Personliga betraktelser över behandlingsupplägg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personliga betraktelser över behandlingsupplägg"

Transkript

1 Personliga betraktelser över behandlingsupplägg Jag står här idag för att jag fått äran att inför er utveckla mina personliga erfarenheter och tankar kring behandlingsupplägg av lymfödem. Denna min erfarenhet och dessa mina tankar grundar sig på mina ganska många år som lymfterapeut; det är nu 17 år sedan jag genomgick min lymfterapiutbildning och började arbeta som lymfterapeut. I oktober 1991 började jag att ta emot patienter med lymfödem på Södersjuk-huset här i Stockholm. I ett litet rum bakom ett förråd där det förvarades rollatorer, gångbord, droppställningar mm. Jag och patienterna fick ofta knö oss förbi alla dessa grejor innan vi kom in bakom förhänget där min brits och material fanns. Där fick jag husera. Jag vet att någon doktor en gång frågade mig vad det var för hokus-pokus jag höll på med där inne, för patienterna blev ju faktiskt mycket bättre! Lymfterapi var inte riktigt rumsrent om det överhuvudtaget var någon som visste att det existerade. Remisserna kunde också se lite lustiga ut: Hej hopp, här får du en ny arm att sätta tänderna i!! stod det på en remiss, vem som skrev den tänker jag inte berätta, inga namn nämnda.. Det fanns vid den tiden ännu ingen poliklinisk mottagning där patienter med lymfödem, - betalandes vanlig patientavgift eller avgiftsfritt med frikort, kunde få behandling. Dock fanns Röda Korsets lymfödemenhet, där Iwona Svedborg byggt upp en lymfödemverksamhet men patienterna var fler än resurserna räckte till. Stockholm var och är - stort. Patientunderlaget också: 1000 nyopererade bröstcancerpatienter varje år i hela länet och med den tidens operationsteknik var incidensen av lymfödem upp emot 50% (detta ffa i kombination med RT). Nu har incidensen tack och lov minskat som en följd av SN-tekniken, - vilket åtminstone alla ni lymfterapeuter märkt. Vart har alla patienterna tagit vägen som en kollega sa vid ngt tillfälle Det syns verkligen att operationskomplikationerna i form av lymfödem har minskat, det ser ni väl alla, eller hur?! På södra sidan av Stockholm - där således hälften av patienterna opererades och strålades - producerades m.a.o. ca 200 armlymfödempatienter varje år. Det var i alla fall så många lymfödem relaterade till bröstcancer vi tog emot på ödemmottagningen. Och då talar vi bara om bröstcancer: lägg där till ödem efter inguinalutrymningar eller axillarutrymningar pga malignt melanom, patienter med sviter efter behandling av gynekologisk cancer, prostatacancer, venolymfatisk insufficiens och primära lymfödem, mm. Raden av pat. med lymfödem av ett eller annat slag var lång, om jag inte missminner mig hade vi 250 nybesök om året. Vi registrerade alla nybesöken i alla fall under några år för att ha ett hum om antalet. Att vi inte bara begränsade oss till cancerpatienter innebar också att vi fick se en hel del olika sorters ödem: venös insufficiens, venolymfatisk insufficiens, lymfödem efter operationer (då alltså ickemaligna

2 operationer). Kärlmottagningen brukade skicka patienter med mer komplexa ödem och patienter med mer komplicerade behov av kompression. Vi fick även en del remisser från primärvården på patienter med obskyra ödem; oftast handlade det om primära lymfödem. Patienterna var genomsökta på härsan och tvärsan utan att man upptäckt någon orsak till ödemen. Men någon lymfscintigrafi hade inte gjorts så det var vad inremitterande doktor ombads skriva remiss till först. Och mycket riktigt visade det nästan alltid vara primärt lymfödem. Det var som sagt som att öppna slussportar patienterna strömmade till och det fanns dessutom ett enormt uppdämt behov. Jag och senare mina två kollegor - drunknade nästan i anstormningen av remisser. Då- vi pratar alltså om början av 90-talet- fanns det gott om bröstcancerpatienter med ganska stora och obehandlade armlymfödem och en del ödem var till stor del organiserade. Med andra ord ganska annorlunda och betydligt mer behandlingskrävande jämfört med de vi till största delen ser nu för tiden. Patienterna ringde ofta om en tid innan man hunnit få remissen i handen. Nöden är uppfinningarnas moder sägs det. Vad gör man då tiden inte på några som helst sätt räcker till för att göra behandlingar enligt det sätt man var utbildad att lägga upp alla behandlingar på? Jo, man tvingas prova sig fram, - trial and error! - och rationalisera bort det som visar sig mindre nödvändigt, lägga till det som är nödvändigt, följa upp NOGA och under lång tid för att kunna dra slutsatser av effekter av insatt behandling. Och funderar noga över vad det EGENTLIGEN var som gav effekt, när och var. Det kallas för övrigt nu för tiden för kvalitetsarbete och det var på det sättet vi var nödda och tvungna att arbeta, för patienttrycket var som jag nyss sa STORT. Det var en hård skola. Men: den var ytterst lärorik! Jag funderade ofta på vilket mitt patientmaterial var och på vilket sätt mina patienter skiljde sig från de man teoretiskt lagt upp behandlingar för under studietiden. Var alla ödem samma ur behandlingssynpunkt? Skulle jag behandla en patient med ett gammalt obehandlat och kanske stort ödem på samma sätt som en patient med ett nydebuterat ödem. Vad skiljer ödemen åt? Vad kunde jag förvänta mig på längre sikt? Och ffa : vilka VOLYMER är det jag ska behandla? DETTA spelar väsentlig roll vid behandlingsupplägget. Genom att modifiera behandlingarna, lägga till, dra ifrån, revidera kompression, utvärdera effekter av behandling och jämföra armomkretsarna hos de patienterna som till min - med facit i hand!- stora glädje jojo-bantade, så kom jag sakta underfund med en hel del saker. Jag såg då bl.a hur ödemarmens mått förhållde sig till måtten på den friska sidan och eftersom patienterna - gång på gång - gick upp och ner i

3 vikt kunde jag se hur viktuppgång och viktnedgång påverkade ödemarmen jämför med den friska sidan. MYCKET lärorikt!! Hur kan man tänka när man bestämmer sig för att behandla en patient med ett ödem i armen och/eller på thorax/bröst? Jag tänker nu i huvudsak prata om ödem efter operation och RT vid bröstcancer. Denna patientkategori och typ av behandling är ju trots allt är den vanligast förekommande och där tror jag faktiskt att vi lymfterapeuter ser olika på patienten och behandlingsupplägget. För att kunna göra en bra bedömning av behovet av och de olika delarna av KFÖ behöver vi först och främst ha aktuell och relevant information om patienten. Vi har alla lite olika förutsättningar för att få aktuell och tillräcklig bakgrundsinformation då patienten remitteras till oss. Om patienterna kommer på remiss är det min erfarenhet att remissen oftast innehåller otillräckligt av den information vi behöver. Det är inte alltid som patienterna t.ex. kommer ihåg vilka områden som strålats. Det är OERHÖRT viktigt att eftersöka relevant information: det är högst väsentligt att t.ex. vi har klart för oss VILKA områden som strålbehandlats. Anledningen är att det dels ger oss en större förståelse för den speciella ödemproblematiken men det ger oss en grund att stå på vad gäller behandlingsupplägget. Det är dessutom viktigt att veta vilken typ av cancer patient behandlats för: vi måste ha med oss i bakhuvudet att patienten kan få ett recidiv av sin sjukdom. Och därmed kanske kompressionen plötsligt inte fungerar längre, patienten kan ha ont i armen. Ska min förstahandsinsats i det läget vara att se om ML då kan ge en förbättring av ödemstatus, eller en ökad kompression?? Det kan ju vara så att det är en MINSKAD kompression som behövs just pga smärtor. Det är viktigt att alltid försöka förstå VARFÖR förändringar i ödemstatus sker! Recidiv ger ofta inte bara en växt i lymfkärlsbanor utan ofta även en venös påverkan, vilket vi lymfterapeuter vet påverkar cirkulationen i allra högsta grad: 10% av den interstitiella vätskan transporteras via lymfkärlen, skadas det systemet (pga operation och RT) och inte räcker till, får patienten ett lymfödem. Fungerar inte heller den venösa cirkulationen (som ju sköter 90% av bort-transporten av interstitiell vätska) så får vi ett de facto venolymfatiskt ödem. Tumörtryck mot v. axillaris ger snabbt ett ökat ödem som dessutom oftast inte heller tål kompression, eller möjligen mycket liten sådan. Dessutom finns ofta en neurologisk faktor: ödem gör normalt sett inte ont, men uppträder smärtor i samband med en ökning av tidigare svullnad ska man dra öronen åt sig. Risken för recidiv är då kanske stor. Kontakta behandlande läkare!. Har man tillgång till journal ska den läsas. Jag tror att vi behöver bli bättre på just detta

4 Ibland kanske man inte kommer någon vart alls med ödemet trots bra behandling, det brukar visa sig ganska snabbt: normalt ser jag i alla fall en förbättring efter 1-2 ggr, händer det inget på 3 behandlingar kollar jag upp journalen för att se om det kan finnas ett skäl till utebliven behandlingseffekt. En patient som är ganska nyopererad har vilket är normalt- ett postoperativt ödem runt axillområdet fram över thorax och bak mot skulderbladet till- under ett par månader, det blir hela tiden mindre och brukar helt försvinna. I vissa fall går det bara bort delvis, förutsättningarna för utvecklande av ödem är beroende på olika faktorer, ffa genetik och övervikt men även infektioner. Kommer patienten ganska snart efter operation med ett litet lokaliserat ödem i armen brukar jag ge information om egenbehandling i första hand, i avledande syfte för upparbetning av avflöden från armen via axeln. Beroende på graden av ffa underhudsfett och ev. senare RT kan jag även skriva ut en kompressionsärm, med mindre tryck. Min erfarenhet är att det ofta är fullt tillräcklig. Uppföljning av dessa patienter har givit vid handen att just den här typen av tidiga ödem ofta försvinner. Ett annat scenario är att pat. INTE haft ngt ödembesvär efter operation och senare cytostatikabehandlingen, men får ett ödem i samband med RT. Jag brukar även i det fallet ge instruktioner om egenbehandling, baserad på ödemlokalisation och vilka områden som strålats, detta kombinerat med kompression. Det visar sig ofta att dessa strålinducerade ödem även de lägger sig så sakteliga efter avslutad RT, det brukar ta ett par månader. Det är viktigt att patienterna är observanta: kvarstår eller ökar besvären ska patienten kontakta mig/oss igen. Dock lägger sig ofta även dessa ödem helt. Jag har även här följt upp patienterna då jag inte hört av dem på ett halvår och de säger då att det där problemet med armen, det är borta, jag har inga besvär längre. Hur då tänka när patienten kommer på remiss med ett ödem i arm och eller thorax vilket dykt upp senare, kanske ett eller ett par år efter avslutad behandling? Det mest sannolika är att ödemet är en sen biverkan av strålbehandlingen: den långsamma degenerationen i vävnaden och ffa blod- och lymfkärl har gått så långt att lymfcirkulationen tippar över kanten dvs patienten får ett lymfödem. Jag utgår ifrån att patienten kommer på remiss och att man uteslutit recidiv. I annat fall kollar jag upp konferensanteckning vilken ger god information om hur pass stor sannolikhet det finns för att sjukdomen kan ha kommit tillbaka. Ett samtal med anvarig läkare är heller aldrig fel! Och som vanligt kollar jag upp strålområdena: detta för att optimera förutsättningarna för

5 en effektiv ML-behandling: att INTE utgå från att patienten har strålat både axill, thorax och fossa scl (och därmed ta onödigt långa vägar mot andra sidans fossa och axill via nacke/rygg), gör att man lägger ner mer tid på det väsentliga, dvs AVLEDANDE behandling från ödemområdet till närmaste fungerande körtelstation. Och detta är det väsentligaste i behandlingen: upparbetning av avflöden över t.ex. axeln och ödemområdet för att AVLEDA! Jag lägger inte ner onödig tid på symtomlokalen, alltså armen, detta kanske ni tycker är lite kontroversiellt?! Men där gör kompressionen det jobb den ska, ffa på tidiga ödem. Jag koncentrerar mig på central och avledande behandling. Jag brukar göra 3-5 behandlingar under 1-2 veckor och optimera kompressionen. Under själva behandlingsperioden har patienten sin gamla strumpa på sig, ibland med lite extra lindning utanpå. Eller - och det är mitt knep - en begagnad ärm, av vilka det är oerhört bra att ha ett litet lager, i stället för att bandagera patienten. Eventuellt förstärkt med lindning utanpå om det behövs. Metoden kan man tycka vad man vill om och ni får gärna diskutera detta lite senare. Patienten har strumpan på under behandlingen: det finns ingen anledning att ta av den under behandlingen eftersom jag inte arbetar på armen i det skedet. Senare i behandlingsperioden, efter åtminstone 3 behandlingar, viker jag ner ärmen en bit och behandlar först då även övre halvan av överarmen under 5-10 min i slutet av varje session, från axillen och utåt över deltoideus. Under hela behandlingsperioden följer jag noga de översta omkretsmåtten på armen vilka jag brukar mäta separat eftersom de ger mig tydliga tecken på hur det står till med effekten av ML-behandlingen och därmed avflödena: minskar de i takt med ML-behandlingarna är jag på rätt väg! Och det gör de allteftersom effekten av ML-behandlingen kommer. Jag är med andra ord inte särskilt intresserad av volymmåttet, dock är jag meveten om att ur compliance-synpunkt kan det var av godo att göra en volymmätning och konvertera till diagram, om inte annat för de patienter som är lite mindre motiverade!!! DÄREMOT brukar jag vid den första mätningen innan en intensivbehand-lingsperiod sätta tuschprickar med spritpenna (som ju inte går bort i första taget) på 32-, 36- och 40-måttet (och 44-måttet om patienten har så långa armar). Och så mäter jag dessa, för både min och patientens feedback. Jag har upprepade gånger genom åren följt samma regim: mätandes omkretsarna på första behandlingsdagen (OCH tagit en vikt!!!), ofta en måndag, sedan fredag fyra dagar senare och fredag veckan efter igen som då alltså är sista behandlingsdagen i en intensivbehandlingsperiod. Jag följer sedan efter efter med justering av ärmens mått. Det gäller alltid att optimera kompressionen för att få ett permanent resultat.

6 Uppföljning efter 2-3 månader då patienten har använt sin kompression, nästan uteslutande dagtid. Jag brukar vid den kontrollen finna att omkretsarna har minskat YTTERLIGARE, detta som en sen effekt av de förbättrade avflödena. Jag minskar därpå kompressionsärmsmåtten på nytt, ny uppföljning efter 3-4 månader. Sedan brukar normalt sett ödemstatus ha stabiliserats på ett minimum. Och fortsättningsvis reviderar jag kompressionen med -normalt sett 6 månaders mellanrum. Varför inte fler behandlingar kanske ni då undrar? Därför att jag inte och förmodligen inte ni heller- behandlar några större ödemvolymer: det är en helt annan sak att behandla ett jätteödem vilket kräver längre tid innan det minskat ner till det minimum som är möjligt (alltså tills resten bara är organiserad vävnad) än de faktiskt! - förhållandevis modesta ödem som åtminstone vi i Stockholmsområdet brukar se. Syftet med ML-behandlingen är i första hand UPPARBETNING av avflöden. Ödemet tar kompressionen och de förbättrade avflödena hand om. Vi får aldrig glömma att detta - oftast tämligen nyutlösta - ödem och - nu talar jag utifrån ett Stockholmsperspektiv där åtgången till lymfterapi är god -sitter på en person med ett tidigare FULLT fungerande lymfsystem: detta system har all intention att återuppta en normal cirkulation. Det är det som vi ofta kanske inte tänker på, eller hur är det?!!! Så är ju inte fallet vid primära lymfödem och därför ser jag också behandlingen av dessa på ett annat sätt. Primära lymfödem sitter på patienter med en medfödd skada, dysfunktion i lymfsystemet och kräver därför för det första mycket mer tid, - det är ju oftast benlymfödem det rör sig om. Dessutom är kompressionsfrågan för det mesta mer komplicerad vid primära benlymfödem. De kan ju vara ganska gamla, delvis organiserade och även fibrotiska, det är åtminstone min erfarenhet och då tänker jag ffa på tårna, fotryggarna och malleolerna, där det ju de facto är lite besvärligare att få till en adekvat och fungerande god kompression. Så, nu tänkte jag inte orda mer om detta: jag har kanske inte varit fullt utförlig i vissa delar och det kan man aldrig vara på så här kort tid. Jag brukar vanligen ha en till ett par timmar på mig när jag undervisar om lymfödem och ödembehandling! Så om ni har frågor så ställ dem gärna, det är just den här typen av diskussioner vi så väl behöver!!! Tack för mig!! Årsmöte Svensk Förening för Lymfologi, Stockholm Polymnia Nikolaidis

7

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Lymfsystemet - Funktion och behandlingar Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Vad är lymfsystemet och vad gör det? Alla vet att ett blåmärke försvinner men få vet hur!

Läs mer

Svensk förening för lymfologi 2013-04-05 INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM

Svensk förening för lymfologi 2013-04-05 INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM Lymfsystemet Anatomi Det finns två kärlsystem i kroppen, blodsystemet och lymfsystemet. Lymfsystemet består av lymfkärl och lymfatisk vävnad. Lymfatisk vävnad innefattar

Läs mer

Lymfödem kräver holistiskt förhållningssätt

Lymfödem kräver holistiskt förhållningssätt Lymfödem kräver holistiskt förhållningssätt Vi behöver ha ett holistiskt förhållningsätt som tar hänsyn till hela patientens situation, sade Professor Neil Piller på SÖFs medlemskonferens i september.

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Till dig som vill veta mer om. Lymfödem

Till dig som vill veta mer om. Lymfödem Till dig som vill veta mer om Lymfödem Fjärilen är en internationell symbol för lymfödemsjukdom. Symbolen representerar att fjärilen vaknar upp från mörkret i sin kokong och kommer ut i ljuset, det vill

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E.

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E. Dokumentnamn PM för U-CAN/SCAN-B Bröstcancer Onkologi Utfärdare Karin Thilén Granskare Henrik Lindman Version 1.4 Datum 2013-10-28 I SCAN-B/U-CAN-projektet är avsikten att sända tumörprover för genanalys

Läs mer

Mindre risk för fettbildning och fibros om lymfödem behandlas i tid

Mindre risk för fettbildning och fibros om lymfödem behandlas i tid Artur Tenenbaum, överläkare, Mösseberg Rehabiliteringscenter, Falköping, Hälsan och arbetslivet, Västra Götalandsregionen artur.tenenbaum@vgregion.se Håkan Brorson, med dr, överläkare, plastikkirurgiska

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Rehabilitering efter Bankarts operation

Rehabilitering efter Bankarts operation Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Om din behandling med Xiapex

Om din behandling med Xiapex PATIENTINFORMATION PATIENTINFORMATION Om din behandling med Xiapex Dupuytrens kontraktur Dupuytrens kontraktur är en bindvävssjukdom som ibland även kallas vikingasjukan eftersom den är vanligare i Skandi

Läs mer

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015

Eksem. Karl Torell, 23 April 2015 Eksem Karl Torell, 23 April 2015 För bilder rekommenderas: dermis.net, uptodate.com, internetmedicin.se m.fl. Olika utvärtes steroider MILDA (I) Hydrokortison, Ficortril, Mildison MEDEL (II) Locoid, Emovat

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

I detta nummer: Ordföranden har ordet. Årsmöte SFL 4 Peter Mortimer 7 Temakväll 10 Professor Hutzschenreuther in memoriam

I detta nummer: Ordföranden har ordet. Årsmöte SFL 4 Peter Mortimer 7 Temakväll 10 Professor Hutzschenreuther in memoriam Nummer 1 Årgång 8 2006 I detta nummer: Ordföranden har ordet 3 Årsmöte SFL 4 Peter Mortimer 7 Temakväll 10 Professor Hutzschenreuther in memoriam 11 Genmäle 12 Svar på genmäle 14 Stärk ditt lymfsystem

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada Bankarts operation Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Nationellt vårdprogram för lymfödem klart

Nationellt vårdprogram för lymfödem klart Nummer 4 Årgång 5 2003 Nationellt vårdprogram för lymfödem klart I detta nummer: Ordförandeordet 3 Sammanfattning nationellt vårdprogram lymfödem 4 Lymfödemkonferens Malmö juni 2003 Lymfträff på Mösseberg

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Bröstcancer. strålreaktioner på huden

Bröstcancer. strålreaktioner på huden Bröstcancer strålreaktioner på huden Strålbehandling ges till i stort sett alla bröstcancerpatienter efter operation, dels för att försäkra sig om att inga tumörceller blir kvar, dels för att minska risken

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

Artroskopisk rotatorkuffsutur

Artroskopisk rotatorkuffsutur Artroskopisk rotatorkuffsutur Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst

Läs mer

Viktigt för många män som botats från cancer att få barn. nr 5-06

Viktigt för många män som botats från cancer att få barn. nr 5-06 Viktigt för många män som botats från cancer att få barn nr 5-06 ledare Sommar, sol och 141 kg papper Hösten är här. För oss som arbetar med forskning är den, tillsammans med vintern, årets bästa tid.

Läs mer

Bättre verksamhetsstyrning genom analyser av patientflödet. 2007-06-12 Kerstin Sjöström

Bättre verksamhetsstyrning genom analyser av patientflödet. 2007-06-12 Kerstin Sjöström Bättre verksamhetsstyrning genom analyser av patientflödet Ögonkliniken, UMAS i siffror 2006 32 874 läkarbesök 13 284 sjukvårdande behandlingar 6 000 rådgivning 3 500 operationer 783 dygn/209 tillfällen

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Sommartider hej, hej!

Sommartider hej, hej! Sommartider hej, hej! Äntligen dax för semester! En del har säkert redan dragit från stan medan andra får hålla ut några veckor till. "Den som spar han har" har alltid varit mitt motto på sommaren när

Läs mer

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden. Kunskapssökning Maria Andersson M6 Dalslands folkhögskola 1997 Innehållsförteckning Inledning...2 Vad är en läpp-käk-gomspalt...3 Varför har barnet fått denna missbildning?...3 Allmän skötsel...3 Allmän

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

I detta nummer. Lipödem. ILF i Brighton. Klättring. Kom igång. Många får aldrig någon diagnos. Patienten är nödvändig i allt arbete

I detta nummer. Lipödem. ILF i Brighton. Klättring. Kom igång. Många får aldrig någon diagnos. Patienten är nödvändig i allt arbete MEDLEMSBLAD FÖR SVENSKA ÖDEMFÖRBUNDET ÅRGÅNG 12 NUMMER 3-2010 I detta nummer Lipödem Många får aldrig någon diagnos ILF i Brighton Patienten är nödvändig i allt arbete Klättring och annat kul på barnoch

Läs mer

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom 1 (6) Psykisk utvecklingsstörning med särskild hänsyn till Downs syndrom Underlag till medicinska kontroller, birger.thorell@ltv.se 2008-10-01 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund...3 2 Vanliga medicinska problem

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer.

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. 2 Innehåll Operationsmetoder 5 Bröstrekonstruktion 10 Komplikationer 20 Smärta

Läs mer

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer.

Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation. En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. Information till dig som ska genomgå bröstcanceroperation En beskrivning av de vanligaste operationsmetoderna för bröstcancer. Innehåll Operationsmetoder 5 Bröstrekonstruktion 10 Komplikationer 20 Smärta

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

I detta nummer. Mösseberg. Nordiska konferensen. Bota lymfödem? SÖF Stockholm. Ger dig tid för reflektion och återhämtning. I år var Sverige värd

I detta nummer. Mösseberg. Nordiska konferensen. Bota lymfödem? SÖF Stockholm. Ger dig tid för reflektion och återhämtning. I år var Sverige värd MEDLEMSBLAD FÖR SVENSKA ÖDEMFÖRBUNDET ÅRGÅNG 12 NUMMER 4-2010 I detta nummer Mösseberg Ger dig tid för reflektion och återhämtning Nordiska konferensen I år var Sverige värd Bota lymfödem? Leif Perbeck

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) EMA/198014/2014 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant som beskriver de åtgärder som bör vidtas för att

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Valberedningens förslag på Styrelsemedlemmar. Lillemor Sivemark. Jag är medlem i SÖF enskild sedan 2 år, tidigare var jag medlem genom mitt företag

Valberedningens förslag på Styrelsemedlemmar. Lillemor Sivemark. Jag är medlem i SÖF enskild sedan 2 år, tidigare var jag medlem genom mitt företag Valberedningens förslag på Styrelsemedlemmar Lillemor Sivemark Jag är medlem i SÖF enskild sedan 2 år, tidigare var jag medlem genom mitt företag Jag vill medverka att hjälpa personer med ödem av alla

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

KOMPRESSIONSSTRUMPOR. Ett stabilt stöd vid rehabilitering En återhämtningshjälp för lymfpatienter. Motion is Life: www.bauerfeind.

KOMPRESSIONSSTRUMPOR. Ett stabilt stöd vid rehabilitering En återhämtningshjälp för lymfpatienter. Motion is Life: www.bauerfeind. KOMPRESSIONSSTRUMPOR Ett stabilt stöd vid rehabilitering En återhämtningshjälp för lymfpatienter Motion is Life: www.bauerfeind.se Behandlingshandledningens innehåll Bästa patient! Lymfsystemets funktion

Läs mer

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik

Läs mer

Lymfödem - insatser av lymfterapeut och sjukgymnast

Lymfödem - insatser av lymfterapeut och sjukgymnast Vårdprogram 1(24) Lymfödem - Division Hälsa, Habilitering och Rehabilitering Utgåva: 1 Godkänd av: Eva Stjernström divisionschef Utarbetad av: Eva Eliasson leg sjukgymnast Revisionsansvarig: Maria Klässbo

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Patientinformation. En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin. Onkologi

Patientinformation. En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin. Onkologi Patientinformation En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin Onkologi Berit 56+, 2,5 år med tamoxifen Varför har Du ordinerats Aromasin i stället för tamoxifen? Denna folder vänder

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Inst. för hälsa, vård och samhälle

Inst. för hälsa, vård och samhälle Inst. för hälsa, vård och samhälle Författare: Marita Salmi, Siv Olsson, Birgitta Persson, Monica Eriksson Specialarbete Gipstekniker 22,5 hp VT 2010 1 Sammanfattning: Fotledsfrakturer uppkommer genom

Läs mer

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15. Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar

Läs mer

Brachybehandling vid prostatacancer

Brachybehandling vid prostatacancer ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Brachybehandling vid prostatacancer Behandling av prostatacancer Prostatacancer kan i de flesta fall botas med strålning, under förutsättning att ingen

Läs mer

Patientstatistik 2011

Patientstatistik 2011 Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Det finns inte många ställen i Sverige med samlad lymfödembehandling. De två mest kända är Mössebergs Kurort och Röda Korsets sjukhus.

Det finns inte många ställen i Sverige med samlad lymfödembehandling. De två mest kända är Mössebergs Kurort och Röda Korsets sjukhus. Nummer 2 Årgång 3 2001 Ordförandeordet I detta nummer: Ordförandeordet 1 Årsmöte svensk Förening för lymfologi Lymfödem i ben efter gyncaner Egenbehandling ben 3 Frågespalt 3 Årsmöte 4 Samtal med Kerstin

Läs mer

forskning pågår Sjukgymnastisk behandling av lymfödem tidiga insatser betydelsefulla Sammanfattning

forskning pågår Sjukgymnastisk behandling av lymfödem tidiga insatser betydelsefulla Sammanfattning forskning pågår Vetenskaplig red. Birgit Rösblad Sjukgymnastisk behandling av lymfödem tidiga insatser betydelsefulla KARIN JOHANSSON Sammanfattning Lymfödem är ett kroniskt tillstånd och en relativt vanlig

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Klinisk mikrobiologi och vårdhygiens kundundersökning 2013

Klinisk mikrobiologi och vårdhygiens kundundersökning 2013 Klinisk mikrobiologi och vårdhygiens kundundersökning 2013 Tack till alla som svarat på kundenkäten från Klinisk mikrobiologi och vårdhygien (KMB) 2013. KMB har genom detta fått värdefulla synpunkter och

Läs mer

ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion

ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion Axelleden Axelleden är en kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden stabiliseras av fyra korta muskler (den

Läs mer

Säkerhetskopiering och återställning av asynkrona system

Säkerhetskopiering och återställning av asynkrona system Veckans teknikspaning Rädda ditt data Säkerhetskopiering och återställning av asynkrona system 2013-06-03: Sven-Håkan Olsson SÄKERSTÄLL DATA En applikation som har hand om information med höga krav på

Läs mer

Medicinska kompressionsstrumpor

Medicinska kompressionsstrumpor Medicinska kompressionsstrumpor JOBST kompressionsstrumpor för alla tillfällen Enligt tysk standard RAL Varför JOBST kompressionsstrumpor? Problem med venerna? Friska ben har vener med glatta och elastiska

Läs mer