Diagnos av synkope Strukturerad process ger snabbaste utredningen SID 10-11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diagnos av synkope Strukturerad process ger snabbaste utredningen SID 10-11"

Transkript

1 n r E T T N Y H E T S M AG A S I N F R Å N M E DT R O N I C S V E R I G E Diagnos av synkope Strukturerad process ger snabbaste utredningen SID Dr. Christer Åbjörn om pacemakerns utveckling SID 8 9 Pump ger större smärtlindring med lägre dos läkemedel SID Ryggfusioner med minimalinvasiv teknik kortar konvalescenstiden SID 16-17

2 E L E D A R E : P E R S K Ö L D Bokslut och nya utmaningar Välkomna till ännu ett år med Medley, det sjunde i ordningen! År 2006 var ett händelserikt år för Medtronic AB; vi flyttade till större kontorslokaler i Kista Science City och rekryterade nya medarbetare, främst inom försäljningsorganisationen men även inom områden såsom hälsoekonomi och kommunikation. Under 2007 fortsätter vi arbeta för ett allmänt förbättrat hälsotillstånd i samhället genom att erbjuda sjukvården kostnadseffektiva behandlingar. Vi kommer även att verka för att fler hjärtsviktspatienter skall få förbättrad livskvalitet och ökad livslängd genom bättre tillgänglighet av CRT-behandlingar med implanterbar defibrillator (ICD). Som en följd av att Emergency Response Systems åter bildar eget bolag (Physio Control) är också Medtronics målsättning att ytterligare stärka sitt fokus inom behandlingar för patienter som lider av kroniska sjukdomar. Detta är tre viktiga utmaningar som jag tillsammans med mina medarbetare kommer att anta under året. Under 2006 kunde vi läsa i Medley om utökade behandlingsmöjligheter och olika typer av samarbetsprojekt som på ett eller annat sätt bidragit till förbättrad hälsa för människor. Jag tänker till exempel på ny kontinuerlig glukosmätning, hjärnstimulering, Hälsobuss-projektet och SALSA-projektet, som uppnådde mycket goda resultat. I år ska vi försöka bli ännu bättre på att uppmärksamma viktiga händelser som berör alla våra behandlingsområden och vi inleder första numret med bland annat en artikel om synkope. Oförklarade svimningsanfall är ett medicinskt problem som kan medföra allvarliga kroppsliga och känslomässiga konsekvenser för den som drabbas. På grund av de trauman som dessa personer får utstå tvingas många förändra sina dagliga aktiviteter, både inom arbetslivet och på fritiden. Viveka Frykman, överläkare på medicinkliniken vid Danderyds sjukhus berättar om hur Danderyds sjukhus etablerat en ny process för att förbättra omhändertagandet av dessa patienter. Vi ägnar också detta nummer åt behandling av ryggsmärta, som har blivit något av en folksjukdom för både män och kvinnor. Enligt statistik får cirka 80% av befolkningen någon gång i livet smärtor i den nedre delen av ryggen. En liten del av dem kommer dessutom drabbas av skador eller utveckla kroniska eller degenerativa ryggradssjukdomar. Med hjälp av ryggradsfusioner kan många patienter minska sin smärta och därmed återgå till ett normalt liv. Medley fick möjligheten att delta under en operation på Ängelholms sjukhus där överläkare Bengt Eriksson arbetar med en minimalinvasiv ryggradsfusionsteknik, som kortade konvalescenstiden för hans patient, båtbyggare och morfar, Sven-Ove Gustavsson. Som alltid är det dessa patienter som förmedlar tacksamhet över att åter få vara med i livet, som engagerar och inspirerar oss i vårt dagliga arbete. Detta och mycket, mycket mer kan ni läsa om i detta nummer av Medley.»Enligt statistik får cirka 80% av befolkningen någon gång i livet smärtor i den nedre delen av ryggen«medley är Medtronics kundmagasin och vänder sig till läkare, övrig sjukvårdspersonal, journalister samt opinionsbildare inom sjukvården. Nu finns möjligheten att prenumerera på Medley via e-post. Anmäl dig på för att få tidningen i pdf-format fyra gånger per år, för att anmäla adressändring eller säga upp din prenumeration. Skriv namn, e-postadress och märk brevet Medleyprenumeration. Ansvarig utgivare: Per Sköld Redaktionschef: Elenore Schmidt Text och form: Care of Haus Adress: Medtronic AB, Box 1034, Kista Tel: Fax: E-post: Hemsida: Medtronic AB. Medtronic är ett av Medtronic Inc registrerat varumärke. Andra varumärken, produktnamn och terapinamn som nämns i Medley är Medtronics eller respektive ägares egendom.

3 Deep Brain Stimulation ger Parkinsonpatienter högre livskvalitet Nyligen publicerades en tysk studie i The New England Journal of Medicine som visar att patienter med avancerad Parkinson upplever cirka 25 procents högre livskvalitet (QoL) efter att ha genomgått en DBS-operation (Deep Brain Stimulation). Jerry Lundström opererades med DBS-STN för tre år sedan på grund av tremordominerad Parkinsons sjukdom. Skakningarna försvann helt och han är mycket nöjd med resultatet. DBS går förenklat ut på att man med högfrekvent ström stimulerar och därigenom blockerar målpunkter i hjärnan. Stimuleringen sker via permanent implanterade elektroder i hjärnan och en subkutant placerad neuropacemaker. Genom att implantera elektroder i nucleus subthalamicus (STN) blockeras överaktiviteten i denna kärna. Jan Linder är neurolog och biträdande överläkare vid Neurocentrum vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Där har man sedan mitten av nittiotalet utfört cirka 200 DBSoperationer varav cirka 25 är DBS-STN. Pionjär för DBS-verksamheten i Umeå var neurokirurgen Marwan Hariz. Den nu ansvarige neurokirurgen är Patric Blomstedt. Livskvalitet i fokus Patientunderlagets storlek, den randomiserade designen och jämförelsen med bästa medicinska behandling är styrkan i studien, säger Jan Linder. Studien är den första kontrollerade studien med livskvalitet som primärt fokus. Tidigare studier har i huvudsak studerat motorisk förbättring. Man ska dock ha i bakhuvudet att det inte finns ett absolut samband mellan förbättrad motorik och upplevd förbättring av livskvalitet. Ibland kan till exempel orealistiska förväntningar på att bli helt frisk göra att man upplever operationen som misslyckad även om betydande motorisk förbättring uppnåtts. Strikta kriterier vid urvalet för DBS-STN För att reducera risken för biverkningar av DBS-STN måste man ha strikta kriterier vid patienturvalet, säger Jan Linder. Dessa kriterier utvecklas och förbättras ständigt, men det finns fortfarande oklarheter om exempelvis vilken grad av kognitiv svikt som kan accepteras innan operation, därför behövs fler välgjorda stora studier. De direkta kirurgiska biverkningsriskerna är i regel mycket låga och det rör sig då om blödningar och infektioner. En patient med demens är olämplig för DBS- STN. Patienter med kognitiv svikt kan ha ökad risk för demensutveckling. I Umeå genomgår alla patienter som är kandidater för DBS-STN en omfattande neuropsykologisk utredning. Patienter med aktiv psykiatrisk sjukdom är inte lämpliga för operation. Även tidigare genomgången depression förefaller öka risken för postoperativ depression. Ett grundläggande krav är att patienterna svarar på L-dopa-behandling. När tabletterna sviktar Det finns inget standardsvar på när i tiden en DBS-operation ska övervägas, säger Jan Linder. Generellt vill jag inte vänta onödigt länge med att erbjuda DBS eller någon annan avancerad behandling när tablettbehandlingen sviktar. DBS-STN ger oftast förbättring av livskvaliteten, vilket är för patienten det viktigaste, jämfört med bästa perorala läkemedelsbehandling. Patienterna uttrycker dessutom ofta att det är skönt att få minska medicineringen. Mer info om DBS finns på (länk: information till patient och anhörig, länk: rörelserubbningar)

4 E P L O C K : E E Melody - ett unikt alternativ till öppen hjärtkirurgi Medtronics nya hjärtklaff Melody är ett non-invasivt genombrott inom behandling av hjärtklaffsjukdom. Genom att använda sig av ett katetersystem kan kirurgen leverera hjärtklaffen genom kroppens kärlsystem istället för att öppna upp bröstet. Detta innebär minskad risk för skador och snabbare återhämtning för patienten. Första nordiska implanteringen av Melody genomfördes på Rigshospitalets cardilogiske laboratorium i Danmark, 13 november Ny version av inkontinenssystem Det nya InterStim II-systemet är mindre till storleken och enklare att implantera. En liten stimulator är mindre iögonfallande och därmed mer kosmetiskt tilltalande för patienten. Systemet erbjuder även en ny patientprogrammerare, icon, med 1-4 enskilda digitala programmeringsmöjligheter, som patienten själv kan variera mellan, vilket innebär färre sjukhusbesök en fördel för både patient och läkare. Prime Advanced och Restore Advanced säkra, snabba och flexibla I januari lanserades Prime Advanced och Restore Advanced Medtronics nya ryggmärgsstimulatorer för behandling av långvarig smärta. I det nya utförandet har användarvänligheten ökats, för både läkare och patient, genom förenklade och förbättrade programmeringsmöjligheter för optimal behandling. Prime Advanced är en primärcell och Restore Advanced är en laddningsbar stimulator. E LUCAS Stabiliseringsremmar Medtronic kan nu erbjuda stabiliseringsremmar till LUCAS. Produkten, som är utformad som en stödkudde med remmar för fasthållning, har till uppgift att minska risken för att LUCAS flyttar sig på patientens bröst vid hjärtkompressioner. Stödkudden placeras bakom patientens nacke och remmarna fästs sedan kring LUCAS stödben, efter det att LUCAS-behandlingen har påbörjats. Produkten kan med fördel förvaras och transporteras i väskan tillsammans med LUCAS. E Nytt behandlingssystem vid Diabetes Att hålla en jämn blodsockernivå är en av de viktigaste utmaningarna för personer med diabetes. Insulinpumpbehandling är ett effektivt verktyg för att uppnå detta. Sedan ett halvår tillbaka finns Paradigm REAL-Time ett nytt unikt behandlingssystem där kontinuerlig glukosmätning och insulinpump har integrerats till ett. Användaren ser ett uppdaterat glukosvärde i displayen var femte minut och får alarm som varnar för höga och låga blodsockernivåer. Systemet är ett ännu effektivare verktyg än enbart insulinpump och ger ökade möjligheter för patienter att bättre kontrollera sin diabetes. E

5 Martin Holmstrand, Medtronic Concerto AT en akutmottagning i bröstet Det nya defibrillatorsystemet Concerto AT för hjärtsviktspatienter, finns nu på marknaden. Concerto AT tillhör den första generationen ICDimplantat som trådlöst kan kommunicera med en så kallad programmerare, den enhet som används för att följa upp och styra implantatet. Concerto AT är en kombinerad defibrillator Utöver de två huvudfunktionerna kan och biventrikulär pacemaker, säger Martin Concerto AT även ge aktiva behandlingar för Holmstrand, produktspecialist på Medtronic. förmaksflimmer och förmaksfladder, arytmier Defibrillatorfunktionen skyddar patienten mot som kan vara handikappande och kan ge plötsliga hjärtrusningar. Pacemakerdelen kan komplikationer även om det inte är direkt förbättra pumpfunktionen hos vissa patienter livshotande, berättar Martin. med hjärtsvikt, genom att koordinera rytmen I likhet med föregångaren Sentry kan hos de två kamrarna. Concerto AT även monitorera hjärtsviktspatientens hjärtsviktsstatus genom funktionen Den biventrikulära funktionen ger permanent hjärtsviktsbehandling. Defibrillator- Optivol. Genom att mäta det elektriska Så fäster Attain StarFix 1) När elektrodspetsen nått rätt punkt i en gren till sinus coronarius på funktionen är en säkerhetsfunktion som motståndet i patientens bröstkorg kan ökad vänster kammare för man fram framförningshylsan. träder in i händelse av en hjärtrusning. Man vätskefyllnad i lungvävnaden tidigt upptäckas, 2) Expansionshylsan expanderar och fixeras mot kärlväggen. kan likna det vid att patienten har en liten men effektiv akutmottagning inbyggd i bröstkorgen. som ett tecken på förvärrad hjärtsvikt. Concerto AT erbjuder dessutom trådlös kommunikation. Tidigare behövdes en radiosändare på patientens bröstkorg för att kommunicera med implantatet. Nu kan man finjustera systemets funktioner och även plocka ut diagnostisk data trådlöst. Kommunikation kan ske via en dator/programmerare utan radiosändare, vilket gör att man slipper sladdar och spar tid. fakta CONCERTO: E Concerto AT har även automatisk tröskelvärdesmätning på LV-elektroden. Livslängden på batteriet ökar väsentligt genom att implantatet kan stimulera med mycket liten marginal till det faktiska tröskelvärdet och justera strömstyrkan om det behövs. E Concerto AT är mindre än föregångaren. Volym 39 cc, vikt 68 gram. E Automatisk Yt-EKG funktion eliminerar behovet av elektroder på bröstkorgen

6 Ola Svensson, nordisk marknadschef Vascular, Medtronic AB Dr Leif Thuesen, Århus universitetshospital, Skejby Dr Yngvar Myreng, Feiringklinikken, Feiring Ett stekhett Vintermöte En livlig debatt och ett stort kollegialt utbyte kring en viktig fråga. Så kan man sammanfatta Medtronics Vintermöte, där 20 av de mest tongivande läkarna på området i Skandinavien samlades för att diskutera läkemedelsavgivande stent lanserades de första läkemedelsavgivande stenten (DES, drug-eluting stent) i Sverige, som vid behandling av förträngningar i hjärtats kranskärl ger bättre skydd mot återinsjuknande jämfört med metallstent (BMS, bare metal stent). Detta genom att utsöndra låga doser av celldelningshämmande läkemedel. Marknadsutvecklingen stannade av under hösten 2006, när misstankar om ökad risk för blodproppsbildning (stenttrombos) för första generationens läkemedelsavgivande stent presenterades under European Society of Cardiologys kongress i Barcelona. Uppmanade till återhållsamhet I Sverige gjorde Socialstyrelsen och Läkemedelsverket ett gemensamt uttalande, som uppmanade till återhållsam användning av DES. Uttalandet baserades på kvalitetsregistret för PCI, SCAAR, som innehåller över ett års uppföljning av cirka patienter PCI-behandlade patienter. Registret visar en betydande minskning av risken för återförträngning med DES, men jämfört med BMS finns en liten ökning på 0,5 procentenheter per år för risken för död i gruppen som behandlats med DES. Den här vågen kom som en kalldusch för alla, oavsett tidigare användning av DES. Jag tror att vi till mans har upplevt en väldig renässans där vi känt oss omnipotenta med detta effektiva verktyg i vår hand, berättade Fredrik Scherstén, Helsingborgs lasarett. Spekulativ debatt med högt tonläge Vintermötet kunde med denna bakgrund knappast handla om något annat än DES. Moderator Peter Eriksson inledde dagen med en berättigad fråga: Har vi ersatt PCI:s akilleshäl restenos med damoklessvärdet stenttrombos? En rad intressanta anföranden och bra diskussioner bjöds. Sättet på vilket de nya riskindikationerna hanterats inom svenska läkarkåren beklagades. Reflexerna efter Expressens larmartiklar om DES skapade stor oro, hätsk debatt och inte minst en enorm effekt på DES-användningen, som minskade drastiskt jämfört med samma period Inväntade nya rekommendationer Det framgick tydligt att deltagarna inväntade utfallet av amerikanska FDA:s (Food and drug administration) hearing i Washington samt de nya rekommendationer som Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Svenska Cardiologföreningen skulle meddela veckan efter Vintermötet. Medley ringde upp några av de mer tongivande deltagarna för att få kompletterande kommentarer efter det att rekommendationerna offentliggjorts.

7 Docent Peter Eriksson Norrlands universitetssjukhus Dr Fredrik Scherstén Helsingborgs lasarett Åhörare Dr Jan Harnek Lunds universitetssjukhus Det finns en signal och ett problem vars styrka vi ännu inte är helt klara över, säger Peter Eriksson. Däremot visar nya data från SCAAR-registret ganska tydligt att risken för död vid behandling med DES-stentarna Cypher och Taxus ökar med cirka en halv procentenhet per år, jämfört med BMS. Han påpekar det juridiska dilemmat i att FDA en gång godkänt produkterna. FDA anser att DES kan fortsätta användas på godkända indikationer eftersom man inte sett ökade risker i de randomiserande prövningarna med Cypher och Taxus. Däremot får vi se om FDA också gör ett uttalande om användning vid andra indikationer, eftersom DES ofta tillämpas i verkligheten. Det är då problemen noterats, inte minst i vårt eget SCAAR-register. Jan Harnek vid Universitetssjukhuset i Lund har förståelse för FDA:s återhållsamma hållning i sin uppfattning. Kontrollerande studier visar i det här stadiet att DES inte är farligare än metallstent om de används på rätt sätt, vilket är evidence based medicine. Dels eftersom det behövs mer än registerdata för att utreda den observerade riskhöjningen för hjärtinfarkt och död som exempelvis SCAAR ger en idé om, men som inte är evidence based medicine. Beskeden ifrån industrisponsrade studier och vårt eget register divergerar. Den försiktighetsprincip som tillämpas ifrån Socialstyrelsen och Läkemedelsverket känns rimlig och jag tror att det är så de flesta i Sverige har använt DES sedan de nya kunskaperna blev kända, säger Fredrik Scherstén. Bör betraktas som läkemedel Det är givetvis oklart hur framtiden för DES ser ut, men precis som Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Svenska Cardiologföreningen konstaterade flera deltagare vid mötet att den primära effekten är god och att andra nyare stent som till exempel Endeavor kan ha bättre möjligheter. DES bör betraktas mer som ett läkemedel än som ett stent, och att polymeren och läkemedlet de avger skiljer sig mellan Taxus, Cypher och Endeavor, säger Jan Harnek och utvecklar: Det är intressant eftersom det kan innebära att Endeavor skiljer sig från Taxus och Cypher. Merparten av Endeavorpatienterna har nu följts upp i tre år, tidpunkten då både Taxus och Cypher uppvisade problem med sena stenttromboser, det gör inte Endeavor. Vad gäller polymerens spårbarhet konstaterade Fredrik Scherstén i sitt föredrag att det är fördel Medtronic. Jag håller med Fredrik Scherstén att ska man tro något så förefaller Endeavors polymer vara trygg, säger Peter Eriksson. Läs mer om de nya rekommendationerna på 7

8 »Sjukvården behöver specialister på pacemakers«e Namn: Christer Åbjörn. Född: 5 september Familj: Sambo, tre utflugna barn och tre barnbarn. Bor: Hammarö utanför Karlstad. Yrke: Överläkare på hjärtmedicinsektionen på Centrumsjukhuset i Karlstad. Framöver: Framförallt ska jag njuta av mina intressen motion i olika former. Jag har alltid tyckt om att cykla, åka skridskor och skidor. Jag har till exempel åkt 13 Vasalopp och brukar motionsåka rullskridskor om somrarna.

9 Han har arbetat med pacemakerbehandlingar i mer än 30 år. I dag ser den erfarne kardiologen Christer Åbjörn ett ökat behov av att vissa kardiologer specialiserar sig på pacing. Pacemakers börjar bli så komplexa att vi kommer att behöva renodlade specialister framöver, säger han. I början av september i år fyllde Christer Åbjörn 65 år och gick formellt i pension. Men fortfarande återvänder han ett par dagar i veckan till tjänsten som överläkare på hjärtmedicinsektionen på Centralsjukhuset i Karlstad. Som erfaren läkare är man ju efterfrågad också i hög ålder. Det passar mig bra att glida ur yrket under en tid, säger han. Startade hjärtmedicinsektion i Karlstad Christer Åbjörn har vad man brukar kalla en lång och gedigen erfarenhet av kardiologi och pacing. Efter avklarad läkarutbildning och de obligatoriska åren som allmänläkare blev han 1973 kardiolog på dåvarande arbetsplatsen Universitetssjukhuset i Linköping. Ett par år senare lockades han över till Karlstad för att starta den nya hjärtmedicinsektionen på Centralsjukhuset. Där har han blivit kvar och följt utvecklingen inom kardiologi och pacing under tre decennier. Han berättar om hur han som ung kardiolog under varje jourvecka lade in en eller ett par pacemakers på patienter som drabbats av tillfälliga hjärtrubbningar. Elektroderna fördes in via blodkärlen, men själva pacemakern satt utanför kroppen. Oftast togs alltihop bort något dygn senare när hjärtfrekvensen stabiliserat sig. Christer Åbjörn räknar med att han under sina första tio år som kardiolog genomförde ett hundratal sådana implantationer. Men den här behandlingsmetoden mer eller mindre försvann under mitten av 80-talet, då metoderna och kunskapen kring tillfälliga rytmrubbningar blev bättre. I dag väntar man ju till exempel i princip alltid något dygn och låter svullnaden lägga sig efter en infarkt. Oftast går då också rytmrubbningarna över. Dessutom finns i dag externa pacemakrar som fyller den funktion de här tillfälliga implantationerna hade, säger han. Betydligt bättre batterier Christer Åbjörn tycker att pacing har utvecklats inom flera områden under hans tid som kardiolog. Störst förändring har nog övergången från kvicksilver- till litiumbatterier inneburit. När vi började brukade kvicksilverbatterierna hålla i några månader eller ett fåtal år. Numera, efter övergången till litiumbatterier, finns det ju exempel på batterier som hållit i 20 år. Själva pacemakerfunktionerna har kommit att närma sig hjärtats normala funktioner allt mer. För 20 år sedan introducerades tvåkammarpacemakern något som utgjorde en tydlig skillnad mot tidigare förhållanden. Då började också pacemakern bli allt mer avancerad. Det har gjort att vi som läkare fått ett absolut behov av att inhämta kunskap från industrins representanter. Det roliga har varit att många inom industrin också förstått det här. Jag har haft förmånen att jobba med människor som sett mig som en resurs vad gäller den medicinska kunskapen samtidigt som jag kunnat använda mig av dem när det gäller det tekniska. Christer Åbjörn tycker att behandlingsmetoden börjar bli så avancerad att det finns anledning för landets hjärtmedicinsektorer att se över sin organisation för såväl läkarnas som sjuksköterskornas inriktning.»själva pacemaker- funktionerna har kommit att närma sig hjärtats normala Funktioner allt mer«hos oss på Centralsjukhuset ska alla läkare kunna allt inom kardiologi. Men nu börjar det bli så specialiserat och så tekniskt avancerat att sektionen skulle må bra av om en eller ett par av läkarna specialiserade sig på pacing. Dessutom kommer man att behöva sjuksköterskor som kan hantera pacemakers. Åldrande befolkning I takt med att befolkningen åldras och fler indikationer för när man ska använda pacemaker tillkommit lägger vi allt fler pacemakrar. Dessutom har det tillkommit behandling med så kallade ICD:er, implanterbara defibrillatorer, och även en speciell typ av pacemaker för patienter med hjärtsvikt. Och allmänhetens inställning till behandlingsmetoden blir enligt Christer Åström allt mer positiv. När man, vid hans karriärs början, talade om batterihjärta fick många en skev bild av vad en pacemakerbehandling egentligen innebär. Men i takt med att utvecklingen gått framåt har pacemakerbehandlingen blivit mer odramatisk. Det finns också så många som kan berätta om hur mycket bättre de mår och hur enkelt ingreppet var att vi inte har några som helst problem att övertyga patienterna om nödvändigheten av att sätta in en pacemaker, säger Christer Åbjörn.

10 Effektivare utredning av synkope-patienter Synkope är ofta dramatiskt för patienten och dess omgivning. Från att vara till synes frisk till att plötslig svimma är i många fall skrämmande. Att dessutom inte veta om, eller när, det händer igen skapar ytterligare oro. Möjligheten att synkopen är kardiellt utlöst gör att även läkaren oroas, och vill därigenom få till en så snabb utredning som möjligt. Synkope utgör 3-5 procent av besöken på medicinakuterna i Sverige. Vid genomgång av journalerna från år 2004 på Capio S:t Görans sjukhus och Danderyds Sjukhus i Stockholm fann man att av totalt patienter på medicinakuten sökte på grund av synkope (svimning). Synkope utgjorde därmed cirka 2,6 procent av alla akutbesök. Undersökningar från andra sjukhus visar på ännu högre siffror synkope står för 3-5 procent av akutbesöken och 1-3 procent av sjukhusinläggningarna. Viveka Frykman är överläkare på medicinkliniken på Danderyds sjukhus. Nyligen publicerade hon, tillsammans med Anette Jemtrén, ST-läkare på Capio S:t Görans sjukhus, en artikel om synkope i Läkartidningen. Den prisbelönta artikeln baserades delvis på de internationella riktlinjer som publicerades 2004 för hur man utreder och tar hand om synkopepatienter. Strukturerad arbetsmetodik Vi har etablerat en process för att förbättra omhändertagandet av synkopepatienterna på Danderyds sjukhus, säger Viveka Frykman. Syftet är att snabbt kunna skilja ut de allvarliga svimningarna från de ofarliga. Redan på akutmottagningen frågas patienten ut på ett strukturerat sätt av mottagande sjuksköterska som sedan påbörjar vissa initiala utredningar med bland annat ortostatiskt prov. Misstänker läkaren därefter kardiologisk synkope läggs patienten in för telemetriövervakning på en speciell synkopesal. Under första dygnet får patienten träffa en kardiolog som är specialiserad på svimningar. På avdelningen finns resurser för tester som ultraljudsundersökning, arbetsprov och non-invasiv elektrofysiologisk undersökning (elfys). - För att öka kompetensen är det bra att ha färre inblandade, säger Viveka. Tidigare fann vi att när många olika läkare är inblandade tar bedömningar och utredningar generellt längre tid. Dessutom blev utredningarna ofta olika utförda. Loop recorder för osäkra fall Det händer att vi får in en plötslig svimning där vi misstänker en hjärtsjukdom, men där vi inte kan finna orsaken, säger Viveka Frykman. Vi försöker alltid att utreda patienterna i så hög utsträckning som möjligt och sedan i de mer osäkra fallen använda en inplanterbar loop recorder. Vi hade en patient som svimmat under många år, fortsätter Viveka. Hon hade en typisk ortostatisk blodtrycksreaktion, och var utredd under en lång tid med bland annat upprepade bandspelarregistreringar utan avvikande fynd. Problemet var att hon ofta slog sig hårt när hon svimmade, därför beslöt man att lägga in en loop recorder. Inspelningarna visade att hon hade en mängd VT-attacker, och hon fick därefter en ICD som gjort nytta ett flertal tillfällen. Vi fick också in en man med svimningsproblem. Han var tidigare hjärtfrisk och grundligt utredd. När han hade försetts med en loop recorder kunde vi se en 38 sekunders lång asystoli med ett AV-block III. Grundlighet är A och o Bägge patienterna var noggrant utredda, avslutar Viveka. Kvinnan hade polymorfa VT-attacker som inte var inducerbara vid elfys. I mannens fall hade vi vid en invasiv undersökning kanske hittat att han hade lite trög överledning mellan förmak och kammare. Det är dock sällan man skickar någon till invasiv elfys som inte är hjärtsjuk på något sätt. Loop recordern var i dessa fall nyckeln till lösningen. Det är dock alltid viktigt att vara grundlig från första början. Patientens sjukdomshistoria och närståendes observationer är en ovärderlig informationskälla. 10

11 »Syftet är att snabbt kunna skilja ut de allvarliga svimningarna från de ofarliga.«pacemakerregistret hjärtesak för kliniker och patienter Det svenska Pacemakerregistret startades 1989 på initiativ av Svenska Cardiologföreningen och aktiva pacemakerläkare. Sedan 2002 ligger all information samlad i en internetbaserad databas för både pacemaker- och ICD-implantat, (implantable cardioverter defibrillator). ICD-registret startades i januari Registret ger omfattande information om samtliga pacemakerpatienter i Sverige, med uppgifter om klinik, patientens diagnos och historik, återbesök, uppgifter om implantatets tillverkare och typ, tekniska specifikationer och serienummer, berättar Anita Fredenson. Anita sköter registret tillsammans med Fredrik Gadler, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Enligt Anita Fredenson uppdateras registret kontinuerligt on-line av användarna på de olika implanterande klinikerna. Registret arrangerar även användarmöten och utbildningstillfällen. Totalt är 44 kliniker anslutna till registret. Man uppskattar antalet pacemakerbärare i Sverige till ca och antalet ICD-bärare till Förutom gemensam grundinformation för varje pacemakeranvändare, kan varje klinik även lägga in kompletterande information efter egna önskemål och behov, ett projekt med registrering av livskvalitet före och efter pacemakerimplantation pågår i Jönköpingsområdet bland annat. Registret uppdateras kontinuerligt, med bland annat nya diagnoser, information om byten till nya system från en till två elektroder, eller från pacemaker till ICD. Anita tycker det är väldigt roligt med alla kontakter det innebär att sköta registret. Jag pratar dagligen med många läkare, sköterskor och annan personal. Det är också intressant att se den tekniska utvecklingen inom området. fakta Reveal Plus: E Enkel EKG-monitor som placeras subkutant utan elektroder. E Vikt 17 g, dim. 61 x 19 x 8 mm. E Monitorerar kontinuerligt EKG under 14 månader. E 42 minuters EKG- lagring. E Automatisk- och patientaktiverad inspelning. E Programmering och uppföljning med Medtronic/Vitatron CareLink 2090 programmerare. E Under 2006 implanterades 13 stycken Reveal per miljon invånare i Sverige. Motsvarande siffra i Finland under den perioden var 41 stycken. Inkontinesbehandlingen Interstim II är hälften så stor som sin föregångare Interstim II är ett system för sakral neurostimulering. Interstim II är över 50 procent mindre än sin föregångare Interstim. Själva implantationen har förenklats betydligt genom att antalet moment som ska utföras har minskats. Nu fästs elektroden i dosan med en enda skruv och arbetet görs med en momentskruvmejsel. Även elektroden har förbättrats genom att den har försetts med en tydlig markering som gör det enkelt att se att den har skjutits tillräckligt långt in i dosan. I Interstim II-systemet ingår en digital handprogrammerare som ger patienten möjlighet att välja mellan fyra olika förprogrammerade inställningar. Patienten ser tydligt på displayen vilka val som kan göras och vilket som är aktivt. 11

12 PÅ EGNA BEN: Behandling med pump och baklofen lindrar Hedvigs spasticitet Sedan 2001 har Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna opererat in läkemedelspumpar på bland annat barn med cp-skada för att behandla spasticitet med läkemedlet baklofen. En av de första patienterna är tioåriga Hedvig Henning-Bruce från Bromma. Det fanns en tid när läkarkåren inte kunde minska spasticiteten hos barn med cp-skada. Idag är alternativen fler. Det finns farmakologiska substanser i tablettform som dämpar spasticiteten, ett annat alternativ är att ge botoxinjektioner intramuskulärt. Det läkemedel som haft bäst effekt är baklofen. Flera studier har visat att baklofen som tillförs med inopererad läkemedelspump ger god lindring av spasticitet, utan besvärliga biverkningar. Läkemedlet går in i ryggmärgen genom en kateter, och var tredje till var sjätte månad fylls pumpen på med nya doser. Batteriet i pumpen måste sedan bytas ut efter fem till sju år. Vi har hittills opererat in ca 18 pumpar på spastiska barn med cp-skada, och andra barn som råkat ut för spasticitet efter trauma. Många har blivit mycket bättre, säger Carolina Luhr-Nilsson, barnsjuksköterska på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Fick pump år 2002 Tioåriga Hedvig Henning-Bruce från Bromma fick som en av de första barnpatienterna i Stockholm en pump inopererad år Hon hade en kraftig rörelsenedsättning och var spänd i benen. Hedvig var duktig och kunde gå en del med ortoser (benstöd) eftersom hennes ben var så spända, men vi ville att hon skulle kunna stå av egen muskelkraft och då var den här behandlingen ett bra alternativ, säger Carolina Luhr-Nilsson. När ett barn ska få en pump inopererad innebär det ett stort beslut för familjen. Vi funderade mycket på det, hur medicineringen skulle fungera och hur ingreppet skulle gå till. Men efter att ha pratat med läkarna ville vi ge Hedvig chansen att kunna röra sig bättre och tänkte att vi nog skulle ångra oss i framtiden om vi inte genomförde det här nu, säger hennes pappa Hans Bruce. Testas före operationen Innan en operation testas patienten med så kallade bolusdoser med intrathekalt baklofen. Det ger oss en bra möjlighet att bedöma om doserna minskar spasticiteten innan vi beslutar oss för att rekommendera en operation, säger Carolina Luhr-Nilsson. Hedvig bedömdes svara bra på testdoserna och familjen valde att gå vidare med ingreppet. I regel tar operationen bara ett par timmar, men efteråt finns det flera faktorer som kan påverka behandlingen. När barnet växer kan symptomen förändras, vilket kräver justering av dosen. Det tar upp till ett år att hitta rätt dosering och katetern behöver fyllas på var tredje till var sjätte månad, säger Carolina Luhr-Nilsson. I Hedvigs fall blev inkörningen en stor utmaning. Efter att ha fått bra effekt av behandlingen i början, kom stelheten sakta tillbaka. Läkarna misstänkte att katetern (slangen som läkemedlet går in i ryggmärgen genom) gått av och att läkemedlet läckt ut. Vi gjorde fler planerade besök, men inget fel kunde hittas, säger Hans Bruce. Svårt att hitta orsaken Röntgenbilderna visade inga hål på katetern, så dosen höjdes och spasticiteten blev något bättre, men eftersom det gick åt mer läkemedel fick dosan fyllas på oftare. Samtidigt hade en planerad ortopedisk benmuskeloperation väldigt bra effekt på Hedvig. Ett halvår efter den ortopediska operationen utfördes en operation för att gå in och titta vad som var fel med katetern. Vid operationen kunde man konstatera att katetern var av och då byttes den ut, säger Hans Bruce. Att en kateter går av är inte ovanligt i samband med att ett barn växer eller är väldigt aktivt. I och med att muskeloperationen i benen var lyckad och att pumpbehandlingen fungerar som den ska, har rörligheten blivit mycket bättre. Hedvig tar sig till och från skolan själv i sin permobil. Hon har helt klart en mycket större frihet än förut och kan till och med gå korta sträckor utan kryckor. Vi hoppas att träningen hos sjukgymnasten tillsammans med pumpbehandlingen ska göra att hon mår ännu bättre i framtiden. 12

13 »Hedvig tar sig till och från skolan själv i sin permobil. Hon har helt klart en mycket större frihet än förut«fakta: cerebral pares och spasticitet Cerebral pares, cp, är en hjärnskada som uppstår antingen under fosterstadiet, i samband med förlossningen eller mer sällan under de första levnadsåren. Skadan drabbar områden i hjärnan som styr eller förmedlar signaler för kroppens rörelser. Spasticitet utgör ett av de största hindren för många barn med cerebral pares. Spasticiteten orsakar ofta svår smärta under stora delar av dygnet, hindrar barnet från att använda kvarvarande muskelstyrka och försvårar vardagsrutiner som på- och avklädning, hygienskötsel och möjligheten att sitta. Källa: Karolinska sjukhuset 13

14 Synchromed II ger större smärtlindring med lägre dos läkemedel Att behandla kronisk smärta genom att tillföra läkemedel med en självreglerande pump blir ett allt vanligare alternativ till tabletter. Tillförs 1 mg läkemedel i ryggmärgsvätskan där det ska verka, motsvarar det en tablett på 300 mg som ska passera via mage och tarm. Kroppen slipper att bryta ner 299 mg och biverkningarna minskar kraftigt, säger narkosläkaren Peter Dahm vid smärtenheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. 46-åriga Annika Tranberg från Prässebo är en av patienterna som framgångsrikt behandlats med metoden för sin långvariga neuropatiska smärta. Men vägen till bra smärtlindring var lång, för att inte säga outhärdlig. Det började en natt Jag vaknade av att det small till i nacken. Dagen efter hade jag smärta som strålade ut i vänster arm. På Trollhättans sjukhus hittade de inte felet, bedömningarna varierade mellan allt från borelia till stroke, berättar hon. Inom två veckor var Annika förlamad i vänster sida. Hon kom i rullstol till Sahlgrenska universitetssjukhuset och opererades för akut diskbråck i halsryggen. Disken mellan femte och sjätte kotan hade smulats sönder och kotorna hade ramlat ihop och låg och tryckte på ryggmärgen, och det fanns ingen ryggmärgsvätska mellan den femte, sjätte och halva sjunde kotan. De opererade in en benbit mellan kotorna för att stadga upp dem och satte dessutom in en titanplatta, men det var för sent. En del nerver var döda och andra svårt skadade. Tabletterna hjälpte inte I maj 2003 sjukskrevs Annika. Morfin- och metadontabletter hjälpte inte och smärtan tilltog allt mer. Hon grät varje gång hon skulle ta på sig en tröja och svimmade ungefär fyra gånger i veckan. Det räckte med att någon eller något nuddade armen. Jag undvek platser med mycket folk och började känna mig som en börda för min familj kom hon till narkosläkaren Peter Dahm på Sahlgrenska universitetssjukhus smärtenhet, enligt många ansett som Skandinaviens ledande centra för så kallad intrathekal smärtlindring med pump, en behandling de tillämpat sedan åtta år, tidigare under ledning av Dr. Petre Nitscu. De som kommer till oss har precis som Annika provat allt utan att det hjälpt. Vi är ofta sista utvägen och därför blir det så att säga ett naturligt urval av patienter. Vi behandlar cirka tio patienter per år och de flesta upplever en mycket kraftig smärtlindring, säger han. Skillnaden jämfört med tablettbehandling är enorm. En dos på 1 mg direkt i ryggmärgsvätskan motsvarar en tablett på 300 mg. Kroppen slipper alltså bryta ner 299 mg och få morfin in i tarmkanalen vilket till exempel kan orsaka förstoppning. ett Test simulerar pumpbehandling Sahlgrenska genomför alltid en test där de simulerar pumpbehandlingen med en extern kateter, en så kallad IDA-pump (intradural anestesi) innan beslut tas om att operera in en pump. Det är ett bra sätt att avgöra om patienten upplever bra smärtlindring och vi riskerar inte att operera in ett främmande föremål i kroppen i onödan, säger han. Försöksperioden ligger på tre till sex veckor och olika doser testas under tiden. Annika fick en IDA-pump inopererad på hösten Ingen patient blir helt smärtfri, men precis som Annika upplever de en bättre livskvalitet i takt med att smärtan avtar. 45 procent bättre Smärtan har minskat procent. Benet, bålen och balansen är bättre. Jag har börjat gå på ishockey igen och vågar även storhandla. 14

15 »Jag har en puck i magen och den kan ingen ta ifrån mig. Den är guld värd«förbättrad glukoskontroll med ny teknik I november publicerades den första studien som visar på förbättrad glukoskontroll med kontinuerlig glukosmätning i realtid. Studien, som heter GuardControl, utvärderar användningen av kontinuerlig glukosmätning i realtid med Medtronics system Guardian RT Continuous Glucose Monitoring (CGM). GuardControl är den första internationella, större randomiserade, kontrollerade, multicenterstudie som undersökt detta. Jag orkar laga mat och ta hand om tvätten. Jag har köpt en hundvalp och nyligen ställde jag ut min katt på en utställning. Nu ska jag börja arbetsträna två timmar om dagen, säger Annika som före skadan arbetade som koordinator på Electrolux. Hon har fortfarande tonus i foten och behöver rullator för att ta sig fram, och går på sjukgymnastik för att mjuka upp spacticiteten i benet. Men livet är lättare och pumpen är en garanti för att smärtan ger med sig. Efter en lyckad testperiod med extern pump inplanterades en SyncroMed II-pump i februari. Pumpen fylls på med morfin och klonidin var fjärde månad. Trots större volym tar den nya pumpen mindre plats, vilket är bra både för oss och för patienten, säger Peter Dahm. Man kan jämföra pumparna med två Volvo-bilar av olika årsmodell. Både tar dig fram säkert, men den ena har en massa detaljer som är bättre. Ett exempel är att den har två portar så att vi kan ta prover på ryggmärgsvätskan i slangarna om patienten säger att smärtan ökat, och avgöra om det är så eller om det är katetern som är skadad. Målet: Att ta ut pumpen Batteriet i pumpen kan hålla i fem till sju år, men Peter Dahm har ett annat fokus. Jag kan inte säga att patienten ska ha den hela livet. I min värld är målet alltid att trappa ner behandlingen i takt med att smärtan avtar för att till slut ta ut pumpen. Behandlingen har den potentialen. Annika har numera mycket att se fram emot. Hon skall bland annat söka bidrag för att få en handikappanpassad bil, att ta sig fram med. Men pumpen släpper hon inte riktigt än. Eller för att tala ishockeytermer, Frölundasupporter som hon är: Jag har en puck i magen och den kan ingen ta ifrån mig. Den är guld värd. I Sverige är kunskapen om pumpbehandling inte så stor, men väl internationellt. Det är en metod som är här för att stanna. Ett bevis för detta är att läkemedelsindustrin utvecklat nya läkemedlet Prialt enbart för den här behandlingsmetoden. Fakta om ingreppet E Ingreppet innebär en mindre kirurgisk operation som tar en till två timmar. Patienten sövs, läggs i sidoläge och den programmerbara pumpen opereras in under huden nertill i buken. I nedre delen av ryggen görs sedan ett andra snitt där ena änden av plastslangen placeras, i ryggmärgsvätskan. Den andra änden av plastslangen leds sedan under huden till pumpen där delarna kopplas ihop. Efter operationen får patienten stanna kvar på vårdavdelningen i ett par dagar. Göteborg och Umeå satsar på navigering Image guided surgery, IGS, är neurokirurgens motsvarighet till bilens GPS-navigering. En datornavigerad kirurgi som bland annat hjälper neurokirurger hitta rätt i hjärnan på ett säkrare sätt under en hjärnoperation. IGS används också vid endoskopisk hjärnkirurgi och biopsier, vaskulär neurokirurgi samt spinal kirurgi. Den senaste produkten från Medtronic Navigation är StealthStation TREON Plus med magnetisk navigering som tillägg till den vanligare förekommande optiska navigeringen. Neurokirurgen i Lund som sedan länge haft Medtronic navigering, har på kort tid fått sällskap av både Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Till neurokirurgkliniken i Göteborg levereras StealthStation TREON Plus med optisk och magnetisk navigering för kraniellt och spinalt bruk samt ett tillägg för ultraljudsnavigering. Umeå har investerat i två system, båda för kraniellt bruk, ett komplett magnetiskt och ett komplett optiskt. I Norden har systemet även sålts till TUKS i Åbo Finland, Odense Neuro har köpt sitt andra system, nu för ryggnavigering, samt till Kuopio i Finland. Fakta: StelthStation TREON Plus Avsikten med Medtronics navigeringssystem är att i realtid visa kirurgen den faktiska positionen och riktningen för ett instrument i närheten av hjärnan, ryggmärgen eller andra delar av anatomin, i en rekonstruerad 3D-miljö. Med så kallad optisk navigering ser kirurgen instrumentens position i anatomin genom att en infraröd stereokamera ser markörer på instrumenten samt på en referensram bunden till anatomin. Nyheten i Stelth TREON Plus är AxiEM Magnetisk Navigering, som istället för kamera använder ett magnetfält för att se instrumenten. Dessa instrument är mycket mindre än de optiska och de kan dessutom vara flexibla

16 Sven-Ove genomgick en minimalinvasiv ryggfusion den 16:e oktober Samma vecka var han på benen och den långvariga smärtan borta. 22 mm öppningshål i huden för TLIF. Lyckad MAST-operation på båtbyggare Konventionella ryggradsfusioner innebär ofta betydande ryggradsexponering och en paraspinal muskelavskalning. Patienten får lång konvalescenstid och ofta kvarstående muskelproblematik. På Ängelholms sjukhus utför man ryggfusioner med minimalinvasiv teknik som kortar konvalescenstiden, minimerar ingreppen på ryggmuskulaturen och minskar den postoperativa smärtan. Sven-Ove Gustafsson hade en kronisk ländryggsmärta, så kallad SRS, säger Bengt Eriksson, överläkare på ortopedkliniken på Ängelholms sjukhus. Han hade haft kraftig värk under flera år innan han kom till oss. Vi bedömde att en fusion av 4:e och 5:e ländryggkotan var en bra lösning för honom. Ryggfusionen på Sven-Ove utfördes med de minimalinvasiva systemen från Medtronic; MAST QUADLEG som är ett retraktorsystem med pedikelskruvar, och SEXTANT som är ett perkutant pedikelskruvsystem. Sedan tidigare har jag mycket goda erfarenheter av ryggfusioner med MAST-tekniken från Medtronic. Små öppningshål stora födelar Jag ser klara fördelar med tekniken, säger Bengt Eriksson. Tiden som själva MASToperationen tar är likvärdig som för en ordinär ryggfusion vi talar om två till två och en halv timme. Det är fördelarna för patienten som är det väsentliga. Genom att vi går in till ryggkotorna via ett öppningshål som är cirka 22 millimeter i diameter, så blir skadorna på ryggmusklerna minimala. Sedan gör vi ytterligare tre små hål för att perkutant sätta in fixeringsskruvar och stag. Totalt rör det sig om fyra små hål istället för ett stort snitt. Patientens konvalescenstid blir kortare, och den upplevda smärtan efteråt kommer i regel mest från sårytorna. Det räcker i normalfallet att patienten stannar tre dagar på sjukhuset efter operationen. Även eftervård och återbesök minskas och förenklas, eftersom såren som ska läka ihop är små. 16

17 Stabiliseringen på andra sidan gör dels via ett öppningshål på 22 mm och dels perkutant. Sven-Ove Gustafsson Värken försvann första veckan Innan steloperationen hade jag haft ständig värk i ryggen under fem år, säger Sven-Ove Gustavsson, från Mellbystrand. Jag arbetar med att isolera båtar, vilket innebär en hel del ryggkrökande och mycket resande. Inga tabletter hjälpte mig, så det var bara att bita ihop, eftersom inget annat råd tycktes finna. Jag fick dock tips av en vän att skriva en egen remiss till Lund, och därigenom fick jag relativt snart kontakt med Bengt Eriksson på Ängelholms sjukhus. Han gjorde bedömningen utifrån mina röntgenplåtar att en steloperation var möjlig. På måndagsmorgonen den 16:e oktober opererades jag och jag var hemma igen vid lunchdags på torsdagen, säger Sven-Ove. Det»nu ska det bli roligt att få träffa mitt barnbarn Noa, och snart kunna lyfta honom«enda jag kände var att det stramade i såren de långdragna smärtorna i ryggen försvann helt veckan efter operationen. Såren var förvånansvärt små och de kändes mest på natten när jag skulle vända mig, eller när jag råkade stöta emot något. Nu, sex veckor efter operationen, äter jag inga värktabletter längre, och sover i stort sett nätterna igenom. Redan efter några dagar vågade jag mig på att knyta skorna, berättar Sven-Ove. Självklart är jag fortfarande aktsam så att jag inte belastar ryggen för tungt, men nu ska det bli roligt att få träffa mitt barnbarn Noa, och snart kunna lyfta honom. Han fyller två år nu, och han har undrat varför han inte får sitta på morfars axlar. Det är ju när man får ont som man märker hur viktiga de enkla sakerna i livet är. Jag går med käpp när jag är ute, inte för att jag behöver det, utan för att jag är rädd att halka till innan ryggkotorna är sammanvuxna ordentligt. Det är inga problem att promenera eller att köra bil, avslutar Sven-Ove. Jag tar dock hjälp med kassarna från affären. När våren kommer så ska det bli skönt att kunna cykla till jobbet igen, och kanske provsvinga lite med golfklubborna. Minimalinvasiv trend Framöver räknar vi med att utföra MASToperationer varje vecka här på Ängelholms sjukhus, säger Bengt Eriksson. För närvarande utför jag cirka två sådana operationer i månaden. De minimalinvasiva ryggfusionerna är redan etablerade på flera håll ute i världen och jag ser de som en starkt kommande behandlingsalternativ i Sverige. 17

18 Säker hjärtsjukvård med LIFEPAK 1000 och LIFEPAK 20 18

19 HLR-gruppen på Universitetssjukhuset i Örebro förberedde sina inköp av nya defibrillatorer med en noggrann behovsanalys och kravspecifikation. Det visade sig bland annat att det tog cirka sju minuter att få fram en defibrillator till en patient med hjärtstopp och få igång defibrillering. När de nya LIFEPAK 20 och LIFEPAK 1000 defibrillatorerna levererats och personalen har utbildats kan tiden minskas till tre minuter. E A K T U E L LT : mars 2007 ACC, American College of Cardiology New Orleans, USA APRIL 2007 IX Svenska Kardiovaskulära Vårmötet, Göteborg Tidigare ansvarade i första hand läkarna för defibrillering. Med vår nya utrustning kan även sköterskor, undersköterskor och övrig personal få utbildning i att defibrillera, berättar Ann-Sofie Axelsson, som utbildar instruktörer inom hjärt- och lungräddning på Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ). LIFEPAK 20 finns nu på de avdelningar där USÖ bedriver avancerad hjärtsjukvård, t ex akutmottagningen, hjärtintensiven, operationsavdelningen, intensivvårdsavdelningen och hjärtmottagningen. Totalt har sjukhuset nu över trettio LIFEPAK 1000 och LIFEPAK 20, och har även gjort tilläggsbeställningar för ambulansjukvården. Ann-Sofie och hennes kollegor i HLRverksamheten gjorde en noggrann kravspecifikation inför valet av utrustning. De ville ha en smidig och lättanvänd modern utrustning som är kompatibel med all utrustning i hela kedjan, från patienternas hem ända till sjukhusets PCI-enhet där man utför avancerad hjärtkirurgi. Vi tittade på utrustning från flera olika leverantörer, berättar Birgitta Öberg, sjuksköterska på kardiologiska kliniken och en av deltagarna i testgruppen för defibrillatorer vid upphandlingen på USÖ. LIFEPAK 1000 och LIFEPAK 20 visade sig vara det bästa valet. Medtronic är dessutom en stor leverantör, vilket känns tryggt. Jag föll genast för LIFEPAK 20 när Medtronic presenterade den. Den är väldigt lättanvänd och säker, och ger till exempel röstinstruktioner, vilket spar tid och ökar säkerheten vid ett hjärtstopp. Apparaten är logisk och följer de riktlinjer som finns för HLR. När man flyttar en sängliggande patient från en avdelning till en annan, har man också bra kontroll på EKG-kurvan på den tydliga skärmen. Jag och mina kollegor i testgruppen fick väldigt bra utbildning på defibrillatorerna av Medtronic, säger Birgitta. Utifrån den utbildningen har jag sedan kunnat undervisa vår personal på egen hand. Nu har alla personalgrupper fått utbildning sköterskor, undersköterskor, läkare och mottagningspersonal. Jag repeterar också regelbundet med dem som vill fräscha upp sina kunskaper. LIFEPAK 1000 är så lättanvänd och säker att den kan placeras på till exempel badhus, flygplatser, golfklubbar och varuhus, berättar Ann-Sofie. Räddningstjänsten i regionen håller också på att köpa in LIFEPAK Just nu utbildas brandmän på en brandstation utanför Örebro i att använda den halvautomatiska defibrillatorn för att snabbare kunna hjälpa människor med hjärtstopp, när räddningstjänsten har närmare än ambulansen till den sjuke. E LIFEPAK 20 defibrillator/monitor Kombinerar en AED-funktion för sällananvändare med utbildning i basal livräddning med manuella funktioner så att kliniker med utbildning i avancerad HLR snabbt och enkelt kan ställa avancerade diagnoser och ge behandling. E LIFEPAK 1000 AED En defibrillator med klassificeringen IP55 för damm- och vattentålighet, och därmed Medtronics mest robusta defibrillator någonsin. Med ADAPTIV bifasisk teknik kan defibrilleringsstöten anpassas efter motståndet i patientens bröstkorg i hela energiintervallet upp till 360 joule, och batteriet klarar att ge 440 stötar på 200 joule. E cprmax Med hjälp av cprmax-teknik i defibrillatorn får användaren maximal HLR-tid genom att ersätta serier av stötar med enstaka stötar och laddar defibrillatorn medan hjärtlungräddning ges. E ADAPTIV bifasisk vågform Bifasiska defibrillatorer rekommenderas idag framför monofasiska defibrillatorer. Den ADAPTIVA bifasiska vågformen anpassar defibrilleringsstöten efter motståndet i patientens bröstkorg vid varje defibrillering. Medtronic-kurser i Medtronics lokaler i Kista under våren 2007 i grundläggande pacemaker- /ICD-behandling, avancerad pacemaker-/icdbehandling och praktisk uppföljningsträning: 14 februari Grundkurs i enkammarstimmulering Modul 1 21 februari Adapta träning Modul 3 7 mars 2007 Heldag. Grundkurs i tvåkammarstimulering. Modul 2. ProACT 31 mars är liten 2007 och implanteras på båda sidor om urinröret, nära urinblåsehalsen. Heldag. Introduktionskurs ICD. Modul april 2007 Heldag. Fortsättningskurs ICD. Modul maj 2007 Heldag. Hjärtsvikt. Modul 6. Emergency Response Systems blir självständigt bolag Den fjärde december meddelade Medtronics huvudkontor i Minneapolis att divisionen Emergency Response Systems under 2007 skall bilda ett eget bolag och agera under namnet Physio-Control. Beslutet ligger i linje med Medtronics fokus på kroniska sjukdomstillstånd samtidigt som det ger Physio-Control möjligheten att fortsätta som marknadsledare inom system för återupplivning, med nya investeringsnivåer och nytt ledarfokus. Under transaktionsprocessen kommer Medtronic att ge fortlöpande stöd till Physio- Control och både Medtronics och Physio- Controls ledningar förblir engagerade i sina åtaganden gentemot sina kunder och partners under denna process, som beräknas vara avslutad under tredje kvartalet För mer information, se pressreleasen Medtronic announces intent to spin-off market leading external defibrillation business på vårt nyhetsrum 19

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas.

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas. INVENTION FOR LIFE ETT HJÄRTA I KAOS Hjärtstillestånd eller hjärtstopp kallas det fysiska tillstånd som inträtt då hjärtat slutat slå, då det står "stilla". Ett så kallat sjuktillstånd. Ca 10.000 svenskar

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén

ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén 1. Bakgrund Thoraxavdelningen på Universitetssjukhuset i Örebro, samt andra sjukhus,

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Mer än bara en hjärtstartare en hjärtstartare som hjälper dig genom hela livräddningen Tidigt larm Tidig hjärt- lungräddning Tidig defibrillering Tidig avancerad

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Köpguide till hjärtstartare

Köpguide till hjärtstartare Köpguide till hjärtstartare Oktober 2013 Vad är egentligen en hjärtstartare? När det inträffat ett plötsligt hjärtstopp har det oftast blivit ett elektriskt kaos i hjärtat. Detta är ett livshotande tillstånd

Läs mer

Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation

Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Patientinformation till Dig som skall genomgå Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Arytmienheten Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Utarbetat den 10 april 2003

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Att leva med implanterbar defibrillator. Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund

Att leva med implanterbar defibrillator. Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Att leva med implanterbar defibrillator Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Jag ser defibrillatorn som min livförsäkring För den vältränade Håkan Borg, 50 år, kom hjärtstilleståndet

Läs mer

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)?

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? erbjuder stöd och information om synkope och refl exanoxiska anfall i samarbete med individer, familjer och vårdpersonal Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? Checklista Affiliated

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Artroskopisk rotatorkuffsutur

Artroskopisk rotatorkuffsutur Artroskopisk rotatorkuffsutur Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst

Läs mer

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen Dina Melki För varje minut som går efter hjärtstoppet utan att defibrillering utförs, minskar chansen att överleva med 10 procent. Bedömning av livstecken-undersökning:

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA

MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA Halvautomatisk extern defibrillator Cupola Hjärtstartare HeartOn A10 Generalagent: Cupola AB www.cupola.se 0510-14150 Vid reklamation, kompletterande inköp samt

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss?

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss? BRÖSTFÖRSTORING Vad är en bröstförstoring? Bröstförstoring är det mest efterfrågade plastikkirurgiska ingreppet. Många kvinnor upplever att deras bröst förlorar i spänst, volym och fasthet med åren. En

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Effektiv och kostnadseffektiv! Biventrikulär pacemakerbehandling vid hjärtsvikt sid 4-7

Effektiv och kostnadseffektiv! Biventrikulär pacemakerbehandling vid hjärtsvikt sid 4-7 Effektiv och kostnadseffektiv! Biventrikulär pacemakerbehandling vid hjärtsvikt sid 4-7 N Y H J Ä R T K L A F F G E R V I O L A A N D R U M S I D 8 O S T I N D I E F A R A R E N S E G L A R S Ä K E R T

Läs mer

jämnare blodsockernivå med glukossensor

jämnare blodsockernivå med glukossensor N R 3 2006 E t t N y h E t s m A g A s I N f R å N m E D t R O N I c A b I s V E R I g E jämnare blodsockernivå med glukossensor toppar och dalar minskar med nytt behandlingssystem sid 6-7 Långtidsstudier

Läs mer

Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen...

Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen... Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen...... som enkelt kan kompletteras med ett fristående system för kontinuerlig glukosmätning (CGM). Och låt oss berätta

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Att leva med. Skolios

Att leva med. Skolios Att leva med Skolios Att leva med skolios Ridningen har hjälpt mig att hålla humöret uppe Lina Halldin har genomgått två stora operationer på grund av skolios. Hon vurmar för hästar och ridning och har

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Att starta ett stannat hjärta.

Att starta ett stannat hjärta. Att starta ett stannat hjärta. När hjärtat slutar slå. Plötsligt hjärtstopp är inte en hjärtsjukdom. Faktum är att många av de cirka 10 000 svenskar som drabbas årligen, är till synes friska, aktiva människor

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Låt oss berätta om nyttan med just fristående system!

Låt oss berätta om nyttan med just fristående system! Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen...... som enkelt kan kompletteras med ett fristående system för kontinuerlig glukosmätning (CGM). Låt oss berätta om

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension.

Läs mer

För att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos är det bra att kunna svara på frågor som:

För att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos är det bra att kunna svara på frågor som: ATT FÅ EN PACEMAKER Vad är en pacemaker? En pacemaker är en liten apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm. Den vanligaste anledningen till att man får en pacemaker är att man har för långa pauser

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Om behandling med mikroström

Om behandling med mikroström 1 Om behandling med mikroström Tack för att du har köpt Painmaster behandling med mikroström (Micro Current Therapy). Du har tagit ett steg i positiv riktning mot smärtlindring utan att använda läkemedel.

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Celsite Implanterbara injektionsportar

Celsite Implanterbara injektionsportar Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Attain StarFix lösningen för dislokationer av vänsterkammarelektroder? SID 4-5

Attain StarFix lösningen för dislokationer av vänsterkammarelektroder? SID 4-5 n r 4 2006 E T T N Y H E T S M AG A S I N F R Å N M E DT R O N I C S V E R I G E Attain StarFix lösningen för dislokationer av vänsterkammarelektroder? SID 4-5 Minskad dödlighet med implanterbar defibrillator

Läs mer

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN Ögonlaseroperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för en ögonlaseroperation. Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Vi kontrollerar hjärtstartare och pacemakers i hemmet och lagrar direkt i journalen. Erfarenheter från Gävleborg.

Vi kontrollerar hjärtstartare och pacemakers i hemmet och lagrar direkt i journalen. Erfarenheter från Gävleborg. Vi kontrollerar hjärtstartare och pacemakers i hemmet och lagrar direkt i journalen. Erfarenheter från Gävleborg. Gävle Älvsjö den 24 september 2014 Per-Erik Gustafsson Överläkare, CCDS VO Kardiologi,

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Information från Scandinavian Movement. Terapimöjligheter för Parkinsons sjukdom i avancerad fas

Information från Scandinavian Movement. Terapimöjligheter för Parkinsons sjukdom i avancerad fas Information från Scandinavian Movement Disorder Society, ScandMODIS Terapimöjligheter för Parkinsons sjukdom i avancerad fas Bakgrund Parkinsons sjukdom (PS) är en kroniskt framåtskridande (progredierande)

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer