Onkologi. Läran om tumörer. Cecilia Karlsson

Transkript

1 Onkologi Läran om tumörer

2 Cancer (kräfta)

3 Tumörsjukdomar Solida tumörer Hematologiska tumörsjukdomar Tumörväxt i lymfkörtlar

4 Tumörtransformation Initiering Ärftlig predisposition Luftföroreningar Röntgenstrålning Radioaktiv strålning Radon Asbest Kemikalier Virus

5 Tumörtransformation Promovering Hormoner Tillväxtfaktorer Kostfaktorer

6 Celler Permanenta Stabila Labila

7 Benigna mesenkymala tumörer Fibrom Lipom Osteom Kondrom Myom Angiom

8 Maligna mesenkymala tumörer Fibrosarkom Liposarkom Kondrosarkom Myosarkom Angiosarkom

9 Sarkom

10 Benigna epiteliala tumörer Epiteliala tumörer som utgår från körtlar Adenom Cystadenom (adenom innehållande makro- eller mikroskopiskt iakttagbara cystor) Papillom (flikiga, fingerliknande utskott) Papillärt adenom Papillärt cystadenom Skivepielpapillom

11 Maligna epiteliala tumörer Adenocarcinom Skivepitelcancer Övergångsepitelcancer

12 Exempel på tumörer som benämns efter andra principer Lymfom Melanom

13 Lymfom Hodgkins sjukdom Non - Hodgkin lymfom Hög malignt Låg malignt

14 Exempel på tumörer som benämns efter andra principer Leukemi (elakartad proliferation i benmärgen & förekomst i perifiera blodet av förstadier till vita blodkroppar) Glidande övergång mellan vissa typer av lymfom & leukemi

15 Leukemi Akut myeloisk leukemi (AML) Akut lymfatisk leukemi (ALL) Kronisk myeloisk leukemi (KML) Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

16 Exempel på tumörer som benämns efter andra principer En del tumörer har namn efter det organ från vilket det har utgått Meningeom Hepatocellulärt carcinom Cholangiocarcinom Tumörer som innehåller komponenter från mer än ett groddblad kallas teratom Benignt cystiskt teratom

17 Exempel på tumörer som benämns efter andra principer En del tumörer bär namn efter den person som först beskrev dem Hodgkin s sjukdom Ewing s sarkom Wilm s tumör

18 Makroskopiskt utseende Svulst Ulceration Kombination av svulst & ulceration Storlek (ej avgörande) Avgränsning Snittyta

19 Mikroskopiskt utseende Alla tumörer består av två komponenter Parenkym (utgöres av tumörceller av mesenkymalt eller epitelialt ursprung) Stroma (består av bindväv & blodkärl)

20 Med hjälp av den histologiska bilden försöker man fastställa Från vilken typ av vävnad tumören utgått Tumörens mognadsgrad- graden av vävnadsoch celldifferentiering Graden av cellatypi Om tumören växer infiltrativt eller ej

21 Typ av vävnad & mognadsgrad Benigna tumörer Liknar i hög grad den vävnad från vilken den har utgått, d v s tumörcellerna liknar cellerna i ursprungsvävnaden & är arrangerade på samma sätt som dessa, tumörens differentieringsgrad är hög

22 Typ av vävnad & mognadsgrad Maligna tumörer Avviker mer eller mindre markant från ursprungsvävnaden Med avseende på graden av likhet med ursprungsvävnaden talar man om högt, medelhögt & lågt differentierade maligna tumörer.

23 Anaplastisk tumör En tumör kan vara så lågt differentierad att det inte går att avgöra om det är en epitelial eller en mesenkymal tumör eller ett lymfom

24 Cellatypi Atypi eller dysplasi Kärnorna är stora i förhållande till cytoplasman Kromatinkornen grova & ojämnt fördelade Kärnmembranen förtjockad Nukleolerna stora & oregelbundna Cell- & kärnpolymorfism Celler & cellkärnor kan variera i form & storlek Atypiska mitoser Graden av cellatypi eller dysplasi betecknas som lätt, måttlig eller stark. En högt differentierad tumör företer lätt atypi & en lågt differentierad stark atypi.

25 Infiltrativ växt Oskarp avgränsning, beror på att tumörceller, enstaka eller i förband, växer in mellan cellerna i den omgivande vävnaden

26 Metastasering Maligna tumörer metastaserar på olika vägar: Via lymfkärl Via vener Via artärer Genom implantation

27

28

29

30

31 Varför söker patienten läkare?

32 Symtom

33 Allmänna symtom Trötthet Aptitlöshet Viktminskning Anemi

34 Specifika symtom Blödning Funktionsnedsättning Smärta Känner resistens

35 Övriga symtom Hudfärg Hudförändring Neurologiska symtom

36 Diagnostik

37

38 Cell & vävnadsprov Cytologi Biopsi Patologisk anatomisk diagnos (PAD)

39 Blodprov Hb Vita Trombocyter Sänka Leverprover

40 Tumörmarkörer Carcinoembryonalt antigen (CEA) Cancerantigen 125 (CA 125) Prostataspecifikt antigen (PSA)

41 Benmärgsundersökning Sternalpunktion Cristapunktion

42 Röntgenundersökningar Röntgen CT MRT Ultraljud Skintigrafi PET Endoskopi Mammografi

43

44

45

46 Övrig diagnostik Urinprov Faecesprov Sputumprov Palpation

47 Vad ska en tumörutredning leda till?

48 I vilket organ & i vilken typ av organets celler som cancern började Tumörstorlek Växtsätt i förhållande till andra organ Speciella egenskaper/markörer som tumören har Metastaser?

49 Stadieindelning

50 Syftet med stadieindelning är: Vägleda klinikern vid behandlingsuppläggningen Ge indikation om prognosen Hjälp vid utvärderingen av behandlingsresultatet Underlätta informationsutbyte mellan olika medicinska centra

51 Fyra stadier (I-IV) Stadium I, minsta tumörutbredningen Stadium IV, generaliserad sjukdom

52 TNM-systemet T- Tumörstorlek TX Primärtumören kan inte bedömas T0 Inga tecken på primärtumör föreligger Tis Cancer in situ T1, T2, T3 & T4 Ökande storlek och/eller lokal utbredning av primärtumören. I vissa fall förekommer också underindelning, t.ex. T1a, T1b

53 TNM-systemet N- Regionala lymfkörtlar NX Regionala lymfkörtlar kan inte bedömas NO Inget engagemang av regionala lymfkörtlar N1, N2 & N3 Ökande engagemang av regionala lymfkörtlar. I vissa fall förekommer också underindelning, t.ex. N1a, N1b Direkt överväxt från primärtumören till regionala lymfkörtlar ska klassificeras som lymfkörtelmetastasering (N1-N3)

54 TNM-systemet M- Fjärrmetastaser MX Fjärrmetastasering kan inte bedömas M0 Inga tecken på fjärrmetastaser föreligger M1 Fjärrmetastasering påvisad Metastasering till lymfkörtlar utanför det regionala området klassificeras som M1

55 Kurativ eller palliativ inriktning Cancerdiagnos Chans till bot finns Kurativ behandling Palliativ behandling Ingen botande chans Palliativ vård Definitiv bot Behandlingssvikt Tumöråterfall Terminala insatser Källa Peter Strang Död

56 Olika faser för cancerbehandling Förebyggande Bromsande Vård i livets slut Botande Palliativ (Fürst, C J, 1997)

57 Cancersjukdomens process Avvärja hotet Frisk Cancersjuk Botad Återfall Källa Peter Strang Sjuk Kroniskt sjuk Död Förlänga livet Lindra, öka kvaliteten Förbereda för döden

58 Behandling

59

60 Behandling Operation Cytostatika Strålbehandling Hormonbehandling Stamcellsbehandling Komplementära behandlingsmetoder

61 Operation Preventiv kirurgi Diagnostisk & stadieindelande kirurgi Kurativ kirurgi Metastaskirurgi Tumörreducerande kirurgi Palliativ kirurgi Rekonstruktiv kirurgi

62 Biverkningar vid cytostatika behandling Illamående & kräkningar Håravfall (alopeci) Slemhinnereaktioner Benmärgsdepression (aplasi) Diarré & obstipation Njurfunktion Sexualitet Fatigue

63 Biverkningar vid cytostatika behandling Tappa naglarna Skakningar Känselbortfall Synpåverkan Smakförändringar Viktförändringar

64 Administrering & hantering av cytostatika Cytostatika ska hanteras i särskild lokal, på särskild, ändamålsenligt inredd plats med s.k. säkerhetsbänk Vid beredning ska anpassade skyddskläder & skyddshandskar användas (AFS 1999:11, Cytostatika & andra läkemedel med bestående toxisk effekt)

65 Administrering & hantering av cytostatika Arbetstagare som arbetar med läkemedel som är reproduktionsstörande eller kan ha skadlig inverkan på graviditet & amning ska upplysas om de risker som finns med exponeringen. Avfall från cytostatikahantering ska behandlas som riskavfall. Skriftliga instruktioner för detta ska finnas. (AFS 1999:11, Cytostatika & andra läkemedel med bestående toxisk effekt)

66 Administrering Ny venkanyl Grovt blodkärl Undvik vener som ligger nära leder, på handryggen, nerver & senor Backflöde

67 Åtgärder vid extravasering Tecken på extravasal injektion/infusion Svullnad vid insticksstället Brännande/svidande smärta omkring insticksstället Lokal hudrodnad Infusionshastigheten avtar/infusionen upphör

68 Åtgärder vid extravasering Omedelbara åtgärder Avbryt genast infusionen Låt venkatetern sitta kvar & aspirera så mycket vätska som möjligt Immobilisera armen i högläge Spara resterande cytostatika Tillkalla omedelbart ansvarig läkare

69 Hantering av avfallsprodukter Urin, uppkastningar & avföring betraktas som riskavfall Använd latexhandskar Urinflaskor med lock Använd skyddsrock, handskar & munskydd vid urinmätning

70

71 Strålbehandling Extern Brachyterapi Intrakavitär Interstitiell Intravenös Intraoperativ Helkroppsbehandling

72 Biverkningar vid strålbehandling Hudreaktioner Slemhinnereaktioner Mun & svalg Urinvägar Mage-tarm Illamånde & kräkningar Håravfall (alopeci)

73 Biverkningar vid strålbehandling Benmärgsdepression (aplasi) Leukopeni Trombocytopeni Anemi Fatigue Sexualitet Lymfödem

74 Omvårdnadsåtgärder Frisk luft Lugn & ro Vila Regelbundna måltider Kontinuitet Undvik starka dofter Undvika folksamlingar

75 Cancer mammae

76

77

78

79

80 Symtom Resistens i bröstet Indragning av huden Smärta Sår, rodnad, vätska

81 Diagnos Mammografi Palpation av bröst, lymfkörtlar i axill, vid nyckelben & på hals Cell & vävnadsprov Rtg pulm Skelettskintigrafi CT Ultraljud av levern

82

83 Carcinom i bröst

84 Behandling Operation Bröst Lymfkörtlar Strålbehandling Cytostatika behandling Hormonell behandling

85 Cytostatika eller hormonell behandling? Tumörens storlek Spridning till axill Tumörens växtsätt Tumörens hormonkänslighet Hälsotillstånd

86

87

88

89 Cancer prostatae

90

91

92

93

94 Symtom Blåstömningsbesvär Svag urinstråle Svårt att komma igång Behov av att urinera ofta Blod i urinen Skelettsmärtor

95 Läkaren misstänker prostatacancer Symtom om: Prostata är hård & knölig vid rectalundersökning PSA

96 Palpation Ultraljud PSA Prostatabiopsi Rtg pulm Urografi Skelettskintigrafi Diagnos

97 Val av behandling Stadium Hälsotillstånd Ålder

98 Behandling Operation Radikal prostataektomi Strålbehandling Extern Brachyterapi Hormonbehandling Ingen behandling

99 Onkologiska smärtbehandlingsmetoder Strålbehandling Strontium Kortikosteroider Hormonell behandling Cytostatika Bisfosfonater Kirurgi (spikning, stagning, stomioperationer)

100 Förekomst av skelettmetastaser Bröstcancer 65-85% Prostatacancer 65-85% Thyroideacancer 60% Lungcancer 30-60%

101 Strålbehandling vid skelettmetastaser Bättre effekt vid skelett- än vid mjukdelsmetastaser Smärtfrihet i 60-70% av fallen Partiell smärtlindring i ca 20% av fallen Totalt: 80-90% smärtlindring

102 Strålbehandling Tidig effekt: myelom lymfom bröstcancer Fördröjd effekt prostatacancer njurcancer

103 Val av strålschema Singeldos Fördel: snabb effekt Nackdel: kort effektduration Fraktionerad dos Fördelar: lång effektduration, ökad mineralisering Nackdel: effekt först efter 1-2 v.

104 Strontium (89SrMetastron ) Lokal strålning Låg dos Mycket god/god effekt i 40% av fallen Bäst effekt vid måttlig tumörbörda Handhas av onkolog

105 Biverkningar med strontium Trombocytopeni Tillfällig smärtökning Försumbar radioaktivitet

106 Smärtbehandling med kortison Skelettmetastaser Levermetastaser Avancerad bukmetastasering Hjärnmetastaser Neuralgismärta vid cancer

107 Bisfosfonater normaliserar hyperkalcemi minskar risken för nya skelettdestruktioner minskar risken för patologiska frakturer ev. smärtstillande vid skelettsmärtor ev. antiinflammatorisk effekt

108 Cytostatika som smärtbehandling Analgetisk och antiinflammatorisk effekt De analgetiska effekterna relativt okända Används endast i komplicerade fall

109 Användningsområde för cytostatika Myelom Lymfom Bröstcancer Småcellig lungcancer Prostatacancer Ovarialcancer

110 Hormoner som smärtbehandling Primärt: skelettsmärta vid prostatacancer Sekundär smärtlindring vid andra cancerformer

111 Användningsområde för hormoner Prostatacancer Ablatio testis, östrogenterapi, LHRH-analoger Bröstcancer Tamoxifen, progesteron, aminoglutetimid Corpuscancer Gestagener

112 Hormonbehandling vid prostatacancer Effekt i 70-80% av fallen vid skelettsmärta Duration 1-2 år Snabbt anslag