EXAMENSARBETE. Energibesparingar i skolans verksamhet. En fallstudie av en skola i Luleå kommun. Jenny Sjöberg. Luleå tekniska universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Energibesparingar i skolans verksamhet. En fallstudie av en skola i Luleå kommun. Jenny Sjöberg. Luleå tekniska universitet"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2010:092 CIV Energibesparingar i skolans verksamhet En fallstudie av en skola i Luleå kommun Jenny Sjöberg Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Arena jordens resurser Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Byggkonstruktion 2010:092 CIV - ISSN: ISRN: LTU-EX--10/092--SE

2 Energy Savings in School Buildings and Education Environments a Case Study of a School in the Municipal of Luleå Jenny Sjöberg Luleå University of Technology MSc Programmes in Engineering Arena Earth Resources Department of Civil, Mining and Environmental Engineering Division of Structural Engineering

3 that makes sense. Deep in the human unconscious is a pervasive need for a logical universe But the real universe is always one step beyond logic. Frank Herbert

4 Förord Förord Det är inte det lättaste att skriva och få igenom ett eget förslag till ett examensarbete. Så här i efterhand, skulle jag bara ha tagit ett färdigt ex-jobbsförslag. Det skulle ha besparat mig mycket tid, energi och framförallt pengar. Att få lite hjälp av skolan skulle inte ha suttit fel, men eftersom jag inte var inskriven på någon särskild institution så föll det där med skolans hjälp mellan stolarna. Jag fick klara mig själv. När jag väl hade fått igenom min idé: efter att ha blivit motarbetad, fått avslag på min första idé, fått vänta, blivit fråntagen en handledare på grund av interna motsättningar på institutionen, fått en ny handledare tilldelad och till slut äntligen fick igenom mitt förslag, var jag tömd på energi. Det kändes i princip som att jag redan hade skrivit mitt examensarbete. Jag funderade på om det skulle vara så svårt. Det jag har lärt mig under examensarbetets gång är att blir du motarbetad av högre instanser som kontrollerar utgången av ditt resultat, ge inte upp utan hitta nya vägar att gå och människor som tror på dig. Den här rapporten på 30 högskolepoäng är skriven för HIFAB och har utförts vid Luleå Tekniska Universitet. Examensarbetet avslutar civilingenjörsutbildningen Arena Jordens Resurser mot samhällsbyggnadsteknik med examensinriktningen teknisk miljövård. Först vill jag tacka min externa handledare från HIFAB Camilla Fredriksson och min akademiska handledare från LTU Lars Stehn (professor). Camilla, tack för att du alltid är positiv och ser en lösning på problemen. Lars, tack för att du räddade mitt examensarbete. Tack Ulf Wikström (energiingenjör), tack Hans Henriksson (drifttekniker) och tack Jan Lundkvist (vaktmästare) för att ni har tagit er tid att hjälpa mig och besvara mina frågor om Hemängsskolan. Från NENET vill jag tacka Theresa Palo, från HIFAB tackar jag Maria Allard och från LTU tackar jag Jutta Schade och Ylva Sarden. Jag vill speciellt tacka Susanna Bjunö och Linda Hedqvist som har hjälpt mig under arbetets gång. Susanna, tack för din coaching och ditt fantastiska stöd. Linda, tack för all feedback som du har gett mig. Min familj, släkt och mina vänner (innersta kretsen från A-listan) ni vet vilka ni är, tack för att ni alltid finns där och ger mig inspiration. Sist men inte minst vill jag tacka Jenny för ett väl utfört arbete. Tack så mycket ^ - ^ Jag vill tillägna det här examensarbetet till min mamma, min pappa och min bror. Tack för att ni alltid finns där, 사랑해. Luleå maj 2010 Jenny Sjöberg 채 근혜 I

5 Sammanfattning Sammanfattning I dagens samhälle förbrukas mycket energi. I Kyotoprotokollet lovar industriländerna att minska sina utsläpp med drygt fem procent i genomsnitt under åren , jämfört med 1990 års nivå. Länderna får själva avgöra hur de ska nå sina mål. Målet om Begränsad klimatpåverkan är ett av 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål. Kommunerna har ett ansvar att anpassa och genomföra klimatmålet på den lokala nivån. För att kunna klara av energiförsörjningen och nå målen måste landets energikonsumtion sänkas. Ett alternativ som gör en stor skillnad är att bygga mer klimatsmart. En annan aspekt är att titta på vad som kan göras med redan befintliga byggnader för att minska energianvändningen. Examensarbetets mål var att hitta och ge förslag på åtgärder som kan minska energianvändningen i skolor. Eftersom skolor har en begränsad ekonomi att röra sig med, ska dessa åtgärder helst vara enkla och ekonomiskt genomförbara. Är åtgärderna för komplicerade eller för dyra finns risken att de inte kommer att genomföras alls. För att få en verklighetsanknytning och undersöka åtgärderna närmare valdes en fallstudieskola i Luleå kommun ut. En energiinventering gjordes på fallstudieskolan samt att en elmätning för elektrisk apparatur genomfördes, för att komplettera och verifiera materialet som fåtts från Tekniska förvaltningen. Utifrån det insamlade materialet gjordes besparingsberäkningar. Fallstudieskolan använder fjärrvärme och el som energikällor. För fjärrvärme valdes områdena tappvatten, värme och ventilation att undersökas och för el undersöktes datorer och belysning. Dessvärre gick ventilations- och de flesta värmeberäkningar inte att genomföra på grund av att siffror för indata inte gick att få tag på. Det gick inte heller att göra mätningar för att få fram dessa indata, vilka resulterade till ofullständig indata till beräkningarna. För att minska energianvändningen lämnar examensarbetet 22 sparåtgärder för datorer, belysning, tappvatten, ventilation och värmesystemet. Dessa åtgärder är handfasta och åtföljs av noggrannare beskrivningar om hur förändring kan ske. Ombyggnationen medförde en 36 procentig energibesparing, där elen stod för 8 procent och fjärrvärmen för 28 procent. Rekommendationer baserade på beräkningar om kostnader för ytterligare (de 22 sparåtgärderna) åtgärder lämnas i examensarbetet. Ytterligare energibesparingar går att göra för varje del (datorer, belysning, tappvatten, värme och ventilation) som undersökts närmare. En beräknad energibesparing på 29 procent av den totala elförbrukningen kan göras för datorer. För belysningen kan ytterligare energi och kostnadsbesparingar göras genom installation av närvarogivare och byte till energisnålare ljuskällor. Detta är inte aktuellt i dagsläget, eftersom renoveringen just gjorts. Beträffande fjärrvärmen kan besparingar göras för tappvatten, även om dessa inte är så stora, i förhållande till besparingar som kan göras för ventilation och värme. Slutsatsen är att det går att göra energibesparingar i skolans verksamhet. Varje skola bör se över sina egna behov och försöka uppfylla dem så gott det går, eftersom det inte finns någon universell lösning som passar för alla. Både miljö, energi och koldioxid kan besparas genom att dessa åtgärder genomförs. II

6 Abstract Abstract A lot of energy is being consumed in today s society. The developed countries signed the Kyoto Protocol in addition to reduce their emissions to an average of about five percent for the years , compared with the level in Every country decides on its own how to achieve this goal. Sweden has established 16 environmental quality objectives and Reduced Climate Impact is one of them. The municipalities have a responsibility to implement the environmental quality objective on a local level. To be able to ensure the magnitude of energy consumed to achieve their goal, each country s energy consumption level must be reduced. One option that would make a big difference is to build more environmental friendly. Another alternative is to evaluate existing buildings to reduce the magnitude of energy consumed. The objective of this thesis is to locate and propose measures to reduce the energy consumption in school buildings (public properties). These measures ought to be simple and financially feasible due to the fact that schools in general have limited financial resources. If the measures suggested are too complicated or too expensive, the chance of them being implemented is slim to nothing. To get a real-life connection and examine the measurements closer, a case study in the municipal of Luleå was selected out. An energy survey for the case study was made to verify the data received from the Technological management. A manual reading of meters was made to collect data of the electrical appliance, where the energy data were gathered. From the collected data calculations of energy saving and economical savings were made. The school in the case study uses district heating and electricity as its main energy source. The spheres of activity for domestic heating were selected to domestic tap water, ventilation and heat system and for electricity the correlating activities were computers and lighting. The thesis proposes 22 saving measures to reduce the energy consumption concerning computers, lighting, tap water, ventilation and heating system. These measures are direct and are accompanied by thorough definitions of how alterations can be made. 36 percent energy (8 percent electricity and 28 percent district heating) were saved after the school in the case study was rebuilt. The thesis gives additional recommendations for measures that can be more specifically targeted towards cost base calculation. Further energy savings can be made for each sphere of activity (computers, lighting, domestic tap water, ventilation and heating system) that has been examined closer. It is possible to achieve a calculated 29 percent energy saving of the total electric energy consumption, regarding the computers in the school. Additional energy and cost savings concerning lighting are possible, if installation of movement sensors and change to luminaries that have low energy consumption is done. Since the renovation was done recently in this school, this particular measure is not of current interest. For the district heating savings can be made for domestic tap water, even though these savings are rather small in proportion to the saving that can be done for the ventilation and the heat system. Due to the lack of incomplete data input the calculations concerning heat and ventilation could not be done. It was not possible neither to do a reading of meters in order to collect the missing data input nor was it possible to get the missing data input from elsewhere. It is possible to make energy savings in the school buildings' spheres of activity. Each school should look through its own needs and try to fulfil those needs if possible. There is no universal solution that suits everybody. However, it is possible to save the environment, energy and greenhouse emissions if these measures are implemented. III

7 Innehållsförteckning Innehållsförteckning FÖRORD SAMMANFATTNING ABSTRACT INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND MÅL OCH SYFTE FORSKNINGSFRÅGOR AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION 3 2 METOD TILLVÄGAGÅNGSSÄTT PLANERING FÖRSTUDIE DATAINSAMLING BERÄKNINGAR VALIDITET OCH RELIABILITET SVÅRIGHETER 6 3 TEORI ENERGIANALYS Metoder för energianalys Val av teori för energianalys ENERGIBESPARINGSÅTGÄRDER Sparförslag för datorer Sparförslag för belysning Sparförslag för tappvatten Sparförslag för ventilation Sparförslag för värme TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR Tidigare undersökningar - datorer Tidigare undersökningar - belysning Tidigare undersökningar - tappvatten Tidigare undersökningar - ventilation Tidigare undersökningar - värme 16 4 BERÄKNINGSMODELLER BERÄKNINGSMODELLER FÖR DATORER BERÄKNINGSMODELLER FÖR BELYSNING BERÄKNINGSMODELLER FÖR TAPPVATTEN BERÄKNINGSMODELLER FÖR VENTILATION BERÄKNINGSMODELLER FÖR VÄRME 22 5 HEMÄNGSSKOLAN ALLMÄNT OM HEMÄNGSSKOLAN Värmeanvändningen/m 2 yta (och per elev i skola) Elanvändningen/m 2 yta (och per elev i skola) HEMÄNGSSKOLANS ENERGIFÖRBRUKNING Jämförelse av Hemängsskolans energi före och efter ombyggnationen 26 I II III IV IV

8 Innehållsförteckning 5.3 UPPVÄRMNINGSSYSTEM Värmesystem Tappvattensystem Ventilation Vädrets effekt på värmebehovet Kostnader för fjärrvärme ELSYSTEM Elanläggning Belysning Motorvärmare Vädrets effekt på elenergibehovet Kostnader för el 29 6 INVENTERING OCH INDATA INVENTERINGEN Datorerna på Hemängsskolan Belysningen på Hemängsskolan Tappvattnet på Hemängsskolan Ventilation på Hemängsskolan Värmesystemet på Hemängsskolan Övrigt INDATA TILL BERÄKNINGARNA Indata till beräkningsmodeller för datorer Indata till beräkningsmodeller för belysning Indata till beräkningsmodeller för tappvatten Indata till beräkningsmodeller för ventilation Indata till beräkningsmodeller för värme 38 7 ANALYS DATORER BELYSNING TAPPVATTEN VENTILATION VÄRME 46 8 DISKUSSION OCH SLUTSATSER DISKUSSION AV FORSKNINGSFRÅGOR FÖRSLAG PÅ FORTSATTA UNDERSÖKNINGAR FELKÄLLOR SLUTSATSER 53 9 REFERENSER TRYCKTA KÄLLOR ELEKTRONISKA KÄLLOR REGLER OCH DIREKTIV MUNTLIGA KÄLLOR 57 BILAGA 1 58 BILAGA 2 59 V

9 Inledning 1 Inledning Det här kapitlet börjar med en inledande text som följs av bakgrunden till examensarbetet. Därefter presenteras mål och syfte samt forskningsfrågor. Vidare tar kapitlet upp avgränsningar som styrt och avgränsat examensarbetet. Kapitlet avslutas med en disposition över arbetet. I dagens samhälle förbrukas mycket energi, vilket i sin tur genererar utsläpp av koldioxid. Koldioxid är den gas som bidrar mest till människans förstärkning av växthuseffekten (Naturvårdsverket 2009b). Koldioxidutsläppen kan inte renas bort och kommer från den ökade användningen av kol, olja, naturgas och andra fossila bränslen. Sveriges riksdag har upprättat 16 miljökvalitetsmål, vars syfte är att nå en miljömässigt hållbar utveckling på lång sikt (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 2005). Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Mål för den svenska klimatpolitiken togs enligt riksdagsbeslut 2008/09:133 ( ) och innebär att Sveriges utsläpp 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Enligt Naturvårdsverket stod energianvändningen i bostäder och lokaler för cirka 35 procent av den totala slutliga energianvändningen Trenden i sektorn är att energianvändningen för uppvärmningen minskar per yta samtidigt som den uppvärmda ytan ökar. Användningen av el till apparater och ventilation har också ökat (Naturvårdsverket 2009a). Uppvärmning står för den största delen av byggnaders energianvändning (EYEManager Championship 2008, s.4). Även i Boverkets byggregler, kapitel 9 energihushållning, har kraven på minskad energianvändning ökat (Boverket 2008a). Detta ställer krav på offentliga lokaler, som skolor, att minska sin energianvändning. Det finns alltid energisparåtgärder att göra och det är viktigt att dessa genomförs. Vad kan göras för att minska energianvändningen i en offentlig byggnad, som en skola? 1.1 Bakgrund Skolor utgör 16 procent (Statens energimyndighet 2007, s.12) av Sveriges offentliga lokaler. Kommunerna vill försöka minska energianvändningen i de offentliga lokalerna, vilket kan vara svårt eftersom det i slutändan är en kostnadsfråga. Det finns mycket som kan sparas in energimässigt både i skolans klimatskal och på verksamheten i skolan. Tanken bakom detta exjobbsförslag är att undersöka olika alternativ som på sikt kan göra en offentlig lokal, exempelvis skolbyggnad klimatneutral. Hur kan energianvändningen minskas? Hur kan vi spara rent energimässigt? Vad kan vi spara in på och hur kan detta genomföras i praktiken? Eftersom alla skolor är olika, kommer inte alla förslag att passa alla skolor. 1

10 Inledning 1.2 Mål och syfte Syftet med examensarbetet är att beskriva och öka kunskaperna hur man på sikt kan minska energianvändningen i skolor (offentliga lokaler). Målet är att hitta och ge förslag på åtgärder för att minska energianvändning i skolor. Eftersom skolor har en begränsad ekonomi att röra sig med, ska åtgärderna helst vara enkla och ekonomiskt genomförbara. Är åtgärderna för komplicerade eller för dyra finns risken att de inte kommer att genomföras alls. 1.3 Forskningsfrågor Följande forskningsfrågor har formulerats för att guida arbetet i rätt riktning. Forskningsfråga I Vad kan göras för att minska energianvändningen i en befintlig offentlig lokal, som en skolbyggnad? Den här forskningsfrågan är grundfrågan för arbetet och ska titta på generella sparåtgärder. Forskningsfråga II Vilka energibesparingsåtgärder kan göras för en enskild skola? Målet med denna forskningsfråga är att utföra en energianalys för en utvald fallstudieskola. I energianalysen undersöks hur mycket energi som förbrukas, var energin förbrukas och hur energiförbrukningen kan minskas. Forskningsfråga III Hur stora besparingar kan dessa energibesparingsåtgärder ge ekonomiskt och miljömässigt? Beräkningar utförs för att undersöka ekonomiska och miljömässiga (minskade koldioxidutsläpp) besparingar av utvalda energibesparingsalternativ. 1.4 Avgränsningar För att minska energianvändningen i en offentlig lokal, exempelvis en skola, kan besparingar genomföras antingen genom att göra åtgärder i klimatskalet 1 eller genom att sänka energianvändningen i verksamheten. Examensarbetet har avgränsats till att fokusera på energibesparingar inom verksamheten. När det gäller elenergiförbrukning avgränsas rapporten till att koncentreras till belysning och datorer, samt vilka besparingar dessa båda genererar energimässigt, ekonomiskt och CO 2 -utsläppsmässigt. Kök och övrigt kommer inte att tas upp i arbetet. Detta val baseras på att det för kök inte finns en specifik elnota samt att elmätningar inte var möjliga att genomföra och övrigt anses inte utgöra en stor del av energiförbrukningen. 1 Husets ytterhölje, det vill säga väggar, golv, tak etcetera. 2

11 Inledning Fjärrvärmeenergiförbrukningen avgränsas till att titta på tappvatten, ventilation och värme. För tappvarmvatten har energiförbrukning beräknats samt besparingsalternativ för tappvatten. Valet att inte fokusera på skolans klimatskal beror på att skolans klimatskal redan är uppfört och en ombyggnation skulle medföra stora kostnader. Det går inte att utesluta att mycket energi kan sparas genom att göra åtgärder i klimatskalet, som att exempelvis byta fönster och täta lister. Rapporten kommer inte heller att ta upp något om att installera förnyelsebara energikällor på skolan. I de fall där mätningar saknas görs ingen uppskattning av troliga värden. 1.5 Disposition Nedan följer en översikt av examensarbetet och en redogörelse om vad som behandlas i varje kapitel. Kapitel Rubrik Beskrivning 1 Inledning Bakgrunden till arbetet presenteras, mål och syfte formuleras, forskningsfrågor, avgränsningar och disposition tas upp. 2 Metod Tillvägagångssätt och metodval beskrivs för arbetet. 3 Teori Metod för energianalys, energisparåtgärder och val av metoder för beräkningar behandlas här. 4 Beräkningsmodeller Beräkningsmodeller för planerade beräkningar introduceras. 5 Hemängsskolan Allmän- och grunddata, samt data om el- och uppvärmningssystem för fallstudieskolan presenteras. 6 Inventering och indata Resultat från inventeringen och indata till planerade beräkningar sammanställs. 7 Analys Besparingsberäkningar för utvalda områden görs, resultat för respektive område summeras. 8 Diskussion och slutsatser Forskningsfrågorna diskuteras. Slutsatser dras och förslag till framtida forskning ges. 9 Referenser Källor som använts i arbetet presenteras. 3

12 Metod 2 Metod Kapitlet beskriver tillvägagångssätt och val av metod för arbetet. 2.1 Tillvägagångssätt Figur 2.1 visar examensarbetes upplägg i sin helhet med metoder och aktiviteter. Arbetsgången har delats in i fem olika faser: Fas 1 Planering Fas 2 Förstudie - brainstorma, hitta skola, förbereda inventering Fas 3 Datainsamling - inventering, telefonsamtal, bearbeta data Fas 4 Beräkningar Fas 5 Sammanställning av rapport Litteraturstudie Rapportskrivning Fas 1 Planering Fas 3 Datainsamling Fas 4 Beräkningar Fas 2 Förstudie brainstorma, förbereda inventering Intervjuer och telefonsamtal, bearbetning av data Fas 5 Sammanställning av rapport Figur 2.1. Examensarbetets arbetsgång. Arbetet inleddes med en planeringsfas där examensarbetet utformades. I förstudien brainstormades olika idéer fram, en lämplig fallstudieskola valdes ut och noggranna förberedelser inför den kommande inventeringen gjordes. Litteraturstudien började i Fas 2 och har varit pågående till Fas 5. Själva datainsamlingen startade med insamling av statistik för skolan, sedan genomfördes en 2-dagars inventering för att kartlägga skolans energiförbrukande utrustning. Rapportskrivningen började i Fas 3 efter inventeringen och har fortgått till och med Fas 5. Insamlad data från litteraturstudien, inventeringen, intervjuer och elmätningar sammanställdes, för att kunna användas till att genomföra beräkningarna. Sedan analyserades resultatet och rapporten sammanställdes. 4

13 Metod 2.2 Planering Stommen och inriktningen till examensarbetet diskuterades fram i samarbete med den externa handledaren. Samtalen resulterade i ett upplägg för examensarbetet där en beskrivning av examensarbetets syfte togs fram, samt sju förslag till arbetsområden. För att avgränsa arbetet valdes två av de sju förslagen ut. Utifrån dessa två punkter upprättades sedan fasindelningen för examensarbetet. Upplägget diskuterades och godkändes av den akademiska handledaren. Arbetet har kontinuerligt följts upp mot en tidsplanering. 2.3 Förstudie Examensarbetet koncentreras i första hand på enkla och billiga energisparåtgärder, för både verksamheten och klimatskalet. Genom brainstorming med den externa handledaren framkom de idéer som har legat till grund för rapporten. Parallellt med idéskapandet identifierades i samarbete med Tekniska förvaltningen i Luleå, en lämplig skola till fallstudien i examensarbetet. Relevant mätdata för skolan, i form av dokument togs fram. Hemängsskolan har renoverats belysningen har bytts ut samt värme- och ventilationssystemen har uppgraderats, vilket har bidragit till energibesparingar som går att beräkna. Kraven för den skola som valdes var att det den inte fick vara för liten. Den skulle även ha en vaktmästare och drifttekniker till hands för att få tillgång till information. Det fanns mätdata från före och efter renoveringen. En inventering användes för att samla information, vilken skulle komplettera indata som fåtts från Tekniska förvaltningen. Som bas för inventeringen användes resultaten från brainstormingen samt att litteratur angående energiinventering studerades. Förberedelserna inför inventeringen gjordes genom att läsa igenom Energiinventering VVS-/EL-installationer för Hemängsskolan. Skolan besöktes en gång innan inventeringen med driftteknikern för att få en allmän uppfattning om hur skolan såg ut och vilka förberedelser som behövde göras innan inventering. 2.4 Datainsamling Kvantitativ och kvalitativ metod är två olika typer av metoder för insamling och bearbetning av information. Kvantitativ data kan beskrivas i siffror eller som något mätbart. Kvalitativ data är illustrationer, utsagor eller omätbara observationer (Gunnarson 2002a). Under examensarbetets gång har kvalitativ metod använts vid intervjuer i telefonsamtal och möten. Kvantitativ data har samlats in vid inventeringen av Hemängsskolan. Litteraturstudien har pågått under hela examensarbetet. Teoridelen bygger främst på Energimyndighetens egna rapporter och broschyrer, EU-projektet inom Intelligent Energy Europe programmets EYEManager Handbok samt ATON Teknikkonsult AB:s rapport Metoder för besiktning och beräkning. Telefonsamtal med Luleå Energi, Luleå Kommun, Tekniska förvaltningen i Luleå kommun SMHI, Sveriges Riksdag, Energimyndigheten, Gustavsbergs, FM Mattson, Beijers Byggmaterial AB har gjorts för att få relevant information till indata för att kunna genomföra beräkningarna i analysdelen. 5

14 Metod Inventeringen av Hemängsskolan genomfördes den 6-7 juni 2009 när barnen hade sommarlov. Syftet med inventeringen var att få kvantitativ data av skolans energianvändning, men även att kartlägga och räkna den elektroniska utrustningen för att senare kunna göra beräkningar på energisparande åtgärder. Dokumentation av de inventerade objekten på skolan fotograferades. Ett rum inventerades åt gången. För att få så korrekta värden som möjligt på effekten gjordes i augusti 2009 en allmän elmätning. Elmätaren Energie-Messgerät från Save Power användes för att mäta effekten, elektrisk spänning, elektrisk strömstyrka, frekvens, högsta effekt och lägsta effekt på datorer, kyl och frys. I september 2009 mättes effekt, elektrisk spänning, elektrisk strömstyrka, frekvens, högsta effekt och lägsta effekt för 10 datorer, efter 1 min och 3 min. De rätta mättiderna för elmätningen av datorer är svår att uppskatta eftersom de förbrukar olika mycket ström efter olika lång tid. Tiderna 1 min och 3 min speglar att datorn just startat och skillnaden efter ett tidsintervall. Ett möte samt telefonsamtal med vaktmästaren genomfördes i september 2009 för att få indata till belysningsberäkningen. Data om Hemängsskolans el-, fjärrvärme- och vattenårsförbrukning, samt ritning över belysning delgavs från Luleå kommuns Tekniska förvaltningen. Utöver detta har flertal samtal genomförts för att ge ytterligare information med rektor, energiingenjör, vaktmästare och driftansvarig. All protokollförd data från inventeringen sammanställdes. Detta gjordes direkt efter inventeringen. Kalkylprogrammet Microsoft Excel användes för att sortera relevant information efter kategori. Tabeller med indata för belysning, datorer, kyl och frys, kranar, torkskåp etcetera upprättades tillsammans med data från Tekniska förvaltningen om Hemängsskolan. 2.5 Beräkningar Beräkningarna har gjorts i kalkylprogrammet Microsoft Excel. Huvuddelen av beräkningarna baseras på ATON Teknikkonsult AB:s rapport Metoder för besiktning och beräkning. Vissa beräkningar har inte kunnat görs på grund av siffror till indata inte har kunnat tillgås. 2.6 Validitet och reliabilitet Validitet avser att mäta det som är relevant i sammanhanget medan reliabilitet avser att mäta på ett tillförlitligt sätt. Man bör alltid sträva efter hög validitet och reliabilitet (Gunnarson 2002b). För att få validitet i examensarbetet har olika datakällor använts som egna mätningar har utförts och jämförts med andras mätningar samt med dokumentation. För att påverka reliabiliteten i rapporten har källor intervjuats för att kunna tolka mätningar och bredda förståelsen för skolan. Genom telefonsamtal har ökad förståelse för problemet i stort fåtts. Författaren har återkommit flera gånger till samma källa för att säkerställa att resultaten har tolkas på ett korrekt sätt. 2.7 Svårigheter Svårigheten har varit att få fram tillräckligt med indata för att kunna göra beräkningar, främst till värme- och ventilationsberäkningarna, vilket har varit ett problem. Mätdata över hur mycket el som förbrukas och till vad den förbrukas har varit svårt att få tag på, eftersom skolorna har inte råd att sätta ut elmätare. 6

15 Teori 3 Teori I det här kapitlet presenteras metoder för energianalys. Sedan följer energibesparingsåtgärder. Därefter följer val av metoder för beräkningar med motiv för varför dessa har valts. 3.1 Energianalys En energianalys görs för att kartlägga en byggnads energianvändning, till vad, vilken typ och hur mycket energi en byggnad använder. Utifrån de data som samlats in bestäms vilka energisparåtgärder som är effektiva och möjliga att genomföra utifrån energisynpunkt och kostnad. Enligt EYEManager Championship (2008) är en energianalys och energikartläggning när en byggnad systematiskt gås igenom för att tillräcklig kunskap om dess energiförbrukning ska erhållas. Förslag för kostnadseffektiva energisparningars potentialer identifieras och föreslås sedan. Olika metoder för energianalys som nämns i EYEManager handbok (2008) är rundvandring, kostnads-nyttoanalys, standard energianalys och detaljerad energianalys. I en energianalys ingår en energiundersökning, insamling av energiförbrukningsuppgifter, dataanalys, upprättande av energisparplan, ekonomisk analys av energieffektivisering och rapportering. Desto korrektare de insamlade uppgifterna om energiförbrukningen är, desto exaktare blir energianalysen (EYEManager Championship 2008, s.26). Energianalysen görs för att få en grund till vilka energisparåtgärder som kan göras för byggnaden Metoder för energianalys Metoder för besiktning och beräkning I rapporten Metoder för besiktning och beräkning beskriver ATON teknikkonsult AB (2007) en besiktningsmetodik där besiktningsförloppet startar med en inventering (besiktning). För att göra besiktningen tas hjälp av besiktningsmallar, besiktningsprogram och problemindikatorer. Efter inventeringen görs en analys, där en beräkning av resultatet utförs genom att schablonvärden, omvandlingsförluster, förbruknings- och belastningsmönster används. När resultatet är beräknat fastställs åtgärder och åtgärdsförslag tas fram med hjälp av produktinformation, priser och prestandavärden. Därefter protokollförs resultatet i en deklarationsrapport. Till denna finns en rapportmall som används och sedan görs en resultatarkivering (ATON Teknikkonsult AB 2007, s.6). EYEManager Handbok I en standard analys (en av metoderna för en energianalys) som beskrivs av EYEManager Championship (2008) utvärderas i det första steget egenskaperna hos husets energisystem och energianvändning. Data och statistik samlas in från ritningar, samtal med driftpersonal, elräkningar, räkningar för uppvärmning. Eventuellt görs en uppskattning om och hur årstiden/vädret påverkar energianvändningen. I andra steget görs en rundvandring i byggnaden och energisparmöjligheterna börjar identifieras. Viktig utrustning som använder energi samt drift och underhållsrutiner gås igenom. Det görs en uppskattning om när, var och hur mycket energi som används för elapparater och belysning. Resultatet som fås fram här är avgörande för hur den fortsatta energianalysen kommer att fortlöpa (EYEManager Championship 2008, 34). 7

16 Teori Det tredje steget tar upp grunddata som redogör för dagens energianvändning och byggnadens förutsättningar. Här skaffas ritningar över byggkonstruktionerna, maskinerna, elsystemet samt styr- och reglersystemet fram. Byggnadens energieffektivitet och allmänna skick inspekteras, testas och utvärderas. Användarmanualer till all elektronisk utrustning inklusive belysning, uppvärmning, ventilation och luftkonditionering skaffas fram. En grundmodell för byggnadens energianvändning utvecklas och den kalibreras genom att använda mätdata. I fjärde steget utvärderas byggnadens energisparåtgärder. Kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder föreslås, där både energi- och kostnadsbesparingar rekommenderas. Kostnadseffektiviteten av varje enskild effektivitetsåtgärd utvärderas genom att använda ekonomiska analysmetoder. Avslutningsvis presenteras energibesparingsförslagen i en teknisk-ekonomisk rapport (EYEManager Championship 2008, 35). STIL2 En annan metod som används för energiinventeringen är Boverket och Energimyndighetens rapport STIL2 från 2007 där en modell som baseras på mediastatistik, ritningsunderlag, OVK - protokoll med mera samlas in för att utvärdera det aktuella objektet. En inventering görs på plats av en besiktningsman som genom att intervjua driftspersonal får information om driftsrutiner, verksamhets- och driftstider med mera (Boverket och Energimyndigheten 2007, s.20). All information som samlas in protokollförs i ett Excelbaserat inventeringsprotokoll som ingår i modellen. I protokollet ingår 11 flikar vilka är: byggnadsdata, pumpar, sammanfattning, energidata, kyla, nyckeltal, tappvatten, belysning, kommentarer, ventilation och verksamhetsel. Detta protokoll kvalitetsgranskas sedan av en huvudbesiktningsman och när det är godkänt utförs en analys av resultaten (Boverket och Energimyndigheten 2007, s.21). Genomgående för alla tidigare undersökningar som nämnts ovan, är att schablonvärden (bestämda genom mätning eller framräknade) finns att tillgå för att utföra beräkningarna Val av teori för energianalys Både STIL2 och EYEManager Handbok tar upp energiinventering och hur de har gått tillväga. EYEManager Handbok är mer användarvänlig än STIL2 som är beskriven mer på ett vetenskapligt sätt. Det som skiljer Metoder för besiktning och beräkning från de två ovanstående rapporterna, är att ingen undersökning av skolor har gjorts i denna rapport. Istället beskriver den vad som är viktigt att titta på när en inventering utförs samt att fokus ligger på konkreta beräkningsmodeller. I arbetet har EYEManager Handbok använts vad gäller grunddata och rundvandring. Instruktioner om hur inventeringen ska genomföras har tagits från STIL2, exempelvis förslagen om att titta på belysningen först och inventera rum för rum har praktiserats. Metoder för besiktning och beräknings beräkningsformler har använts till att göra kalkyleringar av planerade energibesparingsförslag. 3.2 Energibesparingsåtgärder Energibesparingsåtgärder i en byggnad görs för att spara in energi. I Figur 3.1 har olika områden för en byggnad, där potentiella energisparåtgärder går att utföra, presenterats. Rapporten kommer att fokusera på de delar som är markerade med fetstil: belysning, datorer, värme, ventilation och tappvatten. 8

17 Teori Kök, hushåll Motorvärmare Fläktar Isolering Fönster Belysning El Datorer Tak Klimatskal Byggnad Verksamhet Väggar Dörr Fjärrvärme Värme Ventilation Tappvatten Figur 3.1. Områden i en byggnad där det går det att göra sparåtgärder. I de sparåtgärder som presenteras nedan kommer olika sparförslag för respektive område datorer, belysning, tappvatten, ventilation och värme att läggas fram Sparförslag för datorer Energibesparingar kan göras genom inköp av energieffektiv utrustning. En genomsnittlig livslängd för en dator är 5-6 år (EU-genomsnitt) (EU Energy Star 2009b). När ny utrustning ska köpas in ska produkter med så låg standby energiförbrukning som möjligt och utrustning som har en avstängningsknapp väljas (TCO Certified 2009a). Bästa energisnåla förslag är bärbara datorer, som på grund av nödvändighet och sin design, är mycket mer energieffektiv än en stationär dator (Robertson, J, A., et al 2002, s.25). Vid konstruktionen av en bärbar dator är energianvändningen en avgörande faktor, därför används de mest energieffektiva bildskärmar (LCD), transformatorer, hårddiskar och centralenheter som finns tillgängliga (EU Energy Star 2009a). Energiförbrukande produkter drar ofta ström även när de är satta i standby-läge och många kilowattimmar förbrukas per år på grund av att elektroniken inte stängs av på riktigt utan lämnas i standby-läget (EYEManager Championship 2008, s.12). Genom att stänga av datorn på avstängningsknappen kan energi besparas. De flesta datorer har energisparande funktioner och normalt måste dessa funktioner aktiveras. Även om skärmsläckaren går igång, betyder det inte att datorn är försatt i viloläge Sparförslag för belysning Elanvändningen för belysning kan minskas på två sätt, dels genom att minska drifttiderna och dels genom att minska den installerade effekten (NENET 2007). 9

18 Teori Minska drifttiderna En enkel sak som sparar energi är att släcka lamporna när skoldagen är slut. En annan åtgärd är att installera ett skymningsrelä som tänder utomhusbelysningen när det blir mörkt ute. Genom att koppla tidur till systemet är det möjligt att släcka lamporna även under den mörka tiden. Mycket energi kan besparas genom att installera rörelsevakt/närvarogivare och närvarostyrning. Inomhus kan närvarosensorer monteras till ljusbrytaren vilket innebär att ljuset tänds och släcks automatiskt efter en tid. Genom att installera dagsljusstyrning kan de timmar som belysningen är igång kan minskas. På de ställen där dagsljusstyrkan är tillräcklig, finns sensorer som regleras av ett kontrollsystem, vilket släcker belysningen automatiskt (EYEManager Championship 2008, s.18). Belysningsdesign Energibesparingar kan göras genom att byta till energieffektivare ljuskällor och armaturer (EYEManager Championship 2008, s.18). Lågenergilampor är cirka fem gånger så effektiva som glödlampor. Genom att byta ut glödlampor till lågenergilampor sparas både energi och pengar. Detta genom att lågenergilamporna har lägre energiförbrukning och längre livslängd, timmar jämfört med 1000 timmar. (Ljuskultur 2009a, Ljuskultur 2009b). Däremot kan ljusutbytet variera och är bättre hos glödlampor. Inköpspriset för glödlampan är lägre än hos lågenergilampan, men driftkostanden är högre. Tas hänsyn till inköpspris och driftkostnad är totalkostnaden för lågenergilampan lägre än för glödlampan (Energimyndigheten 2009b). Byte från T8 lysrör till T5 lysrör kan ge en besparing på upp till 70 procent energi (EYEManager Championship 2008, s.18). Anläggningar med T5 lysrör blir mycket energieffektiva och förbrukar mindre energi än T8 och T12 lysrör. Armaturerna har blivit cirka 20 procent effektivare jämfört med motsvarande armaturer för äldre typer av lysrör. Lysrör kan återvinnas till cirka 98 procent. Nästan alla lysrör samlas idag in för återvinning (Ljuskultur 2009c). Genom att byta från T8 lysrör till LED-lysrör kan en energibesparing på procent göras. LED-lysröret har en livslängd på timmar jämfört med T8 lysrörets timmar. Fördelarna med LED-lysrör är att de har en låg underhållskostnad samt långa bytesintervall. Ur miljösynpunkt är de också bra, eftersom de inte innehåller kvicksilver, slösar inte med naturens resurser när befintliga armaturer kan behållas och avger inte några elektriska fält eller UV strålning. Inköpspriset för LED-lysröret är högre är än för T8 lysröret (COALA 2009). En energibesparing kan göras genom att byta till lysrör med bättre ljusutbyte, eftersom ljusstyrka kan behållas med färre lysrör. Hålls armaturernas reflektorer rena blir ljusutbytet bättre, även om ingen energi sparas. Miljöpåverkan av kvicksilver i ljuskällor Belysningens största miljöpåverkan sker vid användningen. Kvicksilver som är ett av våra farligaste miljögifter och andra tungmetaller förekommer i många ljuskällor (Wall 2005, s.89). En lågenergilampa innehåller mellan 1-5 mg kvicksilver medan ett lysrör kan innehålla upp till 10 mg (Ljuskultur 2009a). Mängden kvicksilver har minskats med 80 procent i moderna lysrör (Wall 2005, s.89). En ökad användning av lågenergilampor minskar användningen av el, vilket innebär en minskad elproduktion och minskade koldioxidutsläpp. Trots att lågenergilampor liksom lysrör innehåller en liten mängd kvicksilver beräknas de totala kvicksilverutsläppen till miljön ändå att minska (Energimyndigheten 2009b). 10

19 Teori Sparförslag för tappvatten Minska kostnaderna för tappvarmvattenproduktion kan göras genom att använda mindre varmvatten, sänka temperaturen, isolera beredare och ledningar eller genom att köpa en ny effektivare modell (EYEManager Championship2008). Energiåtgången för vattenförsörjningen kan minskas genom att sänka temperaturen i varmvattenberedaren och tappvarmvattnets cirkulationssystem. Temperaturen får dock inte understiga 60 C i varmvattenberedaren respektive 50 C i tappvarmvattnets cirkulationssystem, på grund av risk för tillväxt av legionellabakterier. Egen varmvattenberedning kan vara effektivare än centraliserad, eftersom långa rördragningar ger upphov till förluster under vägen till användaren (EYEManager Championship 2008, s.17). Minska vattenåtgången genom att stänga av kranar som står och droppar. Det går även att minska vattenåtgången genom att byta till snålspolande toaletter. Mycket pappers användning vid toalettbesök kan orsaka stopp i avloppet och för att undvika detta kan spolning en eller flera gånger behövas, vilket gör att vattenbesparingen försvinner (Fredriksson 2009). Vilken typ av tappvattenarmaturer som är installerad har stor betydelse för varmvattenanvändningen. Undersökningar visar att varmvattenanvändningen är cirka procent högre om man har tvågreppsblandare än om man har vanliga termostatblandare i bad/wc och ettgreppsblandare i kök och tvättställ (NBI 2003). Vid installation av marknadens mest energieffektiva armaturer kan energianvändningen för tappvarmvattenvärmning vara från 5 procent ända upp till 40 procent lägre än vid användning av vanliga ettgreppsblandare (Wahlström 2000). Finns det individuell mätning av tappvarmvattenanvändningen har det i flera studier konstaterats att förbrukningsvolymen är lägre än i andra likvärdiga byggnader (Berntsson 2003). Genom att installera snålspolande kranar eller munstycken kan mycket varmvatten sparas utan att minska komforten (EYEManager Championship 2008, s.17). De nya blandarna är snålspolande men ger fortfarande samma vattentryck och spolningseffekt fast med en mindre mängd vatten. Jämfört med marknadens mest sålda ettgreppsblandare för dusch, kök och tvättställ sparar de nya energieffektiva blandarna i genomsnitt cirka 40 procent av både energi- och vattenförbrukning (Energimyndigheten 2006a) Sparförslag för ventilation Luftcirkulation För att luftcirkulationen ska kunna vara energieffektiv är det viktigt att värme- och kylaggregaten placeras rätt så att den varma eller kalla luften kan cirkulera fritt (EYEManager Championship 2008, s.14). Det är viktigt för ett ventilationssystem att instruktioner för service och underhåll sköts korrekt och uppdateras regelbundet. Att inomhusluften är dålig kan bero på att ventilationssystemet inte sköts som det ska (Svensk Ventilation 2009b). För att undvika att energieffektiviteten minskar och att systemet inte fungerar som det ska, är det viktigt att rengöra aggregaten. Orena aggregat kan leda till att den tillkommande luften blockeras, eftersom det kan finnas orenheter i ventilationskanalen (EYEManager Championship 2008, s.14). Energibesparingar kan också göras genom att rengöra luftfilter regelbundet och byta luftfilter när det behövs. Luftfiltren används för att avlägsna partiklar av damm och föroreningar som kommer in eller sprids in i byggnaden. Orena luftfilter minskar luftflöden och effekten av fläkten samt gör luftkvalitet sämre (EYEManager Championship 2008, s.14). Filtren är den del av systemet som är billigast att förbättra (Svensk Ventilation 2009c). 11

20 Teori Styrning och reglering Besparingar kan göras genom att tidsstyra fläktarna. Med hjälp av att använda en timer kan systemen stängas av innan lokalerna lämnas utan att komforten påverkas, vilket sparar energi. När ventilationen behovsstyrs kan både energi- och kostnadsbesparingar göras. Den behovsstyrda ventilationen ger den ventilation som erfordras för tillfället och sänker sedan effekten för ventilationsutrustningen när ingen vistas i utrymmet, vilket ger förbättrad luftkvalitet och minskar energiförbrukningen avsevärt (EYEManager Championship 2008, s.15). Ventilationens verkliga användning är ofta mellan procent lägre, än vad den är dimensionerad för. Ett vanligt kontor används oftast bara under två tredjedelar av arbetsdagen, vilket resulterar i att behovet av ventilation, värme och kyla kan minskas med procent genom att införa behovsstyrning (Svensk Ventilation 2009a). Mycket lönsamma åtgärder långsiktigt (LCC) med ventilation En lönsam sparåtgärd är att installera värmeåtervinning (Svensk Ventilation 2009d). Genom att använda en värmeväxlare kan den inkommande luften värmas/kylas, med hjälp av värmen/kylan från den luft som inte kan recirkuleras. Den varma ventilationsluften kan även användas för uppvärmning av utrymmen eller varmvatten och energi kan sparas (EYEManager Championship 2008, s.16). Ett FTX-system är ett värmeåtervinningsaggregat som låter förbrukad ventilationsluft passera igenom för att återvinna värmen, vilken annars bara skulle ha släppts ut. FTX-tekniken utvecklas i snabb takt och det finns aggregat på marknaden med en verkningsgrad på över 80 procent och eleffektförbrukning på 95W (Energimyndigheten 2006b). Viktiga åtgärder är att sänka tilluftstemperaturen, årstidsanpassa luftflöden och kontrollera luftflöden (Svensk Ventilation 2009d) Sparförslag för värme Minska solinstrålningen eller värmeförluster genom fönster. För att reglera solinstrålningen eller stänga ute kylan eller värmen kan rullgardiner, markiser eller liknande användas. Under sommaren är markiser effektiva för att hålla värmen borta och på vintern hålls värmen inne av rullgardiner eller andra gardiner. För att minska solinstrålningen används vertikala jalusier på öst- och väst sidan, medan horisontella jalusier placeras på norr- och syd sidan (EYEManager Championship 2008, s.13). På Textilhögskolan i Borås forskas det på Smarta textiler. Dessa textilmaterial har nya funktioner och utvecklas mot att kunna reglera inomhus komforten, istället för användningen av markiser (Bresky 2008). Sänka temperaturen Energibesparingar kan göras genom att sänka inomhus temperaturen. För varje grads sänkning minskar värmebehovet med 7 procent (ATON Teknikkonsult AB 2007, s.59). Värme från sol, matlagning, många människor och apparater i ett rum kan höja inomhus temperaturen. Termostatventiler på radiatorerna kan spara energi genom att minska värmetillförseln när temperaturen höjs (ATON Teknikkonsult AB 2007, s.58). Värmeinjustering görs för att värmesystemet i varje rum ska balanseras så att önskad temperatur kan uppnås. Om injusteringen inte gjorts korrekt kan klagomål leda till att framledstemperaturen höjs. Det resulterar i att det blir obalans i systemet och att temperaturen blir för hög i en annan del av byggnaden. För att balansera detta vädras ofta värme ut vilket genererar energiförluster (ATON Teknikkonsult AB 2007, s.60). För att uppnå maximal energibesparing måste värmesystemet vara utrustat med termostatventiler samt vara korrekt injusterat (Tenico 2009). 12

21 Teori Pumpar Energibesparingar för cirkulationspumpar i vattenburna värmesystem kan uppnås med pumpstopp under den period då det inte finns något värmebehov. Cirkulationspumpar är stora i jämförelse med vad de behöver vara och de har ett driftsätt som ger en överflödig energianvändning. En annan besparing som göras är att byta till en pump som är korrekt dimensionerad och kan köras med variabelt varvtal (ATON Teknikkonsult AB 2007, s.59). Styrsystem En fem procentig besparing på en villas årliga värmeförbrukning kan göras med ett bra fungerande styrsystem. Ännu en besparing på fem procent kan göras när tidsregleringen utnyttjas aktivt, i form av dag- och nattsänkning när ingen är i huset (Energimyndigheten 2009a). 3.3 Tidigare undersökningar Tidigare undersökningar - datorer Avlaget.se En projektgrupp bestående av en handledare och tre elever från elprogrammet på Björknäsgymnasitet i Boden har undersökt hur mycket elström skolans datorer drar när de är i drift. Utifrån insamlad data har beräkningar gjorts över hur mycket som kan sparas in ekonomiskt och energimässigt (kwh) genom att stänga av datorerna under natten. Genom att stänga av datorerna på natten skulle besparingen ekonomiskt och energimässigt per år bli ungefär 35 procent (Projektgruppen Avslaget 2009). EYEManager Handbok I EYEManager Handbok från 2008 har en fallstudie gjorts på Nauticalskolan, som är en allmän gymnasieskola. Den byggdes 1965 och ligger i Paço de Arcos i Portugal. I fallstudien har elanvändningen för Nauticalskolans datorer har kartlagts. Genom att använda datorerna på ett mer effektivt sätt (aktivera energisparläge och viloläge) skulle skolan kunna minska sin energianvändning med 15 procent och spara ca 860 euro per år på denna åtgärd (EYEManager Championship 2008, s.40). STIL2 STIL2 tar upp nyttjandetider och användning av datorer i skolan. Det är vanligt med 1 dator per klassrum i grundskolor årskurs 1-6. Användningen av datorer sker av läraren eller i undervisningen och datorn är igång endast under de tillfällena. På högstadie- och gymnasieskolor finns det datasalar som används av elever på raster och efter skolan samt i undervisningen. Där har varje läraren oftast en arbetsplats med möjlighet att utnyttja en dator, som är i gång några timmar varje dag (Boverket och Energimyndigheten 2007, s.219). Val av teori för energiberäkningar av datorer I arbetet används både EYEManager Handbok och Projektgruppen Avslaget.se: s modell för beräkning, med tillägg för beräkning av koldioxidutsläpp. STIL2:s nyttjandetider har använts för att uppskatta tiden datorerna behöver vara igång. Från dessa indata: antal datorer, pris per kwh, antal timmar datorn är igång per år, effekt datorn förbrukar och utsläpp av koldioxid har sedan har årlig energianvändning, årlig kostnad och årligt koldioxidutsläpp beräknats. 13

22 Teori Tidigare undersökningar - belysning STIL2 STIL2 har undersökt energibesparingspotentialer för belysning i skolan. I studien har beräkningar på besparingar för att sänka drifttiden för belysningen, byta ut glödlampor till lågenergilampor och byta konventionella lysrör till T5 lysrör gjorts. Resultaten visar att belysning och fläktdrift är de genomgående största elanvändningsområdena. I STIL2 har energibesparingspotentialen vid en sänkning av den årliga driftstiden till 2000 timmar per år respektive 2100 timmar per år för belysningen beräknats. Att sänka den årliga drifttiden för belysningen i skolan till 2000 timmar per år, ger inte ofta någon energibesparingspotential. Detta eftersom den årliga drifttiden för belysning i de undersökta skolorna ligger på 1650 timmar per år (Boverket och Energimyndigheten 2007 STIL 2, s.64). Besparingspotentialen av att byta ut alla glödlampor till lågenergilampor i svenska skolor och förskolor är 1.6 kwh el /(m 2, år). Energibesparingspotentialen av att byta ut alla konventionella lysrör till T5-lysrör i svenska skolor och förskolor är 10.2 kwh el /(m 2, år) (Boverket och Energimyndigheten 2007, STIL 2, s.64). EYEManager Handbok I fallstudien har elanvändningen för Nauticalskolans belysning har kartlagts. Belysningen på skolan består till 90 procent av T8 lysrör och till 10 procent av glödlampor. Klassrum med stora fönster hade överflödig belysning samt att lamporna och driftdonen där användes ineffektivt. I kartläggningen har antal ljuskällor, installerad effekt, effektbehov inklusive förluster, arbetstimmar per dag och dagar per år belysningen är i gång bokförts. Utifrån kartläggningen har ett effektiviseringsförslag gjorts där en modernisering av hela belysningssystemet är den bästa lösningen. Genom att investera i energisnålare armaturer och ljuskällor skulle energikostnaden minska med nästan 7000 euro per år. I jämförelse med den gamla belysningen skulle den nya bara förbruka 23 procent av vad det gamla gjorde (EYEManager Championship 2008, s.39). NENET NENET (Norrbottens Energikontor AB) har gjort en kalkyl där en jämförelse mellan en glödlampa och en lågenergilampa har gjorts för att ta reda på vilket som är det bästa ekonomiska besparingsalternativet. Livstiden för en lågenergilampa motsvarar livslängden för 10 stycken glödlampor. Energikostnaden fås genom att elpriset multipliceras med effekten som multipliceras med livslängden för långenergilampan. Det resulterar i att energikostanden för en glödlampa är 660 kr och för en lågenergilampa 121 kr. Totalkostnaden för glödlampan blir 710 kr och lågenergilampans totalkostnad blir 201 kr. För varje glödlampa som byts ut kan en besparing på minst 500 kr göras (NENET 2007). Val av teori för beräkning av belysning EYEManager Handboks princip har använts för att beräkna energiförbrukning och kostnad för Hemängsskolans belysning. Både STIL2- och EYEManager Championships undersökningar tar upp besparingen av att byta till energisnålare armatur och ljuskällor samt att sänka drifttiden för belysningen. Dessa åtgärder är gjordes 2007 på Hemängsskolan, i samband med en renovering. Då T8 lysrör byttes ut mot T5 lysrör samt att nya armaturer sattes in. Några år innan renoveringen hade glödlampor bytts ut mot lågenergilampor. Beräkningar av energibesparingen för kostnad och 14

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-05 Fastighetsbeteckning: Ekeberga 1:34 Adress/ort: Ekeberga 1475, Södra Sandby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-01-08 Fastighetsbeteckning: Symaskinen 23 Adress/ort: Håkantorpsgatan 110, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 3/4-2015 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:192 Adress/ort: Tenorvägen 16, Halmstad Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-20 Fastighetsbeteckning: Skultunaby 1:103 Adress/ort: Stockvägen 8, Skultuna Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264 Adress/ort: Sjöbovägen 1 / Ingared Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-27 Fastighetsbeteckning: Åkersberg 1:143 Adress/ort: Dammg 15, Höör Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-12 Fastighetsbeteckning: Kornellen 21 Adress/ort: Vistabergs Allé 79 / Huddinge Besiktigad av (certnr): Caroline Forsberg (3204 K)

Läs mer

ENERGI DEKLARATION. 23930 Skanör RCC Consulting AB - - - - - - - - - - - - - UTKAST VERSION - - - - - - - - - - - - -

ENERGI DEKLARATION. 23930 Skanör RCC Consulting AB - - - - - - - - - - - - - UTKAST VERSION - - - - - - - - - - - - - ENERGI DEKLARATION Skanör 40:11 2013-juli Mellangatan 38B Utfört av ENERGIDIREKT 23930 Skanör RCC Consulting AB Dekl.id:553045 Ref: 1159 Besiktningsobjekt och beställning Dekl id: 553045 Ref: 1159 Besiktningsobjekt

Läs mer

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Så här kan du hjälpa till att minska onödig energianvändning på din arbetsplats och bidra till att rädda vårt klimat. 1 Förord Bli klimatmedveten - Stoppa onödan är en

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 27/02-15 Fastighetsbeteckning: Saturnus 5 Adress/ort: Meteorv 5, Hässleholm Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden? Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens

Läs mer

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204)

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Energirapport villa Datum för besiktning: 2015-06-12 Fastighetsbeteckning: Moränen 2 Adress/ort: Saltsjövägen 4 / Lidingö Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-03 Fastighetsbeteckning: Fäladen 14 Adress/ort: Vinkelvägen 46, Ängelholm Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med Energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4 Adress/ort: Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 22/5-2015 Fastighetsbeteckning: Brännö 1:12 Adress/ort: Björkåsvägen 18, Torup Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-11 Fastighetsbeteckning: Killeröd 1:22 Adress/ort: Killeröds Byaväg 143, Båstad Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-05 Fastighetsbeteckning: Agedynan 7 Adress/ort: Husmansvägen 13, Dalby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer

Effektivisera din elkonsumtion

Effektivisera din elkonsumtion Effektivisera din elkonsumtion L nsamma tips Ett projektarbete Av Tim Vesterberg & Martin Persson Introduktion av folder I denna folder presenteras ekonomiskt lönsamma energieffektiviseringstips. Syftet

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-09 Fastighetsbeteckning: Nedra Glumslöv 2:164 Adress/ort: Lindormsvägen 10, Glumslöv Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444)

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-14 Fastighetsbeteckning: Åhus 30:11 Adress/ort: Sankt Jörgensv 6, Åhus Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag:

Läs mer

Energieffektivisera föreningslokalen

Energieffektivisera föreningslokalen Energieffektivisera föreningslokalen Sol, vind och vatten Ett samarbete mellan Idrott & förening, Miljöförvaltningen och Konsument Göteborg. Värme och el Börja med att se över avtal gällande el och värme

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Lönsamma åtgärder i företag Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag Små och medelstora företag kan med relativt enkla medel effektivisera sin energianvändning med 15 30 procent. För många

Läs mer

Så här hushållar du med den gemensamma energin i bostadsrättsföreningen

Så här hushållar du med den gemensamma energin i bostadsrättsföreningen Checklista: Hushålla med energin i Brf. sid 1 (1) Så här hushållar du med den gemensamma energin i bostadsrättsföreningen Tänk på att göra rätt sak vid rätt tillfälle. Man bör passa på att göra flera åtgärder

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-11 Fastighetsbeteckning: Högeryttern 4 Adress/ort: Travg 7, Kristianstad Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag:

Läs mer

Vägledning för energieffektivisering i idrottsanläggningar

Vägledning för energieffektivisering i idrottsanläggningar Vägledning för energieffektivisering i idrottsanläggningar För en förening som äger en egen anläggning, arrenderar eller driver anläggning med driftansvar så kan driftskostnaderna vara höga och en stor

Läs mer

Bli klimatsmart. ett projekt

Bli klimatsmart. ett projekt Bli klimatsmart ett projekt Bakgrund Program för hållbar utveckling miljö Ålborg-åtaganden Borgmästaravtal Nationella och regionala miljömål Organisation Energieffektivisering Teknik Beteende Bli klimatsmart

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-21 Fastighetsbeteckning: Linde 7:75 Adress/ort: Lyckogången 66 / Tyresö Besiktigad av (certnr): Caroline Forsberg (3204) Företag:

Läs mer

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till

Läs mer

Allmänna energispartips för hushåll

Allmänna energispartips för hushåll Allmänna energispartips för hushåll I ett hushåll fördelas energiförbrukningen ungefär enligt bilden nedan. Nedan följer ett antal tips på hur man kan spara på den energin. I de flesta fall har det att

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 7/10-15 Fastighetsbeteckning: Skrållan 13 Adress/ort: Bullerbygatan 32, Malmö Besiktigad av (certnr): Jamii Olsson (5441) Företag: Eklund

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energirapport. med energitips. Datum för besiktning: 2015-06-02. Fastighetsbeteckning: Åsa 2:133. Adress/ort: Hultavägen 59

Energirapport. med energitips. Datum för besiktning: 2015-06-02. Fastighetsbeteckning: Åsa 2:133. Adress/ort: Hultavägen 59 Energirapport med energitips Datum för besiktning: 2015-06-02 Fastighetsbeteckning: Åsa 2:133 Adress/ort: Hultavägen 59 Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-09-21 Fastighetsbeteckning: Pjäxan 1 Adress/ort: Pjäxgr 1, Höör Besiktigad av (certnr): Kristian Fridlund (5842) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 14/10-2015 Fastighetsbeteckning: Eldsberga 6:107 Adress/ort: Västerljungvägen 20, Eldsberga Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447)

Läs mer

i Norr Energismart Energitips från norrlandstingen

i Norr Energismart Energitips från norrlandstingen i Norr Energismart Energitips från norrlandstingen Version 2009-01-08 Klimathotet Mänskligheten står inför sin största utmaning; att begränsa den globala uppvärmningen. Enligt FNs klimatpanel och Svenska

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-07-10 Fastighetsbeteckning: Höja 14:12 Adress/ort: Pildammsvägen 4, Ängelholm Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Energi. Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun

Energi. Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun Energi Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun Hämtad från www.jamtkraft.se Summa Fastbränsle El till annat än värme Olika energislag 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 Fjv MWh 30 000

Läs mer

Spar energi och värna om vår miljö

Spar energi och värna om vår miljö Spar energi och värna om vår miljö Innehåll Inledning 2 Bli ett ljushuvud 3 Medicinsk utrustning 4 Tänk på temperaturen 6 Använd apparater smart 8 Köket en energifälla 10 Inledning Över 40 000 personer

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi?

undersökning vart tar min energi vägen- tar vägen! Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? vart tar min energi vägen- undersökning Är ditt hushåll Expert eller Nybörjare på att spara energi? Svara på några enkla frågor och se vart energin tar vägen! www.energismartagrannar.se Med denna vart

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-13 Fastighetsbeteckning: Härene 3:4 Adress/ort: Norra Härene Kartegården, Lidköping Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443)

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-27 Fastighetsbeteckning: Daggkåpan 24 Adress/ort: Hagtornsgården 28, Häljarp Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 9 september 2015. Sunnanvindsg 7, Västerås. Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087)

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 9 september 2015. Sunnanvindsg 7, Västerås. Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087) Energirapport med smarta tips Datum för besiktning: 9 september 2015 Adress/ort: Sunnanvindsg 7, Västerås Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer AB Denna

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-11-16 Fastighetsbeteckning: Lomma 35:39 Adress/ort: Järnvägsgatan 16B, Lomma Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-08 Fastighetsbeteckning: Skegrie 35:7 Adress/ort: Solängen 17, Trelleborg Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget 2012-12-11 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-04 Fastighetsbeteckning: Vejby 15:452 Adress/ort: Hultavägen 4, Vejbystrand Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 10/6-2015 Fastighetsbeteckning: Öppinge 2:17 Adress/ort: Öppinge Ängamossen 719, Halmstad Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447)

Läs mer

Bostadsrättsföreningens energianvändning

Bostadsrättsföreningens energianvändning Bostadsrättsföreningens energianvändning Din förening kan troligen spara både pengar och miljö genom att effektivisera energianvändningen. Här är några råd och tips: 1. Kartlägg energianvändningen och

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI?

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? NÅGRA VIKTIGA SAKER ATT TÄNKA PÅ Uppgör månadsstatistik över inköpt värmeenergi, el och vatten. Allt börjar med detta. Normalårskorrigera

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2 Grunduppgifter I rapporten redovisas uppgifterna som du matat in i Energiguiden. Du ser vilka åtgärder du utfört, det senaste årets energiförbrukning, uppgift om värmesystemet och en nulägesanalys för

Läs mer

Välkommen hem till familjen Björk!

Välkommen hem till familjen Björk! Välkommen hem till familjen Björk! Välkommen! Välkommen till familjen Björk. De är en familj med mamma, pappa och två barn. De har nyligen flyttat in i ett nytt hus som använder så lite energi som möjligt

Läs mer

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey D5.2 National Evaluation Reports Kvantifiering av effekterna av Energiambassadörerna Sverige Sammanställd av Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Framtidsvägen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 4/3-2015 Fastighetsbeteckning: Havsfrun 7 Adress/ort: Svängen 14, Halmstad Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag: Eklund

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Belysning i fastigheter Anna Kjellman, Energikontoret Skåne. Vintern 2010

Belysning i fastigheter Anna Kjellman, Energikontoret Skåne. Vintern 2010 Belysning i fastigheter Anna Kjellman, Energikontoret Skåne Vintern 2010 Anledningar att fundera över sin belysning Stor del av elanvändningen Ofta en stor sparpotential Goda möjligheter att förbättra

Läs mer

Energieffektivisering

Energieffektivisering Skellefteå 2012-05-28 Energieffektivisering Erfarenheter Vad händer i övriga landet? Framgångsfaktorer KanEnergi Sweden AB KanEnergi är ett konsultföretag med fokus på områdena energi, miljö och klimat.

Läs mer

Kraftkoll 2016. Fina energitips från Skellefteå kommun och de kommunala bolagen.

Kraftkoll 2016. Fina energitips från Skellefteå kommun och de kommunala bolagen. 1 2 Kraftkoll 2016. Fina energitips från Skellefteå kommun och de kommunala bolagen. 3 4 Klimathotet Mänskligheten står inför sin största utmaning; att begränsa den globala uppvärmningen. Enligt FN:s klimatpanel

Läs mer

Vi hoppas att broschyren ger dig inspiration till en helhjärtad insats. Med vänliga hälsningar från oss i kampanjgruppen Vinn energi!

Vi hoppas att broschyren ger dig inspiration till en helhjärtad insats. Med vänliga hälsningar från oss i kampanjgruppen Vinn energi! släck när du går! Källor Länkar till hemsidor med energiinformation Energimyndigheten www.stem.se Konsumentverket www.konsumentverket.se Svenska Naturskyddsföreningen www.snf.se Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-16 Fastighetsbeteckning: Hemmeslöv 45:240 Adress/ort: Norra Rundvägen 10, Båstad Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444)

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2014-12-15 Fastighetsbeteckning: Yxan 3 Adress/ort: Mantalsgatan 12, Ytterby Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443) Företag: Eklund

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS BYGG FÖR FRAMTIDEN MED A-HUS Alla hus som kommer från A-hus tillverkas både med hänsyn till miljön och din plånbok. Klimatsmart boende är ett begrepp som ligger i tiden och innebär

Läs mer

FÖRORD. Karlstads kommun. Karlstads Univeristet

FÖRORD. Karlstads kommun. Karlstads Univeristet FÖRORD Tillgång till el, värme och vatten är en självklarhet på våra arbetsplatser. Men användningen kostar, både ur miljösynpunkt och ekonomiskt. Till sammans är vi cirka 7 700 anställda. Hur vi agerar

Läs mer

Energianalys. ICA Maxi Sandviken

Energianalys. ICA Maxi Sandviken Energianalys ICA Maxi Sandviken Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd av Ulf Larsson Gävle tekniska högskola i samarbete med Peter Karlsson Industriell Laststyrning samt projektledare

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-07-27 Fastighetsbeteckning: Rasten 11 Adress/ort: Bokgatan 6, Malmö Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

Energi i idrottsanläggningar

Energi i idrottsanläggningar Energi i idrottsanläggningar Förord Energimyndighetens projekt Statistik i lokaler, STIL2, undersöker energianvändningen i olika typer av lokaler med fokus på elanvändningen. Projektet ingår i det större

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-07 Fastighetsbeteckning: Blåslampan 1 Adress/ort: Bågfilsgatan 17, Tygelsjö Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer