Kvalitets- och personalbokslut för Folkhälsan 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitets- och personalbokslut för Folkhälsan 2011"

Transkript

1 Kvalitets- och personalbokslut för 2011 Kvalitets- och personalbokslut

2 Målmedvetet 2012 År 2011 fyllde 90 år vilket gav oss en möjlighet att presentera hela vår mångsidiga verksamhet både internt för personalen och för allmänheten. Helt nya målgrupper kom med i i och med att organisationens nya utbildningsverksamhet inom idrott körde igång på allvar. I en värld med ständigt växande krav på kvalitet och professionalitet lyckades vi tack vare vår målmedvetna verksamhetsutveckling och vårt strategiarbete också detta år skapa ett försprång i vårt arbete med målet inställt mot visionen Två steg före. Vi har också målmedvetet tagit tillvara möjligheter och åtgärdat problem innan de hunnit växa sig stora. Vi har fått erkännande för vårt utvecklingsarbete externt. I maj 2010 beviljades Balanced Scorecard Hall of Fame certifikat för sitt strategiska utvecklingsarbete. Varje år måste vi bevisa både för oss själva och för de externa parter som har förväntningar på oss att vår verksamhet hålls på samma goda nivå. Därför gör vi personal- och kvalitetsbokslut, för att se helheten och inte tappa sikten mot framtiden. Stefan Mutanen, vd vid Samfundet 2 Kvalitets- och personalbokslut 2011

3 Kvalitets- och personalbokslut 2011 Hall of Fame 2010 är vår allas gemensamma förtjänst... 6 Fem viktiga perspektiv ger oss riktningen... 7 Bilden utåt Filmen om... 9 Människorna bakom... 9 Jubileumsblogg... 9 Specialnummer av Tidningen... 9 Diamantens resa... 9 Marknadsföring av arbetsvälmående och idrott... 9 Sociala medier...10 Webben och intranet växte och utvecklades...10 Stor synlighet vid olika evenemang...12 Kampanjer på nätet...12 Finlands Lucia...13 s kanaler...13 Verksamhetsplanen följdes...13 Material Pris och utmärkelser Att överträffa målgruppernas förväntningar 15 RESPONS...15 RAI och förbättrad vårdkvalitet...17 RAI uppföljning på...19 RAI-utveckling i bolagen...21 Livskraftiga lokalföreningar...24 Mobbningsförebyggande arbete...24 Fungerande hälsofrämjande processer 25 s policyer...26 Grundstenar för förbättringsarbete...28 Handböcker...30 Kvalitets- och personalbokslut...30 Självutvärdering Auditering/evaluering/årsredovisning på Forskningens framsteg...34 Forskningens SAMARBETSNÄTVERK...34 Riskhantering...35 Ekonomi 36 Personalkostnader...37 Kunnig och motiverad personal 39 Personalstatistik...39 Hälsa och välmående...42 En bra arbetsmiljö...42 Företagshälsovård...43 Arbetarskydd...43 Utvecklingssamtal...44 Finlands bästa arbetsplats...45 Kvalitets- och personalbokslut

4 i siffror 2011 Drygt 2000 barn fick vård vid s daghem, eftermiddagsklubbar och lekskolor i Nyland, Åboland, Österbotten och på Åland barn deltog i sommarsimskolor och sommarläger barn deltog i s babysim i Nyland, Åboland, Österbotten och på Åland Drygt 400 personer fick vård vid grupphem och vårdenheter för äldre i Nyland, Åboland, Åland och Österbotten I husen finns sammanlagt 380 bostäder (både hyres- och ägarbostäder) för personer över 55 år 38 familjecaféer i hela Svenskfinland Drygt 200 medfostrare i 94 skolor och 20 daghem och eftermiddagsklubbar 98 lokalföreningar med sammanlagt medlemmar Närmare besök hade den hälsofrämjande gruppverksamheten i husen Drygt 200 forskare och assistenter är kopplade till folkhälsans forskningscentrum, av dem är 122 direkt anställda av 4 Kvalitets- och personalbokslut 2011

5 i korthet har arbetat för en bättre hälsa och livskvalitet i närmare ett sekel. År 2011 fyllde 90 år. I dag täcker s verksamhet ett brett fält inom hälsofrämjande, serviceproduktion, utbildning och forskning. har från början haft verksamhet i olika regioner i Svenskfinland, via lokal- och landskapsföreningar. I dag är landets största svenskspråkiga social- och hälsovårdsorganisation, med ca anställda och många olika uppgifter. producerar tjänster inom social- och hälsovård, såsom barnskydd, dagvård och äldreomsorg, bedriver hälsofrämjande medborgarverksamhet i 98 lokalföreningar med medlemmar och har ett forskningsinstitut som bedriver internationell spetsforskning. består i dag av: Samfundet, som ansvarar för helhetsutvecklingen samt förmögenhetsförvaltningen inom. Forskningsverksamheten bedrivs inom Samfundet. s Förbund leder och utvecklar den hälsofrämjande medborgarverksamheten De allmännyttiga aktiebolagen ansvarar för och utvecklar serviceproduktionen samt s yrkesutbildningsverksamhet. s verksamhetsidé Samfundet grundades 1921 med målsättningen att främja den finlandssvenska befolkningens hälsa och vår verksamhetsidé är den samma ännu i dag. Den finns formulerad i den s.k. ändamålsparagrafen från år 1921 ( 1 i Samfundet s stadgar): Samfundet i svenska Finland har till uppgift att verka för folkhälsans främjande i svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning av befolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder ägnade att gynnsamt inverka på denna. s värden s mångsidiga verksamhet förenas av följande gemensamma värden: Kompetens Vår kompetens inger förtroende. Vi visar vår kompetens genom att arbeta målmedvetet och kostnadseffektivt. Vi är nyskapande och empatiska i vår vardag. Engagemang Vårt engagemang påverkar samhället. Vi bidrar alla till att är en föregångare. Vi tar ansvar för människor och tror på framtiden. Omsorg Omsorg innebär att vi respekterar människovärdet. Vi ser människan som en helhet och bemöter alla individuellt. Vi samarbetar och uppmuntrar till aktiv växelverkan. s vision två steg före Visionen ger riktningen framåt och framhåller vikten av att är en föregångare. Visionen kan ses som stjärnan som leder organisationen på vägen, men också som ett mått på ambitionsnivån för s verksamhet. Kvalitets- och personalbokslut

6 Hall of Fame 2010 är vår allas gemensamma förtjänst Vi har lyckats med att förankra utvecklingsarbetet i vardagen. har som första finländska allmännyttiga organisation tilldelats det internationella certifieringspriset Palladium Balanced Scorecard Hall of Fame for Executing Strategy, ett certifikat i strategigenomförande. Certifieringen gäller s systematiska strategiarbete där organisationen på ett helhetsmässigt sätt förankrat utvecklingskedjan inom hela organisationen, från ledning till varje medarbetare. Priset är unikt också ur ett europeiskt perspektiv. Endast en annan allmännyttig organisation i Europa har tidigare beviljats utmärkelsen. Bakom Palladium Balanced Scorecard Hall of Fame for Executing Strategy finns de världsberömda professorerna Robert S. Kaplan och David P. Norton från Harvard Business School som också utvecklat Balanced Scorecard-konceptet. Allmännyttiga organisationer som beviljats Hall of Fame for Executing Strategies I världen sju stycken I Europa två stycken (University of Leeds 2008, 2010) I Norden en () Efter har ingen organisation i Norden fått Hall of Fame, varken inom Business-kategorin eller den allmännyttiga kategorin. Palladium Balanced Scorecard Hall of Fame for Executing Strategy By Industry Palladium Balanced Scorecard Hall of Fame for Executing Strategy By Industry Palladium Group, Inc. 1 6 Kvalitets- och personalbokslut Palladium Group, Inc. 1

7 Fem viktiga perspektiv ger oss riktningen Ett viktigt hjälpmedel i utvecklingsarbetet är s karta och kompass. Den baserar sig på en internationell modell som kallas balancerat styrkort. s personal utvecklar sitt arbete och sin organisation utgående från gemensamma mål och fem viktiga perspektiv: Samfundet i svenska Finland har till uppgift att verka för folkhälsans främjande i svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning av befolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder, ägnade att gynnsamt inverka på denna. Vision två steg före INTRESSENT Hur ser vi ut, vad vill vi? KUND Hur kan vi överträffa våra målgruppers förväntningar? Är ekonomin i skick? EKONOMI PROCESS PERSONAL Fungerar det dagliga arbetet smidigt? Mår vi som jobbar på bra? KOMPETENS ENGAGEMANG OMSORG Balanserat styrkort, Kaplan & Norton Kvalitets- och personalbokslut

8 Bilden utåt Kvalitets- och personalbokslut 2011 Verksamhetsåret präglades av intensivt planeringsarbete och en hektisk materialproduktion i anledning av s 90-årsjubileum. Informationsavdelningen producerade inbjudningskort till externa och interna jubileumsevenemang, annonser, flaggor, roll-ups, en bok, en film, en blogg och ett specialnummer av Tidningen. För jubileumsåret skapades en egen jubileumsvinjett under devisen 90 Fortfarande nyfiken. Jubileumsvinjetten med sitt granna, färgsprakande formspråk gav jubileet ett kännspakt utseende. s huvudfest i Solennitetssalen vid Helsingfors universitet samt regionala fester kom över nyhetströskeln bland annat i Hufvudstadsbladet, TV-Nytt och den regionala pressen. Jubileumsåret avslutades med en föreläsningsserie som var öppen för allmänheten. Alla föreläsare kom från och representerade de olika delområden jobbar med: forskning, hälsofrämjande, serviceproduktion och utbildning. Studia generalia hade som uppgift att presentera substansen i s mångsidiga verksamhet också i regionerna. I synnerhet s forskningsverksamhet, som enligt den senaste imagekartläggningen är den minst kända av s aktiviteter, skulle ges en större synlighet genom föreläsningarna i regionerna. Genom den aktiva annonseringen ville också väcka allmänhetens nyfikenhet. Intresset för föreläsningarna var väldigt varierande; på en del orter var publiken fåtalig, på andra bågnade väggarna. Innehållet i föreläsningsserien var följande: Jakobstad, Östanlid, Genetisk forskning möjligheter och utmaningar/anna- Elina Lehesjoki, s forskningscentrum, Den reflektiva förmågan för engagemang och glädje i föräldraskapet en hälsofrämjande faktor/ Malin von Koskull & Carita Frants, s förbund Kimito, Villa Lande, Den genetiska bakgrunden till migrän en allmän sjukdom som påverkar vår livskvalitet/maija Wessman, s forskningscentrum, Återhämtning nyckeln till god hälsa/mikaela Wiik, s förbund Åbo, s kvartersklubb, Faktorer som påverkar skolbarns kostvanor /Eva Roos, s forskningscentrum, Hur kan man främja goda kostvanor bland barn/susanna Strandback, s förbund Närpes, Närpes vuxeninstituts auditorium, Att skapa mening och sammanhang i ungdomars liv/maria Leppäkari, s forskningscentrum, Tonårspolikliniken en hjälp att se möjligheterna/barbro Kloo, Botnia Helsingfors, s seniorhus, Riktlinjer för att röra på sig dröm eller fungerande verklighet? /Anna Bertills, Utbildning, Statiner nytta och biverkningar / Matti J. Tikkanen, s forskningscentrum, Metabolt syndrom vad kan vi göra/carol Forsblom, s forskningscentrum Raseborg, Västra Nylands Folkhögskola, Äldres hälsofrämjande det kan vi, eller?/mima Cattan, s forskningscentrum, Hälsofrämjande äldreomsorg hur ser vardagen ut?/kira Exell-Paakki, Syd Korsholm, s hus, Programmeras vår hälsa redan under fosterstadiet/ Johan Eriksson, s forskningscentrum, Välbefinnande i arbetslivet/bjarne Östman, Botnia Mariehamn, s allaktivitetshus, Den biologiska bakgrunden till läs- och skrivsvårigheter/juha Kere, s forskningscentrum, Mobbningsförebyggande arbete/ Gun Andersson, s förbund Lovisa, Lovisa gymnasium, Människans bästa vän i genforskningen/hannes Lohi, s forskningscentrum, Utvecklingsprojekt Familjerum/Diana Cavonius, Syd Kommentar: Målsättningen med föreläsningsserien var framför allt att synliggöra s forskningsverksamhet som enligt den imagekartläggning som publicerades år 2010 är den minst kända bland s verksamhetssektorer som består av hälsofrämjande verksamhet, serviceproduktion, utbildning och forskning.

9 Filmen om Under jubileumsåret producerades också en film om. På väg är en film om s värderingar och människosyn, där allt vad organisationen gör och står för är invävt i en berättelse som kunde handla om dig eller mig. På väg är 7 minuter lång, finns på svenska, finska och engelska och kan användas som introduktion på seminarier, utbildningar och informationsmöten där man berättar om. Lejonparten av dem som medverkade i filmen är frivilligmedarbetare vid. Människorna bakom Boken Av hela vårt hjärta som också gavs ut under jubileumsåret som en nyutgåva, presenterar de personer som donerat sin egendom till och därmed bidrar till s verksamhet. I boken presenteras också s grundare Ossian Schauman, de första hälsosystrarna samt s mönsterträdgård och kursgård Villa Dalby i Esbo. Villan var ursprungligen Ossian och Betsy Schaumans sommarvilla och restaurerades för drygt tio år sedan. Då publicerades också den första versionen av boken Av hela vårt hjärta. Jubileumsblogg På s webbsidor publicerades också en blogg där personer med anknytning till fritt skrev sina funderingar under rubriken Fortfarande nyfiken. Bland bloggarna fanns Samfundets viceordförande Siv Sandberg, organisationssekreterare Mikaela Nordling från i Nyland, vd Anna Bertills från Utbildning Ab samt Elisabeth Kajander, från i Karis, Jörgen Härmälä från i Jakobstad och Camilla Lumme, i Hitis. Specialnummer av Tidningen Ett specialnummer av Tidningen gavs också ut under jubileumsåret. Här presenterades olika frivilligmedarbetare inom ; en doula, en storasyster, en sittdansledare, en matklubbsledare, en stödfamilj och en som svarar i s ungdomstelefon. Fyra ordförande från föreningarna i Pargas, Jakobstad, Geta och Esboviken intervjuades om sin förenings målsättningar och engagemang. I numret fanns också en grundlig presentation av s forskningsverksamhet under rubriken I Ossians fotspår. Med jubileumsnumret följde en lite påse krassefrön som ögon- och matfröjd. Krasse är ju en ätlig blomma och på det här sättet ville glädja sina medlemmar. Diamantens resa Kvalitetspriset Hall of Fame som beviljades i maj 2010 har också år 2011 synliggjorts och förankrats både inom organisationen och externt till viktiga nyckelgrupper och nätverk. Diamanten har cirkulerat inom hela organisationen, barnen vid s daghem och eftermiddagsklubbar har fått känna på den och för att hålla upp intresset för den ständigt pågående verksamhetsutvecklingen inom har man producerat en ny broschyr och ett bokmärke kring de impulser, värden och målsättningar som hänför sig till verksamhetsutvecklingen. Varje medarbetare ska känna att hon/han har en viktig roll i processen. Om det nya materialet och förankringen av Hall of Fame inom organisationen (Diamantens resa) har gjorts otaliga artiklar och nyheter i personaltidningen Folket och s intranetsidor. Marknadsföring av arbetsvälmående och idrott Under år 2011 inleddes också marknadsföringen av Botnias rehabiliteringstjänster, där arbetsvälmåendet får en allt större roll, och Utbildnings nya utbildningstjänster. För skolan skapades bland annat ett eget grafiskt utseende och egna internetsidor där idrottsutbildningen, kursverksamheten och det professionella idrottssamarbetet med bland annat handbollsförbundet fick sin egen kanal. Kvalitets- och personalbokslut

10 Sociala medier Under 2011 har fortsatt sin satsning på sociala medier. I de sociala medierna är Facebook alltjämt den främsta kanalen, vilket är naturligt då det är den tjänst som har flest användare. öppnade flera nya sidor på Facebook under året, bland annat för smakskolan Gimme5, Sexsnack och Språkbad. s gemensamma sida har under året fått fler uppdaterare på olika enheter, vilket har gett en större bredd i innehållet. Vid sidan av s gemensamma sida har det också skapats regionala sidor för Österbotten, Nyland och Åland. Åboland kommer eventuellt att öppna en regional sida i början av År 2011 firades s 90-årsjubileum. De sociala medierna var synliga också under jubileet vi bjöd på direktrapportering från jubileets huvudfest via en blogg och i samband med jubileet lanserades också bloggen Fortfarande nyfiken. Den avslutades då jubileumsåret avslutades. I slutet av året började i stället planeringen av en ny livsstilsblogg, som publiceras under våren delar också med sig av bildmaterial via sociala medier. På Flickr har vi bland annat publicerat bilder från jubileumsfestligheterna och luciakröningen och vi sprider olika -filmer via Vimeo. Förutom de sidor där riktar sig till den breda allmänheten har det också under året skapats några slutna Facebook-grupper, som riktar sig till specifika grupper av aktiva. I slutet av år 2011 fanns Facebook-grupper för simlärare, babysiminstruktörer i södra Finland, doulor och frivilliga unga i Åbo. De fungerar som kanaler för snabbt informations- och åsiktsutbyte. s informationsenhet följer också med vad som skrivs om i olika sociala medier. Webben och intranet växte och utvecklades Under verksamhetsåret 2011 gjordes användartest av webbanvändare. På basis av dem anpassades webben för ökad användarvänlighet och sökbarhet genom bl.a. optimering av sökresultat och justeringar av webbplatsens informationsarkitektur, vilket också utgör en kontinuerligt pågående process. Intranätet utvecklades innehållsmässigt till att omfatta sidor för alla enheter. Under året utvecklades sidor anpassade för den nya utbildningssektorn. Antalet sidor översatta till finska ökade. För bl.a. motionskampanjen Hälsostegen skapades skilda kampanjsidor. Föreningarnas sidor gjordes om och försågs med bl.a. egna kalenderhändelser. Fortbildning och stöd för uppdaterande personer genomfördes kontinuerligt under året. Under året ökade antalet besökare till i medeltal per månad, en ökning från året innan. Webb besökare/månad (år 2011: besökare per mån, år 2010: ca besökare/mån ) Kvalitets- och personalbokslut jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec

11 s synlighet i tryckta medier 2011 värdering, alla omnämningar jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec neutral negativ positiv Det skrevs om i tidningspressen också år Av totalt 872 artiklar var största delen, 815 artiklar neutrala, medan 35 karakteriseras som negativa och 22 som positiva. Mest intresse väckte den hälsofrämjande verksamheten med 512 artiklar, men också serviceproduktionens verksamhet gav pressträffar, totalt 244. Utbildningens verksamhet gav 40 träffar, forskningen 25 träffar och övriga, som består av material där s verksamhet nämns i ett annat sammanhang (som samarbetspart, som företrädare för tredje sektorn etc.) gav 51 träffar. Antalet artiklar, 872 stycken innebar en liten minskning från år I gengäld ser man en svag ökning av intresset för på internet, både inom de traditionella mediehusens webb-publikationer och inom olika bloggar och microbloggar. Bloggarna, som ofta upprätthålls av privatpersoner som deltar i någon av organiserad verksamhet, uttrycker i regel positiva omdömen om vår organisation. I de tryckta tidningarna dominerade Lucia som vanligt pressklippen för november och december. Men också Botnias och Syds samarbetsförhandlingar fick en del spaltutrymme. Nyheten om ett idrottscampus på Norrvalla fick bra genomslag, i synnerhet i Österbotten. Förutom en stort uppslagen artikel i Vasabladet (8.11) publicerade bland annat Västra Nyland och Borgåbladet Svensk presstjänsts version av nyheten. Själva innehållet i nyheten är som bekant att, Finlandssvensk idrott och Vörå kommun bland andra, utreder möjligheten att skapa ett kompetenscentrum inom idrott på Norrvallabacken. Till planerna hör bland annat att förlägga det enda svenskspråkiga idrottsgymnasiet här. Jubileumsåret till ära ordnade Samfundet sin Studia Generalia på olika håll i Svenskfinland. Puffarna (t.ex. tidningen Åland 14.11) och annonserna trycktes i de flesta svenskspråkiga tidningar, och en del tidningar publicerade också referat. Till exempel Östra Nyland refererade den 22 november föreläsningarna i Lovisa. Syd samarbetsförhandlade mot slutet av året i samband med att cirka 100 vårdare övergick från till staden Raseborgs tjänst. Både tidningarna Västra Nyland och Länsi-Uusimaa (26.11) behandlade frågan. Botnia inledde samarbetsförhandlingar vid samma tider vilket till exempel Österbottens Tidning och Vasabladet (25.11) tog upp. Nyheter av det här slaget registreras som negativa. Kvalitets- och personalbokslut

12 Stor synlighet vid olika evenemang Informationsenheten hjälpte att vara synlig vid otaliga evenemang, bland annat vid Stafettkarnevalen och Bokmässan i Helsingfors. Pressmeddelanden gick ut om Solvalla arenan som öppnades (15.2), s 90-årsjubileum (14.3), Majblomsloppet (29.4), Skolfreden (18.8), Nordiskt folkhälsoseminarium i Åbo (17.8) samt årets minnesbragd (16.9) som Finlands minnesspecialister tilldelade den åländska vårdaren Mejt Svanström vid s enhet för personer med minnessjukdomar. Bland övriga pressmeddelanden finns: Också små barn lär sig språk, 11.1 fyller 90, 14.3 Fh 90 jubileumsfest 16.3 Svensk minister imponerad av språkbad 6.4 Majblomsförsäljningen börjar 13.4 Alla tiders mode i Esbohuset, 4.5 Botnia forskningen fyller 20, 18.5 Ny läkarstation på Östanlid 16.6 Simbilen, 27.6 Motionsutbudet på Norrvalla, 9.8 Skolfred, 18.8 Studia generalia 21.9 Vården på Mjölbolsta överlåts till Raseborg, Idrottscampus på Norrvalla, 7.11 Samarbetsförhandlingar vid Fh Botnia, Finlands Lucia heter Nora Peltola, Gunilla Fröberg, ny föreståndare i Pargas, Kampanjer på nätet Hälsosteget, s nya motionskampanj bland medlemmar och andra medarbetare förverkligades för första gången som en renodlad webb-kampanj där deltagarna registrerade sina resultat via internet. Infoenheten utvecklade konceptet samt den grafiska formen i samarbete med s enhet för livsstil vid s förbund. Kampanjen väckte stort intresse, med 1447 registrerade deltagare. 76% var föreningsmedlemmar (86 av totalt 100 föreningar) och 24 % anställda. Hälsostegens facebooksida fick bra respons. 219 personer gillade den och 227 var aktiva användare per månad. Tillsammans med s familje- och mobbningsförebyggande enhet och Yles barnprogram utvecklade Infon en mobbningsförebyggande kampanj i daghemmen. Kampanjen Säg hej och lé där bland annat stod för en video, kompissymboler åt barnen samt kontakter till daghem i hela Svenskfinland förverkligas år Under verksamhetsåret samarbetade Infon och familjeenheten också kring ett material mot rasism under rubriken Vem är rädd?. Materialet bestod av en video och ett arbetsmaterial som i första hand riktar sig till skolorna. Materialet mot rasism delas ut år Kvalitets- och personalbokslut 2011

13 Finlands Lucia Finlands Lucia väckte igen stort intresse. Insamlingsändamålet var nytt år 2011; samlade in medel för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre. För att stärka ändamålet gjordes också en video, som bland annat visades på FST och s webbsidor. s kanaler Tidningen Personaltidningarna Tjocka Folket, Tunna Folket Broschyr om verksamhetsutveckling samt bokmärke med våra värden, vår vision och vår mission Bok för mödrar med alkohol- och drogproblem Doulabok Östanlids kurskatalog Broschyr om verksamhet i skolor och daghem Material för rörelsekvarten Videor; På väg, filmen om, Mimosel om s hälsofrämjande verksamhet bland äldre, FIN-Hit en presentation av ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt, Luciavideo om ensamhet bland äldre, video mot rasism och video för kamratskap i daghem Verksamhetsplanen följdes För övrigt följde informationsenheten bra sin plan för år Under året gavs ut sex nummer av Tidningen, två Tjocka Folket, tio tunna Folket, s kalender, PR-skriften, forskningens årsberättelse, samt program i Radio som kan avlyssnas via s hemsidor eller via 100,3 MHz i huvudstadsregionen. Under verksamhetsåret producerades 8 stycken nya program om olika hälsofrågor med anknytning. Bland övriga material kan nämnas spelet UTmanad, ett aktiverande spel som spelas utomhus. Målet med spelet är att inspirera grupper att ta sig ut i skogen eller parken, röra på sig, uppleva naturen och att ha det roligt tillsammans. Alla lokalföreningar fick ett spelpaket. Under 2011 slutfördes också projektet På rätt spår, rapporten bestod delvis av filmmaterial. Kring Utbildnings olika försäljningsprodukter, t.ex. Maratonskolan, skapades också helt nya marknadsföringshelheter med annonskampanjer, flygblad och broschyrer som stödde varandra togs dessutom Fh Utbildnings helt egna webbsidor i bruk. För Botnias del ordnades en omfattande fotografering och bildmaterialet har aktivt använts i bland annat nya broschyrer och i aktiv annonsering. Arbetet med att skapa innehåll i berättelsen om projektet Friskt jobbat inleddes hösten 2011 och samtidigt tog infoavdelningen också fram ett helt nytt visuellt uttryck för Friskt jobbat. Material 2011 Annonser: 152 st av vilka flera i många olika tidningar Pressmeddelanden/pressinfon 25 st Marknadsförings-/nyhetsbrev 10 Broschyrer 15 Skyltar/kort/dekaler (inbjudningar, tidsbeställning, dekaler, m.m.) 17 Nytryck/uppdateringar 15 Mappar, kursmaterial 3 Flygblad/produktblad/programblad 32 Rapporter, böcker 12 Dvd-skivor 3 Planscher/posters 5 Övrigt 30 Totalt 167 (exklusive annonser) Kvalitets- och personalbokslut

14 Pris och utmärkelser 2011 Matti Äyräpää-priset till Juha Kere Professor Juha Kere, som också är verksam vid s forskningscentrum i Biomedicum Helsinki har tilldelats årets Matti Äyräpää-pris i medicin. Priset på euro delas ut av Finska läkarföreningen Duodecim. Duodecim motiverar priset med att Kere är en av Finlands mest framstående genforskare. Kere har varit med och grundat Finlands genomcentrum och hans forskningsgrupp har bland annat hittat en gen som kan förorsaka läs- och skrivsvårigheter. Han har också forskat i hur generna påverkar sjukdomar som astma och psoriasis. Stipendium för förebyggande av diabetes hos gravida Professor Johan Eriksson, som leder s program i folkhälsoforskning, har beviljats ett stort två-årigt stipendium av Stiftelsen för diabetesforskning. Stipendiet är avsett för forskning kring hur man kan förebygga graviditetsdiabetes genom livsstilsförändringar. Årets minnesbragd till vårdare vid Ledande närvårdare Mejt Svahnström vid dagcentret för dementa i s hus i Mariehamn har fått priset för årets minnesbragd. Suomen muistiasiantuntijat-finlands minnesspecialister delar årligen ut priset. Understöd för forskning av epilepsi bland hundar Professor Hannes Lohis forskargrupp vid s forskningscentrum och Helsingfors universitet har fått ett understöd från den kaliforniske non-profit stiftelsen Toby s Foundation. Understödet är på dollar och gäller specifikt forskning av epilepsi hos australiska vallhundar. Storstipendium till diabetesforskare The National Institutes of Health (NIH), USA, har tilldelat professor Mikael Knip, som är verksam vid s forskningscentrum och som leder TRIGR (Trial to Reduce IDDM in the Genetically at Risk-projektet gällande barndiabetes, ett storstipendium på 11 miljoner dollar (c. 8 miljoner euro) för de kommande fem åren. Årets babysiminstruktör s baby- och familjesiminstruktör sedan 20 år tillbaka Annika Wikholm fick motta priset Årets baby- och familjesiminstruktör vid Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbund FSL:s regelbundet återkommande Aqua-dagar. Professor i nefrologi Docent Per-Henrik Groop verksam vid s forskningscentrum som ledare för diabetesforskningen installerades officiellt som professor i nefrologi vid Helsingfors universitet, onsdag 30 november Kvalitets- och personalbokslut 2011

15 Att överträffa målgruppernas förväntningar Vi vill att våra målgrupper ska vara nöjda med det vi gör och se oss som föregångare i vår verksamhet. Med målgrupp avser vi olika grupper beroende på verksamhetens art. Målgruppen kan vara medlemmar, barn, ungdomar, äldre, kursdeltagare, professionella nätverk, nöjda beställare eller nöjda betalare, till exempel kommunerna eller Folkpensionsanstalten. Målgruppens åsikter om vår service följs upp genom insamling av spontan och riktad respons och genom det standardiserade mätinstrumentet RAI inom äldreomsorgen. Inom Förbundet har man kartlagt hur nöjda deltagarna i simskolor är samt föräldrarna och barnen med servicen i dagvården och eftermiddagsverksamheten. Inom serviceproduktionen och idrottsverksamheten görs riktade kundenkäter och inom forskningen mäts bland annat den utomstående finansieringens andel och antalet publikationer. RESPONS Respons och avvikelser rapporteras och samlas in för att systematiskt upptäcka, dokumentera och åtgärda händelser och förhållanden som avviker från kvalitativt god verksamhet, och därmed kunna utveckla samt förbättra verksamheten och bibehålla goda relationer till kunder. Spontan respons innebär positiva eller negativa åsikter eller erfarenheter som kunden har kring en viss verksamhet eller service. Eftersom enheterna dagligen får mängder av daglig respons över verksamheten, registreras endast allvarlig muntlig och skriftlig respons. I praktiken har den spontana responsen lett till utveckling av verksamheten. Inom barnverksamheten tar föräldrarna aktivt kontakt med ansvarspersonerna och personalen, vilket lett till att det utformats en konkret handlingsplan för hur vi bemöter klagomål eller missnöje i praktiken. En av åtgärderna som responsen lett till är att vikarier alltid presenterar sig för föräldrarna och bär namnlappar samt är tydligare med hur barnen ska kläs vid olika väderförhållanden. Den spontana responsen samlas systematiskt upp genom responsblanketter i responslådor eller via s internetsidor. Insamlad respons behandlas inom tre dagar och inom ytterligare tre dagar kontaktas den som önskat kontakt. Man följer även upp hur den spontana responsen åtgärdas. Kvalitets- och personalbokslut

16 Måltal: att dokumentera och behandla all spontan respons Kommentar: All negativ spontan respons åtgärdas. Spontan respons 2010 och BOTNIA SYD positiv spontan respons negativ spontan respons åtgärdad respons Riktad respons innebär att man mäter hur nöjd en viss målgrupp är. På görs riktade enkäter inom alla enheter inom serviceproduktionen. Samtliga enkäter skall innehålla minst två i helheten fastställda frågor. Måltal: Klienterna/anhöriga skall på en skala mellan 1 (dålig) och 5 (utmärkt) ge oss ett värde på minst 4 (mycket bra) inom alla verksamheter. De riktade enkäterna inom år 2010 och 2011 Riktad respons (TAK) Måltal: 4 Vilken är din uppfattning om personalens serviceattityd, bemötande, vänlighet? Botnia Syd Förbundet Vilken är din helhetsbedömning av servicen/vården? Botnia Syd Förbundet Kvalitets- och personalbokslut 2011

17 RAI och förbättrad vårdkvalitet RAI, Resident Assessment Instrument, ett internationellt standardiserat kvalitetsinstrument som används inom den finländska vården används också på sedan år RAI stöder oss i utvecklingen av vårdkvaliteten RAI används på alla s äldreomsorgsenheter. RAI resultaten tydliggör våra styrkor och svagheter, visar klientstrukturen, tydliggör personalbehovet och höjer motivationen bland personalen då de anställda konkret ser resultat av de ansträngningar som gjorts. Varje egenvårdare gör en bedömning av sina äldre minst 2 ggr/år samt alltid vid väsentlig förändring i hälsotillståndet. Resultaten matas in i den databas som Institutet för hälsa och välfärd THL upprätthåller. THL:s databas möjliggör benchmarking, alla enheter som är med i RAI kan jämföras sinsemellan och man kan lära sig av god praktik. Inom RAI har man ändrat kvalitetsindikatorerna från 27 till 29. Dessa är: 1. Frakturer och övriga skador 2. Nya frakturer 3. Fall 4. Beteendesymptom, påverkar andra 5. Diagnos eller symptom på depression 6. Depression utan vård 7. Minst nio läkemedel 8. Hjärninsufficiens 9. Urin/avföringsinkontinens 10. Inkontinens ej träningsplan 11. Kateter 12. Avföringsförstoppning 13. Urinvägsinfektion 14. Viktminskning 15. Sondmatning 16. Uttorkning 17. Vårdas i sängen 18. Nedsatt funktionsförmåga i färdigheter som bibehålls länge 19. Förlust av rörelsevidd 20. Ej träning av rörelsevidden 21. Antipsykotisk medicinering utan psykotiska symptom 22. Antipsykotisk medicinering utan psykotiska symptom (NY) 23. Lugnande och sömnmediciner 24. Lugnande och sömnmediciner (NY) 25. Sömnmediciner minst 3 ggr per vecka 26. Daglig användning av redskap som hindrar rörelsevidden 27. Litet deltagande i aktiviteter graders trycksår 29. Nya trycksår Kvalitets- och personalbokslut

18 har tagit ett stort steg framåt genom att utveckla ett genomskinligt ledningssystem som stöder vårdarbetet och på så sätt uppmuntrar personalen att arbeta för klienternas bästa. Steget är stort även på informationspolitikens fält där organisationen frivilligt och öppet visar sina resultat och visar läsaren hur organisationen förverkligar sina mål, hur vackra och välmenande ord transformeras till en sann praktisk vardag. Enheten för äldreservice, THL, strävar att med praktiska verktyg och benchmarking stöda alla de organisationer som målmedvetet vill förbättra sin vårdkvalitet och rapportera sina resultat. Må denna rapport leda andra på samma väg. Harriet Finne-Soveri, THL Enheten för äldreservice, chef för enheten 28. RAI rapport 1/2010 används och utvecklas på s RAI rapport publicerades år 2010 i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd- Rapporten beskriver RAI användningen och utvecklingen samt tar fasta på god praktik vilka kvalitetsindikatorer vi i framtiden skall följa upp för att skapa enheter av högsta kvalitet. Syftet med rapporten var att beskriva användningen av RAI inom hela samt att lyfta fram nya användningsmöjligheter. Utvecklandet av vårdkvaliteten ställer inte enbart krav på enskilda anställda, sköterskor och vårdare, utan även samarbetet med olika samarbetsparter samt administration och ledning. RAI rapport 2/ Följande RAI rapport i samarbete med THL planeras till år Rapporten ska innehålla dokumenterad god praktik på. Monica Niemi Eva-Maria Emet Kira Exell-Paakki RAI-benchmarking Verktyg för ledarskap och utveckling Best Practice på RAPPORT Monica Niemi Eva-Maria Emet Kira Exell-Paakki RAI-benchmarking Verktyg för ledarskap och utveckling Best Practice på RAPPORT Arbetet med RAI-benchmarking på har varit en process som leder till nya innovationer samt har tydliggjort nyttan av samarbetet med THL, men också nyttan av det gemensamma utvecklingsarbetet inom. Vinnaren har varit den nöjda kunden. Den aktuella debatten i samhället om vårdkvaliteten har lett till ett behov av att objektivt mäta vårdkvalitet. Några specifika områden som framstigit i samhällsdebatten är näringstillståndet, läkemedelshanteringen och begränsningen av rörelsefriheten. En nationell uppföljning av dessa nyckeltal tjänar såväl den enskilda åldringen som serviceproducenten, såväl de kommunala som privata. Vårdkvaliteten är mycket mera än bra vård. Det gäller etiska principer och stenhård systematik vilka har adopterat inom vården och tränger sig genom alla ledningsstrukturer. Temat från Best Practice till Next Practice leder vägen mot femstjärniga åldringshem och äldrevård..!7bc5<2"hifkke! Publikationsförsäljning Telefon: Fax: ISBN Kvalitets- och personalbokslut 2011

19 RAI uppföljning på För att vi skall gå framåt och utvecklas behöver vi ständigt utveckla vårt RAI uppföljningssystem på. Arbetet med att upprätthålla och förbättra vårdkvaliteten fortsätter på alla enheter med fokus på individuella vårdplaner och ett hälsofrämjande arbetssätt. Nytt förfarande gällande uppföljningen av RAI kvalitetsindikatorerna och utvecklingsarbetet på enheterna och i ledningsgrupperna RAI rapportering på enheterna 1. På organisationsnivå och bolagsnivå följer vi med helheten, dvs alla 29 kvalitetsindikatorer och ser dem i förhållande till medeltalet för ALLA i Finland samt nationella gränsvärden. Dokumenterad god praktik från enheterna lyfts också upp. 2. På enheterna väljer man för en 3 årsperiod tre kvalitetsindikatorer. 1 kvalitetsindikator som man tycker att man uppvisar bra resultat i, en där man hittat god praktik. Man beskriver denna god praktik. Dennaa goda praktik kommer att dokumenteras i en ny RAI rapport i samarbete med THL Vad menar vi med god praktik? Begreppet innebär att man har en arbetsprocess eller ett arbetsskede som fungerar så bra att det kan fungera som förebild för andra. En god praktik är så utförligt beskriven att du kan ge den till en annan vårdenhet och de kan med beskrivningens hjälp ta den i bruk! Två kvalitetsindikatorer som man ännu inte är så bra på som man skulle vilja vara. I förhållande till dessa 2 gör man upp en handlingsplan i enlighet med tidigare använda modell. RAI rapportering i ledningsgrupperna Mätarna är byggda på organisationsnivå som uppsummerande mätare från bolagsnivå till organisationsnivå i vårt interna rapporteringssystem Executive Strategy Manager (ESM) som används i alla s ledningsgrupper för strategiuppföljning. Mätare 1. I hur många indikatorer av 29 är vi bättre än ALLA som är med i RAI i Finland (tidigare har vi jämfört oss med åldringshem). Orsaken att vi nu väljer ALLA är att vi vill höja ribban för vår egen del samt att THL har ändrat och tagit i bruk nya grupperingar. Måltal: s äldreomsorg skall vara bättre än alla som är med i RAI i Finland. Kommentar: s målsättning är också att i 29 kvalitetsindikatorer vara bättre än de internationella gränsvärdena. Med hjälp av RAI kommer vi också i framtiden att följa upp en mätare som visar förhållandet kvalitet/produktivitet. Inom vill vi engagera och motivera våra medarbetare till att bidra med något som gör helheten större än summan av delarna. Kvalitets- och personalbokslut

20 Mätare 1 s RAI-resultat i jämförelse med medeltalet av alla som är med i RAI i Finland Botnia Indikatorer 2007 Indikatorer 2008 Indikatorer 2009 Indikatorer 2010 Indikatorer 2011 Bättre än medeltalet Samma som medeltalet Sämre än medeltalet Syd Indikatorer 2007 Indikatorer 2008 Indikatorer 2009 Indikatorer 2010 Indikatorer 2011 Bättre än medeltalet Samma som medeltalet Sämre än medeltalet Åland Indikatorer 2007 Indikatorer 2008 Indikatorer 2009 Indikatorer 2010 Indikatorer 2011 Bättre än medeltalet Samma som medeltalet Sämre än medeltalet Kvalitets- och personalbokslut 2011

21 RAI-utveckling i bolagen FH SYD RAI utveckling 5 år LI XI.2. (i) Nya trycksår VIII.3. (i) Förlust av rörelsevidd VIII.2. (i) Nedsatt funkt.förm. -färdigh. som bibehålls länge IV.1. (i) Hjärninsufficiens I.1b. (i) Nya frakturer XI.1. (p) 1-4 graders trycksår X.2. (p) Litet deltagande i aktivit. X.1. (p) Daglig anv. av redskap som hindrar rörl. (NY) IX.2. (p) Lugnande och sömnmediciner IX.3. (p) Sömnmediciner minst 3 gånger /veckan IX.2. (p) Lugnande och sömnmediciner (NY) IX.1. (p) Antipsyk. utan psykotiska symtom IX.1. (p) Antipsyk. utan psykotiska symtom VIII.4. (p) Ej träning av rör.vidden hos rör.oförmögna VIII.1. (p) Vårdas i sängen VII.3. (p) Uttorkning VII.2. (p) Sondmatning VII.1. (p) Viktminskning VI.1. (p) Urinvägsinfektion V.4. (p) Avföringsförst. V.3. (p) Kateter V.2. (p) Inkontinens ej träningsplan V.1. (p) Urin/avf.inkontinens III.1. (p) Minst nio läkemedel II.3. (p) Depression utan vård II.2. (p) Diagnos eller symtom på depression II.1. (p) Beteendesymtom, påverk. andra I.2. (p) Fall I.1a. (p) Skador 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Kommentar: En jämförelse under fem år visar att av totalt 29 kvalitetsindikatorer har 17 indikatorer förbättrats under åren Kvalitets- och personalbokslut

22 FH BOTNIA RAI utveckling 5 år LI XI.2. (i) Nya trycksår VIII.3. (i) Förlust av rörelsevidd VIII.2. (i) Nedsatt funkt.förm. -färdigh. som bibehålls länge IV.1. (i) Hjärninsufficiens I.1b. (i) Nya frakturer XI.1. (p) 1-4 graders trycksår X.2. (p) Litet deltagande i aktivit. X.1. (p) Daglig anv. av redskap som hindrar rörl. (NY) IX.2. (p) Lugnande och sömnmediciner IX.3. (p) Sömnmediciner minst 3 gånger /veckan IX.2. (p) Lugnande och sömnmediciner (NY) IX.1. (p) Antipsyk. utan psykotiska symtom IX.1. (p) Antipsyk. utan psykotiska symtom VIII.4. (p) Ej träning av rör.vidden hos rör.oförmögna VIII.1. (p) Vårdas i sängen VII.3. (p) Uttorkning VII.2. (p) Sondmatning VII.1. (p) Viktminskning VI.1. (p) Urinvägsinfektion V.4. (p) Avföringsförst. V.3. (p) Kateter V.2. (p) Inkontinens ej träningsplan V.1. (p) Urin/avf.inkontinens III.1. (p) Minst nio läkemedel II.3. (p) Depression utan vård II.2. (p) Diagnos eller symtom på depression II.1. (p) Beteendesymtom, påverk. andra I.2. (p) Fall I.1a. (p) Skador 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Kommentar: En jämförelse under 5 år visar att av totalt 29 kvalitetsindikatorer har 16 indikatorer förbättrats under åren Kvalitets- och personalbokslut 2011

23 FH ÅLAND RAI utveckling 5 år LI XI.2. (i) Nya trycksår XI.1. (p) 1 4 graders trycksår X.2. (p) Litet deltagande i aktivit. X.1. (p) Daglig anv. av redskap som hindrar rörl. (NY) IX.2. (p) Lugnande och sömnmediciner IX.3. (p) Sömnmediciner minst 3 gånger /veckan IX.2. (p) Lugnande och sömnmediciner (NY) IX.1. (p) Antipsyk. utan psykotiska symtom IX.1. (p) Antipsyk. utan psykotiska symtom VIII.4. (p) Ej träning av rör.vidden hos rör.oförmögna VIII.3. (i) Förlust av rörelsevidd VIII.2. (i) Nedsatt funkt.förm. -färdigh. som bibehålls länge VIII.1. (p) Vårdas i sängen VII.3. (p) Uttorkning VII.2. (p) Sondmatning VII.1. (p) Viktminskning VI.1. (p) Urinvägsinfektion V.4. (p) Avföringsförst. V.3. (p) Kateter V.2. (p) Inkontinens ej träningsplan V.1. (p) Urin/avf.inkontinens IV.1. (i) Hjärninsufficiens III.1. (p) Minst nio läkemedel II.3. (p) Depression utan vård II.2. (p) Diagnos eller symtom på depression II.1. (p) Beteendesymtom, påverk. andra I.2. (p) Fall I.1b. (i) Nya frakturer I.1a. (p) Skador 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Kommentar: En jämförelse under 5 år visar att av totalt 29 kvalitetsindikatorer har 11 förbättras under åren Arbetet för att upprätthålla och förbättra kvaliteten fortsätter på s alla äldreomsorgsenheter, med fokus på att använda RAI-resultaten i de individuella vårdplanerna och att arbeta för en hälsofrämjande äldreomsorg. Kvalitets- och personalbokslut

24 Livskraftiga lokalföreningar I s medborgararbete är det viktigt att medlemmarna är tillfreds med verksamheten. Ett mått på att upplevs som en attraktiv organisation är antalet nya medlemmar. Medlemsutvecklingen har varit positiv de senaste fem åren. År 2009 hade lokalföreningarna medlemmar, år medlemmar och år medlemmar. På talar vi om nettomedlemmar där personer som avlidit eller inte betalat sin medlemsavgift tagits bort från registret. Engagerade medlemmar Dec 2008 Dec 2009 Dec 2010 Dec 2011 Nyland Åboland Österbotten Åland Känner ni till Vi mobbar int projektet? % 0 Ja Nej Blank Mobbningsförebyggande arbete Hösten 2011 sände s förbund ut en enkätförfrågan till alla finlandssvenska skolor både inom den grundläggande utbildningen och andra stadiet. Målsättningen var, att följa upp motsvarande enkät som sändes till skolorna för 10 år sedan. Vi önskade veta hur skolorna i dag har redskap att ta itu med mobbningsförebyggande arbete och hur material som producerats och utbildningar som ordnats av inom ramen för Vi mobbar int nätverket stött det mobbningsförebyggande arbetet i skolorna. Enkäten besvarades av 188 skolor vilket motsvarade över 50 procent av de finlandssvenska skolorna. Har skolan en handlingsplan mot mobbning? % 0 Vilken betydelse har vänelevs/tutorverksamheten för det mobbningsförebyggande arbetet? Ja Nej Blank Kommentar: Handlingsplanen som är lagstadgad inom både den grundläggande utbildningen och andra stadiet är skolans främsta styrdokument för det mobbningsförebyggande arbetet. År 2002 hade 87 procent av skolorna en handlingsplan. År 2011 hade procenten stigit med 10 procent till 97 procent. har regelbundet 2 gånger per år arrangerat en 2 dagars utbildning i att uppgöra eller uppdatera sin handlingsplan. Över 30 procent av de finlandssvenska skolorna har deltagit i dessa utbildningar i alla regioner. Det mobbningsförebyggande arbetet använder sig av begreppet Vi mobbar int som startade som ett projekt och ett nätverk av flera finlandssvenska aktörer. Nätverket fortsätter att träffas 2 4 gånger per år. På frågan känner ni till Vi mobbar int svarade 80 procent av skolorna jakande. Skolor som inte kände till projektet var främst skolor åk 1 6 och gymnasier. Kommentar: stöder de finlandssvenska skolorna i att starta, upprätthålla och utveckla vän elevs- och tutorverksamhet. Motsvarande verksamhet i finskspråkiga skolorna sköts av Mannerheims Barnskyddsförbund. I detta nu har 95 % av skolorna åk 7 9 vänelevsverksamhet. % 0 24 Stor betydelse En viss betydelse Ingen betydelse Kvalitets- och personalbokslut 2011

25 Fungerande hälsofrämjande processer Processerna, det sätt på vilket vi gör vårt arbete är avgörande för hur konkurrenskraftiga vi är i framtiden. Vid pågår som en viktig del av utvecklingsarbetet och det långsiktiga strategiarbetet ett intensivt arbete kring att identifiera och beskriva våra processer och fokusområden. Vi tar fasta på styrkor och resurser med målet att höja välbefinnandet och livskvaliteten för alla våra intressenter och medarbetare. s högsta ledning har beslutat om vissa gemensamma mål i en långsiktig plan för hela organisationen. Ledningens uppgift är att förmedla målen vidare till alla anställda, föregå med gott exempel och engagera dem i arbetet för att uppnå de gemensamma målen. Ett viktigt hjälpmedel i strategiarbetet är s Karta och Kompass. Den är baserad på en modell som kallas balanserat styrkort, balanced scorecard (The Execution Premium Kaplan&Norton). Det finns en övergripande karta för hela och utgående från den har stödfunktionerna, bolagen, förbundet och forskningen gjort sina egna kartor och kompasser. I sin tur görs alla verksamhetsplaner inom på basis av det egna bolagets/verksamhetens karta med koppling till budgeten. De strategiska målsättningarna följs upp enligt en enhetlig ledningsprocess månatligen och kvartalvis med hjälp av det webbaserade IT-verktyget Executive Strategy Manager (ESM) som togs i bruk i början av år I uppföljningen och utvecklandet av processerna används självutvärdering, auditering och certifiering. Kvalitets- och personalbokslut

26 s LEDARSKAPS POLIcy s ledare utvecklar s verksamhetsidé, värden och vision och representerar en organisationskultur som är mål- och resultatinriktad tar aktivt del av all intern och extern information som gäller och den egna verksamheten. s ledare använder och utvecklar sitt professionella kunnande och involverar sig personligen för att säkerställa att organisationens ledningssystem utvecklas, tillämpas och kontinuerligt förbättras ser till att de anställda inser värdet av och möjligheterna att utveckla och upprätthålla kunskap och kompetens erbjuder aktivt kompetensplanering i enlighet med s aktuella behov. s ledare anger riktning, beskriver verktyg och är tydlig i sitt beslutsfattande. s riskhanteringspolicy En risk är vilken händelse, avvikelse eller ogjord åtgärd som helst, intern eller extern, som hindrar från att uppnå uppsatta mål. Genom en välfungerande riskhantering kan konsekvenserna av oönskade risker undvikas eller minimeras. Eftersom många risker inom vården drabbar tredje part, dvs. klienterna, är det inom vården extra viktigt att kunna undvika eller minimera risker. Genom en systematisk riskhantering blir personalen medveten om vilka risker som finns i s verksamhet, bättre på att bedöma hur stora och allvarliga riskerna är, att fatta rätt beslut om hur riskerna skall hanteras och att lära av varandra inom hela organisationen. 26 Kvalitets- och personalbokslut 2011 s personalpolicy Alla anställda har en viktig betydelse för organisationens utveckling. För att kunna utveckla s verksamheter och bidra till ett samhälle som främjar hälsa och livskvalitet behöver organisationen kompetenta, motiverade, engagerade och utvecklingsinriktade medarbetare s chefer har ett personligt, aktivt mål- och resultatinriktat ledarskap som uppmuntrar till delaktighet och aktiv medverkan. Möjligheterna till utveckling och karriär uppmärksammas. Vi ger nyanställda tillräcklig introduktion och behövlig utbildning. Vi förutsätter att var och en upprätthåller och utvecklar sin kunskap och kompetens.

27 s informationspolicy skall upplevas som en trovärdig och långsiktig samhällsaktör inom social- och hälsovården, medborgar verksamheten och forskningen. Informationen ska ge en riktig bild av verksamheten, bidra till en god sammanhållning inom organisationen och fungera som ett styrinstrument för s ledning. De egna medarbetarna skall först informeras om förändringar och större frågor. har en enhetlig visuell image som genomsyrar allt informationsmaterial. Imagen signalerar utåt att är oavsett vilken del av organisationen det handlar om. I samband med eventuella kriser och negativ publicitet är det respektive ledning som tillsammans med infochefen sköter om informationen. s miljöpolicy s miljöpolicy uttrycker vårt förhållningssätt till miljöfrågor inom s alla verksamheter. Varje anställd tillämpar dessa principer i sitt dagliga arbete. Tyngdpunktsområdena för vårt miljöarbete är: Fastighetsunderhåll omfattande återvinning och sortering av avfall, hushållandet med energi och vatten samt övriga naturresurser. Resandets miljöbelastning minimeras genom att bl.a. utnyttja olika tekniska lösningar för kommunikation på distans samt genom att beakta olika fortskaffningsmedels miljöpåverkan. Inom kosthållen använder vi oss, i mån av möjlighet, av närproducerade och säsongbundna råvaror, minimerar svinnet och främjar användningen av livsmedel som kan produceras resurssnålt. Vid beställning av varor ger vi stor vikt åt logistiken och optimerar varuleveransernas storlek och frekvens. s responspolicy Målsättningen med att samla in respons är att få en uppfattning om hur vi lyckas med vår verksamhet. samlar in, åtgärdar, besvarar och rapporterar riktad och spontan respons i syfte att förbättra verksamheten och upprätthålla goda relationer till kunder och samarbetspartner. Responsen hanteras på ett positivt och konstruktivt sätt så att en positiv bild av upprätthålls. s språkpolicy s officiella och interna språk är svenska. betonar vars och ens rätt att få service på sitt eget modersmål och inom en del av tjänsteproduktionen bedrivs verksamheten även på andra språk än svenska. Personalen bör ha goda kunskaper i svenska. Organisationens officiella information ges på svenska. Svenska språket är en del av en större helhet den finlandssvenska kulturen. husen utgör viktiga samlingsplatser för personer som vill verka och vistas i en svenskspråkig miljö. arbetar aktivt för att den svenska servicen tryggas i Finland. Kvalitets- och personalbokslut

28 Grundstenar för förbättringsarbete Medarbetarna Medarbetarna behöver förstå sin roll i helheten. Ställ dig frågorna: Varför är förbättringsarbete viktigt just för mig? Vad vinner jag på att vara engagerad? Hur gör jag för att hela tiden bli bättre på det jag gör? Hur bra är jag på att komma med nya ideér? Vilket ansvar tar jag för att genomföra förbättringsåtgärder? Ledarna Även om förbättringsarbetet är något som sker av medarbetarna i vardagen ligger ansvaret ytterst på ledningen. Ett hälsofrämjande förhållningssätt hos ledarna leder till ett aktivt medarbetarengagemang. Som ledare behöver man bli medveten om och träna sitt beteende. Ställ dig frågorna: Vilka fingeravtryck vill jag lämna efter mig? Vilket ansvar tar jag för att leda välmående på arbetsplatsen? Hur öppen är jag för nya ideér? Vilket föredöme är jag? Ser jag till att nya ideér tas på allvar? Ser jag till att vi åtgärdar och utvärderar avvikelser så att vi lär av dem i framtiden? Processerna Framgångsfaktorer i processutvecklingen: Kvalitet, resultat, teknik, miljöfaktorer och säkerhet. Arbetet vi utför skall ha tydlig mål-/resultatkoppling, utvärdering och återkoppling. Det måste också finnas en tydlig koppling mellan kvalitet och kostnader. SE PÅ DIG hur fungerar du och ditt arbete? Du hittar spegeln i broschyren om vår verksamhetsutveckling. Broschyren kom ut år Många följer med oss och vårt sätt att arbeta För sina framsteg inom utvecklingsarbete tilldelades det internationella, prestigefyllda priset Palladium Balanced Scorecard Hall of Fame for Executing Strategy, år Tillsammans med utmärkelsen och prestigen, kom också en pokal, formad som en stor diamant. Diamanten har visats upp för kunder, samarbetsparter och personal, runt om i s olika enheter och i Svenskfinlands regioner under Priset har haft betydelse för s synlighet också utanför de egna väggarna, dvs. på nationell och internationell nivå. Utmärkelsen har fått spaltutrymme, bland annat i Finlands Kommuntidning, Hufvudstadsbladet, Talouselämä, Mediuutiset, Västra Nyland och Etelä- Uusimaa m.fl. På internationell nivå publiceras s resultat och arbete i Strategy Execution Champions som publiceras av Harvard Business Publishing, en rapport som man läser i hela världen. har fått inbjudan till det stora internationella utvecklingsseminariet Mission-Driven Management Summit 2011 (Washington DC) för att presentera resultaten av vårt utvecklingsarbete, och på kongressen år 2012 kommer vårt fortsatta arbete att presenteras i ett Key note speaker case. 28 Kvalitets- och personalbokslut 2011

29 Utmärkelsen gör att många andra organisationer följer med s sätt att jobba med utvecklingsarbete. Den internationella certifieringen gör att det finns större förväntningar på oss än tidigare. Varje medarbetare måste vara beredd på att få frågan hur vi jobbar och vilket resultat vi uppnår i det egna arbetet. s utvecklingsarbete har presenterats för tiotals organisationer under år Bland intresserade organisationer kan nämnas kommuner, Kommunförbundet, Litteratursällskapet, THL, Svenska socialstyrelsen, Marimekko, Aalto universitetet, Swedish-Russian Development Assembly, konsultbyråer och andra. För att få behålla utmärkelsen följs s utvecklingsarbete upp under två års tid av certifieringsorganisationen Palladium Group och professorerna Kaplan & Norton. Arbetet följs upp årligen i kvalitets- och personalbokslut. Vi ser framåt Utvecklingsarbetet är färskvara och kan liknas vid en cirkel där beslut, processer och förbättringar avlöser varandra i en ständig rörelse. Processbeskrivningar behövs, men det som ger resultat är människorna. Alla som jobbar på påverkar hur vi mår på arbetsplatsen genom att vara engagerade och ha lusten att påverka och se vad man kan bidra med till den egna verksamhetens utveckling. Nya forskningsresultat visar tydligt samband mellan välmående, lycka och kvalitativa/ ekonomiska resultat i verksamheten. Vår utgångspunkt och styrka ska vara att se möjligheter också i svåra situationer. Kanske nästa steg är att vi skapar en egen intern belöningsdiamant. 1 Strategi med målsättningar 2 Strategin omsätts i praktiken 6 Arbetet känns begripligt, meningsfullt, hanterbart. Vi utmanar ständigt oss själva. Vi ser framåt! 5 Utvecklingen en kontinuerlig process. får pris. 4 Strategin blir allas arbetsredskap 3 Budgeten kopplas till strategin Utvecklingsarbetet är som en cirkel där beslut, processer och förbättringar avlöser varandra i en oändlig rörelse. I enlighet med s vision är alltid på väg framåt två steg före. Kvalitets- och personalbokslut

30 Samarbetsnätverk inom hälsofrämjande år 2011 Social- och hälsovårdsministeriet - Delegationen för barns och ungdomars hälsa, Per Lindroos - VARPU delegationen arbetsgruppen (Tidigt ingripande), Viveca Hagmark - VARPU arbetsgruppen, Gun Andersson - arbetsgruppen för att avskaffa barnaga, A-P Toivari Institutet för hälsa och välfärd/kaste-programmet för utveckling av social- och hälsovården - Nationella styrgruppen för barn, ungdomar och familjer, Viveca Hagmark - Regionala styrgruppen för Österbotten, A-P Toivari - SABIR barn i riskzon, Gun Andersson - ULAPPA - information om barns välmående, Mikaela Nordling Penningautomatföreningen RAY - styrelsen, Viveca Hagmark Finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området - styrelsen, Viveca Hagmark Finlands simundervisnings- och livräddningsförbund - styrelsen, Per Lindroos - arbetsgruppen för babysim, Nina Renlund Svenska studieförbundet rf - styrelsen, Gun Andersson Föreningen Luckan i Helsingfors - styrelsen, Samuel Reuter Närstående vårdare och vänner rf - nätverket för närstående vård i Finland, Jonna Skand Centret för hälsofrämjande rf (TEKRY, övergick i den nya takorganisationen Soste) - forum för barns hälsa (LTF), Gun Andersson, A-P Toivari - forum för näringsfrågor, Susanna Strandback, Linda Hongisto Skolfreden - organisationskommittén, Gun Andersson Network for Promoting Linguistic Diversity - Styrelsen, Veronica Hertzberg Finlands svenska skolidrottsförbund - organisationskommittén för Stafettkarnevalen, Viveca Hagmark Nordiska folkhälsokongressen i Åbo organisations- och programkommittén, MargarethaWildtgrube, Viveca Hagmark Nordiska samarbetsgruppen för kultur och hälsa Margaretha Wildtgrube Utbildningsstyrelsen, arbetsgrupp för trafiksäkerhetsfrågor, Patrik Lindholm Raseborgs trafiksäkerhetsgrupp, Patrik Lindholm Alzheimer centralförbundet -suppleant i styrelsen, Helena Ahlers Finlands Minnesspecialister -suppleant i styrelsen, Helena Ahlers Nationellt nätverk för äventyrspedagogik i Finland, Patrik Berghäll Utbildningsstyrelsens formella arbetsgrupp TOKI - koordinator för språkbadsskolorna i styrelsen, Veronica Hertzberg Helsingfors utbildningsverk, styrgrupp för språkbad i Helsingfors, Veronica Hertzberg Yrkesinstitutet Practicum styrelsen, Ari-Pekka Toivari Arbetsdelegationen vid Yrkesinstitutet Novia - ordinarie, Regina Strandberg - ersättare, Samuel Reuter, Migrationsinstitutets delegation - ordinarie Samuel Reuter - ersättare Regina Strandberg Ålands Bildningsförbund, Bertil Nordin, styrelsen 30 Kvalitets- och personalbokslut 2011 Handböcker har en omfattande och mångsidig verksamhet som når till en stor del av den svenskspråkiga befolkningen och även tvåspråkiga och finskspråkiga klienter. Ett av våra centrala mål är att bjuda högklassiga social- och hälsovårdstjänster. Vi har därför gått in för att systematiskt utveckla vår verksamhet och kvaliteten på verksamheten. Handböcker för olika verksamhetsformer är ett hjälpmedel i detta utvecklingsarbete. s handböcker fungerar som referensram för det långsiktiga strategiska och praktiska arbetet på enheterna. Handböckerna är avsedda för personalen, för klienterna och deras familjer, för de kommuner och andra instanser som köper tjänster av samt andra samarbetspartner. Handböckerna utarbetas av arbetsgrupper som representerar de bolag och enheter inom som producerar service. Självutvärderingen görs utgående från de frågeställningar som tas upp i handböckerna. Handböckerna är uppställda enligt en europeisk modell som använder inom verksamhetsutvecklingen, den s.k. EFQM-modellen (European Foundation för Quality Management). I dag finns handböcker inom följande områden: Äldreomsorg (2005, uppdateras 2012) Eftermiddagsvård (2005) Dagvård (2008) Barnskydd (2008) Vård av personer med speciella behov (2009) Forskning (2012) Kosthåll (på kommande år 2012) Kvalitets- och personalbokslut Kvalitets- och personalboksluten som getts ut sedan år 2007 fungerar som stöd och referensram för arbetet på enheterna. Uppgifterna i dem ger en bas för ytterligare förbättringar inom organisationen. Personal- och kvalitetsbokslut för Botnia 2007 Kvalitets- och personalbokslut för 2008 Botnia Personal- och kvalitetsbokslut Kvalitets- och personalbokslut för 2009 Kvalitets- och personalbokslut Kvalitets- och personalbokslut för 2010 Kvalitets- och personalbokslut Kvalitets- och personalbokslut

31 Självutvärdering 2011 Självutvärdering är en viktig del av arbetsprocessen. Målsättningen är att identifiera både svaga och starka punkter i arbetsprocessen, samt att på basen av analysen göra upp ett handlingsprogram. Självutvärderingen görs inom de sektorer som har en handbok. Handboken utgör en del av arbetsmetoden och fungerar som en referensram för självutvärderingen. Varje avsnitt i handboken ägnas uppmärksamhet och vid enheten ger medarbetarna sin syn på hur man lyckats förverkliga målsättningarna på en skala från 1 till 5. Självutvärderingen har utvecklats under 2011 som enheternas eget hjälpmedel i verksamhetsutvecklingen. Självutvärdering, kundenkäter och extern auditering kanaliseras i framtiden som en helhet. Process för självutvärdering För de verksamheter som redan har handböcker används EFQM standarden som grund för självutvärderingen som görs en gång per år på varje enhet. Enheterna jämför och diskuterar sina resultat vid gemensamma möten och från resultaten lyfter man fram något utvecklingsområde för varje år i samband med verksamhetsplaneringen. 1 Beskriva metoden 2 Planera, hur ska detta genomföras 7 Genomföra handlingsplan Stöd i verksamhetsplaneringen 3 Genomföra självutvärdering, instruktioner, frågeformulär 6 Göra upp handlingsplan på basen av resultat 5 Genomgång av resultat med personalen 4 Ansvarig person gör sammanställning Kvalitets- och personalbokslut

32 Auditering/evaluering/årsredovisning på 2011 Med auditering avses en granskning av s system för att säkra och utveckla verksamhetens kvalitet. En auditering kan basera sig på skriftligt material, intervjuer och besök på av t.ex. en eller flera för uppgiften utbildade personer från olika instanser. Resultatet av en auditering utmynnar vanligtvis i någon form av rapport som redogör för processen, den auditerade enhetens styrkor och svagheter samt ett helhetsutlåtande om enheten. I utlåtandet ges rekommendationer om hur kvalitetshanteringssystemet borde utvecklas. Avslutningsvis meddelas om enheten godkänns eller inte. Ett godkänt resultat kan utmynna i ett certifikat som är i kraft en viss tid eller endast godkännt för att fortsätta verksamheten. s interna sätt att arbeta med verksamhetsutveckling inom hela organisationen skall hjälpa oss att vara förberedda på att överträffa våra målgruppers förväntningar. Botnia: Auditeringarna hjälper oss i vår tydlighet och vår systematik. För kvalitet, ekonomi i balans, effektivitet och konkurrenskraft bör det finnas tydliga och klara processer. Ständiga förbättringar handlar om att skapa de bästa förutsättningarna, auditeringarna blir ett sätt att utvärdera förutsättningarna, vi frågar oss om vi är tillräckligt tydliga, konsekventa och systematiska. Rehab: FPA, Statskontoret, Inspecta( ISO certifikatet) Rehab och kök: Social- och hälsovårdsverket; hälsovårdsinspektionen Äldreomsorgen: Kommunen (begär RAI sammandrag), Valvira Alla verksamheter: Arbetarskyddet från regionala förvaltningsverket (Valvira) Syd: Kommuner och städer, Regionförvaltningsverket, Valvira samt även Folkpensionsanstalten och Statskontoret har gjort auditeringar inom våra olika verksamhetseneheter. Dessutom granskas vi av olika andra instanser såsom brand-/räddningsverket och miljömyndigheter samt andra myndigheter. Till RAY, Brita Maria Renlunds minne och andra som vi får understöd av, görs årsredovisningar. Utbildning Ab: Under 2011 har följande myndigheter och instanser utvärderat FHU: Nya utbildningstillstånd har erhållits för Solvalla idrottsinstitut, Norrvalla idrottsinstitut och Norrvalla folkhögskola. Där har man utvärderat verksamheten, ekonomin och framtidsförutsättningar. Speciellt folkhögskolan genomgick en grundlig granskning där olika villkor också ställdes. Kilpa- ja huippu-urheilun tutkimuskeskus utvärderade samtliga idrottsinstitut 2011 detta med tanke på status som träningscenter. Samtlig verksamhet, utrymmen, idrottsutbud, personal och ekonomi utvärderades och båda instituten placerade sig i slutet av rankningslistan, men med bättre poäng än väntat. Även Humu (huippu-urheilun muutosryhmä) utvärderar vår idrottsverksamhet och är central i allt arbete som gäller framtidsplanering och utvidgning. Utbildningsstyrelsen kräver terminsvis in rapporter och statistik över våra studeranden. Undervisnings- och kulturministeriet utvärderar också via sina rapporter och förfrågningar verksamheten under året. 32 Kvalitets- och personalbokslut 2011

33 s Förbund: Vi gör årsredovisningar till Samfundet, RAY, Brita Maria Renlunds minne och andra som vi får understöd av, men inte regelrätta auditeringar. Samfundet ; s Forskningscentrum: Forskningscentrum: Vetenskapliga rådet Forskningscentrets verksamhet och dess kvalitet evalueras regelbundet av ett utomstående vetenskapligt råd som styrelsen för Samfundet tillsatte i mars Rådets uppgift är att vara ett rådgivande organ för styrelsen, att utgöra ett stöd för forskningscentrets ledning och forskningsprogrammen samt ta övergripande ansvar för den vetenskapliga bedömningen av forskningsverksamheten. Vetenskapliga rådet består av professor Göran Bondjers (Göteborgs universitet), professor Hans Gilljam (Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet), professor Catharina Larsson (Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet), professor Thorkild Sörensen (Institut för Folkesundhedsvidenskab, Köpenhamns Universitet) och professor Niels Tommerup (Wilhelm Johannsen Center, Köpenhamn). Som ordförande fungerar professor Carl G Gahmberg (Helsingfors universitet och Samfundet ). Evalueringen sker på basis av skriftligt förhandsmaterial samt en site visit till forskningscentret där individuella grupper presenterar sin verksamhet. Rådet har tillsvidare sammankommit fyra gånger. I september 2008 i sitt första möte evaluerades forskningscentret i sin helhet. Rådet koncentrerade sig i september 2009 på evaluering av programmet för genetisk forskning. År 2010 evaluerades programmet för folkhälsoforskning samt programmet för preventiv medicin och år 2011 diabetesprojekt och genetik-/epidemiologisk forskning. Rådets rekommendation har bl.a. lett till konsolidering av forskningsprogrammen samt stärkning och effektivering av samarbetet mellan de olika forskningsgrupperna. Ytterligare evaluering av enskilda gruppers verksamhet sker i samband med evalueringar av olika samarbetsnätverk som grupperna är med, t.ex. forskningsprogram vid medicinska fakulteten i Helsingfors universitet samt vid institut och avdelningar inom universitet. Ett indirekt sätt att mäta forskningens kvalitet är att följa upp mängden av extern finansiering som forskargrupper lyckas skaffa till sin forskning. Ansökningar för extern finansiering innebär en vetenskaplig evaluering av utomstående experter och forskningsgrupper som konkurrerar om finansiering med andra grupper inom respektive forskningsområden. Mängden av extern finansiering följs upp som den viktigaste kvalitetsmätaren i forskningscentrets strategikarta. Det andra indirekta sättet för att evaluera forskningens kvalitet är att följa upp gruppernas publikationsaktivitet, speciellt sådan som publiceras i tidskrifter efter en evaluering av utomstående experter, samt kvaliteten av de vetenskapliga tidskrifter där forskningsresultat publiceras. Extern finansiering och publikationernas antal samt kvalitet är viktiga aspekter som betonas också i vetenskapliga rådets och i andra utomstående evalueringar av forskningsgrupper. Samfundets staber: HR, JURIDIK, VU, Institutet för hälsa och välfärd RAI (Resident Assessment Instrument), The Palladium Group Hall of Fame, Kvalitets- och personalbokslut (2009, 2010, 2011). IT EKONOMI, årlig revision PROJEKT, lagstadgade granskningar enligt tidtabeller görs i alla hus och dokumenteras. på Åland: Sammanställning av auditeringen på Åland: Ålands Miljö och Hälsovårdsmyndighet Ålands brand- och räddningsmyndighet Följande institutioner kräver skriftliga rapporter och sammanställningar: Kommunerna, Landskapsregeringen/Ålands Penningautomatförening som fördelar PAF-medel Kvalitets- och personalbokslut

34 Forskningens framsteg Forskningen gjorde under år 2011 flera viktiga framsteg. De olika forskningsgrupperna publicerade över 225 originalpublikationer i vetenskapliga tidskrifter och presenterade sina resultat på flera, både nationella och internationella kongresser och seminarier. Under år 2011 disputerade fyra forskare för doktorsgraden. Forskningscentret fick också motta en rad utmärkelser, bland annat dessa: The National Institutes of Health (NIH) i USA tilldelade professor Mikael Knip, som leder TRIGR (Trial to Reduce IDDM in the Genetically at Risk) -projektet gällande barndiabetes, ett storstipendium på 11 miljoner dollar (c. 8 miljoner euro) för de kommande fem åren. Docent Per-Henrik Groop blev utnämnd till professor i nefrologi vid Helsingfors universitet. Elisabete Weiderpass Vainio utnämndes till professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet. Forskningens publikationer Forskningens SAMARBETSNÄTVERK 1. Antal personer anställda av 122, personalen totalt 200 personer 2. Samarbete inom - Hälsoverkstaden: forskning och samarbete med s förbund - Hälsofrämjande arbetsplats: forskning och samarbete med s förbund - PPP-Botnia study: forskning (Botnia-projektet) och samarbete med Botnia Ab på Norrvalla 3. Nätverk - forskargrupper med i 6 EU-finansierade samarbetsprojekt - Johan Eriksson med i European Science Foundation (ESF) EuroStress programmet - Tiinamaija Tuomi: International constoria: DGI (Diabetes Genetic Interactive) och GIANT (Genetic Investigation of Anthropometric traits) - Bengt Lindström: IUHPE Global Working Group on Salutogenesis - Kere & Lehesjoki: medlemmar i the European Molecular Biology Organization - officiellt samarbetskontrakt med Helsingfors universitet - inom Helsingfors universitet hör Kere, Lehesjoki, Lohi och Tuomi till Forskningsprogrammet i molekylär medicin - man har också nära samarbete med Tammerfors universitet (Bjarne Udd, professor, deltid) - nära samarbete med HUCS, THL, Karolinska institutet (genom gruppledarnas positioner) - Anna-Elina Lehesjoki med i European Science Foundation (ESF) EuroEpinomics programmet. 34 Kvalitets- och personalbokslut 2011

35 De 6 EU-finansierade forskningsprojektena är: Grupp Anna-Elina Lehesjoki: DEM-CHILD (A Treatment-Oriented Research Project of NCL Disorders as a Major Cause of Dementia in Childhood). Grupp Hannes Lohi: EU-projektet LUPA Forskning i hundars gener, bl.a. finsk spets, Borderterrier och Lagotto. Ett fyraårigt program som inleddes Grupp Carina Wallgren-Pettersson: TREAT-NMD (EU-baserat nätverk kring neuromuskulära sjukdomar) Grupp FinnDiane: CEED3, SUMMIT Två EU-projekt kring komplikationer inom diabetes Grupp Eva Roos: PRO GREENS Ett projekt finansierat av Europeiska kommissionen där man kartlägger frukt- och grönsakskonsumtionen bland 11-åriga skolbarn i Europa. Riskhantering En välfungerande riskhantering leder till att konsekvenserna av oönskade risker kan undvikas eller minimeras. Eftersom många risker inom vården drabbar tredje part, dvs. våra målgrupper, är det inom vården extra viktigt att kunna undvika eller minimera risker. En systematisk riskhantering ger klara principer för risktagningen och en klar arbets- och ansvarsfördelning för detta. Personalen blir medveten om vilka risker som finns i s verksamhet, blir bättre på att bedöma hur stora och allvarliga riskerna är, att fatta rätt beslut om hur riskerna skall hanteras och att lära av varandra inom hela organisationen. Målsättningen med riskhanteringen på är att bredda förståelsen för riskhanteringen så att alla uppfattar den som en integrerad del av den vanliga verksamheten och det dagliga arbetet. Genom att följa upp och bli uppmärksam på olika oönskade avvikelser eller nära ögat situationer i verksamheterna och lära av dem kan allvarliga olyckor eller händelser undvikas. Identifierandet av de områden för vilka man utarbetar och uppdaterar planer för riskhantering görs på i fyra nivåer: strategiska risker, operativa risker, ekonomiska risker samt övriga risker. Fastställande av riskbenägenhet och klara regler för hur rapporteringen sköts och fastställs leder till att i ökad grad eliminerar risker och förbättrar sitt agerande när kriser uppstår. Avvikelser En avvikelse är en icke-förväntad händelse som medfört eller kunnat medföra risk eller skada för klient/patient. Avvikelserna, såväl tillbud som verkliga händelser, dokumenteras på enheten och rapporteras till enhetsansvariga, som därefter gör bedömning av situationen och vid behov en åtgärdsplan för att undvika upprepning av avvikelsen. Läkemedelsavvikelser dokumenteras skilt. Avvikelserna rapporteras och följs upp på bolagsnivå. En av åtgärderna som den systematiska uppföljningen lett till är bl.a. fortbildning. Måltal: alla avvikelser dokumenteras. 0 läkemedelsavvikelser. Kvalitets- och personalbokslut

36 Ekonomi 36 Kvalitets- och personalbokslut 2011 husen i Esbo och Pargas samt Utbildning Ab har sitt första hela verksamhetsår bakom sig. Planeringen av ett nytt hus i Vasa har slutförts och byggstarten beräknas ske under den senare hälften av innevarande år. Två betydande donationer erhölls under året till ett sammanlagt värde om 2,6 miljoner euro. Merparten av Syd Ab:s verksamheter på Mjölbolsta har övertagits av Raseborgs stad från och med och staden hyr därmed utrymmen av. Som en följd av osäkerheten kring de kommunala upphandlingarna har Samfundets styrelse sett över sin fastighetsstrategi och fastställt vilka fastighetsinnehav som är av strategisk betydelse och vilka som vid behov kan avyttras. Placeringslägenheter som inte genererar en tillfredsställande avkastning kommer att säljas. Koncernens totala omsättning ökade år 2011 med 9,3 miljoner euro till 59,6 miljoner euro (18,5 % i förhållande till år 2010). Den ökade omsättningen är en följd av Utbildning Ab och Solvalla Sport Ab samt de två nya husen i Esbo och Pargas, för vilka år 2011 var det första hela året som en del av koncernen. Av de olika verksamhetssektorerna utgör äldreomsorgen och serviceboendet den största sektorn uppgående till 38,3 % av koncernens omsättning, barnverksamheterna står för 17,1 %, de medicinska verksamheterna för 11,3 %, stödfunktioner för 14,0 %, rehabilitering för 6,4 %, forskning för 5,3 %, utbildning och idrott för 6,0 % samt ledning och staber för 1,7 %.

37 Resultatet i Botnia Ab och Syd Ab är inte tillfredsställande och omfattande åtgärdsprogram har därför vidtagits i båda bolagen. En väsentlig orsak till verksamhetsbolagens svaga ekonomiska resultat är att allt fler kommuner har gått in för att producera tjänster i egen regi. Vidtagna åtgärder syns inte omedelbart i resultatet och därmed kommer till exempel resultatet av genomförda samarbetsförhandlingar att synas med full effekt från och med år I nedanstående graf visas omsättningen i s största juridiska enheter. Förutom dessa ingår det i koncernen flera bostads- och fastighetsbolag samt även några stiftelser. Omsättning per juridisk enhet Samfundet i svenska Finland Syd Ab Botnia Ab Norrvalla Ab Utbildning Ab s Allaktivitetshus på Åland Ab s Förbund r.f. Personalkostnader Tillsammans sysselsätter koncernen och s förbund över personer. Nedan visas en graf med summan av personalkostnaden för samtliga juridiska enheter. I personalkostnader ingår lönekostnader, lönebikostnader samt övriga personalkostnader så som utbildning, omkostnader för utbildning samt hälsovård. Inom gruppen Stödfunktioner ingår personalen vid s egna kök samt städ- och fastighetspersonalen. Den förebyggande verksamheten består av personalen vid s förbund. Personalkostnader segmentvis Ledning och staber Stödfunktioner Forskning Äldreomsorg Utbildning Rehabiliteringsverksamhet Medicinsk verksamhet Barnverksamhet Förebyggande verksamhet Kvalitets- och personalbokslut

38 38 Kvalitets- och personalbokslut 2011

39 Kunnig och motiverad personal 87% kvinnor vill ha en kunnig och motiverad personal som trivs, mår bra och upplever organisationen som en attraktiv arbetsgivare. Personalstatistik Antalet anställda vid var den 31 december 2011 sammanlagt % är kvinnor och 13 % är män. Motsvarande siffror för 2010 är 89 % och 12%. Omräknat i årsverken blir det 942, motsvarande siffra för 2010 är 930. Procenten heltidsoch deltidsanställda är på samma nivå, men mängden anställda deltid är beroende på arbetets art eller personalens egna önskemål. Inom lokalföreningarna finns cirka 100 fast- eller tidsbundet anställda personer samt ett stort antal avlönade kursledare. Denna personal ingår inte i dessa siffror. 13% män Kvalitets- och personalbokslut

Vår verksamhets utveckling

Vår verksamhets utveckling Vår verksamhets utveckling Folkhälsans vision att vara två steg före har alltid varit och är fortfarande en stor utmaning för vår organisation. I vår 90-åriga historia finns det många goda och uppmuntrande

Läs mer

Folkhälsans HANDBÖCKER. Del I

Folkhälsans HANDBÖCKER. Del I Folkhälsans HANDBÖCKER Del I 09/2012 Handbok Del I Vad Folkhälsan står för... 1 Folkhälsan i korthet...1 Folkhälsans verksamhetsidé...2 Folkhälsans värden...2 Folkhälsans vision...2 Hälsofrämjande verksamhetsprinciper

Läs mer

Kvalitets- och personalbokslut för Folkhälsan 2012

Kvalitets- och personalbokslut för Folkhälsan 2012 Kvalitets- och personalbokslut för 2012 Kvalitets- och personalbokslut 2012 1 2013 Försprång i vårt arbete Inom ramen för vårt utvecklingsarbete har vi målmedvetet tagit tillvara möjligheter och åtgärdat

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kvalitets- och personalbokslut för Folkhälsan 2009

Kvalitets- och personalbokslut för Folkhälsan 2009 Kvalitets- och personalbokslut för 2009 Kvalitets- och personalbokslut 2009 1 Har vi uppnått det vi ville? Vad är vi bra på? Har vi uppnått det vi ville? Kan vi bli ännu bättre? Det här är frågor som ska

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer Förnamn Efternamn E-post Telefonnummer Välkommen med i vänelevsverksamheten du har ett viktigt uppdrag! Som vänelev bryr du dig om hur andra har det, delar med dig av dina erfarenheter, är med och skapar

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Remiss: Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss: Personalpolicy för Huddinge kommun NATUR- OCH BYGGNADS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-06-09 Sida 1(2) Diarienr: TN-2015/210.199 Handläggare Felicia Almerén 08-535 365 47 felicia.almeren@huddinge.se Remiss: Personalpolicy för

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Bilder: Tuula Palaste-Eerola

Bilder: Tuula Palaste-Eerola Bilder: Tuula Palaste-Eerola Synlighet åt regionala aktörer! Nylandsveckan är en evenemangsvecka som Nylands förbund koordinerar och där syftet är att ge synlighet åt nyländska aktörer och arbete som gjorts

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Budget 2014 Verksamhetsstöd och service

Budget 2014 Verksamhetsstöd och service Till Landstingsdirektören CIRKULÄR E1213 Budget 2014 Verksamhetsstöd och service Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé: Vår verksamhetsidé är att genom samverkan tillgänglighet och

Läs mer

Teman i presentationen

Teman i presentationen Teman i presentationen Allmänt om DelSam och dess målsättning Ur ungas synvinkel granskas de framkomna element och mekanismer som antingen stöder delaktighet eller ökar risk för marginalisering Ur professionellas

Läs mer

Balanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen, 2005 1

Balanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen, 2005 1 Balanserade Styrkort Västra Götalandsregionen, 2005 1 Kriterier för ledningsstödsystemet Innehåll vision och verksamhetsidé strategiska mål och styrtal aktiviteter för att nå strategiska mål tydlig uppföljningsprocess

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Mätbandet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten

World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten Sammandrag 1 World Design Capital Helsinki 2012 World Design Capital Helsinki 2012 Helsingfors var världens designhuvudstad 2012 (World Design

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Furuliden Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun 2(8) Innehåll 1 Syfte... 3 2 Målsättning... 3 3 Informations- och kommunikationsansvar... 4 3.1 Ledningsansvar... 4 3.2 Individens ansvar...

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Varje dag lite bättre kraften hos många! Mimmi Hogland Blomkvist

Varje dag lite bättre kraften hos många! Mimmi Hogland Blomkvist Varje dag lite bättre kraften hos många! Mimmi Hogland Blomkvist Sikta mot stjärnorna!! Använd kraften som finns hos alla medarbetare! Tillsammans kan vi hoppa högre! Landstingets vision och verksamhetsidé

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD STYRDOKUMENT Dnr V 2014/62 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖARBETET VID GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar Vig23119439-1 ESLÖVS KOMMUN Carin Svensson 0413-621 71 Utlåtande 2011-12-01 Vård- och omsorgsnämnden,t. INVESTOR IN PEOPLE Informationsstrategi Vård och Omsorg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013 Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013 Inledning Med kommunikation kan vi styra verksamheten mot de mål som Tekniska nämnden anger och kommunikationsaspekten ska finnas med i alla beslut

Läs mer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer Inledning och läsanvisning I detta dokument finns KI:s riktlinjer beträffande utvecklingssamtal

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Vision och styrkort 2015. Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1

Vision och styrkort 2015. Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1 Länsstyrelsen för Norrbottens bästa Vision och styrkort 2015 Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1 Länsstyrelsen för Norrbottens bästa Länsstyrelsen och länet står inför stora utmaningar. Vi måste vara

Läs mer

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011 Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Om enkäten Enkäten om hur kommunerna använder sociala mediar är den första

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Språkprogram Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården. Arbetsgruppen för språkprogrammet Vasa centralsjukhus, Vasa 6.6.2011

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Sädesärlan 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Sädesärlan 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Sädesärlan 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll. Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.se Balans mellan krav och resurser Hälsofrämjande arbetsplatser

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision

Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision Introduktionskurs i kvalitetsarbete Folkbildningsrådet våren 2007 Johnny Lindström Om SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ 031-723 1707, 070 644 5306 jl@siq.se Våren 2007 Johnny Lindström, SIQ 1

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Förvaltningen Omsorg och Hälsa Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Nöjda och trygga omsorgstagare Individanpassad verksamhet innebär att arbeta med den enskilde i fokus och

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården Balanserat styrkort Vår verksamhetsidé ska stärka samverkan mellan primärvård, privat vård, kommunal vård och sjukhusvård för att försäkra vårdtagaren till en god och säker vård. Syftet med ett balanserat

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Etablering av Lean inom logistik / distribution

Etablering av Lean inom logistik / distribution Etablering av Lean inom logistik / distribution Stefan Johansson Lean-coach Axstores Mjölby, 13 april 2011 Version 1.0 Ägs av Axel Johnson AB Omsätter ca 6,7 miljarder 389 varuhus och butiker i Sverige,

Läs mer

ATT UTVÄRDERA FÖR ATT UTVECKLA SERVICE INOM INFORMATIONSFÖRSÖRJANDE ORGANISATIONER

ATT UTVÄRDERA FÖR ATT UTVECKLA SERVICE INOM INFORMATIONSFÖRSÖRJANDE ORGANISATIONER ATT UTVÄRDERA FÖR ATT UTVECKLA SERVICE INOM INFORMATIONSFÖRSÖRJANDE ORGANISATIONER Seminarium för kompetensfrågor. Utvärdering för verksamhetsutveckling 2011-11-09 Margareta Nelke I.C. at Once Margareta

Läs mer

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Innehållsförteckning Inledning... 3 Grundläggande principer... 3 Målgruppsanpassning... 3 Grafisk profil... 3 Planering

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Behandlad: i infogruppen 3.9.2008 och 22.9.2008 i beredningsgruppen 23.9.2008 i den interimistiska organisationskommissionen 30.9.2008 Allmän vision

Läs mer

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi Migrationsverkets Kommunikationsstrategi 2013 2017 Utgångspunkt Migrationsverkets kommunikationsstrategi 2013 2017 grundar sig på de skyldigheter och rättigheter som har fastställts för statsförvaltningen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola Österbottens förbund den 21 september 2012 Korsholms kulturhus Innehåll De finska

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Kimitoöns personalstrategi 2010-2012

Kimitoöns personalstrategi 2010-2012 Kimitoöns personalstrategi 2010-2012 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering och utveckling

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Malung-Sälens kommun

Malung-Sälens kommun KOMMUNIKATIONSPOLICY och INFORMATIONSPOLICY med MARKNADSFÖRINGSPOLICY för Malung-Sälens kommun Bilden av Malung-Sälens kommun formas i mötet med människor som tar del av kommunens service och tjänster.

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Västra Götalandsregionens plattform Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Johan Assarsson Västra Götalandsregionens plattform vår gemensamma grund Som medarbetare i Västra Götalandsregionen har vi

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer