David Harvey om den ekonomiska krisen. Vad är fascism? Hur kan vi stoppa den? Friskolornas framväxt och konsekvenser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "David Harvey om den ekonomiska krisen. Vad är fascism? Hur kan vi stoppa den? Friskolornas framväxt och konsekvenser"

Transkript

1 NR 40 OKT/NOV KR VARN I N FASCI G FÖR STER! David Harvey om den ekonomiska krisen nr40.indd 1 Vad är fascism? Hur kan vi stoppa den? Friskolornas framväxt och konsekvenser

2 VAd bör göras? Valets förlorare Socialdemokraternas värsta val på nästan 100 år befäste deras djupa kris. Deras egen analys av fiaskot talar om väljare som blivit mer höger, problem med det rödgröna samarbetet och att man inte får fram sitt budskap i media. Det är alltså inget fel med själva budskapet. Men denna ytliga analys är farligt fel ute. Efter fyra år av massarbetslöshet, attacker på sjuka och arbetslösa och fortsatta privatiseringar så borde det varit öppet mål för oppositionen, men man misslyckades kapitalt och skördade det man sått. Väljarkåren straffade sossarna SD - den nya fascistiska faran och vänsterns passivitet; bristen på mobilisering och offensiv klasspolitik mot högerns attacker visade sig ha ett pris. Socialdemokratin har fastnat i det som Daniel Suhonen kallar mittens dike. Vänstern har i sin tur effektivt desarmerats genom det rödgröna samarbetet, och anammat delar av nyliberalt tankegods och präglas mer av postmodern identitetspolitik än klasskamp. Konsekvensen av att det idag inte finns en tydlig vänsteropposition i riksdagspolitiken är att hela vänsterns systemkritik blir mer osynlig i samhället. Högern tilläts sätta agendan i ett val som reducerades till olika shoppinglistor, där vi uppmanades att rösta enbart efter den egna plånboken. Den tredje vägens socialdemokrati har hamnat vid vägs ände, och bristen på alternativ efter krisens härjningar öppnade upp fältet för Sverigedemokraterna. Tilläggas kan dock att SD:s röster inte bara ska förstås som missnöjesröster utan att rasismen är verklig hos de flesta av deras väljare. Med SD som vågmästare kommer det att vara en stor press på de rödgröna att kompromissa med alliansen om budgeten och fortsatta privatiseringar, och det är mycket viktigt att resten av vänstern mobiliserar mot sådana kompromisser. Valresultatet ledde till att Sverigedemokraterna normaliserades över en natt och fick all legitimitet och mediesyre de kunnat önska sig. Samtidigt gick tiotusentals människor över hela Sverige ut på gatan i en sällan skådad spontan protest. Där fanns en instinkt om att något oroväckande, allvarligt och fundamentalt annorlunda skett. För första gången har ett fascistiskt parti tagit plats i den svenska riksdagen. Att ha en klar analys av vilka SD är, är avgörande för att vänstern ska kunna formulera en framgångsrik strategi för att slå tillbaka dem. Att kalla dem för deras rätta namn nazister och fascister bör vara en central del av denna strategi. SD startades av personer från olika nazistorganisationer med en uttalad strategi att vinna parlamentarisk makt genom att dölja nazismen utåt. Denna strategi är varken något nytt eller något som Sverigedemokraterna är ensamma om. Den fascistiska rörelsen har alltid varit baserad på att å ena sidan låtsas följa de demokratiska spelreglerna och å den andra sidan bygga upp våldsamma gäng som terroriserar och använder sig av politiskt våld mot de svaga i samhället. Fascismen är småborgarnas massrörelse för i tider av ekonomisk kris och massarbetslöshet kan de se sina liv bli förstörda. De saknar både chefens ekonomiska makt och arbetarnas 2 Antikapitalist Oktober - November 2010 kollektiva makt. I extrema situationer kan den splittrade småborgerligheten bilda sin egen rörelse. Fascismen ger den lille mannen möjlighet att uttrycka sin hopplöshet och lovar att skydda honom mot de två onda elementen kapitalism och kommunism, och låter honom vända sin bitterhet mot syndabockar. De få undersökningar som gjorts av klasstillhörighet bland SD:s aktivister pekar mot att deras klassbas liknar den som fanns i Mussolinis fascistparti och Hitlers nazistparti: de som brukar kallas småborgare är starkt överrepresenterade. SD har samma koncept som resten av eurofascisterna, man har insett att det inte är någon valvinnare att öppet visa stöd för Hitler och folkmordsrasism utan istället fokuserar man på att visa oro mot invandring och mångkultur. Ras har ersatts av identitet (Identitet är titeln på både Front National och British Att ha en klar analys av vilka SD är, är avgörande för att vänstern ska kunna formulera en framgångsrik strategi för att slå tillbaka dem. Att kalla dem för deras rätta namn nazister och fascister bör vara en central del av denna strategi. National Party:s tidskrift) Mats Lindberg, professor i statskunskap på Örebro universitet kallar i en intressant artikel i Nerikes Allehanda SD för nationalsocialister. Han skriver att redan under talet lades den ideologiska grunden till dagens SD av den ökände fascisten Per Engdahl när han pekade ut invandrarna som det nya stora hotet mot Sverige och svenskheten, och att man borde överge rasbiologin till förmån för svenskheten som grundvärde. Det är enkelt att peka på en kontinuitet i SD från dessa dagar fram till idag, det som förändrats är fasaden. Ett år efter att Jimmie Åkesson tillträdde som ledare för SD, och i tid innan valet, avskaffar man den nynazistiska facklan (lånad från den brittiska National Front) som partisymbol till förmån för blåsippan och folkdräkten. En fascistisk rörelse kan inte definieras utifrån sina egna uttalade mål eller ideologi, än mindre utifrån texten i partiprogrammet. För att citera Stieg Larsson, ingen blir mer antirasist än den rasist som plötsligt får en mikrofon under näsan. En förståelse av SD måste skapas utifrån en helhetsbild av deras agerande och vilken funktion deras politik fyller. SD har, liksom alla fascister, ett arbetarfientligt projekt där man mobiliserar stöd för en extrem form av nationalism, i det här fallet begreppet nr40.indd

3 svenskhet som hotas av syndabockarna invandraren och muslimen. Vi bör inte ha en statisk definition av fascistiska rörelser utan måste se dem som föränderliga och under utveckling, och att de präglas av inre spänningar och motsättningar. Dagens fascistiska rörelser har tvingats vända på Hitlers strategi, de bygger upp en väljarkår innan de tar till gatan. Det gör de av två anledningar, dels på grund av minnet av förintelsen och dels för att de mött mycket motstånd på gatan. De nya eurofascisternas strategi går ut på att exploatera missnöjet mot nyliberalismen och socialdemokratins misslyckade reformpolitik. Blir krisen stor nog kommer de åter att ta till gatan och det är detta de nu försöker positionera sig för. Som argument mot att förstå SD som fascister sägs ofta att de inte marscherar på gatan. Inte än kan tilläggas. Den 30 oktober i Amsterdam kommer The European Defence League att bildas i samband med att man demonstrerar till försvar för Geert Wilders som står åtalad för hets mot folkgrupp. Originalet är EDL, English Defense League som hållit flera våldsamma demonstrationer i brittiska städer med stor muslimsk befolkning. För inte så länge sedan var EDL:s ledare Alan Lake på besök hos SD i Malmö. Bygg en antifascistisk rörelse! Fascismen är inte bara en extrem form av kapitalism utan har sin egna barbariska och farliga dynamik. Vårt vägval handlar inte om vi ska ta debatten eller om vi ska tiga ihjäl dem. Det handlar om att vi som vänster måste ta uppgiften att bygga en bred antifascistisk rörelse på största allvar. En sådan rörelse måste peka ut SD som fascister, avslöja deras lögner och se till att de aldrig får stå oemotsagda. Genom att mobilisera i hela arbetarrörelsen från sossar och fackförbund till trossamfund, folkrörelseorganisationer och revolutionära socialister - kan vi isolera och marginalisera dem. Under inga omständigheter ska SD få ta över gator och torg med sin propaganda utan En ny vänster? Det finns idag en farlig argumentation på vänsterkanten som säger att visst är SD ett problem, men det löser vi i första hand genom att bygga vänstern och genom att försöka få större genomslag för arbetarrörelsens krav. Den underskattar SD:s natur och visar inte heller en framkomlig väg varken för hur vänstern ska bli större eller arbetarrörelsen starkare. En starkare arbetarrörelse kommer inte att uppstå utan att vi aktivt mobiliserar för att mota det omedelbara hotet framför oss. Risken är istället att rörelsen demoraliseras, kan vi inte ens stoppa fascisternas framfart, vad är då chansen för högre löner och social välfärd, än mindre socialism och revolution? Det att mötas av ett organiserat och så stort och brett motstånd som möjligt. Vi bör inte debattera med dem. Som bloggaren Svensson skriver: problemet är att vilken debatt som helst med SD blir på deras villkor och vidare en debatt med SD hamnar alltid på frågan om att syndabockar ska pekas ut. Vi skall också säga nej till att ge fascisterna en offentlig plattform varifrån de får sprida sitt hat. Vi måste värna de grupper i samhället som utsätts för deras våld mer än SD:s rätt att kalla islam en sjukdom. Fascismen är en specifik typ av rörelse där våldet går hand i hand med retoriken. Ett aktuellt exempel är en konstutställning Lund som strax efter att SD protesterat mot den blir sönderslagen. krävs en bred folkrörelse för att bekämpa den gryende fascismen där vänstern kan och bör spela en viktig roll. En relevant vänster måste ge sig i kast med dagens brinnande fråga, att bygga en rörelse som kan stoppa fascisterna i valen och på gatan. Lyckas vi med det har vi goda chanser att i den processen bygga nya allianser och hitta en ny publik för socialismens idéer och kamp. Ett annat möjligt, och i så fall mycket allvarligare, exempel är skottlossningarna i Malmö. För att stoppa den framväxande fascismen behövs det en enad massrörelse som inte är uttalat vänster utan har en enande paroll, som Stoppa fascismen. Genom att protestera varje gång fascisterna försöker organisera sig kan vi sätta press på dem och öka de interna spänningarna. Då kan vi också driva in en kil mellan den hårda fascistiska kärnan och de rasister som röstar på dem eller de som skulle kunna attraheras av deras idéer. Men vi behöver inte bara en sköld utan också ett svärd en kamp mot den värld av fattigdom, krig och exploatering som ger fascisterna grogrund. Det finns ett behov av en ny vänster som är optimistisk, offensiv och öppen, och som för både en daglig kamp och en kamp för sin vision om ett samhälle utan kapitalism. Men en sådan vänster kan inte uppstå ur tomma luften. Den måste ge sig i kast med det som är dagens brinnande fråga, att bygga en rörelse som kan stoppa fascisterna i valen och på gatan. Lyckas vi med det har vi goda chanser att i den processen bygga nya allianser och hitta en ny publik för socialismens idéer och kamp. Den vänster som tror att det räcker med att bara fortsätta på samma spår som förut och inte ser SD: s intåg i riksdagen som vänsterns största utmaning, är en irrelevant vänster utan framtid. Antikapitalist Oktober - November nr40.indd

4 VAR VI STÅR Vi anser att den globala kapitalismen till sin natur är brutal och omänsklig. Ett system baserat på konkurrens, exploatering och profitjakt leder till krig, fattigdom, svält och förtryck. Den grundläggande orsaken till detta är att välståndet kontrolleras av en liten minoritet trots att den produceras av det stora flertalet. Samtidigt som möjligheterna och resurserna är större än någonsin så ökar klasskillnaderna världen över. Kapitalismen bör avskaffas och ersättas av ett demokratiskt system baserat på människors behov och en bärkraftig utveckling för planeten. Eliten vill inte ge ifrån sig makten. De visar ständigt att de är villiga att använda vapen och krig för att behålla den. En i grunden annorlunda utveckling förutsätter därför revolutioner som vänder upp och ner på världsordningen. Genom en revolution där majoriteten aktivt deltar i att störta kapitalet kan ett demokratiskt samhälle upprättas, baserat på människors behov. Det är nyckeln till en rättvis och fredlig värld. Många grupper har ett intresse av att organisera sig och kämpa för förändringar. Arbetare har en särställning bland dessa eftersom de kan organisera sig för att ta kontroll över produktionen och ekonomin. Därför kan de lägga grunden för en verklig demokrati. Vi är emot alla former av diskriminering. För att upprätthålla sin makt försöker eliten att splittra arbetarklassen. Därför präglas kapitalistiska samhällen av rasism, sexism och homofobi. Effektiv kamp kräver enhet och respekt för den andre. Vi är emot alla former av förtryck. Kapitalismen är ett globalt system och socialismen måste vara internationell. Vi förkastar kapitalismens uppsplittring av folk på grund av deras nationalitet. Därför är vi för öppna gränser och mot all invandringskontroll, som alltid fungerar rasistiskt. Vi accepterar inte att kapitalistiska stater skall bestämma var människor befinner sig. Vid början av detta århundradet blomstrade det upp nya stora rörelser mot kapitalism och krig. Vi ser oss som en del av dessa rörelser. Massrörelser består av många olika åsikter och nya idéer och framsteg förutsätter att vi kan ena våra krafter i aktioner och debattera med varandra. Endast i en aktiv uttåtriktad kamp i samarbete med andra kan vi praktisera och vinna framsteg för våra idéer. För att vinna en värld utan kapitalism behöver vi en organisation som kan samla upp idéer och erfarenheter, och handla utifrån dem. Vi uppmanar alla som är eniga med det som står här att gå med i Internationella Socialister. Vi är baserade på Göteborgs universitet. ANTIKAPITALIST - Tidsskrift för internationell socialism. Utgiven av studentföreningen Internationella Socialister Redaktör: Åsa Hjalmers Redaktion: Patrik Vulkan, Martin Kehlmeier Grafisk form: Patrik Vulkan, Jasmine Geraghty Tryck: Myran Grafiska, Varberg Kontakt: info@socialister.se Hemsida: socialister.se Kontonummer: ANTIKAPITALIST ges ut sex gånger per år Varje tisdag Internationella Socialisters veckomöte Kl.18 på Kafe Blue Mountain, Skanstorget 4 Varannan vecka diskussionsmöte och varannan vecka planering av aktiviteter. För mer info: socialister.se Torsdag 28 oktober Socialismen - vart tog den vägen? Inledning av Mikael Nyberg, tidskriften Clartés redaktionen Kl på Café Brevé, Fjärde Långgatan 8 Lördag 30 oktober Öppet möte om anti-rasistiskt arbete kl på Pölgatan 5, Gatenhielmska kulturreservatet Arr: Socialistiska partiet Tisdag 9 november Fackeltåg till minne av kristallnatten Mot rasism, nazism, antisemitism och islamofobi Samling på Götaplatsen kl Arr: Göteborg mot rasism, JIPF Göteborg, Islamiska informationsföreningen, RFSL Göteborg, Svenska muslimer för fred och rättvisa, Vänsterpartiet, Ung Vänster, Miljöpartiet, Immigrant-institutet m.fl Onsdag 17 november Antirasistiska filmdagar film och debatt Kl på Atalante, Övre Husargatan 1 Vi visar dokumentärfilmen Nørrebronx som utforskar teman som rasism, kriminalitet och mediernas enformiga skildring av det så kallade problemområdet Nørrebro i Köpenhamn. Filmen är ca 30 min lång. Därefter blir det diskussion på temat Hur ser den svenska rasismen ut? Med Alexander Bengtsson från tidskriften Expo; Amanda Dübeck, ordförande i Göteborg mot rasism; Miguel Benito Föreståndare Immigrantinstitutet; Tine Alavi regissör av Nørrebronx Fredag 19 november Love Music Hate Rasism FEST! Avslutningskonsert för de antirasistiska filmdagarna på Oceanen, Stigbergstorget. med Räfven och Balkan Express Info: goteborgmotrasism.se 4 Antikapitalist Oktober - November 2010 nr40.indd

5 Rapporter tals i demonstrationer mot SD Många socialister, antirasister och andra kände stor bestörtning och ilska när det på valnatten 19 september stod klart att det fascistiska partiet SD hade kommit in i riksdagen, och det med god marginal. Reaktionerna kom snabbare än de flesta av oss väntat i form av stora spontana demonstrationer som bytte ut bestörtning med hopp och visade både oss själva och alla andra att vi är många som är beredda att stå upp för solidaritet och antirasism. Dagen efter valet samlades många tusen människor i de största demonstrationer mot rasism och nazism som vi sett sedan 1990-talet. Minst i Stockholm, 5000 i Göteborg samt upp till ett par tusen i Malmö protesterade mot SD, i demonstrationer som kallats samma dag via sms och Facebook. Under de två veckor som följde arrangerades demonstrationer i bland annat Skövde, Karlstad, Uppsala, Trollhättan, Falkenberg, och många andra orter runtom i landet. Den 4 oktober var det återigen demonstrationer på många platser och tusentals stockholmare samlades i protest utanför riksdagen när fascisterna intog sina platser. Både den 26 september och 4 oktober demonstrerade omkring 800 göteborgare mot rasism och nazism. Det är viktigt att vänstern griper tag i detta engagemang som nu väcks till liv och ger protesterna så mycket styrka som möjligt. Närmast kommer minnesmarkeringarna för Kristallnatten 9 november. Här i Göteborg kommer det gå ett fackeltåg mot rasism kl från Götaplatsen, arrangerat av en bred koalition av privatpersoner och organisationer som enas bakom parollen Mot rasism, nazism antisemitism och islamofobi. Landskrona visar vägen IbKampen mot Sverigedemokraterna har framgångar skett på de mest överraskande ställen. Landskrona är, förvånansvärt nog, en av dem. Kommunen var tidigare SDs starkaste fäste i hela landet med hela 22 procent av rösterna. I årets val sjönk de till 15 procent. Läget är uppenbarligen inte det bästa, men det är ändock anmärkningsvärt att SD förlorat närmare var tredje väljare. Landskrona var endast en av två kommuner i hela södra Sverige där partiet inte gick fram i valet. Hur gick det till? Vid närmare granskning finns det en mycket tydlig förklaring. Flera fackliga förbund, tillsammans med Socialdemokraterna i Landskrona har mobiliserat i projektet. Jobbare mot rasism som aktivt arbetat mot SD i kommunen. Ann-Sofie Garsén som leder projektet, berättar hur det ligger mycket hårt arbete bakom framgången men att nyckeln varit att man kapat den gordiska knut som förvillar så många andra i diskussionen om SD, nämligen hur man ska ta debatten. - Vi har knackat 7000 dörrar. Vi har synts på torget och ute bland folk. Vi har tagit diskussionen med Landskronaborna. Det viktigaste är inte att vi tar debatten med partiets företrädare. Det viktigaste är att vi tar diskussionen med deras väljare, säger Ann-Sofie Garsén. Framgången består i att man lyckats aktivera och vitalisera arbetarrörelsen med insikten att ett antirasistiskt arbete innebär att slå fast om arbetarrörelsens grundprinciper. Det viktiga är att koppla dessa principer till de problem människor möter i sin vardag och förklara vad som faktiskt orsakar dem. Vi måste möta missnöjet med ökade klassklyftor, segregation och utslagning utifrån ett klassiskt arbetarrörelseperspektiv - Ann-Sofie Garsén, Jobbare mot rasism - Vi måste möta missnöjet med ökade klassklyftor, segregation och utslagning utifrån ett klassiskt arbetarrörelseperspektiv. När Sverigedemokraterna får 22 procent av rösterna så betyder det inte att det finns 22 procent rasister. Det betyder att det finns väldigt många som är missnöjda och förbannade på den etablerade politiken. Det är där man måste börja och det är inget arbete vi bara kan göra i valrörelsen. Det måste vi göra hela tiden, säger Ann-Sofie Garsén. Framgången i Landskrona är ett stort föredöme som förtjänar mycket mer uppmärksamhet. Det visar på vikten av att få med arbetarrörelsen i motståndet mot rasister och fascister, och hur det antirasistiska arbetet i sig kan ge ny kraft åt hela arbetarrörelsen. En kraft som både de själva och alla i den antirasistiska rörelsen är i stort behov av. Jobbare mot rasism är ett samarbete mellan SEKO, Byggnadsarbetareförbundet, IF Metall, Handelsanställdas förbund, Kommunalarbetareförbundet och Socialdemokraterna i Landskrona Vad tycker du? Skriv och rapportera, klaga, uppmuntra eller kommentera. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inlägg. Skicka till: info@socialister.se Antikapitalist Oktober - November nr40.indd

6 Enade mot fascism Simon Assaf arbetar för den brittiska organisationen Unite against fascism. Organisationen bildades 2003 som en respons på det fascistiska partiet British National Partys (BNP) valframgångar. Unite against fascism stöds av de flesta fackföreningar (inklusive den brittiska motsvarigheten till LO), flertalet riksdagspolitiker, många trossamfund och organisationer i civilsamhället. Simon Assaf är också revolutionär socialist och beskriver nedan fascismens natur och hur en bred rörelse kan byggas för att mota det nya hotet. Unite against Fascism är en enhetsfront. Det är en allians som försöker ena och mobilisera bredare krafter mot fascism. Begreppet enhetsfront missförstås ofta till att mena en allians av grupper på vänsterkanten. Det är det inte. Det är en allians mellan den radikala eller revolutionära vänstern och socialdemokratin. Enhetsfronten har ett smalt fokus, att motarbeta fascismens hot, men den försöker mobilisera många människor. För att använda en mer teknisk formulering så är enhetsfronten en organisatorisk lösning på ojämn klassmedvetenhet. Det betyder att, trots att revolutionärerna är i en minoritet, så förstår de att fascism är ett hot mot majoriteten och försöker därför mobilisera denna majoritet. Här måste vi vara klara över vad fascism är för något. Det används ofta för att beskriva antingen delar av högern, polisen eller extremhögern. Men till skillnad från den vanliga champagnehögern så är fascism en aktiv rörelse som försöker krossa alla former av demokrati. För att citera Leon Trotsky så är det rakbladet i överklassens händer, något som denna klass vänder sig till i tider av allvarlig kris. 6 Antikapitalist Oktober - November 2010 Fascismens historiska roll, oavsett om i Italien, Tyskland eller Spanien, var att krossa revolution och revolutionära rörelser. Den träder fram för att erbjuda en lösning på djupa ekonomiska och sociala kriser genom att krossa allt motstånd mot överklassen. Denna klass vänder sig till fascism på samma sätt som en person med en rutten tand springer till tandläkaren. BNP-ledaren Nick Griffin har kallat den pågående ekonomiska krisen, krigen utan slut, och den växande fattigdomen för den perfekta stormen som låter fascisterna träda fram ur skuggan. Problemet för dem är att de är märkta av minnet av andra världskriget och mordet på miljontals judar. I årtionden har de befunnit sig i marginalerna med lite inflytande. Men tiderna har förändrats. De moderna fascistiska rörelserna har fått nytt liv genom den ideologiska offensiven från överklassen. I Storbritannien består den av en kombination av rasism mot invandrare och islamofobi (det som vi kan kalla politiskt korrekt rasism ). I andra Europeiska länder kan ingredienserna variera, men receptet är det samma. BNP i Storbritannien genomförde ett viktigt skifte på 1990-talet. Man släppte de tre H:na Hitler, hatretorik och hobbyism (hemmabomber) för att lansera om sig utifrån kultur. Så BNPs tidning, som en gång såldes under det hotfulla banéret brittisk bulldog har förbytts till Identitet. De har ändrat sitt språk för att fly historien och paraderar inte ofta runt i Hitleruniformer, men de kostymer de bär idag är en tunn täckmantel. Den fascistiska strategin Fascistiska rörelser använder sig av två strategier. De använder demokratin, val och så vidare med populistiska plattformer, medan de uppmuntrar en växande rörelse på gatan. Detta är vad vi ser i Storbritannien med en politisk gren, BNP och en gren som slåss på gatan, EDL, the English Defence league. Detta är klassisk fascistisk strategi. EDL attackerar muslimer (och andra asiater), men också fackliga möten, vänsterns möten och folkliga demonstrationer (som demonstrationer för Palestina eller protester mot krig). Vi måste bemöta och arbeta mot båda dessa strategier. Att stoppa dem i valen och på gatan. Att göra den ena utan den andra fungerar inte. Tyvärr är många antifascistiska rörelser splittrade i de som enbart ser det som nr40.indd

7 Foto: Mike Mantin Unite demonstrerar mot det fascistiska British National Party i Wales, 17 oktober 2009 en fysisk konfrontation, eller de som argumenterar att det bästa sättet att hindra fascismen från att växa är att på olika sätt anpassa sig till deras politik. Jag ska försöka exemplifiera det. Det finns många unga som ser fysiska konfrontationer som det enda effektiva sättet att stoppa fascisterna. Så de organiserar sig i halvhemliga grupperingar och slår fascistena. Instinkten är beundransvärd, men malplacerad. Sådana organistioner kommer med nödvändighet att förbli små. De kan inte få vidare och bredare lager att bli en del av organisationen och kan därför inte heller bygga en effektiv massrörelse. Den andra responsen är att bilda en allians med eller anpassa sig till borgerlighetens politik med argument som det enda sättet att underminera fascisternas inflytande är att anamma deras politik i frågor om invandring, välfärd etc.. Detta är en katastrofal strategi och inte bara garanterad att misslyckas, men ökar också acceptansen för fascisternas idéer. Det finns många mörka moln på vår horisont. Utmaningar och möjligheter Det är tydligt att vi ännu inte befinner oss på 1930-talet. Men vi är i 1930-talet i slow motion. Den ekonomiska krisen börjar bli svårlöst och ohanterlig. Det finns alltid en lösning för överklassen att arbetande människor ska betala för krisen. Men detta är riskabelt, eftersom arbetare kan strejka och genomföra revolutioner. Så de behöver en syndabock (judar, romer, invandrare, svarta, muslimer etc.) som kan ställas i främsta ledet i deras offensiv. Så länge som du lägger skulden på din granne så lägger du den inte på din chef. Idag ser vi uppkomsten av verkliga fascistiska rörelser. Det finns många historiska paralleler till detta. Vi ser korsbefruktningen av rasistiska gatuhuliganer (som EDL), högerpopulism (som Geert Wilders i Holland och Tea Partyrörelsen i USA) och hårdföra nazister (som BNP i Storbritannien). Men dessa kan inte existera utan en ideologisk offensiv från vår egen överklass. Detta är en farlig kombination. Om vi tror att fascismens seger är oundviklig, då är vi dömda att gå under. Men det är inte oundvikligt, för jämte fascismens framväxt så finns det också en bred, folklig och vitt spridd rädsla och vrede mot dem. Frågan för oss är hur vi organiserar denna majoritet. För UAF innebär det att aldrig ge efter någonting inför rasistiska ideer (som att muslimer är bakåtsträvande, svarta kriminella etc.) Inte heller ställer vi några villkor på vår rörelse (som exempelvis att muslimer ska överge vissa idéer eller delar av sin kultur för att kunna delta). Det finns inga villkor för att gå med i vår rörelse. Enhetsfronten Vi beskriver ofta enhetsfronten som en sköld. En sköld har man för att avvärja hugg och slag, den är defensiv. Men en sköld är värdelös utan ett svärd, detta är en vidare och mer djupgående social och politisk rörelse för förändring. Fascismen växer ur en kris i kapitalismen, lösningen ligger i att göra slut på kapitalismen. Tills dess försöker vi mobilisera så många vi kan i en aktiv kampanj som kan stoppa och hålla tillbaka fascisterna. Vi i Unite var chockade över nyheten om fascisternas genombrott i valet i Sverige, men uppmuntrade av de spontana protesterna som följde därefter. Det betyder att det finns hopp. Hur vi knyter an till, och organiserar, denna majoritet är en nyckeluppgift för vänstern i Sverige. Översättning: Åsa Hjalmers Antikapitalist Oktober - November nr40.indd

8 Lärdomar från Norge Vad den svenska vänstern kan lära av utvecklingen i Norge. Foto: Tom Magliery 8 Antikapitalist Oktober - November 2010 nr40.indd

9 Antikapitalist intervjuar Vegard Velle, journalist och socialist, om det politiska läget i Norge och vilka skillnader och likheter som finns jämfört med situationen i Sverige. Vegard sitter med i arbetsutskottet i organisationen Rødt och i styrelsen för Norsk klimanettverk. Det svenska valet blev ett stort nederlag för vänstern, med en högerregering som trots nedskärningar och hård klasspolitik fått ytterligare fyra år vid makten. Dessutom har vi fått bevittna Sverigedemokraternas intåg i riksdagen. Men i Norge har det skett en något annorlunda politisk utveckling de senaste åren som vi sällan får höra om. Berätta om denna utveckling gjorde Arbeiderpartiet, påverkat av blairismen, sitt sämsta val sedan 1924, och Norge fick en höger-center-regering. I den inre striden som följde lyckades vänstersidan i Arbeiderpartiet och fackföreningsrörelsen att vrida partiet åt vänster. Det skedde på två sätt. För det första blev Arbeiderpartiet klart mindre positiva till privatisering och angrepp på arbetarklassen. För det andra tryckte dessa på för en koalition med Sosialistisk Venstreparti (liknande Vänsterpartiet) och Senterpartiet (de röd-gröna) inför det kommande valet fick de rödgröna en klar majoritet och bildade regering. Något av det första de rödgröna genomförde var att ta hem de norska soldaterna från Irak. Under tiden som följde stoppade regeringen ett angrepp på arbetsmiljölagen. Den satte i gång en kraftig utbyggnad av förskolan, ökade anslagen till kommunerna, hindrade privatiseringen av järnvägen och stoppade statsstödet till privatskolor. Alla dessa saker skapade stor entusiasm bland vanligt folk. Men så småningom tog högerkrafterna, påverkade av nyliberalt tankegods, tillbaka initiativet. Mot slutet av fyraårsperioden var det tydligt att reformerna hade stannat upp. Regeringen beviljade stora summor till kriget i Afghanistan, genomförde kraftiga angrepp på pensionerna och minskade resurserna till kommuner och sjukhus. Nya invandringslagar gjorde det allt svårare för invandrare att komma till Norge. Tempot i oljeproduktionen ökade kraftigt, till nytta för oljeindustrin, men till skada för klimatet. I valet 2009 vann de röd-gröna valet och fick en ny mandatperiod, först och främst på grund av stöd och effektiv mobilisering från fackföreningsrörelsen, men man vann med knapp marginal. Det partipolitiska samarbetet mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som var en produkt skapad ovanifrån, har diskuterats en hel del liksom frågan om samarbetet faktiskt gynnat vänstern. Hur ser relationen/samarbetet ut mellan partierna i Norge? I Norge är de radikala krafterna en del av LO. De har inte organiserat sig i någon självständig fackrörelse, som SAC (Syndikalisterna) i Sverige. Det har lett till ett mer radikalt LO, som också är mer självständigt från socialdemokratin. LOs dåvarande ledare sade öppet att hennes lojalitet i första hand var till fackrörelsen och därefter till Arbeiderpartiet (där hon satt i ledningen). Innan valet 2005 var det uppenbart för de flesta att Arbeiderpartiet hade liten möjlighet att vinna valet ensamt. I Norge är de radikala krafterna en del av LO. Det har lett till ett mer radikalt LO, som också är mer självständigt från socialdemokratin LO önskade ett regeringsskifte, bort från höger-center-regeringen, de önskade en regering med en arbetarklassvänlig politik, och de hoppades att Sosialistisk Venstreparti och Senterpartiet skulle klara av att hålla Arbeiderpartiet i öronen. I Sverige har vänsterpartiet fått kritik för att de genom samarbetet i allt för stor utsträckning fått anpassa sig och tappat sin roll som kritiskt vänsteralternativ. Hur ser den politiska kartan ut på vänstern i Norge? Vilka kritiska röster finns och vilket utrymme får de? Också i Norge får SV kritik för att de anpassar sig till makten, och de betraktas i ökande grad som Arbeiderpartiets maktlösa vänstersida. I en opinionsmätning nyligen kom partiet faktiskt under spärrgränsen till Stortinget på fyra procent. Ledarskapet i SV är övertygade om att det var rätt att gå i regering, och att de har fått stort genomslag för sin politik. Detta verkar inte längre särskilt trovärdigt. Snarare är det SV som måste svälja principer, en efter en, i invandrings-, klimat-, arbetstagaroch antikrigspolitiken. SVs position i regeringen har betytt att det inte längre finns någon vänsteropposition i Stortinget, något som är problematiskt. För det första på grund av att mediernas ögon generellt sett är riktade mot rikspolitiken, där det inte längre finns någon radikal vänsterröst, något som osynliggör vänstern i det offentliga. Och för det andra har många aktivister i de sociala rörelserna anknytning till SV, precis som många fackföreningsledare har band till Arbeiderpartiet. Och med SV vid makten, har dessa aktivister tonat ned sin kritik och tycker att det är svårt att mobilisera mot sitt eget parti. Men inte heller det andra radikala vänsterpartiet, Rødt, har klarat av att gå på offensiven, kanske på grund av att det varit politiskt otydligt, till exempel mot rasism. Och i klimatkampen. De starkaste oberoende rörelserna är Antikapitalist Oktober - November nr40.indd

10 fackföreningsrörelsen och miljörörelsen. I fackrörelsen har det skett en gradvis radikalisering och distansering från Arbeiderpartiledningen de senaste årtiondena. För miljörörelserna är det särskilt klimatfrågan som har fått dem att bli mer offensiva, och som gör att de har börjat bli en aktör som till och med oljeindustrin måsta ta hänsyn till. Hur diskuteras kriget i Afghanistan och den norska truppnärvaron? I början av oktober såg vi den största mobiliseringen mot kriget på flera år, uppemot 1000 personer demonstrerade i Oslo och flera kända kulturpersonligheter talade, vilket är ett skifte. Det har blivit en ökad politisk klarhet om kriget i Norge och SV säger nu för första gången på flera år att man vill att Norge ska lämna Afghanistan. Debatten har blivit en annan efter att några norrmän dödades i augusti och även på grund av dokumenten som publicerades på Wikileaks. Idag är det helt legitimt att kräva att Norge ska ut ur Afghanistan. I en opinionsundersökning för några veckor sedan var det en majoritet som var för att Norge ska lämna Afghanistan. Nu vill den norska militären stänga ett av de två militärlägren man drivit i två år. Det kan tolkas som ett försiktigt steg tillbaka. För ett par år sedan blev det inom vänstern en viss debatt om Trondheimsmodellen. Berätta vad den gick ut på och vad som har hänt sedan den lanserades. Hur har den påverkat politiken i Norge? Den handlade helt enkelt om en fackföreningsrörelse som ville ha svar Den största skillnaden i Norge är att det är en tydligare politisk radikalisering i fackföreningsrörelsen från de politiska partierna på hur de tänkt följa upp frågor som facken anser vara viktiga. Verktyget var enkelt: fackrörelsen förberedde frågor som de ställde till partierna. Med detta som bakgrund så gick fackföreningarna sedan ut och rekommenderade medlemmarna vilka partier de borde rösta på, och inte längre bara Arbeiderpartiet, utan även SV, Senterpartiet och Rødt. Två saker var bra med de här frågorna: För det första har de bidragit till en ökad politisk medvetenhet i fackrörelsen. För det andra har de ökat pressen på alla de politiska partierna, som önskar hämta röster bland fackrörelsens medlemmar. I Sverige gick de fascistiska Sverigedemokraterna starkt framåt efter att ha fått stort utrymme i media och den politiska debatten. Hur har högerextremistiska och rasistiska partier format politiken och debatten i Norge? Fremskrittspartiet har, även om det alltid har varit i opposition, helt klart bidragit till att forma invandringspolitiken i Norge till det värre och öppnat för rasistiska hållningar mot invandrare och muslimer. Socialdemokratin själva har flera gånger kommit med kalkylerat rasistiska utspel, som i sin tur legitimerar denna polititik och skapar ökat spelrum för Frp. Generellt sett har Frp lyckats med att göra invandrare och muslimer till ett problem, inte en resurs. Som tur är finns det flera organisationer som aktivt motarbetar den rasism som skapats uppifrån. Vilka utmaningar står vänstern inför i Norge? Vad är de viktigaste skillnaderna gentemot Sverige? Den största skillnaden är att det är en tydligare politisk radikalisering i fackföreningsrörelsen. Den norska eliten har inte heller ryggen mot väggen på grund av den ekonomiska krisen på samma sätt som den svenska. Det är svårare ideologiskt för dem att kräva nedskärningar och ett bättre handlingsutrymme för vänstern. Under finanskrisen gav regeringen visserligen 20 miljarder till bankerna, men under press från fackföreningsrörelsen spenderade de också en hel del på infrastruktur för att skapa nya jobb, genom att exempelvis bygga nya järnvägar. Men, liksom i resten av Europa kan vi se att långsiktiga strukturella angrepp på arbetarrörelsen är i antågande. Tendensen är densamma med attacker på pensioner och sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar, och det finns en viss mobilisering inom arbetarrörelsen men samtidigt en stark lojalitet gentemot Arbeiderpartiet. I Norge finns även Rødt, ett radikalt parti på vänstersidan som har likheter med de antikapitalistiska partierna ute i Europa som NPA i Frankrike eller Left Bloc i Portugal. Det stärker de radikala krafterna i sociala rörelser och inom facket. Det är inte idealiskt eller fantastiskt i Norge men det spelar roll att sådana partier finns. Ett sådant parti saknas i den svenska vänstern och det är en utmaning framöver. Nu är det dags att bli organiserad! Sverigedemokraternas intåg i riksdagen visar att behovet av en bred antifascistisk rörelse och en starkare vänster är större än någonsin. Ensam är ingen socialist stark. Internationella Socialister är en förening baserad på Göteborgs universitet som anordnar möten, seminarier, studiecirklar och filmvisningar. Vi producerar tidningen Antikapitalist 6 ggr per år. Vi är också aktiva i bredare rörelser kring frågor som antifascism, klimat och antikrig. Vi vill ha dig som medlem! Mejla: info@socialister.se 10 Antikapitalist Oktober - November 2010 nr40.indd

11 En Skola för Alla? Sedan friskolereformen 1992 har de fristående skolorna gått från ett obetydligt inslag i svenskt skolväsende till en situation där snart en femtedel av grundskoleeleverna och gymnasieeleverna går i en fristående skola. Mattias Börjesson redogör för den politiska bakgrunden till de fristående skolornas uppkomst och hur läget ser ut idag på den framväxande skolmarknaden. Foto: Robert Schenk Antikapitalist Oktober - November nr40.indd

12 Få skulle ifrågasätta skolan som en av samhällets mest grundläggande institutioner för att socialisera och utbilda unga i dagens moderna kapitalistiska samhällen. Skolor har funnits i tusentals år men i förkapitalistiska samhällen var det bara en liten elit som genomgick formell institutionaliserad utbildning, eftersom arbetsdelningen inte var så utvecklad och samhällets överskott väldigt litet. Det innebar att endast en liten minoritet kunde friställas från det dagliga arbetet (jämför grekiska Schole=fritid). Först med det produktionsöverskott som kapitalismen genererar och den alltmer förfinade arbetsdelningen i samhället, blev skolan inte bara möjlig utan också nödvändig talets skola var dock ärrad av det klassamhälle den uppstod ur, det fanns en mängd olika skolformer, som var skapade för att olika samhällsklasser skulle gå i olika skolor. I folkskolan gick de fattiga massornas barn en kort skolgång i underfinansierade skolor, där de fick lära sig elementära kunskaper i läsning, skrivning, räkning, fosterlandets ärorika historia och Luthers katekes, med andra ord: att lyda överheten och frukta Gud. I läroverken gick en liten grupp privilegierade överklassare vilka fick en helt annan klassiskt humanistisk eller naturvetenskaplig bildning för en framtid på överordnade klasspositioner i samhället. Redan under 1800-talets slut började liberala reformivrare kritisera denna klassegregerade parallellskola, i ett modernt borgerligt samhälle menade man att alla, oavsett klassbakgrund, skulle ha samma tillgång till utbildning. Arbetarrörelsens framväxt under samma tid skapade en social kraft som gav eldunderstöd åt de liberala kraven. Istället för att öka klassklyftorna i samhället borde skolan medverka till att minska dem, även arbetarklassens barn borde få samma tillgång till utbildning som mellanskikt och överklass. Hela 1900-talets utbildningspolitiska kamp mellan höger och vänster har handlat om differentieringsfrågan och skolans organisering; när skall eleverna differentieras i skolan i förhållande till de olika behov som skapas av den sociala arbetsdelningen? Hur skall den allmänna skolan organiseras, i enlighet med ett parallellskolesystem eller som enhetsskola? För att göra en lång historia kort, i takt med arbetarklassens stärkta politiska positioner efter andra världskriget, genomförde socialdemokratiska regeringar stegvisa reformer för enhetlig organisering av utbildningen och en senare differentiering av eleverna i utbildningssystemet togs beslutet om en nioårig allmän grundskola och 1969 integrerades yrkesutbildningarna i gymnasieskolan. Nya politiska vindar Från 1970-talet hade Sverige ett sammanhållet skolsystem med en relativt sen differentiering av eleverna. Dock visade det sig tämligen snart att de organisatoriska förändringarna av skolan bara i mindre utsträckning lyckades skapa en utjämning av fördelningen av utbildning över olika socioekonomiska grupper. Det blev också uppenbart att bara för att man avskaffat den organisatoriska differentieringen försvann inte det faktum att socioekonomisk bakgrund förblev helt avgörande för elevens framgångar i skolan. Den nya vänstern kom med en helt ny kritik riktad mot skolan, skolan sågs inte längre som en möjlig spjutspets mot framtiden (Palme) utan som en institution som existerade för att upprätthålla klassamhället, och skolan kunde bara spela en marginell roll för att förändra detta samhälle eftersom dess roll som institution var att säkra klassamhällets överlevnad. På 1970-talet kom det dessutom en allt starkare kritik av centralstyrningen och regleringen av skolan. I samband med denna utveckling började allt fler föräldrar argumentera att det borde vara möjligt att i större utsträckning än tidigare få statsanslag för 1980-talet såg en framväxt av alternativpedagogiska och konfessionella skolor. Detta i relation till att moderaterna allt mer tog ställning för fristående skolor sedan slutet av 1970-talet la grunden för en ny skolpolitik. Ett nytt parallellskolesystem kom tillbaka bakvägen in i det allmänna skolsystemet. skolor utanför det allmänna skolväsendet, alltså fristående skolor. Under 1980-talet gällde detta främst alternativpedagogiska och konfessionella skolor, dessas framväxt i relation till att moderaterna allt mer tog ställning för fristående skolor sedan slutet av 1970-talet la grunden för en ny skolpolitik. Ett nytt parallellskolesystem kom alltså tillbaka bakvägen in i det allmänna skolsystemet skedde en ändring av den socialdemokratiska utbildningspolitiken i relation till fristående skolor, man genomdrev att dessa borde kunna verka på liknande villkor och med liknande ekonomiskt stöd som de kommunala. Dessa reformer kom dock i skymundan av den stora strid som utspelade sig när den socialdemokratiska regeringen kommunaliserade lärartjänsterna och decentraliserade styrningen av skolan tog utvecklingen ny fart då den borgerliga regeringen införde ett fritt val av skola för föräldrar och elever samt fri etableringsrätt och offentlig finansiering av fristående skolor. Argumentationen gick ut på att fristående skolor skulle öka den pedagogiska mångfalden, öka konkurrensen och därmed skolans resultat, ge skolan incitament till ekonomisk effektivet och dessutom göra det möjligt för alla föräldrar att välja en skola åt sina barn i enlighet med sina ideologiska och religiösa övertygelser. Socialdemokratin gjorde till en början visst motstånd mot dessa reformer, men som vi såg hade man delvis varit drivande före regeringsskiftet 1991 och med vissa justeringar kom man att godkänna det system som etablerades av den borgerliga regeringen Framväxten av en ny parallellskola Expansionen av fristående skolor tog genast fart efter friskolereformen 1992, fram till 2000 dominerades expansionen fortfarande av alternativpedagogiska och konfessionella skolor, efter 2000 fortsatte expansionen, men nu var det främst skolor med inriktningar liknande de kommunala som expanderade. De fristående skolorna expanderade kraftigast i större städer där elevunderlaget är som störst, i glesbygden förblev de kommunala skolorna helt dominerande. Det visade sig tämligen snart att det fria skolvalet inte utnyttjades jämt i befolkningen över olika socioekonomiska grupper. Arbetarklassen använder sig i betydligt 12 Antikapitalist Oktober - November 2010 nr40.indd

13 mindre utsträckning av det fria skolvalet än medelklass och överklass. Detta leder till en ökad socioekonomisk segregering i skolsystemet. Borgerliga politiker brukar i detta sammanhang framhålla att det fria skolvalet och friskolorna möjliggör för framgångsrika elever i städernas förorter att välja bort lågpresterande skolor. Detta är dock närmast ett argument mot ett sådant system, då det är just när de kommunala skolorna i oproportionelig utsträckning tappar sina högpresterande elever som verkligt lågpresterande skolor skapas - skolor som väljs bort av föräldrar och barn som har ekonomiska, sociala och kulturella möjligheter till detta. Nu skall det dock sägas att den övervägande majoriteten av de fristående skolorna inte är några elitskolor, men de har en lägre andel lågpresterande elever än kommunala skolor. Man kan också fråga sig vilka konskvenser det får för demokratin att allt mer likasinnande möter andra likasinnande i den svenska skolan. Den kraftiga expansionen av fristående skolor skulle gynna mångfalden, konkurrensen mellan skolor och skapa en ny valfrihet för den enskilde föräldern. Verkligheten på dagens skolmarknad är något annorlunda än den uppmålade visionen. Sedan 2000 har den fria etableringen på skolmarknaden inneburit att några få stora skolkoncerner fått en allt större andel av de nyetablerade skolorna i riket. Dessa fungerar som vilket vinstdrivande företag som helst, det gäller att maximera vinsten för ägarna; för ett sådant företag blir det givetvis ingen lönsam affär att ta emot elever i behov av särskilt stöd, att anställa behöriga lärare eller att ge kunden (eleven) låga betyg som avskräcker andra potentiella köpare av utbildningstjänsten. Vinstnivån i friskoleföretagen är generellt mycket hög, och den kan bara komma från de finansiella medel som staten ger och som ska gå till utbildningen. Det bör påpekas att Sverige är ett av få länder i världen som tilllåter statligt finansierade fristående skolor att föra över denna vinst till aktieägarna, d.v.s. från skolverksamhet och till de privata ägarna. Vad är då resultatet av alla dessa reformer? Sammanfattningsvis har den sociala segregationen ökat mellan olika skolor, kunskapsresultaten försämrats, lärarkåren alltmer deprofessionaliserats Vad är då resultatet av alla dessa reformer? Sammanfattningsvis har den sociala segregationen ökat mellan olika skolor, kunskapsresultaten försämrats, lärarkåren alltmer deprofessionaliserats och som nödvändiga kontrollinstrument har de obligatoriska nationella proven blivit allt fler och ges i allt tidigare åldrar. Men framförallt, i den privatiserade skolans spår följer en avpolitisering av hela den utbildningspolitiska debatten och som nödvändiga kontrollinstrument har de obligatoriska nationella proven blivit allt fler och ges i allt tidigare åldrar. Men framför allt, i den privatiserade skolans spår följer en avpolitisering av hela den utbildningspolitiska debatten. I likhet med bostadspolitiken, där bostaden har gått från att vara en social rättighet till en privatinvestering på en marknad, har utbildningspolitiken ändrats från att handla om att skapa mer demokrati och jämlikhet i samhället, till den enskildes rätt att säkra en privilegierad skolgång för sig själv eller för sina barn. En skola för jämlikhet blir omöjlig när beslutandemakten över ekonomiska resurser och allokering av elever tas av den enskilde individen och inte genom politiska beslut. Denna enskilda individ fattar i realiteten sina val i relation till de samhälleliga strukturer som finns i samhället, istället för att motverka dem, vilket innebär att skolan stärker redan rådande strukturer. Framför allt handlar det om ett förborgerligande av politiken, det gemensamma projektet skolan blir det personliga projektet för eget självförverkligande. Men när makten flyttas från oss som demokratiska medborgare till oss som kunder minskar vår kollektiva makt samtidigt som vår privata makt ökar. Men som kunder har vi som alla vet olika värde beroende på köpkraft, i realiteten flyttas makt från resurssvaga grupper i arbetarklassen till mellanskikt och överklass. Nästa vänstervåg måste likt det tidiga talets arbetarrörelse alltså på nytt ta sig an skolan som demokratiskt problem. Antikapitalist Oktober - November nr40.indd

14 Att förklara krisen - En intervju med David Harvey David Harvey är en framstående professor i antropologi och geografi vid Graduate Center på City University of New York (CUNY), och har författat ett flertal böcker. Han har lärt ut Karl Marxs Kapitalet under nära fyrtio år. Hector Agredano talade med honom om hans nyutkomna bok The Enigma of Capital, den ekonomiska krisen och vänsterns respons. I The Enigma of Capital attackerar du konventionella ekonomer för att de misslyckats förutse krisen. Kan du förklara varför borgerliga ekonomer missade den kommande krisen, som många marxister förutsåg? På vilket sätt är marxism överlägsen borgerlig ekonomi i detta avseende? Den centrala idén i marxismen handlar om motsättningar, att det kapitalistiska systemet i sina grundvalar innehåller en serie motsättningar som står i konflikt med varandra och därför alltid skapar ett samhälle grundat på olika typer av spänningar. Till exempel är spänningen mellan kapital och arbete uppenbar för varje marxist det är klasskampens natur. Men det finns andra spänningar också; mellan produktion och konsumtion, mellan bruksvärde och bytesvärde. Alla dessa spänningar är närvarande. Vad är ett hus till för? Är det ett bruksvärde där folk kan leva sina liv eller är det ett bytesvärde? I den senaste krisen såg vi exempel på hur spänningen mellan husets bruksvärde och bytesvärde exploderade till en makrokris. Så ur ett marxistiskt perspektiv finns det alltid spänningar. Den intressanta frågan är sålunda när dessa spänningar bryter ut i stora stabilitetskriser och därför måste lösas genom omfattande omstruktureringar i de kapitalistiska leden, om krisen ska lösas inom ramen för kapitalismen. Det finns ett skämt om marxister, att de korrekt har förutspått tolv av de senaste tre kriserna. Man måste alltid vara försiktig med att säga att motsättningar kommer att leda till en kris eller att det kommer att uppstå en slutgiltig kris. Men enligt marxismen finns det inte något sådant som ett stabilt kapitalistiskt system. Till exempel, när ekonomer från Ben Bernanke till Paul Krugman börjar tala om 1990-talet som en tid präglad av stor moderation, eller när de börjar säga att tendenserna till kris försvunnit, vet du utifrån ett marxistiskt perspektiv att så aldrig kommer att vara fallet. Så nyligen som , till och med innan han blev styrelseordförande för United States Federal Reserve, tonade Bernanke ned tendenserna till instabilitet och att de skulle vara något att bekymra sig över. Konventionella ekonomer har en förståelse av samhället som handlar om vad de uppfattar som en tendens till jämvikt, att när marknaden fungerar inom de korrekta institutionella ramarna vilka inkluderar någon grad av reglering och rätten till privategendom borde detta skapa ett jämviktstillstånd. Den konventionella nationalekonomin talar alltid om en tendens till sammanstrålning, mot jämvikt, och att jämvikt är möjligt givet den rätta Ur ett marxistiskt perspektiv finns det alltid spänningar. Den intressanta frågan är när dessa spänningar bryter ut i stora stabilitetskriser och därför måste lösas genom omfattande omstruktureringar i de kapitalistiska leden, om krisen ska lösas inom ramen för kapitalismen. blandningen av regelverk och så länge det inte finns något utifrån som stör hela systemet. Yttre problem är så kallade naturkatastrofer, krig, geopolitiska konflikter och protektionism. Kriser skulle då uppstå på grund av denna yttre inblandning, som för oss bort från stigen mot jämvikt, vilket alltid är en möjlighet. Från ett marxistiskt perspektiv är jämvikt ett ovanligt tillstånd. Det finns alltid krafter som drar iväg och som är en intern del av systemets dynamik. Så ett marxistiskt ramverk skulle se mycket annorlunda på det hela. Men, återigen vill jag komma tillbaka till att man med ett marxistiskt perspektiv måste vara försiktig att inte säga, här är den nya krisen och det är den slutgiltiga krisen. Vad jag försöker göra till exempel i The Enigma of Capital, är att tala väldigt specifikt om de inre motsättningarnas natur i kapitalismen och varför upplösningen av krisen under talet skapade en ordning som med hög sannolikhet skulle producera den sorts kris vi slutligen sett bryta ut omkring oss de senaste två tre åren. Det leder vidare till den stora frågan: Vilka justeringar kommer sannolikt ske inom den kapitalistiska dynamiken, som kommer lägga grunderna till en ny kris längre fram? 14 Antikapitalist Oktober - November 2010 nr40.indd

15 Representerar denna ekonomiska kris också en kris i borgerlig nyliberal ideologi? Det finns ingen tvekan om att legitimiteten i nyliberal teori kommit att ifrågasättas. Många som en gång var övertygade anhängare av hypotesen om den effektiva marknaden inser nu att de hade fel. Det har börjat uppstå konsensus bland många ekonomer om att starkare interventioner i ekonomin är nödvändiga för att komma ur krisen och stabilisera systemet. De typiska nyliberala argument som användes på och 1980-talet som en väg ut ur krisen kan inte användas längre inklusive, naturligtvis, argumentet att krisen beror på giriga fackförbund, giriga arbetare, och att arbetskraften är för högt värderad. Det går inte att driva de argumenten i dessa tider. Faktum är att om något argument kan hävdas överhuvudtaget, så är det att arbetskraften är för svag under de rådande omständigheterna. Naturligtvis är det väldigt svårt ideologiskt att få det republikanska partiet eller högerkrafterna i det demokratiska partiet att säga att lösningen är att återetablera makten hos arbetarna under nuvarande omständigheter. Den enda plats där man börjar se tecken på att detta inträffar är Kina. Den kinesiska centralregeringen har för första gången tillåtit en omfattande strejk att utspela sig som inte organiserades av det kommunistleddda fackförbundet, utan var en spontan strejk. Vi har sett Hondastrejken, som lett till procentiga löneökningar på Honda. Där Kapitalet löser inte sina tendenser till kris utan flyttar runt dem. Så vi har flyttat krisens fokus från finansinstitutioner till statsfinanser finns Foxconn-konflikten, som kommer att fördubbla lönerna där. Den kinesiska regeringen verkar stärka arbetarna just nu på ett sätt som vi inte ser ske i resten av den övriga kapitalistiska världen, som Europa och USA. Baserat på vad som utförs av regeringar och konventionella ekonomer för tillfället, vad ersätter nyliberal ideologi? Det finns en nyliberalistisk teori som faktiskt aldrig har fungerat. Margaret Thatcher prövade den och misslyckades på tre fyra år. Och så finns det en pragmatisk variant av nyliberalism, som ständigt förespråkar fria marknader och mindre statlig intervention. Men i praktiken har den alltid handlat om att stödja finansinstitutioner. Under den mexikanska skuldkrisen till exempel, räddades Mexico av statskassan och en återupplivad Internationella Valutafonden för att i sin tur kunna rädda finansmännen i New York. Vad som hände där var att moralisk risk (att de som skyddas från konsekvenserna av sitt handlande tar allt större risker, red. anm.) introducerades i systemet. Så detta senaste system baserades på att finansinstitutionerna alltid skulle räddas till varje pris. Detta är inte alls förenligt med nyliberal ideologi. Nyliberal ideologi, i sin rena ideologiska form, skulle säga, Som man bäddar får man ligga. Om ni gör en dålig investering och blir bankrutt, synd för er. Just nu kan vi iaktta ett problem med den formella ideologin som vill hålla staten borta från allt, förutom just en omfamning av den politiska makten när man behöver staten till att rädda finansinstitutionerna på befolkningens bekostnad. Det har uppstått en viss kamp kring detta eftersom det både till höger och vänster på det politiska spektrumet finns de som inte håller med. Som jag ser det just nu, finns det ingen vilja överhuvudtaget att förändra den tesen, att det är så man måste gå till väga. Men problemet blir sen att man förskjuter krisen. Återigen, en av de teser som är väldigt viktiga för mig i The Enigma of Capital är att kapitalet inte löser sina tendenser till kris utan flyttar runt dem. Vi har på sätt och vis löst bankkrisen, men nu har vi en kris av utestående skulder och därmed stigande räntor i statsfinanserna. Man ser naturligtvis också detta i södra Europa; Grekland, Spanien och Portugal. Men internt i USA framträder också en fiskal kris med Kalifornien som exempel, som har en av världens största offentliga budgetar, och befinner sig i allvarliga svårigheter. Så vi har flyttat krisens fokus från finansinstitutioner till statsfinanser. Sedan kommer frågan om hur det ska hanteras och det är den stora frågan på agendan just nu. Medan den vid den här tiden förra året var hur man skulle Antikapitalist Oktober - November nr40.indd

16 stabilisera bankerna, är det nu hur man ska stabilisera statsfinanserna och det är inte en fråga som kommer att försvinna på ett enkelt sätt; det är en fråga som kommer att påverka oss de närmaste tio eller femton åren. Samtidigt, medan de försöker stabilisera statsfinanserna genom åtstramningar så kommer de att stabilisera den höga arbetslösheten. Det är den fråga som framträder nu, de har förflyttat den från finansinstitutionerna, sedan till statsfinanserna, och nu till folket i termer av åtstramningar och arbetslöshet. Den stora frågan då är vad ska folkets gensvar bli? I viss utsträckning, i och med strejkerna i Grekland och Spanien samt i en del av agitationen som pågått på University of California, ser vi ett folkligt motstånd börja byggas upp mot att statsfinanserna stabiliserats på folkets bekostnad. Statsfinanserna har så klart hamnat i olag som en slags konsekvens av att de stabiliserade finansinstitutionerna. Så hur det nu kommer att gå beror väldigt mycket på hur klasskampen utvecklas. Men detta kommer att bli en klasskamp visavi statsapparaten och en statsmakt som försöker säga Ni måste betala krisens kostnader, och många människor som säger, Nej, vi borde inte betala priset för krisen. De som borde bära kostnaden är bankirerna, finansvalparna, och överklassen, som på det hela taget klarat sig bra hittills. Så vi ser denna dynamik i klasskampen uppenbara sig. Som du nämnt introduceras åtstramningsprogram både här i USA och i Europa. Kommer åtstramningarna att lösa krisen? Åtstramningsprogrammen skulle kunna hjälpa till att lösa statens fiskala kris, men på samma sätt som den krisen uppstod ur försöken att lösa [krisen med] bankerna. Så den stora frågan är vad för slags kris kommer dessa att framkalla? Och naturligtvis skapar detta en arbetslöshetskris. Om stater börjar introducera åtstramningar som Cameron i Storbritannien som förespråkar stora nedskärningar kommer det att skapa omfattande arbetslöshet. Här i staten New York talas det om massiva budgetnedskärningar och massiv arbetslöshet i den offentliga sektorn. Vad som lanseras är en enorm kamp mellan staten och den offentliga sektorns fackförbund i synnerhet. Vi kommer troligen att få se, liksom i Grekland och Spanien, en omfattande kamp därför att 16 Antikapitalist Oktober - November 2010 krisen förskjutits och detta kan återigen härledas till min tes att kriser inte löses, de förskjuts bara från en sfär till en annan. Vad tycker du om hur vänstern agerat mot budgetnedskärningarna och vad tror du är vänsterns väg framåt? Ja, det beror på vad du kallar för vänstern. Det finns många grupperingar till vänster som är missnöjda med situationen, men jag ser inte en enig analys om vad problemets natur är på vänsterkanten. Till stor del ser jag många olika sorters lösningar och olika grupperingar. Så jag anser inte att vänstern har varit samstämmig och enad i sitt agerande. Just nu, i den mån krisens natur förskjuts till den offentliga sektorns fackförbund, kommer vi troligen få se en mer klassisk klasskampsrespons på situationen än det som inträffade när krisen var förlagd till banksystemet. Vad det kommer att leda till är en sammanstrålning av många olika krafter på vänsterkanten kring idén att vi måste skydda befolkningen i stort från dessa åtstramningsåtgärder som kommer från staten. Jag anser att de objektiva omständigheter under vilka krisen utvecklades troligen kommer att leda till en mer enad politik från vänstern, men det finns många skilda fraktioner på vänsterkanten. Ibland hamnar jag i blåsväder för att Just nu, i den mån krisens natur förskjuts till den offentliga sektorns fackförbund, tror jag att vi troligen kommer att se en mer klassisk klasskampsrespons på situationen än det som inträffade när krisen var förlagd till banksystemet. jag säger detta, men till exempel, den anarkistiska autonoma linjen vill inte ta över statsmakten och tror inte på att ta över statsmakten, även om det pågår vissa förändringar från fältets främsta teoretiker. Jag tycker att det var intressant att i den senaste boken från Hardt och Negri, motsatte de sig inte ett övertagande av statsmakten, vilket är väldigt ovanligt i den sfären, så kanske den idén kommer att förändras. Jag tror att de klassiska formeringarna på vänsterkanten, och jag talar inte om socialdemokratin, jag talar om de marxistiska och kommunistiska formeringarna, jag tror att de har ett problem, och här gör jag en karikatyr. Deras uppfattning om fabriksarbetaren som den proletära förtruppsgestalten som ska skapa revolutionen, jag tror inte att den fungerar; jag tror aldrig att den har fungerat särskilt bra. Man måste ha en bredare uppfattning om en allians mellan krafter i vilka det konventionella proletariatet är en viktig del, men inte nödvändigtvis den del som har en ledarroll. En ledarskapsroll måste utvecklas bland alla de som är inblandade. Till exempel, ett av mina intresseområden är de som är inblandade i urbaniseringens produktion, de som producerar städer och de som producerar stadslivet. Just nu, till den grad kampen troligen kommer att stå mellan arbetarna i den offentliga sektorn och statsapparaten, är detta en väldigt specifik typ av kamp, som inte är baserad i fabrikerna. Det kommer att vara lärarfacken och dessa typer av]grupper som antagligen kommer att lyftas fram till mer av en ledarroll. Så jag anser att vänstergrupperna behöver luta sig tillbaka och fråga sig vilka som troligen kommer att spela förtruppens roll under den nuvarande situationen, och vad politiken bör vara både i förhållande till regering och till olika typer av företag. Marxismen har alltid handlat om att både förklara och förändra samhället. Vilken roll tycker du att marxismen bör ha i att bygga ett nytt motstånd med målet att transformera samhället? Jag tycker att den spelar en nyckelroll. I mitt perspektiv har de andra sätten att förstå politisk ekonomi nu så uppenbart misslyckats, och möjligheten finns att verkligen föra fram en klarare marxistisk förståelse av hur den politiska ekonomin fungerar, så jag anser att på den nivån av kritik har marxismen en mycket viktig roll nr40.indd

17 Från finansiell kris till statlig kris. Greker demonstrerar mot nedskärningar i den offentliga sektorn att spela. Men marxismens historia och dess konstruktiva sida är också ett kollektivt minne som kan ösas ur politiskt, och vi måste entydigt och direkt argumentera att den nivå av levnadsstandard som vi uppnådde på 1970-talet hade allt att göra med klasskampens dynamik så som den utspelade sig efter 1917, och så som den utspelade sig även i det här landet under 1930-talet. Det finns en sorts berättelse om att marxismen har misslyckats men nej, det har den inte. Faktum är att den har spelat en väldigt konstruktiv roll. Men samtidigt måste vi, inom marxismen också se tillbaka på och vara väldigt kritiska till vad jag ser som en del väldigt konservativa, rätt så dogmatiska sätt att förstå världen. Till exempel kan vi inte bara se tillbaka och citera Lenin som om det på något sätt är lösningen. Vad en god marxist gör är att se på den rådande situationen och göra om analysen från början, utifrån Marx metod för att försöka förstå situationens dynamik, och därefter försöka agera på ett sätt som förflyttar samhället i riktning mot mer demokratiska och egalitära lösningar, och till sist mot lösningar som är helt Vad en god marxist gör är att se på den rådande situationen och göra om analysen från början, utifrån Marx metod för att försöka förstå situationens dynamik, och därefter försöka agera på ett sätt som förflyttar samhället i riktning mot mer demokratiska och egalitära lösningar, och till sist mot lösningar som är helt ickekapitalistiska. ickekapitalistiska. Jag anser att marxism som en revolutionär teori och som en revolutionär praktik har mycket att lära ut. Det finns ett fantastiskt historiskt arkiv, men vi måste närma oss detta historiska arkiv med vissa kritiska perspektiv om vad vi gjorde fel såväl som vad vi gjorde rätt, och jag tycker att nu är ett fantastiskt tillfälle att återpresentera om ni så vill, vad det marxistiska argumentet består av, och jag tror att många fler är villiga att lyssna. Det finns en fantastisk undersökning som gjorts av Pew Research Center där bara 43 procent av amerikaner faktiskt tycker att kapitalism är bra, och jag tror att särskilt bland en yngre grupp från [åldrarna] arton till trettio, tyckte 43 procent att socialism var bättre. Så även i det här landet med personer som Glenn Beck (högerreaktionär programledare på Fox News, red. anm.), tror jag att de blir så upprörda därför att det pågår en tyst revolution i fråga om attityder, och vi kan stödja denna genom att föra fram argument. Mitt eget bidrag var att skriva The Enigma of Capital, som är lättillgänglig, så att folk skulle kunna få en bra förståelse för vad det marxistiska resonemanget går ut på utan att vara för dogmatisk eller arrogant om saken. Så jag tycker det är den inställningen vi ska inta nu. Bearbetad översättning: Fredrik Olsson Artikeln har tidigare publicerats i International Socialist Review issue 73, Antikapitalist behöver ditt stöd! Efter 39 nummer är det dags att bli officiell tidning som görs på tryckeri. Vi står idag framför en stor utmaning i form av en gryende fascistisk rörelse i Sverige, men de stora spontana demonstrationerna mot SD visar också på hoppet och möjligheterna. Vi tror att det behövs en teoretisk, aktivistisk och öppen vänster. Antikapitalist önskar vara en tidning i den andan och bidra med idèer och sprida de bästa erfarenheterna i rörelsen. Vi får inget statligt stöd utan är helt beroende av aktivister, prenumeranter och ni som köper tidningen. Vill du stödja arbetet med tidningen? Skänk ett bidrag eller ge bort en prenumeration! Överför 100 kr till konto för helårsprenumeration. Skriv ditt namn och pre i meddelandefältet. Skicka sedan adressuppgifter till info@socialister.se och tidningen finns snart i brevlådan! Antikapitalist Oktober - November nr40.indd

18 kulturen Först som tragedi sedan som fars Slavoj Zizek behöver kanske ingen omfattande presentation. Den slovenska filosofen tillhör numera den lilla skara akademiker som reser jorden runt och föreläser inför fullsatta läktare och som kan kommentera i stort sett vad som helst och alltid blir lyssnad på. Men den som tror att han blivit en Bono som håvar in storkovan i utbyte mot en handfull floskler om en bättre värld tar väldigt fel. Zizek är en första klassens gisslare av den liberala förnöjsamhet som följde i spåren av murens fall. I Först som tragedi sedan som fars, hans kanske klaraste bok hittills, vill han dels utforska hur dagens ideologi möjliggör den utpressning som förvandlar en kris för bankerna till en kris för statsbudgetar runt om i världen. Men han vill också, i likhet med flera andra skribenter som Tariq Ali och Alain Badiou, vända tillbaka till begreppet kommunism för att upptäcka vad själva idén har att lära oss idag. Sin vana trogen levererar Zizek även här sin välsmakande blandning av beprövad socialistisk visdom parad med hegelianska och Lacanska utsvävningar. I bästa avsnittet visar han på hur den antikapitalistiska kritiken som briserade -68 numera har vänts till sin ideologiska motsats och fungerar som understöd för en marknad som inte längre vill sälja varor utan upplevelser. Det luktar visserligen inte så lite som Naomi Kleins No logo, men budskapet blir starkare då vi idag har en höger som kan utmåla sig som motståndare till en byråkratisk och auktoritär vänster. Häri ligger en stor del av den grundläggande ideologiska seger som t.ex. De nya Moderaterna har firat här i Sverige. Genom att knyta en radikal vänsterkritik av konsumtion har de lyckats förnya sitt budskap samtidigt som de glatt kan fortsätta sin klasskamp. Och detta i en värld där konsekvenserna av den kapitaliska rovdriften är tydliga för var och en att se. I ett annat synnerligen inspirerande avsnitt diskuterar Zizek högerpopulismens kraft. Han menar att för liberalerna representerar vänstern och högerpopulismen samma totalitära överdrift. Detta hör naturligtvis ihop med den ideologiska falsifikation av vänstern som jag redan varit inne på. Men det liberalerna inte klarar av att se är att högerpopulismen med all sin rasism och vurmande för en svunnen tid inte är något annat än resultaten av liberalernas egna misslyckande med att hantera den antikapitalistiska kritiken som vänstern riktar mot dem. Det är när ekonomin går fri från misstanke som den rent politiska nivån kan sägas ha misslyckats. Vårt budskap som radikal vänster måste därför bli att vi blir inte av med den rasistiska högern förrän vi attackerar de ekonomiska problemen. Det är inte svårt att hitta guldklimpar i Först som tragedi. däremot blir det svårare att göra reda för Zizeks väg framåt. För liksom så många andra försök att staka ut vänsterns framtid så hakar Zizek upp sig i resonemang om nya klassformationer. Här är han inte övertygande. En revolutionär socialism litar sig mot arbetarnas centrala position i produktionen. Det faktum att arbetare kan sköta produktionen av varor och tjänster är det som gör att de faktiskt kan ta över produktionen. Zizek värjer sig mot detta men för ändå ett intressant resonemang. Den som vill veta vad hypen handlar om och stifta bekantskap med en av de mest produktiva och intressanta tänkarna idag kan med fördel välja detta som första bok. Martin Kehlmeier Slavoj Zizek Först som tragedi sedan som fars Tankekraft Förlag Kommunismens idé Tariq Ali har skrivit ett försvar mot kommunismens idé. Bärande för Alis framställning är de teorier som Karl Marx och Friedrich Engels utarbetade med den tidiga socialismens idéer som grund. Hur dessa hänger ihop med den historiska utvecklingen och då framförallt skapandet av Sovjetunionen ger Ali en medryckande och intressant framställning av. Alltför länge har vulgära framställningar av vad kommunism handlar om fått dominera. Alis bok är ett välkommet vaccin mot detta. Tariq Ali: The idea of communism. Seagull books Kommunistiska hypoteser Alain Badiou har varit verksam som filosof på vänsterkanten i ett par årtionden nu. Men det är på senare år som hans läsekrets har växt ordentligt och hans böcker kommer nu i översättning t.o.m. på svenska. Liksom Zizek och Tariq Ali vill Badiou undersöka grunderna för vad västern bör handla om efter Sovjetunionens fall och marknadsekonomins fiasko genom att analysera vad begreppet kommunism egentligen kan innebära. Alain Badiou: Communist Hypothesis. Verso Books 18 Antikapitalist Oktober - November 2010 nr40.indd

19 Positivt tänkande Alliansen vann ytterligare ett val. Fan också. Det finns alltså all anledning att känna sig lite dyster. Men om vår samtid har lärt oss någonting så är det att dylika svackor beror på bristen på positivt tänkande, inte på att det finns faktiska skäl till nedstämdhet, såsom massiv arbetslöshet och kallhamrade nedskärningar. Hursom, låt oss tillämpa lite positivt tänkande på allianspartierna. Moderaterna må ha växt i valet men vad är partiets relation till röstande egentligen? Högerpartiet, som de hette när det begav sig, skapades för att försvara borgerlighetens intresse av en enkel anledning: De misslyckades med att stoppa den allmänna rösträtten. That s right. De borgerliga fri- och rättigheterna skulle alltså tolkas mycket bokstavligt: Av borgare, för borgare, punkt slut. Moderaterna kan alltså i den meningen ses som ett hundraårigt misslyckande. Ett andrahandsalternativ, om det inte vore för att det i själva verket är ett tredjehandsalternativ. Minns att de nu är de nya Moderaterna, det nya arbetarpartiet. Varför då detta? För att det gått åt helvete när Moderaterna är ärliga. Tiden innan denna make-over var de befriande ärliga i sitt förakt för fattiga och svaga, allt var väl så länge skatterna föll till en nivå som skulle få en bananrepublik att skämmas. Nu måste de förvränga språket och låtsas bry sig, kan inte vara helt lätt, de får ju för böveln inte ens visa upp sig i sina pärlhalsband och pälsar längre. Moderaterna, ett misslyckande och en lögn alltså. De styrs också av en ond säl, värt att tillägga. Folkpartiet. Liberalerna. En gång i tiden var det ett parti för liberaler som genuint trodde på frihet och rättvisa. Nu kan de bara stirra in i Björlunds själlösa ögon på TVn när han förklarar att svenska elever enbart kan bli bättre i matte om de får smaka på rottingen. En gång slogs liberalerna för kvinnors rättigheter. Nu har de Nyamko Sabuni. Vi nöjer oss så. Centerpartiet ser sig som alliansens gröna parti. De är även för att bygga ut fler kärnkraftsreaktorer och tillåta fortsatt jakt på val. Maud Olofsson förutspådde att Centern skulle få 15 procent i valet. Det blev 6,4 och då var 30 procent av dem stödröstande moderater. Lite av en miss. Men då talar också Maud om att flitiga bävrar ska få vingar och flyga. Ännu värre är det för Kristdemokraterna, där var stödrösterna 37 procent. KD skulle alltså, lämnade till sina egna väljare, ha åkt ut ur riksdagen. Att verklighetens folk skulle vara så få? Deras senaste lösning på detta problem är att kalla sig Familjepartiet Kristdemokraterna. För vem är emot mysiga familjer och barn? Vi säger kör på KD. Förlåt, FKD. Känns det bättre nu? Ok, nya friska tag i kampen. Nakenchock När det begav sig hävdade Maud Olofsson att hushållsnära tjänster minsann var till för alla och utvecklade, med en väldigt speciell sorts logik, att då skulle även de som städade mot betalning få råd med hushållsnära tjänster. Nu har en forskningsrapport visat att allt fler städjobb kommer med krav på sexuella tjänster. Vi väntar på att Maud ska vurma för att även papperslösa kvinnor nu får råd med ett nyp. Bjälken i ögat Kristdemokraternas försök att få ordning på sitt sakta men säkert havererande parti tar sig allt mer underhållande former. För att förklara varför Hägglund stirrandes på djur lyckades locka över så få av den stora massan har man nu tillsatt en Fördomsgrupp. Eftersom det finns så många fördomar som får folk att missuppfatta KD. Att verklighetens folk är så lättduperat? Alla dessa fula, vidriga fördomar om KD som ett allt mer desperat och kälkborgerligt parti som vill kedja kvinnorna i köket! Att fördomarna bekräftas av partiets politik har väl inget med saken att göra? Takvåning i en klass för sig Få har väl vid det här laget missat DN Bostads briljanta hemma-hos reportage där Nina och Tour bygger ett elfenbenstorn runt sin själslösa smaklöshet (läs det här: dn.se/bostad/vindsvaningar-har-blivit-ett-satt-att-leva ). Om detta är den nya borgerligheten är det bara att tacka och ta emot. Artikeln sprudlar av aningslöst klassförakt. Vem knyter inte näven när Tour bygger ut ytterligare en svindyr terrass för att ha en plats att torka sin egenfångade fisk på? Har Nina aldrig funderat över sin likhet med Marie Antoinette när hon talar om sin dröm, nämligen en walk-in closet med egen divan? Fortsätt med det! För varje kaklad bastu som läggs till dessa skrytbyggen, blir klasskillnaderna i vårt samhälle allt tydligare. En dag kommer takvåningarna falla, till ljudet av krasande teppanyakihällar. Tankebrott För att kväsa diskussionen om den allt mer misslyckade ockupationen av Afghanistan hävdar nu försvarsminister Tolgfors att debatten om Afghanistan i Sverige gynnar talibanerna. I morgon: Tankar om tillbakadragande ger Osama Bin Ladin magiska krafter! Hör det först i ett departement nära dig. Antikapitalist Oktober - November nr40.indd

20 I en värld dominerad av kapitalistiska kriser, krig och nya högerextrema rörelser kan Leon Trotskys skrifter erbjuda socialister några riktlinjer på vägen framåt. Av Esme Choonara. Bearbetad översättning Helena Dübeck TROTSKY VAR EN CENTRAL GESTALT i de två revolutionerna i Ryssland 1905 års revolution som krossades av Rysslands brutala tsar, och den lyckade revolutionen 1917 som en kort tid ledde till det mest liberala och radikala samhälle vi hittills sett. För att försvara det nya samhället ledde han den revolutionära Röda Armén till seger mot fler än ett dussin invaderande arméer. Trotsky levde även igenom de mörkaste stunderna av det förra seklet slakten och den nationalistiska glöden i första världskriget, och senare uppkomsten av fascism. Han såg revolutionen han hjälpt till att leda bli krossad av internationell isolering och Stalins brutala väg mot makten. Driven i exil från Ryssland 1929 tvingades Trotsky att flytta från land till land, alltid i fara och isolerad. Men han visste att han slogs för socialismens framtid och vägrade bli nedtystad. Han mördades av stalinistiska agenter i Mexiko Det är svårt att tänka sig någon annan figur från det tjugonde århundradet som så förkroppsligar kombinationen av teori och praktik. Han var lika mycket hemma och skrev om 1800-talslitteratur som han red häst in i ett viktigt slag. Inget ämne som berörde mänskligheten var tabu Trotsky läste och skrev brett om historia, politik, kultur och filosofi. Han skrev insiktsfullt om kampen för kvinnors frigörelse och om den formella jämlikhetens begränsningar. Han berörde även många frågor om strategi och taktik. HAN VAR OCKSÅ DEN FÖRSTE MARXISTEN som utvecklade en sammanhängande analys av vad fascism är nr40.indd 20 och hur den kan stoppas. Dessa texter är fortfarande mycket viktiga. Enligt Trotsky är fascismen en rörelse vars funktion i det kapitalistiska samhället är att fullständigt krossa arbetarklassen och alla dess organisationer och partier. Därför behövs det en massrörelse med bas i arbetarrörelsens organisationer för att stoppa dem. Trotsky utvecklade en användbar guide till vad han kallade enhetsfronten hur revolutionärer skulle arbeta med andra arbetarklassgruppingar, framför allt socialdemokratin, samtidigt som de organiserade sig självständigt. TROTSKY VAR INTERNATIONALIST. Han stödde kampen mot kolonialism och såg den revolutionära potentialen i sådana rörelser. Den globala ekonomin var inte tillnärmelsevis lika integrerad som den är idag, ändå var det tydligt för Trotsky att revolutionärer måste förstå världen som ett globalt system. Så ekonomisk utveckling, klassernas maktbalans, inrikespolitikens egenheter och motståndsrörelser kan bara förstås i relation till helhetsbilden. Det var denna insikt som innebar att Trotsky, liksom Lenin, insisterade på att en revolution måste vara internationell för att lyckas. Revolterna mot kapitalism måste naturligtvis starta någonstans, men nyckeln till framgång var att sprida kampen. Den förståelsen hjälpte Trotsky att utveckla teorin om den permanenta revolutionen, vilket förklarade hur socialism kunde ske i ett land som Ryssland vid denna tidpunkt där arbetare var i minoritet. Trotsky såg att den industriella utvecklingen i Ryssland inte följde exakt samma mönster som i äldre kapitalistiska stater som Storbritannien eller Tyskland. Istället dök den mest avancerade teknologin upp sida vid sida med äldre och mer primitiva metoder. Detta ledde till att arbetare koncentrerades i ekonomins hjärta med mer politisk och ekonomisk makt än vad man kunde förvänta sig utifrån arbetarklassens ringa storlek. Trotsky identifierade dessa arbetare som den enda sammanhållande grupp med både styrkan och förmågan att driva igenom en lyckad revolution och på så vis skapa en potential för socialism. Han motsatte sig idén som dominerade vid denna tid, och som senare blev renlärig hos den stalinistiska vänstern, att först måste det ske en revolution för att utveckla en fullständig kapitalism, först därefter är en socialistisk revolution möjlig gav Trotsky rätt om revolutionens dynamik. Hans teori är idag viktig för att förstå potentialen för socialism på södra halvklotet eller i Mellanöstern där det finns samma mönster av kombinerad och ojämn utveckling som Trotsky kallade det, och samma koncentration av arbetare med makt. TROTSKYS POLITISKA LIV formades av hans djupågende engagemang för socialism underifrån att arbetarklassens frigörelse ska vara arbetarklassens verk. Trotsky var den första revolutionära socialist som började utveckla en detaljerad kritik mot stalinism. Han kallade Stalin revolutionens dödgrävare. Hans analys gick inte tillräckligt långt den utvecklades av nästa generation socialister men han påbörjade uppgiften att både teoretiskt och praktiskt rädda socialismen från associationer med Stalins brott. Trotsky höll vid liv en tråd av socialismen som är sann till marxismen och insisterar på vanliga människors makt och förmåga att göra extraordinära saker att förändra världen till det bättre och skapa ett nytt sätt att styra samhället baserat på behov, inte profit

Radikalt Forum En helg av antikapitalistiska analyser, motstånd och alternativ.

Radikalt Forum En helg av antikapitalistiska analyser, motstånd och alternativ. Radikalt Forum 2009 En helg av antikapitalistiska analyser, motstånd och alternativ. Den ekonomiska krisen har svept över världen och det finns inga tecken på att den är på väg att försvinna. I Frankrike

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Framtidsstrategi för Vänsterpartiet. Partistyrelsens förslag

Framtidsstrategi för Vänsterpartiet. Partistyrelsens förslag Framtidsstrategi för Vänsterpartiet Partistyrelsens förslag Vad är problemet? Rödgrön valförlust Vänsterpartiet gick tillbaka Ett främlingsfientligt parti i riksdagen Motsägelsefull utveckling Tusentals

Läs mer

UTTALANDE Nolltolerans mot rasism

UTTALANDE Nolltolerans mot rasism UTTALANDE Nolltolerans mot rasism Uttalande antaget av vänsterpartiets partistyrelse 3-4 december 2010 Högerextrema och främlingsfientliga partier har under den senaste tioårsperioden byggt upp ett betydande

Läs mer

tighet s a em i F ams, medl Ad y k Ric

tighet s a em i F ams, medl Ad y k Ric Nu drar vi igång! Så kan löntagarna vinna valet 2006 Nu har LO-förbundens medlemmar sagt vad de tycker! Maria Lindberg, medlem i Handels. I undersökningen Valet är ditt har 30 032 medlemmar deltagit och

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

DE FÅR BETALA PRISET FÖR SVERIGE- DEMOKRATERNAS HÖGERSVÄNG. en rapport om hur vinstjakten drabbar de som arbetar i välfärden

DE FÅR BETALA PRISET FÖR SVERIGE- DEMOKRATERNAS HÖGERSVÄNG. en rapport om hur vinstjakten drabbar de som arbetar i välfärden DE FÅR BETALA PRISET FÖR SVERIGE- DEMOKRATERNAS HÖGERSVÄNG en rapport om hur vinstjakten drabbar de som arbetar i välfärden De får betala priset för Sverigedemokraternas högersväng - en rapport om hur

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Träff för nya medlemmar

Träff för nya medlemmar Träff för nya medlemmar 2014 Upplägg Läget i Vänsterpartiet Organisationen Partiprogrammet Allmänna frågor Fika Vänsterpartiet växer 13 800 medlemmar i jan 2014 Ser ut att växa med ytterligare 3 000 nya

Läs mer

Vad är anarkism? en introduktion

Vad är anarkism? en introduktion Vad är anarkism? en introduktion Anarkismen kan sammanfattas som en politisk filosofi, en rad praktiska metoder, samt en historisk rörelse. Som politisk filosofi kan anarkismen definieras som ett motstånd

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15 1 VERKSAMHETSPLAN ÅR 201415 Centrum mot rasism Stockholm 20140315 2 Inledning CMR:s huvudsakliga kärnverksamhet är att följa och påverka utvecklingen i Sverige vad gäller diskriminering och rasism. Följande

Läs mer

Nolltolerans mot rasism

Nolltolerans mot rasism Nolltolerans mot rasism Uttalande antaget av Vänsterpartiets partistyrelse den 30 januari 2009 Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets partistyrelse Vänsterpartiets Informationsavdelning

Läs mer

Studiemallar för grundkurser 2013

Studiemallar för grundkurser 2013 Studiemallar för grundkurser 2013 Studier är en av våra viktigaste och mest uppskattade verksamheter. Den skolning som vår studieverksamhet skapar är så viktig att det nämns som en av vår organisations

Läs mer

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,

Läs mer

Rättvisepartiet Socialisterna

Rättvisepartiet Socialisterna Rättvisepartiet Socialisterna Socialistiskt alternativ i Uddevalla 2010 Rättvisepartiet Socialisterna ställer för första gången upp i valet till Uddevalla kommunfullmäktige och blir därmed kommunens enda

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

SVERIGES HISTORIA 1965-2012 NORSTEDTS

SVERIGES HISTORIA 1965-2012 NORSTEDTS SVERIGES HISTORIA 1965-2012 Kjell Östberg Jenny Andersson NORSTEDTS INNEHÅLL HUVUDREDAKTÖRENS FÖRORD 12 FÖRFATTARNAS FÖRORD 13 SVERIGE, SVERIGE - SAMMA LAND 14 Andra berättelser 16 Från centralism till...

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige 2013

Landsorganisationen i Sverige 2013 Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12

Läs mer

Motioner och motionssvar Allmänna motioner

Motioner och motionssvar Allmänna motioner Motioner och motionssvar Allmänna motioner Ung Vänsters :e Kongress - maj 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 0 1 0 1 A1 - För ett revolutionärt Ung Vänster och ett revolutionärt Vänsterparti! Kapitalismen är inne

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Distriktsträff Eftervalskonferens. 22 november Vänsterpartiet Värmland

Distriktsträff Eftervalskonferens. 22 november Vänsterpartiet Värmland Distriktsträff Eftervalskonferens 22 november 2014 Vänsterpartiet Värmland www.varmland.vansterpartiet.se varmland@vansterpartiet.se Välkomna Dagens upplägg Förmiddagen Valrörelsen 2014 Valrörelsen Valresultat

Läs mer

Välfärd är trygghet. Varje dag, dygnet runt. Facklig information från Kommunal

Välfärd är trygghet. Varje dag, dygnet runt. Facklig information från Kommunal Välfärd är trygghet Varje dag, dygnet runt Facklig information från Kommunal När vi investerar i välfärden investerar vi i ett tryggare Sverige Vi i Kommunal är ryggraden i välfärden vi är där och skapar

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

ANTIRASISM STUDIEPLAN

ANTIRASISM STUDIEPLAN POSITIV ANTIRASISM STUDIEPLAN EXPO NÅGOT ATT TÄNKA PÅ: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen dominerar det * Se till att era frågor och analyser

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Mauno Koivistoseminarium. Helsingfors

Mauno Koivistoseminarium. Helsingfors Ingvar Carlsson Mauno Koivistoseminarium Helsingfors 25.11.2017 Det är en stor ära för mig att få medverka vid detta Mauno Kovistoseminrium. Mauno Koivisto är en av de stora ledargestalterna och statsmännen

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Om undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro

Om undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro Om undersökningen Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel 1.151 intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro Man pratar ibland om olika politiska ideologier, vilken beskrivning

Läs mer

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02929 SAKEN Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen På väg mot valrörelse Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen 7 juli 2010 Arne Modig David Ahlin Ny situation med två regeringsalternativ 1. Utgångsläget och förutsättningarna 2. Kampen om den politiska

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

12:45 13:45 Lunchpaus

12:45 13:45 Lunchpaus Programblad 10:00 11:30 Inledning: Hur kapade högern frihetsbegreppet? Arrangör: ABF Gästrikebygden Socialistiskt Forum inleds med ett panelsamtal mellan Josefin Brink (V), Ellinor Eriksson (SSU) och Daniel

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut? Det finns många sätt att påverka. Att göra sin röst hörd är ett av dem. RÖST vill öppna för diskussion om vilken roll var och en av oss kan spela i demokratin. RÖST är en spegel av nutiden som visar det

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor

Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Åtta humanistiska argument för att stoppa religiösa friskolor Skolan

Läs mer

En annan sida av Sverige

En annan sida av Sverige FÖRORD En annan sida av Sverige Under de senaste 20 åren har vi sett en omvälvande förändring av Europas politiska karta. Partier som tidigare betraktades som oseriösa eller obehagliga ekon från 1930-talets

Läs mer

Marie Eriksson, Möjligheternas Trädgård, Verdandi Kumla. Verksamhetsplan KONGRESS 2017 EN JÄMLIK OCH RÄTTVIS FRAMTID

Marie Eriksson, Möjligheternas Trädgård, Verdandi Kumla. Verksamhetsplan KONGRESS 2017 EN JÄMLIK OCH RÄTTVIS FRAMTID Marie Eriksson, Möjligheternas Trädgård, Verdandi Kumla. Verksamhetsplan 2017 2019 KONGRESS 2017 EN JÄMLIK OCH RÄTTVIS FRAMTID Vi är Verdandi! för social rättvisa och ett drog- och alkoholskadefritt samhälle

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald.

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. FYRA NYANSER AV VITT en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. BAKGRUND Fyra nyanser av vitt är ett initiativ från tre unga socialdemokrater som under 2012 väntade på att Socialdemokraterna skulle

Läs mer

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken Kära fanatiker. En lärarguide från Inledning. Vad skapar fanatism i vår tid? Hur kan fanatism bemötas och bekämpas? Vilka möjligheter till kompromisser finns det? Vilket är kollektivets ansvar och vad är individens eget

Läs mer

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor.

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. Därför EU Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. 2 Ett EU för oss EU kan kännas krångligt och långt borta, men är mer tydligt och nära än du

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen Lektion 5 Livsåskådningar Anarkismen Anarkistisk kritik mot kapitalistiska, nyliberala och kommunistiska samhällen Anarkister ogillar våld i allmänhet och våldsmonopol i synnerhet därför att det innebär

Läs mer

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades

Läs mer

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning

Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning Framtiden börjar nu #nr Förslag Avsändare Stöd av 255 Rad 8-16 Stryk Rad 8-16: ändra till SSU kämpar för jämlikheten. Vi kämpar för alla människors lika värde för en

Läs mer

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en

Läs mer

Men låt mig börja med Tove Janssons Muminmamman och påminna om en saga.

Men låt mig börja med Tove Janssons Muminmamman och påminna om en saga. Partivänner, Jag är så glad att jag får vara här med er i Norrbotten idag. Det har varit en eftermiddag med spännande seminarier som har gett stor inspiration. Varmt tack. Jag vill avsluta med att tala

Läs mer

Analys väljarrörlighet sedan valet

Analys väljarrörlighet sedan valet Analys väljarrörlighet sedan valet Analysen är baserad på Novus väljarbarometrar sedan valet 2014, där vi tittat på nettoflöden mellan partier över tid. Bakgrund Det har varit en minst sagt turbulent mandatperiod.

Läs mer

Kommundirektörsföreningen 23 mars Peter Santesson Katarina Barrling

Kommundirektörsföreningen 23 mars Peter Santesson Katarina Barrling Kommundirektörsföreningen 23 mars 18 Peter Santesson Katarina Barrling Utveckling och trender bland väljarna Hur har stämningarna utvecklats i Sverige? Låt oss börja år 11 3 År 11 Sverige har klarat sig

Läs mer

Lågt förtroende men stor nytta - svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar

Lågt förtroende men stor nytta - svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar Lågt förtroende men stor nytta - svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar Carl Melin forskningsledare Futurion En majoritet av de svenska arbetstagarna är med i en fackförening samtidigt

Läs mer

Telemarketing - Fördomar och verklighet

Telemarketing - Fördomar och verklighet Telemarketing - Fördomar och verklighet Att ringa i TM är ett enkelt och inte särskilt tidskrävande sätt att aktivera sig inom MUF. Arin Karapet är ansvarig för TM i Stockholm och arrangerar TM nästan

Läs mer

Hur kom det sig att folket litade på Hitler?

Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Hur kom det sig att folket litade på Hitler? Ämne: Historia om media Namn: Carolin Zethelius Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNING,

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

A" göra sin röst hörd

A göra sin röst hörd A" göra sin röst hörd Om oss Mikael Zackrisson Ziggy Crea9ve Colony Malin Crona 8 Sidor, Centrum för Lä"läst NUMMER 39 25 SEPTEMBER 2013 Lättlästa nyheter alla vardagar: www.8sidor.se Poliserna bröt mot

Läs mer

LEKTION 1: 20 febr 2015

LEKTION 1: 20 febr 2015 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 1 LEKTION 1: 20 febr 2015 1. Främlingsfientliga partier hur ska man göra? (http://www.dn.se/nyheter/varlden/sveriges-kris-varning-for-europa/) Men hur bemöts framväxten

Läs mer

ORGANISATORISKT HANDLINGSPROGRAM DISTRIKTSKONGRESS

ORGANISATORISKT HANDLINGSPROGRAM DISTRIKTSKONGRESS ORGANISATORISKT HANDLINGSPROGRAM DISTRIKTSKONGRESS ÅRE 21-22/4 2018 1 5 10 Ett omfattande arbete med att förnya socialdemokraterna sattes igång i och med framtidspartiet. Framtidspartiet handlar om att

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring

Det svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring Det svenska politiska systemet Svensk modell i förändring Uppläggning Kärnkraftsfrågan Striden om löntagarfonderna EU-medlemskapet Reformer av välfärdsstaten Kärnkraftsfrågan Kärnkraften central i svensk

Läs mer

Socialnämndens beslut

Socialnämndens beslut Sida 12 (36) 6 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.7.1-182/2016 s beslut 1. hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. överlämnar tjänsteutlåtandet

Läs mer

Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan

Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Människovärde. Inte marknadsvärde. rödaste röst. Välj Göteborgs

Människovärde. Inte marknadsvärde. rödaste röst. Välj Göteborgs Människovärde Inte marknadsvärde Välj Göteborgs rödaste röst Vi är det antikapital INGET AV DE PARTIER som sitter i Göteborgs kommunfullmäktige ser någon framtid utan kapitalism. De tror att samhällelig

Läs mer

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Dilemman och utmaningar. Emma Arneback & Jan Jämte Örebro universitet

Dilemman och utmaningar. Emma Arneback & Jan Jämte Örebro universitet Dilemman och utmaningar Emma Arneback & Jan Jämte Örebro universitet Offentlighetens dilemma Fall 1: SDU på besök i skolan. Tisdagen den 25 mars 2014 blockerade en grupp elever vid Globala gymnasiet i

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag

Det svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag Det svenska politiska systemet Demokratisering och parlamentarismens genomslag Centrala aspekter i utvecklingen av den moderna staten - Centralisering vs decentralisering - Kungamakt vs oligarki vs folkmakt

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Rapport: Sverigedemokraterna 2017

Rapport: Sverigedemokraterna 2017 Rapport: Sverigedemokraterna 2017 Undersökningen har genomförts på Novus eget initiativ. Undersökningen genomfördes som en webundersökning i Novus Sverigepanel med 1011 intervjuer på ett riksrepresentativt

Läs mer

Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.

Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream. Lektion 5 Livsåskådningar Requiem for the american dream. Uppgifter till filmen: Skriv ner tre frågor var som ni vill ställa utifrån filmen. Skriv ner tre saker ni reagerade på i filmen. Vad har vi sett

Läs mer

Ett Norrköping för alla inte bara några få

Ett Norrköping för alla inte bara några få Ett Norrköping för alla inte bara några få Vänsterpartiet Norrköping Valfrågor 2018 Norrköping behöver jämlikhet Sverige och Norrköping är rikare än någonsin tidigare. Ändå säger de flesta politiker att

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer