Personliga betraktelser över behandlingsupplägg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personliga betraktelser över behandlingsupplägg"

Transkript

1 Personliga betraktelser över behandlingsupplägg Jag står här idag för att jag fått äran att inför er utveckla mina personliga erfarenheter och tankar kring behandlingsupplägg av lymfödem. Denna min erfarenhet och dessa mina tankar grundar sig på mina ganska många år som lymfterapeut; det är nu 17 år sedan jag genomgick min lymfterapiutbildning och började arbeta som lymfterapeut. I oktober 1991 började jag att ta emot patienter med lymfödem på Södersjuk-huset här i Stockholm. I ett litet rum bakom ett förråd där det förvarades rollatorer, gångbord, droppställningar mm. Jag och patienterna fick ofta knö oss förbi alla dessa grejor innan vi kom in bakom förhänget där min brits och material fanns. Där fick jag husera. Jag vet att någon doktor en gång frågade mig vad det var för hokus-pokus jag höll på med där inne, för patienterna blev ju faktiskt mycket bättre! Lymfterapi var inte riktigt rumsrent om det överhuvudtaget var någon som visste att det existerade. Remisserna kunde också se lite lustiga ut: Hej hopp, här får du en ny arm att sätta tänderna i!! stod det på en remiss, vem som skrev den tänker jag inte berätta, inga namn nämnda.. Det fanns vid den tiden ännu ingen poliklinisk mottagning där patienter med lymfödem, - betalandes vanlig patientavgift eller avgiftsfritt med frikort, kunde få behandling. Dock fanns Röda Korsets lymfödemenhet, där Iwona Svedborg byggt upp en lymfödemverksamhet men patienterna var fler än resurserna räckte till. Stockholm var och är - stort. Patientunderlaget också: 1000 nyopererade bröstcancerpatienter varje år i hela länet och med den tidens operationsteknik var incidensen av lymfödem upp emot 50% (detta ffa i kombination med RT). Nu har incidensen tack och lov minskat som en följd av SN-tekniken, - vilket åtminstone alla ni lymfterapeuter märkt. Vart har alla patienterna tagit vägen som en kollega sa vid ngt tillfälle Det syns verkligen att operationskomplikationerna i form av lymfödem har minskat, det ser ni väl alla, eller hur?! På södra sidan av Stockholm - där således hälften av patienterna opererades och strålades - producerades m.a.o. ca 200 armlymfödempatienter varje år. Det var i alla fall så många lymfödem relaterade till bröstcancer vi tog emot på ödemmottagningen. Och då talar vi bara om bröstcancer: lägg där till ödem efter inguinalutrymningar eller axillarutrymningar pga malignt melanom, patienter med sviter efter behandling av gynekologisk cancer, prostatacancer, venolymfatisk insufficiens och primära lymfödem, mm. Raden av pat. med lymfödem av ett eller annat slag var lång, om jag inte missminner mig hade vi 250 nybesök om året. Vi registrerade alla nybesöken i alla fall under några år för att ha ett hum om antalet. Att vi inte bara begränsade oss till cancerpatienter innebar också att vi fick se en hel del olika sorters ödem: venös insufficiens, venolymfatisk insufficiens, lymfödem efter operationer (då alltså ickemaligna

2 operationer). Kärlmottagningen brukade skicka patienter med mer komplexa ödem och patienter med mer komplicerade behov av kompression. Vi fick även en del remisser från primärvården på patienter med obskyra ödem; oftast handlade det om primära lymfödem. Patienterna var genomsökta på härsan och tvärsan utan att man upptäckt någon orsak till ödemen. Men någon lymfscintigrafi hade inte gjorts så det var vad inremitterande doktor ombads skriva remiss till först. Och mycket riktigt visade det nästan alltid vara primärt lymfödem. Det var som sagt som att öppna slussportar patienterna strömmade till och det fanns dessutom ett enormt uppdämt behov. Jag och senare mina två kollegor - drunknade nästan i anstormningen av remisser. Då- vi pratar alltså om början av 90-talet- fanns det gott om bröstcancerpatienter med ganska stora och obehandlade armlymfödem och en del ödem var till stor del organiserade. Med andra ord ganska annorlunda och betydligt mer behandlingskrävande jämfört med de vi till största delen ser nu för tiden. Patienterna ringde ofta om en tid innan man hunnit få remissen i handen. Nöden är uppfinningarnas moder sägs det. Vad gör man då tiden inte på några som helst sätt räcker till för att göra behandlingar enligt det sätt man var utbildad att lägga upp alla behandlingar på? Jo, man tvingas prova sig fram, - trial and error! - och rationalisera bort det som visar sig mindre nödvändigt, lägga till det som är nödvändigt, följa upp NOGA och under lång tid för att kunna dra slutsatser av effekter av insatt behandling. Och funderar noga över vad det EGENTLIGEN var som gav effekt, när och var. Det kallas för övrigt nu för tiden för kvalitetsarbete och det var på det sättet vi var nödda och tvungna att arbeta, för patienttrycket var som jag nyss sa STORT. Det var en hård skola. Men: den var ytterst lärorik! Jag funderade ofta på vilket mitt patientmaterial var och på vilket sätt mina patienter skiljde sig från de man teoretiskt lagt upp behandlingar för under studietiden. Var alla ödem samma ur behandlingssynpunkt? Skulle jag behandla en patient med ett gammalt obehandlat och kanske stort ödem på samma sätt som en patient med ett nydebuterat ödem. Vad skiljer ödemen åt? Vad kunde jag förvänta mig på längre sikt? Och ffa : vilka VOLYMER är det jag ska behandla? DETTA spelar väsentlig roll vid behandlingsupplägget. Genom att modifiera behandlingarna, lägga till, dra ifrån, revidera kompression, utvärdera effekter av behandling och jämföra armomkretsarna hos de patienterna som till min - med facit i hand!- stora glädje jojo-bantade, så kom jag sakta underfund med en hel del saker. Jag såg då bl.a hur ödemarmens mått förhållde sig till måtten på den friska sidan och eftersom patienterna - gång på gång - gick upp och ner i

3 vikt kunde jag se hur viktuppgång och viktnedgång påverkade ödemarmen jämför med den friska sidan. MYCKET lärorikt!! Hur kan man tänka när man bestämmer sig för att behandla en patient med ett ödem i armen och/eller på thorax/bröst? Jag tänker nu i huvudsak prata om ödem efter operation och RT vid bröstcancer. Denna patientkategori och typ av behandling är ju trots allt är den vanligast förekommande och där tror jag faktiskt att vi lymfterapeuter ser olika på patienten och behandlingsupplägget. För att kunna göra en bra bedömning av behovet av och de olika delarna av KFÖ behöver vi först och främst ha aktuell och relevant information om patienten. Vi har alla lite olika förutsättningar för att få aktuell och tillräcklig bakgrundsinformation då patienten remitteras till oss. Om patienterna kommer på remiss är det min erfarenhet att remissen oftast innehåller otillräckligt av den information vi behöver. Det är inte alltid som patienterna t.ex. kommer ihåg vilka områden som strålats. Det är OERHÖRT viktigt att eftersöka relevant information: det är högst väsentligt att t.ex. vi har klart för oss VILKA områden som strålbehandlats. Anledningen är att det dels ger oss en större förståelse för den speciella ödemproblematiken men det ger oss en grund att stå på vad gäller behandlingsupplägget. Det är dessutom viktigt att veta vilken typ av cancer patient behandlats för: vi måste ha med oss i bakhuvudet att patienten kan få ett recidiv av sin sjukdom. Och därmed kanske kompressionen plötsligt inte fungerar längre, patienten kan ha ont i armen. Ska min förstahandsinsats i det läget vara att se om ML då kan ge en förbättring av ödemstatus, eller en ökad kompression?? Det kan ju vara så att det är en MINSKAD kompression som behövs just pga smärtor. Det är viktigt att alltid försöka förstå VARFÖR förändringar i ödemstatus sker! Recidiv ger ofta inte bara en växt i lymfkärlsbanor utan ofta även en venös påverkan, vilket vi lymfterapeuter vet påverkar cirkulationen i allra högsta grad: 10% av den interstitiella vätskan transporteras via lymfkärlen, skadas det systemet (pga operation och RT) och inte räcker till, får patienten ett lymfödem. Fungerar inte heller den venösa cirkulationen (som ju sköter 90% av bort-transporten av interstitiell vätska) så får vi ett de facto venolymfatiskt ödem. Tumörtryck mot v. axillaris ger snabbt ett ökat ödem som dessutom oftast inte heller tål kompression, eller möjligen mycket liten sådan. Dessutom finns ofta en neurologisk faktor: ödem gör normalt sett inte ont, men uppträder smärtor i samband med en ökning av tidigare svullnad ska man dra öronen åt sig. Risken för recidiv är då kanske stor. Kontakta behandlande läkare!. Har man tillgång till journal ska den läsas. Jag tror att vi behöver bli bättre på just detta

4 Ibland kanske man inte kommer någon vart alls med ödemet trots bra behandling, det brukar visa sig ganska snabbt: normalt ser jag i alla fall en förbättring efter 1-2 ggr, händer det inget på 3 behandlingar kollar jag upp journalen för att se om det kan finnas ett skäl till utebliven behandlingseffekt. En patient som är ganska nyopererad har vilket är normalt- ett postoperativt ödem runt axillområdet fram över thorax och bak mot skulderbladet till- under ett par månader, det blir hela tiden mindre och brukar helt försvinna. I vissa fall går det bara bort delvis, förutsättningarna för utvecklande av ödem är beroende på olika faktorer, ffa genetik och övervikt men även infektioner. Kommer patienten ganska snart efter operation med ett litet lokaliserat ödem i armen brukar jag ge information om egenbehandling i första hand, i avledande syfte för upparbetning av avflöden från armen via axeln. Beroende på graden av ffa underhudsfett och ev. senare RT kan jag även skriva ut en kompressionsärm, med mindre tryck. Min erfarenhet är att det ofta är fullt tillräcklig. Uppföljning av dessa patienter har givit vid handen att just den här typen av tidiga ödem ofta försvinner. Ett annat scenario är att pat. INTE haft ngt ödembesvär efter operation och senare cytostatikabehandlingen, men får ett ödem i samband med RT. Jag brukar även i det fallet ge instruktioner om egenbehandling, baserad på ödemlokalisation och vilka områden som strålats, detta kombinerat med kompression. Det visar sig ofta att dessa strålinducerade ödem även de lägger sig så sakteliga efter avslutad RT, det brukar ta ett par månader. Det är viktigt att patienterna är observanta: kvarstår eller ökar besvären ska patienten kontakta mig/oss igen. Dock lägger sig ofta även dessa ödem helt. Jag har även här följt upp patienterna då jag inte hört av dem på ett halvår och de säger då att det där problemet med armen, det är borta, jag har inga besvär längre. Hur då tänka när patienten kommer på remiss med ett ödem i arm och eller thorax vilket dykt upp senare, kanske ett eller ett par år efter avslutad behandling? Det mest sannolika är att ödemet är en sen biverkan av strålbehandlingen: den långsamma degenerationen i vävnaden och ffa blod- och lymfkärl har gått så långt att lymfcirkulationen tippar över kanten dvs patienten får ett lymfödem. Jag utgår ifrån att patienten kommer på remiss och att man uteslutit recidiv. I annat fall kollar jag upp konferensanteckning vilken ger god information om hur pass stor sannolikhet det finns för att sjukdomen kan ha kommit tillbaka. Ett samtal med anvarig läkare är heller aldrig fel! Och som vanligt kollar jag upp strålområdena: detta för att optimera förutsättningarna för

5 en effektiv ML-behandling: att INTE utgå från att patienten har strålat både axill, thorax och fossa scl (och därmed ta onödigt långa vägar mot andra sidans fossa och axill via nacke/rygg), gör att man lägger ner mer tid på det väsentliga, dvs AVLEDANDE behandling från ödemområdet till närmaste fungerande körtelstation. Och detta är det väsentligaste i behandlingen: upparbetning av avflöden över t.ex. axeln och ödemområdet för att AVLEDA! Jag lägger inte ner onödig tid på symtomlokalen, alltså armen, detta kanske ni tycker är lite kontroversiellt?! Men där gör kompressionen det jobb den ska, ffa på tidiga ödem. Jag koncentrerar mig på central och avledande behandling. Jag brukar göra 3-5 behandlingar under 1-2 veckor och optimera kompressionen. Under själva behandlingsperioden har patienten sin gamla strumpa på sig, ibland med lite extra lindning utanpå. Eller - och det är mitt knep - en begagnad ärm, av vilka det är oerhört bra att ha ett litet lager, i stället för att bandagera patienten. Eventuellt förstärkt med lindning utanpå om det behövs. Metoden kan man tycka vad man vill om och ni får gärna diskutera detta lite senare. Patienten har strumpan på under behandlingen: det finns ingen anledning att ta av den under behandlingen eftersom jag inte arbetar på armen i det skedet. Senare i behandlingsperioden, efter åtminstone 3 behandlingar, viker jag ner ärmen en bit och behandlar först då även övre halvan av överarmen under 5-10 min i slutet av varje session, från axillen och utåt över deltoideus. Under hela behandlingsperioden följer jag noga de översta omkretsmåtten på armen vilka jag brukar mäta separat eftersom de ger mig tydliga tecken på hur det står till med effekten av ML-behandlingen och därmed avflödena: minskar de i takt med ML-behandlingarna är jag på rätt väg! Och det gör de allteftersom effekten av ML-behandlingen kommer. Jag är med andra ord inte särskilt intresserad av volymmåttet, dock är jag meveten om att ur compliance-synpunkt kan det var av godo att göra en volymmätning och konvertera till diagram, om inte annat för de patienter som är lite mindre motiverade!!! DÄREMOT brukar jag vid den första mätningen innan en intensivbehand-lingsperiod sätta tuschprickar med spritpenna (som ju inte går bort i första taget) på 32-, 36- och 40-måttet (och 44-måttet om patienten har så långa armar). Och så mäter jag dessa, för både min och patientens feedback. Jag har upprepade gånger genom åren följt samma regim: mätandes omkretsarna på första behandlingsdagen (OCH tagit en vikt!!!), ofta en måndag, sedan fredag fyra dagar senare och fredag veckan efter igen som då alltså är sista behandlingsdagen i en intensivbehandlingsperiod. Jag följer sedan efter efter med justering av ärmens mått. Det gäller alltid att optimera kompressionen för att få ett permanent resultat.

6 Uppföljning efter 2-3 månader då patienten har använt sin kompression, nästan uteslutande dagtid. Jag brukar vid den kontrollen finna att omkretsarna har minskat YTTERLIGARE, detta som en sen effekt av de förbättrade avflödena. Jag minskar därpå kompressionsärmsmåtten på nytt, ny uppföljning efter 3-4 månader. Sedan brukar normalt sett ödemstatus ha stabiliserats på ett minimum. Och fortsättningsvis reviderar jag kompressionen med -normalt sett 6 månaders mellanrum. Varför inte fler behandlingar kanske ni då undrar? Därför att jag inte och förmodligen inte ni heller- behandlar några större ödemvolymer: det är en helt annan sak att behandla ett jätteödem vilket kräver längre tid innan det minskat ner till det minimum som är möjligt (alltså tills resten bara är organiserad vävnad) än de faktiskt! - förhållandevis modesta ödem som åtminstone vi i Stockholmsområdet brukar se. Syftet med ML-behandlingen är i första hand UPPARBETNING av avflöden. Ödemet tar kompressionen och de förbättrade avflödena hand om. Vi får aldrig glömma att detta - oftast tämligen nyutlösta - ödem och - nu talar jag utifrån ett Stockholmsperspektiv där åtgången till lymfterapi är god -sitter på en person med ett tidigare FULLT fungerande lymfsystem: detta system har all intention att återuppta en normal cirkulation. Det är det som vi ofta kanske inte tänker på, eller hur är det?!!! Så är ju inte fallet vid primära lymfödem och därför ser jag också behandlingen av dessa på ett annat sätt. Primära lymfödem sitter på patienter med en medfödd skada, dysfunktion i lymfsystemet och kräver därför för det första mycket mer tid, - det är ju oftast benlymfödem det rör sig om. Dessutom är kompressionsfrågan för det mesta mer komplicerad vid primära benlymfödem. De kan ju vara ganska gamla, delvis organiserade och även fibrotiska, det är åtminstone min erfarenhet och då tänker jag ffa på tårna, fotryggarna och malleolerna, där det ju de facto är lite besvärligare att få till en adekvat och fungerande god kompression. Så, nu tänkte jag inte orda mer om detta: jag har kanske inte varit fullt utförlig i vissa delar och det kan man aldrig vara på så här kort tid. Jag brukar vanligen ha en till ett par timmar på mig när jag undervisar om lymfödem och ödembehandling! Så om ni har frågor så ställ dem gärna, det är just den här typen av diskussioner vi så väl behöver!!! Tack för mig!! Årsmöte Svensk Förening för Lymfologi, Stockholm Polymnia Nikolaidis

7

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Lymfsystemet - Funktion och behandlingar Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Vad är lymfsystemet och vad gör det? Alla vet att ett blåmärke försvinner men få vet hur!

Läs mer

Svensk förening för lymfologi 2013-04-05 INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM

Svensk förening för lymfologi 2013-04-05 INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM Lymfsystemet Anatomi Det finns två kärlsystem i kroppen, blodsystemet och lymfsystemet. Lymfsystemet består av lymfkärl och lymfatisk vävnad. Lymfatisk vävnad innefattar

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Lymfödem kräver holistiskt förhållningssätt

Lymfödem kräver holistiskt förhållningssätt Lymfödem kräver holistiskt förhållningssätt Vi behöver ha ett holistiskt förhållningsätt som tar hänsyn till hela patientens situation, sade Professor Neil Piller på SÖFs medlemskonferens i september.

Läs mer

Cancerrehabilitering Arbetsterapi och Lymfterapi

Cancerrehabilitering Arbetsterapi och Lymfterapi Cancerrehabilitering Arbetsterapi och Lymfterapi Ulrika Ehn Leg arbetsterapeut/ dipl lymfterapeut Arbetsterapi Specialistvård Gävle Sjukhus 026-154773 ulrika.ehn@ Arbetar i slutenvården inom Arbetsterapi

Läs mer

Information och träningsprogram efter bröstoperation

Information och träningsprogram efter bröstoperation Information och träningsprogram efter bröstoperation Information från fysioterapeuten/sjukgymnasten efter bröstoperation med axillutrymning, med eller utan rekonstruktion med protes. Första dagen efter

Läs mer

Lymfan. I detta nummer: Ordförandeordet, sid 3 Internationell kongress om lymfödem, sid 4 Vad är det egentligen som gör ont?, sid 6 Ur askan i elden,

Lymfan. I detta nummer: Ordförandeordet, sid 3 Internationell kongress om lymfödem, sid 4 Vad är det egentligen som gör ont?, sid 6 Ur askan i elden, Lymfan Medlemsblad för Svenska Ödem Förbundet ISSN 1404 7489 NR 3 SEP/OKT 2003 ÅRGÅNG 5 Lena Granefelt/Vårdguiden 01:2003 Lisbeth Jonsson vann över bröstcancern, men hennes svullna arm och hand gör sig

Läs mer

HEJ. Johanna Berg, Underläkare, Akutmottagningen SUS Malmö

HEJ. Johanna Berg, Underläkare, Akutmottagningen SUS Malmö HEJ Johanna Berg, Underläkare, Akutmottagningen SUS Malmö Är tiden ur led? En dag på akuten Damen som älskade Maria Lang SSK från övervaket ringer. 83 år gammal, bor hemma, änka. Kommer med ambulans pga

Läs mer

Del 4. 9 sidor 17 poäng

Del 4. 9 sidor 17 poäng 9 sidor 17 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill. Vid

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Cancer och psykisk sjukdom - hur påverkas prognos och behandling? Claes Jönsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Cancer och psykisk sjukdom - hur påverkas prognos och behandling? Claes Jönsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Cancer och psykisk sjukdom - hur påverkas prognos och behandling? Claes Jönsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka-1 Patienter med psykisk sjukdom har

Läs mer

Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation

Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-01-24 Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Seminarium 5 Blandade fall (Student)

Seminarium 5 Blandade fall (Student) Seminarium 5 Blandade fall (Student) Gynekologi (student) Fall 1 Tidigare frisk 28 årig kvinna kommer till KKs mottagning för vidare utredning och behandling då man funnit cellförändringar på hälsokontrollen.

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för Linda ben Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: 1 Linda Ben Svullna ben Orsaker: Vensystemet fungerar inte som det ska. Detta kan leda till venösa

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning

Läs mer

SP station: Ortopedi 14,5 min

SP station: Ortopedi 14,5 min SP station: Ortopedi 14,5 min Student information: Det söker en patient med axel problem. Besvären började för ca 3 år sedan då han spelade handboll och luxerade sin högra axel. Rtg visade en främre axelledsluxation

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Patientinformation rörande: Grå starr

Patientinformation rörande: Grå starr Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng _14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Till dig som vill veta mer om. Lymfödem

Till dig som vill veta mer om. Lymfödem Till dig som vill veta mer om Lymfödem Fjärilen är en internationell symbol för lymfödemsjukdom. Symbolen representerar att fjärilen vaknar upp från mörkret i sin kokong och kommer ut i ljuset, det vill

Läs mer

I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen

I Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen INNEHÅLL Förord... 7 Inte till vilket pris som helst... 9 Ingen av oss vet på förhand... 13 Så skulle ingen behandla en älskad hund... 19 Abort och dödshjälp... 25 Dödshjälp i andra länder.... 30 Oregons

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom Karpaltunnelsyndrom En av handens stora nerver, Nervus Medianus, går tillsammans

Läs mer

Vad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos

Vad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos amifos Pamidronsyra Vad Pamifos är och vad det används för Pamifos är ett läkemedel som påverkar uppbyggnad och nedbrytning av ben. Läkemedlet tillhandahålls i form av en lösning som kan ges som långsam

Läs mer

Om din behandling med Xiapex

Om din behandling med Xiapex PATIENTINFORMATION PATIENTINFORMATION Om din behandling med Xiapex Dupuytrens kontraktur Dupuytrens kontraktur är en bindvävssjukdom som ibland även kallas vikingasjukan eftersom den är vanligare i Skandi

Läs mer

till dig som har en Armbågsfraktur

till dig som har en Armbågsfraktur till dig som har en Armbågsfraktur Armbågsfraktur Fraktur (benbrott) vid armbågen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Gipsförbandet Gips är ett hårt men sprött material som

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Xeplion (paliperidonpalmitat) din hjälp för en positiv vardag. Patientinformation om behandling med Xeplion

Xeplion (paliperidonpalmitat) din hjälp för en positiv vardag. Patientinformation om behandling med Xeplion Xeplion (paliperidonpalmitat) din hjälp för en positiv vardag Patientinformation om behandling med Xeplion Under perioderna mellan dina behandlingar kan du använda din frihet att fokusera på det goda i

Läs mer

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E.

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E. Dokumentnamn PM för U-CAN/SCAN-B Bröstcancer Onkologi Utfärdare Karin Thilén Granskare Henrik Lindman Version 1.4 Datum 2013-10-28 I SCAN-B/U-CAN-projektet är avsikten att sända tumörprover för genanalys

Läs mer

Du beslutar att operera bort förändringen i vänster bröst. Du planerar in henne för en sektorresektion med Sentinel Node-biopsi inom tre veckor.

Du beslutar att operera bort förändringen i vänster bröst. Du planerar in henne för en sektorresektion med Sentinel Node-biopsi inom tre veckor. Totalt 5 sidor. Totalpoäng: 10p Du vikarierar på kirurgen i Gävle. Till din mottagning kommer en 57-årig kvinna, Agneta Nordgren, remitterad från mammografiscreeningen. Man har hittat en 12 mm stor stjärnformad

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Information och träningsprogram efter bröstoperation

Information och träningsprogram efter bröstoperation Information och träningsprogram efter bröstoperation Information från fysioterapeuten/sjukgymnasten efter bröstoperation med så kallad mastektomi, med eller utan rekonstruktion med protes. Första dagen

Läs mer

Den som inte känner på stängda dörrar kan få sitta inlåst hela sitt liv! Bild från utvecklingscentrum Region Skåne

Den som inte känner på stängda dörrar kan få sitta inlåst hela sitt liv! Bild från utvecklingscentrum Region Skåne Den som inte känner på stängda dörrar kan få sitta inlåst hela sitt liv! Bild från utvecklingscentrum Region kåne Förbättringsmodell Vad är det vi vill uppnå? Mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring

Läs mer

1. Vilken akut bukåkomma kan Pelle ha drabbats av? (Motivera ditt svar relaterat till de. 2. Vilka blodprover vill du ta och varför?

1. Vilken akut bukåkomma kan Pelle ha drabbats av? (Motivera ditt svar relaterat till de. 2. Vilka blodprover vill du ta och varför? Del 3_5 sidor_17 poäng Pelle 38 år söker på akutmottagningen p.g.a. akut insättande smärtor i övre delen av buken sedan 5 timmar tillbaka. Han har kräkts gallfärgat maginnehåll upprepade gånger. Tidigare

Läs mer

Information till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet"

Information till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal blodpropp i benet Information till dig som har haft blodpropp i benet Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet" Det finns flera orsaker till att blodproppar bildas. Tala med din läkare

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Lymfödembehandling med inriktning rehabilitering

Lymfödembehandling med inriktning rehabilitering 6 Fokusrapport Lymfödembehandling med inriktning rehabilitering 2016 ISBN 91-976391-5-X FR 2016:01 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att patienter,

Läs mer

Sifos Telefonbuss 2004

Sifos Telefonbuss 2004 Sid 1 Alla Kön Ålder Man-ålder Kvinna-ålder ------- --------------- ------------------------------- ------------------------------- ------------------------------- Man Kvinna 65-65- 65- Antal intervjuer

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Ärrbråck Ärrbråck Information inför operation av ärrbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Ge kniven vidare vad visade enkäten?

Ge kniven vidare vad visade enkäten? Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi

Läs mer

VADVARJE KILLE BÖR VETA

VADVARJE KILLE BÖR VETA Box 350 10126 Stockholm 08 7360211 hivkansli@rfsl.se www.rfsl.se produktionsdatum: september 2000 VADVARJE KILLE BÖR VETA Säkrare sex för män som har sex med män VAD ÄR OSÄKER SEX? Osäker sex är analsex

Läs mer

CRF för SAMS 2.1.1. Version 140309

CRF för SAMS 2.1.1. Version 140309 CRF för SAMS 2.1.1 CRF vid inklusion Version 140309 1a) Inklusion SAMS-ObsQoL Används vid ett tillfälle, när patienten inkluderas. Efter inklusion ska även CRF2 fyllas i. 1b) Inklusion SAMS-FU med randomisering

Läs mer

Valberedningens förslag på Styrelsemedlemmar. Lillemor Sivemark. Jag är medlem i SÖF enskild sedan 2 år, tidigare var jag medlem genom mitt företag

Valberedningens förslag på Styrelsemedlemmar. Lillemor Sivemark. Jag är medlem i SÖF enskild sedan 2 år, tidigare var jag medlem genom mitt företag Valberedningens förslag på Styrelsemedlemmar Lillemor Sivemark Jag är medlem i SÖF enskild sedan 2 år, tidigare var jag medlem genom mitt företag Jag vill medverka att hjälpa personer med ödem av alla

Läs mer

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009.

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Innehåll: Bakgrund: Sammanfattning av enkätresultat: Metod: Resultat: Diskussion och slutsatser: Sida: 2 2 3

Läs mer

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Navelbråck Navelbråck Information inför operation av navelbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide

Läs mer

Reportage. Plug In Möjligheten

Reportage. Plug In Möjligheten 30 Reportage. Plug In Möjligheten Som en landningsbana. Så beskriver koordinatorn Maria Herrman verksamheten på Plug In Möjligheten i Alingsås. Här får man tid att pausa, boosta sig med ny energi och sedan

Läs mer

Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA!

Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA! Hej alla barn. Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA! Jag har hört att ni barn på denna förskola är jätteduktiga på att arbeta med

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Mindre risk för fettbildning och fibros om lymfödem behandlas i tid

Mindre risk för fettbildning och fibros om lymfödem behandlas i tid Artur Tenenbaum, överläkare, Mösseberg Rehabiliteringscenter, Falköping, Hälsan och arbetslivet, Västra Götalandsregionen artur.tenenbaum@vgregion.se Håkan Brorson, med dr, överläkare, plastikkirurgiska

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad Orsaker till LUTS Utredning av LUTS patienter I primärvården Behandling När ska man

Läs mer

Om din behandling med Xiapex

Om din behandling med Xiapex p a t i e n t i n f o r m a t i o n P a t i e n t i n f o r m a t i o n Om din behandling med Xiapex Dupuytrens kontraktur Dupuytrens kontraktur är en bindvävssjukdom som ibland även kallas vikingasjukan

Läs mer

VÄGEN TILL DIAGNOS. Utredning vid misstanke om cancer

VÄGEN TILL DIAGNOS. Utredning vid misstanke om cancer VÄGEN TILL DIAGNOS Utredning vid misstanke om cancer En granskning av logistiken i Hälso- och sjukvården Mars 2005 Bo Nordestedt Jan Svanell Innehåll Sida 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Uppdraget 4.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Vi måste tala med varandra!

Vi måste tala med varandra! Vi måste tala med varandra! En metod för att arbeta med bemötande- och kommunikationsfrågor gentemot patienter och varandra. Karin Olsson, Verksamhetsutvecklare Hud- och könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset,

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p). Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig

Läs mer

Hearing med Lars-Erik Eriksson vd Clinical Laserthermia Systems AB

Hearing med Lars-Erik Eriksson vd Clinical Laserthermia Systems AB Hearing med Lars-Erik Eriksson vd Clinical Laserthermia Systems AB Lars-Erik: Hej, välkomna till denna webbhearing. Ni är nu välkomna att ställa frågor! Tänk på att ni måste vara inloggade som deltagare

Läs mer

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld Douglas Foley Habib: Tre gånger guld Tidigare utgivet av Douglas Foley: Ingen återvändo 2001 Shoo bre 2003 Habib: Meningen med livet 2005 Habib: Friheten minus fyra 2005 Habib: Paris tur och retur 2006

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Vad händer i min arm? Kan jag leva som förut? Information från fysioterapeuten till Dig som opererat bort lymfkörtlar i armhålan.

Vad händer i min arm? Kan jag leva som förut? Information från fysioterapeuten till Dig som opererat bort lymfkörtlar i armhålan. Vad händer i min arm? Kan jag leva som förut? Information från fysioterapeuten till Dig som opererat bort lymfkörtlar i armhålan. Målet är att du ska kunna använda armen som innan operationen. Daglig rörelseträning

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Lymfödem efter bröstcancer och behandling av det genom fysioterapi vid Kliniken för Cancersjukdomar. PATIENTINFORMATION HUCS Cancercentrum

Lymfödem efter bröstcancer och behandling av det genom fysioterapi vid Kliniken för Cancersjukdomar. PATIENTINFORMATION HUCS Cancercentrum Lymfödem efter bröstcancer och behandling av det genom fysioterapi vid Kliniken för Cancersjukdomar PATIENTINFORMATION HUCS Cancercentrum Inledning Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Stödstrumpor och Segelduk Brehms Spilerdug Tlf.: 57648351 E-mail: info@spilerdug.dk www.spilerdug.dk

Stödstrumpor och Segelduk Brehms Spilerdug Tlf.: 57648351 E-mail: info@spilerdug.dk www.spilerdug.dk Stödstrumpor och Segelduk Brehms Spilerdug Tlf.: 57648351 E-mail: info@spilerdug.dk www.spilerdug.dk Støttestrømper (Rev. 001) 1 I denne vägledning används ordet Stödstrumpa oavsett strumptyp. Val av segelduk

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide Din läkare

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras.

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras. Ordning och reda på fredag nej, alltid Ordning och reda (OR) handlar om att skapa bättre ordning på arbetsplatsen, utan att tjata. Ordning och reda handlar också om att minska risken för olycksfall och

Läs mer

Del 3_12 sidor_20 poäng

Del 3_12 sidor_20 poäng Del 3_12 sidor_20 poäng En 72-årig man söker på distriktsläkarmottagningen för blod i avföringen. Sedan en tid tillbaka har han noterat blod när han torkat sig och han tror han har hemorrojder, han har

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet LILO: Hej Leila, välkommen. Okodat LEILA: Tack. LILO: Jag tänkte att vi skulle prata om hur du

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska

SCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska SCK Ortopedi Sarkom Centrum Karolinska Uppdrag Diagnostisera och behandla mesenkymala tumörer i rörelseapparaten thoraxväggen även barnen! ffa. maligna mesenkymala tumörer = sarkom SCK Ortopedi organisation

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet

Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet (Information till patienter som skall opereras för en främre korsbandsskada i knäleden.) Januari 2014 Knäleden är kroppens största

Läs mer

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår

Läs mer