1 Nulägesbeskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 Nulägesbeskrivning"

Transkript

1 1 Nulägesbeskrivning 1.1 Inledning Nulägesbeskrivningen i energiplanen syftar till att ge läsaren en bild av energisituationen i Valdemarsviks kommun. Underlaget och belysta områden redovisas utifrån data som framtagits på såväl central som lokal nivå. Vidare delas beskrivningen upp i en geografisk del och en organisatorisk del. Den geografiska delen baseras bl.a. på SCBs statistik och ger en grov uppskattning hur energiflödet, dvs. mängd och energislag, används i kommunen. Den organisatoriska delen visar hur energin används i den kommunala verksamheten. Här ingår transporter, lokaler, och drift av kommunala verksamhetsanläggningar, s.s. VA, gatubelysning, vägar etc. 2 Innehållsförteckning 2.1 Energiflöden Kommunens totala energiflöde är en indikator på hur kommunen utvecklas på energiområdet. Energiproduktionen i kommunen är biobränsle och vattenkraft. Nu är också elproduktion från vindkraft intressant på några platser i kommunen som utpekats som lönsamma. Ännu har ingen elproduktion från vindbruk inrapporterats Summa bränslen MWh 16 El-energi MWh 17 Total energi MWh Diagram 1 Källa: SCB Diagram 1 visar fördelning av bränslemix i kommunen. 2.2 Förbrukning fossilt bränsle Här visas de fossila bränslen som använts för värme och transport. Gasol och eldningsolja Eo2(med mer svavel) härrör mestadels från Outokumpu's tillverkning.

2 Bensin MWh 4 Diesel MWh 5 Eldningsolja 1 MWh 6 Eldningsolja>1 MWh 7 Gasol MWh 2 1 MWh Diagram 2 Källa: SCB Fossila bränslen totalt i kommunen har över tid haft en gynnsam utveckling. Eldningsolja. Eo1 halverades på tio år från 8 till 4 MWh och fram till 27 är konsumtionen nere på MWh. Biobränslen som används för värmeproduktion i kommunen, exklusive fjärrvärmeproduktion, är fastigheter och består av ved och pellets Biobränsle Värmeverk GWh Träbränsle Övrigt GWh källa: SCB

3 MWh Energi per inv Slutlig användning totalt Folkmängd Källa: SCB Den specifika energiförbrukningen per capita i Valdemarsvik har minskat något över tid. Här är också företag och transporter inräknat. Ser man till hushållen energiförbrukning så är den trenden tydligt nedåtgående. MWh Hushåll Hushåll 2.3 Energipotentialer från förnybara bränslen I kommunen finns outnyttjade potentialer för energiproduktion. Inom jordbruket finns trävaror av olika slag, vattenkraft i mindre skala och vindkraft. Den senare har det visat sig, finns s.k. riksintressen inom kommungränsen där det är lämpligt att anlägga vindkraftparker Gödsel I länsstyrelsens förstudie om förnybara bränslen påvisas att Valdemarsvik har en biogaspotential på 13 GWh/år. Svårigheten är att det ligger utspritt på ett stort geografiskt område som medför alltför långa transporter till en upparbetningsanläggning. I dagsläget är investeringsnivån sådan att det krävs en besättning på 35-5 nötdjur för att få en lönsamhet i biogasproduktion. Slaktavfall inom kommungränsen skulle kunna ge,236 GWh/år omräknat till biogas. Andra möjliga substrat till biogasproduktion är 24 ton TS rötslam från reningsverket, se vidare under punkt Från marin miljö har väckts tankar om att använda musselodlingar för att rena kusthavet Den här möjligheten att producera biogas kan få betydelse för fordonsbränsle, men då måste ekonomiska stödåtgärder till.

4 2.3.2 Avfall Kommunens avfall från hushåll fördelas på sopor och det kommunala avloppet. Sopor levereras idag enligt avtal till Tekniska verken i Linköping. Mängden hushållsopor per år är ca 25 ton och för det betalar kommunen en avgift på 628 kr/ton, ca 1,5 milj. Energivärdet på sopor är ca 2,8 3 MWh/ton. Vid förbränning av sopor till exempelvis fjärrvärme uppnår man en verkningsgrad på ca 8 %. Fjärrvärmetaxan, enligt Holgerson undersökningen, som fastighetsägarna gör sedan 14 år tillbaka visar att fjärrvärmepriset stadigt har ökat och ett medelvärde för regionen är 5 öre/kwh. Om man omsätter sopornas energiinnehåll till kronor och öre, representerar hushållssopor ett värde på 2,5-3 milj. kronor. Reningsverkets avloppsslam är idag en kostnad. Slammet transporteras ut till jordbruket som sprider slammet på åkrar. 28 lades 24 ton TS slam ut på åkrar till en kostnad av ca 26 kr. Avloppsslam är en potentiell energikälla som bör utnyttjas på ett mer energi- och kostnadseffektivt sätt. Det skulle tillexempel kunna vara en del i en biogasproduktion Trävaror Redan idag finns flera odlingar energiskog i kommunen. Arealen på 159 ha/år har inte förändrats nämnvärt de senaste tio åren. Det finns ett motstånd att använda åkermark som ligger i träda, då man anser att energiskogens rotsystem förstör marken och dräneringsystem när man vill återgå till att odla säd. 2ha energiskog Sol Solenergi producerar både värme och el. I kommunen förekommer ingen kommersiell produktion. Privata anläggningar förekommer företrädelsevis från solfångare. Endast 1 ansökningar på installation av solfångare är gjord i kommunen under åtta år, och hälften har beviljats under första halvåret 29. Av de kr som utbetalats, ca 9 kr/kommunenergiskog energiskog Skapad av Jordbruksverket ton torrsubstans flis per hektar av salix och år, som är den vanligaste typen av energiskog, motsvarar cirka 4 kubikmeter olja. Med tabellens hjälp ser man att den odlade energiskogen i kommunen motsvarar 6 m³ olja(motsvarar uppvärmningen av 2 villor) Vattenkraft I Valdemarsvik produceras ca25 MWh el från småskalig vattenkraft, Ursätter vattenkraft i Gusum drivs av Tekniska Verken. Det finns fler vattenkraftanläggningar i kommunen som är tagna ur drift pga. olönsamhet med dagens elpriser.

5 innevånare, är det nominellt kwh varmvatten som producerats från solfångare. Troligen är det mer eftersom bidragstaket är utnyttjat i de flesta fall. Investeringsviljan på solfångare i landet är 25 kr/inv. och ca 2 kr/inv. i Östergötland. Orsaken kan vara brist på lokal försäljning och marknadsföring av solfångare. Trots att bidrag till offentliga lokaler har varit generösa, 7 % är det ingen i kommunen som investerat i solceller för att producera el Vindkraft I kommunen finns s.k. områden med riksintresse för vindbruk. Det finns 423 områden i 2 län som tillsammans utgör drygt två procent av Sveriges yta. De två områden som nu är aktuella i kommunen är Åsvedal och Hornsberg med en sammanlagd potentiell effekt på 5-6MW. De kustnära landskapen i kommunen kan flera små vindkraftverk också ha sitt berättigande på platser där eltillförseln är opålitlig eller otillräcklig. 2.4 Energianvändning per sektor Jordbruk, skogsbruk, fiske Denna statistik är från SCB och inte komplett. Bör därför användas endast som en indikation. Här saknas bensinförbrukning som vi vet förekommer men inte är statistiskt vederlagt Bensin 4 Diesel 5 Eldningsolja 1 16 El-energi 17 Total energi Diagram 3 Källa: SCB Industri, byggverksamhet Tabellen visar endast de uppgifter som finns tillgängligt hos SCB. I kommunen finns några större industrier som är dominerande på energiförbrukning. Bl.a Outokumpu och Voith i Gusum samt Lasertools och Holmbo på vammar industriområde. Dessa företags energianvändning redovisas separat.

6 Diesel Eldningsolja 1 Eldningsolja >1 Gasol Summa bränslen El-energi Total energi Diagram 4 Källa: SCB Transporter Kommunens totala slutanvändning av bränslen till transport visar en svagt nedåtgående trend för bensin medan dieselanvändningen ökar. Diagrammet visar MWh Bensin Diesel Källa: SCB Outokumpu Från Outokumpu s verksamhet i Gusum härrör mestadels eldningsolja Eo2 och gasol. Under 27 minskades gasolförbrukningen med drygt 5 %. Outokumpu är kommunens största enskilda energiförbrukare och har en omfattande handlingsplan för sina energimål. Se bilaga

7

8 Voith Verksamhetens energiförbrukning totalt är ca 4,2GWh varav uppvärmningen är nästan 2GWh enligt YIT s energianalys på företaget 228. All energiförbrukning är el. Företaget har planer på att energieffektivisera värme och ventilationssystemen. Bedömd maxeffekt för uppvärmning är ca 6 kw men det kan finnas högre topplaster under korta perioder. Troligen beror delar av dessa topplaster på produktionen men det går inte att konstatera med befintlig statistik. Maxeffekt för både produktion och värme (under 27) är ca 12 kw. Total energianvändning under år 27 var 4185 MWh och graddagskorrigerad energianvändning för uppvärmning var ca 195 MWh/år Industriområdet Vammar Här har en omfattande lobbyverksamhet från kommunens energirådgivare fått fjärrvärmebolaget att expandera sitt kulvertsystem till området som har flera stora industriföretag med oljeuppvärmda lokaler. Kommunens industrihus, Bäckadal var först att ansluta sig till fjärrvärmenätet och Lasertool och Rejmes följer efter. Totalt av 45 m³ olja på området har 29 m³ konverterats till fjärrvärme. Några mindre användare har valt att konvertera till värmepump Hushåll Hushållens totala energianvändning har minskat enl. SCB siffror. Utvecklingen visualiseras i diagrammet här nedan.

9 Hushåll tot energi i MWh Diagram 5 Källa: SCB Fördelningen mellan de olika bränslen som används för uppvärmning har förändrats över tid. Olja har ersatts med förnybart bränsle. fördelningen 27 framgår av diagram. Tyvärr kan man statistiskt inte särskilja el för uppvärmning och hushållsel. Eo1 träbränsle el-energi Diagram 6 Källa: SCB Fördelning av bränsle för uppvärmning exklusive el (inklusive el till värmepumpar) visar tydligt hur förändringen är från fossilt bränsle till förnybart. Samtliga förnybara bränslen har ökat.

10 Oljepannor Pelletspannor Fjärrvärme/värmepump Vedeldning Diagram 7 Diagrammet visar en sammanställning av statistik från skorstensfejaren i kommunen. Som exempel på antalet pelletspannors ökning under tiden visar en stark ökning i tätorten medan i Gryt och Tryserum har en mindre ökningstakt. I Gryt finns många direkteluppvärmda hus och flera har valt värmepumpslösning framför pellets. Tabellvärden här nedan härstammar från data insamlat från skorstensfejaren på orten. pelletspannor Antal pellets pannor Område Diagram 8 Källa: Skorstensfejaren Tyvärr finns inte motsvarande statistik på värmepumpinstallationer, då anmälningspliktig installation gäller endast för energiuttag från berg, jord eller sjö. Energiuttag från luften är här undantagen. Fördelningen mellan dessa två låter sig inte göras på ett tillförlitligt sätt. Vi

11 vet dock att många som har direktverkande el som värmekälla har kompletterat sina hus luft/luft värmepump och därmed bidragit till att minska sin elförbrukning. Även luft/vatten värmepump är vanlig lösning i vårt kustklimat. Kommunen har tillförlitlig statistik på anmälningspliktiga anläggningar. Tabellen visar en vikande trend för dessa. Orsaken kan vara att marknaden börjar mättas eller också att Luft/vatten värmepumpar som inte är anmälningspliktiga har ökat Bergvärmepumpar Diagram 9 Källa: Valdemarsviks kommun 2.5 Energianvändning i kommunal verksamhet el kwh fjv kwh Diagram 1 Källa: Valdemarsviks kommun El Kommunen har avtal med elhandelsbolag för leverans till alla kommunens förbrukare. Avtalet knyts till komentus för bästa pris. Förbrukningen av el har legat på oförändrad nivå

12 under senaste tio åren, vilket innebär en viss effektivisering då brukarna blivit fler under samma tidsperiod Olja Kommunens oljeförbrukning för uppvärmning har ersatts med fjärrvärme och värmepumpar och har minskat med ~6 % sedan år 2. Dagens förbrukning på 17 m³ olja kommer också att elimineras till största delen, ca 1 m³ är skola och äldreboende i Ringarum och 9 m³ olja ersätts av fjärrvärme i fastigheten på Järnvägsgatan. Av kommunens större oljeförbrukare återstår bara Gryts skola. olja liter/år olja m³ olja m³ Diagram 11 Källinformation: Valdemarsviks kommun Fjärrvärme Valdemarsvik har ett fjärrvärmenät som ägs av NEOVA och producerar 15 GWh/år med 99 % förnybart bränsle. Kommunen har visat vägen genom att ansluta flertalet av sina fastigheter till fjärrvärmenätet. Ofta har det ersatt olja, vilket har haft en positiv inverkan på utsläpp av växthusgaser. Sedan år 2 har kommunen ökat köpt fjärrvärme med 2,58 GWh/år till ca 5 GWh/år Transporter Kommunens transporter omfattas av skolskjutsar, tjänsteresor med egen bil och kommunens bilar. Den senare uppdelat på bränsletyp. Från och med hösten 29 finns etanol tillgängligt i kommunen och flera av kommunens bilar är avsedda för detta bränsle som förhoppningsvis kommer att avspeglas i kommande års uppföljningsrapporter. Kommunens nuvarande bränslemix för fordon, baserat på kostnad för respektive bränsle, framgår enligt diagram 12. I liter räknat är skillnaden mindre, då priset för bensin är högre.

13 Diesel 39 % Bensin 61 % Total bränsleförbrukning uppdelat i bensin resp. diesel Diagram 12 Källinformation: Valdemarsviks kommun Bilanvändandet i kommunens förvaltningar har arbetats fram i en nulägesanalys från extern konsult som presenterades i jan 29 och har 27 och 28 som basår för sin rapport. Rapporten i sin helhet finns med som bilaga till denna energiplan. Rapporten visar på att det brister i rutiner för bilanvändandet och att kommunens fordonspark är gammal med vägverkets mått mätt. Detta resulterar i ökade direkta och indirekta kostnader för kommunen. Det påverkar också miljön på ett negativt sätt. Från och med 1 oktober 29 kommer Statoil att etablera en E85 pump på sin station i Valdemarsvik. Det är då viktigt att kommunen tankar etanol i sin bilpark. Det medför att nya krav kan ställas på kommunens fordon. Tyvärr omfattas stor del av transporterna med privat bil i tjänsten och utan påverkan av val av bränsle från kommunen. Här kan man dock bilistens körsätt genom information om sparsam körning och på så vis få en indirekt påverkan. Försök pågår nu med en liten grupp på tio stycken förare som kör i tjänsten. Tjänsteresor 28 med privat bil i km Barn o Utbildningsförvaltning Socialförvaltningen Kommunledningskontoret Tekniska förvaltningen Totalt används privatbil i tjänsten km/år. Diagram 13 Källinformation: Valdemarsviks kommun

14 Kostnader för personbilar i Valdemarsviks kommun I detta kapitel kommer inte Tekniska förvaltningen, förutom Samhällsplaneringen, att behandlas. Detta eftersom uppgifter såsom objektsnummer och uppskattade reparationskostnader inte erhållits från Gator och Fastighet. Utan objektsnummer är det omöjligt att urskilja vilka kostnader som är bundna till personbilar och vilka kostnader som är till övriga fordon, såsom räddningstjänstbilar, lastbilar, båtar etc. I Tabell 2 visas kostnaderna för personbilar inom Valdemarsviks kommun 27. I kostnadsberäkningen ingår kostnaderna för den service som AME utför, dock är kostnaden för den service och reparationer som Tekniska förvaltningen själv utför ej medräknad. Den förvaltning som står för den största andelen av kostnaderna är Socialförvaltningen. Det är därför av stor vikt att denna förvaltning har kontroll över sina fordonskostnader. Värt att påpeka är att kommunen under 27 hyrde bilar till en kostnad som är i samma storleksområde som leasingkostnad samt reparation för en ny leasingbil, beroende på vilken biltyp som väljs. Till dessa kostnader tillkommer dock även kostnader som exempelvis bensin, försäkring och skatt. Tabell 2. Fordonskostnader för personbilar inom Valdemarsviks kommun 27 Källa: Skill s rapport 9119 Milersättning I kommunen finns två olika milersättningsnivåer, en högre och en lägre. För att erhålla den högre ersättningen krävs det att den anställde har ett bilavtal med kommunen. Om ett bilavtal med kommunen finns kan personen även bli ombedd att skjutsa medarbetare och köra varor. Problemet med bilavtalen är att kommunen inte kan ställa krav, exempelvis säkerhetsstandard, på bilarna som används. I Valdemarsviks kommun hade under 27 1 personer avtal för milersättning. Under 28 sa ett antal personer inom Socialförvaltningen upp sina avtal då de ansåg ersättningen vara för låg. Ersättningen med avtal är sedan den 1 januari 29 3 kr/mil, tidigare var den 27 kr/mil. Utan avtal är milersättningen 22,5 kr/mil, vilket den även var innan 29. I milersättningen, både för personal med och utan avtal, är en del skattefri medan en del är skattepliktig. De totala kostnaderna för milersättning 27 i Valdemarsviks kommun uppgick till närmare 94 kr. Hur kostnaderna är fördelade utifrån de olika förvaltningarna ses i Tabell 5. För att se uppdelning inom de olika förvaltningarna se Bilaga 1.

15 Källa: Skill s rapport 9119 Tabell 5. Fördelning av milersättning, antal person som använde privat bil samt körda mil med privat bil för respektive förvaltning 27 För att ge en uppfattning av storleksordningen av den summa som kommunen betalar ut i milersättning ställs detta i förhållande till den totala kostnaden för fordon i kommunen, se Tabell 6. I den totala kostnaden ingår i detta fall alla kostnader för kommunens leasade och ägda bilar, inhyrda bilar samt milersättning. I denna beräkning har hela Tekniska förvaltningen utelämnats då, det inte är möjligt att fastställa kostnaderna för fordon på grund av bristande information. Enligt beräkningar står milersättningen i tre av Valdemarsviks kommuns förvaltningar för 39 % av de totala fordonskostnaderna, vilket bör uppmärksammas. Källa: Skill s rapport 9119 I undersökningen har det framkommit att det inte finns något dokument som visar för vilka resor ersättning fås för färd med privat bil i tjänsten. Kommunen bör fundera på vilka resor som anställda ska få milersättning, och därefter sammanfatta detta så att reglerna gäller för alla förvaltningar i kommunen. Detta är ett utdrag ur skills rapport som visar bilparkens status och kostnader. Det förefaller som en grundligare utredning bör göras av två skäl, ekonomiskt och miljömässigt. Den ekonomiska delen har belysts i skills rapport, men skill utesluter synergier som uppstår i form av mindre utsläpp från fordonen med styrning av bränsleanvändning och ökad säkerhet.

Förord. Bo Andersson. Handläggare Energiplan

Förord. Bo Andersson. Handläggare Energiplan ENERGIPLAN 1 Förord Valdemarsviks kommun har beslutat att uppdatera sin energiplan från 1998-04-16. Arbetet med energiplanen sker i samarbete med Linköpings Universitet som ingår i projektet, Energiplanering

Läs mer

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Verksamhet miljö och bygg 2017 1. Energiförbrukning Energiförbrukningen för Mariestad, Töreboda och Gullspång

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energiöversikt Kiruna kommun

Energiöversikt Kiruna kommun Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Energiöversikt Överkalix kommun

Energiöversikt Överkalix kommun Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Energiöversikt Pajala kommun

Energiöversikt Pajala kommun Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009 Åtgärdsprogram Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 29 Antagen av fullmäktige den 23 februari 29 1 Innehåll sid Mål, Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten, uppföljning

Läs mer

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner 2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Energi- och klimatstrategi

Energi- och klimatstrategi 1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Energiöversikt Haparanda kommun

Energiöversikt Haparanda kommun Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se. 12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

Energianvändning i jordbruket 2018

Energianvändning i jordbruket 2018 Datum 1/7 2019-03-11 Energianvändning i jordbruket 2018 Logga in på www.scb.se/jordbruk med det användarnamn och lösenord som finns förtryckt på brevet du fått och lämna uppgifterna Lämnade uppgifter ska

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Grön el i Västra Götaland

Grön el i Västra Götaland Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Energiläget för Södermanland 2016

Energiläget för Södermanland 2016 Energiläget för Södermanland 2016 Rapport 2016:11 Titel: Energiläget för Södermanland 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Södermanland Utgivningsår: 2016 Författare: Emelie Österqvist Foto framsida: Staffan

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Fossilfria transporter handlingsplan Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text.

Fossilfria transporter handlingsplan Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text. www.kristianstad.se Fossilfria transporter handlingsplan 2018-04-25 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Drivmedel... 3... 4 Övriga resor: Privatbil i tjänsten, tåg och flyg... 4 Privat bil

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Energi. energibalanserna.

Energi. energibalanserna. Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2 Energibalans Alvesta kommun 2007 Bilaga 2 Dokumentinformation Titel: Energibalans Alvesta kommun 2007 Dokumentet är sammanställt av: Marita Lorentzon, Förvaltningen för Samhällsplanering Färdigställt:

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun 1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2015

Miljöinformation Skara Energi 2015 Miljöinformation Skara Energi 2015 2 Miljöinformation Skara Energi 2015 Skara Energi har under 2015 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten.

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2012 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2013-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 21 441 MWh energi år 2012 till kommunens byggnader

Läs mer

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005.

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005. Klimatbokslut 2005 Klimatbokslut 2005 Insatser och investeringar i Sverige under 2005. 2 3 För oss på E.ON Sverige är det extra angeläget att vara öppna med vårt arbete att reducera de klimatpåverkande

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Lidköpings Värmeverk AB

2015 DoA Fjärrvärme. Lidköpings Värmeverk AB 2015 DoA Fjärrvärme Lidköpings Värmeverk AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Lidköpings värmeverk AB Ort/orter FVD20012 Lidköping Prisområdesnamn FVD20013 Lidköpings tätort Kontaktperson

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Finspångs Tekniska Verk AB

2015 DoA Fjärrvärme. Finspångs Tekniska Verk AB 2015 DoA Fjärrvärme Finspångs Tekniska Verk AB 1 / 7 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Finspång Ort/orter FVD20012 Finspång Prisområdesnamn FVD20013 Finspång Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad

Läs mer

2010 DoA Fjärrvärme. Torsås Fjärrvärmenät AB

2010 DoA Fjärrvärme. Torsås Fjärrvärmenät AB 2010 DoA Fjärrvärme Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät AB Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Torsås Kontaktperson -

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012 MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer