Uppgift 1 Per 62 år med bröstsmärtor. Uppgift 2 Anita 49 år med diabetes.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppgift 1 Per 62 år med bröstsmärtor. Uppgift 2 Anita 49 år med diabetes."

Transkript

1 Bra givna svar i skriftligt prov för specialistexamen 2008: Autentiska svar givna av olika examinander. Det kan ha funnits flera mycket bra svar på samma fråga, eller kanske inget svar som är perfekt men flera som är hyggligt bra. Detta är vad examinanderna i 2008 års examen åstadkommit. (Svaren är i några fall lätt redigerade, framför allt genom att förkortningar har förtydligats.) Uppgift 1 Per 62 år med bröstsmärtor. En patient som inte före faller att må bra, är blek och påverkad. Jag misstänker trots normalt EKG och patientens inställning att det ändå kan vara kardiellt betingat. För att försöka övertyga patienten om nödvändigheten att åka till sjukhuset går jag in på riskfaktorer. (Vi har inte möjlighet att ta troponin på min mottagning som är belägen 500 m från sjukhuset). och diskuterar kring rökning, blodtryck, kost, motion, stress, alkohol och blodfetter och hereditet. Det visar sig att Per är rökare, vilket ju också ökar risken för att det ska vara kardiell genes. Blodtrycket ligger nästan inom referensintervall (140/90) och är inte att orda så mycket om. Vet sedan tidigare labdata att Per inte är diabetiker eller har höga blodfetter (kollades vid arbets EKG för 2 år sedan. Per är lätt överviktig, vilket är ogynnsamt, men försöker äta hälsosamt. Försöker således att förklara att långvarig bröstsmärta när man är allmänpåverkad kan bero på hjärtinfarkt och att man då ska kontrollera detta på sjukhuset genom extraprover och EKG övervakning. Per upplever ju även denna smärta som annorlunda gentemot tidigare smärtor vilket också kan tala för kardiell genes. Att det ömmar under vä mamill. Per har ingen hereditet för hjärt kärlsjukdom, vilket ju är bra då hereditet ökar risken för Per att det ska vara en hjärtinfarkt som han har drabbats av. Innan jag gör ovanstående är jag förstås nyfiken på varför Per inte vill åka till sjukhuset. Traumatiska upplevelser? Inte söka sjukhuset i onödan? Genom öppna frågor försöker jag att få Per att berätta varför han inte vill till sjukhuset. Jag frågar också hur han har det med sin ångest och depressivitet, hur han har det i livet. Jag frågar även varför han tror att det är ångest trots att smärtorna känns annorlunda nu och han för mig verkar allmänpåverkad och blek, Jag försöker komma på om det finns någon rädsla för att åka till sjukhuset. Har det varit något i omgivningen? Anhöriga/vänner som insjuknat? Frågar även om pat bor ensam eller har familj, sysselsättning. Jag hoppas att med ovanstående, och försök till motivation med riskfaktorer och samtal om ev rädslor att Per kan åka till sjukhuset för kontroll. Möjlig diffdiagnos kan vara lungemboli, behöver då ta saturation, auskultera lungor, dyspné, andningsfrekvens. Jag har gjort status med auskultation av lungor, hjärta, bukpalpation. Om han absolut inte vill åka till sjukhuset, så tar jag kompletterande prover, Hb för allmänkontroll, el status, Na, K, Ca, Krea för allmänkontroll och ökad hjärtrytm. Jag skickar nog Troponin T prov. Bestämmer telefontid till morgondagen och meddelar patienten att om det är något alarmerande med proverna så kan det hända att en jourläkare kontaktar honom under kvällen. Informerar om att söka akut (sjukhusakut) om förnyade bröstsmärtor. Mina tankar: Här är det inte lätt att tänka på patientens integritet, när man står utifrån så olika syn på saken. Hur det än är med saken så måste man respektera patientens vilja och försöka ha en strukturerad uppföljning och fortsätta motivera om prover inte är bra, till en uppföljning på sjukhuset. Uppgift 2 Anita 49 år med diabetes. Eftersom de metabola parametrarna tidigare varit tillfredsställande verkar det som att värdena stuckit iväg uppåt sedan förra besökte. Har pat någon tanke om vad det kan bero på? Ändrade kost och motionsvanor? Har hon tagit medicinerna? Man kan fundera på om det handlar om någon annan form av diabetes (LADA?) när värdena snabbt spårar ur och patienten blir insulinkrävande efter relativt kort diabetesduration. Ev kontrollera GAD antikroppar.

2 HbA1c 8,7 ör rätt högt hos denna relativt unga patient, känns angeläget att få ner för att minska risk för komplikationer med hjärtkärlsjukdom. Det finns utrymme att öka Metformin ytterligare till 1g x 3 om patienten tål det pga biverkningar, men det är tveksamt om man skulle komma ner tillräckligt lågt. Pat är själv inne på insulin och det är nog rätt väg att gå. Pat behöver då får träffa diabetessköterskan för att få genomgång av insulinbehandling, teknik, råd. Är hon van vid självkontroller? Jag skulle i första hand föreslå tillägg av Insulatard till natten, initialt 8 E på kvällen, successiv dosökning med ledning av fasteblodsocker. Metformin kan hon fortsätta med, men jag skulle då sätta ut Mindiab pga risk för hypoglykemi. Insulinet sätts in välplanerat. Börjar en måndag en vecka när jag och diab ssk är på plats så att pat kan nå oss vid problem. Vid detta besök gör jag även en sedvanligt status us: thyr (Ökad risk thyr sjd vid diab), hjärta (nytillkomna bllj?), lungor, BT, buk, fotstatus (pulsar, behåring, kärlåterfyllnad, vibrationssinne, mikrofilament, sår)?). EKG pga hereditet och diab, bör tas regelbundet på diabetiker även om symptomfri. Pat har fler riskfaktorer som vi behöver diskutera. Jag berömmer pat för att hon har slutat röka och hållit sig rökfri. Det är också bra att hon är engagerad i Diab förbundet och att hon har god kunskap om sin sjukdom. Då vet hon kanske vilka riktlinjer som gäller för blodtryck (130/80), blodfetter (Kol <4,5, LDL < 2,5, HDL >1,2)? Vi resonerar runt målvärden och hur hennes värden ligger i förhållande till detta. I frågan nämns inte hur LDL, HDL, TG ligger och det påverkar bedömningen. Jag skulle även vilja veta om det föreligger mikroalbunminuri som tecken på njurskada. I vilket fall skulle jag vilja sätta in blodtrycksbehandling med i första hand ACE hämmare som även skyddar njurarna. Det är även indicerat med statinbehandling och Trombyl (lika hög risk för kardiovaskulär sjd som efter hjärtinfarkt.), men vi kan inte göra allt vid samma besök. Det känns dock ganska angeläget med tanke på kraftig heredi9tet. Har hon några symptom på angina? Pat får själv styra hur mycket vi gör vid dagens besök. Förutom mikroalb, fullständigt lipidstatus (Kol, LDL, HDL, TG) vill jag kontroller a blodstatus, elstatus Na K Krea (inför insättande av ACE hämmare), TSH (screening thyr sjd hos diab), vikt, längd, BMI, midjemått. Hon tycker inte hon kan göra mer åt kost och motion. Hur motionerar hon? Vad tycker hon om att göra? Har hon fått adekvat hjälp med detta? Kanske träffa sjukgymnast för att lägga upp lämpligt träningsprogram. FYSS recept? Vill hon vara med i Nationella diabetesregistret diab ssk registrerar. Om insulin sätts in behöver hon komma på åb lite tidigare (2.3 mån) för att följa upp behandlingen, om hon har några frågor, dosjustering (som i och för sig kan ske via diab ssk). Uppgift 3 Mona 47 år med ryggproblem. Oj här har vi en patient som har det jobbigt på många plan. Spontant så tänker jag att hennes värkproblematik bottnar i en besvärlig social situ7ation, trasig uppväxt och dåligt nätverk. Kanske har hon också en ADHD/personlighetsstörning el dyl? Att hon läst in grundskolan med gott resultat talar dock för att hon i grunden har en god förmåga som bara inte utnyttjas på rätt sätt. Jag skulle gå igenom tidigare journalanteckningar och kolla hur man bedömt hennes rygg, vilka prover som är tagna och ev rtg undersökningars resultat. Jag skulle även själv undersöka hennes rygg en gång till. Detta för att med större säkerhet kunna säga att det inte finns en klart somatisk orsak till hennes problem, Jag skulle vilja veta mer om hur Mona har det idag, hur trivs hon på jobbet, i sin relation, har hon någon hjälp med att ta hand om sina 4 barn som alla verkar ha det svår?. Har hon några vänner att prata med någon avlastning? Ekonomiska problem? Har hon fått bearbeta sin svåra uppväxt någon gång? Med tanke på moderns problem och hennes egen historia så skulle jag även fråga om hennes alkoholkonsumtion och ev andra droger. Hur mår hon psykiskt i allt detta? Kan det vara så att hon är deprimerad och därför har en värkproblematik? Vad tänker hon själv kring sina problem? Har hon några förväntningar, farhågor?

3 Vilka andra arbetsuppgifter tror hon att hon skulle kunna klara med tanke på sin rygg? Att arbeta som lokalvårdare är kanske inte det allra bästa för henne, men jag tror att det är oerhört viktigt att hon har ett arbete att gå till, dels av ekonomiska skäl förstås, men också för att ha en fristad, någonstans att vara vuxen på, att komma hemifrån till och för de sociala kontakterna som ett arbete ger. I nuläget fungerar det troligen inte att sluta sjukskriva henne, men vi måste tillsammans utarbeta en tydlig plan för att få henne åter i arbete. Jag skulle samtala med henne kring detta, troligen sjukskriva henne ytterligare några månader med önskemål om ett snart avstämningsmöte med FK och arbetsgivare + ev arbetsförmedlingen (vet ej säkert vad hennes andra halvtid, socialbidrag, räknas som. Jag skriver tydligt på intyget att hon behöver andra arbetsuppgifter och troligen skulle ha en bättre arbetsförmåga då, Hon skulle få i uppgift att fortsätta med sin sjukgymnastik regelbundet (troligen behöver hon mer stöd än bara ett träningsprogram), att prata med sin arbetsgivare kring möjligheten till andra uppgifter samt även att ta kontakt med sin handläggare på FK och ligga på lite. Jag skulle ta upp hennes Tradolankonsumtion till diskussion. Förklara riskerna med det, diskutera alternativ och lägga upp en plan för en minskning av konsumtionen. Jag skulle idag förskriva en mindr3e mängd tabletter med ett avtal oss emellan hur länge de ska räcka, ingen ny förskrivning innan dess. Alternativa smärtlindringssätt kan vara ökad fysisk aktivitet, sjukgymnastik, värme, ev Alve3don el NSAID (troligen av mindre värde dock). Eftersom hon verkar ha ont på nätterna skulle jag överväga insättande av Tryptizol till natten. Jag skulle även diskutera möjligheten till en stödjande samtalskontakt med henne och utifrån svaren på depressionsfrågeställningen ovan överväga en ev antidepressiv medicinering. Att hon röker och har astma är också något som är viktigt att ta upp. Jag forskar nog lite försiktigt i vad hon tänker kring sin rökning, men just nu ser jag det som viktigast att få henne åter i jobb. Rökningen bör hon stödjas i att göra något åt, men det är viktigt att livet i övrigt fungerar för att hon ska kunna lyckas med ett ev rökstopp. Hos denna patient är det viktigt med kontinuitet jag vill att hon ringer mig och berättar hur det går för henne. Vi överenskommer om telefonkontakt om cirka 3 veckor, förhoppningsvis blir det sedan ett avstämningsmöte inom inte alltför lång framtid. Uppgift 4 AT läkarens otitpatient. Enligt riktlinjerna kan man ju även vid en klar mediaotit hos en 3 åring som är opåverkad, ej perforation eller tidigare återkommande otiter, avvakta ett par dygn med antibiotika och behandla med smärtstilland, näsdroppar, högläge. De flesta otiter är självläkande. Det är en handledningssituation och vi skulle diskutera vad som gäller enligt de aktuella riktlinjerna, ATläkaren får berätta vad han känner till. Riktlinjer är dock riktlinjer och måste anpassas i det vardagliga arbetet. Man måste göra en bedömning i den aktuella situationen. AT läkaren undrar om det var fel att ge pc tycker han det själv? Han gjorde en bedömning utifrån situationen. Det talar i anamnes och status för en otit och jag tycker inte man kan säga att det är fel att behandla, även om man kunde väntat med antibiotika. AT läkaren tar upp detta fall för handledning, kanske för att han känner att det inte blev handlagt så som han skulle vilja. Bra att reflektera över och tänka igenom hur man vill göra nästa gång i liknande situation. Uppmuntra detta hos AT läkaren. Jag skulle bekräfta AT läkaren i att det ibland är svårt att undersöka små barn och i att det kan vara svårt att gå emot föräldrar. Vi skulle kunna diskutera vad som kan underlätta undersökning av barn, hur man kan närma sig barnet, hur man kan instruera föräldrarna att hålla ett stadigt tag om barnet så att det känner sig tryggt och som underlättar undersökning. Försöka ta tid på sig och vinnlägga sig om att undersöka så att man kan bedöma ordentligt. Använder AT läkaren öronmikroskopet? Krävs mer träning men ger bättre bild. Ska vi gå igenom tips om mikroskopet? Kan vid tveksamhet be annan kollega undersöka. Sedan skulle vi tala om hur man kan gå emot föräldrarnas önskemål. Viktigt att försöka se till vad som ligger bakom önskemålen farhågor att inte behandla? Förväntningar på antibiotika för att påskynda läkning? Föreställningar? Tidigare erfarenheter? Ofta kan det hjälpa att berätta att det flesta otiter är självläkande, berätta om de aktuella behandlingsriktlinjerna, att antibiotika kan påskynda läkning med i genomsnitt mindre än ett dygn, att antibiotika rubbar den normala bakteriefloran, etc.

4 Uppgift 5 Man med infektion efter axelinjektion. Först måste jag söka kontakt med patienten och vara öppen för en uppföljning på patientens villkor. Dessförinnan måste jag gå igenom händelseförloppet, det jag dokumenterat i journalen. Hade jag penetrerat övriga sjukdomar (interkurrent nedsättning i immunförsvar pga medicinering eller sjukdomar, t ex diabetes). Gjordes noggrann status av axel och övriga leder /muskulatur? Hade han några infektionssymtom (feber, ÖLI) vid injektion? Medicinering pågående t ex kortison peroralt? Gav jag information om att inte utsätta för repetitiv ansträngning, tunga lyft, överanstränga? Gav jag information om att infektion i led är ett sällsynt med befintligt problem vid ledinjektion? Gav jag information om hur detta kunde debutera och utveckla sig (feber, smärta, rodnad, svullnad, ömhet) och vad han skulle göra vid symtom, vem han skulle kontakta (med tanke på julhelg, frånvaro, endast akuttider, begränsat öppethållande, et6c). Har jag noggrant följt injektionsprocedur med sterilitet, nålens läge, sterila material och instrument?) Fanns tecken på pus, smärta vid injektion som skulle fungerat som varningssignaler för mig? Jag går igenom och försöker lära mig så mycket jag kan inför nästa handläggning av liknande fall. Lärdomar? Förbättringar? Kvalitetsutveckling? Jag har gett kortison vid en akromionbursit som jag prompt god effekt och gett patienten återbesök. Han insjuknade med septisk artrit och fick behandling på sjukhus. Jag informerar min närmsta chef om detta, diskuterar åtgärder och kontaktar sedan patienter per telefon och brev. Beklagar det inträffade, försäkrar att jag följt gängse rutin men att detta är en ovanlig men reell följd i undantagsfall, Lyssnar, är receptiv och låter patienten vädra sina känslor och ev aggressioner. Bemöter sakligt och konsekvent men lämnar utrymme till patienten för att ge utlopp för känslor och frustration. Frågar om det finns oklarheter eller frågor om fortsatt behandling och uppföljning. Berättar att förloppet vid insatt behandling är normalt sett gynnsamt. Efterforskar hur uppföljning från infektion har meddelats patienten, hur patienten själv ser på detta. Vem vill han ha fortsatt kontakt med? Hur vill han styra? Erbjuder att följa upp med ett/flera återbesök för kontroll, status och besvara frågor. Lyssnar in patientens önskemål. Om han avböjer vid första samtalet skriver jag ett brev en vecka senare med samma information (när patientens känslor kanske lagt sig något). Vid återbesöket tar jag anamnes angående funktion, inskränkningar i dagliga livet, problem med medicinering. Behov av sjukskrivning? Önskad fortsatt kontakt? Boka nytt återbesök? Gör status med inriktning på axelfunktion, begränsningar, rörlighet. Skriva avvikelserapport, diskutera med närmsta chefen om ev ytterligare åtgärder. Kan vi kvalitetssäkra rutiner på vårdcentralen? Protokoll, instruktioner, gemensamma genomgångar med läkarna för att diskutera indikationer, arbetssätt, hur hantera fall som detta så att det inte missas (tillgänglighet, information till patienter). Uppgift 6 Gustav 79 år, multisjuk. Mina tankar kring Gustav är många, och de blir fler ju mer jag tänker på honom Den allra första tanken är att han kanske har problem att kissa och det är därför han går upp på natten. Kanske har han en tilltagande prostataförstoring? En urinvägsinfektion? En prostatacancer? Med tanke på hans stigande Krea skulle jag absolut vilja kolla en residualurin och en urinsticka vid besöket senare under dagen och känna på magen och prostatan. Jag tar även ett nytt el status samt ett Cystatin C. Han medicinerar ju med Xatral så någon form av miktionsproblematik måste ju ha förelegat sedan förut. Jag kolla i journalen kring detta. Jag har med mig i bakhuvudet att det ju förstås kan vara en oförmåga att koncentrera urinen nattetid som ligger bakom, men det ligger ganska långt bak differentialdiagnostiskt. Jag funderar också kring om detta kan vara en begynnande demensutveckling som ligger bakom, eller kanske en depression med sömnbesvär. Har han kanske nattliga hallucinationer eller vanföreställningar? Jag måste komma ihåg att fråga kring minnet och hans psykiska status. I och för sig blir han ju trött av att gå upp så ofta på nätterna, och det påverkar ju hans kognitiva förmågor. Inte läge att göra ett MMT nu kanske, men som uppföljning? SSRI? Men hur går det då med en ev urinretention? Att han har gått upp 2 kg skulle ju kunna bero på en vätskeretention och att han då får en ökad diures nattet5id. Blodtryck, ev ödem, och cor pulm ska ingå i besöket. Kan det vara en hjärtsvikt? Har han sämre ork är det därför han har slutat promenera? Hans blodtryck ligger för högt med tanke på hans diabetes och jag undrar vad som har hänt med hans HbA1c efter utsättningen av metformin. Finns det någon plan lagd för uppföljning av detta? Jag kollar om inte så

5 gör jag upp en. Man skulle kunna öka hans enalapril, kreastegringen är inget hinder. Viktigt dock att jag kolla krea och kalium efter någon vecka. Han bör inte pressas för lågt i sitt blodtryck dock. Tänk om han blir hypoton och svimmar när han går upp på natten? Troligen har han liten eller ingen effekt av glibenklamid längre, och jag undrar lite hur denna medicinering går ihop med hans sviktande njurfunktion, kollar i FASS. Kanske är det dags att snart gå över till insulin i tvådos bättre att göra nu när Gustav är relativt pigg. Blir nog lite mycket att ta allt detta vid besöket idag, men jag öppnar för diskussionen i alla fall. Hur är det egentligen med hörseln behöver han en hörapparat? Bör komma ihåg att titta i öronen och eventuellt boka tid för audiogram. Vad bra att han slutat med rökningen. Var alkoholen ett problem förut? Hur har de det därhemma? Orkar hustrun? Behöver de hemhjälp? Annan avlastning? Jag hoppas att hustrun följer med så att vi får samtala tillsammans alla tre, efter att jag först pratat med Gustav i enrum. Ja så går mina tankar. Uppgift 7 Mårten 75 år med bula på armbågen Mårten har uppenbarligen stor tilltro till mig eftersom jag hittat både subduralhematom och hjärtinfarkt. Han har en svullnad på armbågen som egentligen inte besvärar eller nedsätter funktionen men oroar kring tvillingbroderns cancer. Jag skulle börja med att bjuda in Mårten till en diskussion kring hans förväntningar om fortsatt handläggning. Har han någon funktionsinskränkning eller värk (vila eller rörelse) i armbågen. Har han funderat själv över vad det kan vara? Är han orolig kring cancer? (kartlägga patientens förväntningar). Hur fungerar medicineringen? Känner han någon gång yrsel, ostadighet (iatrogen hypotoni pga mediciner?). Vad hade tvillingbrodern för cancer? Har han någon kontakt med honom? (Jag funderar kring ev svar men oroar inte Mårten vid detta tillfälle om han svarar sarkom eller osteokondrom. Kollar upp detta med sakkunnig specialist och får eventuellt ta upp det mer Mårten vid ett senare tillfälle om uppföljning behövs). Jag gör ett noggrant status med extension, flexion, pronation/supination i armbågsleden, tar distalstatus. Efterhör om han fått några andra sviter från muskler eller leder efter fallet. Hur kan han förebygga nytt fall (broddar, käpp, etc.) Det föreligger inga tecken på skelettskada eller infektionsutlöst olekranonbursit. I nuläget med avsaknad av besvär eller bestickande fynd i status skulle jag avvakta. Röntgen ej nödvändig i nuläget, men beredd att omvärdera om nytillkomna symtom. Går igenom medicinlistan och reviderar. Behövs omeprazol (har ASA). Vad är puls och blodtryck i status? Tecken på ortostatisk hypotension? Han bör kolla elstatus med tanke på medicinering, dock ej akutprov. Hur är synen? Hur har balansen varit efter subduralhematom? Jag gör förstås ett översiktligt neurologstatus och ser att det inte föreligger tecken på gångrubbning, ataxi etc som tecken på nytt subduralhematom. Diff diagnostiskt funderar jag kring aseptisk kronisk bursit, hygrom, reaktiv mjukdelssvullnad utan infektionstecken. Inbjuder Mårten till ny kontroll om tillkomst av symtom, smärta eller funktionsinskränkning. Vi kommer ändå att hålla kontinuerlig kontakt med tanke på hans hjärtkontroller, och jag får då tillfälle att följa upp. Uppgift 8 Henrik 32 år med huvudvärk Huvudvärk diffdiagnoser hos mycket orolig men talför patient. De diffdiagnoser jag tänker på är Hortons huvudvärk, temporalisarterit, käkledsartros, migrän, spänningshuvudvärk, muskulärt, trigeminusneuralgi, herpes zoster, Borrelia, subarach, psykogen hv. Bekräfta att jag förstår att han har det besvärligt. Berätta att jag uppfattat att han undrar om det kan vara propp, fel på något blodkärl, epilepsi, och jag undrar om det är något mer han är orolig för att det ska vara. Vad förväntar han sig av dagens besök? Kanske röntgen och smärtlindring, vad vet jag bäst att fråga. Säga

6 att jag ska försöka ta reda på vad det är och hjälpa honom med smärtlindring och eventuellt vidare utredning. Saker jag skulle vilja veta: Har han associerade symtom som rött och rinnande öga eller rinnande näsa? Hereditet (Horton). På vilket sätt skiljer det sig från den vanliga huvudvärken han har? Debut? Illamående, kräkning? (migrän, subarach) Hårömhet? Ont över skuldror, höfter? Tuggclaudicatio? Synsvårigheter eller skotom) (migrän, temporalisarterit). Gnisslar tänder? Tinnitus? (artros, spänningshv). Psykiatrisk anamnes såsom oro, depression, smärtbesvär? (psykogen hv) Fästingexposition? (Borrelia) Blåsor? (herpes zoster) I status: Neurologi, käkledsundersökning, palpöm över m temporalis, öm över a temporalis, kan resa sig utan att ta i med händerna, blåsor, kranialnerver, öm över andra muskler, nackstel. Lab: CRP, SR (temporalisarterit), ev Borreliaserologi. Ber patienten om han vill ta med frun efter lab vilket kan vara bra så att de är två som hör hur jag resonerar eftersom patienten verkar väldigt uppjagad. Jag bedömer det inte som en propp eller fel på något blodkärl men subarach ska misstänkas om urakut huvudvärk som ej känns igen vilket är ett observandum här men patienten kan sova och neurologstatus är bra. Medan han är på lab ringer jag neurologkonsult och diskuterar om detta kan vara Horton, subarach, trigeminusneuralgi eller annat eller om annan utredning bör göras. Jag har aldrig haft en patient med Horton och vet ej vilket smärtstillande som är bäst (om ej kontakt söker jag i Läkemedelsboken eller på nätet). I det här fallet behöver jag bolla frågan med någon organspecialist. Om subarachmisstanke förstås ambulans till akuten, Lovar uppföljning, redan imorgon med avstämning och sedan efter ev insatt behandling eller igångsatt utredning. Utrustar honom med analgetika om han behöver det. Lägger ner tid på att förklara hur jag kommit fram till min diagnos och varför andra diagnoser kan uteslutas. Patienten måste lugnas. Frågar om jag glömt något eller om något bör tilläggas.

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 8 Fall för Klassundervisning (titta gärna på fallen före) Reviderad juli 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning

Läs mer

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1 Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke Fallbeskrivning 1 85-årig man Kontaktorsak Inkommer med remiss från kommunsköterska via kirurgakuten, smärta vänster fot. Ohållbar hemsituation. Socialt

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 7 Fall för Klassundervisning Reviderad 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning Irriterad trebarnsmamma 31-årig

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning Endokrinologi och diabetes T7 Fall för Klassundervisning Hur man handlägger en patient beror till stor del på var man befinner sig och vilka resurser som är tillgängliga. Därför börjar alla fall med var

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Är det någon information du saknar: förklara varför! Undvik att utan motivering ställa motfrågor!

Är det någon information du saknar: förklara varför! Undvik att utan motivering ställa motfrågor! Instruktion för skriftligt prov i specialistexamen i allmänmedicin 2014-10- 20. Skriv varje svar på ny sida! Skriv uppgiftens nummer och ditt kodnummer på varje sida! Om du skriver för hand: skriv inte

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer Du vikarierar på vårdcentral i Töreboda. En 23-årig kvinna söker med en knapp veckas anamnes på miktionssveda, urinträngningar och flytning utan feber. Hon har tidigare inte haft några urinvägsbesvär och

Läs mer

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare Falldiskussion Vibeke Bergmark Överläkare Medicinkliniken Nyköping Björn Lundahl Distriktsläkare, Informationsläkare Läkemedelskommittén Eskilstuna Mellansvenskt läkemedelsforum, 4 februari 2015 Fall I,

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Du sitter som remissbedömare på reumatologmottagningen och får följande remiss:

Du sitter som remissbedömare på reumatologmottagningen och får följande remiss: MEQ 2 Arne (Max 23 p) Du sitter som remissbedömare på reumatologmottagningen och får följande remiss: I släkten finns psoriasis hos fader men ingen säker artrit. Tidigare opererad för gallsten och njursten.

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Ansökan gruppförsäkring för Sveriges Åkeriföretag

Ansökan gruppförsäkring för Sveriges Åkeriföretag Skicka in din ansökan/hälsodeklaration/avanmälan i ett portofritt kuvert och skriv: Frisvar Förenade Liv Gruppförsäkring AB, Svarspost 121310901, 110 00 Stockholm Ansökan gruppförsäkring för Sveriges Åkeriföretag

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Bra givna svar i skriftliga provet i specialistexamen i allmänmedicin 2006

Bra givna svar i skriftliga provet i specialistexamen i allmänmedicin 2006 Bra givna svar i skriftliga provet i specialistexamen i allmänmedicin 2006 De erfarna allmänläkare som granskat frågorna, två för varje uppgift, har valt ut ett av de bästa svaren på varje uppgift. Ofta

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

har du koll www.hardukoll.se 020-56 20 20

har du koll www.hardukoll.se 020-56 20 20 har du koll www.hardukoll.se 020-56 20 20 Att ta hand om sin kropp och må bra på både in- och utsidan är något av det viktigaste vi alla bör göra. Utan information och rätt verktyg är det nästintill omöjligt

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan.

FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. FALL 1. Grp A 55-årig man med medvetandepåverkan. Soc: Gift, arbetar på Luftfartsverket. Tid/Nuv: Hypertoni. Opererad fyra år tidigare med mekanisk aortaklaff pga insufficiens samt thorakalt aortaaneurysm.

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Bra givna svar på skriftliga provet i specialistexamen 2012.

Bra givna svar på skriftliga provet i specialistexamen 2012. Bra givna svar på skriftliga provet i specialistexamen 2012. Detta är autentiska, lätt redigerade svar på uppgifterna i skriftliga provet för specialistexamen i allmänmedicin oktober 2012. Varje uppgift

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer