Att gå vidare Våldsutsatta kvinnor berättar Kvinnorådgivningen Botkyrka kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att gå vidare Våldsutsatta kvinnor berättar Kvinnorådgivningen Botkyrka kommun"

Transkript

1 FoU-Södertörns skriftserie nr 80/09 Att gå vidare Våldsutsatta kvinnor berättar Kvinnorådgivningen Botkyrka kommun Sari Römpötti FoU-Södertörn och författaren 2009 ISSN

2 Förord Kanske just arbetet med våldsutsatta kvinnor är ett av de arbetsfält inom socialt arbetet som genomgått flest förändringar på senare år, såväl ideologiskt, teoretiskt som praktiskt. För inte så länge sedan ansågs det så gott som hopplöst att försöka stödja kvinnor att frigöra sig från en relation med våld uppfattningen var att de alltid gick tillbaka till livet med våldsverkaren och den välmenande tjänstemannens alla ansträngningar hade därmed varit förgäves. Inte bara studien som redovisas i denna rapport, utan även andra undersökningar, har visat att dessa uppfattningar inte stämmer med verkligheten. Tvärtom visar alla studier att ingen kvinna ser det möjligt att leva med att vara utsatt för våld på längre sikt det tar bara olika lång tid för olika kvinnor att ta sig ur en sådan relation och Att gå vidare, som är rubriken på denna rapport. För författaren, som själv arbetar på en kvinnorådgivning med våldsutsatta kvinnor som målgrupp, har i sin uppföljningsstudie av några av rådgivningens klienter funnit att det just är vad de gör går vidare. Ordentligt tilltufsade men ändå. En förändring, som också sammanhänger med den ökade kunskapen inom socialt arbete med den här målgruppen, är också att de tas på allvar när de kommer till socialförvaltningen och berättar om hur de har det åtminstone mera så nu än tidigare. För att de inte längre ses som hopplösa fall och för att socialarbetaren numera ser det som sitt ansvar och sitt uppdrag att lyssna och agera. Detta framkommer också i den här studien från Kvinnorådgivningen. Rapporten ger en unik inblick i hur livet kan gestalta sig för kvinnor som levt länge med våld i hemmet några år efter att de vågat ta steget att offentliggöra sin situation på socialförvaltningen och söka hjälp. Vi får också veta en del om vad de tycker om det stöd de fått på såväl Kvinnorådgivningen som övriga delar av socialtjänsten som de haft kontakt med. Rapporten är ett viktigt bidrag till kunskapen om vad som händer efteråt när man fysiskt lyckats med att lämna en relation med våld. Rapporten rekommenderas för läsning till alla dem som på olika sätt möter våldsutsatta kvinnor, i arbetet men kanske också privat. En annan grupp, vars livsvillkor också på sätt och vis blir belysta genom rapporten, är barnen i dessa familjer med våld som inslag i vardagen. Barnen är nu inte huvudpersoner i studien, utan deras mammor. Men det är inte svårt att överföra kunskapen om mammornas situation till barnens värld vilket väcker många frågeställningar om vad en mammas långvariga skador och trauman efter misshandel innebär för hennes barn. Mammans återhämtningsprocess handlar om ett flertal år vilka sammantaget kan betyda en avsevärd del av en barndom. Tullinge i september 2009 Eva Nyberg FoU-chef FoU-Södertörn 2

3 Författarens förord Med den här rapporten vill jag lyfta fram kvinnors erfarenheter av våld, våldets konsekvenser, men också det nya livet. Det bärande i arbetet med stöd till våldsutsatta kvinnor är systerskapet, att jag som kvinna oavsett om jag är socialsekreterare eller våldsutsatt kvinna delar erfarenheter av diskriminering och övergrepp med andra kvinnor. Utöver det individuella arbetet med dem som berörs av våldet, kvinnan och barnen som brottsoffer och mannen som förövare, måste det också ske ett arbete på samhällsnivå. En avgörande insats för att förebygga våld i nära relationer är kunskapsspridning. En viktig del i detta är att synliggöra sambandet mellan ojämställdhet och mäns dominans och våld. Kunskap och medvetenhet om könsroller och ett arbete med barn och unga gör att vi kan bryta könsmönster som genererar nya offer och förövare. Först vill jag tacka min handledare Eva-Marie Åkerlund på FoU- Södertörn som funnits när jag behövt hjälp och handlett mig genom arbetet med rapporten. Jag vill också tacka övriga medarbetare på FoU-Södertörn för läsning av rapporten samt för alla givande sittningar runt lunch- och seminariebordet. För att kunna komma i kontakt med de kvinnor jag intervjuat har jag Utredningsenhetens handläggare att tacka och särskilt Tina Trygg som hjälpt till i arbetet med rekryteringen. Tack för stödet kära kollegor på Sektionen för nätverks- och familjevåldsarbete. Tack till er som läst och kommenterat min rapport under skrivandets gång. Slutligen, till er som delat med er av era erfarenheter och kunskaper i den här studien: Tack alla starka modiga kvinnor som bidragit till denna rapport. 3

4 Innehållsförteckning INLEDNING 6 BAKGRUND 7 Några utgångspunkter 7 Definition av våld mot kvinnor 7 En nationell tillbakablick 8 Kvinnorådgivningen 9 Arbetssätt 10 Samarbete 11 Förförståelse 11 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 12 Könsmaktsordningen 12 Traumateori 13 Traumateorins framväxt 13 Hysteri 13 Traumatiska krigsneuroser 15 Våld mot kvinnor 15 Tre huvudsymtom på trauma 16 Återhämtningsförmåga 17 Konsekvenser av trauma 17 Tillfrisknandets tre stadier 18 SYFTE 20 METOD 21 Rekrytering och urval 21 Reflektion kring urvalet 22 Intervjuerna 22 Rollen som intervjuare 23 Analys av intervjumaterialet 23 Reflektion kring intervjuandets effekter 23 KVINNORNAS BERÄTTELSER 25 Presentation av de intervjuade kvinnorna 25 Kvinnornas vardag 27 Livet idag 27 Ett bra liv nu 27 4

5 Hälsa 29 Sexuellt våld 33 Relationer och nätverk 34 Sammanfattning och kommentar 39 Kvinnornas erfarenheter av Kvinnorådgivningen 41 Kunskap och bemötande 41 Samtalsstödet 42 Det praktiska stödet 44 Sammanfattning och kommentar 45 Kvinnornas erfarenheter av övriga socialtjänsten 45 Sammanfattning och kommentar 47 SLUTSATS OCH DISKUSSION 48 Livssituation idag 48 Arbete och bostad 48 Våldets konsekvenser 48 I mannens närhet 49 Frihet och självständighet 49 Återhämtningen 50 Erfarenheter av Kvinnorådgivningen 51 REFERENSER 54 5

6 Inledning Som socialsekreterare på Kvinnorådgivningen under nio års tid har jag mött många kvinnor och deras berättelser. Det är kvinnor med olika livsöden som har delat med sig av sina berättelser om kränkningar och livsfarliga situationer. De innehåller också det dagliga, pågående våldet i det tysta. I dessa berättelser finns även motstånd, mod och kraft. Jag har haft förmånen att få finnas med i kvinnans frigörelseprocess och i hennes kamp för en tillvaro fri från övergrepp för sig och sina barn. Jag är tacksam för förtroendet, och full av beundran inför det mod som krävs för att ta steget att söka hjälp och berätta sin berättelse. Under åren har frågan om hur dessa kvinnors liv blir väckts hos mig. Hur blir livet efter att de avslutat kontakten med Kvinnorådgivningen? Många av de kvinnor jag tagit avsked från har vid den tidpunkten återhämtat sig bra efter det våld de utsatts för, och de går vidare med förhoppningar om ett bra liv. Men med oro har jag tagit avsked från en del som fortfarande levt i en svår situation. De har blivit fria från övergrepp, men de har fortfarande mått psykiskt och fysiskt dåligt. De kan vara sjukskrivna, arbets- och bostadslösa. De kan leva i en svår ekonomisk situation efter att ha blivit skuldsatta på grund av mannens våld. De kan vara ensamma efter att ha förlorat sitt nätverk. De kan, när vi avslutar kontakten, fortfarande ha en svår livssituation. Genom FoU-Södertörn har jag nu fått möjlighet att möta ett antal kvinnor omkring två år efter avslutad kontakt med Kvinnorådgivningen för att följa upp deras livssituation och höra hur de upplevt kontakten med Kvinnorådgivningen. Alla kvinnor i studien har barn. Fokus i den här studien är dock kvinnornas situation och upplevelser. Studien vänder sig inte i första hand till barnen, men eftersom barnen är en stor del av kvinnornas liv kommer även berättelser om dem fram i intervjuerna. Studien kommer därför till viss del ta upp barnens situation. 6

7 Bakgrund Några utgångspunkter Mäns våld mot kvinnor och barn är ett omfattande samhällsproblem. Det är ett folkhälsoproblem och ett demokratiproblem, som ytterst handlar om kvinnors och barns mänskliga rättigheter (Förenta nationerna). Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, oftast av den man hon lever eller har levt ihop med, riskerar att ta skada av det trauma och den stress som våld ger upphov till. Att leva med våld innebär stora risker: risk för att bli dödad, men även risker för hälsan och för långvarig sjukdom. Att utsättas för systematiskt våld under en lång tid är nedbrytande och kan få konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan (Logan et al 2005). Våld från den man lever med är ett tillitsbrott och det är ett systematiskt våld som är kontrollerat och återkommande (Eliasson & Ellgrim 2006). Erfarenheter från arbetet på Kvinnorådgivningen visar att våldet kan få konsekvenser på många plan. Utöver hälsan kan det påverka ekonomin samt bostads- och arbetssituationen. Det kan innebära förändringar för barnen med exempelvis byte av bostad, förskola eller skola och i kontakten med pappan. Barn som lever i familjer med våld anses per definition också vara misshandlade genom att de bevittnar våld. Barnen löper bland annat en stor risk att själva utsättas för fysiskt våld. Enligt Lundgren, Heimer och medarbetare (2001) uppgav 21 procent av våldsutsatta kvinnor att deras barn blivit utsatta för våld i en tidigare relation och 5 procent att barnen utsatts i den nuvarande relationen. Barn som lever i dessa familjer riskerar även att utsättas för sexuella övergrepp. Enligt Lundgren och Heimer uppgav 2 procent av kvinnorna att barnen varit föremål för sexuella övergrepp (Eliasson & Ellgrim 2006). Erfarenheten från Kvinnorådgivningen visar att många behöver stöd i sin situation för att bryta våldet och återhämta sig. Kvinnan kan finna stöd från sitt befintliga nätverk, men hon kan också behöva stöd från samhället. Det är nödvändigt att bearbeta våldet, för att kunna lämna det bakom sig och gå vidare. Definition av våld mot kvinnor Socialförvaltningen i Botkyrka kommun ansluter sig till Förenta nationernas (FN) definition av våld mot kvinnor. Enligt FN:s definition är våld mot kvinnor följande: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller sannolikt kommer att resultera i, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnor, 7

8 innefattande hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckliga frihetsberövanden, vare sig det sker i det offentliga eller i det privata livet (Deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor, 1993). Utifrån FN:s definition beskriver Socialstyrelsen följande former av mäns våld mot kvinnor: Fysiskt våld, exempelvis sparkar, slag, bett, strypning, kvävning Sexuellt våld, fysiskt våld riktat mot könsorganen eller påtvingade sexuella handlingar Psykiskt våld, exempelvis hot, isolering och förlöjligande Materiellt våld, den misshandlande partnern slår sönder eller förstör inredning, möbler, dagböcker, brev etc. Ekonomiskt våld, mannen kontrollerar familjens ekonomi och kvinnans pengar. Våld i nära relationer avser oftast mäns våld mot kvinnor. Förövaren kan också vara en kvinna och offret en man eller ske i en samkönad relation. Kvinnorådgivningens uppdrag är även att ge stöd till kvinnor med barn som utsätts för våld av en annan kvinna i en nära relation. I denna studie har dock endast kvinnor utsatta för mäns övergrepp ingått. En nationell tillbakablick Synliggörandet av mäns våld mot kvinnor som ett omfattande samhällsproblem hänger ihop med kvinnors långvariga kamp för demokratiska och mänskliga rättigheter. Kampen har pågått åtminstone under de senaste 100 åren och den har förts av såväl individer som nationella och internationella sammanslutningar. Mäns våld mot kvinnor började uppmärksammas i en större omfattning i Sverige på 1970-talet. Det var kvinno- och kvinnojoursrörelsen som lyfte frågan och som även arbetade med stöd till våldsutsatta kvinnor. Kvinnor över partigränserna tog upp frågor om våld och jämställdhet. Den första kvinnojouren Alla kvinnors hus startade i Stockholm 1978 (SOU 2004:121). Under 1980-talet skedde det viktiga attitydförändringar till våld mot kvinnor från politiskt håll när initiativ togs för att såväl lagstiftningsvägen som genom särskilda anslag till polis och sjukvård arbeta mot mäns våld mot kvinnor. Attitydförändringarna märktes särskilt inom lagstiftningens område. Sexualbrottslagstiftningen förändrades under 1980-talet års sexualbrottsutredning föreslog att misshandel på allmän plats och våldtäkt skulle falla under allmänt åtal och förslaget trädde i kraft Lagen om besöksförbud infördes 1988 (Lundgren, Heimer et al 2001). Men det var först på 1990-talet som mäns våld mot kvinnor började uppmärksammas ordentligt tillsattes Kvinnovåldskommissionen som sammanförde kvinnoforskningen, politiken och juridiken och ett tydligt kvinnoperspektiv anlades. 8

9 Några av de föreslagna juridiska ändringarna kom att läggas fram i propositionen Kvinnofrid 1997/98:55. Ett av de mer centrala förslagen från Kvinnovåldskommissionen var införandet av ett nytt brott: kvinnofridsbrottet med brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning. Till grund för det nya brottet ligger kunskapen om den förändring av kvinnan som successivt sker under våldsprocessens gång och att kränkningar, som var för sig uppfattas som lindriga, ur ett processperspektiv allvarligt skadar och påverkar kvinnan och därför ger ett högt straffvärde. Kvinnofridspropositionen innehöll även andra lagförslag som en utvidgning av våldtäktsbrottet, kriminalisering av sexköp och en skärpning av jämställdhetslagen på flera punkter. Från politiskt håll gjordes ett omfattande arbete med att anpassa lagstiftningen efter den forskning och kunskap om hur våld påverkar de kvinnor som utsätts. Införandet av den nya lagstiftningen innebar en integrering av forskningen med politiken och juridiken (Lundgren, Heimer et al 2001) ändrades socialtjänstlagen. I den tidigare socialtjänstlagen stod det att socialtjänsten bör ge stöd till våldsutsatta kvinnor. Nuvarande lag säger att Socialnämnden skall beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av hjälp och stöd för att förändra sin situation (kap 5 11 ). I och med denna ändring skärps socialtjänstens ansvar för våldsutsatta kvinnor och det blev en signal från lagstiftaren om att detta ansvar inte kan prioriteras bort. I Sverige polisanmäldes 2008 nästan fall av misshandel mot kvinnor där gärningsmannen var känd för kvinnan, olaga hot och fall av grov kvinnofridskränkning. Samma år polisanmäldes cirka fall av sexualbrott. Vid fysiskt våld räknar man med ett mörkertal på åtminstone 80 procent. Vid sexuellt våld beräknar man att mörkertalet är ännu högre (Brottsförebyggande rådet 2009). Kvinnorådgivningen Kvinnorådgivningen är en verksamhet för kvinnor med barn, som utsätts för våld i nära relationer. Den är en del av Botkyrka kommuns socialtjänst. Oftast är förövaren den hon lever med eller har levt ihop med. Det kan också vara kvinnor utsatta för så kallat hedersrelaterat våld som kommer till Kvinnorådgivningen. Verksamheten ingår i Resursenheten (förebyggande arbete och öppenvård) och i Sektionen för nätverks- och familjevåldsarbete. Kvinnor kan söka sig direkt till Kvinnorådgivningen eller komma genom Utredningsenheten (socialtjänstens utredningsenhet för barn och unga) som en beställning av en insats. Våldsutsatta kvinnor utan barn kan vända sig till socialtjänstens vuxenenhet (som i övrigt främst möter vuxna med missbruksproblematik). 9

10 Kvinnorådgivningen i Botkyrka har funnits sedan Den startade som en telefonrådgivning. Initiativet togs av socialsekreterare på Vuxenenheten som såg våldsutsatta kvinnors behov av stöd. I dag har Kvinnorådgivningen tre socialsekreterare anställda på heltid, och verksamheten kom 2008 i kontakt med cirka 130 kvinnor. Arbetssätt Kvinnorådgivningen möter kvinnan där hon befinner sig i processen att bli fri från våld. Behovet av stöd kan se olika ut. Det kan vara en akut situation då kvinnan och barnen flytt hemmet och behöver skyddat boende. En del kvinnor har lämnat relationen och behöver stöd i att bearbeta det de utsatts för. Vi har ibland möjlighet att följa kvinnan under en längre tid och vara med från uppbrott till bearbetning. En del kvinnor har vi kortare kontakter med och finns bara med i vissa faser i hennes process. En förutsättning för arbetet är att bygga upp en relation som präglas av förtroende och tillit. En utgångspunkt är att vi vill förmedla till kvinnan att vi tror på henne, lyssnar på henne och har kunskap om det hon är utsatt för. Vi vill förmedla att det är starkt och modigt av henne att söka hjälp och att vi har en beredskap att ta emot hennes berättelse. För många kvinnor är förutsägbarhet och kontinuitet viktiga aspekter i samtalskontakten, för att skapa trygghet och förutsättningar för ett förändringsarbete. För andra kan kontakten vara gles och mer oregelbunden, men med möjligheten att ringa om något händer. Utöver samtalsstöd erbjuder Kvinnorådgivningen även praktiskt stöd. Det praktiska stödet kan bestå av hjälp i kontakter med andra enheter i socialtjänsten och med andra myndigheter. Kvinnorådgivningen kan följa med på möten, polisförhör och förhandlingar i rätten. En väg att nå en förtroendefull relation kan vara att hjälpa kvinnan med praktiska och konkreta uppgifter som står i vägen för hennes frigörelseprocess. Det praktiska stödet är viktigt, eftersom kvinnans tillvaro i regel kastas omkull vid ett uppbrott från mannen. Det är också nödvändigt att de praktiska frågorna som bostad, ekonomi, skydd med mera är lösta innan kvinnan kan gå in i en bearbetningsprocess. Kvinnorådgivningen bedriver också gruppverksamhet för våldsutsatta kvinnor. Syftet med gruppen är att kvinnor ytterligare ska ges chansen att bearbeta våldet genom att dela sina erfarenheter med kvinnor i samma situation. Ett grundläggande perspektiv i Kvinnorådgivningens stöd till våldsutsatta kvinnor är att lyfta kvinnans utsatthet till en samhällsnivå där våldet förstås utifrån könsmaktsordningen, den maktobalans som finns på samhällets alla områden. Utifrån detta perspektiv kan den enskilda kvinnan se sin utsatthet i ett större sammanhang, där hon inte är utsatt på grund av att det är fel på henne eftersom det drabbar många kvinnor. För en våldsutsatt kvinna är det generellt avlastande att se på sin situation utifrån ett sammanhang och inte utifrån vem hon är som person. 10

11 Samarbete Kvinnorådgivningen arbetar i nära samarbete med Barnverksamheten, Pappaverksamheten och Samtalsmottagningen som alla hör till Sektionen för nätverksoch familjevåldsarbete i kommunens socialtjänst. Barnverksamheten Barnverksamheten tar emot barn som bevittnat sin pappas våld mot sin mamma. I Barnverksamheten arbetar två terapeuter som erbjuder barn bearbetning av våldet. Kvinnorådgivningen och Barnverksamheten har ett nära samarbete utifrån att mammor och barn ofta lever tillsammans och är aktuella samtidigt i verksamheterna. Pappaverksamheten Pappaverksamheten arbetar med pappor som har utsatt sin partner/barnen för våld. I verksamheten arbetar två socialsekreterare. Arbetet bedrivs individuellt och i grupp med syftet att synliggöra mannens våld, dess konsekvenser för barnet (och mamman) samt att ta ansvar för det. Kvinnorådgivningen har kontakt med de kvinnor vars partner deltar i Pappaverksamheten. (För vidare läsning se Åkerlund, E-M, FoU- Södertörn 2007.) Samtalsmottagningen Samtalsmottagningen (fd Krismottagningen) möter barn och deras nätverk med hjälp av nätverks- och familjeterapi. (För vidare läsning se Eidenstedt, J et al, FoU- Södertörn 1999.) Kvinnorådgivningen samarbetar även med övriga enheter i socialtjänsten, framför allt Utredningsenheten och Socialbidragsenheten. Andra viktiga samarbetspartners är kvinnojourer och polisen. I arbetet med stöd till våldsutsatta kvinnor och deras barn har samarbetet en avgörande betydelse för hur gott stödet blir. Samarbete och samverkan sker i det dagliga arbetet samt i det samverkansarbete som bedrivs i kommunens samverkansgrupper. Förförståelse Min förförståelse av området mäns våld mot kvinnor har till stor del formats av de erfarenheter jag fått genom att arbeta som socialsekreterare på Kvinnorådgivningen och den förklaringsmodell vi arbetar utifrån. Samtidigt som studien haft en öppen ansats har denna förförståelse varit en utgångspunkt och en följeslagare genom hela undersökningsprocessen. Utöver de sju intervjuade kvinnorna i studien finns många andra våldsutsatta kvinnors erfarenheter med som en fond i texten. 11

12 Teoretiska utgångspunkter Den teoretiska grund jag valt att utgå ifrån i den här studien är dels förståelsen av våld mot kvinnor utifrån könsmaktsordningen, eller genussystemet, dels förståelsen av våldets konsekvenser utifrån traumateori. Könsmaktsordningen I studien utgår jag främst från könsmaktsordningen i min förståelse av mäns våld mot kvinnor. Att våldet är en fråga om makt och ett samhällsproblem är utgångspunkten när jag möter kvinnornas berättelser såväl i studiens intervjuer som i arbetet på Kvinnorådgivningen. Könsmaktsordningen, eller genussystemet med Hirdmans terminologi, är en maktordning där män är överordnade och kvinnor är underordnade. Ordningen bygger på två principer: isärhållandet av manligt och kvinnligt samt mannen som norm och därmed det normala och allmängiltiga (Hirdman 1988). Könsmaktsordningen upprätthålls av föreställningen om manligt och kvinnligt. Föreställningarna är djupt rotade och återskapas i samhällsstrukturen och kulturen. Maktordningen genomsyrar samhällets alla områden: sociala, politiska och ekonomiska. Denna struktur är inte fast och oföränderlig utan upprätthålls och förändras i en dynamisk och komplex process. Könsmönster skapas och befästs på det personliga och samhälleliga planet. Områden där detta tydligt tar sig uttryck är på arbetsmarknaden med särskilda kvinno- och mansyrken, löner och tjänstebefattningar. Och i hemmet visar det sig i den skeva fördelningen i uttag av föräldraledighet och i arbetsfördelning (Hirdman 1988). Ytterst är mäns våld mot kvinnor en fråga om demokrati. Mäns våld begränsar kvinnor i deras livs- och handlingsutrymme. Det gäller såväl det faktiska våld som kvinnor utsätts för som rädslan för att utsättas; mäns våld är en del av kvinnors vardag. Utifrån en sådan förståelse kan våldet tolkas både som en följd och som ett återskapande av samhällets ojämlika maktförhållanden (SOU 2004:121). Mäns våld mot kvinnor måste förstås sammanhållet, utifrån att kvinnor kränks och diskrimineras på alla samhällets områden såväl i det offentliga som i det privata. Diskriminering på samhällets olika områden hänger ihop med den diskriminering och det våld som kvinnor utsätts för i relationer av en man som kvinnan känner och av okända män (SOU 2004:121). Mäns våld mot kvinnor utgör ett allvarligt samhällsproblem och är det mest extrema exemplet på den obalans som råder i maktförhållandet mellan kvinnor och män i samhället (SOU 2002/03:140). Våldet är könsspecifikt och det är framför allt män som utövar makt, kontroll och våld mot kvinnor. Ofta har våldsamma män uppfattningen att de har rätt att dominera kvinnan i sin egenskap av män. I samhällets normer innefattar normal manlighet att män tillåts vara våldsammare än kvinnor. Detta kan innebära en viss förståelse och acceptans för att ta till våld och det kan ursäktas med att mannen är provocerad, frustrerad eller alkoholpåverkad (Eliasson & Ellgrim 2006). 12

13 Traumateori I denna teoridel om trauma har jag utgått från Judit Lewis Hermans bok Trauma och tillfrisknande (2007) som beskriver hur traumaforskningen vuxit fram från 1800-talets hysteriforskning till dagens forskning om de trauman som mäns våld orsakar kvinnor. Herman beskriver också innebörden av och symtom på trauma samt traumats återhämtningsprocess. Herman ger en förståelse för vad en kvinna som utsätts för våld genomgår och vilka konsekvenser det kan få för hennes hälsa och liv. Herman refererar till Comprehensive Textbook of Psychiatry (Andreasen 1985) när hon definierar psykiskt trauma som en känsla av intensiv skräck, hjälplöshet, förlust av kontroll och hot om förintelse (Herman 2007 s.56). Styrkan eller graden av trauma och dess konsekvenser är svår att bestämma. Enligt Herman ökar vissa upplevelser sannolikheten för skador; att bli överrumplad, fångas i en fälla eller att befinna sig i utsatta situationer till gränsen för utmattning. Sannolikheten att utsättas för skador ökar också vid fysiskt våld eller kränkning, utsatthet för extremt våld eller bevittnande av grovt och dödligt våld. Det psykiska traumats centrala dialektik är konflikten mellan viljan att förneka avskyvärda händelser och viljan att tala öppet om dem. Alltför ofta hålls traumat hemligt och berättelsen om de traumatiska händelserna kommer inte fram som en framställning i ord utan som symtom (Herman 2007). Förnekande, bortträngning och kluvet medvetande fungerar på den sociala nivån likaväl som på den individuella (aa s.13). Såväl individer som samhällen upplever stunder då bortträngda tankar, känslor och minnen tränger upp till ytan i medvetandet. På samhällsnivå är ett exempel kvinnorörelsens uppmärksamhet av det omfattande våldet mot kvinnor och barn på 1970-talet som fick allmänheten att bli medveten om våldet. Herman skriver att vetskapen om fruktansvärda händelser periodvis tränger in i det allmänna medvetandet, men de bevaras sällan en längre tid. Om det saknas politiska rörelser för mänskliga rättigheter, så riskerar den aktiva processen att vittna om fruktansvärda händelser vika undan för den aktiva processen att glömma (Herman 2007). Traumateorins framväxt Tre olika exempel på psykiska trauman har uppmärksammats i det offentliga medvetandet under det senaste århundradet: hysteri, krigsneuroser samt sexuellt våld och våld inom familjen. Hysteri Forskningen om hysterin växte fram i slutet av 1800-talet i Frankrike. Diagnosen hysteri hade tidigare inte definierats på ett systematiskt vis. Hysteri hade betraktats som en märklig sjukdom med osammanhängande och obegripliga symtom. Det ansågs 13

14 vara en typisk kvinnosjukdom som hade sitt ursprung i livmodern. Hysteriforskningen bedrevs till en början av den franske neurologen Jean-Marie Charcot på ett hospital i Paris för de fattigaste i Paris proletariat: tiggare, prostituerade och sinnessjuka. Det kom att bli ett vetenskapligt centrum dit den tidens mest framstående neurologer och psykiatriker sökte sig, som Pierre Janet, William James och Sigmund Freud. Studierna bedrevs på unga kvinnor som på hospitalet fick en fristad från ständigt våld, utnyttjande och våldtäkter. Hospitalet gav dem större säkerhet och skydd än de någonsin haft. Charcot gav ämnet en värdighet. Hysteriska kvinnor hade före Charcots tid betraktats som simulanter och behandlingen hade överlåtits år hypnotisörer och helbrägdagörare. Hans arbete gav trovärdighet åt ett ämne som ansetts ligga utanför ramarna för seriös vetenskaplig forskning. Charcot studerade kvinnornas symtom, och koncentrerade sig på de symtom som påminde om nervskador: muskelförlamning, spasmer, sensoriska skador och minnesförlust. Han konstaterade att dessa symtom var psykiska, eftersom de kunde framkallas på konstgjord väg och behandlas med hypnos. Charcots hållning var instrumentell: han observerade, beskrev, klassificerade och katalogiserade hysterins symtom. Charcot hade inte något intresse för kvinnornas inre liv och känslor. Han talade inte med dem utan betraktade deras känslor som symtom att klassificera. Charcots efterföljare Janet och Freud drevs av att finna orsaken till hysteri. De kunde konstatera att det inte var tillräckligt att observera och klassificera hysteriska personer. Detta innebar att vetenskapsmän började lyssna på kvinnor och deras berättelser med en hängivenhet och respekt som varken funnits förr eller senare, enligt Herman. Detta resulterade i att Freud och Janet, vid mitten av 1890-talet oberoende av varandra, kom fram till att hysteri är ett tillstånd som orsakas av ett psykiskt trauma. Outhärdliga känslomässiga reaktioner på traumatiska händelser framkallade ett förändrat medvetandetillstånd, vilket i sin tur ledde till hysteriska symtom (Herman s.25). Både Janet och Freud ansåg att de somatiska symtomen på hysteri var uttryck för intensivt plågsamma upplevelser som till och med förträngts ur minnet. Janet och Freud kom fram till att hysteriska symtom kunde lindras genom att de traumatiska upplevelserna och de åtföljande starka känslorna återerövrades och uttrycktes i ord. Denna upptäckt blev grunden i den moderna psykoterapin. Lösningen av hysterins mysterium kunde nås genom en detaljerad rekonstruktion av patientens förflutna. När Freud tillsammans med sina patienter utforskade deras förflutna fick han återkommande höra skrämmande berättelser om sexuella övergrepp i barndomen och senare i livet. Upplevelserna orsakade de symtom patienterna i behandling visade publicerade Freud Hysterins etiologi där han, utifrån arton fallstudier, konstaterar att sexuella övergrepp i barndomen ligger till grund för varje fall av hysteri samt att det genom psykoanalytiskt arbete går att återskapa dessa trots att det gått årtionden sedan de inträffade. Herman skriver att Freud betraktade sitt bidrag som en avgörande seger inom området. Istället kom publiceringen av skriften att bli slutet för denna forskningsinriktning. Freud kom efter detta att förkasta sina forskningsresultat. Han blev bekymrad över de radikala samhälleliga konsekvenser hans hypotes fått. Eftersom hysteri var så vanligt förekommande bland kvinnor skulle han tvingas dra slutsatsen att 14

15 sexuellt utnyttjande av barn inte var begränsad till proletariatet i Paris som Freud studerat utan även förekom i respektabla borgerliga familjer i Wien där han hade sin praktik. Inför denna tanke som var helt oacceptabel och låg bortom all trovärdighet slutade Freud att lyssna på sina kvinnliga patienters berättelser om övergrepp. I sitt fortsatta arbete tänkte sig Freud att barn som utsätts för sexuella handlingar själva vill vara med om det och hans fokus blev att utforska barnets känsla av erotisk upphetsning. Freuds kommande arbete kom att koncentreras på patientens sexualliv. Han hävdade att kvinnor längtade efter och fantiserade om de sexuella övergrepp som de beklagade sig över. Han erkände inte exploateringen i kvinnornas faktiska erfarenheter. Det hade lett till ett erkännande av det omfattande förtrycket av kvinnor och barn (Herman 2007). Traumatiska krigsneuroser I samband med första världskriget uppmärksammades på nytt det psykiska traumats realitet för en bredare allmänhet. Över åtta miljoner män dog i det utdragna kriget. Ett uppseendeväckande antal män började bryta samman i samband med fasorna i detta krig. Soldaterna som var fångna och hjälplösa utsattes för ständigt hot om förintelse och tvingades att bevittna hur deras kamrater stympades och dog utan något hopp om förskoning. Deras uttryck påminde om de hysteriska kvinnornas. De skrek och grät okontrollerat, stelnade och var oförmögna att röra sig. Männen förlorade minnet och förmågan att känna. (Herman 2007) De psykiska sammanbrotten förklarades till en början av fysiska orsaker. Den brittiske psykologen Charles Myers förklarade symtomen med exploderande granaters skakande verkningar som resulterade i nervösa rubbningar så kallad granatchock. Det visade sig dock att även de soldater som inte utsatts för granatattacker visade dessa symtom. De militära psykiatrikerna konstaterade senare att symtomen på granatchock berodde på psykiska trauman. Att utsättas för känslomässig stress under lång tids bevittnande av våldsam död var tillräckligt för att framkalla de symtom hos männen som påminde om hysteri (Herman 2007). Våld mot kvinnor Det var med kvinnorörelsen på 1970-talet som man erkände att de vanligaste posttraumatiska störningarna, det vill säga reaktioner efter att ha utsatts för skrämmande upplevelser, inte var de som drabbade män i krig utan kvinnor i det civila samhället. Kvinnors villkor var dolda inom den personliga sfären, i det privata. (Herman 2007) Till en början uppmärksammades gatuvåldtäkterna utförda av en okänd man. Senare lyftes våldtäkterna inom äktenskapet fram och övrigt våld i hemmet. Barns utsatthet för sexuella övergrepp uppmärksammades också. Det första våldtäktscentret i USA öppnades Efter det växte snabbt ett antal stödcentra fram. Forskningen om våldsutsatta kvinnor och deras trauma bedrevs för första gången av kvinnor. Och 15

16 liksom då Freud kom fram till hysterins ursprung gjordes detta genom långa förtroliga samtal. Våldet mot kvinnor kom upp till allmän debatt. Våldtäkt som en avskyvärd handling lyftes fram istället för den tidigare synen på att våldtäkt uppfyller kvinnors innersta sexuella önskan. Det omfattande sexuella våldet mot kvinnor och barn som Freud upptäckt, men senare avfärdat som fantasier, bekräftades av de studier som gjordes i USA under denna tid (Herman 2007) införde amerikanska psykiatriförbundet en ny diagnos posttraumatiskt stressyndrom (PTSD, Post traumatic stress disorder). Detta skedde efter att Vietnamkrigsveteranerna hade organiserat sig i ett omfattande arbete för stöd till traumadrabbade krigsveteraner. Det stod efter detta klart att de psykiska symtom som överlevare efter kriget visade var desamma som överlevare efter våldtäkter, sexuella övergrepp, incest och våld i hemmet uppvisade (Herman 2007). Tre huvudsymtom på trauma Herman skriver om tre huvudsymtom på psykiskt trauma: överspändhet, intrång och avskärmning. Överspändhet Överspändheten speglar den ihållande beredskapen för fara som om faran skulle kunna återkomma vilket ögonblick som helst. I detta tillstånd är den traumadrabbade personen lättskrämd, reagerar irriterat på störande aktivitet och sover dåligt. Den förhöjda nervspänningen är ständigt pågående såväl under sömnen som i vaket tillstånd. Intrång Intrång innebär att traumat sätter sig i den drabbade och återupplevs gång på gång. Det dyker upp som plötsliga minnesbilder i vaket tillstånd och som mardrömmar i sömnen. Små påminnelser om traumat kan dyka upp var som helst och gör därför även platser som upplevts som kända och trygga till farliga platser. Identiska mardrömmar kan återkomma i åratal. Det traumatiska intrånget sker i bildform, med livliga känsloförnimmelser och inte i den verbala berättelsen. Avskärmning Avskärmningen speglar den känslokalla uppgivenheten hos en traumadrabbad person. Vid en känsla av vanmakt och där varje form av motstånd är förgäves kan en person komma in i ett tillstånd av uppgivenhet. Genom en förändring i medvetandetillståndet kan personen gå in i ett tillstånd av lugn där skräcken, smärtan och vreden hålls utanför. Tidsuppfattningen kan ändras och personen kan få känslan av att befinna sig utanför sin kropp och betrakta det ohyggliga som sker som i en dröm. Det är kroppens försvarsmekanism; ett skydd mot outhärdlig smärta. Tillståndet benämns dissociation och innebär en medvetandeförändring där personen avskärmar sig känslomässigt, tidsmässigt och verklighetsmässigt. Tillståndet förhindrar integrering och läkande. 16

17 Återhämtningsförmåga Förmågan att återhämta sig efter att ha varit utsatt för trauma är beroende av olika faktorer. Herman skriver att personer som kunnat göra motstånd, varit aktiva och haft strategier för detta generellt visat sig ha bättre återhämtningsmöjligheter. De som istället har stelnat och inte gjort motstånd visar starkare symtom. Särskild utsatthet och sårbarhet ökar risken för posttraumatiskt stressyndrom som exempelvis för unga traumautsatta och för dem som redan innan saknade kontroll över sina liv. Tidigare goda erfarenheter av nära relationer med män eller omvänt dåliga erfarenheter för en kvinna av att utsättas för våld av en partner kan ha betydelse för återhämtningen. Det är särskilt sårbart när den som utsätter personen för trauma är den som hon i vanliga fall vänder sig till för stöd och skydd: kvinnor och barn som utsätts av partner eller förälder. De som bäst lyckas återhämta sig är de som finner någon mening med sin erfarenhet, bortom den personliga tragedins gränser. Exempelvis överlevare som engagerar sig i kvinnorörelsen. Omgivningens stöd Omgivningens stöd kan vara läkande medan en fientlig omgivning förstärker traumat. De anhörigas inställning är avgörande. De behöver ha kunskap om trauman, dess effekter och läkning samt de moraliska frågor som den drabbade brottas med. Detta minskar känslor av förödmjukelse och skuld. Kritik, fördömanden och okunskap får den utsatta att än mer klandra sig själv. Ifrågasättande från omgivningen och föreställningar om offret som delaktig och smutsig ökar hennes känsla av skam och skuld (Herman 2007). Även välmenande anhörigas uppmaning att glömma, lämna det bakom sig, och börja ett nytt liv för att komma bort från de traumatiska upplevelserna, kan ha rakt motsatt effekt (Eliasson 1997). Konsekvenser av trauma Eliasson skriver att den mest generella effekten av långvarig fysisk, psykisk och social misshandel är att kvinnors självtillit skadas. De upplever sig ofta som maktlösa och hjälplösa. De känner skam, skuld och självförakt inför det de utsatts för och över att berätta om våldet för utomstående. Långdragen depression är den vanligaste symtombilden hos kroniskt traumatiserade personer. Andra symtom är kronisk överspändhet, sömnlöshet, mardrömmar och psykosomatiska besvär, dissociation, koncentrationssvårigheter, initiativförlamning, hjälplöshet och apati. Våldet kan ge upphov till fysiska sjukdomar som anemi, astma, diabetes, eksem, njursjukdom, lungsjukdom, artros, ryggvärk m.m. (Logan et al 2005) Det finns ett tydligt samband mellan depression och värk. Det är vanligt med både diffus och kronisk smärta hos kvinnor som utsatts för långvarig misshandel. Kvinnor som blivit utsatta för våld rapporterar mer kronisk smärta än andra kvinnor enligt ett flertal studier (Logan 2005). 17

18 Efter att ha levt med våld kan det vara svårt att återuppbygga relationer av det slag som fanns tidigare. Vid varje möte ifrågasätts och prövas den grundläggande tilliten. En del känner att de är en annan person efter att ha levt med övergreppen medan de svårast skadade känner: jag är ingen (Herman 2007). Långvarig fångenskap ger också upphov till djupgående förändringar i offrets identitet (Herman 2007 s.140). Djupgående förändringar i jaguppfattning och i relationer leder till att de grundläggande trossatserna ifrågasätts. Hur kunde jag utsättas för det här? Hur kan någon göra så här? Varför stoppades inte detta? Var finns rättvisan? Undanhållen vrede, efter att ha varit utsatt för långvarig misshandel, kan vara svår att hantera i frihet. Det kan komma vredesutbrott mot omgivningen. Rädslan för att inte kunna hantera sin vrede gör att personen drar sig undan än mer. Risken är att hon då riktar sin vrede och avsky mot sig själv (Herman 2007). Studier visar att kvinnor som blivit våldtagna av sina män reagerade starkare än kvinnor som enbart blivit misshandlade. Detta kan tolkas som att det sexuella våldet upplevs starkare än övrigt våld (Frieze 1983). Eliasson (1997) hänvisar till Diana Russel (1990) som hävdar att våldtäkter inom äktenskapet har mer långtgående och varaktiga konsekvenser än främlingsvåldtäkt, eftersom det skadar den förtroenderelation som vanligtvis finns mellan makar. Logan (2005) menar att det sexuella våldet är det som får störst konsekvenser för hälsan. Tillfrisknandets tre stadier Tillfrisknandets tre stadier är enligt Herman: 1. Trygghet 2. Hågkomst och sörjande 3. Återupprättande av social samhörighet Dessa olika stadier följer inte ett linjärt förlopp. Trygghet Den första fasen i tillfrisknandet innebär att skapa trygghet. Detta är en förutsättning för att gå vidare i sin bearbetning av traumat. Den traumautsatta behöver få kontroll över sitt liv för att känna sig trygg. Hon behöver ha kontroll över sin kropp och dess basala funktioner som sömn, mat och motion. I trygghetsskapandet ingår även att få hjälp med att hantera de posttraumatiska symtomen. Hon behöver också ha kontroll över sin livssituation med boende och ekonomi, och tillsammans med omgivningen göra en plan för personligt skydd. 18

19 Hågkomst och sörjande Under tillfrisknandets andra fas går kvinnan igenom det våld och de övergrepp hon utsatts för. Hon sätter ord på sina upplevelser. Genom berättelsen rekonstrueras traumat grundligt och i detalj. När rekonstruktionsarbetet slutförts finns upplevelserna i det förflutna och hon är beredd att gå vidare och se framåt. Återupprättande av social samhörighet Vid tillfrisknandets tredje fas har kvinnan återvunnit en viss förmåga till tillit. Hon har också återvunnit förmågan att känna sig självständig och oberoende samtidigt som hon kan bevara samhörighetskänslan med andra. Hon har börjat ta fler initiativ och håller på att skaffa sig en ny identitet, och är därmed redo att våga sig på att fördjupa sina relationer. Hon kan nu söka ömsesidig gemenskap som inte grundar sig på att spela en roll; hon kan vara sig själv och behöver inte skydda sig genom att vara någon annan. Med sin familj och sin partner är hon nu redo för en större intimitet. I det här stadiet har hon blivit mer intresserad av nuet och framtiden än av det förflutna, och hon är mer benägen att närma sig världen med uppskattning än med fruktan. Hon har nu återvunnit sin värld. Hon har mött det onda och vet därför hur hon ska klamra sig fast vid det goda. Eftersom hon upplevt dödsfruktan vet hon hur hon ska glädjas åt livet (Herman 2007 s.312). Målet är att återupprätta självbestämmande och kontroll över sitt liv. Detta menar Herman endast är möjligt att göra i relationer. Det går inte att uppnå i isolering. 19

20 Syfte Syftet med studien är tudelat. Ett är att ta reda på hur kvinnornas livssituation ser ut idag och vilka konsekvenser våldet har fått för kvinnan. Ett annat syfte är att få veta hur kvinnorna upplevt kontakten med Kvinnorådgivningen och på vilket sätt kontakten har haft betydelse för kvinnans livssituation. Därav följer att studien består av två delar. Den ena delen rör kvinnornas livssituation idag omkring två år efter avslutad kontakt med Kvinnorådgivningen, och den andra delen handlar om hur kvinnorna upplevt kontakten med Kvinnorådgivningen. 20

21 Metod Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med sju kvinnor. Den kvalitativa forskningsintervjun försöker förstå världen ur den intervjuades perspektiv, det vill säga, intervjuaren registrerar och tolkar meningen i det som sägs och hur det sägs. Intervjuaren samlar beskrivningar av den intervjuades livsvärld för att tolka meningen av de beskrivna fenomenen. Kunskapen från en intervju växer fram genom det mellanmänskliga samspelet i intervjusituationen (Kvale 1997). Rekrytering och urval För att rekrytera informanter till studien har jag vänt mig till Utredningsenheten och Samtalsmottagningen. I huvudsak har jag valt att intervjua kvinnor som kommit till Kvinnorådgivningen genom beställning av en insats från Utredningsenheten. Genom Utredningsenheten fick jag möjlighet att nå kvinnor som haft kontakt med Kvinnorådgivningen längre tillbaka i tiden. Kvinnorådgivningen sparar inga personuppgifter som är äldre än tre månader efter avslutad kontakt. Utredningsenheten har däremot som myndighetsutövande enhet kvar uppgifterna. För att utöka urvalsmöjligheterna vände jag mig till Samtalsmottagningen och en av informanterna i studien rekryterades därifrån. En princip för urvalet av informanter till studien har varit att kvinnan ska ha avslutat kontakten med Kvinnorådgivningen för minst ett år sedan. Anledningen till detta är att jag vill fånga upp vad som händer kvinnan i ett längre perspektiv. En annan princip har varit att inte intervjua kvinnor som jag själv har haft en stödkontakt med på Kvinnorådgivningen. Jag har dock intervjuat en kvinna som tidigare varit i kontakt med mig, eftersom jag fick vetskap om detta först när den utredande socialsekreteraren kontaktat henne och lämnat namn och telefonnummer till mig. Kvinnan hade då redan tackat ja till att medverka och gett sitt samtycke till att jag fick kontakta henne. Denna intervju skilde sig från de övriga. Jag hade sedan tidigare kännedom om kvinnans situation och intervjun blev kortare än de andra eftersom jag inte ställde vissa bakgrundsfrågor och informanten inte svarade lika detaljerat som de andra kvinnorna. Längden på och omfattningen av kontakten med Kvinnorådgivningen har inte varit ett urvalskriterium i studien. Detta innebär att kontaktens omfattning och längd varierar stort mellan de olika kvinnorna varav några har haft årslånga kontakter och några endast träffat Kvinnorådgivningen vid ett par tillfällen. 21

22 Socialsekreterare på Utredningsenheten har försökt kontakta omkring 30 kvinnor. Av dessa är det 7 som tackat ja till att delta i studien och 2 har tackat nej. Resterande har av olika skäl inte gått att nå. De kvinnor som tackat nej till att delta i studien har sagt att de inte vill prata om det som hänt. De vill lägga det bakom sig och orkar inte påminnas om övergreppen. Reflektion kring urvalet Urvalet kan omfatta kvinnor som inte representerar Kvinnorådgivningens största grupp: de som söker sig direkt till Kvinnorådgivningen. Urvalet består av kvinnor som i samband med en barnavårdsutredning fått en kontakt med Kvinnorådgivningen, och inte de kvinnor som på eget initiativ söker till verksamheten. Kvinnorådgivningen är en frivillig insats men kvinnan kan känna sig pressad att ta emot insatsen för att det finns en önskan om det från myndigheten. De kvinnor som kommer via Utredningsenheten har dock i regel redan en kontakt med Kvinnorådgivningen eftersom det ofta är Kvinnorådgivningen som initierar kontakten på Utredningsenheten genom anmälan eller ansökan om stöd från kvinnan. (Det visar sig att det har varit så med ett antal av de intervjuade kvinnorna.) Intervjuerna Intervjuerna har varit halvstrukturerade med ett antal frågor och teman som jag hållit mig till. De har följt kvinnan i hennes berättandeprocess. Intervjuerna har varit mellan 30 och 90 minuter långa och har genomförts på olika platser beroende på var det varit enklast och bekvämast för kvinnan att träffas. Intervjuerna har spelats in och transkriberats i sin helhet. De är anonymiserade. Namnen är fingerade och vissa detaljer är ändrade. Intervjuerna är endast lätt redigerade och citaten är därför i talspråklig stil. En kvinna har jag intervjuat med hjälp av tolk. Denna intervju har av naturliga skäl blivit längre. I övrigt upplever jag inte att den har skilt sig nämnvärt ifrån de övriga. Det är visserligen en skillnad att kommunicera via en tredje person, men såväl kvinnan som jag är van att samtala genom tolk. I intervjuerna har jag betonat att kvinnornas erfarenheter och åsikter är viktiga för andra kvinnor som behöver stöd. Det som varit ett meningslöst våld kan bli erfarenheter som får betydelse för andra. Berättelserna är viktiga för att sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor, fördjupa kunskapen om vad det innebär att leva med våld och hur vi professionella kan bli bättre på att ge stöd till våldsutsatta kvinnor. De kvinnor som jag har intervjuat befinner sig vid intervjutillfället i olika faser av bearbetning. Flera av kvinnorna säger att det är svårt att prata om våldet. Det väcker svåra minnen och tar dem tillbaka till livet med mannen. De vill ändå delta i studien om det kan leda till ökad kunskap som kommer andra kvinnor till del. De uttrycker 22

23 också en tacksamhet för det stöd de fått från Kvinnorådgivningen och övriga socialtjänsten, och vill ge något tillbaka genom att dela med sig av sina erfarenheter. Rollen som intervjuare Min roll som intervjuare är inte helt okomplicerad. Eftersom jag arbetar halvtid på Kvinnorådgivningen parallellt med intervjustudien så växlar mina roller. En grundläggande hållning i bemötandet är dock gemensam. Hållningen präglas av empati, lyssnande, bekräftande, förtydligande och nyfikenhet. Det kan vara svårt att, i rollen som intervjuare, inte gå in och agera. Som intervjuare vill jag få svar på mina frågor och öka kunskapen om de frågeområden jag är intresserad av. Det vill jag även som stödjare, men med syftet att stötta kvinnan i hennes förändringsprocess. Eftersom jag har erfarenhet av att möta våldsutsatta kvinnor så känner jag mig trygg i hur jag ska närma mig ämnet. Jag har också en beredskap för att intervjun kan väcka starka känslor hos kvinnan när hon börjar berätta om de övergrepp som hon utsatts för. Intervjusamtalet påminner om det stödjande samtalet. För att inte skapa osäkerhet har jag varit noggrann med att hålla isär de olika rollerna, och jag har inte sett det som ett problem så länge jag håller syftet med de olika samtalen i medvetandet när jag växlar mellan de olika rollerna. Analys av intervjumaterialet Intervjuerna är analyserade i flera steg. Till en början har jag läst genom dem ett antal gånger och markerat de uttalanden som är relevanta för mina frågeställningar. I läsningen har jag ställt mig frågor till texten om vad den handlar om. Med frågeställningarna i bakhuvudet har jag sedan undersökt vilka teman som träder fram och vilka som hör ihop, men även uppmärksammat sådant som överraskat eller avvikit. Kvale skriver att den intervjuades uttalanden ibland kan vara mångtydiga och spegla motsägelserna i den värld hon lever i. En intervju kan också leda till nya insikter som kan komma att förändra den intervjuades uppfattning under intervjuns gång (Kvale 1997). Detta är aspekter av den kvalitativa intervjun som jag förhåller mig till i analysarbetet. Reflektion kring intervjuandets effekter Att få berätta sin historia och vara del i en studie som kan förbättra villkoren för andra våldsutsatta kvinnor kan vara en viktig del i att komma vidare i den egna processen av bearbetning. Man kan kanske se sig i ett sammanhang med andra kvinnor som utsätts idag samtidigt som de själva har lämnat mannen och kommit längre i processen att bli fri från våld. Det kan finnas något meningsfullt i en känsla av systerskap som är stärkande i sig. Det blir en gemenskap med andra kvinnor och det kan vara skuld- och skamavlastade att se sina problem i ett större sammanhang. 23

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon Manifest, värdegrund och policy för Unizon Unizon samlar kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer

Datum KVINNOFRIDSPLAN. För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer 1(7) Datum Omsorgs- och socialförvaltningen KVINNOFRIDSPLAN För kvinnor som utsätts för hot och våld i nära relationer och för de barn som lever i relationer där hot och våld förekommer http://www.mjolby.se/download/18.54ac24de1298495895b80003654/kvinnofridsplan-2010-03-15.doc

Läs mer

Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden

Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden Åstorps kommuns Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden Beslutat av Socialnämnden 2014-02-17 Dnr 2014/15 1 Innehållsförteckning 1.INLEDNING... 4 1.1

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Cecilia Kjellgren universitetslektor/institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 12-17

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld

socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld 2011-03-09 Dnr 51/2011-79 Marie Björkman för socialnämndens arbete med våld i nära relationer samt barn som bevittnat våld Antagen av socialnämnden 2011-03-23 Dnr SON 51/2011-79 2(15) INLEDNING Relationsvåld

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor 2006-03 2 KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor Mål för kvinnofrid i Vänersborgs kommun

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga.

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009 Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. FoU-Nordväst kommer under våren att ge ut ett antal nyhetsbrev. Nyhetsbreven

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid. - våld i nära relation

Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid. - våld i nära relation Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet Grästorp Kommuns policy för kvinnofrid - våld i nära relation 2013 2020 Reviderad och antagen av kommunstyrelsen 2013-02-26, 26 Postadress Besöksadress

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer