Arbets- och miljömedicin i Västmanland

Transkript

1 Arbets- och miljömedicin i Västmanland - Patientutredningar - Forskning - Utbildning/information - Konsultuppdrag Ansvar för Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare Peter Berg, yrkeshygieniker

2 Patientutredningar vid AMM under 2009 FHV var vanligaste remittent och stod för 47 % Andningsorganens sjukdomar var vanligaste diagnosgrupp och utgjorde 24 % Andra vanliga grupper var muskuloskeletala, neurologiska och psykiska sjukdomar samt särskilt miljökänsliga

3 FoU områden Läkemedelsrester: utsläpp-miljöhänsyn vid förskrivning Partiklar: hjärtkärlsjuklighet i industri och tätort Expokem: webbaserade system för exponeringsbedömning Badhus: organiska klorföreningar och luftvägar Träpellets: risker vid lagring och hantering

4 Fysikaliska kemiska miljöfaktorer Analylaboratoriet ex Metallanalyser: luftprov, biologiska prov Kvarts: silikos Härdplaster: isocyanater Inneklimat: luftprofiler

5 Instrumentpoolen >300 mätinstrument provtagning/mätning av: Damm /partiklar Gaser/lösningsmedel

6 Buller /vibrationer Radon/magnetiska växelfält

7 Länsträff 2 september 2010 Diffusa hälsoproblem kopplade till miljön - Utredningsmodell - Viktiga faktorer att beakta vid nyetablering - buller - inneklimat -lukt - elektromagnetiska fält

8 Diffusa symtom som inte förklaras av sjukdom i organ utgör 20-30% av nybesök i primärvård Diagnoserna varierar beroende på perspektiv Trötthet Neurologiska symtom Värk Tömd påp energi Besvärfrånögonoch slemhinnor Psykiska symtom (oro, ångest, nedstämdhet) Kognitiva symtom (minne, koncentration) Mag-tarm besvär Risk eller farhåga? Underliggande mekanismer? Stress på arbetsplats, i livssituation? Oro, konflikter? Rosendal M, Olesen F, Fink P. Management of medically unexplained symptoms. BMJ 2005;330:4-5. Konstitutionell sårbarhet? Låggradig kemisk eller fysikalisk påverkan?

9 Miljökänslighet Prevalens av miljökänslighet 27 % åtminstone lite besvär av någon faktor 6 % mycket besvär av någon faktor Carlsson F et al. Prevalence of annoyance Public health 2005;119:

10 Centrum för Särskild Miljökänslighet Viktigt vid bemötandet Visa respekt för personens besvär Lyssna på personens berättelse Bekräfta att personen har besvär Diskvalificera inte personens förklaringsmodeller Reducera om möjligt de exponeringar som oroar mest Presentera alternativa (komplementära) mekanismer bakom personens besvär (stressfysiologi)

11 Buller ett ökande samhällsproblem Den miljöfaktor som påverkar flest människor Miljöhälsorapporten 2009 Antal exponerade för trafikbuller 55 db LAeq utomhus vid bostad Sover i rum med fönster mot större väg, järnväg eller industri Antal besvärade (19 81 år) av trafikbuller i sin bostad minst en gång per vecka drygt 2 miljoner ca 0,6 miljoner knappt 1 miljon Ca 30% av befolkningen anser sig vara känsliga för buller och därmed mer störda Riktvärdet 55 db bedöms vara för högt Anita Gidlöf- Gunnarsson Enheten för Arbets- och miljömedicin Göteborg

12 En effektiv och transparent plan- och byggprocess? Exemplet buller Riksrevisionen har granskat statens insatser för bedömningar av buller vid planläggning och byggande av bostäder.

13 Tillåtna avvikelser utomhus vid fasad. Vad gäller den tysta eller ljuddämpade sidan finns inga riktvärden i proposition 1996/97:53, i stället har Boverkets allmänna råd (45 dba för tyst sida) varit utgångspunkt för bedömningen Länsstyrelse Vid fasad? Vid fasad på den tysta/ljuddämpade sidan? Stockholms län >65 dba 55 dba Uppsala län dba 50 dba Södermanlands län dba 50 dba Östergötlands län dba Ej bestämt Jönköpings län dba 50 dba Kronobergs län dba 50 dba Kalmar län dba 55 dba Gotlands län Avsteg medges ej Blekinge län dba 40 dba197 Skåne län dba Inget svar Hallands län Avsteg medges ej Västra Götalands län dba 50 dba Värmlands län dba 45 dba Örebro län dba 55 dba Västmanlands län dba 40 dba Dalarnas län Inget svar Vet ej Gävleborgs län Avsteg medges ej Västernorrlands län dba 50 dba Jämtlands län dba 45 dba Västerbottens län dba 45 dba Norrbottens län >65 dba dba199

14 Vilka myndigheters allmänna råd rörande buller används vid bedömning av detaljplaner av bostadsområden? Länsstyrelse BV 2008:1215 BV BBR216 NVV NVV NVV SOS 2005:7220 SOS 2005:6221 Lst Sthlm222 Stockholms län x x x Uppsala län x x x x x x Södermanlands län x x Östergötlands län x x x x Jönköpings län x x x x x x Kronobergs län x x Kalmar län x x x Gotlands län x x x Blekinge län x x x Skåne län x x x Hallands län x x Västra Götalands län x x Värmlands län x x x x x Örebro län x x Västmanland län x x x x x x x x Dalarnas län x x x Gävleborgs län x x x x x x Västernorrlands län x x x x x Jämtlands län x x x Västerbottens län x x x x x Norrbottens län x x x x x x x Summa

15 Vilka allmänna råd rörande buller används vid bedömning av detaljplaner av bostadsområden?: Används Används ej 1. Riksdagens riktvärden (prop. 1996/97:53) 81 % (35) 19% (8) 2. Boverkets allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen 93 % (40) 7 % (3) 3. Boverkets byggregler (BBR) 70 % (30) 30 % (13) 4. Naturvårdverkets allmänna råd för externt industribuller (SNV RR 1978:5 rev. 1983) 77 % (33) 23 % (10) 5. Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från skjutbanor (NFS 2005:15) 42 % (18) 58 % (25) 6. Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från motorsportbanor, halkövningsbanor och banor för provning av motordrivna fordon (NFS 2004:16) 28 % (12) 72 % (31) 7. Socialstyrelsens allmänna råd för höga ljudnivåer SOSFS 2005:7 (M) 12 % (5) 88 % (38) 8. Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus SOSFS 2005:6 (M) 23 % (10) 77 % (33) 9. Annat underlag Länsstyrelsen i Stockholms län "Trafikbuller och planering" 37 % (16) 63 % (27) 10. Annat underlag Gröna bilister, Vägverket, m.fl. "Tystare parker och frilufsområden" 5 % (2) 95 % (41) 11. Annan myndighets allmänna råd, nämligen % (13) 70 % (30) 12. Annat underlag t.ex. Ingemanssons AB228 7 % (3) 93 % (40)

16 Sammanfattning - Riktvärdena i proposition 1996/97:53 inte tillämpas strikt i särskilt många delar av landet. - Det finns bristande samsyn mellan landets länsstyrelser och mellan landets byggande kommuner. - Stor variation bland kommuner och länsstyrelser kring hur stora avsteg som tillåts. Några gör aldrig gör avsteg från riktvärdena, några tillåter ljudnivåer långt över riktvärdena. - Nämnda variation måste tolkas mot bakgrund av de förutsättningar som råder inom länet eller kommunen. - Avsteg tycks tillåtas i hög grad i förhållande till lokala förutsättningar. Samtidigt finns exempel på kommuner och län där avsteg inte tillåts, trots att de har liknande förutsättningar som andra mer tillåtande kommuner eller län. - Nästan hälften (48 %) av länsstyrelserna är i behov av ytterligare vägledning från statliga myndigheter

17 Utomhusnivåer vid olika mättillfällen

18 Upplevelsen av vad som är buller är subjektiv

19 Goda ljudmiljöer i bostadsområden åstadkoms genom noggrann stadsplanering - viktigt att bevara och utveckla tysta platser och tysta sidor -det finns samband mellan störning, buller och tyst sida Gidlöf-Gunnarsson 2008 Partillestudien (2004 och 2009) visar att god hälsofrämjande ljudmiljö inte uppnåddes trots omfattande åtgärder

20 Kriterier för hälsofrämjande ljudmiljöer i bostadsområden (Ljudlandskap för bättre hälsa 2008) - i bostaden skall finnas möjlighet till vila och återhämtning och god sömn med fönster delvis öppet under den varma årstiden. Samtal skall kunna föras avslappnat - man skall kunna vistas utomhus på balkong eller uteplats utan att hindras av buller vid samtal eller under vila/återhämtning - hälsa och välbefinnande främjas av om bostaden har närhet till tysta grönområden

21 Inomhusklimat - Klagomål är vanligt förekommande - Såväl den diffusa symtombilden som de ibland svårtolkade tekniska mätningarna leder ofta till frustration och oro - Det finns behov av en klar utredningsstrategi när problem uppstår - Hänsyn vid nyetablering

22 Inomhusklimat forts. Vanliga frågor: - Kan man bli sjuk av dåligt inomhusklimat? - Blir man sjuk av mögel? - Vad gör man när personer besväras av lukter?

23 Inomhusklimat forts. Statistiska samband mellan innemiljö och hälsoeffekter finns men: - knappast någon specifik miljöfaktor har slutgiltigt kunnat kopplas till någon specifik hälsoeffekter - komplex låg exponering - multifaktoriella miljöfaktorer Kunskapen om mekanismerna bakom registrerade hälsoeffekterna är begränsad och vi förstår inte till fullo varför människor reagerar som de gör.

24 Exempel på tekniska faktorer -mögel och bakterier, flytspackel, mjukgörare i PVC-mattor, elak lukt från nedbrutet golvlim mm. Det är viktigt att man tidigt får en överblick över klagomålens karaktär. - brukarna, driftspersonalen, enkät - inspektion Skada åtgärdas men -gör en översiktlig genomgång av hela miljön.risken finns att klagomålen har andra orsaker efter sanering av en fuktskada.

25 Mögel Cirka 2 % testar positivt mot mögel och flertalet av dessa personer är multiallergiker. Detta talar för att mögel inte är särskilt starka allergen Kemiska ämnen emitteras, såväl från fuktiga byggnadsmaterial som från mikroorganismer (MVOC). Inget av de 200 ämnen som brukar inkluderas i olika MVOC sammansättningar är specifika för mikroorganismer (Pasanen A-L, Järnberg J, Korpi A. Arbete och hälsa )

26 Tekniska mätningar I initialskedet önskas ofta att det genomförs tekniska mätningar. Mätningar av mikroorganismer och kemiska ämnen är ofta komplicerade och erfarenhetsmässigt ger dessa mätningar antingen värden som ligger i normalintervallet eller resultat som inte kan tolkas på grund av att det inte finns gränsvärden eller riktvärden.

27 Tekniska utredningar För att reducera risken för bristfälliga undersökningar med svårtolkade resultat och felaktiga slutsatser bör beställaren ställa ett antal krav på den tilltänkte utredaren Redan innan genomförandet bör konsulten redogöra för utredningsmetodik och hypoteser och på vilket sätt resultatet skall kunna användas som underlag för beslut om åtgärder

28 Tekniska utredningar forts. Innan mätningarna startar skall följande frågor besvaras av konsulten: - Varför skall man mäta? Vilka hypoteser har satts upp? - Vad skall mätas? Är några ämnen mera sannolika än andra? - Hur, var och när skall mätningen genomföras? - Vilka omständigheter kan påverka resultatet (exempelvis väder,vind, tekniska installationer, personbelastning m.m? - Vilket resultat förväntas? -Dokumentation Ref: Samuelson I m.fl. Att undersöka innemiljö, SP RAPPORT 1999:01, Nordtest Technical report No 212

29 Luktsinnet Rikta uppmärksamheten, höja vakenhet och vägleda beteendet - Närma oss det positiva och ta avstånd från det negativa God förmåga till association (klassisk betingning) och igenkänning Stark neural integrering med emotionella- och minnescentra i hjärnan Engen (1991)

30 Kemestetiska sinnet Irritanter stimulerar nociceptorer i näsa, hornhinna, munhåla och hals Förmedlar stickade, brännande och kylande förnimmelser Triggar skyddande fysiologiska reflexer som gör individen alert och startar flyktbeteende Cain (1988)

31 Vad betyder lukt för besvär från miljön? Lukt & irritation i näsa, ögon och hals är i sig ofta besvärande Luktämnen kan utlösa eller förstärka symtom (t ex irritation i slemhinnor och hud, trötthet, huvudvärk och illamående) Irritanter ger allergiliknande symtom, men biokemiska markörer saknas Lukt/irritation symtom Upplevelse av luktämnet Riskperception och negativ affekt Särskild miljökänslighet Nordin 2009

32 VLT 4 nov 2009

33

34 Kraftfrekventa fält 50Hz Elektromagnetiska spektra Synlig ljus UVstrålning Röntgen AMradio TV Radar Infrarött Gammastrålning Hz Lågfrekventa fält 1-2 khz Radiofrekventa fält MHz Mobiltelefon MHz Gränsvärden är etablerade Joniserande strålning

35 Elöverkänslighet - Ökning av subjektiva besvär - Ingen ökning av diagnostiserade hudsjukdomar - Ospecifika symtom - Hudsymtom Rödflammighet, rosighet, rodnad, hetta, värme, stickningar, klåda, etc - CNS-symtom Yrsel, trötthet, kraftlöshet, huvudvärk, andningssvårigheter, svettningar, nedstämdhet, hjärtklappning, etc.

36 Tesla 10 1,00E+01 Kända biologiska effekter 1 1,00E+00 0,1 1,00E-01 0,01 1,00E-02 Muskelexcitation ,00E ,00E-04 ICNIRP 500 T ICNIRP 100 T ,00E-05 1,00E Värmeverkan 1,00E ,00E Frekvens 1,00E Hz 1,00E+00 1,00E+01 1,00E+02 1,00E+03 1,00E+04 1,00E+05 1,00E+06 1,00E+07 1,00E+08 Normala nivåer 0,1 µt

37 Centrum för Särskild Miljökänslighet Exponering för magnetiska växelfält i relation till rapporterade besvär Mätning på patient i CSM- projektet nt Arbete i olika hem Besvärsskala Bank Myrorna Besök parkteatern Natt Natt Natt Medel 104nT : : : :00 0

38 Nya mobiler strålar mer och fungerar sämre Bara två av de senaste tio vassaste telefonerna klarar fackförbundet TCO:s krav på strålning och ergonomi.

39

40 Radiofrekventa fält MHz Kommunikationsradio Radio TV Radionavigering Mobiltelefoni Satelitkommunikation SSI 2001:09

41 Radiofrekventa fält > 100 år Applikationer - Radio TV - Amatörradio - Kommunikationsradio - Satellitkommunikation - Mobiltelefoni - Radio LAN - Radar - Industriella tillämpningar - Medicinska tillämpningar

42 SSI 2001:09

43 Högsta uppmätta värde i % av ICNIRP s rekommendationer 10 w/m 2 Utomhus Inomhus Objekt Allmänt nära Radio/TV Bostäder Kontor Storstad 0,07 0,07 0,004 0,04 Mindre stad 0,001 0,02-0,006 Landsbygd 0,0009 0, ICNIRP: International Commission on Non - Ionizing Radiation Protection SSI 2001:09

44 Hur möta krav på mobiltelefonfria zoner Ju fler basstationer desto lägre exponering från mobitelefonen! Testat: GSM 900 och 1800 MHz Samtalstid med högst effekt Samtalstid med lägst effekt Landsbygd 50% 3% Tätort 25% 22% S. Lönn Occup Environ Med 2004

45 SSM:s riskbedömning El Det vetenskapliga stödet för att extremt lågfrekventa elektriska-och magnetiska fält utgör en risk är svagt Basstationer Inga säkerställda hälsorisker basstationer för mobiltelefoni, trådlösa bredband mm. Inga tvingande begräsningar Försiktighetsprincipen i en vid mening bör tillämpas inom två områden Exponering av allmänheten för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält Användning av mobiltelefon

46 Interphonestudien Ökar mobiltelefonanvändning risken för tumörer? De som har följt frågan har mötts av motsägelsefulla rubriker Från alarm till lugnande Mer förvirrande än upplysande Interphone Ovanligt med så motsägelsefulla rubriker om samma forskning milj.$ 50 forskare i 13 länder individer

47 Interphonestudien: Resultat Ingen ökad risk för hjärntumör efter 10 års mobilanvändning men Fortfarande tvistar man om hur resultaten skall tolkas Vem i hela världen kan man lita på källa: Hoola bandoola band