Bättre matchning med fler inträdesjobb

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bättre matchning med fler inträdesjobb"

Transkript

1 MARS 2014 PATRIK KARLSSON Rekryteringsenkäten 2014 Bättre matchning med fler inträdesjobb

2 Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 En växande arbetsmarknad... 5 Allt fler i jobb Företagen skapar jobben... 5 Reformer som stärkt sysselsättningen... 6 Utvecklingen framöver Rekrytering pågår... 7 Rekryteringsförsök... 7 Småföretagen ökar sina rekryteringar... 8 Storföretagen fortsatt mycket viktiga för den totala sysselsättningen... 9 Var i landet har företagen försökt rekrytera? Rekryteringsförsök på branschnivå Vilka kompetenser försöker företagen rekrytera? Utbildningsnivå Vikten av yrkeserfarenhet Kompetensbrist och missmatchning Kvalifikationskrav och utbildning i otakt Svårt att rekrytera Nästan vart femte rekryteringsförsök misslyckas Orsaker till rekryteringssvårigheter Vilka rekryteringsvägar använder företagen och hur fungerar de? Vilka rekryteringsvägar är företagen nöjda med? Rekryteringsvägar som ger jobb? Konsekvenser av företagens rekryteringssvårigheter Referenser

3 Inledning Det är i företagen jobben skapas. Företagen drivs i sin tur av företagare som vill växa och expandera sin verksamhet. Att rekrytera är för många företag en angenäm utmaning. Det är i viss mån ett kvitto på att det företaget gör är efterfrågat. Utmaningen för många företag är att hitta medarbetare med den kompetens som bäst motsvarar de behov verksamheten har. Personer som vill och kan jobba och bidra till att utveckla företagets verksamhet. Svenskt Näringsliv har sedan 1999 genomfört rekryteringsenkäten vartannat år. I enkäten ställer vi frågor till företag om deras upplevelser av att rekrytera. Har det varit svårt att rekrytera medarbetare? Hur många har ni försökt rekrytera? Vilken utbildningsnivå ville ni att de sökande skulle ha? Vilka rekryteringsvägar använde ni när ni rekryterade? Resultaten går att bryta ned på läns- och branschnivå. Vidare ger resultaten bra bränsle till diskussionen om hur arbetsmarknaden fungerar, matchningen och företagens kompetensförsörjning. I rapporten återfinns också ett urval att de många öppna svar, i form av citat, som de svarande företagen lämnar. Årets undersökning genomfördes under perioden 13/1 7/3 av Ipsos på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Totalt tillfrågades företag. Undersökningens målgrupp är medlemsföretag i Svenskt Näringsliv och ett stratifierat urval har gjorts i respektive län och storleksklass. Totalt har företag svarat på enkäten. Svarsfrekvensen uppgår till 46 procent. Den varierar mellan 43 procent och 47 procent mellan medlemsorganisationerna (företagens branschtillhörighet) och från 43 procent och 51 procent mellan länen. En mer utförlig metodbeskrivning av enkätundersökningen finns på 2

4 Sammanfattning En växande arbetsmarknad Sysselsättningen på den svenska arbetsmarknaden har stigit med i genomsnitt personer per år sedan Totalt är det drygt fler sysselsatta 2013 jäm fört med 2005, trots finanskrisen som ägde rum i slutet av 2008 och trots att den ekonomiska återhämtningen därefter har präglats av osäkerhet. Jobben har skapats i företagen Sysselsättningstillväxten har skett i det privata näringslivet medan antalet anställda i offentlig sektor har fallit. Samtidigt som de stora företagen står för nära halva sysselsättningen i privat sektor blir småföretagen allt viktigare som jobbskapare. Småföretagen rekryterar mer De allra minsta företagen med 1 4 anställda såväl som de företag som har 5 9 medarbetare har i ökad utsträckning försökt rekrytera medarbetare. Det tyder på en tillväxtvilja hos småföretagen och att efterfrågan i ekonomin har stärkts. Matchningen fortsatt bristfällig Drygt hälften av företagen uppger att det har varit svårt att rekrytera medarbetare och fortfarande misslyckas nästan vart femte rekryteringsförsök. och påverkar företagens tillväxt negativt Att företagen har svårt att rekrytera får konsekvenser för deras möjligheter att växa och möta marknadens efterfrågan. Företag tvingas tacka nej till order, dra ner på produktion eller skjuta på planerad expansion på grund av rekryteringssvårigheterna. Fler inträdesjobb krävs för bättre matchning Mot bakgrund av att en ökande andel av de arbetslösa bedöms stå långt från arbetsmarknaden ökar behovet av inträdesjobb, där kraven på gedigen utbildning och/ eller yrkeserfarenhet inte är så höga. Fler inträdesjobb skulle öka chanserna för många arbetslösa att få jobb. Främst brist på personer med yrkeserfarenhet Den främsta förklaringen till att företagen har svårt att rekrytera och att vissa rekryteringar helt misslyckas beror på att det är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet. 3

5 Informella rekryteringsvägar dominerar De informella rekryteringsvägarna och rekrytering via nätverk och kontakter är det vanligaste sättet för företag att rekrytera. 8 av 10 företag använder informella kontakter och nätverk som rekryteringsväg. Andelen som använder sociala medier i sin rekrytering växer. och ger nya medarbetare Informella kontakter och nätverk är också den rekryteringsväg som företagen är mest nöjda med och som i högst utsträckning resulterar i de medarbetare som företagen anställer. 4

6 En växande arbetsmarknad Allt fler i jobb Den ekonomiska krisen i slutet av 2008 drabbade världsekonomin och även den svenska ekonomin hårt. I Sverige var det framför allt exportsektorn som hastigt upplevde stora fall i efterfrågan. Krisen fick tydliga återverkningar på svensk arbetsmarknad. Den stadiga uppgången i sysselsättning som föregått finanskrisen bröts, och från 2008 till 2009 föll sysselsättningen med personer 1. En stor del av nedgången i sysselsättningen var kopplad till den exportberoende tillverkningsindustrin. Krisens påverkan på arbetsmarknaden blev dock relativt kortvarig. Under 2010 vände sysselsättningen uppåt igen och en bit in på 2011 hade de förlorade jobben hämtats in och sysselsättningen passerade nivån som den legat på före krisen. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden har därefter fortsatt. I genomsnitt har sysselsättningen stigit med personer per år sedan Det betyder att fler var sysselsatta 2013 än Vid en jämförelse längre tillbaka i tiden är sysselsättningsökningen än kraftigare. Från 2005 till 2013 har antalet sysselsatta ökat med drygt personer på svensk arbetsmarknad, trots finanskrisen. Under samma period har antalet personer som står till arbetsmarknadens förfogande och därmed räknas in i arbetskraften också stigit, till och med kraftigare än vad sysselsättningen har ökat. Det innebär att arbetslösheten, trots den kraftiga ökningen av sysselsättningen, också har stigit. Företagen skapar jobben Jobbtillväxten har uteslutande skett i privat sektor 2. Den statistik som bäst illustrerar detta är SCB:s arbetskraftsundersökning och uppgifterna som avser anställda i privat respektive offentlig verksamhet. Antalet anställda i privat sektor har sedan 2005 ökat med medan det är färre anställda i offentlig sektor 3. I statistiken över anställda exkluderas företagare och medhjälpande familjemedlemmar. Det innebär att antalet är lägre än antalet sysselsatta och därmed inte direkt jämförbart med statistiken över sysselsättningen. Näringslivet har alltså skapat en stor mängd jobb sedan 2005, men inte riktigt i den omfattning som krävts för att på allvar pressa tillbaka arbetslösheten och hålla jämna steg med det ökande arbetskraftsdeltagandet 4. 1 SCB/AKU 2 Ekonomifakta.se 3 Ekonomifakta.se 4 SCB/AKU 5

7 Reformer som stärkt sysselsättningen Störst effekt på sysselsättningsutvecklingen har konjunkturläget. Vid högkonjunkturer ökar sysselsättningen och det motsatta sker i lågkonjunkturer. Åren efter finanskrisen har dock präglats av ekonomisk osäkerhet och en mycket försiktig återhämtning i världsekonomin. Trots den svaga och trevande konjunkturutvecklingen har jobben i Sverige blivit avsevärt fler. Ökningen av antalet sysselsatta hade sannolikt varit ännu kraftigare om lågkonjunkturen släppt sitt grepp tidigare. Att jobbtillväxten har varit god, trots relativt svag konjunktur kan förklaras av flera olika orsaker. Till exempel har bostadsräntorna varit mycket låga under perioden. Därtill har jobbskatteavdraget påtagligt stärkt de disponibla inkomsterna för hushållen. Detta sammantaget bidrar positivt till hushållens köpkraft vilket i sin tur stärker den inhemska efterfrågan. Vidare har restaurangmomsen sänkts vilket bidragit till att det skapades nya jobb inom restaurangnäringen Förändringarna i a-kassan bedöms också ha påverkat arbetskraftsutbudet och sysselsättningen positivt. Även de reformer som genomförts för att stärka ungas möjligheter att få jobb, främst sänkta sociala avgifter för personer under 25 år har lett till ökad sysselsättning 6. Utvecklingen framöver Under 2014 och de kommande åren förväntas tillväxten öka. Framför allt är det skattesänkningar och låg inflation som gör att hushållen har gott om pengar att spendera vilket tillsammans med ökande investeringar driver tillväxten. Tillväxten hålls dock tillbaka av en svag utveckling i omvärlden. Men konjunkturförstärkningen förväntas bli tillräckligt kraftig för att sysselsättningen ska fortsätta att öka. Samtidigt förutspås arbetslösheten falla, långsamt men stabilt 7. En oroande trend är att antalet kvarstående platser (enligt Arbetsförmedlingens definition; platser som fortfarande är lediga vid veckans/månadens slut) förefaller öka. Ökningen i kvarstående platser kunde skönjas under höstmånaderna 2013 och verkar fortsätta även under inledningen av Detta kan indikera att företagen får svårare att hitta medarbetare med rätt kompetens, trots att arbetslösheten är relativt hög. 5 Konjunkturinstitutet 6 IFAU 7 Konjunkturinstitutet 8 Arbetsförmedlingen 6

8 Rekrytering pågår För flertalet företag är det medarbetarna som avgör företagets konkurrensförmåga. Att kunna behålla och rekrytera de medarbetare företaget behöver för sin verksamhet är för många företag en stor utmaning. Sveriges arbetsgivare behöver ständigt rekrytera nya medarbetare. Omfattningen varierar naturligtvis med konjunkturen, men oavsett konjunkturläget sker en mängd jobbyten och rekryteringar kontinuerligt på arbetsmarknaden. Hur ofta och hur många personer företagen försöker rekrytera varierar kraftigt beroende på företagens storlek, bransch och även geografisk hemvist. Företag med många medarbetare rekryterar ständigt, eftersom de behöver ersätta medarbetare som är frånvarande av olika skäl, som går i pension eller som slutar. Större företag rekryterar nya medarbetare ibland även samtidigt som de säger upp andra medarbetare. Mindre företag rekryterar, helt naturligt, färre medarbetare och mer sällan. Rekryteringsförsök Konjunktureffekten på företagens rekryteringsbehov syns tydligt i diagram hade 42 procent av företagen försökt rekrytera medarbetare under de senaste sex månaderna vilket avser andra halvåret Det halvåret var det ekonomiska läget mycket kärvt för många företag och sysselsättningen föll. Diagram 1. Har ni försökt rekrytera medarbetare till ert företag under de senaste 6 månaderna? Ja och tidigare avser företag med fler än 5 medarbetare 9 Svenskt Näringsliv 7

9 När rekryteringsenkäten genomfördes 2012 hade andelen företag som hade försökt rekrytera medarbetare stigit till 50 procent. Uppgången med åtta procentenheter jämfört med 2010 förklaras av stabiliseringen av konjunkturen efter finanskrisen. Under de senaste åren har ekonomin varit stabil och präglats av en försiktig återhämtning. Det återspeglas även i andelen företag som uppger att de har försökt rekrytera medarbetare i 2014 års rekryteringsenkät. Andelen har stigit ytterligare två procentenheter och uppgår till 52 procent. Småföretagen ökar sina rekryteringar Andelen företag som har försökt rekrytera stiger i samtliga storlekskategorier förutom i kategorin företag med fler än 250 medarbetare. Bland företagen med 1 4 medarbetare och 5 9 medarbetare är förändringarna tydligast. Bland de allra minsta företagen var det procent som uppgav att de hade försökt rekrytera uppgav 25 procent av dessa företag att de har försökt rekrytera. Liknande utveckling kan ses bland företag med 5 9 medarbetare där andelen företag som har försökt rekrytera steg från 41 procent 2012 till 44 procent Diagram 2. Har ni försökt rekrytera medarbetare till ert företag under de senaste 6 månaderna? Alla anst anst anst anst anst Bilden av att de mindre företagen nu i högre utsträckning har försökt rekrytera stärks av att de mindre företagen märker av och fortsatt förväntar sig en starkare konjunktur och att de räknar med att anställa fler medarbetare 10. Att de mindre företagen i högre utsträckning har försökt rekrytera medarbetare är sannolikt primärt en konjunktureffekt. Samtidigt kan den demografiska utvecklingen ha en viss betydelse. Under de senaste åren har många 40-talister lämnat arbetsmarknaden vilket gett upphov till behov av ersättningsrekryteringar. Generationsskiftets mest intensiva fas sammanföll dock med lågkonjunkturen efter finanskrisen vilket kan ha påverkat de mindre företagen att helt enkelt avvakta med att rekrytera ersättare för 10 Företagarna & Swedbank 8

10 de som gått i pension. Men, när konjunkturen tar fart så aktualiseras åter behovet av att fylla luckorna efter 40-talisterna. En annan förklaring till att småföretagen i högre utsträckning nu försöker rekrytera kan vara att de mindre företagen över lång tid rent generellt förefaller bli allt viktigare för den totala sysselsättningen. Av den totala sysselsättningen står dock de minsta företagen fortfarande för en relativt liten andel 11. Storföretagen fortsatt mycket viktiga för den totala sysselsättningen Förändringarna vad gäller de större företagens rekryteringsförsök är relativt små och visar att de allra flesta stora företag rekryterar medarbetare mer eller mindre ständigt. De allra största företagen (200 medarbetare eller fler) står för nära hälften av det totala antalet anställda och är således mycket viktiga för sysselsättningen. Andelen faller dock långsamt över tid 12. Dessutom finns ett samspel via affärsrelationer mellan små och stora företag vilket betyder att det finns en form av gemensamt beroende av varandra. Vidare kan förändringar i näringslivets sammansättning både vad gäller vilka branscher som växer såväl som vilka företag som växer vara resultat av strukturomvandling eller outsourcing. Var i landet har företagen försökt rekrytera? Ekonomisk tillväxt och sysselsättning fördelas inte jämnt över landet. I allmänhet upplever storstadsregionerna högre tillväxt än många andra län 13. Detta drivs bland annat av inflyttning till de större städerna vilket stärker den lokala efterfrågan. Tillväxttakten på regional nivå påverkar i vilken utsträckning företagen i de olika länen har försökt rekrytera. I några län dominerar vissa näringar. När det av olika anledningar sker förändringar i efterfrågan kan tillväxten ta fart starkare i dessa län. Även demografiska förändringar påverkar tillväxten, företagens möjligheter att växa och deras behov av arbetskraft. Företagen i Stockholms län är de som i högst utsträckning har försökt rekrytera medarbetare. 60 procent av företagen i Stockholms län uppger att de har försökt rekrytera medarbetare. Det kan jämföras med riksgenomsnittet på 52 procent. Även företagen i Norrbotten, Jönköpings län och Örebro län har försökt rekrytera medarbetare i högre utsträckning än riksgenomsnittet. Lägst andel företag som har försökt rekrytera medarbetare har Gotlands och Kalmar län. Störst negativ förändring avseende rekryteringsförsök på länsnivå jämfört med 2012 uppvisar företagen i Västmanland och Blekinge där andelen företag som försökt rekrytera medarbetare har fallit med åtta respektive fem procentenheter. I Halland och Kronoberg har däremot andelen företag som har försökt rekrytera stigit från 2012 med sju procentenheter vardera. 11 ESO 12 Ibid 13 SCB 9

11 Diagram 3. Har ni försökt rekrytera medarbetare till ert företag under de senaste 6 månaderna? Stockholm Norrbotten Jönköping Örebro Västra Götaland Skåne Riket Kronoberg Halland Västmanland Gävleborg Uppsala Västernorrland Södermanland Västerbotten Jämtland Östergötland Värmland Dalarna Blekinge Kalmar Gotland Ja Rekryteringsförsök på branschnivå På samma sätt som tillväxt och sysselsättning utvecklas olika i olika delar av landet så finns det även skillnader mellan branscherna. Vilken bransch företaget är verksamt inom påverkar arbetskraftsbehovet. Vissa branscher domineras av storföretag. Andra präglas mer av många små företag. Eftersom stora företag i allmänhet rekryterar oftare än mindre påverkar detta andelen som försökt rekrytera medarbetare på branschnivå. Vidare påverkar också i vilken mån olika branscher har hög eller låg personalomsättning. Även konjunkturen påverkar kraftigt företagens rekryteringsbehov liksom mer långsiktiga trender och omstruktureringar inom näringslivet. Till exempel har antalet anställda i tjänstesektorn ökat medan antalet anställda inom tillverkningsindustrin minskat under de senaste 20 åren 14. Företagen inom IT- & Telekomföretagen är de som i högst utsträckning uppger att de har försökt rekrytera medarbetare, andelen uppgår till 76 procent. Det är dock en minskning sedan 2012, då hela 85 procent av IT- & Telekomföretagen uppgav att de hade försökt rekrytera. Visitas medlemsföretag (verksamma i huvudsak inom restaurang, hotellnäringen och turism) är de företag som därefter i högst utsträckning har försökt rekrytera medarbetare. Bland dem har 67 procent av företagen försökt rekrytera. Företagen inom Visita har under de senaste åren upplevt en ökande efterfrågan och de har ökat sina rekryteringar. Samtidigt är det många unga som jobbar i dessa företag och delar av företagen har relativt hög personalomsättning. 14 ESO 10

12 Diagram 4. Har ni försökt rekrytera medarbetare till ert företag under de senaste 6 månaderna? IT- och Telekomföretagen Visita Almega Tjänsteföretagen Vårdföretagarna Teknikföretagen Almega Tjänsteförbunden Livsmedelsföretagen Innovations- och Kemiarbetsgivarna Trä- och Möbelindustriförb. Motorbranschen Sveriges Byggindustrier Biltrafikens Arb VVS-företagen Plåtslag. Riksförb Svensk Handel Maskinentreprenörerna Skogs- och Lantarbetsgiv. Elektriska Inst. Org. EIO De företag som i minst utsträckning har försökt rekrytera medarbetare finns i branscher med många små företag. Företagen inom Skogs- och Lantarbetsgivarna, Maskinentreprenörerna och EIO har i allmänhet relativt få anställda. Detta förklarar i huvud sak varför företagen i dessa branscher har försökt rekrytera medarbetare i lägre ut sträckning än övriga. Vid en jämförelse med undersökningen 2012 är det företagen inom Trä- och Möbelindustrin som uppvisar störst positiv förändring. 7 procentenheter fler uppger 2014 att de har försökt rekrytera medarbetare. Företagen inom Livsmedelsföretagen har också ökat sina rekryteringsförsök kraftigt jämfört med 2012, upp tio procentenheter. Vidare har särskilt företagen inom Vårdföretagarna försökt rekrytera fler medarbetare I genomsnitt har de försökt rekrytera 8,4 medarbetare jämfört med 4,5 medarbetare Det är en avsevärd förändring som tyder på ett stigande arbetskraftsbehov. 11

13 Vilka kompetenser försöker företagen rekrytera? Vad står högst på företagens önskelista när de ska rekrytera? Är det så att företagen alltid söker medarbetare som är unga, med dubbla akademiska examina och tio års arbetslivserfarenhet? Nej, den myten finner inget stöd i svaren i rekryteringsenkäten. Utbildningsnivå I diagram 5 framgår det att företagen försöker rekrytera medarbetare utan särskilda krav på utbildning såväl som medarbetare med högskolutbildning och att det är relativt jämnt fördelat mellan de olika utbildningsnivåerna. Över tid har kraven på utbildningsnivå ökat och andelen företag som har försökt rekrytera medarbetare utan särskilda utbildningskrav faller. Detta kan anses vara överensstämmande med bilden av att kompetenskraven stiger och att kunskapsinnehållet i de varor och tjänster svenska företag producerar ökar. Vanligast är att företagen har sökt medarbetare med praktisk gymnasieutbildning. Skillnaden gentemot högskoleutbildning och eftergymnasial yrkesutbildning är dock marginell. Andelen företag som har försökt rekrytera medarbetare med en forskarutbildning är försvinnande liten. Diagram 5. Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Inga särskilda utbildningskrav 27 Gymnasieskola, praktisk 34 Gymnasieskola, teoretisk 23 Eftergymnasial yrkesutbildning/ 30 Högskola/ 32 Forskarutbildning Andel företag som har försökt rekrytera medarbetare med respektive utbildingsnivå Vilken utbildningsnivå som företagen har behov av när det gäller nya medarbetare är starkt kopplat till branschen. Företag inom IT- och Telekom, tillsammans med flera andra tjänsteorienterade branscher, har i mycket hög utsträckning försökt rekrytera medarbetare med högskole/universitetsutbildning eftersom många av arbetsuppgifterna inom dessa företag kräver akademiska studier. På motsvarande sätt har till exempel företagen inom byggsektorn i hög utsträckning försökt rekrytera medarbetare som har gått yrkesprogram på gymnasieskolan. 12

14 Vikten av yrkeserfarenhet Kompetens utgörs inte bara av individens utbildningsnivå. Det handlar även om individens vilja och förmåga att omsätta teoretiska kunskaper i arbetet. En individs förmåga att förstå arbetsuppgifter och utföra dem effektivt och med god kvalitet förbättras generellt sett i takt med ökande erfarenhet. Företagen värderar yrkeserfarenhet högt, ibland tyngre än formell utbildning 15. I diagram 6 framgår att företag i relativt hög utsträckning önskar att de medarbetare de ska rekrytera har yrkeserfarenhet. Vanligast är att företagen önskar att medarbetaren ska ha 2 5 års yrkeserfarenhet. De företag som har försökt rekrytera medarbetare utan särskilda utbildningskrav har i allmänhet också lägre krav på yrkeserfarenhet. I den gruppen uppgår andelen företag som har bedömt yrkeserfarenhet som ej relevant till 24 procent. Det kan tolkas som att dessa företag har försökt rekrytera medarbetare till arbeten som varken har krav på lång utbildning eller gedigen yrkeserfarenhet. Diagram 6. Hur lång yrkeserfarenhet önskade ni att den sökande skulle ha? Forskarutbildning Högskola/ Universitetsutbildning Eftergymnasial yrkesutbildning/ specialutbildning t ex YH mån 7-24 mån Gymnasieskola, teoretisk år Mer än 5 år Gymnasieskola, praktisk Ej relevant Inga särskilda utbildningskrav % 20% 40% 60% 80% 100% 15 Arbetsförmedlingen 13

15 Kompetensbrist och missmatchning Många arbetsgivare uppger att de har svårt att rekrytera medarbetare med den kompetens de eftersöker. Det kan förefalla paradoxalt när det finns ungefär arbetslösa i Sverige 16. Men företagens rekryteringssvårigheter avgörs inte primärt av antalet arbetslösa. Det är matchningen mellan arbetsgivarens behov och den arbetslöses kompetens som måste stämma överens för att en rekrytering ska bli av. Begreppet kompetens är omfattande och uppfattningarna om vad som ska tolkas in i ordet varierar. En ofta förekommande definition av begreppet lyder förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter 17. Hur väl matchningen fungerar på arbetsmarknaden påverkas av en rad faktorer 18. Den arbetssökande behöver ha den kompetens, i form av utbildning, arbetslivs- eller yrkeserfarenhet som företaget efterfrågar. Ibland är delar av kompetensen viktigare, till exempel egenskaper som servicekänsla och kundbemötande 19. Fundamentalt är dock att den arbetslöses kompetens i möjligaste mån stämmer överens med de krav arbetsgivaren har på en medarbetare för en specifik tjänst. Även incitamenten för arbetslösa att ta lediga jobb påverkar matchningen. Starkare ekonomiska incitament att jobba framför att vara arbetslös leder till ökat arbetskraftsutbud och till snabbare tillsättning av lediga tjänster 20. Individernas egna preferenser om vilket jobb han eller hon vill ha påverkar också matchningen. Även lönebildningen och anställningsskyddets utformning påverkar matchningseffektiviteten. Då kostnaderna för att anställa är relativt höga i Sverige innebär lägstalönerna en begränsning på priset på arbetskraft vilket kan hindra att utbud och efterfrågan möts på arbetsmarknaden 21. Anställningsskyddets utformning innebär att den skyddar de befintliga jobben och därmed minskar arbetsmarknadens förmåga att effektivt allokera kompetens 22. Matchningen kan också förbättras av väl fungerande mäklarfunktioner på arbetsmarknaden. Med mäklarfunktioner menar vi organisationer som har till uppdrag att hitta lämpliga kandidater till lediga jobb. På svensk arbetsmarknad har Arbetsförmedlingen regeringens uppdrag att verka för god matchning och är därmed statens jobbmäklare. Allmänhetens förtroende för Arbetsförmedlingen har dock fallit 23 och som rekryteringsenkäten har visat minskar andelen arbetsgivare som använder Arbetsförmedlingen som rekryteringsväg. Arbetsförmedlingens funktion som jobbmäklare blir allt mer undanskymd. 16 SCB/AKU 17 SIS 18 Långtidsutredningen Almega 20 Långtidsutredningen Framtidskommissionen 22 OECD 23 Medieakademin 14

16 Hur väl utbildningsväsendet är anpassat efter företagens behov av arbetskraft påverkar också matchningen. Detta avser dimensioneringen av antalet utbildningsplatser inom olika utbildningsområden men även individernas val av utbildning och utbildningens relevans. Väljer människor gymnasie- eller högskoleutbildningar utan att beakta i vilken utsträckning utbildningen leder till jobb försvåras matchningen. Under en ganska lång tid har vissa branscher upplevt svårigheter att rekrytera medarbetare. Vissa yrken har varit så kallade bristyrken under många år 24. Detta riskerar att förvärras av att intresset för yrkesutbildningar på gymnasienivå minskar 25. Det finns tecken på att matchningen på svensk arbetsmarknad försämras 26. Detta trots att flera av de politiska reformer som genomförts under de senaste åren har lett till ökat arbetskraftsutbud vilket borde vara positivt för matchningen på arbetsmarknaden 27. Kvalifikationskrav och utbildning i otakt Över tid stiger och förändras kompetenskraven i näringslivet. Allt färre jobb har inga eller låga förkunskapskrav. Många enklare jobb har rationaliserats bort, antingen genom att momenten utförs av maskiner istället för människor eller att arbetsuppgifterna utförs någon annanstans där det är mer ekonomiskt fördelaktigt. Men vissa av dessa arbetsuppgifter kan inte outsourcas eller utföras av maskiner. Det är uppgifter som måste utföras av människor på plats i Sverige. Dessa arbetsuppgifter fyller en viktig funktion för samhällsekonomin som inträdesjobb. Sverige har en relativt låg andel jobb som kan betecknas som inträdesjobb på arbetsmarknaden vilket försvårar inträdet och etableringen för den som saknar gedigen utbildning eller yrkeserfarenhet 28. Över tid stiger alltså kvalifikationskraven i näringslivet vilket också arbetskraftens utbildningsnivå gör. Men utvecklingen går i otakt. Den genomsnittliga utbildningsnivån har stigit betydligt snabbare än arbetslivets krav. Denna överutbildning ger en produktivitetsförlust när samhället inte förmår använda resurserna effektivt 29. Andelen överutbildade med en utbildningsnivå som överstiger de krav som deras arbete ställer förefaller också stiga 30. Under de senaste sju åren har antalet högskoleutbildade stigit med personer medan ökningen av kvalificerade jobb har stannat av 31. Dessutom påverkar överutbildningen matchningen genom att människor med relativt sett hög utbildning för vissa jobb ändå väljer att ta dessa jobb vilket innebär att de som har lägre utbildning konkurreras ut även för jobb som de egentligen har tillräcklig utbildning för Arbetsförmedlingen 25 Skolverket 26 Riksbanken, Konjunkturinstitutet 27 Finansdepartementet 28 Eurostat 29 Tåhlin, Michael 30 Ibid 31 SvD 32 Ekonomifakta.se 15

17 Att matchningen inte fungerar tillfredsställande kan illustreras på olika sätt. I Diagram 7 visar den så kallade Beveridgekurvan förhållandet mellan vakansgraden (antalet lediga platser/arbetskraften) och arbetslösheten i Sverige över tid. Den visar att vid en given nivå på vakansgraden så har arbetslösheten stigit över tid vilket indikerar att matchningen mellan de lediga platserna och de arbetssökande försämras. För 2013 visar diagram 7 att arbetslösheten är cirka åtta procent samtidigt som vakansgraden är 1,1 ( lediga platser/5,1 miljoner i arbetskraften) var vakansgraden ungefär lika hög men då uppgick arbetslösheten bara till cirka fyra procent. Att värdena på Beveridgekurvan flyttas ut från origo indikerar att matchningen på arbetsmarknaden försämras. Diagram 7. Beveridgekurvan, , vakansgrad och arbetslöshet. 1, ,4 1, ,8 0, ,4 0, Källa: Arbetsförmedlingen/SCB Svårt att rekrytera En relativt stor andel av de företag som har försökt att rekrytera har upplevt att det har varit ganska eller mycket svårt att rekrytera medarbetare med den kompetens företaget har haft behov av. Drygt hälften (53 procent) av alla företag som har försökt rekrytera medarbetare har upplevt att det har varit svårt. Företagen inom Plåtslageriernas riksförbund och VVS-företagen är de som i högst utsträckning upplevt att det har varit svårt att rekrytera medarbetare. Därefter kommer företagen inom Maskinentreprenörerna och Sveriges Byggindustrier. Samtliga dessa fyra organisationers medlemsföretag är verksamma inom byggsektorn. Inom dessa branscher återfinns också några av de yrken som under lång tid kännetecknats av att det råder brist på medarbetare. Företagen inom byggsektorn har också det gemensamt att de i högre utsträckning än genomsnittet försöker rekrytera medarbetare som har gått yrkesprogram på gymnasiet. 16

18 Diagram 8. Andel företag som har försökt rekrytera och som upplever att det har varit ganska eller mycket svårt att rekrytera medarbetare. Bransch. Plåtslag. Riksförb VVS-företagen Maskinentreprenörerna Sveriges Byggindustrier Elektriska Inst. Org. EIO Teknikföretagen Vårdföretagarna IT- och Telekomföretagen Trä- och Möbelindustriförb. Almega Tjänsteförbunden Skogs- och Lantarbetsgiv. Visita Motorbranschen Almega Tjänsteföretagen Biltrafikens Arb Innovations- och Kemiarbetsgivarna Livsmedelsföretagen Svensk Handel procent av företagen inom Teknikföretagen (som organiserar en stor del av den tillverkande industrin) svarar att de har haft svårt att rekrytera medarbetare. Även företagen i vårdsektorn uppger i liknande utsträckning att de har haft svårt att rekrytera medarbetare. Dessa sektorer är verksamma i helt olika områden av ekonomin men har gemensamt att kraven på högre kompetens ökar snabbare än på övriga arbetsmarknaden 33. Inom andra branscher råder det samtidigt brist på vissa yrkeskategorier och god tillgång på andra. Ett exempel är i företagen inom Visita som är verksamma inom hotell, restaurang och turismnäringen. Där förefaller erfarna kockar vara en kategori som är svår att rekrytera medan det finns god tillgång på nyutbildade kockar och restaurangbiträden. Det samma gäller en rad andra yrken där företag uppger brist på personer med erfarenhet från yrket samtidigt som det råder balans eller god tillgång på personer som är nyutexaminerade 34. Nästan vart femte rekryteringsförsök misslyckas Den bristande matchningen på svensk arbetsmarknad har tydligt framgått av tidigare rekryteringsenkäter. Läget i det avseendet är oförändrat. Fortfarande misslyckas ungefär vart femte rekryteringsförsök, vilket har varit andelen sedan Det genomsnittliga antalet medarbetare som företagen har försökt rekrytera har fallit något jämfört med Detta förklaras av att väsentligt fler småföretag har försökt rekrytera 2014 och de försöker i allmänhet rekrytera färre medarbetare än de större företagen, vilket drar ned genomsnittet. Att företag har svårt att rekrytera betyder att vissa rekryteringar inte alls blir av. Företag behöver då lösa behovet av arbetskraft på något annat sätt alternativt att de inte kan producera varor/tjänster i den utsträckning som de har planerat. 33 Arbetsförmedlingen 34 SCB 35 Svenskt Näringsliv 17

19 Diagram 9. Hur många medarbetare har ni sammanlagt FÖRSÖKT respektive LYCKATS rekrytera till ditt företag under de senaste 6 månaderna? 2010, 2012 och ,3 5, ,4 5, ,8 4, Försökt rekrytera Lyckats rekrytera Att nästan vart femte rekryteringsförsök misslyckas betyder också att arbetslösa inte får jobb så snabbt som de skulle kunna. Missade rekryteringar får också effekter på samhällsekonomin, både i form av lägre skatteintäkter på grund av uteblivna jobbtillsättningar men också sannolikt lägre tillväxt när företagen inte kan växa som de planerat. Diagram 10. Hur många medarbetare har ni sammanlagt FÖRSÖKT respektive LYCKATS rekrytera till ditt företag under de senaste 6 månaderna? Utvalda branscher. Teknikföretagen 4,2 5,5 Sveriges Byggindustrier 2,8 3,9 Elektrisk Inst. Org. EIO 2,6 3,6 Plåtslag. Riksförb 1,2 2, Försökt rekrytera Lyckats rekrytera Den bransch där andelen misslyckade rekryteringsförsök är störst är Plåtslageriernas Riksförbund. Där uppger företagen att vartannat rekryteringsförsök har misslyckats under de senaste sex månaderna. Ytterligare två branscher från byggsektorn uppvisar en hög andel misslyckade rekryteringsförsök, företagen inom Sveriges byggindustrier och EIO. Även företag inom Teknikföretagen har svårt att rekrytera medarbetare. De misslyckas med ungefär 3 av 10 rekryteringsförsök. De svarande har getts möjlighet att specificera vilket/vilka yrken det har varit svårt att rekrytera till. Nära svarande företagare anger i enkäten vilka yrken som har varit svårt att rekrytera till. I tabell 1 redovisas ett urval av de öppna svaren. 18

20 Tabell 1. Exempel öppna svar. Kan du ge exempel på tjänster/yrken som varit särskilt svåra att rekrytera till? Automationsingenjörer Florist Mjukvaruingenjör Tandläkare Bagare Förskolelärare Processingenjör Teknisk säljare Bilmekaniker Grävmaskinist Programmerare Undersköterska Bilplåtslagare Kock Sjuksköterska Utvecklingsingenjör Busschaufför Konstruktör Skogsmaskinförare Webutvecklare Byggnadsplåtslagare Kvalificerad säljare Ställningsmontör Ventilationsmontör CNC-operatör Läkare Systemutvecklare VVS-montör Elektriker Maskinoperatör Säljare Väg/vatten projektör Orsaker till rekryteringssvårigheter De företag som uppger att de har försökt rekrytera och att det varit ganska eller mycket svårt att rekrytera medarbetare med den kompetens företaget haft behov av får ange vilka orsaker de anser ligger bakom svårigheterna. Företagen har möjlighet att ge flera svar. Det framgår av svaren att det främst är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet, brist på personer med rätt utbildning och brist på personer med arbetslivserfarenhet som förklarar svårigheterna. Diagram 11. Vad anser du är de viktigaste orsakerna till att det har varit svårt för ditt företag/arbetsplats att få tag i de medarbetare ni haft behov av? Brist på personer med rätt yrkeserfarenhet 65 Brist på personer med rätt utbildning 50 Brist på personer med arbetslivserfarenhet 41 För höga lönekrav 19 Regionen eller orten är inte tillräckligt attraktiv 15 Bristande kunskaper i svenska A-kassans ersättningsnivå minskar intresset att ta jobb 9 10 Brist på kommunikationer och bostäder 7 Svartjobb, som minskar intresset att ta vitt jobb 4 Annat Vart femte företag säger att lönekraven varit för höga och att detta har försvårat rekryteringsprocessen. För höga löneanspråk anges av 29 procent av företagen inom IT- och Telekom. Det är också vanligare att företag i Stockholms, Uppsala och Västra Götalands län uppger att för höga lönekrav varit en viktig orsak till varför det varit svårt att rekrytera. Vidare uppger 15 procent av företagen att regionen eller orten inte är tillräckligt attraktiv. Här skiljer sig svaren mycket mellan länen. Hela 38 procent av företagen i Kalmar län anser att regionens attraktivitet är en viktig orsak till varför det varit svårt att rekrytera. På Gotland är motsvarande siffra 34 procent och i Blekinge 33 procent. Detta kan jämföras med Stockholm där endast sex procent av företagen anser att regionens attraktivitet är en viktig orsak till företagets svårigheter att rekrytera medarbetare. 19

21 Företag inom Sveriges Byggindustrier är de som i högst utsträckning anser att brist på personer med yrkeserfarenhet är den främsta förklaringen till företaget svårigheter att rekrytera medarbetare, vilket anges av 80 procent av byggföretagen. Företag inom vårdsektorn är de som i högst utsträckning anger brist på personer med rätt utbildning som främsta förklaring till rekryteringssvårigheterna. Det kan förklaras av att det är vanligt med legitimationsyrken inom vårdsektorn. I den rekryteringsenkät som Svenskt Näringsliv genomförde 2002 uppgav hela 26 procent av företagen att A-kassans ersättningsnivå var en av de viktigaste orsakerna till att företaget haft svårt att rekrytera medarbetare 36. I dag påverkar dessa faktorer företagens möjligheter att rekrytera medarbetare i avsevärt lägre utsträckning. Brist på kommunikationer och bostäder förefaller inte vara någon av de mest viktiga orsakerna till företagens rekryteringssvårigheter. I genomsnitt svarar sju procent av företagen detta. Men i Stockholm är det 11 procent av företagen som anger att kommunikationer och bostäder försvårat rekryteringen. Exempel på öppna svar Vad anser du är de viktigaste orsakerna till att det har varit svårt för ditt företag/arbetsplats att få tag i de medarbetare ni haft behov av? Arbetsförmedlingen har ingen att hänvisa Att de saknar körkort Attityd och inställning För höga ingångslöner Oattraktiv ort Närhet till Norge där lönen är bättre Svårt att hitta bra säljare som brinner för sitt jobb, säljare har alldeles för låg status i Sverige, tyvärr. Att finna personer med branschkunskap och erfarenhet, inte bara utbildning Brist på personal med rätt inställning till service 36 Svenskt Näringsliv 20

22 Vilka rekryteringsvägar använder företagen och hur fungerar de? När företag ska rekrytera behöver de också ta ställning till hur de ska söka efter nya medarbetare. Valet av rekryteringsvägar har betydelse för hur väl rekryteringen lyckas. Informella kontakter/nätverk är den rekryteringsväg som företagen använder i störst utsträckning. Det är i sig inte konstigt. Via de nätverk som företagen och deras medarbetare har i branschen, bland leverantörer, samarbetspartners och även konkurrenter är det enklare att hitta en individ som företaget redan känner till och som har erfarenhet från branschen. En tydlig förändring av vilka vägar företagen använder för att rekrytera medarbetare jämfört med 2012 är att andelen företag som uppger att de använde spontanansökan har minskat. Spontanansökan, där den sökande själv kontaktar arbetsgivaren, är dock fortfarande den näst mest använda rekryteringsvägen. Diagram 12. Vilka av följande rekryteringsvägar använde ni när ni försökte rekrytera medarbetare och hur tycker du att de fungerade? Informella kontakter/nätverk Spontanansökan Arbetsförmedlingen Annonsering Rekr-/bemanningsftg 31 Sociala medier Andra internettjänster Samarbete med Rekrytering utomlands Annat Hur företagen försöker rekrytera förändras över tid. Till exempel har användandet av internet påverkat företagens rekryteringsmönster avsevärt. Sociala medier används i ökande utsträckning. Sannolikt kan också en del av de svar som återfinns inom annonsering hänföras till annonser på internet. Vidare är Arbetsförmedlingens främsta verktyg för rekrytering, platsbanken, nätbaserad. I diagram 13 framgår också att rekryteringsvägen informella kontakter och nätverk under lång tid har använts av många företag medan spontanansökningarna har ökat 21

23 kraftigt sedan 2002, dock med en tillbakagång från Arbetsförmedlingen har en långsamt fallande trend, trots att denna rekryteringsväg, liksom spontanansökan och informella kontakter kan användas utan direkta kostnader för företagen. Användandet av sociala medier som rekryteringsväg ökar och kommer sannolikt att fortsätta öka även framgent. Diagram 13. Utvecklingstrender för några rekryteringsvägar, Informella kontakter/nätverk Spontanansökan Arbetsförmedlingen Sociala medier Det är mycket vanligt att företagen använder flera rekryteringsvägar samtidigt, allt för att sprida kännedom om företagets arbetskraftsbehov. Mot den bakgrunden är det intressant att försöka ta reda på hur företagen tycker de olika rekryteringsvägarna fungerar och vilken som resulterade i den medarbetare som företaget kom att anställa. Vilka rekryteringsvägar är företagen nöjda med? Hela 91 procent av de företag som har använt informella kontakter och nätverk anser att det har fungerat mycket eller ganska bra. Det kan jämföras med den näst mest använda rekryteringsvägen, spontanansökan där 76 procent av företagen anger att det har fungerat mycket eller ganska bra. Diagram 14. Vilka av följande rekryteringsvägar använde ni när ni försökte rekrytera medarbetare och hur tycker du att de fungerade? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Informella kontakter Spontanansökan Rekr-/bemanningsftg 54 Andra internettjänster Annonsering Sociala medier Samarbete med utbildningsanordnare Rekrytering utomlands Arbetsförmedlingen Annat Mycket dåligt Ganska dåligt Ganska bra Mycket bra 22

24 Störst andel som anger mycket dåligt finns bland dem som har försökt rekrytera medarbetare utomlands (21 procent). Arbetsförmedlingen är dock den rekryteringsväg som sammantaget har störst som andel negativa. 45 procent av företagen som har använt Arbetsförmedlingen anger att den har fungerat ganska eller mycket dåligt. 15 procent av företagen som har använt Arbetsförmedlingen anger att den har fungerat mycket bra. Rekryteringsvägar som ger jobb? Det är också uppenbart att informella kontakter och nätverk är den rekryteringsväg som faktiskt levererar i högst utsträckning. Eftersom många företag har rekryterat flera medarbetare under den aktuella perioden uppgår summan av andelarna i diagram 15 till mer än 100 procent. 57 procent av företagen anger att informella kontakter och nätverk var den rekryteringsväg som har fört fram den medarbetare de anställde. Spontanansökan, annonsering, Arbetsförmedlingen och rekryteringsföretag anges av cirka 20 procent av företagen som den rekryteringsväg som levererade. Övriga rekryteringsvägar anges i väsentligt lägre omfattning. Diagram 15. Via vilken rekryteringsväg kom den/de medarbetare ni rekryterade? Informella kontakter/nätverk 24 Spontanansökan Annonsering Arbetsförmedlingen Rekr-/bemanningsftg Sociala medier Andra internettjänster Samarbete med utbildningssanordnare 2 Rekrytering utomlands 6 Annat I sammanhanget kan det vara intressant att granska den statistik SCB redovisar avseende rekryteringskanaler. SCB definierar begreppet rekryteringskanal som det sätt som den anställda först fick reda på att arbetet var ledigt på. Vid jämförelser bör det dock noteras att värdena inte är helt jämförbara med hänsyn till att summan adderar till över 100 procent i diagram 15 och att definitionen av begreppet rekryteringskanal skiljer sig. Enligt SCB:s statistik är Arbetsförmedlingen källan till information om ett ledigt jobb i nio procent av fallen. Inte heller annons verkar vara en viktig källa till information om ett ledigt jobb. Att den arbetssökande själv kontaktar arbetsgivaren (spontanansökan) förefaller vara ett bra sätt att få ett jobb. 23

25 Diagram 16. Externrekryterade efter rekryteringskanal, Arbetsförmedlingen 16% 9% 6% Annons i tidning, på 4% 23% 24% 18% internet Anhöriga/vänner/bekanta Arbetsgivaren kontaktade arbetssökanden Arbetssökanden kontaktade arbetsgivaren Övriga kanaler Uppgift saknas Källa: SCB, rekryteringsstatistik från Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Det är även vanligt att informationen om ett ledigt jobb kommer från anhöriga, bekanta och vänner. Allra vanligast är att arbetsgivaren har kontaktat den arbetssökande. Sammantaget är det många olika rekryteringsvägar som kan leda till jobb. Dock domineras dessa av de rekryteringsvägar som kan betecknas som informella och som i hög utsträckning bygger på kontakter och relationer. 24

26 Konsekvenser av företagens rekryteringssvårigheter När företagen har behov av arbetskraft och försöker rekrytera medarbetare men har svårt att hitta den kompetens de behöver, eller helt misslyckas med att rekrytera påverkar det företagens förmåga att möta kundernas efterfrågan. Det påverkar också hur företaget organiserar sin befintliga verksamhet för att klara kompetensbristen. Företagen försöker hantera svårigheterna att rekrytera till exempel genom att förlänga rekryteringstiden eller ändra kompetenskraven. Inte sällan påverkas arbetsbelastningen för den befintliga personalen. Bland de mindre företagen (1 4 medarbetare) är vanligast att ägarna själva jobbar mer, vilket anges av 59 procent. Vart fjärde företag uppger att de har hyrt in personal under tiden. Det är framför allt de större företagen som uppger att de har hyrt in personal och att de har förlängt rekryteringstiden. Likaså är det en större andel av de stora företagen som har höjt lönen för att lyckas rekrytera. Sammantaget påverkar rekryteringssvårigheterna företagens agerande och skapar situationer som måste hanteras. Svårigheterna att rekrytera medarbetare får också konsekvenser på företagens möjligheter att möta kundernas efterfrågan. Drygt tre av tio företag som har haft svårt att rekrytera medarbetare tvingas skjuta på planerad expansion av verksamheten. Vart fjärde företag uppger att de antingen måste dra ned på produktionen/servicen eller måste tacka nej till order. De stora företagen uppger i avsevärt högre utsträckning än övriga att företaget fick lägga ut order/uppdrag på annan utförare. Diagram 17. Vilka konsekvenser för företaget uppstod på grund av svårigheter att rekrytera medarbetare? Planerad expansion förhindrades 30 Fick tacka nej till order 25 Fick dra ned på produktionen/servicen 23 Inga konsekvenser alls 22 Fick lägga ut order/uppdrag till annan utförare/leverantör 14 Annat

27 De mindre företagen anger istället att de tackade nej till order och att de fick dra ner på produktionen i högre utsträckning än vad de stora företagen anger. 62 procent av företagen inom VVS-företagen, 46 procent av företagen inom Plåtslageriernas Riksförbund och 44 procent av företagen inom EIO tvingas tacka nej till order. Inom tjänstesektorn svarar 35 procent av IT- & Telekomföretagen och 31 procent av företagen inom Almega Tjänsteförbunden att de tvingas tacka nej till order. Bland IT- & Telekomföretagen anger 68 procent att planerad expansion förhindrades. För IT-sektorn förefaller rekryteringsproblemen vara en stor hämsko på företagens tillväxt. Exempel på öppna svar Vilka konsekvenser för företaget uppstod på grund av svårigheter att rekrytera medarbetare? Andra fick jobba mer Minskande lönsamhet Hämmade tillväxten i företaget Förseningar i leverans till kund Går inte att växa Har fått omorganisera Hämmar produktutvecklingen Kvalitén blir lidande Vi blev av med en del kunder Vi har tappat intäkter Övertidsarbete Vi fick flytta delar av produktionen 26

28 Referenser Almega, 2011, Kompetenser för handlingskraft, B Axelsson. Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingens veckostatistik, kvarstående platser Arbetsförmedlingen, Var finns jobben? bedömning för 2013 och en långsiktig utblick. Arbetsförmedlingen, Var finns jobben? bedömning för 2014 och en långsiktig utblick. Ekonomifakta.se, Privat och offentlig sysselsättning. Ekonomifakta.se, 2013 Överkvalificerad arbetskraft. Eurostat, European Union Labour force survey annual results Expertgrupen för studier i offentlig ekonomin (ESO), 2013, Var skapas jobben? En ESO-rapport om dynamiken i svenskt näringsliv 1990 till Finansdepartementet, 2012, How should the functioning of the labour market be assessed? Framtidskommissionen, Regeringskansliet, 2012, Matchningen på den svenska arbetsmarknaden underlagsrapport 9 till Framtidskommissionen, N Karlsson & O Skånberg. Företagarna och Swedbank, Småföretagsbarometern, hösten Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget december Konjunkturinstitutet, 2013, Effekter av sänkt restaurang- och cateringmoms specialstudie nr 36. Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget mars Medieakademin 2014, Förtroendebarometer 2014 allmänhetens förtroende för institutioner, politiska partier, massmedier & företag. OECD, Limiting longterm unemployment and nonparticipation OECD economic surveys: Sweden Riksbanken, Penningpolitisk rapport, juli Skolverket, Skolor och elever i gymnasieskolan läsår 13/14. Svenska Dagbladet, , Överutbildade tar de enkla jobben. Swedish Standards Institute (SIS), 2007, SS Ledningssystem för kompetensförsörjning. Svenskt Näringsliv, 2012, Minimilönerna och servicesektorn. 27

29 Svenskt Näringsliv, Rekryteringsenkäten 2012 Missade möjligheter. Svenskt Näringsliv, Rekryteringsenkäten 2010 Att söka men inte finna. Svenskt Näringsliv, 2002, jobb till spillo En studie om arbetsgivares s vårigheter att rekrytera kvalificerade medarbetare. Statens offentliga utredningar SOU 2011:11, Långtidsutredningen 2011 huvudbetänkande. Statistiska Centralbyrån, Arbetskraftsbarometern -13. Statistiska Centralbyrån, Arbetskraftsundersökningen (AKU). Statistiska Centralbyrån, Företagsdatabasen. Statistiska Centralbyrån 2013, Rekryteringsstatistik från Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Statistiska Centralbyrån, Bruttoregionprodukt per län, volymförändring, procent, Tåhlin, Michael, 2007, Överutbildningen i Sverige: utveckling och konsekvenser. Visita 2014, Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter. 28

Rekryteringsenkäten Blekinge Län 2012

Rekryteringsenkäten Blekinge Län 2012 Rekryteringsenkäten Län 2012 Rekryteringsenkäten Län 2012 Undersökningen genomfördes i form av en webbenkät med kompletterande telefonintervjuer. Undersökningsperiod = 24 januari 29 februari Totalt registrerades

Läs mer

Så rekryterar företagen medarbetare Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010 del 2

Så rekryterar företagen medarbetare Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010 del 2 Så rekryterar företagen medarbetare s rekryteringsenkät 2010 del 2 Inledning Hur hittar företagen de medarbetare de behöver? Och vilka rekryteringsvägar fungerar bra? Mot bakgrunden av att vart femte rekryteringsförsök

Läs mer

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2015 Metodbeskrivning Målgrupp: VD eller ägare i Svenskt Näringslivs medlemsföretag

Läs mer

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2015 Metodbeskrivning Målgrupp: VD eller ägare i Svenskt Näringslivs medlemsföretag

Läs mer

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2015 Metodbeskrivning Målgrupp: VD eller ägare i Svenskt Näringslivs medlemsföretag

Läs mer

Kompetensbehov och rekrytering hur ser företagens verklighet ut?

Kompetensbehov och rekrytering hur ser företagens verklighet ut? Kompetensbehov och rekrytering hur ser företagens verklighet ut? 1,6 Beveridgekurva i Sverige 1987-2012 Vakanser och arbetslöshet, andel av arbetskraft V a k a n s e r 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 1990 1987 2008

Läs mer

Att söka men inte finna. - Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010 del 1 April 2010

Att söka men inte finna. - Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010 del 1 April 2010 Att söka men inte finna - s rekryteringsenkät 2010 del 1 April 2010 Inledning 1 Inledning Hur ser företagens behov av arbetskraft ut och lyckas företagen hitta den kompetens de behöver? I kölvattnet av

Läs mer

Teknikutveckling, digitalisering och kompetensförsörjning. Medlemsföretaget Sakab i Kumla

Teknikutveckling, digitalisering och kompetensförsörjning. Medlemsföretaget Sakab i Kumla Teknikutveckling, digitalisering och kompetensförsörjning Medlemsföretaget Sakab i Kumla Rekryteringsförsök senaste 6 månaderna Har ni försökt att rekrytera medarbetare till ditt företag under de senaste

Läs mer

APRIL 2012. Rekryteringsenkäten 2012. Missade möjligheter

APRIL 2012. Rekryteringsenkäten 2012. Missade möjligheter APRIL 2012 Rekryteringsenkäten 2012 Missade möjligheter Inledning Jobb, sysselsättning och arbetslöshet är områden som ständigt är i fokus i den svenska politiska diskussionen. Hur vi bäst kan minska arbetslösheten

Läs mer

Rekryteringsenkäten Skåne 2012

Rekryteringsenkäten Skåne 2012 Rekryteringsenkäten 2012 Rekryteringsenkäten län 2012 Undersökningens målgrupp är medlemsföretag i Svenskt Näringsliv. Undersökningen genomfördes i form av en webbenkät med kompletterande telefonintervjuer.

Läs mer

Rekryteringsenkäten Västra Götalands län 2012

Rekryteringsenkäten Västra Götalands län 2012 Rekryteringsenkäten Västra Götalands län 2012 Rekryteringsenkäten Västra Götalands län 2012 Undersökningen genomfördes i form av en webbenkät med kompletterande telefonintervjuer. Undersökningsperiod =

Läs mer

Rekryteringsenkäten Kalmar län 2012

Rekryteringsenkäten Kalmar län 2012 Rekryteringsenkäten län 2012 Rekryteringsenkäten län 2012 Undersökningen genomfördes i form av en webbenkät med kompletterande telefonintervjuer. Undersökningsperiod = 24 januari 29 februari Totalt registrerades

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Rekryteringsenkäten 2014 Västerbottens län 2014-05-12

Rekryteringsenkäten 2014 Västerbottens län 2014-05-12 Rekryteringsenkäten 2014 Västerbottens län 1 2014-05-12 Rekryteringsenkäten 2014 Metodbeskrivning Målgrupp: VD eller ägare i Svenskt Näringslivs medlemsföretag Antal intervjuer: 7418 totalt, 300 i Västerbottens

Läs mer

Rekryteringsenkäten Jämtlands län 2012

Rekryteringsenkäten Jämtlands län 2012 Rekryteringsenkäten s län 2012 * Jobb, sysselsättning och arbetslöshet är i fokus i den politiska diskussionen. Hur kan vi bäst minska arbetslösheten och bidra till nya jobb * Politiska beslut har stor

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 Arbetslösheten minskade med 1000 personer under 2014 Arbetsmarknadsläget

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 850 i Skåne

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län

Läs mer

Näringslivsdag i Vetlanda

Näringslivsdag i Vetlanda Näringslivsdag i Vetlanda Vilka är vi? Anna Gillek Dahlström, Svenskt Näringsliv Ann-Soffie Perrin, Skogsindustrierna Göran Johansson, Grafiska Företagens Förbund Mikael Ohlson, Teknikföretagen Rikard

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 DALARNAS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten VÄSTERBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2015 1 500 personer fick arbete i september Under september månad erhöll 1 531

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gotlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Småföretagsbarometern Gotlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 1 400 personer fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 1 396 personer

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 örebro län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Josef Lannemyr Analysavdelningen Fått arbete Under februari påbörjade 705 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 UPPSALA LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Stabil andel visstidsanställda

Stabil andel visstidsanställda MARS 2014 PATRIK KARLSSON Stabil andel visstidsanställda på växande arbetsmarknad Innehåll 1. Bakgrund...2 2. Sammanfattande fakta...3 3. En växande arbetsmarknad....4 4. Utvecklingen av tillsvidareanställningar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 9 maj 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län april 2014 9 543 (7,2 %) 3 962 kvinnor (6,3 %) 5 581 män (8,0 %) 2 227

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, januari 2016 Färre personer gick till arbete Antalet personer som gått till

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 För kommentarer: Charlotte Humling, Chef Arbetsförmedlingen Gävle, 010-486 45 16 Presskontakt: Erik Öberg, Press- och informationsansvarig, 010-486 79 28 Ytterligare information:

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 206 Ett hundratal färre fick arbete i september Under september månad erhöll 437

Läs mer

Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete vers 3 1

Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete vers 3 1 Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete -02- vers 1 Om undersökningen: Chefer med personalansvar på företag med fler än tio anställda. 1 respondenter. Genomfördes med webbintervjuer. Genomförd

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014 Arbetslösheten fortsätter att minska Arbetsmarknadsläget i

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 GOTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län december månad 2015 1 100 personer fick arbete i december Under december månad erhöll 1 092 personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 Fått arbete I november fick 1 112 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 685

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 norrbottens län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012 Omsättningen till arbete minskar men är på samma nivå som i januari Under februari påbörjade drygt 1 394 av alla

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012 Färre lediga platser Under september anmäldes närmare 950 lediga platser till Arbetsförmedlingen i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, november 2014

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, november 2014 Något färre fick arbete 1 685 personer fick arbete under november och det

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av december 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av december 2012 Övergångar till arbete fortfarande större än i riket i genomsnitt Under december påbörjade drygt 1 300 av alla

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 Fått arbete I juli fick 954 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I juli för ett

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för Q1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca varav

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jönköpings näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jönköpings län... 4 Småföretagsbarometern Jönköpings län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Nätverk Etablering av nyanlända

Nätverk Etablering av nyanlända Nätverk Etablering av nyanlända Högbo torsdag 5 november Johan Tegnhed Biträdande chef Marknadsområde Södra Norrland Dagordning - Arbetsförmedlingens uppdrag nu och återblick - Etableringsuppdragets förutsättningar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 700

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 8 augusti 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands i län juli 2014 10 585 (8,2 %) 4 538 kvinnor (7,4 %) 6 047 män (9,1 %) 2 816

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av oktober 2012 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av oktober 2012 Övergångar till arbete fortfarande större än i riket i genomsnitt Under oktober påbörjade drygt 1 600 av alla som

Läs mer