Jakobstad-Nykarleby-Larsmo-Evijärvi-Kronoby-Pedersöre

Transkript

1 Arbetsgrupp 5; mellanrapport Bildnings- och undervisningstjänster, småbarnsfostran, kultur- motions- och fritidstjänster

2 Innehållsförteckning 1. Arbetsgruppen för bildnings- och undervisningstjänster Arbetsprocessen april-september Presentation av bildningsväsendets organisation i de enskilda kommunerna Faktainsamling och analys av nuläget Samarbete och utökat samarbete Strukturell reform av andra stadiets utbildning, särskilt gymnasieutbildningen, inom utredningsområdet Kommunsammanslagning; SWOT-analys Det fortsatta utredningsarbetet Tabellförteckning

3 1. Arbetsgruppen för bildnings- och undervisningstjänster Medlemmar Pedersöre: Rolf Sundqvist (ordf.) Roger Eriksson Jakobstad: Jan Levander Juha Paasimäki (sekr.) Kurt Hellstrand Kronoby: Leif Jakobsson Jan-Erik Hästö Nykarleby: Boris Sundell Elli Flén Evijärvi: Päivi Lappinen Jyrki Järvinen Larsmo: Carola Lassila Malin Källman 2. Arbetsprocessen april-september Arbetsgruppen överlämnar föreliggande mellanrapport till ledningsgruppen för kommunutredningen i Jakobstadsregionen. I samband med utredningsarbetet har vi i arbetsgruppen konstaterat att man kan man lära sig och få idéer av andra kommuner (benchmarking), även om det inte skulle bli någon egentlig kommunsammanslagning. Det finns redan mycket samarbete i regionen, t.ex. inom skolvärlden, men nu är det möjligt att fördjupa samarbetet inom hela bildningsväsendet. Arbetsgruppen har fram till den 16 september haft sju möten. Dessutom har tjänstemän och förtroendevalda deltagit i olika möten som anslutit sig till utredningsarbetet. Tjänstemännen har också haft möten i olika konstellationer då arbetsgruppens möten förberetts. Mellanrapporten återspeglar de diskussioner och den faktainsamling som arbetsgruppen hittills utfört. Arbetet har följt uppdraget så att arbetsgruppen inledningsvis behandlat och analyserat nuläget i kommunerna beträffande bildnings- och undervisningstjänster. Arbetsgruppen har också utrett möjligheter till utökat samarbete. Arbetsgruppen har gjort SWOT-analyser då konsekvenser av en kommunsammanslagning behandlats. Speciellt andra stadiets utbildning har uppmärksammats efter sommaren och ytterligare utredningar och analyser angående bl.a. gymnasiernas fortsatta verksamhet och processen med upprättarhållartillstånd torde utgöra ett fortsatt tyngdpunktsområde för arbetsgruppen då slutrapporten uppgörs. Arbetsgruppens mellanrapport innehåller största delen av det material som insamlats under perioden april-september. En fortsatt analys och bearbetning av materialet kommer att genomföras under hösten fram tills dess att slutrapporten färdigställs. Arbetsgruppens material, protokoll och utredningar finns också tillhanda i en gemensam dropbox som arbetsgruppens sekreterare administrerar. 3

4 Arbetsgruppens möten och innehåll presenteras kort enligt följande: Möte 1: Jakobstad 11 april kl Arbetsgruppen konstitueras. Organisering av arbetsgruppens arbete och den fortsatta arbetsprocessen 1. Arbetsgruppens medlemmar (presentation) 2. Genomgång av utredningsuppgiften 3. Tidtabell för arbetet och arbetsprocessen 4. Behov av resurser 5. Presentation av frågeformulär (exempel) Uppgift till nästa möte: Med vilka mätare vill vi beskriva nuläget? Varje kommun föreslår 5-20 mätare. (Skickas in till Utbildningsverket i Jakobstad) Varje kommun beskriver sin nuvarande organisation (förvaltning) med ett organisationsschema. Personalens storlek anges för varje förvaltningsområde Elevstatistik 5 år bakåt och så lång framåt som uppgifter finns Möte 2: Pedersöre 24 april kl (kommunstyrelsens rum) Beskrivning av nuläget 1. Den egna verksamheten (presentation av organisationsschema och översikt av förvaltningen i respektive kommun) 2. Genomgång och beslut kring de mätare som ska användas. Uppgift till nästa möte: Varje kommun samlar in uppgifterna. Inlämnas till utbildningsverket i Jakobstad Varje kommun listar de samarbetsområden som redan fungerar idag! Inlämnas till utbildningsverket i Jakobstad Lista på verksamhetspunkter (daghem, skolor, bibliotek, ungdomslokaler och idrottsanläggningar) Sätts in på karta! Möte 3: Nykarleby 21 maj kl Analys av nuläget 1. Analys av de uppgifter som insamlats kring nuläget 2. För och nackdelar med att kommunerna fortsätter som förr 3. Genomgång av befintligt samarbete 4

5 Uppgift till nästa möte: Varje kommun listar exempel på möjligt utökat samarbete. Sänds in till utbildningsverket i Jakobstad. Möte 4: Evijärvi 17 juni kl Utökat samarbete 1. Genomgång av möjliga nya samarbetsområden 2. För- och nackdelar med att kommunerna går in för utökat samarbete. 3. Invandrarfrågor, invandrarundervisning Uppgift till nästa möte: Varje kommun listar för- och nackdelar med en kommunsammanslagning. Språkliga aspekter på utökat samarbete och eventuell kommunsammanslagning. På vilket sätt kan tvåspråkig service erbjudas. Hur garanteras de språkliga rättigheterna. Utredningsgruppens nästa möte i Larsmo kommun kl Då behandlas enbart andra stadiets utbildning och gymnasieutbildningen, och samtidigt kan man bereda kommunernas gemensamma ställningstagande med tanke på modellen för gymnasiernas verksamhetstillstånd Möte 5: Larsmo 19 augusti kl Andra stadiets utbildning 1. Genomgång av SWOT (en ny storkommun) 2. Ansökning av utbildningstillstånd. Vilka är villkoren? Vem kan söka? 3. Vilka alternativ har vi? (Lista på alternativ och analys (+ och -) 5

6 Möte 6: Pedersöre 21 augusti kl Kommunsammanslagning 1. Genomgång av SWOT-analyser 2. Konsekvenser av en kommunsammanslagning. För- och nackdelar. 3. Språkliga aspekter på serviceutbudet. Möte 7: Kronoby 16 september kl Mellanrapporten behandlas 1. Mellanrapporten godkänns av arbetsgruppen (översättning?) 2. Rapporten sänds in till styrgruppen Arbetsgruppens fortsatta utredningsarbete diskuteras. Arbetsgruppens fortsatta arbete Oktober-December 1. Fortsatt analys av materialet 2. Tilläggsutredningar (beroende på kommunernas utlåtanden) 3. Inlämnande av slutrapport i december 6

7 3. Presentation av bildningsväsendets organisation i de enskilda kommunerna. Larsmo är en enspråkigt svensk kommun och Evijärvi är en enspråkigt finsk kommun medan de övriga kommunerna i regionen är tvåspråkiga. I Larsmo finns verksamhet från dagvård till grundläggande utbildningens årskurs nio. Övriga kommuner i det aktuella utredningsområdet har gymnasieutbildning i den egna kommunen. I alla kommuner i utredningsområdet underlyder följande verksamheter bildningsväsendet: Dagvård (Evijärvi som köptjänst) Förskola Morgon- och eftermiddagsverksamhet (i Kronoby som köptjänst i övriga kommuner är det kommunalt) (Jakobstad både som köptjänst och kommunal verksamhet) Grundläggande utbildning Gymnasium (Larsmo har inte eget gymnasium) I alla kommuner utom Pedersöre hör följande verksamheter även till bildningsväsendet: Kulturverksamhet Idrottsverksamhet Biblioteksverksamhet Ungdomsverksamhet Fri bildning (Larsmo har en filial som underlyder Jakobstad) De kommunvisa förvaltnings- och organisationsmodellerna presenteras i detta kapitel. Arbetsgruppen har även samlat in kartor där servicepunkterna inom de olika förvaltningsgrenarna finns utmärkta. I mellanrapporten finns dock inte kartorna med. Arbetsgruppen konstaterar att utredningsområdet innefattar en omfattande service. 7

8 JAKOBSTAD Jakobstads förvaltning är delad i tre nämnder: Social- och hälsovårdsnämnden, Bildningsnämnden och Tekniska nämnden. Bildningsnämnden har elva (11) medlemmar. Sex (6) av dem sitter i svenska sektionen och fem (5) i finska sektionen. Till bildningsväsendet hör: administrationen, dagvården, den svenskspråkiga och finskspråkiga förskoleundervisningen och grundläggande utbildningen samt gymnasieutbildningen, Jakobstads svenska arbetarinstitut, Pietarsaaren suomenkielinen työväenopisto, Jakobstadsnejdens musikinstitut/pietarsaaren seudun musiikkiopisto, ungdomsverksamheten, biblioteksverksamheten, musei- och arkivverksamheten, kulturverksamheten samt idrottsverksamheten. Underställda bildningsnämnden är direktionerna för Jakobstads svenska arbetarinstitut, Pietarsaaren seudun suomenkielinen työväenopisto samt Jakobstadsnejdens musikinstitut/pietarsaaren seudun musiikkiopisto. Underställd bildningsnämndens svenska skolsektion är Jungmans skolas direktion. Skoldirektören Jan Levander ansvarar för den svenska skolsektionen och koulutoimenjohtaja Juha Paasimäki ansvarar för den finska skolsektionen. I Jakobstad ordnas dagvård i daghem och familjedaghem samt som lekverksamhet. Till Jakobstads dagvård hör följande daghem: Barnabo daghem, Kyrkostrands daghem, Maria-Marjala daghem, Permo daghem, Sveden daghem, Tomtebo daghem, Vestersundsby daghem, Viktoria daghem, Västermalm daghem, Östanlid daghem Tallbo och Pursisalmi daghem. Förskoleundervisning ordnas i skolorna. Till Jakobstads utbildningsväsende hör följande svenska skolor inom den grundläggande utbildning samt allmänbildande gymnasieutbildningen: Lagmans skola, Bonäs skola, Vestersundsby skola, Kyrkostrands- och Jungmans skola, Språkbadsskolan, Oxhamns skola (åk 6-9) och Jakobstads gymnasium. Till Jakobstads utbildningsväsende hör följande finska skolor inom den grundläggande utbildning samt allmänbildande gymnasieutbildningen: Länsinummen koulu, Itälän koulu, Ruusulehdon koulu, Kielikylpykoulu, Etelänummen koulu (åk7-9) och Pietarsaaren lukio. I Jakobstad finns det två arbetarinstitut, ett svenskt och ett finskt. De upprätthåller den traditionella verksamheten. Instituten har en viktig roll i processen med att integrera invandrare och asylsökande. År 2013 grundades det en språkskola för invandrare. Språkskolan har två finskspråkiga klasser och en svenskspråkig klass. Det svenskspråkiga arbetarinstitutet har verksamhet också i Larsmo. Jakobstads stadsbiblioteket, som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället, verkar så att de fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kulturoch bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och rådgivningsfunktion. Biblioteket finns i Jakobstads centrum. Jakobstad formas till en mångsidig kulturstad med sina egna kulturella traditioner och sin tvåspråkighet. Den allmänna kulturverksamheten stöder lokala projekt, som berör sina invånare. Kulturverksamheten ordnar möjligheter för invånarna att få grundundervisning i konst och annan undervisning som stöder amatörer. Kulturbyrån värnar om och befrämjar ett rikt förenings- och kulturliv i staden Jakobstad. Städ- och köksfunktionerna köps internt. 8

9 JAKOBSTAD / PIETARSAARI BILDNINGSNÄMNDEN, SIVISTYSLAUTAKUNTA Bildningsdirektör, sivistysjohtaja: Jan Levander DAGVÅRD, PÄIVÄHOITO Tom Enbacka FINSKA SEKTIONEN, SUOMENKIELINEN JAOSTO Juha Paasimäki SVENSKA SEKTIONEN, RUOTSINKIELINEN JAOSTO Jan Levander JUNGMANS DIREKTION Bertil Klingenberg KULTURSEKTIONEN, KULTUURIJAOSTO Guy Björklund ARBETARINSTITUTETS DIREKTION Mari-Louise Björndahl TYÖVÄENOPISTON JOHTOKUNTA Päivi Rosnell MUSIKINSTITUTETS DIREKTION, MUSIIKKIOPISTON JOHTOKUNTA Bo-Anders Sandström IDROTTSSEKTIONEN, LIIKUNTAJAOSTO Tove Jansson 9

10 NYKARLEBY STAD Av tradition förknippas Nykarleby med bildning, utbildning och undervisning. Meningsfulla fritidsaktiviteter finns för alla. Nykarleby har ett rikt föreningsliv; motionsanläggningar är högklassiga både sommar och vinter och det finns många olika aktiviteter för den som är intresserad av kultur. Närheten till landsbygd och skärgård sätter sin prägel på livet i staden. Bildningsväsendets ledning och administration finns koncentrerad till bildningskansliet, med undantag av bibliotekets administration som finns vid stadsbiblioteket. Till verksamhetsområdet hör utbildning, elevvård, barndagvård, morgon- och eftermiddagsverksamhet, arbetarinstitut, studiecenter, konstskola för barn och unga, kulturverksamhet, museer, idrotts- och fritidsverksamhet, ungdomsverksamhet och bibliotek. Bildningskansliet handhar övergripande ärenden som berör ledning, ekonomi, personal, planering, utveckling m.m. Inom bildningsväsendet arbetar ca 260 personer. Elevvården och kanslifunktionerna lyder direkt under bildningskansliet. Bildningsnämnden, som består av tio (10) medlemmar, leder verksamheten. Skolväsendet är språkligt uppdelat. Det svenskspråkiga skolväsendet omfattar nio (9) lågstadieskolor, Carleborgsskolan (åk 7-9) och Topeliusgymnasiet. Förskolan är integrerad i skolan och åtta (8) förskolor finns i Nykarleby. I vår strävan att erbjuda eleverna en god och trygg inlärningsmiljö satsar vi på ändamålsenliga undervisningsgrupper och nära internt samarbete, speciellt med biblioteket och fritidsverksamheten. Den svenska skolsektionen, bestående av sju (7) medlemmar, leder verksamheten. Det finskspråkiga skolväsendet omfattas av Metsäkulman koulu med förskola och åk 1-6. Till förskolan kan också antas 5-åringar som önskar finskspråkig dagvård. Finskspråkig undervisning för åk 7-9 sker i Jakobstad och regleras av avtal mellan kommunerna. Metsäkulma och Skogsparken (åk 1-2) finns i samma byggnad och skolorna samarbetar aktivt över språkgränserna. Den finska skolsektionen, bestående av fem (5) medlemmar, leder verksamheten. Dagvårdsveksamheten är den verksamhet som ökat mest under senaste år. Dagvården har verksamhetspunkter i centrum, Socklot, Munsala, Hirvlax, Ytterjeppo, Jeppo, Pensala och Kovjoki. Sektionen för småbarnsfostran, bestående av 5 medlemmar, leder verksamheten. Arbetarinstitutet, biblioteken samt kultur- och fritidsverksamheten är skilda resultatenheter under ledning av fritidssektionen, som består av fem (5) medlemmar. Arbetarinstitutet erbjuder förutom traditionell verksamhet även tjänster inom personalrekrytering för både privata och offentliga sektorn. Arbis har specialiserat sig på s.k. torsdagsföreläsningar med nordiska toppföreläsare. Biblioteket har verksamhet i Nykarleby centrum med sidobibliotek i Munsala och Jeppo. Biblioteket har utvecklat specialitet inom handikappservice och skolspråk. Kultur-och fritidsverksamheten innefattar kultur, fritid, ungdom, idrott och muséum. Bland en omfattande verksamhet kan nämnas Kuddnäs, Stjärnhallen, Rådhusgalleriet, Munsalagården, Skogsvallen och Pepparkakshuset (ungdomsgård). Från den 1 augusti 2006 köper vi köks och städfunktionerna internt. 10

11 NYKARLEBY STAD BILDNINGSVÄSENDET Organisationsschema ADMINISTRATION Ansvarig: direktör för bildningsväsendet Antal anställda: 5,5 Bokslut 2013: , Ospeciferad utbildning: SKOLVÄSENDET (svenskspråkiga) Ansvarig: direktör för bildningsväsendet Antal anställda: 116, bokslut 2013: Topeliusgymnasiet: , Elevvård: SKOLVÄSENDET (FINSKSPRÅKIGA) Ansvarig: skoldirektör Antalet anställda: 6 Bokslut 2013: DAGVÅRD Ansvarig: Dagvårdschef Antalet anställda: 106 Bokslut: 2013: KULTUR & FRITID Ansvarig: kultur- och fritidschef Antalet anställda: 6 Bokslut 2013: , varav Kuddnäs: BIBLIOTEK Ansvarig: bibliotekschef Antalet anställda: 7 Bokslut 2013: ARBETARINSTITUT Ansvarig: Rektor Antalet anställda: 2 Bokslut 2013:

12 LARSMO KOMMUN Nämnden för barnomsorg och bildning har sju (7) medlemmar. Under nämnden för barnomsorg och bildning (NBB) i Larsmo sorterar dagvård, skola, kultur, bibliotek och fritid. Administrativt har Larsmo två avdelningar; avdelningen för barnomsorg och bildningsavdelningen. Bildningsavdelningen finns vid kommungården i Larsmo och leds av en bildningschef, som till 80 % är bildningschef och till 20 % kultursekreterare. Till bildningsavdelningen hör även fritidsavdelningen och biblioteksverksamheten. Avdelningen för barnomsorg finns på andra våningen vid Grev daghem. Avdelningen för barnomsorg leds av en barnomsorgschef, 100 %. Kanslitjänster köps internt från kommunens allmänna avdelning. Finsk skola och dagvård köps/ordnas i Staden Jakobstad. I Larsmo finns fyra skolor för åk 1-6: Bosund skola, Näs skola, Holm skola och Risö skola. Förskolorna är likaså fyra till antalet: Bosund förskola, Näs förskola, Holm förskola samt Risö förskola. Förskolorna finns i anslutning till skolan, rektorerna är förmän. I Cronhjelmskolan i Holm ordnas utbildning för årskurserna 7-9. Cronhjelmskolan invigdes hösten 2001 och är enspråkigt svensk. Finskspråkiga elever, från förskola till årskurs 9, går i finskspråkiga skolor i Jakobstad. Elever på andra stadiet kan fritt söka till vilket gymnasium eller vilken yrkesutbildningsenhet som helst i landet. Barndagvården ordnas i daghem, gruppfamiljedaghem och familjedagvård i vårdarens hem. Dagvård före och efter förskolan samt morris och eftis för skolbarn ordnas i gemensamma utrymmen med förskolan. På fritidsavdelningen arbetar en person, fritidssekreteraren. Fritidssekreteraren handhar utrymmesbokning, två fritidsgårdar, idrotts- och parkområden m.m. samt kontakt till föreningarna i kommunen. Larsmo kommun beviljar olika typer av bidrag för ideella föreningar inom folkrörelseområdet som bedriver regelbunden verksamhet inom kommunen. I kommunen finns två allmänna bibliotek. Biblioteket i Holm lånar ut biblioteksböcker samt kassetter, cd-skivor, tidningar och tidskrifter. I bibliotekets utrymmen kan alla läsa tidningar och tidsskrifter, söka alster av lokala skribenter och ta del av utställningar som hålls i biblioteket. Biblioteket ordnar regelbundet sagostunder och tävlingar för barnen. Biblioteket i Bosund lånar ut biblioteksböcker, cd-skivor, kassetter, tidningar och tidskrifter. Bibliotekets utrymmen erbjuder möjligheter till att läsa tidningar och tidskrifter samt till att använda uppslagsverk. I biblioteket i Bosund kan barnen delta i olika tävlingar och spela spel. Skolbiblioteken i Näs, Holm och Risö lånar ut material åt skolornas elever. Arbetarinstitutet är gemensamt med staden Jakobstad. Köks- och städtjänster köps internt. 12

13 LARSMO KOMMUN NÄMNDEN FÖR BARNOMSORG OCH BILDNING Budget 2013: 11.3 milj. euro 149,5 tjänster och befattningar BILDNINGSCHEF Carola Holm Palonen 0,8 bildningschef, 0,2 kultursekreterare sektorchef FRITIDSSEKRETERARE REKTORER 4 st i förskola och åk st i åk 7-9 BARNOMSORGSCHEF Malin Källman 1,0 sektorchef BIBLIOTEKTSCHEF DAGVÅRD 1 dagvårdsledare 60 % 3 föreståndare i barngrupp MORRIS OCH EFTIS för förskolbarn och barn å 1-2 HEMVÅRDSSTÖD Öppen verksamhet 13

14 EVIJÄRVEN KUNTA Sivistyslautakuntaan kuuluu yhdeksän (9) jäsentä. Toimialaan kuuluvat varhaiskasvatus ( alkaen), perus- ja lukio-opetus, koululaisten iltapäivätoiminta, kirjasto- kulttuuri-, museo-, liikuntaja nuorisotoimet sekä taiteenperusopetus. Kansalaisopiston kuntaosuus kuuluu sivistystoimen talousarvioon, muuten kansalaisopisto on itsenäinen yhdistyspohjainen toimija. Sivistystoimen osastopäällikkönä on sivistystoimenjohtaja (kuuluu muitakin tehtäviä). Sivistystoimella on toimistonhoitaja. Varhaiskasvatus ostetaan tällä hetkellä kuntayhtymältä, alkaen Kauhavan kaupungilta. Esioppilaiden opetus sekä aamu- ja iltapäivähoito järjestetään itse. Alakouluja on kolme: Kirkonkylän koulussa oppilaita 116, kuusi luokanopettajaa, yksi erityisopettaja ja esikoulunopettaja. Esikoulu on omana ryhmänä. Lisäksi koulussa järjestetään esikoululaisten aamu- ja iltapäivähoito ja koululaisten apip-toimintaa. Lahdenkylän koulussa oppilaita on 53, kolme luokanopettajaa, tarpeen mukaan oma esikouluryhmä ja opettaja, yhteinen erityisopettaja Särkikylän koulun kanssa. Yhdysluokat 1-2, 3-4 ja 5-6. Koulussa järjestetään koululaisten ip-toimintaa tarpeen mukaan. Särkikylän koulussa oppilaita on 35, kaksi luokanopettajaa, yhteinen erityisopettaja Lahdenkylän koulun kanssa. Yhdysluokat 0-2 ja 3-6. Koulussa järjestetään ip-toimintaa tarpeen mukaan. Yläkoulussa oppilaita on 98, aineenopettajia 16, joista 10 yhteisiä lukion kanssa, erityisopettaja, opo, yhteinen rehtori lukion kanssa. Lukiossa opiskelijoita 58. Lukiossamme voi suorittaa kemian perusopinnot Tampereen teknillisen korkeakoulun tutkintovaatimusten mukaan, vuosittain 5-7 opiskelijaa suorittaa. Lukiolla on tasokas kemian laboratorio. Edelleen on valmius tehdä myös tietotekniikan perusopinnot Jyväskylän yliopiston mukaan. Yläkoulu ja lukio sijaitsevat samassa rakennuksessa, eli välineet, tilat yms. ovat yhteisiä. Kirkonkylän alakoulu on samassa pihassa. Näillä kouluilla on yhteinen keittiö ja siivoojat. Muilla alakouluilla on keittäjä-siivooja ja ruoka valmistetaan koululla. Liikuntatoimessa on urheilualueidenhoitaja-liikunnan ohjaaja. Kunnalla ei ole omia liikuntatiloja, liikunta-alueita on. Nuorisotoimi hoidetaan ostopalvelulla naapurikunnilta (esim. etsivä nuorisotyö) ja kolmannelta sektorilta. Nuorten yhteistyötiimi NYT vastaa nuorisovaltuustoa. Kulttuuritoimella on hallinnassaan yksi näyttelytila. Lähes kaikki toiminta tehdään yhteistyötä seurakunnan ja kolmannen sektorin kanssa. Museoita on kaksi, joista Limutippu limonaaditehdasmuseo on auki kesäisin tilauksesta ja Iitin kioskin aukiollessa. Väinöntalo on auki toukokuusta elokuuhun. Väinöntalon rakennuksia on korjattu Museoviraston avustuksella neljänä vuonna peräkkäin. Vakiintuneita tapahtumia ovat kesäteatteri, kesäseurat ja koululaispäivät. Museolla on museokauppa. Kirjasto kuuluu YTY-kirjastoihin (Alajärvi, Evijärvi, Lappajärvi, Perho, Soini, Veteli, Vimpeli). Kirjastoilla käytössä yhteinen lainausjärjestelmä ja aineistorekisteri sekä hankintarengas. 14

15 Taiteen perusopetusta annetaan musiikissa. Evijärvellä on K-P:n Konservatorion sivutoimipiste. Oppilaspaikkoja on 20. Kansalaisopisto on yhdistyspohjainen, opiston kannatusyhdistyksen jäseniä ovat Evijärven ja Lappajärven kunnat sekä Kauhavan kaupunki. Opistolla on 3 päätoimista tuntiopettajaa, yli sata tuntiopettajaa, rehtori sekä koulutus- ja kehittämissuunnittelija. Opetustunteja vuonna 2013 oli noin EVIJÄRVEN KUNTA SIVISTYSLAUTAKUNTA 9 jäsentä Tilinpäätös 2013: ,49 virkaa ja tointa Sivistystoimi Sivistystoimenjohtaja Toimistonhoitaja Päivähoito (ostopalveluna) Perusopetus, lukio Kirjasto Museo Liikunta Nuoriso Kansalaisopisto 1 rehtori 3 koulunjohtajaa kirjastonjohtaja Liikunnanohjaaja/ urheilualueiden hoitaja 15

16 KRONOBY KOMMUN Till bildningsnämndens område hör administration, dagvård och förskola, grundläggande utbildning, gymnasium, bibliotek, medborgarinstitut, folkhögskolan och specialanslag för undervisning. Bildningsnämnden har nio medlemmar. I allmänhet behandlar bildningsnämnden de frågor som berör båda språkgrupperna, dvs. dagvård och förskola, bibliotek, medborgarinstitut och helhetsansvaret för budgeten medan skolsektionerna behandlar enbart frågor för den egna språkgruppen. Förvaltningsmässigt har kommunen gått inför delgering av löpande frågor och det operativa arbetet till tjänstemännen medan de förtroendevaldas uppgift är att dra upp de stora riktlinjerna och frågor av principiell art. Det finns två skolsektioner, en svensk med sju medlemmar och finsk med fem medlemmar. Det finns ingen finsk skola i kommunen, utan elever som vill gå i finsk skola går i Karleby eller Kaustby. Kronoby kommun har avtal med båda. Avtalet med Kaustby är ömsesidigt dvs. elever i Kaustby som vill gå i svensk skola går i Kronoby. Bildningskansliet är beläget i kommungården. Bildningschefen är förman för fritidskoordinatorn. Fritidskoordinatorn arbetar annars under fritidsnämnden, som enda anställd. I kommunen finns tre skolor med åk 1-4, fem skolor med åk 1-6 och en skola med åk 7-9 samt Kronoby gymnasium. Förskola och dagvård utöver förskola ordnas i fem förskolor. Dagvård ordnas i åtta daghem, tre gruppfamiljedaghem och hos fem familjedagvårdare i Kronoby, Jeussen, Nedervetil, Terjärv och Småbönders. Biblioteket består av ett huvudbibliotek, beläget i Kronoby centrum och två filialbibliotek, ett i Nedervetil och ett i Terjärv. Kommunen har även en bokbuss, som kompletterar utbudet av bibliotekstjänster. Medborgarinstitutet och dess kansli är beläget i samma fastighet som Kronoby Folkhögskola. Rektorstjänsten köps via avtal av folkhögskolan. Kurser ordnas i olika delar av kommunen. Kronoby Folkhögskola äga av en samkommun med Kronoby som största ägare. Skolan är belägen i Kronoby centrum. I bildningsnämndens budget finns ett anslag för att täcka kostnaderna för studerande från Kronoby som går i folkhögskolan I momentet specialanslag för undervisningen finns hemkommunersättningen, kostnaderna för elever i skolor utanför kommunen och därtill hörande skjutskostnader. Mat- och städfunktionerna sköts av ett privat företag ISS. 16

17 KRONOBY KOMMUN BILDNINGSNÄMNDEN 9 medlemmar bokslut 2013: ,72 tjänster och befattningar SVENSKA SKOLSEKTIONEN 7 medlemmar FINSKA SKOLSEKTIONEN 5 medlemmar BILDNINGSKANSLIET BILDNINGSCHEF/ SEKTORCHEF DAGVÅRDSCHEF 10 REKTORER BIBLIOTEKSCHEF MI-REKTOR 0,1 AVDELNINGS- SEKRETERARE KANSLIST FRITIDSKORDINATOR Obs! skild nämnd o budget KANSLIST SPECIALBARNTRÄD- GÅRDSLÄRARE 4 DAGVÅRDSLEDARE 1 DAGHEMSFÖRESTÅNDARE 17

18 PEDERSÖRE KOMMUN Dagvårds- och utbildningsavdelningen ansvarar för dagvården, förskolan, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen i kommunen. Förtroendeorganen består av Dagvårds- och utbildningsnämnden, svenska och finska sektionen samt skolornas egna direktioner. Statistikcentralens beräkningar för Pedersöre visar att befolkningen förväntas öka. Nativiteten i Pedersöre ligger klart över riksgenomsnittet. Elevstatistiken är ett viktigt styrinstrument då servicen långsiktig ska planeras i kommunen. Skolornas upptagningsområden utgör grunden för planeringen. Befolkningstillväxten leder till ett ökat investeringsbehov. Kommunen har haft en relativt låg andel barn som varit i kommunal dagvård. En tydlig trend har varit de senaste åren att antalet barn i dagvård ökar. Båda föräldrarna arbetar mera och man går ut i förvärvsarbete allt tidigare när barnen är små. Detta påverkar även behovet av dagvård i kommunen. Dagvård erbjuds i - ca 20 familjedaghem - 2 gruppfamiljedaghem - 5 daghem för barn 1-5 år - 5 kombinerade enheter med både daghemsavdelningar och förskolverksamhet - 5 förskolenheter med dagvård före/efter förskolan, varav 1 finskspråkig Skiftes- och helgvård ordnas i daghemmet Hoppetossan i Sandsund. Den grundläggande utbildningen omfattar 14 svenska skolor inom den grundläggande utbildningen samt en finskspråkig skola för åk 0 6. En del elever med 11-årig läroplikt och med individuell läroplan går i kommunens egna skolor, medan andra enligt avtal går i Jungmans skola. Elevantalet uppgår till ca 1500 inom den grundläggande utbildningen. Pedersöre gymnasium med ca 200 studerande verkar i anslutning till Sursik skola åk 7-9. Kulturavdelningen omfattar bibliotek, Medborgarinstitutet, kultur-, ungdoms- och nykterhetsarbete. Till kulturavdelningen hör även idrottsbyrån (som svarar inför idrottsnämnden). Kulturnämnden ska med sin verksamhet skapa förutsättningar för en meningsfull fritid och för livslångt lärande. Avdelningen arbetar aktivt med kommunens sociala kapital, dvs. kulturlivet och tredje sektorn, som har stor betydelse för kommunens livskraft och folkhälsa. Arbetet är inriktat på att öka den positiva hälsan; gemenskapskänsla och välbefinnande bland kommuninvånarna. Välmående och aktiva kommuninvånare är nöjda invånare som trivs. Ett rikt kulturliv ökar kommunens attraktionskraft hos både invånare, företagare och besökare. Riskerna för utanförskap och utslagning minskar. Idrottsnämnden fungerar som en expertnämnd för idrottsrelaterade ärenden. Nämnden erbjuder genom Pedersöre idrottscentrum samt genom ett rikligt antal bas- och näridrottsanläggningar förutsättningar för en mångsidig idrottsservice. Till idrottsnämndens ansvarsområden hör bl.a. administration, förvaltning och ekonomi, planering, underhåll och byggande av idrottsanläggningar samt kompletterande idrotts- och motionsverksamhet. Städ- och köksfunktionerna köps internt. 18

19 PEDERSÖRE KOMMUN DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN SVENSKA SEKTIONEN FINSKA SEKTIONEN DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSAVDELNINGEN FÖRVALTNING Ansvarig: Utbildningsdirektör Antal anställda: 4,7 Bokslut 2013: ,58 UTBILDNINGSAVDELNINGEN (svenskspråkiga) Ansvarig: Utbildningsdirektör Antal anställda: 160,79 Bokslut 2013: ,12 UTBILDNINGSAVDELNINGEN (finskspråkiga) Ansvarig: Skoldirektör (10 %) Antal anställda: 7 Bokslut 2013: ,10 FÖRSKOLA/DAGVÅRD/ EFTERMIDDAGSVERKSAMHET Ansvarig: dagvårdschef Antal anställda: 146,68 Bokslut 2013: ,93 Pedersöre gymnasium Bokslut 2013: ,12 KULTURNÄMNDEN KULTURAVDELNINGEN FÖRVALTNING Ansvarig: Kulturchef Antal anställda: Bokslut 2013: BIBLIOTEK Ansvarig: Bibliotekschef Antal anställda: 7,33 Bokslut 2013: MEDBORGARINSTITUTET Ansvarig: Rektor Antal anställda: 4,5 Bokslut 2013: UNGDOMSARBETE Ansvarig: Ungdomssekreterare Antal anställda: 1 Bokslut 2013: KULTURARBETE Ansvarig: Kulturchef Antal anställda: 1 Bokslut 2013: IDROTTSNÄMNDEN Ansvarig: Idrottssekreterare Antal anställda: 1,8 Bokslut 2013:

20 4. Faktainsamling och analys av nuläget Arbetsgruppen har erhållit faktamaterial från de olika verksamhetsområdena I kommunerna. (ansvariga tjänstemän I kommunerna). Arbetsgruppen noterar att faktainsamlingen bör omfatta enbart gemensamma verksamhetsområden som går att jämföra. I kommunerna finns också funktioner som inte är direkt jämförbara. De utvalda jämförelserna har också behandlats av ansvariga tjänstemän i kommunerna. Utredningsområdet är som sagt omfattande och tilläggsanalyser och ytterligare insamling av material kan bli aktuellt att genomföra ännu under hösten. I denna mellanrapport bör det understrykas att arbetsgruppen ännu kommer att kontrollera siffermaterialet med tjänstemännen i de enskilda kommunerna. Inledningsvis presenteras i detta kapitel en sammanställning på den språkliga fördelningen i de olika kommunerna. Språklig fördelning; tabell 1 Befolkning Svenskspråkiga, % Antal Evijärvi ,90 51 Kruunupyy - Kronoby , Luoto - Larsmo , Pedersören kunta - Pedersöre , Pietarsaari - Jakobstad , Uusikaarlepyy - Nykarleby , ,33 % Befolkning Finskspråkiga, % Antal Evijärvi , Kruunupyy - Kronoby , Luoto - Larsmo , Pedersören kunta - Pedersöre , Pietarsaari - Jakobstad , Uusikaarlepyy - Nykarleby , ,62 % Befolkning Övriga, % Antal Evijärvi ,90 78 Kruunupyy - Kronoby , Luoto - Larsmo ,80 91 Pedersören kunta - Pedersöre , Pietarsaari - Jakobstad , Uusikaarlepyy - Nykarleby , ,05 %

21 Dagvård Småbarnsfostran; tabell 2 Småbarnsfostran Daghem Gruppfamilje- Familjedagvård Kostnad/dagvårdsplats/år daghem (I hemmet) Antal Antal Antal Antal Antal Antal I I grupp- Familjedaghem platser gruppfamilje- platser familjedag- platser daghem familje- dagvård daghem vårdare daghem i hemmet Evijärvi Jakobstad 10* + 2 priv *9 + öppet daghem Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre Andelen barn i dagvård %; tabell 3 Andelen barn i dagvård % Under 1 år Antal födda 1år Antal födda 2 år Antal födda 3 år Antal födda 4 år Antal födda 5år Antal födda Evijärvi 2 % 36 lasta 21 % 19 lasta 55 % 38 lasta 65 % 32 lasta 75 % 28 lasta 60 % 25 lasta Jakobstad 1,50 % % % % % % 216 Kronoby 0 % 73st 29 % 68st 55 % 67st 76 % 89st 67 % 75st 83 % 87st Larsmo 0 % 109st 12 % 100st 23 % 126st 32 % 101st 30 % 99st 57 % 107st Nykarleby 0 % 66st 32 % 92st 46 % 92st 72 % 87st 81 % 86st 88 % 109st Pedersöre 0 % 166st 21 % 179st 37 % 160st 53 % 189st 57 % 189st 60 % 189st Förskola Finsk- och svenskspråkig förskoleundervisning; tabell 4 Finskspråkig Förskoleundervisning Antalet elever Antalet elever AKTA UKTA i daghem i skolor Evijärvi 0 31 paikkaa 3 koulua x x Jakobstad koulua x x Kronoby 0 0 Larsmo 0 0 Nykarleby 0 10 barn 1 skola x(biträden) x(förskolärare) Pedersöre koulu x Svenskspråkig Förskoleundervisning Antalet elever Antalet elever AKTA UKTA i daghem i skolor Evijärvi 0 0 Jakobstad elever i 5 skolor x(biträden) x(förskolärare) Kronoby 81 i 8 grupper 0 x Larsmo elever i 4 skolor x(biträden) x(förskolärare) Nykarleby elever i 10 skolor x(biträden) x(förskolärare) Pedersöre 185 i 9 daghem 0 x 21

22 Grundläggande utbildning En väsentlig faktor för kommunernas verksamhet beträffande framförallt undervisningstjänster är naturligtvis elevtillströmningen. Årskullarna i Finland har minskat och detta återspeglar sig också till en del i utvecklingen också i vårt område. Faktum är dock att elevantalet sammantaget ser ut att öka igen i efter en nedgång på några år. Här finns dock stora skillnader mellan kommunerna. Elevstatistik för nejden; tabell 5 22

23 Förskolans och den grundläggande utbildningens förverkligade kostnader jämfört med erhållna statsandelar; tabell 6 Kunta yhteensä e/opp e/opp osuus kust.% Evijärven kunta Jakobstads stad ,5 0 20, , Kronoby kommun , , Larsmo kommun Nykarleby stad 75,5 732, Pedersöre kommun 192, ,5 0, , Evijärven kunta 22,5 287,5 0 0,5 310, Jakobstads stad 204, ,5 2, , Kronoby kommun 86,5 716,5 0 4,5 807, Larsmo kommun 104,5 772,5 0 4,5 881, Nykarleby stad 68,5 723, Pedersöre kommun 190, , , Evijärven kunta 25,5 273,5 0 0,5 299, Jakobstads stad 220, , , Kronoby kommun 71,5 710, Larsmo kommun ,5 0 4, Nykarleby stad Pedersöre kommun 184, ,5 0 5, , I tabellen framgår hur de förverkligade kostnaderna förhåller sig till den beräknade statsandelen. I sista kolumnen framgår hur mycket statsandelen och de förverkligade kostnaderna skiljer sig från varandra. Minus före summan innebär att den kalkylerade statsandelen täcker mera en de förverkligade kostnaderna inom sektorn. Den angivna procentsatsen i tabellen anger hur stor andel av de förverkligade kostnader som statsandelen täcker. Skolnät och elevtillströmning; tabell 7 Asukkaita Kouluja Oppilaita/ koulu Asukkaista oppilaita (%) Lukioita vuotiaita/ lukio Suuralue , Luoto ,72 Pedersören kunta , Pietarsaar , Uusikaarlepyy , Evijärvi , Kruunupyy , Koko Suomi , Skolnätet är en faktor som skiljer kommunerna från varandra. I följande tabell anges hur elevtillströmning och skolstorlek skiljer sig åt mellan kommunerna. I tabellen framgår också landets medeltal. ESI- JA PERUSOPETUKSEN TOTEUTUNEIDEN KUSTANNUSTEN JA RAHOITUKSEN LASKENNALLISTEN PERUSTEIDEN VERTAILU ESIOPETUS -PERUSOPETUS- Opetuksen järjestäjä vl 1-9 josta mamu Oppilas- Toteut. Rah. lask. Erotus Rah. Kokonais ero lisäop. yli 17v valm. määrä kust. peruste e/opp perus. euroa Peruskouluikäisiä 2011 Peruskouluikäisiä vuotiaita vuotiaita 2025 Muutosprosentti Muutosprosentti Suuralue , ,33 Luoto , ,02 Pedersören kunta , ,14 Pietarsaari , ,65 Uusikaarlepyy , ,21 Evijärvi , ,82 Kruunupyy , ,90 23

24 Skolornas storlek; tabell 8 Finskspråkig Skolornas storlek elever skolor elever elever elever elever elever Åk 7-9 sammanlagt Evijärvi Jakobstad Kronoby Elever finns i annan kommun Larsmo Elever finns i annan kommun Nykarleby Pedersöre Antalet Antalet Svenskspråkig Skolornas storlek Antalet Antalet elever skolor elever elever elever elever elever Åk 7-9 sammanlagt Evijärvi Jakobstad 1 (specialskola) (åk 6-9) 7 Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre Antal elever i grundläggande utbildning; tabell 9 Antalet elever i gundläggande utbildning Finskspråkig Svenskspråkig Elever Bosatta utanför Elever Bosatta utanför Evijärvi Jakobstad Jungmans Kronoby Larsmo 19 åk åk 1-9? Nykarleby Pedersöre Gymnasieutbildning Antalet studerande inom gymnasieutbildning; tabell 10 Antalet studerande inom gymnasieutbildning Finskspråkig Svenskspråkig Elever Bosatta utanför Elever Bosatta utanför Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre

25 Gymnasieutbildningens förverkligade kostnader jämfört med statsandelen; tabell 11 TOTEUTUNEIDEN KUSTANNUSTEN JA VALTIONOSUUDEN LASKENNALLISTEN PERUSTEIDEN VERTAILU Koulutuksen järjestäjä Kunta 1) Yli Aineop. Laskenn. Toteut. Valt. osuuden Edell. YH:n Kokonaisero Opisk. 18 v. kurssien opisk. kust. lask. peruste erotus osuus euroa määrä aloit. määrä määrä e/opisk. e/opisk. kustann. % Evijärven kunta Jakobstads stad Kronoby kommun Nykarleby stad Pedersöre kommun Evijärven kunta Jakobstads stad Kronoby kommun Nykarleby stad Pedersöre kommun Evijärven kunta Jakobstads stad Kronoby kommun Nykarleby stad Pedersöre kommun I tabellen framgår hur de förverkligade kostnaderna förhåller sig till den beräknade statsandelen. I sista kolumnen framgår hur mycket statsandelen och de förverkligade kostnaderna skiljer sig från varandra. Minus före summan innebär att den kalkylerade statsandelen täcker mera en de förverkligade kostnaderna inom sektorn. Den angivna procentsatsen i tabellen anger hur stor andel av de förverkligade kostnader som statsandelen täcker. 25

26 Medborgar- arbetarinstitut Medborgarinstitut kostnader; tabell 12 Medborgarinstitut Nettokostnad/undervisningstimme Nettokostnad/invånare Nettokostnad/kursdeltagare Undervisningstimmar/invånare Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre Evijärvi 15,95 Evi, Lavi & Kauhava 49, Evi 1 Koko alue ,50 47,54 114,04 0,64 55,76 57,76 85,82 1,04 10,00 56,20 47,37 62,00 0,84 61,91 43,18 78,03 0,70 Bibliotek Bibliotek antal lån och kostnader; tabell 13 Bibliotek Bok- och annan Lån/invånare /Invånare mediaanskaffning/ invånare Evijärvi 19,11 58,91 15,59 Jakobstad 15,82 71,63 9,88 Kronoby 16,17 73,90 0,6 Larsmo 21,75 56,54 0,78 Nykarleby 11,78 51,97 0,48 (7,34 ) Pedersöre 13,58 55,28 8,1 Ungdomsarbete Ungdomstjänster kostnader; tabell 14 Ungdomstjänster Nettokostnad/invånare Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre 8,56 26,60 6,00 8,00 12,00 12,86 Idrott Antal idrottsplatser; tabell 15 Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre Antal idrottsföreningar; tabell 16 Antalet idrottsplatser Gräs- och konstgräsplan Andra utomhus plan Rinkar/skrinnskoplan Privata ishall Underhållna skidsprår/km Vandringsleder/km km km 69km km 52 km 1 2 (+grusplaner vid skolor 4st) 5 0 (Kristallen i Jakobstad) 18,8km 35,4km km 10km 8 (seriespel) 5(byapla) (bel)+5(obel)=80km 4/73km Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre Antalet idrottsföreningar Kommunal bidrag/invånare /invånare (Idrottsföreningar) 5 2,00 33, ,03 139, ,00 40,00 3 4,00 34, ,00 41, ,00 26

27 Kultur Kulturtjänster kostnader; tabell 17 Kulturtjänster /invånare Bidrag /invånare Evijärvi Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre 1,50 0,74 15,10 1,90 5,00 4,00 1, utbet. totalt i kult.bidrag 9,00 2,00 11,96 1,82 27

28 5. Samarbete och utökat samarbete Allmänt kring samarbete beträffande dagvård och undervisning Det har funnits ett synnerligen omfattande samarbete mellan kommunerna i kommunutredningsområdet och att det har underlättat skötseln av många ärenden. Det har förekommit samarbete bl.a. inom invandrarundervisningen och fortbildningen. Dessutom träffas skoldirektörerna och dagvårdscheferna regelbundet. Evijärvi har också haft ett omfattande samarbete med då med de närliggande finskspråkiga kommunerna. Arbetsgruppen noterar att samarbetet med Evijärvi och de nu aktuella kommunerna i utredningen kunde utvecklas eftersom behoven och utmaningarna i många fall är de samma. I detta kapitel presenteras också Evijärvis nuvarande samarbete. Arbetsgruppen har gått genom det projektsamarbete som finns mellan kommunerna. Undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen har de senaste åren finansierat gemensamma utvecklingsprojekt för kommunerna, t.ex. projektet Edu Arena/Kunnig och projektet för kvalitetskriterier inom den grundläggande utbildningen. Se nedan. Jakobstad, Karleby, Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre Redovisning av samarbetsprojekt inom kommunernas bildningsväsenden Administrativ kommun Beviljat understöd (euro) Kommunal självfinansiering (euro) Finansiär Huvudsakligt projektinnehåll Projektets namn Projekttid Företagsamhetsfostran Team Nord Jakobstad Kulturfonden/UBS Gymnasiesamarbete/Virtuella kurser Dialogen Jakobstad/Karleby , % Svenska kulturfonden Utveckling av läsning, modersmål Diagonalen Karleby/Pedersöre UBS Utvecklande av matematikundervisningen Diagonalen Pedersöre , UBS Utvecklande av matematikundervisningen Regionförvaltningsverket i Kartläggning av undervisningspersonalens kompetens (webbenkät), Edu Arena Kronoby , ,00 Västra och Inre Finland Anordnande av fortbildningar Regionförvaltningsverket i Kompetensutveckling i samråd med kollegor via benchmarking, IKTfortbildningar, Edu Arena II Kronoby , ,00 Västra och Inre Finland handledande lärare och utvecklingsplaner Regionförvaltningsverket i Kompetensutveckling via benchmarking och digitala lärmiljöer, Edu Arena III Kronoby , ,00 Västra och Inre Finland introduktion av kompetensutvecklingssamtal, lärplattformer Kvalitetskriterieprojektet Larsmo ,00 Utbildningsstyrelsen Ibruktagande av kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen Kvalitetskriterieprojektet, forts Larsmo ,00 Utbildningsstyrelsen Vidareutveckling av kvalitetskriterierna Annat samarbete: Gemensam upphandling (omfattar inte Karleby) Pedersöre ,00 utgifter/år Kommunerna Gemensam upphandling av läroböcker (alla kommuner gör separata beslut/3 års avtal)) ,00 utgifter/år kommunerna Gemensam upphandling av skolmaterial Nykarleby gemensam tjänsteansökningsportal Uppföljning av timresurs och gruppstorlekar Nykarleby (som en del i Kvalitetsprojektet) Gemensam undervisning av flyktingar olika Gemensam undervisning inom den förberedande undervisningen Läroplansarbetet Skoldirektörerna har möten ca 1 gång/månad olika Gemensamma linjedragningar/planerings- och utvecklingsarbete Fortbildning förskolan/se barnet Arbetsgruppen har även diskuterat personalrekryteringen och möjligheten till samarbete, t.ex. vid rekryteringen av lärare. Den nyaste tjänsten som kunde utnyttjas är Kuntarekry, men i dagsläget används inte denna tjänst i någon större utsträckning i nejden eftersom de svenskspråkiga skolväsendena har tillgång till tjänsten Det finskspråkiga skolväsendet kunde eventuellt också ansluta sig till den. Det skulle vara bra att i fortsättningen sköta rekryteringen koordinerat. Vikariebanken kunde vara gemensam. 28

29 Kommunerna är med i nätverket Teamnord, som främjar inlärning via nätet inom gymnasieutbildningen. I Jakobstad har det finskspråkiga gymnasiet samarbete med läroanstaltsnätverket på andra stadiet i Karleby. Skolväsendet i Evijärvi har samarbete med kommunerna i Södra Österbotten och i Sjönejden. Evijärvi är också med i nätverket Opinlakeus. Man har gemensamma lärartjänster med Lappajärvi. Gymnasiet i Evijärvi har samarbete med det tekniska universitetet i Tammerfors (grundläggande studier i kemi, 7 studerande). Personalutbildning och fortbildning genomförs också i samarbete, det här kunde visserligen ännu fördjupas. Gymnasieutbildningens gemensamma kursbricka kunde också vara föremål för fördjupat samarbete. Invandrare, utbildningen av invandrare Kommunerna i Jakobstadsnejden har samarbetat kring invandrarundervisningen, t.ex. samarbetet i anslutning till mottagandet av kvotflyktingar. Planeringen försvåras av att man inte alltid vet exakt när det kommer invandrare och behovet är svårt att förutse. I Evijärvi bildas en grupp inom den förberedande undervisningen om det finns fem elever. Det finns möjligheter att utveckla samarbetet inom den grundläggande utbildningen och den förberedande utbildningen på andra stadiet. Små kommuner kan inte anställa en modersmålslärare åt invandrareleverna. I Jakobstad har man kunnat göra det, eftersom det finns fler invandrarelever. Arbetsgruppen noterar att samarbetet kring vuxna invandrare borde utvecklas. Det skulle vara mycket viktigt med tanke på sysselsättningen att invandrarna lär sig språket. Konstaterades att en invandrarplan har utarbetats i samarbete, och den borde alla sätta sig in i. Regionens samarbete kring kvalitetsuppföljningen inom den grundläggande utbildningen. Undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen. Kommunerna i Norra svenska Österbotten arbetar förnärvarande aktivt och gemensamt med dessa kriterier. Deltagande kommuner har erhållit extra statsunderstöd från ministeriet för utvecklande och implementering av kriterierna i verksamheten. Kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen är ett verktyg med vilket man kan producera information på lokal nivå om den grundläggande utbildningens strukturella och funktionella kvalitet. Kvalitetskriterierna utgörs av 13 utvecklingsområden eller kvalitetskort. I UKM:s beskrivningen av arbetet med kvalitetskriterierna sägs att i en utvecklingsinriktad skola får självskattning och verksamhetsförbättrande insatser grundade på systematiskt insamlade utvärderingsdata hög prioritet. Utvecklingsprocessen bör alltid ta hänsyn till den rådande verksamhetskulturen. Självskattningen består av fyra grundläggande frågor: Var befinner vi oss nu? Var vill vi vara i framtiden? Hur kan vi bäst nå vårt mål? Hur bedömer vi de genomförda förändringarna? (Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2012:30) 29

30 Kvalitetskriterierna har i Norra Svenska Österbotten (kommunerna Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad, Larsmo, Kronoby och Karleby sv.) omvandlats till checklistor och utvärderingsinstrument. Några av kvalitetskorten har omsatts i praktiken medan en del är under arbete. I nejdens kommuner finns nu gemensamma konkreta utvärderingsmodeller för uppföljning av kvalitetskriterierna. Kvalitetskriterierna gör det möjligt för kommunala beslutsfattare att på ett praktiskt plan utvärdera hur de beslut som omfattar skolväsendet i ett kort respektive långt perspektiv inverkar på skolornas verksamhet. Kvalitetskorten har omformats till utvärderingsinstrument för nejdens skolor. De fyra första kvalitetskorten avspeglar strukturerna inom följande områden: 1. ledarskap 2. personal 3. ekonomiska resurser 4. utvärdering Övriga sju kvalitetskort, som påverkar den studerande: 1. läroplanens verkställande 2. undervisningen och undervisningsarrangemangen 3. stödet för inlärning, tillväxt och välbefinnande 4. delaktighet och påverkan 5. samarbetet mellan skolan och hemmet 6. fysisk lärmiljö 7. inlärningsmiljöns trygghet 8. klubbverksamhet 9. Eftermiddagsverksamhet Skolans och kommunens kvalitetsarbete styrs av en årsklocka som anger när de olika kvalitetskorten ska behandlas. Inom varje kort finns angivet vem som ansvarar för genomförande och uppföljning. Årsklockan har utarbetats gemensamt för Jakobstadsnejdens kommuner. Tanken är att resultaten och utvärderingarna kan användas också för hela regionen gemensamt. Vi kan gör jämförelser regionalt! I bilaga presenteras hela kvalitetsdokumentet som ännu inte är färdigt till alla delar. Speciell kortet kring läroplansarbetet är på hälft. Alla utvärderingsbanketter som utarbetats sätts in på systemet Webropol som alla deltagande kommuner i nejden använder sig av. Webropol är ett webbaserat enkätprogram som möjliggör insamlande av data via webben. Utgångspunkten för arbetet är att vi med hjälp av utvärderingskunskap som baserar sig på kvalitetskriterierna i bästa fall kan identifiera missförhållanden som upptäcks inom utbildningen. Det blir då också möjligt att åtgärda missförhållandena när man på ett heltäckande plan på årlig nivå planerar kommunernas verksamhet och ekonomi. Grundläggande utbildning; utökat samarbete - Kvalitetskriterierna gör det också möjligt att fördjupa samarbetet på ett regionalt plan. - Den nya elevhälsolagen kan medföra att kuratortjänsterna sammanförs i regionen 30