken till kr/ha/år och enligt husprisstudien värderas jordbruksmarken till kr/ha/år beroende på vad som växer upp istället för ett bibehållet landskap. Tabell 9 redovisar värdet av delmål 1. Tabell 9. Totala betalningsviljan för ängs och betesmark Betalningsvilja Kr/ha/år Betalningsvilja för att bevara ängs och betesmark Miljoner kr/år Betalningsvilja för att bevara ytterligare ha ängsmark och hektar betesmark. Miljoner kr/år Total betalningsvilja för delmål 1 Miljoner kr/år Värdering från CVstudien Betalningsvilja när alternativet är granskog Betalningsvilja när alternativet är slaghackslandskap och spontan igenväxning Betalningsvilja när alternativet är Björkplantering Titel. Valuable Landscapes and Reliable Estimates Författare Knut Per Hasund Delmål 3 Studiens genomförande år 1989, 1991, 1994 Denna värderingsstudie försöker att estimera hur svenskar värderar landskapselementen i odlingslandskapet. Tre identiska enkäter skickades ut under åren 1989, 1991 och De tillfrågade tillhörde urvalet bosatta i Sverige inom åldersintervallet år och svarsfrekvensen Sida 10 (35)

11 var 59 procent, 51 procent och 51 procent för respektive enkät. Den slutgiltiga urvalsstorleken var 337, 195 och 297 individer. Respondenten svarade på en öppen fråga om vad han maximalt var villig att betala årligen i ökad skatt för att staten skulle förbjuda jordbrukarna att ta bort landskapselementen? Respondenten fick även rangordna olika landskapselement genom att ge poäng efter vilka landskapselement som respondenten ansåg vara viktigast att bevara. Den genomsnittliga betalningsviljan (i genomsnitt för perioden) för att bevara landskapselementen är kr/år och person. Detta estimat uppräknat till nationsnivå ger en årlig betalningsvilja på 7.7 miljarder kronor per år och omräknat till betalningsvilja per hektar odlingsmark motsvarar det kr/hektar/år. Koppling till delmål 3 (egna beräkningar) Delmål 3 säger att mängden kulturbärande landskapselement som vårdas skall öka till år 2010 med cirka 70 procent. I artikeln ovan har en betalningsvilja för alla landskapselement skattats till 7.7 miljarder kronor per år. Genom att uppskatta antalet kulturbärande landskapselement och deras andel av målet kan en betalningsviljan för delmål 3 uppskattas. Det har dock visat sig att totala antalet landskapselement inte finns som offentlig statistik, inte heller har det gått att få tag på någon som vet det exakta antalet. Dessa beräkningar bygger således på uppskattningar och generaliseringar vad gäller andelen kulturbärande element som skall vårdas i förhållande till totala kulturbärande elementen i Sverige. För att uppskatta antalet kulturbärande element har vi varit i kontakt med Martin Sjödahl på Jordbruksverket och fått tillgång till hans uppskattningar av antalet punkt- och linjeelement i åkerlandskap. Med hjälp av tre kommuners inventeringar av kulturbärande landskapselement i betes- och ängsmark 2, har vi sedan beräknat ett medelvärde av antalet element per hektar betesoch ängsmark. Utifrån denna information uppskattas sedan att målet utgör cirka 31 procent av alla punktelement och 29 procent av alla linjeelement. Som ett sista steg görs ett antagande, utifrån andelarna punkt och linjeelement av målet, att cirka 30 procent av alla kulturbärande landskapselement skall vårdas enligt delmål 3. Betalningsviljan för dessa 30 procent kulturbärande landskapselementen är 0.3 * 7.7= 2.3 miljarder kronor per år. 2 I appendix till Den samhällsekonomiska effektiviteten i miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar - En principiell analys utifrån markernas värden Dnr /04 SJV Sida 11 (35)

12 3.3 Ingen övergödning (Miljömål 7) I urvalet av databasen ValuebaseSWE finns nio studier som berör miljömålet ingen övergödning. Fyra av dessa var svåra att sammanlänka med ett specifikt delmål och de övriga fem berör delmål 3. Titel. The value of improved Water Quality. A random utility model of recreation in the Stockholm archipelago. Författare: Åsa Soutukorva Delmål 3. Studien gjordes 1998 och 1999 Författaren använder resekostnadsmetoden för att skatta värdet av minskade kväveutsläpp i Stockholms skärgård genom variabeln siktdjup. Två brevutskick gjordes som innehöll frågor om respondentens resor till skärgården sommaren 1998 och Vädret var något bättre 1999 och därför är antalet resor fler och värdet av bra siktdjup högre. Författaren har även tagit hänsyn till att värdet av restiden kan värderas på olika sätt genom att anta att hushållen värderar tiden till 0 kronor i en estimering och till 30 procent av nettolönen i en annan skattning. År 1998 skickades 4000 enkäter ut med en svarsfrekvent på 47.2 procent och år 1999 skickades 2500 enkäter ut med en svarsfrekvens på 60 procent. En ekvation för relationen mellan siktdjup och betalningsvilja skattas och som ett policy experiment antas 1 meter siktförbättring i skärgården, vilket motsvarar en 30 procentig minskning av kvävekoncentrationen i havet, vilket i sin tur kräver en 50 procentig minskning av kväveutsläppen. Modellen ger ett estimat för betalningsviljan för bättre siktdjup per resa och författaren räknar även fram ett aggregat för totala betalningsviljan för de två kommunerna Stockholm och Uppsala. Tabell 10. Aggregerad betalningsvilja för Stockholm och Uppsala 1998 ( resor) och 1999 ( resor) i miljoner kr. Betalningsvilja vid antagandet att värdet av tiden är skattad till noll kronor Betalningsvilja vid antagandet om att värdet av tiden är 30 % av nettolönen Medelvärde (1999 och 1998) Koppling till delmål 3 (egna beräkningar) I turistdatabasen (som används i Sandströms artikel nedan) utgör Stockholms skärgård 16.1 procent av alla resor, till län söder om Gävleborgs län, med mål att bada, sola, fiska, andra utomhusaktiviteter och att uppleva naturen. Därmed kan resultatet från studien ovan extrapoleras så att värderingen gäller för haven söder om Ålands hav. Tabell 11 presenterar resultaten där medelvärdet för 1998 och 1999 har använts som utgångspunkt. Observera att det Sida 12 (35)

13 antas en 50 procentig minskning av utsläppen i denna studie medan delmålet kräver en 30 procentig minskning. Tabell 11. Aggregerade betalningsviljan för att minska utsläppen i haven söder om Ålandshav med 50 procent. Betalningsvilja när de antar att värdet av tiden är noll Miljoner kr/år Betalningsvilja när de antar att värdet av tiden är 30 % av nettolönen Miljoner kr/år Medelvärde (1999 och 1998) Titel Contingent Valuation of a Less Eutrophicated Baltic Sea. Författare: Tore Söderqvist Delmål 3 Studiens gjordes 1995 Syftet med denna CV-studie är att värdera övergödningen i Östersjön. Enkäten skickades ut 1995 till 696 personer i Sverige mellan år och svarsfrekvensen var 60.4 procent. Värderingsfrågan var av sluten karaktär och respondenten tillfrågades om han/hon var villiga att rösta ja i en folkomröstning för införandes av en aktionsplan som skulle leda till att Östersjön blev hållbar inom 20 år om det innebar en viss höjning av miljöskatten. Aktionsplanen motsvarar en femtioprocentig reduktion av kväve och fosfor till Östersjön och antas införas i alla länder runt Östersjön. Beroende på hur svaren analyserades blev betalningsviljan relativt olika. Om bara icke proteströsterna inkluderas var den genomsnittliga betalningsviljan kr/år/person i 20 år. Då de svagt proteströstande inkluderades sjönk genomsnittet till kr/år/person i 20 år. Den mest konservativa behandlingen av enkäten är att ge icke svarande och proteströster 0 kronor i värdering för den andel av samplet som de utgjorde. Detta innebär en genomsnittlig betalningsvilja som motsvarar kr/år och person i 20 år. Författaren använder det konservativa estimatet för att beräkna nuvärdet av den nationella värderingen, vilken uppgår till 231 miljarder kronor (om 7 procent diskonteringsränta används). Koppling till delmål 3 (egna beräkningar) Delmål 3 säger att senast 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålandshav ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå. Detta kan relateras till ovan nämnda studie där de värderar en 50 procent minskning till Observera att denna värdering gäller endast Östersjön och Kattegatt men dock inte Skagerak på västkusten, vilket skall inkluderas i delmål 3. Författaren utgår ifrån det mest konservativa estimatet i sina beräkningar, vilket även görs i dessa beräkningar. Först beräknas ett nytt nuvärdesbelopp för en nationell värdering med nuvarande befolkningen som bor söder om Ålands hav och med en ränta på 4 procent (vilket är något lägre ränta än i ursprungsartikeln). Detta nuvärdesbelopp görs sedan om till en ström av betalningar. Beräkningarna redovisas i tabell 12. Sida 13 (35)

14 Tabell 12. Värdering av minskad övergödning i Östersjön. Minskade utsläpp av näringsämnen med 50 % till Betalningsvilja per person/år i 20 år Nationell betalningsvilja Nuvärdesberäkning Miljarder kr Nationell betalningsvilja Miljarder kr/år Värdering av minskad övergödning i Östersjön Betalningsviljan i denna studie är relativt hög jämfört med andra studier, vilket kan beror på flera faktorer. Bland annat antas att aktionsplanen införas i alla länder runt Östersjön vilket skulle kunna ge mer trovärdighet åt planen och därmed högre betalningsvilja. Studien är även en CVstudie och således inkluderas existensvärden vilket inte finns med i t ex. resekostnadsstudierna som studerar motsvarande fråga. Titel: Recreational Benefits from Improved Water Quality. A Random Model of Swedish Seaside Recreation. Författare: Mikael Sandström Delmål 3 Data från Denna studie använder resekostnadsmetoden för att skatta värdet av minskade kväveutsläpp i haven som omger Sverige. Turistdatabasen för åren 1990 till 1994 har använts i studien för att skatta total förändring i konsumentöverskott för en viss reduktion av näringsämnen. Författaren har använt siktdjup som en indikator för hur övergött vattnet är och har därför varit tvungen att exkludera delarna av Östersjön norr om Ålands hav eftersom de stora älvarnas utlopp i detta område försämrar siktdjupet avsevärt. Även resor till Gotland har exkluderats på grund av att det inte fanns siktdjupdata. Relationen siktdjup och kvävebelastning ger tex. att en 50 procentig reduktion av belastningen ger ett ökat siktdjup på 0.75 meter. Författaren analyserar data med hjälp av två olika typer av ekonometriska modeller (nested multinomial logit och conditional logit modell) och får fram två olika värden på förändringen i konsumentöverskottet av en viss förändring i kväveutsläpp. I ett diagram i artikeln presenteras förändringen i konsumentöverskott vid olika kväveutsläppsnivåer. Som ett exempel ger en 50 procentig förändring i kvävebelastningen ett förändrat konsumentöverskott motsvarande miljoner kronor per år beroende på vilken skattningsmodell som används. Denna estimering kan justeras för resor som inte fanns med i urvalet av olika anledningar (resor till Norrland och Gotland och resor som inte följts upp, vilket motsvarar en multiplicering med konstanten 1.64) och det nya resultatet blir en förändring i konsumentöverskott på miljoner kronor. Koppling till delmål 3 (egna beräkningar) Delmål 3 säger att senast 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå. Förändringen i konsumentöverskottet på grund av en 30 procentig kväveminskning kan avläsas i diagrammet i artikeln. Detta resultat justeras med konstanten 1.32, som har räknats fram i enligt med författarens resonemang angående att alla resor inte finns med i urvalet. I dessa beräkningar har resor norr om Ålands hav exkluderats eftersom dessa inte skall värderas i delmål 3. Sida 14 (35)

15 Tabell 13. Värdering av minskad övergödning i haven söder om Ålandshav. Minskade utsläpp av näringsämnen med 30 procent Miljoner kronor per år (NMNL och CL modellen) Värdering av att minska kväveutsläppen med 30% Titel: The regional willingness to pay for a reduced eutrophication in the Stockholm archipelago Författare: Tore Söderqvist och Henrik Scharin Delmål 3 Studiens gjordes 1998 Denna värderingsstudie estimerar betalningsviljan för minskad övergödning i Stockholms skärgård. Studien utfördes 1998, med ett utskick till invånare mellan år i Stockholm och Uppsala och svarsfrekvensen var 47.2 procent. I enkäten ska respondenten ta ställning till om han är villig att acceptera ett reningsprogram som skulle kosta en viss summa att införa under 10 år (sluten fråga). Om programmet införs kommer siktdjupet att öka med 1 meter på 10 år. I praktiken innebär detta en 50 procentig minskning av kväveutsläppen till Stockholms skärgård. Om man är villig att betala får man uppge det maximala belopp man är villig att betala för reningsprogrammet. Resultatet av värderingsstudien presenteras i tabell 14. Observera att studien analyserar en 50 procentig minskning och inte en 30 procentig minskning. Tabell 14. Regionala betalningsviljan för reducering av övergödningen i Stockholms skärgård. Genomsnittlig betalningsvilja per vuxen år 1 (kr) Genomsnittlig betalningsvilja i regionen år 1 (miljoner kr) Genomsnittlig betalningsvilja i regionen nuvärde 4% ränta (miljoner kr) Genomsnittlig betalningsvilja i regionen nuvärde per år (miljoner kr) Betalningsvilja Koppling till delmål 3 (egna beräkningar) Delmål 3 täcker alla hav söder om Ålands hav. Det vill säga, denna studie täcker endast en liten del av detta område. Antag att alla värderar sitt hav på samma sätt som stockholmarna, därmed kan ett ungefärligt värde av minskningen av övergödningen i Östersjön beräknas och den genomsnittliga betalningsviljan per vuxen år 1 kommer att gälla inte bara Stockholm och Uppsala utan alla län förutom Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Tabell 15 presenterar resultaten Tabell 15. Totala betalningsviljan för reducering av övergödningen i haven söder om Ålandshav (50 % minskning av kväveutsläppen) Genomsnittlig betalningsvilja per vuxen år 1 (kr) Total genomsnittlig betalningsvilja år 1. (miljoner kr) Total genomsnittlig betalningsvilja nuvärde 4 % ränta (miljoner kr) Total genomsnittlig betalningsvilja ström av betalningar (miljoner kr/år) Betalningsvilja Sida 15 (35)

16 Titel: Halved Emissions of Nutrients, What are the Benefits? - A contingent Valuation method Survey Applied to the Laholm Bay? Författare: Peter Frykblom Delmål 3 Studiens gjordes 1996 Denna värderingsstudie behandlar övergödningsproblemen i Laholmsbukten. År 1996 skickades 500 enkäter ut till boende i området kring bukten (Båstad, Halmstad och Laholm) i åldrarna år. Svarsfrekvensen var 67.4 procent. De fick ta ställning till om de var villiga att betala ett visst angivet belopp per månad för att en reningsplan skulle sättas i verket. Planen behövde finansieras i över 20 år och skulle leda till en halvering av utsläppen av näringsämnen i Laholmsbukten. Resultatet av studien visar att den genomsnittliga betalningsviljan var 815 kr/år och person och den regionala betalningsviljan var 98 miljoner kronor per år. Vid omräkning från månadskostnad till årskostnad användes en ränta på 7 procent. Koppling till delmål 3 (egna beräkningar) I ett första steg beräknas den årliga betalningsviljan om med en ränta motsvarande 4 procent, vilket är lägre än i studien, för att beräkningarna skall vara kompatibla med tidigare beräkningar. Den regionala betalningsviljan beräknas genom att anta att hela södra Sveriges befolkning värderar övergödning i sitt närområde på samma sätt som befolkningen i området kring Laholmsbukten. Detta innebär sannolikt en överskattning av värderingen eftersom Laholmsbukten har stora problem med övergödning som även har uppmärksammats av allmänheten genom media. Tabell 16. Totala betalningsviljan för reducering av övergödningen i haven söder om Ålandshav (50 procent minskning av kväveutsläppen). Årsräntan är 4 procent. Genomsnittlig betalningsvilja per år och person i Laholmsbukten kr Total genomsnittlig betalningsvilja per år i Laholmsregionen (miljoner kr) Total genomsnittlig betalningsvilja per år i Södra Sverige (miljoner kr) Betalningsvilja Hav i balans (Miljömål 10) Till detta miljömål fanns endast två studier som behandlade relaterade frågeställningar. En av studierna behandlar en liten del av delmål 6. Titel: Spike Models in Contingent Valuation Författare: Bengt Kriström Delmål 6 Studiens gjordes 1993 Artikeln presenterar användandet av en speciell typ av modell som kallas Spike Models som med fördel kan användas vid värderingsstudier som är specificerade som folkomröstning. Som en biprodukt presenteras två studier där denna modell har använts. Den första studien som Sida 16 (35)

17 presenteras handlar om färjetrafiken mellan Sverige och Finland genom Stockholms skärgård och de miljöproblem som den orsakar de boende längs färjeleden. En enkät skickades ut till boende längs färjeleden i Stockholms skärgård. De boende som tillfrågades hade alla fastigheter (fritidshus eller permanentbostäder) inom en zon på meter på var sida om Furusunds och Sandhamnsleden från Höggarnsfjärden och utåt. Enkäten var upplagd så som en hypotetisk folkomröstning där respondenten fick rösta om att flytta Finlandsfärjan till en annan farled till en given kostnad som skall betalas under fem år. Med Spike-modellen är den genomsnittliga betalningsviljan kr/år/hushåll i fem år. Koppling till delmål 6 (egna beräkningar) Denna studie kan ses som en delvärdering av delmål 6 som säger att Buller och andra störningar från båttrafik ska vara försumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden senast år Först beräknas nuvärdet av de fem årens betalningar vilket motsvarar kr/hushåll. I nästa steg antas att betalningarna ska ske årligen med ett nuvärdesbelopp som motsvarar nuvärdet av de fem årens betalningar. Detta ger en årlig betalning per hushåll som motsvarar 307 kr/år. Enligt studien fanns fastigheter inom zonen på meter från farleden och därmed är den sammanlagda betalningsviljan för dessa hushåll 1.8 miljoner kronor per år. 3.5 Giftfri miljö (Miljömål 4) I urvalet av ValuebaseSWE finns endast en artikel under detta miljömål. Den går inte att koppla direkt till något delmål, utan kan vara en mer allmän värdering under miljömålet. Titel: Attityder till bekämpningsmedel och betalningsviljan för en minskad användning av dessa i det svenska jordbruket. Författare: Johan Malmberg Studiens gjordes 1994 I denna studie tillfrågas respondenterna hur mycket de är villiga att betala för att jordbruket i Sverige skall upphöra med bekämpningsmedel eller minska användningen av bekämpningsmedel med 50 procent. Författaren använder en öppen frågemetod till ett urval av 380 personer i Sverige mellan år. Svarsfrekvensen var 46.3 procent. Resultaten från studien visade att i genomsnitt var varje hushåll villiga att betala 259 kr/månad vid 100 procent reduktion av bekämpningsmedel inom jordbruket, en 50 procent reduktion resulterade i en betalningsvilja motsvarande 169 kr/månad/hushåll. Koppling till målet (egna beräkningar) För att få fram en årlig betalningsvilja har en ränta på 4 procent används. Den årliga betalningsviljan på nationsnivå uppgår till 12 miljarder kronor per år för att minska användningen av bekämpningsmedel med 100 procent och uppgår till 7 miljarder kronor per år för att minska användningen med 50 procent. Sida 17 (35)

18 3.6 Grundvatten av god kvalitet (Miljömål 9) I urvalet av valuebaseswe finns 2 studier som berör miljömålet Grundvatten av god kvalitet. En av dessa studier går direkt att koppla till delmål 3 den andra gick inte att koppla till något av delmålen. Titel: Betalningsvillighetsstudier för sportfiske och grundvatten i Sverige. Författare: Ulf Silvander Delmål 3 Studiens gjordes 1989 Denna studie består av två studier, där den andra studien behandlar attityder till grundvatten vilket berör miljömålet grundvatten av god kvalitet. Studien är en CV-studie där respondenten tillfrågades vad han maximalt var villig att betala för att hålla mängden nitrat i grundvattnet under WHO:s rekommendation på 50 mg/l. Enkäten skickades till individer mellan år i Sverige och svarsfrekvensen var 67.5 procent. Resultatet visar att den genomsnittliga betalningsviljan för nitratfritt grundvatten var 484 kr/år/individ. Uppräknat på nationsnivå ger det en betalningsvilja motsvarande 3.0 miljarder kronor per år. Koppling till delmål 3 Delmål 3 ska uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. Studien ovan kan kopplas direkt till detta delmål men tittar inte på alla föroreningar utan endast på nitrat. Således är betalningsviljan för att delmål 3 införs minst 3 miljarder per år. 3.7 Frisk luft I urvalet av valuebaseswe fanns sex artiklar som berör frågeställningar under miljömålet frisk luft. Tyvärr fanns det inga studier som direkt gick att koppla till delmålen för detta miljömål. Nedan följer en presentation av två studier gjorda av Konjunkturinstitutet i samarbete med Karolinska institutet. Dessa studier fanns inte med i databasen eftersom de är relativt nyskrivna. Titel. Air Quality and Morbidity: Concentration-response Relationships for Sweden Författare Eva Samakovlis, Anni Huhtala, Tom Bellander och Magnus Svartengren Titel. Värdering av hälsoeffekter från luftföroreningar Författare: Lisa Svensson och Eva Samakovlis Delmål 2. Sammanfattning av studiernas resultat Den nationella miljöhälsoenkäten skickades ut våren 1999 av Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Enkäten skickades till personer i hela riket och svarsfrekvensen uppgick till 72.5%. Målpopulationen var alla i åldrarna år som varit bosatta i Sverige under de senaste fem åren. Konjunkturinstitutet har i samarbete med Karolinska Institutet kopplat data från miljöhälsoenkäten till kommundata på luftkvalitet för att estimera dos-responssamband mellan luftkvalitet och antal dagar med besvär från luftvägarna. Fördelen med att använda variabeln antal dagar med besvär från luftvägarna är att den fångar alla slags Sida 18 (35)

19 besvär från luftvägarna. Eftersom partiklar inte mättes det år som miljöhälsoenkäten skickades ut så har vi använt kvävedioxid som en indikator på luftföroreningar från trafiken. Resultatet från studien säger att om halten av kvävedioxid ökar med en enhet (µg/m 3 ) så leder det till att dagarna med luftvägsbesvär ökar med 3.2 procent. Om man antar att urvalet är representativt för Sveriges befolkning så innebär det extra dagar med luftvägsbesvär. Analysen baseras på luftkvalitetsdata från februari-mars Då var den genomsnittliga halten av kvävedioxid i de kommuner som mätte halter 16 µg/m 3. Värdering av hälsoeffekter från luftföroreningar Hälsobesvär från luftföroreningar bör värderas i termer av produktionsbortfall, sjukvårdskostnader och kostnader för upplevt obehag. Den här studien värderar obehaget med hjälp av Contingent Valuation metoden. Metoden, innebär i det här fallet, att man frågar ett slumpmässigt urval om deras betalningsvilja för att slippa en negativ förändring i hälsotillståndet. En brevenkät skickades ut i november 2002 till två slumpmässiga urval: personer boende i Stockholm och personer boende i Sverige. Svarsfrekvensen var 54 procent för Stockholm och 62 procent för Sverige. Analysen värderar tre sjukdomsepisoder (se tabell nedan) med besvär från luftvägarna som kan ha orsakats av luftföroreningar. Episod Symptom Begränsning Varaktighet Episod A Symptomen inkluderar slemmig hosta, lite tryck i bröstet, små andningsbesvär, lite feber och trötthet. Du kan inte utföra ansträngande aktiviteter, men kan arbeta och utföra dina dagliga aktiviteter 1 dag Episod B Episod C Symptomen inkluderar ihållande slemmig hosta, hostattacker, hörbart pip i bröstet, andfådd vid minsta ansträngning, feber och influensaliknande symptom med huvudvärk och trötthet. Sjukhusintagning för behandling av andnöd. Symptomen inkluderar ihållande slemmig hosta, hostattacker, kippande efter andan även vid vila, feber och influensaliknande symptom med huvudvärk och trötthet. Symptomen är allvarliga nog för att du skall stanna hemma i sängen. Du måste stanna på sjukhus för behandling i 3 dagar, följt av 5 dagar sängliggande i hemmet. 3 dagar 8 dagar En läkare har utformat beskrivningarna för att de skall reflektera episoder som används i epidemiologiska analyser. Det gör värderingsstudien särskilt lämplig att kopplas till ovanstående dos-respons analys. Detta till skillnad från tidigare svenska värderingsstudier inom området som har värderat en förändring i luftkvaliteten direkt och inte gått genom luftföroreningarnas effekter, vilket gör en sådan koppling svårare. Värderingsstudien har genom ett EU projekt tidigare utförts i Holland, Norge, England, Portugal och Spanien. Resultaten visar att Stockholm-urvalet värderar obehaget från episoderna till A: 151 kronor, B: 643 kronor och C: 2056 kr. Sverigeurvalet värderar episoderna till; A: 154 kronor, B: 713 kronor och C: 2573 kr. Sida 19 (35)

20 Koppling till delmål 2 (egna beräkningar) Här värderas hälsoeffekterna per µg/m 3 förändring i halten kvävedioxid. De ovanstående analyserna fokuserar på sjuklighet från luftföroreningar, dödlighet beaktas inte alls. Av dagarna med luftvägsbesvär består 38 procent av dagar med lindriga symtom d v s dagar då man påverkas av besvär från luftvägarna men påverkan är inte så stark att man stannar hemma från arbetet. Resterande 62 procent, utgörs av dagar med allvarligare symtom då påverkan är så stark att man stannar hemma från arbetet. Det betyder att av de dagarna utgörs av dagar med lindriga symtom och av dagar med allvarligare symtom. Episod A räknas som lindriga symtom och episod B och C räknas som allvarligare symtom. Med hjälp av resultaten från betalningsviljestudien med Sverige-urvalet kan vi räkna ut en värdering av obehaget per dag. Värderingen av obehaget för en enhets ökning i koncentrationen av NO 2 uppgår till kr. Man brukar räkna med att produktivitetsförlusten av en dag med lindriga symtom uppgår till omkring 10 procent av lönen. Produktivitetsförlusten om man är borta från arbetet uppgår till 100 procent. Den genomsnittliga månadslönen var år kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig dagslön på 647 kronor. Med den genomsnittliga dagslönen så uppgår produktivitetsförlusten för en enhets ökning av halten NO 2 till kr. Det går inte att ta reda på hur mycket av sjukvårdskostnaderna som härrör från luftföroreningar. Det finns olika luftvägssjukdomar och sjukvårdskostnaderna delas inte alltid upp per sjukdom. Individen kan också diagnostiseras med mer än en luftvägssjukdom. Därför approximerar vi sjukvårdskostnaderna för dagar med luftvägsbesvär till sjukvårdskostnaderna för astmatiker. De totala sjukvårdskostnaderna för astmatiker uppgår till miljarder kronor. Enligt den nationella miljöhälsoenkäten är 8 procent av befolkningen astmatiker. Vi kan utifrån de siffrorna räkna ut den genomsnittliga sjukvårdskostnaden per astma patient och dag, vilken uppgår till 8 kronor. Från dos-respons analysen kan vi räkna ut hur dagarna med luftvägsbesvär ökar för astmatikerna om halten kvävedioxid ökar. Enligt resultaten så leder en enhets ökning av halten kvävedioxid till extra dagar med luftvägsbesvär för astmatikerna. Det gör att sjukvårdskostnaderna vid en enhets ökning av halten NO 2 uppgår till kr. Totalt värderas hälsokostnaderna för en enhets ökning i halten av kvävedioxid (som en indikator på luftföroreningar i tätortsluft) till kr. Sida 20 (35)