Yttrande över förslag till regionalt utvecklingsprogram för Sörmland "Sörmlandsstrategin 2020"

Transkript

1 Kommunstyrelsens handling nr 44/ V l~atrineholms kommun \ KOMMUNSTYRELSEN YTTRANDE Datum <~C.y ~- ; 1 (4) Vår beteckning KS/2012: Vår handlåggare Per Johansson Ert d2tum Regionförbundet Sörmland Box Nyköping Er beteckning Yttrande över förslag till regionalt utvecklingsprogram för Sörmland "Sörmlandsstrategin 2020" Bakgrund under 2011 och böljan av 2012 har Regionförbundet Sörmland arbetat fram ett förslag till ny strategi för hållbar tillväxt i Södermanlands 1än. Regionförbundet har samlat aktörer i länet för att diskutera Södermanlands 1än speciella förutsättningar och för att forma en gemensam vision för länet. Efter regionstyrelsens beslut om vision har fyra mål med tillhörande indikationer och strategier fornlulerats. Ett förslag till utvecklingsprogram, kallat "Sörmlandsstrategin 2020", harnu skickats ut på remiss till länets kommuner och landsting, länsstyrelsen samt ett antal andra aktörer som bedöms vara viktiga i sammanhanget. Efter remissperioden kommer remissvaren att bearbetas och behandlas av regionstyreisen inför ett slutligt ställningstagande Kommunstyrelsen beslutade att ta upprättat förslag till yttrande över regionalt utvecklingsprogram för Södermanlands 1än "Sörnllandsstrategin 2020" som sitt eget och överlämna det till Regionförbundet Sörniland. Ärendets beredning Kommunlediungsföivaltningen har- betett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Kommunens yttrande har arbetats fram i form av samrådsberedning. I samrådsberedningen har företrädare för kornmunle,dningsförvaltiiingen, samhällsbyggnadsfön~altningen, Viadidakt (gemensam nämnd för Katrineholms- och Vingåkers kommun för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad), bildningsförvaltningen sarnt vårdoch omsorgsförvaltninben deltagit. Sam en del av beredningen har också berörda deltagit i ett av Regionförbundet arrangerat diskussionsseminarium rörande förslaget till Sö2mlandsstrategin Yttrande Allmänt Katrineholms kommtm ställer sig bakom intentionerna i förslaget till regionalt ut- ~~ecklingsprogram för Södermanlands 1än; "Sörmlandsstrategin 2020". Likaså ställer sig kommunen generellt bakom de föreslagna målen och det regionala arbetssättet. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djufögatan 49 Org.~ummer Katrineholm Telefax:

2 ~~,~~9 ~~ ~i 1\atrineholms l~ommun _ ~- KOMMUNSTYRELSEN YTTRANDE Daum Vår betackning KS/2012: (4) Förslaget till Sörmlandsstrategi är dock, enligt kommunens uppfattning, i behov av mer precision, förtydliganden och kanlretiseringar. Olika funktionella samband och motsvarande systemanalyser måste preciseras och inte enbart stanna på en alknän nivå. Vidare, efterlyser Katrineholms kommun att strategierna tydligare tar upp aspekter soin rör jämställdhet, integration och tillgänglighet. Likaså bör roller och ansvarsfärdelning beskrivas tydligare i föxslaget till Sörmlandsstrategi. Något som Katrineholms korrunun vill peka på är kam~lerr~entaritet. Med det menas i detta sammanhang, att lyfta fram faktorer och liknande hos länets kommuner där de kan komplettera varandra istället för att konkurrera i syfte att främja utvecklingen för hela länet. Mål och strategier Förslaget till Sörmlandsstrategi 2020 innehåller f3jra prioriterade mål, vilka är: 1. I Sörmland är det enkelt att is tillgång till utbildning och arbete. Det är enkelt för arbetsgivare att rekrytera rätt kompetens. 2. Sörmland har starka samband med omvärlden. 3. Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv. 4. Sörniland har hållbara och attraktiva livsmiljöer. Generellt är det kommunens uppfattning att de fyra prioriterade målen överensstämmer med visionen: "Leva, växa, verka. Det ska va~~a enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och ideer i Sörmland". Kommunens uppfattning är att en tydligare koppling mellan indikatorerna för att följa utvecklingen och strategier för genomförande är eftersträvansvärd. Likaså saknas metoder och tekniker för genomförande. Mål 1. I Sörmland är det enkelt att få tillgång till utbildning och arbete. Det är enkelt för arbetsgivare att rekrytera rätt kompetens. Katrineholms konullun instämmer i allt väsentligt av beskrivningen men vill lämna följande synpunkter: Vikten av ökad samverkan, inte bara mellan utbildningsanordnare och näringsliv, utan också mellan olika utbildningsanordnare och kommuner. Utmaningen beträffande den stora grupp utomeuropeiskt födda med 1åg eller ingen utbildning. Ökad samverkan mellan arbetsförmedlingen och kommunen. KOMMUNLEDNlNGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulägatan 41 Org.nummer Katrineholm Telefax: Q 25

3 ''?4 Tr µ ~ 1\~tlineholms kori1111t1i1 ~ YTTRANDE 3 (4) DaWm Vår kreteckning KOMMUNSTYRELSEN KSJ2012: Indikatorer för utbildningsnivå. ~ Permanent infrastruktur för inventering av kompetensutvecklingsbehay. Vikten av praktikplatser och lärlingsutbildningar. En stabil och långsiktig finansiering av yrkesutbildningar. Behovsanpassacte insatser. Nätverk och mötesplatser. Viadidakt har som en del i beredningen av kommunens yttrande inkommit med ett underlag i vilket man utvecklar ovanstående punkter. Detta underlag bifogas till kommunens y#trande. Mål 2. Sörmland har starka band med oms ärlden Katrineholms kommun vill peka på länets beroende av omvärlden. Som en konsekvens av detta. är det viktigt med kraftfulla insatser för att upprätthålla och utveckla samarbete och samverkan med angränsande län. En viktig faktor att särskilt peka på i detta sammanhang, är goda kommunikationer. Katrineholms kornmun äx en kommun i ett attraktivt läge mellan storstad och landsbygd. Storstad är i sammanhanget ett relativt begrepp och syftar inte bara på Stockholm utan även på orter som t ex Norrköping och Eskilstuna. med arbetsmarknad, utbildningsmöjligheter och handelsplatser. Regionförstoringen nch regionintegreringen bör bygga på samband och förtätning i ett samspel mellan och storstäder och andra städer. Detta förutsätter utbyggd och vä1 fungerande infrastruktur (väg och järnväg) som tr~keras av en systemuppbyggd regional kollekti~~trafik med järnväg och buss. Beträffande banden med omvärlden, noterar koniinunen också att det finns andra länsävergripande strategier och program som är av betydelse för länets utveckling som t ex trafikförsörjningspxogram. Dessa dokument bör beakias och integreras i Sörmlandsstrategin på ett tydligt sätt. Mål 3. Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv Katrineholms kommun stödjer målet och de därtill hiirande strategierna. Dock anser kommunen att det salaias uttalad strategi för att tillvarata den kompetens och entreprenörsanda som många utlandsfödda besitter och som måste fångas upp för att gagna utvecklingen. Mål 4. Sörmland bar hållbara och attraktiva livsmiljöer Katrineholms kommun stödjer målet och de därtill hörande strategierna. En infallsvinkel på utvecklingen av länet som kommunen saknar är: med vad och på vilket sätt kan länets enskilda kommuner, utifrån sina individuella förutsättningar, bidra till hela KOMMUNLEDNINGSFC5F2VALTNINGEN Katrineholm wwvw.katrineholm.se Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Telefax: Org.nummer

4 I~ti 9 '` ~:. ~`~ at~ineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN YTTRANDE q ~q~ Datum Vår beteckning KS/2012: länets utveckling? Katrineholms kommun anser sig kunna bidra till tillväxten i Sörmland med exempelvis följande:.bostäder. Kornmanen planerar för att bostäder ska byiga i såväl attraktiva, sjänära lägen som centralt, inne i staden. Modernt logistikcentrum för gods. Kommunen har tillsan~rnans med näringslivsaktöreroch Trafikverket byggt upp Katrineholms Logistikcentrum (KLC). KLC består av en kombiterminal, en vagnslastterminal och etableringsmark för lagerbyggnader i en logistikpark. Besöksnäring: I~atrineholms kommun har tillsammans med besöksnäringen bildat KFV Marknadsföringsbolag AB. Innovativa mil äer. I Katrineholm finns idag fler l~reativa miljöer med tydlig inriktningmot tillväxt och som tillkommit i samverkan mellan kommunen, näringsliv, universitet och andra utbildningsanordnare. Vård- oclz omsorg: Katrineholm har, i jämförelse med andra kommuner i Sörn~land, en omfattande omsorgsverksamhet för åldre och funk#ionsnedsatta. Kommunen driver också utvecklingsprojekt som är kopplade till vård- och omsorg. Hit projekt som pågår under tre år, till och med den 30 juni 2014 och som har sitt fokus på entreprenörskap och företagande hos personal inom vård och omsorg. Syftet är att öka nnöjligheterna att utveckla ideer och produk#er, förverkliga dessa och få ut dem på marknaden. Projektet genomförs i samverkan med externa partners, Nova Med Tech och FoU i Sörmland. Det regionala arbetssättet Sörrnlandsstrate~in är både ett tänkt att vara både ett styrande dokument och ett regionalt arbetssätt som ska fungera i praktiken. Strategin ska vara integrerad i landstingets och kommunernas beslutsfattande organ. Katrineholms kommuns uppfattning är att man i detta sammanhang, så långt det är möjligt, ska an~~ända sig av befintliga metoder, uppföljningsinstrument och indikatorer framför att skapa nya och resurskrävande system. För atri olms kornmun -:--. i ---~-~-.~... Göran Dahlström Kommunstyrelsens ordförande,~ t', ~~` r' ~Z 1iP..~ ~~~t /der Jo sson Bilaga: Viadidakt: Underlag till remissvar KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholm Besbksadress: Gr6na Ku11e, DjuitSgatan 41 Telefax: Org.nummer

5 Vår handläggare UNDERLAG TILL REMISSVAR 1 (3) Upprättad datum Vår beteckning Jan BerthelsenJRD, SA, KW Dnr VIAN/2012: Förva Itn ingsch of Reviderad Erb=teckning 2012-OS-30/RD Underlag till svar på remiss om Särmlandsstrategin 2020 I remisshanteringen av I~Tya Sörmlandsstrategin 2020 anser Viadidakt att följande bör beaktas i Katrineholms och Vingåkers kommuners svar till Regionförbundet Sörmland. Generella synpunkter ~jiadidakt aalszr att strategierna och texterna tydligare bör ta upp aspekter som jämställdhet, integration, tillgänglighet. Roller och ansvarsfördelning kan också beskrivas tydligare. Mål 1: J Sörmland är det enkelt att få rätt utbildning och arbete. Det är enkelt för arbefisgivare att rekrytera rätt kompetens. Viadidakt instämmer i stort i beskrivningarna av nuläget men vill påtala följande: Vikten av ökad samverkan inte bara mellan utbildningsanordnare och näringsliv utan också mellan olika utbildningsanordnare och kommuner. Viadidakt ser stort behov av att öka både den informella och den organisatoriska samverkan med fler kommuner och utbildningsanordnare för att möta utmaningar som exempelvis s regiodens låga utbildningsnivå med bristande utbildningstraditioner och inställning till högre studier, att tillhandahålla ett brett utbud at= kvalitativa utbi]dningar och kornpctensutvecklingsinsatser för' invånare och näringsliv där behovet av snabbare och mer flexibla insatser inklusive validering blir allt viktigare, den höga ut~gdomsaibetslösheten, e förslaget om förändrad lagstiftning om en trtölning av kommunernas ansvar och breddning av målgrupp för samhällsorienteringen för nyanlända samt ~ den ökade internationalisering samt o behovet av ökad spetskompetens, inte minst inom det kontinuerliga uppföljnings- och kvalitetsarbetet.

6 Utmaningen vad gäller den stora grupp utomeuropeiskt födda med låg eller ingen utbildning. Under rubriken "Arbetslöshet i olika grupper" besl:t~ivs problematiken för utlandsfödda akademiker att etablera sig på arbetsmarknad. För Katrineholms och Vingåkers kommuner är dock den största utmaning de uromeuropeiskt födda med 1åg eller obefintlig utbildning. Viadidakt anser att indikatorerna för sysselsättningsgrad bör utvidgas till att gälla år. Indikatorerna bör även vara genusuppdelade och belysa gruppen utlandsfödda. 6kad samverkan mellan arbetsförmedlingen och kommunerna Arbetsförmedlingens roll finns beskrivet i texten men bör utvecklas vad gäller dess roll för kompetensförsörjning och utbildningsutbud. Möjligheterna till ökad samverkan ocl~ samordning mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen runt utbildningsinsatser bör utvecklas. Indikatorer för utbildningsnivå Indikatorer för utbildningsnivå bör utvidgas till att omfatta även kortare eftergymnasiala utbildningar. Exempelvis tvååriga högskole- och yrkeshögskoleutbildningar. Permanent infrastruktur för inventering av kompefensutvecklingsbehov Det ska vara enkelt för näringslivet att få tillgång till kompetensutveckling och kontakt med utbildningsanordnare. De inventeringar a~~ kompetensuh~ecklingsbehovet som skett i en eller flera av länets kommuner har tidigare ofta varit engångsinsatser iprojektform där i vissa fall flera aktörer haft samma eller liknande uppdrag inom sanuna område. Viadidakt ser behovet av att en permanent infrastruktur för inventering och förmedling av det r e~;ionala kompetensutvecklingsbehov från näringslivet. Detta skulle kurula ske inom ramen för den regionala kompetensplattfornien. Vikten av praktikplatser och lärlingsutbildningar Vikten a~~ arbetsgivarnas roll ~~ad gäller tillgång till praktikplatser och handledning samt delaktighet i lärlingsutbildningssystemet bör belysas. En stabil och långsiktig finansiering av yrkesutbildningar Behovet av en långsiktig och stabil finansiering av ett grundutbud a~~ yrkesutbildningar iregionen bör säkerställas. En ökad regional samverkan runt yrkesutbildning kan bidra till att underlaget för ett brett regionalt utbud av yrkesutbildningar ökar. En långsiktighet vad gäller kostnadsintensiva }yrkesutbildningar är viktig för regionen.

7 Behovsanpassade insatser I samband med behovsanpassade insatser för grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden bör påtalas vikten av att den samverkan som i dag fiiuis i länet runt funktionsbedömning bibehålls och utvecklas. I sammanhanget bör även betonas vilden atp god tillgång till arbetsträning och arbetspraktik liksom möjlighet till tillgång till utbildni~ig på olika nivåer på hemmaplan. Nätverk och mötesplatser Befintliga nätverk och mötesplatser för kompetensutveckling och utbildning bör inventeras och vid behov kompletteras. En samlad information om dessa arenor, syften och ansvar kan utvecklas. s/iktiga yrkesgrupper för nätverk kan till exempel vara studie- och 3~rkesvägledare, utvecklings/utbildningsledare, informatörer, kvalitets- och uppföljning, IT-ansvariga.