Parentesen januari 2015 nr 1

Transkript

1 Parentesen januari 2015 nr 1 Pargasiternas infoblad Klokt sagt för länge sedan Alla vill leva länge men ingen vill bli gammal. Benjamin Franklin, 1700-talet Gammal vill var och en bli, äldre ingen. Tyskt ordspråk Det är så roligt att leva, för då får en si hur det går. Johan Axel Gustaf Acke, 1800-talet Kan någon dra sig till minnes en tid då det inte var ont om pengar och tiderna inte var hårda? Ralph W. Emerson, 1800-talet Foto: Jatta Laineenkare 1

2 Pargasiternas händelsekalender våren /1 Månadsträff på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 6. Programgruppernas ledare möts kl /2 Styrelsemöte på Humana kl /2 Seniorföreläsning i Stadshuset (Bryggan). Mikael Reuter om finlandssvenska och språkriktighet. 18/2 Månadsträff på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 7. 10/3 Styrelsemöte på Humana kl /3 Seniorföreläsning i Stadshuset (Bryggan). Kari Penttinen: Identifiera fåglar steg för steg. 18/3 Månadsträff med årsmöte på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 8. 7/4 Styrelsemöte på Humana kl /4 Månadsträff på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 9. 16/4 Uttagningar till förbundets frågesporttävling 12/5 Styrelsemöte på Humana kl /5 Månadsträff på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 10. Resor och smågruppsverksamhet se s. 5. Vid Sattmark. Foto: Jatta Laineenkare Redaktörer för detta nummer: Marianne Saanila (marianne.saanila@parnet.fi, ) Mikael Reuter (mikael@undala.fi, ) Extra exemplar av Parentesen kan avhämtas på Booklet, Strandvägen 16 A 2

3 PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER r.f. Styrelsens sammansättning och funktionärer 2015 Styrelseledamöterna presenteras på s Styrelsen Ordförande Jan-Erik Bergquist janerik.bergquist@gmail.com Vice ordförande och kassör Olle Anckar p.anckar@parnet.fi Sekreterare Vivan Norring-Nyström ia@norrskata.com Övriga ledamöter Pirkko Lehtonen prlehtonen@gmail.com Robi Lindblad robi.lindblad@parnet.fi Bjarne Nylund bjarne.nylund@parnet.fi Kari Penttinen kari@esnet.fi Marianne Saanila marianne.saanila@parnet.fi Christina Stolpe christina.stolpe@pp.inet.fi Funktionärer Medlemssekreterare Christina Stolpe Pressombud Bjarne Nylund Teknikansvarig Kari Penttinen Fotograf/Klippboken Robi Lindblad Reseledare Asta Lindholm, Rauni Schleutker Parentesens redaktion Mikael Reuter, Marianne Saanila Webbansvarig Lilly Hollstén lillybirgi@gmail.com Webbredaktör Gusse Laurén lauren@parnet.fi Webbadress De tidigare datorhandledarna står inte längre till förfogande. Om du vill ställa upp som datorhandledare och hjälpa medlemmar som har svårt att använda dator är vi tacksamma om du kontaktar ordföranden. 3

4 Verksamhetsplan för år Allmänt Föreningens verksamhet går ut på att upprätthålla och utveckla aktiviteter som främjar medlemmarnas trivsel och hälsa. Information om frågor som är angelägna för pensionärerna är en viktig del av verksamheten. Föreningen vill bevaka pensionärernas intressen på det lokala planet, och genom Svenska Pensionärsförbundet rf är den också delaktig i intressebevakningen på riksnivå. Under året ska föreningen verka för att pensionärerna verkligen blir en resurs i samhället, för bättre sociala nätverk och för ökad livskvalitet. Föreningen är politiskt obunden och öppen för pensionärer och andra intresserade. Föreningens språk är svenska. 2. Verksamhet Verksamheten leds av en styrelse bestående av ordföranden och åtta medlemmar. Ordföranden väljs för ett år, medlemmarna för två år. En styrelsemedlem kan sitta högst sex år i en följd. Föreningens medlemmar är indelade i tio grupper, som inom sig väljer en sammankallare. Grupperna ansvarar för program och traktering på de nio månadsmöten som hålls per år. Månadsträffar Gästföreläsare och artister inbjuds mot ett skäligt arvode. Ett lotteri ordnas i anslutning till månadsträffarna, som hålls tredje onsdagen i månaden. Här erbjuds medlemmarna tillfälle att umgås, få information och underhållning. Information Parentesen är föreningens informationsblad, som delas ut gratis vid varje månadsmöte. Den innehåller information från styrelsen och reseledarna om de aktiviteter som erbjuds. Minnen, reportage, fotografier och andra bidrag tas gärna emot. Föreningen har sedan länge ett gott samarbete med Pargas Kungörelser, som vänligt inför notiser och reportage om föreningens verksamhet. Föreningen har en egen hemsida, under adressen 4

5 Reseledarna har ordet Våren 2015 Lördag 24/1 Farsen Liket som visste för mycket, Fallåker, Esbo. Bussen startar kl. 13 från busstationen och kör Kalkvägen. Vi tar en paus på vägen. Priset för biljetten är 43 euro och inkluderar pausserveringen på teatern. Ta med slantar! Lördag 14/3 Mamma Mia, Helsingfors, Svenska Teatern. Fullbokad. Närmare information senare /4 Polen, Kraków med omnejd (slottet Wawel, Wieliczka saltgruva, Auschwitz- Birkenau, Zakopane etc.). 2 platser lediga (av 33). Pris 980 euro inkl. 3 luncher, alla utflykter och inträdesavgifter. Anmälan genast till Forte /4 Förbundets jazzkryssning till Stockholm. Bokningar och förfrågningar: Friman Resor tfn , e-post info@frimanresor.fi Reseledarna är på plats kl före månadsmötet. Observera att anmälan till resor är bindande om inte annat avtalats. Kontaktuppgifter: Asta Lindholm asta.lindholm@netti.fi Rauni Schleutker rauni.schleutker@elisanet.fi Smågrupper Måndagar kl Bowling i bowlinghallen enligt deltagarlista. Måndagar kl Boccia i Yrkesskolans gymnastiksal (fram till 2/2; närmare information senare). Måndagar kl Bridge i Seniorboendets klubblokal på Vapparvägen. Tisdagar kl Bowling (nybörjare) i bowlinghallen enligt deltagarlista. Fredagar kl Bowling i bowlinghallen enligt deltagarlista. Fredagar kl Vattengympa i Folkhälsans hus. Musik och Trädgård enligt separata kallelser från gruppledarna. Gruppledare Boccia: Estrid Enlund Bowling: Bo Åkerholm Bridge: Jan-Erik Bergquist Da Capo: Olle Anckar Encore: Kurt Långbacka Vattengympa: Olle Anckar Trädgård: Pirkko Lehtonen Musikgruppen DaCapo Medlemmarna i musikgruppen DaCapo träffas första gången under det nya året söndagen den 1 mars kl. 18 hemma hos Pia-Gunn och Olle Anckar. Starten är fördröjd på grund av diverse utlandsresor och sportlovet. Hjärtligt välkomna. Olle Anckar 5

6 Styrelseledamöterna 2015 Jan-Erik Bergquist, ordförande Född i Nybro Sverige, gift med kosmetologen Marjatta sedan 37 år. Vi har dottern Jelena 33 år. Tidigare två barn bosatta i Sverige. Fyra barnbarn och sex bonusbarnbarn. Byggnadsingenjör från tekniskt läroverk i Karlskrona Arbetat med större byggprojekt med SKANSKA, bl.a. det första kärnkraftverket på Olkiluoto De sista arbetsåren med bullerisolering av fastigheter runt Arlanda flygplats. Vid min pensionering 2006 flyttade vi till Finland och Pargas. Medlem i Pargas svenska pensionärer I styrelsen 2009, och ordförande sedan Medlem i Svenska pensionärsförbundets organisationskommitté 2012 och styrelsemedlem Leder en bridgegrupp inom föreningen i Pargas Mina fritidsintressen är familjen, vårt boende i Vepo, att motverka åldrande och tillväxt i färdriktningen via motion, sköta om alla nyvunna vänner i Pargas, bridge vad avser både undervisning och tävlingsspel. Lära känna mitt nya hemland via resor i Finland, men också utlandsresor. Olle Anckar, vice ordförande Född i Helsingfors, gift med operasångerskan Pia-Gunn i snart 50 år, har 3 söner och 7 barnbarn. Bor sedan 1984 i Tennby gård i Pargas. Studier vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi och London School of Economics, ekonomie doktor 1973 och professor i nationalekonomi Prorektor för Åbo Akademi Medlem av styrelsen för Pargas svenska pensionärsförening och vice ordförande sedan 2011, kassör sedan 2015, ledare av musikgruppen Encore på hösten och Da Capo på våren och av vattengymnastiken; sammankallande för kaffegrupp 1. Mina fritidsintressen är många, bl.a. skötsel av barnbarn och åldringar, skärgårdsliv, klassisk musik, gamla hus och antikviteter, utlandsresor, europeiska språk, trädgårdsskötsel och ett aktivt engagemang i närsamhället. Vivan Norring-Nyström, sekreterare Född 1946 på Norrskata i Korpo. Min make heter Pentti Nyström och kommer från Uleåborg. Vi har två söner och tre barnbarn. Vi har bott i Pargas sedan år För tre år sedan blev jag medlem i pensionärsföreningen. Student från Pargas Svenska Samskola och diplomkorrespondent från Handelshögskolan i Åbo. Jag är mycket intresserad av språk och att resa, speciellt i Spanien. Somrarna tillbringar jag i min barndoms omgivningar på Norrskata. Jag hoppas att jag kan tillföra pensionärsföreningen något positivt då jag fått förtroendet att bli invald i styrelsen. 6

7 Pirkko Lehtonen Född Vainio i Pargas (på Heidekens BB i Åbo efter min mammas riskfyllda färd i personbil i full snöstorm). Två döttrar med familjer, fyra barnbarn och två bonusbarnbarn. Bor i Skräbböle Efter skolan med avbrutna gymnasiestudier, började jag jobba på bank, men efter 1960 var det det kommunala som gällde. Först Pargas köping och sedan Pargas stad, till pensioneringen Min kommunala "karriär" började med att köpingsdirektören bad lilla flickan gå till butiken och köpa en Klubb 77 till honom och slutade med att hålla reda på stadsdirektörens kalender. Styrelsemedlem i Pargas svenska pensionärer r.f., ordförande för Storgårds svenska Marhakrets, hör till olika grupper inom Röda korset, gruppledare för Perennerna m.m. Men ibland hinner jag faktiskt träffa mina barn och barnbarn, vänner och släktingar, läsa böcker, påta i trädgården och vara ute i naturen. Man gör så gott man kan. Bjarne Nylund Född i Jääski. Gift med Pian i 49 år, har 2 döttrar och 4 barnbarn, 2 bonussöner som har 4 barn och 3 barnbarn, alltså bonusbarnbarnsbarn för mig. Gått i skola i Jakobstad, avlagt fil.mag.-examen vid Åbo Akademi, verkat vid Björneborgs svenska samskola som lärare i historia och samhällskunskap, psykologi, religion och filosofi Flyttat till Pargas 2010 och fungerar som styrelsemedlem och pressombud i Pargas Svenska Pensionärer. Tidigare mångsidigt föreningsliv i Björneborg, bl.a. ordförande i Svenska Klubben. Bland mina fritidsintressen kan nämnas utlandsresor, musik, bridge, korsordslösning, fotografering och litteratur. Kari Penttinen Född i Purmo i Österbotten 15 februari Uppvuxen i Jakobstad. Gift med Marita och har två söner och två barnbarn som också är pojkar. Biolog från Åbo Akademi med specialisering på fiskar. Verksam inom fiskeriundervisning i 32 år, först ett par år vid Pernå fiskarskola och sen i Pargas som lärare i fiskevård och miljöskydd och till slut som rektor för fiskeri- och miljöinstitutet i 22 år. Pensionerad sedan april Intresserad av natur, bl.a. av fåglar och fjällväxter, fotografering, fjällvandring, båtutflykter i skärgården, skidåkning. Läser mycket och hör på blues, country, etno- och folkmusik. Marianne Saanila f. Lagerblad 1941 i Helsingfors, gift med Kai Saanila i snart 50 år. Två söner och en dotter, fem barnbarn. Bor i Malmnäs i Pargas sedan HuK. Arbetat som lärare i modersmål och svensklärare i skolor, medborgar- och arbetarinstitut, Språkcentret vid Helsingfors universitet och Hanken. Auktoriserad translator och läromedelsförfattare. Språkvård och språkgranskning av särskilt medicinska artiklar. Medlem av styrelsen och medredaktör för Parentesen sedan Sköter barnbarn, spelar bridge, läser och skriver på fritiden. 7

8 Christina Stolpe Född Herpman 1938 i Sordavala. Uppvuxen och skolgången i Åbo. Gift med Erik Stolpe i över 50 år. Två barn, tre barnbarn. Studier i historia, engelska, statsvetenskap, kulturhistoria och pedagogik. Fil.mag. Lärare i 30 år, huvudsakligen i Borgå. Inflyttad till Pargas år 2000, stuga i Kirjais, Nagu. Frilans som reseledare i 25 år i Europa. Intressen: skärgård, trädgård, inredning, matlagning, släktforskning och människor i forntid och nutid. Samhällsengagerad medlem i flera föreningar. Det är aldrig för sent att upptäcka sin kropp Hon är över 90 år gammal, liten och späd. Hon säger att hon kanske har problem med hjärtat. För jag blir så andfådd när jag går, läkaren sa att det nog beror på hjärtat. När hon lägger sig på rygg på golvet och sträcker ut sig blir det genast uppenbart att nedre delen av hennes bröstkorg sticker upp mot taket. När jag ber henne andas, rör sig bröstkorgen knappt alls. Orsaken finns på baksidan av hennes kropp, i form av en kraftig muskelspänning i mitten av ryggen som hindrar henne från att andas ut ordentligt. I själva verket har hon besvärats hela sitt liv av känslan att inte få luft när hon tar i lite mer. Men i takt med att hennes ryggmuskler under övningarna sakta men säkert ger efter, börjar hennes bröstkorg röra sig ordentligt när hon andas och hon kan gå utan att bli andfådd. 90-åringen ovan är ett bra exempel på att det aldrig är för sent att få kroppen att fungera bättre. Hon är också ett exempel på att vi mycket väl kan gå igenom hela livet med låsta muskler som hindrar oss att leva fullt ut. Att inte andas ut ordentligt är mycket vanligt. Och det hjälper inte att försöka forcera andningen, för orsaken sitter på baksidan av kroppen. I form av stela ryggmuskler. För att man bland annat ska få mera ork och andningen fungera ordentligt, måste musklerna i ryggen släppa sitt grepp. I dag får äldre människor ofta höra att de borde bli starkare för att kunna komma på benen när de ramlar omkull eller bara klara av att resa sig från en stol. Men är det verkligen så? Lite anatomi. Låt oss ta en lite närmare titt på vår anatomi. Vi kan inte tänka på våra muskler och andra kroppsdelar som något åtskilt från varandra, nej de formar en odelbar helhet och påverkar varandra. Till exempel huvudets ställning påverkar fötterna och vice versa. Rör man sig till exempel med för stor svank, har man för 8

9 inåt- eller utåtvridna ben eller för framskjutet huvud, får vissa muskler jobba överdrivet hårt medan andra hamnar i skymundan. Vi är faktiskt skapta så att musklerna på baksidan av vår kropp, från bakhuvudet ner till fötterna och upp på smalbenen, bildar en kedja. Förenklat sagt betyder det att de fungerar som en enda muskel. Nacke, axlar, rygg, skinkor, lårens baksida, vader och tårnas muskler ingår i den här kedjan där alla våra starkaste muskler och senor finns. Det gör att de dominerar när vi t.ex. går, står, springer, sitter, kroppsarbetar, lyfter vikter eller utövar bollsporter. Det är lätt hänt att vi tar nästan all kraft från den här kedjan. Resultatet är att den förkortas med åren. Muskelförkortning. När en äldre människa sjunker ihop med åren beror det alltså på att musklerna i ryggkedjan förkortas. Och ju mer kedjan förkortas, desto mindre kan vi använda muskler som till exempel magmuskler, musklerna på lårets framsida och musklerna framtill på halsen. På framsidan bildar musklerna inte en kedja och de kan därför inte stå emot ryggsidans styrka. Det gör att det blir svårare att svälja, böja sig ner, resa sig upp etc. Kort sagt blir det svårare att använda kroppen. Dessutom gör muskelförkortningen att benen i en led, till exempel lårbenet i höftleden, inte möts som de ska, vilket innebär större stress på leden och kan ge upphov till bland annat artros. Hur ser man den här kedjeförkortningen? På många sätt: svankrygg, framskjuten haka, sneda axlar och höfter, framåtvridna armar (så att handflatorna pekar bakåt), kobenthet, hjulbenthet, hallux valgus (inåtvriden stortå), hammartår (krokiga tår), svank mellan skulderbladen, framåtlutad gång, överrörliga leder (ja, paradoxalt nog beror det vi kallar överrörliga leder på en muskelförkortning). Listan kan göras lång. Åtgärder. Att försöka åtgärda förkortningen av ryggsidans muskler, den bakre kedjan, med att pumpa in mera styrka i kroppen kan förvärra problemen på sikt om man inte exakt vet hur man skall gå till väga. De allra flesta fortsätter använda främst den bakre kedjan när de till exempel försöker träna magmusklerna. I stället kan man vända på steken och tvärtom befria kroppen. Om musklerna i den bakre kedjan kan ge efter lite, bli lite mindre dominerande, leder det automatiskt till att exempelvis magmusklerna kan jobba bättre. Det är en fysiologisk lag. Man kan alltså bli starkare på kroppens framsida med att förlänga baksidan. Man kan då röra sig mer avspänt, vilket gör att det bland annat blir lättare att stiga upp från en stol. När bakre kedjan är kort fungerar den som en broms, vilket gör att inte bara magen utan också låren framtill fungerar dåligt. Tänk efter hur sladdriga magen, framsidan av halsen och framsidan av benen ofta blir när vi blir äldre. Det beror på att det är spänt på baksidan. Men det går som sagt att stärka de muskler som hamnar i skymundan av bakre kedjan och samtidigt förlänga bakre kedjan. Här nedan följer förslag till några mycket enkla rörelser man kan pröva. Naturligtvis är de ingen ersättning för vård. Men man kan pröva dem en tid för att se hur de påverkar en. 9

10 Rörelser för att hjälpa andningen och väcka magmusklerna: Ligg på rygg med böjda ben. Försök öppna och sluta munnen några gånger utan ansträngning. Låt den öppnas vid utandning och stängas vid inandning, utan att bita ihop, jämför med en fisk som öppnar och stänger munnen. Andas in genom näsan och ut genom lätt öppen mun. Lägg händerna på de nedersta revbenen, så att långfingrarna vilar på dem. Armbågarna kan vara på golvet. Försök få revbenen under händerna att röra sig lite mera så att de höjer sig mot taket på inandning och ner mot golvet på utandning. Låt efter en liten stund. högra handen glida uppåt längs bröstbenet så att den vilar på översta bröstbenet, mitt emellan nyckelbenen nedanför halsgropen. Vänstra handen kan glida ner till magen nedanför naveln. Fortsätt andas in genom näsan och ut genom munnen. Försök få händerna att närma sig varandra vid utandning och längre ifrån varandra vid inandning utan medverkan av armarna. Det är andningen som får framsidan att dra ihop sig, så att händerna närmar sig varandra, när man andas ut och avståndet mellan händerna att öka när man andas in. Fortsätt en stund och försök känna hur andningen får framsidan, magen, att dra ihop sig och förlängas med andningen. Vad gör det för ryggen? Och vad händer med nacken? Om hakan åker upp mot taket beror det på svank. Försök räta ut nacken så att hakan vilar lite mer mot bröstet. En liten rörelse för att väcka lårets framsida: Sitt med ryggen lutad mot en vägg eller något annat ryggstöd och benen utsträckta rakt framåt. Ta en hoprullad handduk eller en kudde och placera den under högra knäet. Försök nu spänna framsidan av högra låret. Lägg ena handen på låret och känn efter om det spänns. Spänn det vid utandning några gånger, försök få framsidan att spännas. Lyft sedan högra hälen någon centimeter från golvet när lårets framsida spänns. Blir sammandragningen kraftigare då? Gör det ett tiotal gånger. Låt sedan högra hälen vila på golvet. Och nu, vid inandning, sträck högra fotens tår framåt som om fotsulan skulle vila mot golvet. Men sträck i stället hälen framåt vid utandning, obs! utan att lyfta upp hälen från golvet. Alltså: Tårna framåt på inandning, hälen framåt på utandning. Fortsätt eventuellt i någon minut. Pausa sedan och ta försiktigt bort kudden bakom knäet. Observera högra och vänstra benet. Finns det skillnader? I längden på benen? Hur de vilar mot golvet? Vilken häl är längre fram? Skillnader i resten av kroppen? Skinkan, axeln. Eller till och med ansiktet? Upprepa sedan rörelserna med vänstra benet vid behov. Lycka till! Pontus Anckar, praktiker i antigymnastik 10

11 Har du bilder eller berättelser som du vill publicera i Parentesen? Vi tar gärna emot material för kommande nummer av Parentesen. Minnen från gamla dar, berättelser, roliga historier, dikter, foton från både dåtid och nutid. Kontakta redaktionen (se sidan 2). Djupsundet. Foto: Jatta Laineenkare Kom med Forte och upplev ett av världens största kryssningsfartyg: Allure of the Seas. 12/9 20/ på Medelhavet! Pris: /person i 2 personers fönsterhytt, /person i 2 personers balkonghytt Mer information på Köpmansgatan 7, Pargas. Tel forte@travel-forte.com 11

12 Hos oss på Ålandsbanken får du bl.a. kontanter inklusive utländsk valuta under hela öppethållningstiden utan att köa, på köpet dessutom personlig service då den är som allra bäst. Vi sköter om allt det praktiska vid bankbyte och meddelar även ditt nya kontonummer till pensionsbolaget. Varför vara liten kund i en stor bank då man kan vara stor kund i en liten bank? Det är faktiskt skillnad på bank och bank, kom in på vårt kontor så märker du skillnaden! Jan-Peter Pomrén Marja-Liisa Wihlman John Laurén Ulla Virtanen Adress: Telefon: E-post: Köpmansgatan PARGAS pargas@alandsbanken.fi 12