FAS-centra. Tio starka forskningsmiljöer för människors arbete, hälsa och livsvillkor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FAS-centra. Tio starka forskningsmiljöer för människors arbete, hälsa och livsvillkor"

Transkript

1 FAS-centra Tio starka forskningsmiljöer för människors arbete, hälsa och livsvillkor

2

3 Den svenska forskningspolitiken inriktas i allt högre grad mot att främja ökad internationalisering och högre vetenskaplig kvalitet, något som ytterligare betonas i den senaste forskningspolitiska propositionen 2008/09:50 Ett lyft för forskning och innovation. Tidigare har regeringen avsatt särskilda medel för att utveckla starka och konkurrenskraftiga forskningsmiljöer. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har beslutat stödja tio starka forskningsmiljöer, så kallade FAS-centra, under de kommande tio åren. Dessa centra får ett större stöd under en längre tid än vad som annars är brukligt. FAS anser, att det är väsentligt att etablera starka forskningsmiljöer inom alla sina huvudområden. Det är viktigt att forskning inom FAS ansvarsområde får samma möjligheter som andra forskningsområden att utveckla spetskompetens. Det gäller även nya forskargrupper inom dessa områden. Syftet med denna broschyr är att presentera en översikt över FAS-centras inriktning och organisation. De olika inriktningarna är: åldrande och stödjande miljöer; hälsa och samhälle; samspelet mellan mental och fysisk hälsa; global hälsoforskning; hörselskador i arbetslivet; medicin och teknologi för arbetsliv och samhälle; social förändring och ojämlikhet över livsförloppet; äldre; alkohol och droger; och, slutligen, arbete och välfärd i ett mångetniskt samhälle. Dessa centra utgör en kvalitetssäkring i FAS ansvar för att främja kunskapsbildningen inom områdena arbetsliv, folkhälsa och välfärd. De kommer att fungera som broar mellan svensk och internationell forskning. De kommer att förse praktiker och beslutsfattare på nationell och lokal nivå med kunskap. Med stora inslag av vetenskaplig inspiration och analytisk förmåga bör de vara aktiva medlemmar på den europeiska och globala forskningsarenan. Stockholm i november 2008 Erland Hjelmquist Huvudsekreterare Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 3

4 FAS-centrum för forskning om äldre Hur ser skillnaderna i åldrandet ut för olika grupper? Hur mycket ohälsa kan förebyggas? Kan milda kognitiva problem förutsäga vem som senare får demens? Det är tre av de mest intressanta forskningsfrågorna för Ageing Research Center (ARC) inför framtiden, menar Laura Fratiglioni, professor i geriatrisk epidemiologi och direktör för ARC. ARC är ett nationellt forskningscentrum, grundat år 2000 med finansiering från FAS, som har till uppgift att studera åldrandet på ett tvärvetenskapligt sätt. Vad håller människor friska och vad orsakar sjukdom hos äldre? Karolinska Institutet och Stockholms universitet driver gemensamt organisationen, som nu också har utsetts till ett av tio FAS-centra. Vi väljer medvetet att använda pengarna till att anställa seniora forskare och det har visat sig vara en mycket framgångsrik väg, säger Laura Fratiglioni. Forskarna är tillräckligt internationellt kända för att få nationella och internationella forskningsanslag, men har inte tidigare haft tillfälle att arbeta med de här specifika frågorna. Så det är en strategi som vi kommer att fortsätta med. Innehållet i forskningen kommer att följa ARCs tidigare forskningslinjer och bygga på olika studier utifrån de egna stora databaserna som Kungsholmsprojektet, SNACK och SWEOLD. Perspektivet är multidisciplinärt och omfattar bland annat geriatrik, epidemiologi, psykologi och socialgerontologi. Hälsa hos äldre är ett slutfenomen, ett resultat av vad som har hänt tidigare i livet, Prof. Laura Fratiglioni när vi föddes, ungdomstiden, medelåldern, säger Laura Fratiglioni. Därför har vi ett livstidsperspektiv i vår forskning. Inför framtiden är det tre områden som är särskilt intressanta, menar hon. Det första handlar om sociala faktorer i åldrandet som effekter av minnesträning, läkemedelsanvändning samt multisjuklighet hos äldre. Vi vill bland annat studera om det är möjligt att minska konsekvenserna av att leva med många sjukdomar. Vilken roll spelar medicineringen och nutritionen för dessa äldres livskvalitet? Det andra forskningsområdet är skillnader i hälsa på äldre dar. Vi lever längre och längre, men lever vi längre och bättre eller längre och sämre? Ämnet är inte nytt, men vi kommer att analysera data från bland annat Kungsholmsprojektet, för att se hur äldres hälsa skiljer sig åt mellan olika grupper. Det tredje forskningsområdet handlar om hjärnans åldrande och särskilt intressant är studierna om mild kognitiv svikt, menar Laura Fratiglioni. Vi har sett att bara en tredjedel av dem som har den sortens problem efter 75 års ålder senare utvecklar demens. För övriga kan orsaken vara till exempel läkemedel, stress och depression. Är det möjligt att göra prognoser för att se vilka som kommer att drabbas av demens? Det är en intressant fråga som vi ska studera. Anslag till FAS-centrum: 10 miljoner kronor per år. 4

5 FAS-centrum för forskning om åldrande och stödjande miljöer CASE, Center for Ageing and Supportive Environments i Lund, har äldre och de miljöer där de lever som huvudfokus. Hur bör utemiljön, kollektivtrafiken och bostäderna utformas för att stödja aktivitet och hälsa på äldre dar? Det nya FAS-centrumet är resultatet av många års samarbete mellan professorerna Agneta Ståhl vid Lunds tekniska högskola och Susanne Iwarsson vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och deras gemensamma intresse för äldre människor och den miljö de lever i. De kommer gemensamt att leda arbetet inom CASE och förutom forskarna vid de egna fakulteterna kommer den Samhällsvetenskapliga fakulteten att delta i verksamheten. Jag är arbetsterapeut och har bland annat arbetat med bostadsanpassning för äldre och forskat om inomhusmiljöns betydelse för aktivitet och hälsa, berättar Susanne Iwarsson. Agneta Ståhl har forskat om tillgänglighet och säkerhet för äldre i utemiljön och kollektivtrafiken och under de senaste tio åren har vi samarbetat med varandra och med många duktiga forskare från olika håll. CASE är ett sätt för oss att samla och utveckla forskningen när det gäller det här området. En ny fråga är att studera personer som tidigt i livet har drabbats av sjukdomar och se vilka behov de har när de åldras, till exempel när det gäller boendet, säger Susanne Iwarsson. Ett annat område är att studera miljöns betydelse för att förebygga fallolyckor. Det är också oerhört angeläget att studera vad som Prof. Agneta Ståhl Prof. Susanne Iwarsson händer när äldre oskyddade trafikanter råkar ut för trafikolyckor. Om man ser vilka faktorer som har betydelse för olyckorna, har man lättare att arbeta förebyggande. Forskargrupperna inom ramen för CASE kommer också att följa människor och miljöer över tid. En skånsk kommun har till exempel byggt om utemiljön i ett område för att passa äldre. Vi har nyligen genomfört en första uppföljning av insatserna för att se om de äldre har märkt någon skillnad: är de ute mer, sker det färre olyckor? Vi kommer också att följa ombyggnaden av ett sjukhem till seniorbostäder och dels samla in objektiva data om boendestandard och miljöhinder, men även intervjua de äldre om hur användbar bostaden är och hur den påverkar deras livskvalitet och hälsa. Ett av målen för forskarna vid CASE är att hälften av Sveriges kommuner om tio år ska ha tilllämpat de nya forskningsresultaten. Det handlar om att ge olika aktörer i samhället underlag att skapa miljöer som fungerar för äldre, där de kan ta sig in och ut ur bostaden, utnyttja kollektivtrafiken och har en miljö som ger dem möjligheter att upprätthålla sitt sociala nätverk, säger Susanne Iwarsson. Anslag till FAS-centrum: 5 miljoner kronor per år. 5

6 FAS-Centrum för hälsa och samhälle Vi är intresserade av vad som bestämmer folkhälsan i ett land och varför hälsan för olika grupper i samhället utvecklas olika. Så sammanfattar professor Denny Vågerö vid CHESS, Centre for Health Equity Studies vid Stockholms universitet/karolinska institutet, den tvärvetenskapliga forskarmiljön som nu har utnämnts att vara ett FAS-centrum under de kommande åren. Vi kommer att arbeta inom ramen för CHESS och utifrån minst två olika forskningslinjer, säger han. Den ena handlar om att se på en människas hälsa utifrån ett livsperspektiv. Hälsotillståndet i vuxen ålder är enligt det synsättet en effekt av hur en människa har levt tidigare när det gäller miljöfaktorer, sociala förhållanden och även genetiska förutsättningar. Vi tittar mycket på förhållanden tidigt i livet, fostermiljöns och familjens betydelse, barns hälsa, utveckling och skolframgångar. Barn som inte växer optimalt i moderlivet eller utsätts för konflikter i hemmet riskerar till exempel att få högt blodtryck i vuxen ålder. Det finns med andra ord en tydlig koppling mellan tidiga faktorer och hälsa senare i livet. Den linjen ska vi utveckla nu bland annat utifrån en studie av personer födda 1915 till 1929 i Uppsala och deras barn och barnbarn. Vi ska alltså följa upp hälsan för tre generationer. Prof. Denny Vågerö En annan forskningslinje som vi ska utveckla handlar om kontextuella inflytanden, det vill säga hur en människas hälsa påverkas av sociala sammanhang, till exempel i skolan eller i ett bostadsområde. Vi har också dragit igång ett internationellt projekt där vi tittar på hur den nordiska politiken har påverkat folkhälsan i de olika länderna. En första rapport visar klara kopplingar mellan politiska reformer som barnbidrag och att både kvinnor och män har möjlighet att arbeta, och att barnfattigdomen är väldigt låg. CHESS har funnits sedan 2001 och är likaägt av Karolinska institutet i Stockholm och Stockholms universitet. På CHESS arbetar 25 forskare och forskarstuderande med bakgrund i medicin, psykologi och sociologi. En viktig uppgift och förutsättning för de studier som görs är att vårda befintliga databaser och konstruera nya. Anslag till FAS-centrum: 5,5 miljoner kronor per år. 6

7 FAS-centrum för forskning om samspelet mellan mental och fysisk hälsa Finns det ett samband mellan fetma eller alkoholkonsumtion i medelåldern och kognitiva funktioner senare i livet? Kan psykologisk stress leda till hjärt/kärlsjukdomar? Det är inriktningen på några av studierna vid EpiLife, det nya FAS-centrumet vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Den övergripande frågan för forskarna är att se hur kropp och själ samverkar över hela livsprocessen. Vi har en lång tradition i Göteborg att arbeta med stora populationsstudier som sträcker sig över många år och i EpiLife kan vi samordna våra forskningsinsatser på ett nytt sätt, säger professor Lauren Lissner som är projektledare för det nya FAScentrumet. Forskarna, som kommer från flera olika discipliner som folkhälsa, hjärt/kärlsjukdomar, psykiatri, psykologi och nutrition, kommer att koncentrera sig på fyra större områden. Vi ska bland annat titta på hur psykosociala faktorer hänger ihop med hjärt/kärlsjukdomar, säger Lauren Lissner. Ett annat område handlar om hur ålder och åldrande påverkar den mentala hälsan. Där ska vi bland annat studera kopplingen mellan alkohol och depression i olika åldrar och vilka sociala faktorer som är relaterade till alkoholism. En annan studie på det området handlar om hur människors funktionella kapacitet påverkas av åldern, det vill säga hur man kan klara sig och ta hand om sig själv i sitt dagliga liv. Prof. Lauren Lissner Det tredje området för forskarna vid EpiLife är att studera fetma över ett livsperspektiv. Där har vi sett flera intressanta nya resultat den senaste tiden, säger Lauren Lissner. Barnfetmaepidemin i Göteborg och resten av landet håller på att plana ut. Samtidigt kan man se att vissa socialgrupper fortfarande har förhöjda risker för fetma. Vi ska nu försöka utveckla en interventionsstudie för att se om man kan påverka utvecklingen bland utsatta grupper med sämre ekonomi, lägre utbildning och dem som bor i invandrartäta områden. Det fjärde området handlar om riskfaktorer för demens, t.ex. Alzheimers. Vi har studier där vi kan följa utvecklingen hos människor från medelåldern och uppåt och vet redan nu att vinkonsumtion i medelåldern är förknippad med en minskad risk för demens hos kvinnor, säger Lauren Lissner. Å andra sidan visar flera studier att fetma är förknippad med en högre risk. Utöver dessa områden kommer EpiLife att arbeta med övergripande forskningsfrågor som att utveckla metoder, hypoteser och även bevaka frågeställningar som handlar om etik. Anslag till FAS-centrum: 5,5 miljoner kronor per år. 7

8 FAS-centrum om global hälsoforskning Hälsa och globalisering hänger allt tydligare ihop. Det menar professor Stig Wall, som är projektledare för det nya FAS-centrumet om global folkhälso forskning, med placering vid Umeå universitet. Han tar sjukdomen SARS som exempel. Den spreds via globaliseringen, men kan också bekämpas tack vare globala kontakter. Det forskningscentrum han nu håller på att bygga upp har sitt ursprung i enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap i Umeå, men sin bas i ett flertal forskningsprojekt och samarbeten i framför allt Etiopien, Tanzania, Vietnam, Indonesien, Nicaragua och Sydafrika. Under många år har forskare i Umeå samarbetat med forskare i dessa länder och byggt upp omfattande fältdatabaser och forskningsstationer i respektive land. Dessutom har institutionen sedan flera år en internationell mastersutbildning. Nu samlas projekten i det nya forskningscentrumet. Basen är även i fortsättningen samarbetet med fattiga länder, men i fortsättningen kan studierna och samarbetet läggas upp mer långsiktigt. Många av projekten syftar till interventionsstudier om hur man kan förbättra folkhälsan. I flera studier kommer vi att titta på utvecklingen av riskfaktorer för hjärt/kärlsjukdomar och jämföra med den ekonomiska utvecklingen, säger Stig Wall. Pengar skapar inte alltid bättre hälsa. Folkhälsoområdet har även sina grundvetenskapliga frågor som vi kommer att få tid att arbeta med nu. Det gäller bland annat nya metoder för att utvärdera interventionsstudier. Prof. Stig Wall Forskning om folkhälsa är ett komplext område, betonar han. Fattiga länder har en dubbel sjukdomsbörda. De drabbas både av fattigdomssjukdomar som HIV och undernäring och klassiska folkhälsosjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och stroke. Därför kommer centrumet i Umeå att drivas tvärvetenskapligt. Ingen enskild forskare kan klara alla de här frågorna, säger han. Här finns medicinare, sociologer, statistiker, socialarbetare, sjukgymnaster och inte minst hälsoekonomer som kan utvärdera om en satsning var värd pengarna och hur de kan användas mest effektivt. Många av våra doktorander är från andra länder, en satsning vi nu kan utveckla. En del av forskningen berör folkhälsoarbetet i Sverige. Även om vi till stor del bedriver vår forskning i andra länder lär vi oss mycket om hur vi ska hantera våra egna problem, säger Stig Wall. När vi arbetade med interventionsstudier och samarbete på bynivå för att förhindra spridningen av HIV i Tanzania, fick vi erfarenheter som vi sedan har dragit nytta av när vi har arbetat för att minska hjärt-kärlsjukdomarna i Norsjöprojektet här i Västerbotten. Det projektet leds härifrån och vi har en mycket intressant databas som vi fortsätter att bygga ut nu. Anslag till FAS-centrum: 5,5 miljoner kronor per år. 8

9 FAS-centrum för forskning om hörselskador i arbetslivet Forskning om hörselskador är inget nytt område, men den satsning som nu byggs upp vid Karolinska Institutet är något av en pionjärinsats, menar projektledaren professor Mats Ulfendahl, tillika chef för Centrum för hörseloch kommunika tionsforskning vid KI. Vi knyter till oss helt nya sorters forskare och inriktar oss mer på forskning som berör arbetslivet, både när det gäller att hitta riskfaktorer och bra metoder för skydd och rehabilitering. Hörselskador i arbetslivet är ett stort problem, betonar Mats Ulfendahl. Drygt 14 procent av den svenska befolkningen har hörselproblem som påverkar deras dagliga kommunikation. Man tror ofta att det bara handlar om äldre människor, men det är fel. Drygt 60 procent är faktiskt i arbetsför ålder. Dessutom ser man en stor ökning av hörselskador bland yngre och medelålders. Därför är det viktigt att forskningen också riktar in sig på problem som uppstår i arbetslivet, menar han. Det nya FAS-centrumet för forskning om hörselskador kommer att arbeta som ett särskilt projekt inom ramen för den nuvarande organisationen på Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning vid KI i Stockholm. Åtta seniora forskare har i uppdrag att bygga upp forskargrupper kring tre omfattande program. Prof. Mats Ulfendahl Ett tema är epidemiologiska studier för att hitta riskfaktorer i arbetslivet som beror på genetiska förutsättningar. Det är ett helt nytt område när det gäller hörselskador och vi kommer att samarbeta med världsledande epidemiologer som inte tidigare har forskat om hörselproblem, säger Mats Ulfendahl. En av de databaser vi kommer att använda är tvillingregistret på KI. Om vi lär oss mer om detta kan vi kanske se hur man kan undvika eller bygga bort risker i arbetslivet. Det andra temat handlar om sambandet mellan de biologiska processerna i kroppen och hur hörselskador uppstår. Vad händer till exempel i kroppen när den utsätts för buller? Hur mycket påverkar stress förekomsten av hörselskador? Där finns det fortfarande begränsad forskning även om vi vet att hörselskadade är överrepresenterade bland dem som är sjukskrivna för utbrändhet, säger Mats Ulfendahl. Det tredje forskningsprogrammet handlar bland annat om psykosociala faktorer, vilka mekanismer som leder till utstötning i arbetslivet och hur rehabilitering ska läggas upp för att vara framgångsrik. Anslag till FAS-centrum: 5 miljoner kronor per år. 9

10 FAS-centrum METALUND Centrum för medicin och teknologi för arbetsliv och samhälle Den medicinska och tekniska forskningen måste samordnas för att hitta och minska riskerna för de stora folkhälsosjukdomarna. Det är huvudtanken bakom det nya FAS-centrumet METALUND. Därför har de kommande årens forskning ett mycket tydligt fokus på att identifiera riskfaktorer i arbetsmiljön och den yttre miljön som på ett tydligt sätt påverkar människors hälsa. Forskargruppen vill dessutom att samarbetet mellan de olika disciplinerna ska leda till att kunskapen omsätts i praktiken och används förebyggande, innan skador uppstår eller människor drabbas av ohälsa. Det gäller oavsett om man tar fram ny teknologi, utvecklar nya produktionssystem inom industrin eller ser över gränsvärdena för mängden skadliga partiklar som får finnas i luften på en arbetsplats. Vid METALUND arbetar forskare som i vanliga fall finns vid avdelningen för yrkesoch miljömedicin, medicinska fakulteten och avdelningen för ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola. Vi har samarbetat i olika forskningsprojekt redan tidigare, men stödet från FAS gör att vi kan arbeta mer samlat med de här frågorna, säger Maria Albin som är docent i yrkes- och miljömedicin och projektledare för META- LUND. Associate prof. Maria Albin Forskarna har tagit fasta på de faktorer som är viktiga för folkhälsan som till exempel luftföroreningar i arbetsmiljön och den yttre miljön och hur de påverkar luftvägssjukdomar, hjärt/kärlsjukdom och födelsevikten. Om man omvänt tittar på hjärt/kärlsjukdomar kan man se att också buller i arbetsmiljön och den yttre miljön är en riskfaktor liksom vissa tunga metaller. Vi ska titta på den sortens samband och också titta på skyddande effekter som naturliga ljud och vissa landskapsbilder, säger Maria Albin. Vi har bland annat projekt på gång om hur människor trivs i sitt bostadsområde och kan redan nu se samband mellan vissa landskapstyper som varierad natur, vildhet och artrikedom och att människor trivs bättre, motionerar mer, är mindre överviktiga och så vidare. Det är viktig kunskap att ha med i samhällsplaneringen. METALUND arbetar mycket brett i skärningspunkten arbetsmiljö, yttre miljö och hälsa. Sammanlagt kommer sex forskargrupper att inrikta sina studier på ämnena luftvägssjukdomar, hjärt/kärlsjukdomar, njursjukdomar och diabetes, cancer och reproduktiv hälsa, stressrelaterade hälsoproblem samt metoder för riskbedömning och riskhantering. Anslag till FAS-centrum: 5 miljoner kronor per år. 10

11 FAS-centrum för forskning om arbete och välfärd i ett mångetniskt samhälle REMESO är namnet på det nya FAS-centrumet vid Linköpings universitet. Där kommer en forskargrupp under ledning av professor Carl-Ulrik Schierup studera migration och integrationsfrågor i förhållande till arbetsmarknadens och välfärdsstatens omvandling. Hur påverkas till exempel möjligheten att få jobb och utbildning av det faktum att man har invandrat till Sverige, det vill säga den etniska bakgrunden? Frågorna är inte nya på universitetet. Sedan år 2000 har Tema Etnicitet byggt upp en forskarmiljö med stöd av resurser från bland annat FAS, Arbetslivsinstitutet och Norrköpings kommun, och det nya centrumet vidareutvecklar nu temat. Forskarna vid REMESO eller Centre of Excellence for Research on Migration, Economy and Society som det formellt heter kommer att studera frågorna utifrån tre sammanlänkade perspektiv och i samarbete med forskare i andra länder. Vi ser för det första på förändringar av arbetsmarknadens struktur och organisation i relation till migration och levnadsvillkor för människor med invandrarbakgrund, säger Carl-Ulrik Schierup. Vi undersöker betydelsen av en ny arbetsorganisation inom privat och offentlig verksamhet. Outsourcing kan till exempel medföra många led från beställare till utförare, menar Prof. Carl-Ulrik Schierup han. Ett byggföretag kanske får ett kontrakt för att sanera asbest i en fastighet och anlitar en underleverantör som låter avtalet gå vidare i flera led. Till slut kanske jobbet utförs för en låg ersättning av invandrade utan arbetstillstånd, löneavtal och skyddsutrustning. Forskarna vid REMESO kommer att kartlägga och följa processerna inom byggsektorn och hushållsnära tjänster och se vad förändringarna innebär för migranter, både när det gäller ekonomin, arbetsvillkoren och livsförhållandena i övrigt. Det andra perspektivet är att se hur arbetsmarknadens parter, myndigheter och frivilligorganisationer följer upp och förhåller sig till deklarationer om normer som handlar om arbetsvillkor, rasism och diskriminering som de har formulerats av FN, ILO OECD och EU. Det tredje perspektivet handlar om strategier för hållbar utveckling och medborgerliga villkor, det vill säga hur man i praktiken kan arbeta för att inkludera migranter i utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden. Vi arbetar dessutom på att bygga upp en nationell och internationell forskarskola och avsätter en betydande pott till gästforskare, säger Carl-Ulrik Schierup. Anslag till FAS-centrum: 5 miljoner kronor per år. 11

12 FAS-centrum: Social förändring och ojämlikhet över livsförloppet Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet har utsetts till att bli ett av FAS nya forskningscentra. Vi ser det som ett betyg på att den forskning vi bedriver idag är bra, säger professor Anders Björklund, projektledare för centrumet. Anslagen gör att vi kan arbeta mer långsiktigt och ger oss också frihet att snabbt ge oss in på nya viktiga forskningsprojekt. Vi kommer bland annat att utvärdera friskolereformen och göra en ny levnadsnivåundersökning. Institutet för social forskning studerar ojämlikhet och sociala förändringar i ett livsperspektiv. Det betyder att forskarna är beroende av bra databaser och studier där människor följs över en längre period i livet. Vi räknar med att kunna upprepa den longitudinella Levnadsnivåundersökningen, säger Anders Björklund. I den senaste studien som vi gjorde år 2000 intervjuade vi barnen om hur de själva upplevde bland annat sin hälsa. Det kommer vi att kunna följa upp nu och om tio år befinner sig dessa barn ute på arbetsmarknaden. Det ger oss helt nya möjligheter att studera sambanden mellan hälsa i tidiga år och hur det går för barnen senare i livet. Andra projekt på SOFI handlar om sambandet mellan föräldrarnas klasstillhörighet och barnens klasstillhörighet som vuxna och om motsvarande samband när det gäller föräldrarnas ekonomiska situation och vilka ekonomiska förutsättningar barnen har senare i livet. Prof. Anders Björklund FAS anslag innebär att forskarna på SOFI också kommer att studera hur politiska reformer påverkar sociala faktorer i människors liv, om besluten leder till större ojämlikhet. I en ny studie kommer forskarna till exempel att utvärdera friskolereformen på 90-talet och se om den bland annat ledde till skillnader i skolresultat. Det man kan befara är att vissa elevgrupper får en bättre utbildning medan andra förlorar, säger Anders Björklund. Då kan man tala om ökad segregation, men reformen kan också ha lett till att skolan över hela linjen har blivit bättre. För Anders Björklund handlar stödet från FAS till stor del också om frihet och möjligheten att engagera duktiga forskare som precis har doktorerat och har spännande idéer de vill utveckla. Annars måste de först söka om anslag till egen forskning vilket kan ta två år. Pengarna vi har fått gör också att vi kan arbeta mer internationellt. Vi är ofta ute på konferenser och träffar världsledande forskare. Om vi enas om en idé kan vi handla snabbt och sätta igång ett projekt med detsamma. Anslag till FAS-centrum: 5,5 miljoner kronor per år. 12

13 FAS-centrum för studier om alkohol och droger SoRAD, centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet, forskar om konsumtions mönster när det gäller alkohol- och drogbruk och vilka konsekvenser det för med sig, bland annat socialt och kulturellt. Det faktum att en forskargrupp på SoRAD nu också har utsetts att bli ett FAS-centrum gör att forskarna kommer att kunna arbeta utifrån ett ännu bredare samhällsvetenskapligt perspektiv än tidigare. Vad ser till exempel samhället som normalt och avvikande när det gäller bruk av alkohol och droger? Vi vill bland annat titta på hur samhället väljer att dra gränsen och var man därmed väljer att lägga problemet, säger professor Börje Olsson, projektledare för det nya centrumet. Det handlar i förlängningen om vilka åtgärder man vidtar och vad de åtgärderna får för konsekvenser för den som pekas ut. Befäster åtgärderna en dålig situation eller är de en hjälp? De åtgärder samhället erbjuder behöver studeras, menar han. Vad innebär det till exempel att vissa sorters missbruk framför allt hanteras inom rättsväsendet och andra inom sociala och medicinska vårdsystem och det faktum att den vård som erbjuds bara kommer ett fåtal till godo? Vi vet att de allra flesta som förändrar sina alkohol- och drogvanor gör det på egen hand och inte med hjälp av vården, säger han. Vi Prof. Börje Olsson vill studera hur det går till och hur man kan stödja de processerna. Vi behöver också undersöka vilka som får vård idag och vad den betyder. Det finns ingen enskild åtgärd som är mest effektiv för att minska de negativa effekterna av för hög konsumtion. Vi tror att man måste förstå de olika mekanismerna tillsammans om man vill åstadkomma en förändring. Han hoppas att de kommande årens forskning ska ge en bred förståelse för vad som gör att människor påverkas olika av sitt bruk av alkohol och droger och även ge en bättre kunskap om vilka konsekvenserna blir av de olika strategier som samhället utvecklar för att komma till rätta med problemen. Ambitionen hos Börje Olsson och hans kollegor är också att bidra till teoriutveckling och ny empirisk kunskap när det gäller den samhällsvetenskapliga forskningen om alkohol och droger. Särskilt viktigt är det att kombinera mer traditionell epidemiologisk forskning, baserad på stora datamängder och olika slag av statistisk analys, med kvalitativt inriktade analyser av till exempel olika policysatsningar och olika former av social kategorisering, menar han. Anslag till FAS-centrum: 5 miljoner kronor per år. 13

14 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) stödjer och initierar grundläggande och behovsstyrd forskning av hög vetenskaplig kvalitet inom områdena arbetsliv, folkhälsa och välfärd. Arbetslivets inriktning och utveckling Samhällets regelverk och trygghetssystem Individens hälsa och levnadsvillkor I rådets huvuduppgifter ingår att: fördela medel till forskning utvärdera forskningen inom de egna ansvarsområdena identifiera områden för nya satsningar och utarbeta forskningsprogram i samråd med andra forskningsfinansiärer sträva efter att forskningsresultat görs tillgängliga, prövas och diskuteras i olika sammanhang arbeta för ökat nationellt och internationellt samarbete och utbyte inom forskarvärlden främja mång- och tvärvetenskaplig forskning arbeta för att öka förutsättningarna för yngre och nydisputerade forskare att fortsätta sin forskarkarriär främja genusperspektiv i forskningen verka för jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskningen främja vetenskaplig publicering, kunskapsförmedling och dialog Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Postadress: Box 2220, Stockholm Besöksadress: Westmanska Palatset, Wallingatan 2, Stockholm Telefon: Fax: E-post: Webbsida:

15

16 Best.nr Prospect Communication

LITEVad innebär FAKTA. FAS verksamhet?

LITEVad innebär FAKTA. FAS verksamhet? LITEVad innebär FAKTA FAS verksamhet? DET HÄR ÄR FAS FAS finansierar forskning som främjar människors arbetsliv, hälsa och välfärd. FAS är en myndighet under Socialdepartementet. FAS är en förkortning

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Internationell migration och etniska relationer (IMER) 2007

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Internationell migration och etniska relationer (IMER) 2007 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Internationell migration och etniska relationer (IMER) 007 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Migrationens relation till hälsa integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet Katarina Carlzén INVANDRARES SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET FÖR VÄLFÄRDEN I ÖSTERBOTTEN

Läs mer

CRC styrelse möte 2010-09-30

CRC styrelse möte 2010-09-30 Förslag till beslut 1 2010-09-22 CRC styrelsen CRC Clinical Research Centre Hugh Connell CRC föreståndare CRC styrelse möte 2010-09-30 Punkt 9 Lokalfördelning till Jan Sundquist, Inst. f. kliniska vetenskaper,

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Postadress: Box 6401, 113 82 Stockholm Besöksadress: Olivecronas väg 4 (Sabbatsberg) Tel 08-690 58 00, Fax 08-33 52 75

Postadress: Box 6401, 113 82 Stockholm Besöksadress: Olivecronas väg 4 (Sabbatsberg) Tel 08-690 58 00, Fax 08-33 52 75 Äldreforskningens Hus består av två tvärvetenskapliga centra; Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och A R C (Aging Research Center). Det tvärvetenskapliga perspektivet ger möjligheter att se helheten;

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använda den. Det här är Handelshögskolan vid Karlstads universitet.

Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använda den. Det här är Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Kunskap är inget värd utan förmågan att kunna använda den. Det här är Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Universitetens uppgift är att utveckla och bringa kunskap till människorna om livet, samhället

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? www.med.lu.se/case Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? Marianne Granbom leg. arbetsterapeut och doktorand Centre of Ageing and Supportive Environments Forskargruppen Aktivt och hälsosamt

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Folkhälsoprogrammet, 180 högskolepoäng

Folkhälsoprogrammet, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 7 Programkod: GKV01 Folkhälsoprogrammet, 180 högskolepoäng Program on Public Health, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

AFA Försäkrings FoU - finansiering

AFA Försäkrings FoU - finansiering AFA Försäkrings FoU - finansiering Skapa värde för våra uppdragsgivare genom att i ett långsiktigt perspektiv bidra till ett gott arbetsliv utan skador och arbetssjukdomar Forskning, utveckling och kunskapsförmedling

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens.

Läs mer

Institutionen för samhällsvetenskaper

Institutionen för samhällsvetenskaper Institutionen för samhällsvetenskaper En institution med stark internationell profil inom utbildning, forskning och samverkan 1 Innehåll Innehåll Inledning 3 Våra ämnen 4 Grundutbildning och avancerad

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Nordanstig. Skåne. Ny livsstil påverkar hälsan. Var fjärde över 90 har kronisk njursvikt. Funktion avgör - inte ålder. Nyhetsbrev nr 1 2013

Nordanstig. Skåne. Ny livsstil påverkar hälsan. Var fjärde över 90 har kronisk njursvikt. Funktion avgör - inte ålder. Nyhetsbrev nr 1 2013 Nordanstig SNAC representerar riket Få läkemedel i Nordanstig Är SNACs studiepopulationer representativa för riket? En relevant fråga eftersom projektet består av ett urval av områden och individer. Protokollen

Läs mer

ANSLAG OCH STIPENDIER 2013-09

ANSLAG OCH STIPENDIER 2013-09 ANSLAG OCH STIPENDIER 2013-09 HJÄRT- LUNGFONDEN http://www3.hjart- lungfonden.se/ RESEBIDRAG Resebidrag kan sökas för studiebesök, till exempel för att inhämta ny forskningsmetodik, eller för deltagande

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan

Brukarmedverkan. i forskningen. För dig som forskar. Ett samarbete mellan Brukarmedverkan i forskningen För dig som forskar Ett samarbete mellan Reumatikerförbundet Astma- och Allergiförbundet Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Psoriasisförbundet Vad är en forskningspartner?

Läs mer

Policy för alkohol som utvecklingshinder

Policy för alkohol som utvecklingshinder Policy för alkohol som utvecklingshinder Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2013-03-18 Giltighetstid: tillsvidare Ansvarig: generalsekreterare Policyns tillämpning i Forum Syd Forum Syds idéprogram

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Tina Eriksson-Sjöö, Processledare för Hälsoskola för nyanlända, Univ. adjunkt och doktorand Hälsa och samhälle

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Projektplan AHA 2010

Projektplan AHA 2010 6 AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV 2010-06-09 61 AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV 6101 Akademigemensamt 801 Ledning 91 99 6102 Akademichef 8011 Akademiledning 91 99 6103 Kansli 8012 Akademiråd 91 99 8013

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015

Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015 Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015 Kulturformulering som verktyg i handläggarsamtal Andraspråksinlärning och andraspråksutveckling Migration

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa. Seminarium. Inomhusmiljö och hälsa. Umeå, 28 februari 2013

Inomhusmiljö och hälsa. Seminarium. Inomhusmiljö och hälsa. Umeå, 28 februari 2013 Inomhusmiljö och hälsa Seminarium Inomhusmiljö och hälsa Umeå, 28 februari 2013 Inomhusmiljö och hälsa 10.00 Välkomna Lisa Redin, Miljösamverkan Västerbotten Stina Lindström, KOMIN, Umeå universitet 10.15

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare

Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare. Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Yrkeshögskoleutbildning med nationell kursplan Trafiklärare Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till trafiklärare Kunskapsområde Trafiklärare Kurs Yrkeshögskolepoäng Arbetsmiljö och ansvar 12 Fordonssäkerhet

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne

Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne Datum Beteckning 2010-10-20 Siv Wilborgsson 0709-719938 Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne Under hösten 2009 förde ett antal kommuner en dialog med Malmö högskola

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer