Integrera Skövde med Södra Ryd!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integrera Skövde med Södra Ryd!"

Transkript

1 OM FOLKHÄLSOARBETET I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN NR 2 SEPTEMBER 2005 FOLKHÄLSOBLADET Järngäng i Södra Rydsprojektet. Lorans Khalaf, Joseph Mbumba, Georgette Yacob, Biba Begic och Kristina Berneholm. Integrera Skövde med Södra Ryd! Integration, vad är det? Och varför är det bara invandrare som ska integreras? Diskussionen glöder när nyckelpersonerna i bostadsområdesprojektet i Södra Ryd kommer igång. Jag vill möta svenska föreningar. Jag bor i Södra Ryd och kan redan mycket om folket här, antingen vi är serber, turkar eller araber. Men svenskar i svenska organisationer känner jag inte, utbrister Lorans Khalaf, en av de drivande i det föreningsråd som bildats i Södra Ryd som en väsentlig del av bostadsområdesprojektet. Frågan är bara hur? Södra Ryd i Skövde är inte ett bostadsområde man åker till, utan från. Här finns alla faktorer som kännetecknar problemområde : invandrartätt, arbetslöshet, existensminimum, miljonprogram. Men numera också en vilja till förändring. Tre år med Södra Rydsprojektet, initierat och finansierat av folkhälsorådet i Skövde, har lett till umgänge och utbyte mellan olika nationaliteter i bostadsområdet. Saknas gör bara svenskarna. Vi som är unga har lättare att få svenska kontakter. Men de äldre kommer aldrig in i samhället. Försäkringskassan är deras enda kontakt, säger Georgette Yacob. DET ULTIMATA funderar gänget runt bordet, vore en mötesplats i Södra Ryd, så attraktiv att boende i andra delar av Skövde lockas att åka dit. Fast där är man inte ännu, även om förhoppningar knyts till en så kallade spontan idrottsplats som nu byggs intill skolan. Idrott och framför allt fotboll har sedan tidigare visat sig vara en bra väg till förbrödring och möte. Den nya idrottsplatsen är en av de satsningar som har kunnat påverkas av de boende. Innan bostadsområdesprojektet startade fanns ingen given kanal för kontakter mellan boende och kommunen. Det ledde till ombyggnader där ett välbesökt café på skolan försvann. Till stor irritation för invånarna, vana från sina hemländer att mötas på lokal. NU HOPPAS MAN på familjecentralen som planeras. Bra, tycker man, samtidigt som förvåningen fortfarande är stor över att kommunen förra året lade ner öppna förskolan. Som var så bra! Och fast vi protesterade! Protester som i sig var ett resultat av bostadsområdesprojektet. Dialogen mellan invandrartäta Södra Ryd och det svenska samhället är igång. Bostadsområdesprojektet Södra Ryd har förlängts och pågår till och med maj Målet om ökad gemenskap/integration har utökats med sysselsättning och ett kooperativ för hushållsnära tjänster har startats. Projektledare är Kristina Berneholm, BOKSLUT ÖVER VÄLFÄRDEN Strategiskt verktyg i kommunerna. Sidan 2 och 3 VIKTIGAST I HÖSTENS AGENDA Tre lokala folkhälsoplanerare ger svar. Sidan 5 MINDRE STRUL OCH SKROT Unik framgångssatsning i Svenljunga. Sidan 7

2 Foto: PrB/Fredrik Persson. Styrning och uppföljning med fokus på hälsa och välfärd HUR MÅR BEFOLKNINGEN? Och hur påverkar de kommunala verksamheterna invånarna? Det är utgångspunkten för lokala välfärdsbokslut enligt en ny modell som har tagits fram av Statens Folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting. Modellen har utvecklats tillsammans med 17 kommuner och landsting. I Västra Götaland har flera kommuner varit aktiva: Strömstad, Trollhättan, Göteborg och Borås. Även folkhälsokommitténs kansli i regionen har varit involverat. Projektansvarig på Statens Folkhälsoinstitut har varit Jonas Frykman. UTGÅNGSPUNKTEN är den nationella folkhälsopolitiken och de elva målområden som riksdagen har beslutat om. Poängerna med det är flera. Lokala välfärdsbokslut är ett sätt att styra och följa upp det kommunala arbetet med fokus på hälsa och välfärd. Därmed tangerar det målet för den nationella folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Att utgå från nationella folkhälsomål gör dessutom välfärdsbokslut från olika kommuner lättare att jämföra. MODELLEN LYFTER fram nio basindikatorer som är nära förknippade med de första fem målområdena i folkhälsopolitiken. Samtliga basindikatorer finns nedbrytbara på kommunnivå i nationella register, vilket förenklar arbetet. Därutöver finns förslag på ytterligare ett 30-tal indikatorer, samtliga framtagna utifrån att de ska kunna påverkas lokalt och knytas till kommunens verksamhet. Vill man börja någonstans så föreslår vi ett välfärdsbokslut i miniformat där de nio basindikatorerna mäts. Sedan kan det byggas ut efterhand som nytta och behov växer fram, säger Jonas Frykman på folkhälsoinstitutet. En enkät tidigare i år visade att 50 av landets 282 kommuner har genomfört eller är på gång att genomföra välfärdsbokslut. Förhoppningen är att den nya modellen ska underlätta arbetet och inspirera fler att ta fram välfärdsbokslut. 9NIO BASINDIKATORER STRATEGISKT VIKTIGA ATT MÄTA Valdeltagande Jämställdhetsindex Utbildningsnivå Arbetssökande Inkomstnivå Behörighet till gymnasieskolan Barnfattigdom Ökad hälsa i arbetslivet Skador och förgiftningar SIDAN 2 LIVSVIKTIGT SEPTEMBER 2005

3 Välfärdsbokslut utvecklar Strömstad I Strömstad är välfärdsbokslutet en angelägenhet på högsta nivå. Kommunledningen ser den årliga summeringen av välfärden som ett strategiskt verktyg för att utveckla kommunens verksamheter. Folkhälsoplaneraren Lis Palm kunde i våras summera kommunens tredje välfärdsbokslut. Hon är ansvarig för det praktiska arbetet med välfärdsbokslutet, men ingalunda ensam ansvarig för innehållet och användningen. Tvärtom finns det ett genuint intresse hos samtliga förvaltningar för välfärdsbokslutet. Vi har lyckats etablera det som ett redskap som alla har del i och nytta av, säger Lis Palm. UNDER DE TRE ÅR Strömstad haft välfärdsbokslut har det utvecklats. Första året utgick man från den så kallade Göteborgsmodellen, en av de kommuner som var först i landet med att jobba med välfärdsbokslut. Men med det nationella folkhälsomålet och elva målområden kom behovet av att koppla ihop välfärdsbokslutet med dem. Det senaste bokslutet är klart inspirerat av modellen för att jobba med lokala välfärdsbokslut, som presenterades av Statens Folkhälsoinstitut i slutet av augusti. Vi har inspirerat varandra, kan man säga. Jag har suttit med i referensgruppen som har utvecklat modellen, berättar Lis Palm. Viktigt i Strömstad är de kommunala förvaltningarnas synpunkter. Välfärdsbokslutet tas fram i en arbetsgrupp där utvecklingsansvariga på samtliga förvaltningar deltar. Det är ett sätt att arbeta som Lis Palm varmt rekommenderar. Det föder fantastiskt kreativa och spännande diskussioner. För mig som folkhälsoplanerare har det gett många, helt nya perspektiv. Samma sak konstaterar ekonomichefen i Strömstad, Agneta Johansson. Det är så lätt att fastna i siffror och finansiella mål. Välfärdsbokslutet har bidragit med ytterligare en dimension och lyfter fram resultatet av det som allt kommunalt arbete ytterst handlar om, nämligen att skapa förutsättningar för god livskvalitet. VÄLFÄRDSBOKSLUTET i Strömstad har blivit ett verktyg som används i planeringsarbetet, bland annat av skolan och vid framtagandet av ny översiktsplan. Än så länge står bokslutet på egna ben och ges ut separat. Men det viktigaste sammanfattas på en sida i kommunens ordinarie årsredovisning, vilket lyft frågorna ytterligare. Lis Palm drömmer om att det även ska leda till konkreta prioriteringar i budgeten. Så långt har vi inte kommit. Ännu. Strömstad är ett av tre kommunexempel i skriften om lokala välfärdsbokslut från folkhälsoinstitutet. Folkhälsoplanerare Lis Palm når du på telefon eller e-post Lokalt engagemang i Mariestad Mariestads kommuns första välfärdsbokslut någonsin låg klart i våras. På 36 sidor ges en bred bild av invånarnas hälsa och de faktorer som påverkar. Vi ville spegla kommunen och har jobbat mycket med att ta fram lokala fakta. Exempelvis har vi även vänt oss till lokala föreningar för att inhämta synpunkter och underlag, berättar folkhälsoplaneraren Monica Kling. Resultatet har varit uppskattat, men det har också inneburit en hel del jobb. Monica Kling tror att arbetet kan underlättas med hjälp av den nya modellen från folkhälsoinstitutet och viss standardisering. Men det lokala engagemanget måste fortsatt vara i centrum Det är nyckeln för att väcka intresse för välfärdsbokslutet. Vår förhoppning är att välfärdsbokslutet ska bidra till att hälsofrämjande faktorer lyfts fram och prioriteras mer i kommunala verksamheter och att skillnader i hälsa utjämnas. Välfärdsbokslut på gång? Beställ broschyren Utveckling av lokala välfärdsbokslut på telefon , fax Broschyren finns även som PDF på tillsammans med ytterligare information. LIVSVIKTIGT SEPTEMBER 2005 SIDAN 3

4 Babydockor lär ungdomar i Munkedal för livet Många har tyckt om de datastyrda babydockorna till skolelever i Munkedal. Lek eller allvar? Skrämskott eller uppmuntran? Åsikterna går isär, men i Munkedal står man pall. Facit skrivs just nu i form av en kursplan för nya skolämnet livskunskap. Folkhälsosamordnaren i Munkedal, Lotta Wilhelmsson, erkänner utan omsvep att hon hade fjärilar i magen inför projektstarten. Datastyrda dockor till elever i nian som en del av skolans undervisning i sex och samlevnad, hade aldrig provats tidigare i Sverige. Däremot i USA, där dockorna kommer ifrån, och i Danmark och Norge, med gott resultat. Även om vi hade testat idén i förväg i ett rådslag med bland annat elever, var det omöjligt att i förväg bedöma hur det skulle tas emot. Skulle vi få den diskussion om livet och värderingar som vi eftersträvade eller skulle dockorna bara bli något man skrattade åt eller tyckte var löjligt? Som så ofta när man har med ungdomar att göra kom svaret snabbt. Babydockorna blev minst sagt populära och bara ett fåtal elever avböjde erbjudandet att ha hand om en docka under fyra dygn. Just frivilligheten är viktig. Omvårdnaden har skett parvis i konstellationer eleverna själva har fått välja. Om det är tjej-tjej, kille-kille eller tjej-kille har inte spelat någon roll. Avsikten har inte varit att skapa en illusion av familjebildning, utan att få igång diskussionen om babyns behov. Det har man lyckats med. BABYDOCKORNA ÄR korrekt anatomiskt utformade, väger cirka tre kilo och gråter otröstligt om de inte får samma omvårdnad som ett riktigt spädbarn kräver. För eleverna gäller det att fixa matning, efterföljande rap, blöjbyte, närhet och tröst. En del dockor är snälla och sover om natten, medan andra har det lite tuffare med nattvak och ständiga avbrott under skoldagen. Därför delas heller inte dockorna ut under perioder med prov och hög studietakt. När de fyra dygnen har gått får paren gå till ungdomsmottagningen i Munkedal och lämna tillbaka babydockan. Då läser man även Foto: Bohusläningen/Gösta Axelsson. Lära för livet. Andreas Karlsson och Elin Sandblom var två elever som under förra läsåret fick ta hand om var sin datastyrd babydocka. SIDAN 4 LIVSVIKTIGT SEPTEMBER 2005

5 En hemsida för alla som är engagerade i folkhälsoarbetet i Västra Götaland. Det är målet när folkhälsokommitténs kansli nu utvecklar hemsidan. Sidan får under oktober ett delvis nytt upplägg. Utgångspunkten är det nationella och regionala folkhälsomålet om jämlik hälsa bland befolkningen. Detta påverkar i hög grad Västra Götalandsregionens arbete. En nyhet på hemsidan är kalendariet. Här är förhoppningen att alla med arrangemang inom folkhälsoområdet ska bidra med tips på aktiviteter som är av intresse för hela Västra Götalandsregionen. Vi vill ha en hemsida som känns angelägen för alla, oavsett du jobbar i regional verksamhet, i kommuner eller i frivilligorganisationer. Det är ett sätt att i praktisk handling göra verklighet av vår policy, att folkhälsoarbetet ska ägas lokalt och stödjas regionalt, säger Åse Enkvist på Det handlar om att ge ungdomarna kunskap så att de inte blir gravida när de inte vill, men kan bli gravida när de vill. Lotta Wilhelmsson, folkhälsosamordnare i Munkedal av dockans datachips för att se hur omvårdnaden har skötts. Ur det föds en diskussion. Ofta har det varit tuffare än vad de hade trott, men också roligare. För oss är det viktigt att få in samtalet på preventivmedel och vikten av att när man får barn så ska det vara ett medvetet val. Det har inte varit svårt, utan fallit sig naturligt. Dockorna har verkligen fungerat fantastiskt bra, säger barnmorskan Ragnhild Eikemo. Imponerande har varit ungdomarnas förvånansvärt mogna attityder. Visst vill de flesta skaffa barn, men inte nu och inte med ensamt ansvar. Förhoppningen i Munkedal är att samtalet utifrån dockorna ska ge ökad livskunskap och färre tonårsaborter och klamydiafall. Det var så idén först kom upp. Sedan har det ena lett till det andra och i dag är babydockorna en liten sak jämfört med alla positiva bieffekter. Samarbetet mellan skola och ungdomsmottagning har kommit igång och värderingsfrågorna har lyfts fram på ett helt annat sätt än tidigare. Nästa steg är att utveckla skolans sex- och samlevnadsundervisning till ämnet livskunskap. Det är en direkt följd av babydockorna och ett önskemål från skolan. Vi skriver på en kursplan nu och lektionstid är schemalagd från och med vårterminen 2006, säger Lotta Wilhelmsson. Satsningen på babydockor har stöd av ett enigt folkhälsopolitiskt råd i Munkedal. Projektet går under namnet Sussi & Pelle och ska utvärderas av Fyrbodalinstitutet. Vill du veta mer kontakta folkhälsosamordnare Lotta Wilhelmsson, , e-post Folkhälsokommitténs hemsida ska utvecklas folkhälsokommitténs kansli, som från och med i höst kommer att bli ansvarig för utvecklingen av hemsidan. Min dröm är att den ska bli ett levande forum i Västra Götaland där stort och smått, nytt och gammalt inom folkhälsoområdet, kan ventileras. Sidan ska kännas spännande och intressant att gå in på. Riktigt där är man inte ännu. Åse Enkvist vädjar om tålamod alla intentioner kan inte bli verklighet bums. Dessutom vill vi ha fler tips och synpunkter. Hör av er med vad ni tycker bör utvecklas! Lotta Wilhelmsson vågade tro på idén med babydockor. Hemsidan hittar du på Har ni tips till kalendariet eller idéer om hemsidan är ni välkomna att höra av er till Åse Enkvist, , e-post VILKEN ÄR DEN VIKTIGASTE INSATSEN FÖR FOLKHÄLSA I DIN KOMMUN JUST NU? PER-HENRIK LARSSON, FOLKHÄLSOPLANERARE I MELLERUD: Fortsatt samverkan kring barn och unga. Vi försöker jobba systematiserat för att öka barns och ungdomars inflytande och har så gjort i några år. I höst gör vi en särskild utbildningsinsats för personal inom olika områden som arbetar med barn i åldrarna 0-5 år. Vi vill öka samverkan mellan olika parter, hela tiden med familjen i fokus. ANNE-LIE LINDGREN, FOLKHÄLSOPLANERARE I VARA: Vi har en demokrativecka vecka 41. Kultur och dialog är tema och fokus ligger på barn och ungdomar, även om det finns inslag även för vuxna. Vara konserthus blir plats för teater och föreläsningar, bland annat av en överlevande från nazismens utrotningsläger. Skolor bryter undervisningen för att jobba med demokratifrågor och vi inviger en medborgarhörna i biblioteket. I Vara är det ett prioriterat mål att ge ungdomar kunskap och inflytande i demokrati och samhällsbyggande. HILLEVI FUNCK, FOLKHÄLSOPLANERARE I MÖLNDAL: Vi ska etablera en mötesplats för både kroppens och själens hälsa, ett hälsotek även om det inte kommer att heta så. Lokal har vi i en friskvårdsanläggning, där det redan finns ett café. Mötesplatsen är till för kommunens invånare och vi vill att deras behov ska styra inriktningen. Vi räknar med att öppna i slutet av året. 45 personer kom till avsparksmötet nyligen, så intresset är stort. LIVSVIKTIGT SEPTEMBER 2005 SIDAN 5

6 Vad görs för att förebygga barnfetma? Under hösten kommer en samlad bild av hur övervikt och fetma hos barn och ungdomar förebyggs i Västra Götaland att sammanställas. Nästa steg är en regional handlingsplan. Bakom kartläggningen av arbetet mot barnfetma ligger ytterst ett uppdrag från regionfullmäktige. Det gäller att ta fram en regional handlingsplan för förebyggande och behandlande insatser för att motverka trenden med allt fler överviktiga och feta barn. Arbetet leds av överläkare Staffan Mårild. En del är en omfattande kartläggning av vad som görs redan i dag. Många har uppmärksammat problemet och på både enskilda skolor, i kommuner och inom primärvården finns olika projekt och satsningar. Vad som saknas är en heltäckande bild som även kan tjäna som underlag för att hitta metoder som fungerar. DÄRFÖR GENOMFÖRDES i våras en stor enkätundersökning. Totalt tio olika enkäter till 15 personalkategorier distribuerades. Svarsmaterialet ska nu sammanställas och en preliminär rapport kommer senare i höst, berättar epidemiolog Barbara Rubinstein. Enkäterna gick till följande personalkategorier: primärvårdsområdeschefer, folkhälsoplanerare i kommuner och stadsdelar, föreståndare för förskolor, klinikchefer i folktandvården, skolsköterskor, rektorer inom grundskolan och gymnasiet, mödravårds- och barnavårdscentraler, kostansvariga i kommunerna, vårdcentraler, sjukvårdens specialistmottagningar för barn och unga samt ungdomsmottagningar. Med undantag för förskola och skola, där ett statistiskt urval gjordes, omfattades de flesta enheter i Västra Götaland av enkäten. Målsättningen är att enkäten ska bilda en del av underlaget i den regionala handlingsplanen som ska vara klar senast Förebyggande och främjande insatser är viktiga, men även hur vårdkedjan från primärvård till specialistvård ska byggas upp. Nyfiken på resultatet? För att ge återkoppling till verksamheter som fått enkäten kommer seminariedagar att arrangeras på olika platser i regionen. När är ännu inte bestämt. Mer information kommer i kalendariet på folkhäsokommitténs hemsida Röd, gul eller grön alkoholzon Nytt verktyg för att hantera drickandet I Norge använder elva kommuner begreppet alkoholfria zoner i arbetet mot överdriven alkoholkonsumtion. Det är ett sätt att ta sig an frågan utan moraliserande och pekpinnar. Istället säger man att alkohol är okej, men inte alltid och inte överallt. I Sverige är Ulricehamn först att testa idén. Hittills med mer respons från allmänheten än vad som är vanligt när projekt för att minska alkoholdrickandet brukar komma på tal. Jag tror förklaringen är att vi faktiskt utgår från att vi accepterar alkohol i vårt samhälle. Vi ropar inte på totalförbud. Däremot pekar vi på det sunda förnuftet i att praktisera alkoholfria zoner, säger Britt Thorell, folkhälsoplanerare i Ulricehamn. Verktyget kallas för av&till, symboliskt illustrerat med rött för helt alkoholfri zon, gult för tveksamt om alkohol passar och grönt för när det passar. De alkoholfria zoner som identifierats är: trafiken, arbetslivet, under graviditet, båt- och badliv, idrott och friluftsliv, samvaro med barn och ungdomar, vid konflikter och vid sorg och depressioner. Det är ett lätt resonemang att ta. Diskussionen på föräldramöten eller på mödravårdscentralen får en positiv utgångspunkt. Samtalet i sig är viktigt, menar Britt Thorell. Idén till av&till kommer från den norska organisationen Alkokutt, där Trine Stensen Lunde är projektansvarig. Den 8 september föreläste hon vid ett kommunseminarium i Ulricehamn. Det var en kraftsamling för att snabbt få igång arbetet med av&till på bred front i kommunen. På Ulricehamns kommuns hemsida kan du klicka dig vidare till folkhälsa och mer information om av&till. SIDAN 6 LIVSVIKTIGT SEPTEMBER 2005

7 Matti Tarkki har förnyat arbetet med struliga ungdomar i Svenljunga. Han är långt ifrån typisk i folkhälsosammanhang. Men med oljiga nävar, pondus och sunt förnuft kommer man långt med struliga unga grabbar. Svenljunga har helt enkelt blivit lite lugnare sedan Matti Tarkki klev in på scenen. Bilskroten har blivit folkhälsoarena Scenen var Svenljunga kommunhus, rummet arbetsmarknadsansvarige Mary Anderssons och det är snart fem år sedan. Matti Tarkkis rygg hade sagt ifrån, lastbilshytten som varit hans arbetsplats i 25 år kunde han glömma. Istället hade en idé börjat gro i huvudet om att kombinera en insats för miljön med en insats för ungdomar som ledsnat. Jag har själv busat runt en hel del. Allt jag gjort tål inte dagsljus. Men det blev ordning på mig och jag tror jag vet vad som krävs för att få ordning på ungdomar i samma situation i dag, säger Matti. KOMMUNEN GILLADE vad de hörde. Ett projekt som med ungdomars hjälp skulle samla in skrotbilar i naturen, demontera och köra till skroten eller göra i ordning och köra folkrace. Det var bra. Två flugor i en smäll. Dessutom hade Matti redan en lokal, en verkstad strax utanför centralorten. Ändå tog det två år innan det fanns pengar för att sätta igång. Papper är inte min grej, men jag fick hjälp att söka EU-pengar. I april 2003 var vi igång, bland annat tack vare stort stöd från kommunens arbetsmarknadsenhet och rektorn på gymnasiets individuella program. Sedan dess har det rullat på. EU-pengarna har ersatts av kommunala pengar. Skolan, socialen och arbetsmarknadsenheten delar på kostnaden på knappt en miljon per år. I den summan ryms lokal och lön till Matti plus anställda Madelein Lind. Som för övrigt tar ungdomarna på ungefär samma sätt som Matti. Det är raka puckar, men vi lyssnar också. Det är de inte alltid bortskämda med. Tio ungdomar kan kommunen ha inskrivna på bilskroten åt gången. Men ofta finns fler ungdomar där, eftersom de som varit inskrivna tidigare gärna hälsar på. Många är i tonåren och har ledsnat på skolan, drar runt okontrollerat och är i riskzonen för att hamna i kriminalitet. Även arbetslösa med samma riskmönster kan få plats på skroten. RESULTATEN ÄR smått enastående. Över 60 procent av de 40 unga som varit inskrivna har tagit tag i sina studier, fått praktikplats eller riktiga jobb och sköter sig. Så har studiebesöken också varit många. Men Matti känner inte till någon annan kommun som har följt efter. Utom i sitt gamla hemland Finland. Men här hittar man nog ingen mer sådan dåre som jag, som kan ta hand om det. Kontakta Matti Tarkki eller Madelein Lind, , om du vill veta mer. I juni utsågs bilskroten i Svenljunga till månadens projekt av Bris. Läs artikeln på LIVSVIKTIGT SEPTEMBER 2005 SIDAN 7

8 Avsändare: Folkhälsokommitténs kansli Regionens Hus Mariestad! BORÅS DELAR UT PRIS kronor till en skola i kommunen som arbetar långsiktigt med hälsofrämjande insatser. Det priset har folkhälsorådet i Borås instiftat. Första gången det delades ut var i våras, då Myråsskolan belönades för ett bra arbete med helhetsgrepp utifrån skolprofilen musik-natur-rörelse. Priset har två syften: 1. Att inspirera den belönade skolan att fortsätta i samma anda. 2. Att belysa det arbete som görs och stimulera andra skolor att börja arbeta hälsofrämjande. Priset ska delas ut varje år och alla grundskolor i Borås kan ansöka. SKARABORG DELAR UT PRIS De två hälso- och sjukvårdsnämnderna i Skaraborg har inrättat var sitt folkhälsopris. Tanken är att belöna strategiskt folkhälsoarbete och stimulera lokal samverkan inom folkhälsoområdet mellan hälso- och sjukvårdskansliet, Skaraborgs sjukhus, primärvården och folkhälsoenheten i Skaraborg samt övriga lokala aktörer. Dessutom ska goda exempel lyftas fram med hjälp av folkhälsopriset. Priset är på kronor och delas ut första gången den 8 november för västra hälso- och sjukvårdsnämnden och den 15 november för östra. HOPPET I STENUNGSUND Det hoppas som aldrig förr på Kopperskolan i Stenungsund. I våras fick varje elev ett eget hopprep för att få in lek och rörelse på ett naturligt sätt under skoldagen. Samtidigt fixade man en aktivitetsbana runt skolgården där varje station bygger på en rörelse med hjälp av hopprepet. Det har satt fart på ben och armar! Jag mötte ett gäng killar i sexan nyligen som hoppade för glatta livet. Deras budskap var att det var kanon, säger Annika Karlsson, friskvårdskonsulent i Stenungsund. I höst ska satsningen utvärderas. Fler skolor vill följa efter och kostnaden på 30 kronor per hopprep och elev måste motiveras. Kopperskolans hopprep har finasierats av folkhälsorådet som ett pilotprojekt. Foto: NordicPhoto/Bragi J. Ingibergsson. Ingen oberörd av Länge leve livet Tiotusentals ungdomar i Västra Götaland har sett Vägverkets film Länge leve livet om alkohol, bilkörning och den värsta av följder. Och efterfrågan på filmen är fortsatt lika stor. Filmen är 25 minuter lång och det tar inte lång tid innan salen är knäpptyst. Länge leve livet är fylld av känsloladdade budskap det ska kännas i hjärtat att det som händer ungdomarna i filmen kan hända vem som helst som blandar alkohol med bilkörning. Speciellt är att de som medverkar i filmen inte är skådespelare, utan drabbade i verkligheten. Länge leve livet ingår i Vägverkets nationella projekt Don t drink & drive. Målet är att få fler ungdomar att aldrig köra påverkade, att vägra åka med en onykter förare och att ge mod att hindra andra att köra påverkade. Projektet ska pågå till minst 2007 och till dess kommer filmen att turnera runt i Västra Götaland. Körschemat för hösten är klart och våren håller på att planeras. Erbjudandet att visa filmen har gått till skolor, kommuner och stadsdelar. I vissa fall inbjuds även allmänheten. Intresset är mycket stort. I möjligaste mån visas filmen för lärare och skolpersonal innan den visas för elever från högstadiet och uppåt. Vill du veta när filmen visas nära dig kontakta Vägverket och fråga efter Barbro Olofsson, Skaraborg, Ulf-Göran Willén, Göteborg och södra Älvsborg, och Kenneth Jonsson, Fyrbodal. Lärarhandledning och tips på värderingsövningar finns på Göteborgs stads trafikkontors sida på internet: FOLKHÄLSOBLADET LIVSVIKTIGT ges ut av folkhälsokommitténs kansli i Västra Götalandsregionen. Ansvarig utgivare är Johan Jonsson, folkhälsochef. Tel E-post Citera oss gärna men ange källan. EKBERG OCH MALM

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Sida 1(1) BESLUTSUNDERLAG. Datum 2015-02-17. Folkhälsorådet. Ärende. Beslutsunderlag. 2 Folkhälsorådets. verksamhetsberättelse 2014

Sida 1(1) BESLUTSUNDERLAG. Datum 2015-02-17. Folkhälsorådet. Ärende. Beslutsunderlag. 2 Folkhälsorådets. verksamhetsberättelse 2014 BESLUTSUNDERLAG Datum 2015-02-17 Sida 1(1) Folkhälsorådet Ärende Beslutsunderlag 2 Folkhälsorådets verksamhetsberättelse 2014 Essunga kommun--------------: Verksamhetsberättelse för folkhälsorådet i Essunga

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik december 2004 Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com

Läs mer

lokala välfärdsbokslut

lokala välfärdsbokslut Utveckling av lokala välfärdsbokslut En modell för styrning och uppföljning PRODUKTIONSFAKTA UTGIVARE sveriges kommuner och landsting 118 82 stockholm tfn 08-452 70 00 statens folkhälsoinstitut 103 52

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete En god hälsa på lika villkor s. 3 Folkhälsorådet i Härryda kommun s. 3 Folkhälsoinsatser 2015 s. 4 1 s. 4 Alla Härrydabor har

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2008-01-02 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s)

Läs mer

Öppna jämförelser Folkhälsa ur ett kommunalt perspektiv

Öppna jämförelser Folkhälsa ur ett kommunalt perspektiv Öppna jämförelser Folkhälsa ur ett kommunalt perspektiv Ylva Bryngelsson Folkhälsoutvecklare Uddevalla kommun ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevalla 51 000 invånare Borgerlig majoritet Hav & sjöar, granit

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020. Arbetet mot det målet pågår. Här kan du se ett axplock av vad som gjordes under 2012.

Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020. Arbetet mot det målet pågår. Här kan du se ett axplock av vad som gjordes under 2012. Folkhälsoarbete Skaraborg 2012 Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020. Arbetet mot det målet pågår. Här kan du se ett axplock av vad som gjordes under 2012. Strategisk plan Hälso- och

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Sex och samlevnad i en modern skola

Sex och samlevnad i en modern skola Processbeskrivning Sex och samlevnad i en modern skola Januari 2004 Per Blanck och Eva Annerås Sex och samlevnad i en modern skola processbeskrivning Inledning Detta är en kortfattad redogörelse för arbetsprocessen

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS. Verksamhetsplan. Folkhälsoenheten Skaraborg. Antagen av folkhälsorådet 2003-09-11

FOLKHÄLSORÅDETS. Verksamhetsplan. Folkhälsoenheten Skaraborg. Antagen av folkhälsorådet 2003-09-11 FOLKHÄLSORÅDETS Verksamhetsplan 2004 Antagen av folkhälsorådet 2003-09-11 Folkhälsoenheten Skaraborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING PRIORITERADE OMRÅDEN 2004 3 1. Förankra & marknadsföra folkhälsoarbetet 4 2. Dialog

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Framtiden börjar med barnen... 3 Hälsa

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och dess folkhälsokommitté, Länsstyrelsens miljöskyddsenhet i samarbete med miljönämnden i Västra Götalandsregionen.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och dess folkhälsokommitté, Länsstyrelsens miljöskyddsenhet i samarbete med miljönämnden i Västra Götalandsregionen. FOLKHÄLSOKOMMITTÉN och MILJÖNÄMNDEN INBJUDAN LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND till utbildningsdag med tema miljö-hälsa och miljömedicin för politiker och chefstjänstemän inom kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö

Kommunkontoret i Bergsjö NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BRÅ- och Folkhälsorådet 1 (12) Sida Plats och tid Kommunkontoret Måndag 18 oktober 2010 kl. 10:00-12:00 Beslutande Monica Olsson (s) Dick Lindkvist

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Folkhälsorådet 2015-05-22 1. Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS. Rezkar Mohamad (S), HSN. Emma Hevelius, folkhälsoplanerare

Folkhälsorådet 2015-05-22 1. Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS. Rezkar Mohamad (S), HSN. Emma Hevelius, folkhälsoplanerare Folkhälsorådet 2015-05-22 1 Plats och tid Konferens Lumber och Karle Kvänum, 22 maj 2015, klockan 09.00-12.00 ande Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS Thore Emma Svenson Larsson(S),

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Ett tryggare Tidaholm 2011-2014 Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 3 Organisation... 3 Uppföljning...

Läs mer

Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2011

Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2011 Sammanfattning I Mariestads kommun pågår ett aktivt folkhälsoarbete som stämmer väl in med de riktlinjer som förespråkas på nationell och regional nivå. Med utgångspunkt

Läs mer

Beredningen Utbildning Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Karin Jansson

Beredningen Utbildning Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Karin Jansson Beredningen Utbildning Minnesanteckningar Beredningsansvarig: 2014-11-11 Tid: Tisdagen den 11 november 2014, kl. 13.00-16.00 Plats: Närvarande: Fyrbodals kommunalförbund, Riverside, Uddevalla Peter Heie,

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2011-2015 1 Inledning Folkhälsorådet har av Kommunstyrelsen fått i uppdrag att revidera det Alkohol- och drogpolitiska programmet som antogs av kommunfullmäktige 16 oktober

Läs mer

Visste du att? Elever har rättigheter!

Visste du att? Elever har rättigheter! Visste du att? Elever har rättigheter! Index Vad är det här? Foldern Visste du att? Elever har rättigheter! försöker på ett kort och begripligt vis engagera dig i frågor som berör elevers rättigheter.

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 Folkhälsorådets uppgift... 5 BEREDNINGSGRUPPEN...

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter

Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter Inom den egna regionorganisationen är Regionutvecklingsnämnden, Kulturnämnden

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Mats Ove Svensson, kommunchef Ann Larsson, Omsorgsförvaltningen. Maria Hassing Karlander, folkhälsosamordnare. Maria Hassing Karlander

Mats Ove Svensson, kommunchef Ann Larsson, Omsorgsförvaltningen. Maria Hassing Karlander, folkhälsosamordnare. Maria Hassing Karlander 24-34 Plats och tid Kommunhuset, Långö, Kungshamn, kl 09:00 11:30 Beslutande Britt Wall (s), KS, ordförande Susanne Aronsson (nsp), UN Eva Abrahamsson (m), M&BN Petra Sundblad (s), HSN Adjungerade Mats

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (6 ) Plats och tid Samlingssalen Marnäsliden, kl 15:00 16:25

LUDVIKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (6 ) Plats och tid Samlingssalen Marnäsliden, kl 15:00 16:25 LUDVIKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (6 ) Plats och tid Samlingssalen Marnäsliden, kl 15:00 16:25 Paragrafer 9-18 Underskrifter Sekreterare Cathrine Flodström Backlund Ordförande Britt Marinder Justerare

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Kommunledningsförvaltningen

Kommunledningsförvaltningen Plats och sammanträdestid Beslutare SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1 (13) Miljö- och byggs konferensrum, stadshuset kl. 13.00 17.00 Birgitta Laugmo (M) Barn- och utbildningsnämnden Lotta Husberg (S) Hälso-

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

KFF Kansli konferens 13.30-16.00. Tommy Cedervall (fp) ordförande

KFF Kansli konferens 13.30-16.00. Tommy Cedervall (fp) ordförande Folkhälsorådet 2012-11-20 1(15) Plats och tid KFF Kansli konferens 13.30-16.00 Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Tommy Cedervall (fp) ordförande Tommy Cedervall(FP),

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan 2010 Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2006-05-24 med årlig revidering Reviderat av barn- och utbildningsnämnden den 20 juni 2010 Framtagna

Läs mer

Solveig Andersson Kommunchef Sara Gyllenberg Folkhälsosamordnare Catarina Asberg Vikarierande folkhälsosamordnare

Solveig Andersson Kommunchef Sara Gyllenberg Folkhälsosamordnare Catarina Asberg Vikarierande folkhälsosamordnare BENGTSFORS KOMMUN Plats och tid Sammanträdesrum Egersknatten, kommunkontoret i Bengtsfors, klockan 09.00-11.45. 1 (12) ande Ledamöter Per Eriksson (S) Kenneth Carlsson (FP), HSN Carina Halmberg (S), HSN

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

PROTOKOLL 2010-11-02. Samhällsbyggnadsförvaltningen. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Bengt Widengård. Dagordningen godkändes.

PROTOKOLL 2010-11-02. Samhällsbyggnadsförvaltningen. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Bengt Widengård. Dagordningen godkändes. 1 Närvarande: Gerd Melin ordf. Olle Tillquist Roger Wallentin Bengt Widengård Lena Wetterlind Birgit Ekholm Andreas Roos Susanne Jansson Gerd Johansson Karin Gabrielsson Roland Isaksson Anita Hallberg

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Folkhälsorådet. Hjo kommun Verksamhetsplan 2011

Folkhälsorådet. Hjo kommun Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådet Hjo kommun Verksamhetsplan 2011 Innehåll Folkhälsorådet... 1 Hjo kommun... 1 Verksamhetsplan 2011... 1 Inledning... 3 Folkhälsan ett samhällsansvar... 3 Mål för folkhälsoarbetet... 4 Folkhälsorådet...

Läs mer

) Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS Thore Svenson (M), SOC Ulla Johansson (M), HSN Rezkar Mohamad (S), HSN

) Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS Thore Svenson (M), SOC Ulla Johansson (M), HSN Rezkar Mohamad (S), HSN Folkhälsorådet 2013-10-10 1 Plats och tid Alléskolan, 10 oktober 2013, klockan 09.00-12.00 Beslutande ) Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS Thore Svenson (M), SOC Ulla Johansson (M),

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 2 april 2013 kl. 9.00 12.15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Kommunkontoret, Bergsjö rum 6 Måndag 26 augusti, 2012 kl. 14.00-16.30. Stefan Trönnhagen

Kommunkontoret, Bergsjö rum 6 Måndag 26 augusti, 2012 kl. 14.00-16.30. Stefan Trönnhagen NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (13) Sida Plats och tid Kommunkontoret, Bergsjö rum 6 Måndag 26 augusti, 2012 kl. 14.00-16.30 ande Monica Olsson (s) Kajsa Gladh (m) Sig-Britt

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2007-03-05 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s)

Läs mer

Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar

Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Revisionsrapport Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Ängelholms kommun Augusti 2009 Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 4

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag

Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lokal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen Västra Götaland 49 kommuner 1,6 miljoner invånare Västra Götalands län Landskap: Västergötland, Bohuslän och Dalsland Största stad: Göteborg Minsta kommun: Dals Ed Regionhuvudstad: Vänersborg 29 611 öar,

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer