FAS-centra. Tio starka forskningsmiljöer för människors arbete, hälsa och livsvillkor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FAS-centra. Tio starka forskningsmiljöer för människors arbete, hälsa och livsvillkor"

Transkript

1 FAS-centra Tio starka forskningsmiljöer för människors arbete, hälsa och livsvillkor

2

3 Den svenska forskningspolitiken inriktas i allt högre grad mot att främja ökad internationalisering och högre vetenskaplig kvalitet, något som ytterligare betonas i den senaste forskningspolitiska propositionen 2008/09:50 Ett lyft för forskning och innovation. Tidigare har regeringen avsatt särskilda medel för att utveckla starka och konkurrenskraftiga forskningsmiljöer. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har beslutat stödja tio starka forskningsmiljöer, så kallade FAS-centra, under de kommande tio åren. Dessa centra får ett större stöd under en längre tid än vad som annars är brukligt. FAS anser, att det är väsentligt att etablera starka forskningsmiljöer inom alla sina huvudområden. Det är viktigt att forskning inom FAS ansvarsområde får samma möjligheter som andra forskningsområden att utveckla spetskompetens. Det gäller även nya forskargrupper inom dessa områden. Syftet med denna broschyr är att presentera en översikt över FAS-centras inriktning och organisation. De olika inriktningarna är: åldrande och stödjande miljöer; hälsa och samhälle; samspelet mellan mental och fysisk hälsa; global hälsoforskning; hörselskador i arbetslivet; medicin och teknologi för arbetsliv och samhälle; social förändring och ojämlikhet över livsförloppet; äldre; alkohol och droger; och, slutligen, arbete och välfärd i ett mångetniskt samhälle. Dessa centra utgör en kvalitetssäkring i FAS ansvar för att främja kunskapsbildningen inom områdena arbetsliv, folkhälsa och välfärd. De kommer att fungera som broar mellan svensk och internationell forskning. De kommer att förse praktiker och beslutsfattare på nationell och lokal nivå med kunskap. Med stora inslag av vetenskaplig inspiration och analytisk förmåga bör de vara aktiva medlemmar på den europeiska och globala forskningsarenan. Stockholm i november 2008 Erland Hjelmquist Huvudsekreterare Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 3

4 FAS-centrum för forskning om äldre Hur ser skillnaderna i åldrandet ut för olika grupper? Hur mycket ohälsa kan förebyggas? Kan milda kognitiva problem förutsäga vem som senare får demens? Det är tre av de mest intressanta forskningsfrågorna för Ageing Research Center (ARC) inför framtiden, menar Laura Fratiglioni, professor i geriatrisk epidemiologi och direktör för ARC. ARC är ett nationellt forskningscentrum, grundat år 2000 med finansiering från FAS, som har till uppgift att studera åldrandet på ett tvärvetenskapligt sätt. Vad håller människor friska och vad orsakar sjukdom hos äldre? Karolinska Institutet och Stockholms universitet driver gemensamt organisationen, som nu också har utsetts till ett av tio FAS-centra. Vi väljer medvetet att använda pengarna till att anställa seniora forskare och det har visat sig vara en mycket framgångsrik väg, säger Laura Fratiglioni. Forskarna är tillräckligt internationellt kända för att få nationella och internationella forskningsanslag, men har inte tidigare haft tillfälle att arbeta med de här specifika frågorna. Så det är en strategi som vi kommer att fortsätta med. Innehållet i forskningen kommer att följa ARCs tidigare forskningslinjer och bygga på olika studier utifrån de egna stora databaserna som Kungsholmsprojektet, SNACK och SWEOLD. Perspektivet är multidisciplinärt och omfattar bland annat geriatrik, epidemiologi, psykologi och socialgerontologi. Hälsa hos äldre är ett slutfenomen, ett resultat av vad som har hänt tidigare i livet, Prof. Laura Fratiglioni när vi föddes, ungdomstiden, medelåldern, säger Laura Fratiglioni. Därför har vi ett livstidsperspektiv i vår forskning. Inför framtiden är det tre områden som är särskilt intressanta, menar hon. Det första handlar om sociala faktorer i åldrandet som effekter av minnesträning, läkemedelsanvändning samt multisjuklighet hos äldre. Vi vill bland annat studera om det är möjligt att minska konsekvenserna av att leva med många sjukdomar. Vilken roll spelar medicineringen och nutritionen för dessa äldres livskvalitet? Det andra forskningsområdet är skillnader i hälsa på äldre dar. Vi lever längre och längre, men lever vi längre och bättre eller längre och sämre? Ämnet är inte nytt, men vi kommer att analysera data från bland annat Kungsholmsprojektet, för att se hur äldres hälsa skiljer sig åt mellan olika grupper. Det tredje forskningsområdet handlar om hjärnans åldrande och särskilt intressant är studierna om mild kognitiv svikt, menar Laura Fratiglioni. Vi har sett att bara en tredjedel av dem som har den sortens problem efter 75 års ålder senare utvecklar demens. För övriga kan orsaken vara till exempel läkemedel, stress och depression. Är det möjligt att göra prognoser för att se vilka som kommer att drabbas av demens? Det är en intressant fråga som vi ska studera. Anslag till FAS-centrum: 10 miljoner kronor per år. 4

5 FAS-centrum för forskning om åldrande och stödjande miljöer CASE, Center for Ageing and Supportive Environments i Lund, har äldre och de miljöer där de lever som huvudfokus. Hur bör utemiljön, kollektivtrafiken och bostäderna utformas för att stödja aktivitet och hälsa på äldre dar? Det nya FAS-centrumet är resultatet av många års samarbete mellan professorerna Agneta Ståhl vid Lunds tekniska högskola och Susanne Iwarsson vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och deras gemensamma intresse för äldre människor och den miljö de lever i. De kommer gemensamt att leda arbetet inom CASE och förutom forskarna vid de egna fakulteterna kommer den Samhällsvetenskapliga fakulteten att delta i verksamheten. Jag är arbetsterapeut och har bland annat arbetat med bostadsanpassning för äldre och forskat om inomhusmiljöns betydelse för aktivitet och hälsa, berättar Susanne Iwarsson. Agneta Ståhl har forskat om tillgänglighet och säkerhet för äldre i utemiljön och kollektivtrafiken och under de senaste tio åren har vi samarbetat med varandra och med många duktiga forskare från olika håll. CASE är ett sätt för oss att samla och utveckla forskningen när det gäller det här området. En ny fråga är att studera personer som tidigt i livet har drabbats av sjukdomar och se vilka behov de har när de åldras, till exempel när det gäller boendet, säger Susanne Iwarsson. Ett annat område är att studera miljöns betydelse för att förebygga fallolyckor. Det är också oerhört angeläget att studera vad som Prof. Agneta Ståhl Prof. Susanne Iwarsson händer när äldre oskyddade trafikanter råkar ut för trafikolyckor. Om man ser vilka faktorer som har betydelse för olyckorna, har man lättare att arbeta förebyggande. Forskargrupperna inom ramen för CASE kommer också att följa människor och miljöer över tid. En skånsk kommun har till exempel byggt om utemiljön i ett område för att passa äldre. Vi har nyligen genomfört en första uppföljning av insatserna för att se om de äldre har märkt någon skillnad: är de ute mer, sker det färre olyckor? Vi kommer också att följa ombyggnaden av ett sjukhem till seniorbostäder och dels samla in objektiva data om boendestandard och miljöhinder, men även intervjua de äldre om hur användbar bostaden är och hur den påverkar deras livskvalitet och hälsa. Ett av målen för forskarna vid CASE är att hälften av Sveriges kommuner om tio år ska ha tilllämpat de nya forskningsresultaten. Det handlar om att ge olika aktörer i samhället underlag att skapa miljöer som fungerar för äldre, där de kan ta sig in och ut ur bostaden, utnyttja kollektivtrafiken och har en miljö som ger dem möjligheter att upprätthålla sitt sociala nätverk, säger Susanne Iwarsson. Anslag till FAS-centrum: 5 miljoner kronor per år. 5

6 FAS-Centrum för hälsa och samhälle Vi är intresserade av vad som bestämmer folkhälsan i ett land och varför hälsan för olika grupper i samhället utvecklas olika. Så sammanfattar professor Denny Vågerö vid CHESS, Centre for Health Equity Studies vid Stockholms universitet/karolinska institutet, den tvärvetenskapliga forskarmiljön som nu har utnämnts att vara ett FAS-centrum under de kommande åren. Vi kommer att arbeta inom ramen för CHESS och utifrån minst två olika forskningslinjer, säger han. Den ena handlar om att se på en människas hälsa utifrån ett livsperspektiv. Hälsotillståndet i vuxen ålder är enligt det synsättet en effekt av hur en människa har levt tidigare när det gäller miljöfaktorer, sociala förhållanden och även genetiska förutsättningar. Vi tittar mycket på förhållanden tidigt i livet, fostermiljöns och familjens betydelse, barns hälsa, utveckling och skolframgångar. Barn som inte växer optimalt i moderlivet eller utsätts för konflikter i hemmet riskerar till exempel att få högt blodtryck i vuxen ålder. Det finns med andra ord en tydlig koppling mellan tidiga faktorer och hälsa senare i livet. Den linjen ska vi utveckla nu bland annat utifrån en studie av personer födda 1915 till 1929 i Uppsala och deras barn och barnbarn. Vi ska alltså följa upp hälsan för tre generationer. Prof. Denny Vågerö En annan forskningslinje som vi ska utveckla handlar om kontextuella inflytanden, det vill säga hur en människas hälsa påverkas av sociala sammanhang, till exempel i skolan eller i ett bostadsområde. Vi har också dragit igång ett internationellt projekt där vi tittar på hur den nordiska politiken har påverkat folkhälsan i de olika länderna. En första rapport visar klara kopplingar mellan politiska reformer som barnbidrag och att både kvinnor och män har möjlighet att arbeta, och att barnfattigdomen är väldigt låg. CHESS har funnits sedan 2001 och är likaägt av Karolinska institutet i Stockholm och Stockholms universitet. På CHESS arbetar 25 forskare och forskarstuderande med bakgrund i medicin, psykologi och sociologi. En viktig uppgift och förutsättning för de studier som görs är att vårda befintliga databaser och konstruera nya. Anslag till FAS-centrum: 5,5 miljoner kronor per år. 6

7 FAS-centrum för forskning om samspelet mellan mental och fysisk hälsa Finns det ett samband mellan fetma eller alkoholkonsumtion i medelåldern och kognitiva funktioner senare i livet? Kan psykologisk stress leda till hjärt/kärlsjukdomar? Det är inriktningen på några av studierna vid EpiLife, det nya FAS-centrumet vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Den övergripande frågan för forskarna är att se hur kropp och själ samverkar över hela livsprocessen. Vi har en lång tradition i Göteborg att arbeta med stora populationsstudier som sträcker sig över många år och i EpiLife kan vi samordna våra forskningsinsatser på ett nytt sätt, säger professor Lauren Lissner som är projektledare för det nya FAScentrumet. Forskarna, som kommer från flera olika discipliner som folkhälsa, hjärt/kärlsjukdomar, psykiatri, psykologi och nutrition, kommer att koncentrera sig på fyra större områden. Vi ska bland annat titta på hur psykosociala faktorer hänger ihop med hjärt/kärlsjukdomar, säger Lauren Lissner. Ett annat område handlar om hur ålder och åldrande påverkar den mentala hälsan. Där ska vi bland annat studera kopplingen mellan alkohol och depression i olika åldrar och vilka sociala faktorer som är relaterade till alkoholism. En annan studie på det området handlar om hur människors funktionella kapacitet påverkas av åldern, det vill säga hur man kan klara sig och ta hand om sig själv i sitt dagliga liv. Prof. Lauren Lissner Det tredje området för forskarna vid EpiLife är att studera fetma över ett livsperspektiv. Där har vi sett flera intressanta nya resultat den senaste tiden, säger Lauren Lissner. Barnfetmaepidemin i Göteborg och resten av landet håller på att plana ut. Samtidigt kan man se att vissa socialgrupper fortfarande har förhöjda risker för fetma. Vi ska nu försöka utveckla en interventionsstudie för att se om man kan påverka utvecklingen bland utsatta grupper med sämre ekonomi, lägre utbildning och dem som bor i invandrartäta områden. Det fjärde området handlar om riskfaktorer för demens, t.ex. Alzheimers. Vi har studier där vi kan följa utvecklingen hos människor från medelåldern och uppåt och vet redan nu att vinkonsumtion i medelåldern är förknippad med en minskad risk för demens hos kvinnor, säger Lauren Lissner. Å andra sidan visar flera studier att fetma är förknippad med en högre risk. Utöver dessa områden kommer EpiLife att arbeta med övergripande forskningsfrågor som att utveckla metoder, hypoteser och även bevaka frågeställningar som handlar om etik. Anslag till FAS-centrum: 5,5 miljoner kronor per år. 7

8 FAS-centrum om global hälsoforskning Hälsa och globalisering hänger allt tydligare ihop. Det menar professor Stig Wall, som är projektledare för det nya FAS-centrumet om global folkhälso forskning, med placering vid Umeå universitet. Han tar sjukdomen SARS som exempel. Den spreds via globaliseringen, men kan också bekämpas tack vare globala kontakter. Det forskningscentrum han nu håller på att bygga upp har sitt ursprung i enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap i Umeå, men sin bas i ett flertal forskningsprojekt och samarbeten i framför allt Etiopien, Tanzania, Vietnam, Indonesien, Nicaragua och Sydafrika. Under många år har forskare i Umeå samarbetat med forskare i dessa länder och byggt upp omfattande fältdatabaser och forskningsstationer i respektive land. Dessutom har institutionen sedan flera år en internationell mastersutbildning. Nu samlas projekten i det nya forskningscentrumet. Basen är även i fortsättningen samarbetet med fattiga länder, men i fortsättningen kan studierna och samarbetet läggas upp mer långsiktigt. Många av projekten syftar till interventionsstudier om hur man kan förbättra folkhälsan. I flera studier kommer vi att titta på utvecklingen av riskfaktorer för hjärt/kärlsjukdomar och jämföra med den ekonomiska utvecklingen, säger Stig Wall. Pengar skapar inte alltid bättre hälsa. Folkhälsoområdet har även sina grundvetenskapliga frågor som vi kommer att få tid att arbeta med nu. Det gäller bland annat nya metoder för att utvärdera interventionsstudier. Prof. Stig Wall Forskning om folkhälsa är ett komplext område, betonar han. Fattiga länder har en dubbel sjukdomsbörda. De drabbas både av fattigdomssjukdomar som HIV och undernäring och klassiska folkhälsosjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och stroke. Därför kommer centrumet i Umeå att drivas tvärvetenskapligt. Ingen enskild forskare kan klara alla de här frågorna, säger han. Här finns medicinare, sociologer, statistiker, socialarbetare, sjukgymnaster och inte minst hälsoekonomer som kan utvärdera om en satsning var värd pengarna och hur de kan användas mest effektivt. Många av våra doktorander är från andra länder, en satsning vi nu kan utveckla. En del av forskningen berör folkhälsoarbetet i Sverige. Även om vi till stor del bedriver vår forskning i andra länder lär vi oss mycket om hur vi ska hantera våra egna problem, säger Stig Wall. När vi arbetade med interventionsstudier och samarbete på bynivå för att förhindra spridningen av HIV i Tanzania, fick vi erfarenheter som vi sedan har dragit nytta av när vi har arbetat för att minska hjärt-kärlsjukdomarna i Norsjöprojektet här i Västerbotten. Det projektet leds härifrån och vi har en mycket intressant databas som vi fortsätter att bygga ut nu. Anslag till FAS-centrum: 5,5 miljoner kronor per år. 8

9 FAS-centrum för forskning om hörselskador i arbetslivet Forskning om hörselskador är inget nytt område, men den satsning som nu byggs upp vid Karolinska Institutet är något av en pionjärinsats, menar projektledaren professor Mats Ulfendahl, tillika chef för Centrum för hörseloch kommunika tionsforskning vid KI. Vi knyter till oss helt nya sorters forskare och inriktar oss mer på forskning som berör arbetslivet, både när det gäller att hitta riskfaktorer och bra metoder för skydd och rehabilitering. Hörselskador i arbetslivet är ett stort problem, betonar Mats Ulfendahl. Drygt 14 procent av den svenska befolkningen har hörselproblem som påverkar deras dagliga kommunikation. Man tror ofta att det bara handlar om äldre människor, men det är fel. Drygt 60 procent är faktiskt i arbetsför ålder. Dessutom ser man en stor ökning av hörselskador bland yngre och medelålders. Därför är det viktigt att forskningen också riktar in sig på problem som uppstår i arbetslivet, menar han. Det nya FAS-centrumet för forskning om hörselskador kommer att arbeta som ett särskilt projekt inom ramen för den nuvarande organisationen på Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning vid KI i Stockholm. Åtta seniora forskare har i uppdrag att bygga upp forskargrupper kring tre omfattande program. Prof. Mats Ulfendahl Ett tema är epidemiologiska studier för att hitta riskfaktorer i arbetslivet som beror på genetiska förutsättningar. Det är ett helt nytt område när det gäller hörselskador och vi kommer att samarbeta med världsledande epidemiologer som inte tidigare har forskat om hörselproblem, säger Mats Ulfendahl. En av de databaser vi kommer att använda är tvillingregistret på KI. Om vi lär oss mer om detta kan vi kanske se hur man kan undvika eller bygga bort risker i arbetslivet. Det andra temat handlar om sambandet mellan de biologiska processerna i kroppen och hur hörselskador uppstår. Vad händer till exempel i kroppen när den utsätts för buller? Hur mycket påverkar stress förekomsten av hörselskador? Där finns det fortfarande begränsad forskning även om vi vet att hörselskadade är överrepresenterade bland dem som är sjukskrivna för utbrändhet, säger Mats Ulfendahl. Det tredje forskningsprogrammet handlar bland annat om psykosociala faktorer, vilka mekanismer som leder till utstötning i arbetslivet och hur rehabilitering ska läggas upp för att vara framgångsrik. Anslag till FAS-centrum: 5 miljoner kronor per år. 9

10 FAS-centrum METALUND Centrum för medicin och teknologi för arbetsliv och samhälle Den medicinska och tekniska forskningen måste samordnas för att hitta och minska riskerna för de stora folkhälsosjukdomarna. Det är huvudtanken bakom det nya FAS-centrumet METALUND. Därför har de kommande årens forskning ett mycket tydligt fokus på att identifiera riskfaktorer i arbetsmiljön och den yttre miljön som på ett tydligt sätt påverkar människors hälsa. Forskargruppen vill dessutom att samarbetet mellan de olika disciplinerna ska leda till att kunskapen omsätts i praktiken och används förebyggande, innan skador uppstår eller människor drabbas av ohälsa. Det gäller oavsett om man tar fram ny teknologi, utvecklar nya produktionssystem inom industrin eller ser över gränsvärdena för mängden skadliga partiklar som får finnas i luften på en arbetsplats. Vid METALUND arbetar forskare som i vanliga fall finns vid avdelningen för yrkesoch miljömedicin, medicinska fakulteten och avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola. Vi har samarbetat i olika forskningsprojekt redan tidigare, men stödet från FAS gör att vi kan arbeta mer samlat med de här frågorna, säger Maria Albin som är docent i yrkes- och miljömedicin och projektledare för META- LUND. Associate prof. Maria Albin Forskarna har tagit fasta på de faktorer som är viktiga för folkhälsan som till exempel luftföroreningar i arbetsmiljön och den yttre miljön och hur de påverkar luftvägssjukdomar, hjärt/kärlsjukdom och födelsevikten. Om man omvänt tittar på hjärt/kärlsjukdomar kan man se att också buller i arbetsmiljön och den yttre miljön är en riskfaktor liksom vissa tunga metaller. Vi ska titta på den sortens samband och också titta på skyddande effekter som naturliga ljud och vissa landskapsbilder, säger Maria Albin. Vi har bland annat projekt på gång om hur människor trivs i sitt bostadsområde och kan redan nu se samband mellan vissa landskapstyper som varierad natur, vildhet och artrikedom och att människor trivs bättre, motionerar mer, är mindre överviktiga och så vidare. Det är viktig kunskap att ha med i samhällsplaneringen. METALUND arbetar mycket brett i skärningspunkten arbetsmiljö, yttre miljö och hälsa. Sammanlagt kommer sex forskargrupper att inrikta sina studier på ämnena luftvägssjukdomar, hjärt/kärlsjukdomar, njursjukdomar och diabetes, cancer och reproduktiv hälsa, stressrelaterade hälsoproblem samt metoder för riskbedömning och riskhantering. Anslag till FAS-centrum: 5 miljoner kronor per år. 10

11 FAS-centrum för forskning om arbete och välfärd i ett mångetniskt samhälle REMESO är namnet på det nya FAS-centrumet vid Linköpings universitet. Där kommer en forskargrupp under ledning av professor Carl-Ulrik Schierup studera migration och integrationsfrågor i förhållande till arbetsmarknadens och välfärdsstatens omvandling. Hur påverkas till exempel möjligheten att få jobb och utbildning av det faktum att man har invandrat till Sverige, det vill säga den etniska bakgrunden? Frågorna är inte nya på universitetet. Sedan år 2000 har Tema Etnicitet byggt upp en forskarmiljö med stöd av resurser från bland annat FAS, Arbetslivsinstitutet och Norrköpings kommun, och det nya centrumet vidareutvecklar nu temat. Forskarna vid REMESO eller Centre of Excellence for Research on Migration, Economy and Society som det formellt heter kommer att studera frågorna utifrån tre sammanlänkade perspektiv och i samarbete med forskare i andra länder. Vi ser för det första på förändringar av arbetsmarknadens struktur och organisation i relation till migration och levnadsvillkor för människor med invandrarbakgrund, säger Carl-Ulrik Schierup. Vi undersöker betydelsen av en ny arbetsorganisation inom privat och offentlig verksamhet. Outsourcing kan till exempel medföra många led från beställare till utförare, menar Prof. Carl-Ulrik Schierup han. Ett byggföretag kanske får ett kontrakt för att sanera asbest i en fastighet och anlitar en underleverantör som låter avtalet gå vidare i flera led. Till slut kanske jobbet utförs för en låg ersättning av invandrade utan arbetstillstånd, löneavtal och skyddsutrustning. Forskarna vid REMESO kommer att kartlägga och följa processerna inom byggsektorn och hushållsnära tjänster och se vad förändringarna innebär för migranter, både när det gäller ekonomin, arbetsvillkoren och livsförhållandena i övrigt. Det andra perspektivet är att se hur arbetsmarknadens parter, myndigheter och frivilligorganisationer följer upp och förhåller sig till deklarationer om normer som handlar om arbetsvillkor, rasism och diskriminering som de har formulerats av FN, ILO OECD och EU. Det tredje perspektivet handlar om strategier för hållbar utveckling och medborgerliga villkor, det vill säga hur man i praktiken kan arbeta för att inkludera migranter i utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden. Vi arbetar dessutom på att bygga upp en nationell och internationell forskarskola och avsätter en betydande pott till gästforskare, säger Carl-Ulrik Schierup. Anslag till FAS-centrum: 5 miljoner kronor per år. 11

12 FAS-centrum: Social förändring och ojämlikhet över livsförloppet Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet har utsetts till att bli ett av FAS nya forskningscentra. Vi ser det som ett betyg på att den forskning vi bedriver idag är bra, säger professor Anders Björklund, projektledare för centrumet. Anslagen gör att vi kan arbeta mer långsiktigt och ger oss också frihet att snabbt ge oss in på nya viktiga forskningsprojekt. Vi kommer bland annat att utvärdera friskolereformen och göra en ny levnadsnivåundersökning. Institutet för social forskning studerar ojämlikhet och sociala förändringar i ett livsperspektiv. Det betyder att forskarna är beroende av bra databaser och studier där människor följs över en längre period i livet. Vi räknar med att kunna upprepa den longitudinella Levnadsnivåundersökningen, säger Anders Björklund. I den senaste studien som vi gjorde år 2000 intervjuade vi barnen om hur de själva upplevde bland annat sin hälsa. Det kommer vi att kunna följa upp nu och om tio år befinner sig dessa barn ute på arbetsmarknaden. Det ger oss helt nya möjligheter att studera sambanden mellan hälsa i tidiga år och hur det går för barnen senare i livet. Andra projekt på SOFI handlar om sambandet mellan föräldrarnas klasstillhörighet och barnens klasstillhörighet som vuxna och om motsvarande samband när det gäller föräldrarnas ekonomiska situation och vilka ekonomiska förutsättningar barnen har senare i livet. Prof. Anders Björklund FAS anslag innebär att forskarna på SOFI också kommer att studera hur politiska reformer påverkar sociala faktorer i människors liv, om besluten leder till större ojämlikhet. I en ny studie kommer forskarna till exempel att utvärdera friskolereformen på 90-talet och se om den bland annat ledde till skillnader i skolresultat. Det man kan befara är att vissa elevgrupper får en bättre utbildning medan andra förlorar, säger Anders Björklund. Då kan man tala om ökad segregation, men reformen kan också ha lett till att skolan över hela linjen har blivit bättre. För Anders Björklund handlar stödet från FAS till stor del också om frihet och möjligheten att engagera duktiga forskare som precis har doktorerat och har spännande idéer de vill utveckla. Annars måste de först söka om anslag till egen forskning vilket kan ta två år. Pengarna vi har fått gör också att vi kan arbeta mer internationellt. Vi är ofta ute på konferenser och träffar världsledande forskare. Om vi enas om en idé kan vi handla snabbt och sätta igång ett projekt med detsamma. Anslag till FAS-centrum: 5,5 miljoner kronor per år. 12

13 FAS-centrum för studier om alkohol och droger SoRAD, centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet, forskar om konsumtions mönster när det gäller alkohol- och drogbruk och vilka konsekvenser det för med sig, bland annat socialt och kulturellt. Det faktum att en forskargrupp på SoRAD nu också har utsetts att bli ett FAS-centrum gör att forskarna kommer att kunna arbeta utifrån ett ännu bredare samhällsvetenskapligt perspektiv än tidigare. Vad ser till exempel samhället som normalt och avvikande när det gäller bruk av alkohol och droger? Vi vill bland annat titta på hur samhället väljer att dra gränsen och var man därmed väljer att lägga problemet, säger professor Börje Olsson, projektledare för det nya centrumet. Det handlar i förlängningen om vilka åtgärder man vidtar och vad de åtgärderna får för konsekvenser för den som pekas ut. Befäster åtgärderna en dålig situation eller är de en hjälp? De åtgärder samhället erbjuder behöver studeras, menar han. Vad innebär det till exempel att vissa sorters missbruk framför allt hanteras inom rättsväsendet och andra inom sociala och medicinska vårdsystem och det faktum att den vård som erbjuds bara kommer ett fåtal till godo? Vi vet att de allra flesta som förändrar sina alkohol- och drogvanor gör det på egen hand och inte med hjälp av vården, säger han. Vi Prof. Börje Olsson vill studera hur det går till och hur man kan stödja de processerna. Vi behöver också undersöka vilka som får vård idag och vad den betyder. Det finns ingen enskild åtgärd som är mest effektiv för att minska de negativa effekterna av för hög konsumtion. Vi tror att man måste förstå de olika mekanismerna tillsammans om man vill åstadkomma en förändring. Han hoppas att de kommande årens forskning ska ge en bred förståelse för vad som gör att människor påverkas olika av sitt bruk av alkohol och droger och även ge en bättre kunskap om vilka konsekvenserna blir av de olika strategier som samhället utvecklar för att komma till rätta med problemen. Ambitionen hos Börje Olsson och hans kollegor är också att bidra till teoriutveckling och ny empirisk kunskap när det gäller den samhällsvetenskapliga forskningen om alkohol och droger. Särskilt viktigt är det att kombinera mer traditionell epidemiologisk forskning, baserad på stora datamängder och olika slag av statistisk analys, med kvalitativt inriktade analyser av till exempel olika policysatsningar och olika former av social kategorisering, menar han. Anslag till FAS-centrum: 5 miljoner kronor per år. 13

14 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) stödjer och initierar grundläggande och behovsstyrd forskning av hög vetenskaplig kvalitet inom områdena arbetsliv, folkhälsa och välfärd. Arbetslivets inriktning och utveckling Samhällets regelverk och trygghetssystem Individens hälsa och levnadsvillkor I rådets huvuduppgifter ingår att: fördela medel till forskning utvärdera forskningen inom de egna ansvarsområdena identifiera områden för nya satsningar och utarbeta forskningsprogram i samråd med andra forskningsfinansiärer sträva efter att forskningsresultat görs tillgängliga, prövas och diskuteras i olika sammanhang arbeta för ökat nationellt och internationellt samarbete och utbyte inom forskarvärlden främja mång- och tvärvetenskaplig forskning arbeta för att öka förutsättningarna för yngre och nydisputerade forskare att fortsätta sin forskarkarriär främja genusperspektiv i forskningen verka för jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskningen främja vetenskaplig publicering, kunskapsförmedling och dialog Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Postadress: Box 2220, Stockholm Besöksadress: Westmanska Palatset, Wallingatan 2, Stockholm Telefon: Fax: E-post: Webbsida:

15

16 Best.nr Prospect Communication

FAS mål, verksamhet och långsiktiga satsningar på äldreforskning

FAS mål, verksamhet och långsiktiga satsningar på äldreforskning FAS mål, verksamhet och långsiktiga satsningar på äldreforskning Idéforum ett samhälle för alla åldrar 2020 Avslutande konferens för temaåret 2012 EU kommissionen,stockholm, 2012-11-29 Kenneth Abrahamsson

Läs mer

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Delaktighet i forskning

Delaktighet i forskning Delaktighet i forskning Sedan länge sysslar handikapprörelsen med politisk påverkan. Nu har Handikappförbunden också tagit sig an forskningen i projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Här har vi

Läs mer

Kommande utlysning om programbidrag

Kommande utlysning om programbidrag Kommande utlysning om programbidrag I mitten av april öppnar Forte en utlysning med syftet att stärka forskningsmiljöer inom områden med betydande behov och samhälleliga utmaningar. Utlysningen av programbidrag

Läs mer

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN 2015-2019 INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET Förord Institutionen för hälsovetenskaper har tagit fram denna forskningsstrategiska plan i syfte att tydliggöra

Läs mer

FAS utlyser centrumstöd inom området åldrande och hälsa

FAS utlyser centrumstöd inom området åldrande och hälsa FAS utlyser centrumstöd inom området åldrande och hälsa Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap stödjer forskning med hög relevans för de samhällsutmaningar som berör hälsa, arbetsliv och välfärd

Läs mer

LITEVad innebär FAKTA. FAS verksamhet?

LITEVad innebär FAKTA. FAS verksamhet? LITEVad innebär FAKTA FAS verksamhet? DET HÄR ÄR FAS FAS finansierar forskning som främjar människors arbetsliv, hälsa och välfärd. FAS är en myndighet under Socialdepartementet. FAS är en förkortning

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Ett svenskt program för forskning om kvinnors hälsa

Ett svenskt program för forskning om kvinnors hälsa Ett svenskt program för forskning om kvinnors hälsa Presentation vid Nasjonal konferanse om forskning og kvinnehelse, 17 sept 2008, Oslo Inger Jonsson Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016.

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Kommittédirektiv Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö Dir. 2016:2 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

Från forskning till praktik

Från forskning till praktik http://www.med.lu.se/case Från forskning till praktik Ett forskningsprojekt för att sprida kunskap Var befinner vi oss? CASE - Centre for Ageing and Supporting Environments Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv

Läs mer

Programstöd till forskning om alkohol, narkotika och tobak

Programstöd till forskning om alkohol, narkotika och tobak Programstöd till forskning om alkohol, narkotika och tobak I den under hösten 2008 avlämnade forskningspolitiska propositionen 2008/09:50 Ett lyft för forskning och innovation föreslås för FAS vidkommande

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Regeringsbeslut 47 2006-12-21 S2006/10212/SK(delvis) Socialdepartementet Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Box 2220 103 15 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex

Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick Maria Haak, Dr. Med Vet. Institutionen för Hälsa, Vård och Samhällle Medicinska fakulteten Vi vet att - ekonomiska - kulturella -levnadsstandard Relationen

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa Charli Eriksson Professor i folkhälsovetenskap, 1 13-2-3 2 Dagens presentation Livsvillkor Trygga Livsvillkor Skillnader Hälsa Människors

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Större finansiärer av HSM-forskning

Större finansiärer av HSM-forskning Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap stödjer och initierar grundläggande och behovsstyrd forskning av hög vetenskaplig kvalitet inom arbetsliv, hälsa och välfärd. www.fas.se Större finansiärer

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap S jukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Arbetsorganisation & hälsa

Arbetsorganisation & hälsa Stressforskningsinstitutetets temablad Arbetsorganisation & hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Stressforskningsinstitutet Arbetsorganisation och hälsa: Två modeller för psykosocial

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Gruppen lågutbildade i Sverige

Gruppen lågutbildade i Sverige Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Varför en social investeringsfond? Bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Strategisk plan för Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Strategisk plan för Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Strategisk plan för Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) 2016 2018 A. Lägesbeskrivning Bakgrund Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) bildades 1999

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Ett hållbart Malmö - ur alla perspektiv Som del av den expansiva Öresundsregionen är hälsoutvecklingen i Malmö en viktig förutsättning för tillväxt och hållbar

Läs mer

Jämlik hälsa: Teori och praktik för en socialt hållbar samhällsutveckling

Jämlik hälsa: Teori och praktik för en socialt hållbar samhällsutveckling Jämlikt Göteborg hela staden social hållbar Jämlik hälsa: Teori och praktik för en socialt hållbar samhällsutveckling 7,5 poäng www.goteborg.se/jamlikt Jämlik hälsa: teori och praktik för en socialt hållbar

Läs mer

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla 800 lärare inom musik- och kulturskolan om sin arbetssituation En rapport från Lärarförbundet Dubbelklicka här och ange datum 2 [11] Musik- och kulturskolan

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag

Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag Rapport från Centrum för hälsa och åldrande AgeCap Ingmar Skoog, professor

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Monica Nyström, PhD Arbets- och Organisationspsykologi Medical Management Centre (MMC), Inst. LIME Karolinska institutet (KI) Monica.Nystrom@ki.

Monica Nyström, PhD Arbets- och Organisationspsykologi Medical Management Centre (MMC), Inst. LIME Karolinska institutet (KI) Monica.Nystrom@ki. Monica Nyström, PhD Arbets- och Organisationspsykologi Medical Management Centre (MMC), Inst. LIME Karolinska institutet (KI) Monica.Nystrom@ki.se Elisabet Höög, doktorand, Inst. för Folkhälsa och Klinisk

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Etapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD FORSKNING MÖTER SAMHÄLLE. Fortes förslag till forskningspolitik 2017 2027

HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD FORSKNING MÖTER SAMHÄLLE. Fortes förslag till forskningspolitik 2017 2027 HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD FORSKNING MÖTER SAMHÄLLE Fortes förslag till forskningspolitik 2017 2027 1 FORTE, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, finansierar och initierar forskning för

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Om att skapa goda livsmiljöer

Om att skapa goda livsmiljöer Om att skapa goda livsmiljöer Bostadsområdet en stödjande miljö Ohälsan i samhället ökar och det är därför viktigt att arbeta förebyggande. Eftersom bostadsområdet är en plats där människor tillbringar

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer