Integrera Skövde med Södra Ryd!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integrera Skövde med Södra Ryd!"

Transkript

1 OM FOLKHÄLSOARBETET I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN NR 2 SEPTEMBER 2005 FOLKHÄLSOBLADET Järngäng i Södra Rydsprojektet. Lorans Khalaf, Joseph Mbumba, Georgette Yacob, Biba Begic och Kristina Berneholm. Integrera Skövde med Södra Ryd! Integration, vad är det? Och varför är det bara invandrare som ska integreras? Diskussionen glöder när nyckelpersonerna i bostadsområdesprojektet i Södra Ryd kommer igång. Jag vill möta svenska föreningar. Jag bor i Södra Ryd och kan redan mycket om folket här, antingen vi är serber, turkar eller araber. Men svenskar i svenska organisationer känner jag inte, utbrister Lorans Khalaf, en av de drivande i det föreningsråd som bildats i Södra Ryd som en väsentlig del av bostadsområdesprojektet. Frågan är bara hur? Södra Ryd i Skövde är inte ett bostadsområde man åker till, utan från. Här finns alla faktorer som kännetecknar problemområde : invandrartätt, arbetslöshet, existensminimum, miljonprogram. Men numera också en vilja till förändring. Tre år med Södra Rydsprojektet, initierat och finansierat av folkhälsorådet i Skövde, har lett till umgänge och utbyte mellan olika nationaliteter i bostadsområdet. Saknas gör bara svenskarna. Vi som är unga har lättare att få svenska kontakter. Men de äldre kommer aldrig in i samhället. Försäkringskassan är deras enda kontakt, säger Georgette Yacob. DET ULTIMATA funderar gänget runt bordet, vore en mötesplats i Södra Ryd, så attraktiv att boende i andra delar av Skövde lockas att åka dit. Fast där är man inte ännu, även om förhoppningar knyts till en så kallade spontan idrottsplats som nu byggs intill skolan. Idrott och framför allt fotboll har sedan tidigare visat sig vara en bra väg till förbrödring och möte. Den nya idrottsplatsen är en av de satsningar som har kunnat påverkas av de boende. Innan bostadsområdesprojektet startade fanns ingen given kanal för kontakter mellan boende och kommunen. Det ledde till ombyggnader där ett välbesökt café på skolan försvann. Till stor irritation för invånarna, vana från sina hemländer att mötas på lokal. NU HOPPAS MAN på familjecentralen som planeras. Bra, tycker man, samtidigt som förvåningen fortfarande är stor över att kommunen förra året lade ner öppna förskolan. Som var så bra! Och fast vi protesterade! Protester som i sig var ett resultat av bostadsområdesprojektet. Dialogen mellan invandrartäta Södra Ryd och det svenska samhället är igång. Bostadsområdesprojektet Södra Ryd har förlängts och pågår till och med maj Målet om ökad gemenskap/integration har utökats med sysselsättning och ett kooperativ för hushållsnära tjänster har startats. Projektledare är Kristina Berneholm, BOKSLUT ÖVER VÄLFÄRDEN Strategiskt verktyg i kommunerna. Sidan 2 och 3 VIKTIGAST I HÖSTENS AGENDA Tre lokala folkhälsoplanerare ger svar. Sidan 5 MINDRE STRUL OCH SKROT Unik framgångssatsning i Svenljunga. Sidan 7

2 Foto: PrB/Fredrik Persson. Styrning och uppföljning med fokus på hälsa och välfärd HUR MÅR BEFOLKNINGEN? Och hur påverkar de kommunala verksamheterna invånarna? Det är utgångspunkten för lokala välfärdsbokslut enligt en ny modell som har tagits fram av Statens Folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting. Modellen har utvecklats tillsammans med 17 kommuner och landsting. I Västra Götaland har flera kommuner varit aktiva: Strömstad, Trollhättan, Göteborg och Borås. Även folkhälsokommitténs kansli i regionen har varit involverat. Projektansvarig på Statens Folkhälsoinstitut har varit Jonas Frykman. UTGÅNGSPUNKTEN är den nationella folkhälsopolitiken och de elva målområden som riksdagen har beslutat om. Poängerna med det är flera. Lokala välfärdsbokslut är ett sätt att styra och följa upp det kommunala arbetet med fokus på hälsa och välfärd. Därmed tangerar det målet för den nationella folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Att utgå från nationella folkhälsomål gör dessutom välfärdsbokslut från olika kommuner lättare att jämföra. MODELLEN LYFTER fram nio basindikatorer som är nära förknippade med de första fem målområdena i folkhälsopolitiken. Samtliga basindikatorer finns nedbrytbara på kommunnivå i nationella register, vilket förenklar arbetet. Därutöver finns förslag på ytterligare ett 30-tal indikatorer, samtliga framtagna utifrån att de ska kunna påverkas lokalt och knytas till kommunens verksamhet. Vill man börja någonstans så föreslår vi ett välfärdsbokslut i miniformat där de nio basindikatorerna mäts. Sedan kan det byggas ut efterhand som nytta och behov växer fram, säger Jonas Frykman på folkhälsoinstitutet. En enkät tidigare i år visade att 50 av landets 282 kommuner har genomfört eller är på gång att genomföra välfärdsbokslut. Förhoppningen är att den nya modellen ska underlätta arbetet och inspirera fler att ta fram välfärdsbokslut. 9NIO BASINDIKATORER STRATEGISKT VIKTIGA ATT MÄTA Valdeltagande Jämställdhetsindex Utbildningsnivå Arbetssökande Inkomstnivå Behörighet till gymnasieskolan Barnfattigdom Ökad hälsa i arbetslivet Skador och förgiftningar SIDAN 2 LIVSVIKTIGT SEPTEMBER 2005

3 Välfärdsbokslut utvecklar Strömstad I Strömstad är välfärdsbokslutet en angelägenhet på högsta nivå. Kommunledningen ser den årliga summeringen av välfärden som ett strategiskt verktyg för att utveckla kommunens verksamheter. Folkhälsoplaneraren Lis Palm kunde i våras summera kommunens tredje välfärdsbokslut. Hon är ansvarig för det praktiska arbetet med välfärdsbokslutet, men ingalunda ensam ansvarig för innehållet och användningen. Tvärtom finns det ett genuint intresse hos samtliga förvaltningar för välfärdsbokslutet. Vi har lyckats etablera det som ett redskap som alla har del i och nytta av, säger Lis Palm. UNDER DE TRE ÅR Strömstad haft välfärdsbokslut har det utvecklats. Första året utgick man från den så kallade Göteborgsmodellen, en av de kommuner som var först i landet med att jobba med välfärdsbokslut. Men med det nationella folkhälsomålet och elva målområden kom behovet av att koppla ihop välfärdsbokslutet med dem. Det senaste bokslutet är klart inspirerat av modellen för att jobba med lokala välfärdsbokslut, som presenterades av Statens Folkhälsoinstitut i slutet av augusti. Vi har inspirerat varandra, kan man säga. Jag har suttit med i referensgruppen som har utvecklat modellen, berättar Lis Palm. Viktigt i Strömstad är de kommunala förvaltningarnas synpunkter. Välfärdsbokslutet tas fram i en arbetsgrupp där utvecklingsansvariga på samtliga förvaltningar deltar. Det är ett sätt att arbeta som Lis Palm varmt rekommenderar. Det föder fantastiskt kreativa och spännande diskussioner. För mig som folkhälsoplanerare har det gett många, helt nya perspektiv. Samma sak konstaterar ekonomichefen i Strömstad, Agneta Johansson. Det är så lätt att fastna i siffror och finansiella mål. Välfärdsbokslutet har bidragit med ytterligare en dimension och lyfter fram resultatet av det som allt kommunalt arbete ytterst handlar om, nämligen att skapa förutsättningar för god livskvalitet. VÄLFÄRDSBOKSLUTET i Strömstad har blivit ett verktyg som används i planeringsarbetet, bland annat av skolan och vid framtagandet av ny översiktsplan. Än så länge står bokslutet på egna ben och ges ut separat. Men det viktigaste sammanfattas på en sida i kommunens ordinarie årsredovisning, vilket lyft frågorna ytterligare. Lis Palm drömmer om att det även ska leda till konkreta prioriteringar i budgeten. Så långt har vi inte kommit. Ännu. Strömstad är ett av tre kommunexempel i skriften om lokala välfärdsbokslut från folkhälsoinstitutet. Folkhälsoplanerare Lis Palm når du på telefon eller e-post Lokalt engagemang i Mariestad Mariestads kommuns första välfärdsbokslut någonsin låg klart i våras. På 36 sidor ges en bred bild av invånarnas hälsa och de faktorer som påverkar. Vi ville spegla kommunen och har jobbat mycket med att ta fram lokala fakta. Exempelvis har vi även vänt oss till lokala föreningar för att inhämta synpunkter och underlag, berättar folkhälsoplaneraren Monica Kling. Resultatet har varit uppskattat, men det har också inneburit en hel del jobb. Monica Kling tror att arbetet kan underlättas med hjälp av den nya modellen från folkhälsoinstitutet och viss standardisering. Men det lokala engagemanget måste fortsatt vara i centrum Det är nyckeln för att väcka intresse för välfärdsbokslutet. Vår förhoppning är att välfärdsbokslutet ska bidra till att hälsofrämjande faktorer lyfts fram och prioriteras mer i kommunala verksamheter och att skillnader i hälsa utjämnas. Välfärdsbokslut på gång? Beställ broschyren Utveckling av lokala välfärdsbokslut på telefon , fax Broschyren finns även som PDF på tillsammans med ytterligare information. LIVSVIKTIGT SEPTEMBER 2005 SIDAN 3

4 Babydockor lär ungdomar i Munkedal för livet Många har tyckt om de datastyrda babydockorna till skolelever i Munkedal. Lek eller allvar? Skrämskott eller uppmuntran? Åsikterna går isär, men i Munkedal står man pall. Facit skrivs just nu i form av en kursplan för nya skolämnet livskunskap. Folkhälsosamordnaren i Munkedal, Lotta Wilhelmsson, erkänner utan omsvep att hon hade fjärilar i magen inför projektstarten. Datastyrda dockor till elever i nian som en del av skolans undervisning i sex och samlevnad, hade aldrig provats tidigare i Sverige. Däremot i USA, där dockorna kommer ifrån, och i Danmark och Norge, med gott resultat. Även om vi hade testat idén i förväg i ett rådslag med bland annat elever, var det omöjligt att i förväg bedöma hur det skulle tas emot. Skulle vi få den diskussion om livet och värderingar som vi eftersträvade eller skulle dockorna bara bli något man skrattade åt eller tyckte var löjligt? Som så ofta när man har med ungdomar att göra kom svaret snabbt. Babydockorna blev minst sagt populära och bara ett fåtal elever avböjde erbjudandet att ha hand om en docka under fyra dygn. Just frivilligheten är viktig. Omvårdnaden har skett parvis i konstellationer eleverna själva har fått välja. Om det är tjej-tjej, kille-kille eller tjej-kille har inte spelat någon roll. Avsikten har inte varit att skapa en illusion av familjebildning, utan att få igång diskussionen om babyns behov. Det har man lyckats med. BABYDOCKORNA ÄR korrekt anatomiskt utformade, väger cirka tre kilo och gråter otröstligt om de inte får samma omvårdnad som ett riktigt spädbarn kräver. För eleverna gäller det att fixa matning, efterföljande rap, blöjbyte, närhet och tröst. En del dockor är snälla och sover om natten, medan andra har det lite tuffare med nattvak och ständiga avbrott under skoldagen. Därför delas heller inte dockorna ut under perioder med prov och hög studietakt. När de fyra dygnen har gått får paren gå till ungdomsmottagningen i Munkedal och lämna tillbaka babydockan. Då läser man även Foto: Bohusläningen/Gösta Axelsson. Lära för livet. Andreas Karlsson och Elin Sandblom var två elever som under förra läsåret fick ta hand om var sin datastyrd babydocka. SIDAN 4 LIVSVIKTIGT SEPTEMBER 2005

5 En hemsida för alla som är engagerade i folkhälsoarbetet i Västra Götaland. Det är målet när folkhälsokommitténs kansli nu utvecklar hemsidan. Sidan får under oktober ett delvis nytt upplägg. Utgångspunkten är det nationella och regionala folkhälsomålet om jämlik hälsa bland befolkningen. Detta påverkar i hög grad Västra Götalandsregionens arbete. En nyhet på hemsidan är kalendariet. Här är förhoppningen att alla med arrangemang inom folkhälsoområdet ska bidra med tips på aktiviteter som är av intresse för hela Västra Götalandsregionen. Vi vill ha en hemsida som känns angelägen för alla, oavsett du jobbar i regional verksamhet, i kommuner eller i frivilligorganisationer. Det är ett sätt att i praktisk handling göra verklighet av vår policy, att folkhälsoarbetet ska ägas lokalt och stödjas regionalt, säger Åse Enkvist på Det handlar om att ge ungdomarna kunskap så att de inte blir gravida när de inte vill, men kan bli gravida när de vill. Lotta Wilhelmsson, folkhälsosamordnare i Munkedal av dockans datachips för att se hur omvårdnaden har skötts. Ur det föds en diskussion. Ofta har det varit tuffare än vad de hade trott, men också roligare. För oss är det viktigt att få in samtalet på preventivmedel och vikten av att när man får barn så ska det vara ett medvetet val. Det har inte varit svårt, utan fallit sig naturligt. Dockorna har verkligen fungerat fantastiskt bra, säger barnmorskan Ragnhild Eikemo. Imponerande har varit ungdomarnas förvånansvärt mogna attityder. Visst vill de flesta skaffa barn, men inte nu och inte med ensamt ansvar. Förhoppningen i Munkedal är att samtalet utifrån dockorna ska ge ökad livskunskap och färre tonårsaborter och klamydiafall. Det var så idén först kom upp. Sedan har det ena lett till det andra och i dag är babydockorna en liten sak jämfört med alla positiva bieffekter. Samarbetet mellan skola och ungdomsmottagning har kommit igång och värderingsfrågorna har lyfts fram på ett helt annat sätt än tidigare. Nästa steg är att utveckla skolans sex- och samlevnadsundervisning till ämnet livskunskap. Det är en direkt följd av babydockorna och ett önskemål från skolan. Vi skriver på en kursplan nu och lektionstid är schemalagd från och med vårterminen 2006, säger Lotta Wilhelmsson. Satsningen på babydockor har stöd av ett enigt folkhälsopolitiskt råd i Munkedal. Projektet går under namnet Sussi & Pelle och ska utvärderas av Fyrbodalinstitutet. Vill du veta mer kontakta folkhälsosamordnare Lotta Wilhelmsson, , e-post Folkhälsokommitténs hemsida ska utvecklas folkhälsokommitténs kansli, som från och med i höst kommer att bli ansvarig för utvecklingen av hemsidan. Min dröm är att den ska bli ett levande forum i Västra Götaland där stort och smått, nytt och gammalt inom folkhälsoområdet, kan ventileras. Sidan ska kännas spännande och intressant att gå in på. Riktigt där är man inte ännu. Åse Enkvist vädjar om tålamod alla intentioner kan inte bli verklighet bums. Dessutom vill vi ha fler tips och synpunkter. Hör av er med vad ni tycker bör utvecklas! Lotta Wilhelmsson vågade tro på idén med babydockor. Hemsidan hittar du på Har ni tips till kalendariet eller idéer om hemsidan är ni välkomna att höra av er till Åse Enkvist, , e-post VILKEN ÄR DEN VIKTIGASTE INSATSEN FÖR FOLKHÄLSA I DIN KOMMUN JUST NU? PER-HENRIK LARSSON, FOLKHÄLSOPLANERARE I MELLERUD: Fortsatt samverkan kring barn och unga. Vi försöker jobba systematiserat för att öka barns och ungdomars inflytande och har så gjort i några år. I höst gör vi en särskild utbildningsinsats för personal inom olika områden som arbetar med barn i åldrarna 0-5 år. Vi vill öka samverkan mellan olika parter, hela tiden med familjen i fokus. ANNE-LIE LINDGREN, FOLKHÄLSOPLANERARE I VARA: Vi har en demokrativecka vecka 41. Kultur och dialog är tema och fokus ligger på barn och ungdomar, även om det finns inslag även för vuxna. Vara konserthus blir plats för teater och föreläsningar, bland annat av en överlevande från nazismens utrotningsläger. Skolor bryter undervisningen för att jobba med demokratifrågor och vi inviger en medborgarhörna i biblioteket. I Vara är det ett prioriterat mål att ge ungdomar kunskap och inflytande i demokrati och samhällsbyggande. HILLEVI FUNCK, FOLKHÄLSOPLANERARE I MÖLNDAL: Vi ska etablera en mötesplats för både kroppens och själens hälsa, ett hälsotek även om det inte kommer att heta så. Lokal har vi i en friskvårdsanläggning, där det redan finns ett café. Mötesplatsen är till för kommunens invånare och vi vill att deras behov ska styra inriktningen. Vi räknar med att öppna i slutet av året. 45 personer kom till avsparksmötet nyligen, så intresset är stort. LIVSVIKTIGT SEPTEMBER 2005 SIDAN 5

6 Vad görs för att förebygga barnfetma? Under hösten kommer en samlad bild av hur övervikt och fetma hos barn och ungdomar förebyggs i Västra Götaland att sammanställas. Nästa steg är en regional handlingsplan. Bakom kartläggningen av arbetet mot barnfetma ligger ytterst ett uppdrag från regionfullmäktige. Det gäller att ta fram en regional handlingsplan för förebyggande och behandlande insatser för att motverka trenden med allt fler överviktiga och feta barn. Arbetet leds av överläkare Staffan Mårild. En del är en omfattande kartläggning av vad som görs redan i dag. Många har uppmärksammat problemet och på både enskilda skolor, i kommuner och inom primärvården finns olika projekt och satsningar. Vad som saknas är en heltäckande bild som även kan tjäna som underlag för att hitta metoder som fungerar. DÄRFÖR GENOMFÖRDES i våras en stor enkätundersökning. Totalt tio olika enkäter till 15 personalkategorier distribuerades. Svarsmaterialet ska nu sammanställas och en preliminär rapport kommer senare i höst, berättar epidemiolog Barbara Rubinstein. Enkäterna gick till följande personalkategorier: primärvårdsområdeschefer, folkhälsoplanerare i kommuner och stadsdelar, föreståndare för förskolor, klinikchefer i folktandvården, skolsköterskor, rektorer inom grundskolan och gymnasiet, mödravårds- och barnavårdscentraler, kostansvariga i kommunerna, vårdcentraler, sjukvårdens specialistmottagningar för barn och unga samt ungdomsmottagningar. Med undantag för förskola och skola, där ett statistiskt urval gjordes, omfattades de flesta enheter i Västra Götaland av enkäten. Målsättningen är att enkäten ska bilda en del av underlaget i den regionala handlingsplanen som ska vara klar senast Förebyggande och främjande insatser är viktiga, men även hur vårdkedjan från primärvård till specialistvård ska byggas upp. Nyfiken på resultatet? För att ge återkoppling till verksamheter som fått enkäten kommer seminariedagar att arrangeras på olika platser i regionen. När är ännu inte bestämt. Mer information kommer i kalendariet på folkhäsokommitténs hemsida Röd, gul eller grön alkoholzon Nytt verktyg för att hantera drickandet I Norge använder elva kommuner begreppet alkoholfria zoner i arbetet mot överdriven alkoholkonsumtion. Det är ett sätt att ta sig an frågan utan moraliserande och pekpinnar. Istället säger man att alkohol är okej, men inte alltid och inte överallt. I Sverige är Ulricehamn först att testa idén. Hittills med mer respons från allmänheten än vad som är vanligt när projekt för att minska alkoholdrickandet brukar komma på tal. Jag tror förklaringen är att vi faktiskt utgår från att vi accepterar alkohol i vårt samhälle. Vi ropar inte på totalförbud. Däremot pekar vi på det sunda förnuftet i att praktisera alkoholfria zoner, säger Britt Thorell, folkhälsoplanerare i Ulricehamn. Verktyget kallas för av&till, symboliskt illustrerat med rött för helt alkoholfri zon, gult för tveksamt om alkohol passar och grönt för när det passar. De alkoholfria zoner som identifierats är: trafiken, arbetslivet, under graviditet, båt- och badliv, idrott och friluftsliv, samvaro med barn och ungdomar, vid konflikter och vid sorg och depressioner. Det är ett lätt resonemang att ta. Diskussionen på föräldramöten eller på mödravårdscentralen får en positiv utgångspunkt. Samtalet i sig är viktigt, menar Britt Thorell. Idén till av&till kommer från den norska organisationen Alkokutt, där Trine Stensen Lunde är projektansvarig. Den 8 september föreläste hon vid ett kommunseminarium i Ulricehamn. Det var en kraftsamling för att snabbt få igång arbetet med av&till på bred front i kommunen. På Ulricehamns kommuns hemsida kan du klicka dig vidare till folkhälsa och mer information om av&till. SIDAN 6 LIVSVIKTIGT SEPTEMBER 2005

7 Matti Tarkki har förnyat arbetet med struliga ungdomar i Svenljunga. Han är långt ifrån typisk i folkhälsosammanhang. Men med oljiga nävar, pondus och sunt förnuft kommer man långt med struliga unga grabbar. Svenljunga har helt enkelt blivit lite lugnare sedan Matti Tarkki klev in på scenen. Bilskroten har blivit folkhälsoarena Scenen var Svenljunga kommunhus, rummet arbetsmarknadsansvarige Mary Anderssons och det är snart fem år sedan. Matti Tarkkis rygg hade sagt ifrån, lastbilshytten som varit hans arbetsplats i 25 år kunde han glömma. Istället hade en idé börjat gro i huvudet om att kombinera en insats för miljön med en insats för ungdomar som ledsnat. Jag har själv busat runt en hel del. Allt jag gjort tål inte dagsljus. Men det blev ordning på mig och jag tror jag vet vad som krävs för att få ordning på ungdomar i samma situation i dag, säger Matti. KOMMUNEN GILLADE vad de hörde. Ett projekt som med ungdomars hjälp skulle samla in skrotbilar i naturen, demontera och köra till skroten eller göra i ordning och köra folkrace. Det var bra. Två flugor i en smäll. Dessutom hade Matti redan en lokal, en verkstad strax utanför centralorten. Ändå tog det två år innan det fanns pengar för att sätta igång. Papper är inte min grej, men jag fick hjälp att söka EU-pengar. I april 2003 var vi igång, bland annat tack vare stort stöd från kommunens arbetsmarknadsenhet och rektorn på gymnasiets individuella program. Sedan dess har det rullat på. EU-pengarna har ersatts av kommunala pengar. Skolan, socialen och arbetsmarknadsenheten delar på kostnaden på knappt en miljon per år. I den summan ryms lokal och lön till Matti plus anställda Madelein Lind. Som för övrigt tar ungdomarna på ungefär samma sätt som Matti. Det är raka puckar, men vi lyssnar också. Det är de inte alltid bortskämda med. Tio ungdomar kan kommunen ha inskrivna på bilskroten åt gången. Men ofta finns fler ungdomar där, eftersom de som varit inskrivna tidigare gärna hälsar på. Många är i tonåren och har ledsnat på skolan, drar runt okontrollerat och är i riskzonen för att hamna i kriminalitet. Även arbetslösa med samma riskmönster kan få plats på skroten. RESULTATEN ÄR smått enastående. Över 60 procent av de 40 unga som varit inskrivna har tagit tag i sina studier, fått praktikplats eller riktiga jobb och sköter sig. Så har studiebesöken också varit många. Men Matti känner inte till någon annan kommun som har följt efter. Utom i sitt gamla hemland Finland. Men här hittar man nog ingen mer sådan dåre som jag, som kan ta hand om det. Kontakta Matti Tarkki eller Madelein Lind, , om du vill veta mer. I juni utsågs bilskroten i Svenljunga till månadens projekt av Bris. Läs artikeln på LIVSVIKTIGT SEPTEMBER 2005 SIDAN 7

8 Avsändare: Folkhälsokommitténs kansli Regionens Hus Mariestad! BORÅS DELAR UT PRIS kronor till en skola i kommunen som arbetar långsiktigt med hälsofrämjande insatser. Det priset har folkhälsorådet i Borås instiftat. Första gången det delades ut var i våras, då Myråsskolan belönades för ett bra arbete med helhetsgrepp utifrån skolprofilen musik-natur-rörelse. Priset har två syften: 1. Att inspirera den belönade skolan att fortsätta i samma anda. 2. Att belysa det arbete som görs och stimulera andra skolor att börja arbeta hälsofrämjande. Priset ska delas ut varje år och alla grundskolor i Borås kan ansöka. SKARABORG DELAR UT PRIS De två hälso- och sjukvårdsnämnderna i Skaraborg har inrättat var sitt folkhälsopris. Tanken är att belöna strategiskt folkhälsoarbete och stimulera lokal samverkan inom folkhälsoområdet mellan hälso- och sjukvårdskansliet, Skaraborgs sjukhus, primärvården och folkhälsoenheten i Skaraborg samt övriga lokala aktörer. Dessutom ska goda exempel lyftas fram med hjälp av folkhälsopriset. Priset är på kronor och delas ut första gången den 8 november för västra hälso- och sjukvårdsnämnden och den 15 november för östra. HOPPET I STENUNGSUND Det hoppas som aldrig förr på Kopperskolan i Stenungsund. I våras fick varje elev ett eget hopprep för att få in lek och rörelse på ett naturligt sätt under skoldagen. Samtidigt fixade man en aktivitetsbana runt skolgården där varje station bygger på en rörelse med hjälp av hopprepet. Det har satt fart på ben och armar! Jag mötte ett gäng killar i sexan nyligen som hoppade för glatta livet. Deras budskap var att det var kanon, säger Annika Karlsson, friskvårdskonsulent i Stenungsund. I höst ska satsningen utvärderas. Fler skolor vill följa efter och kostnaden på 30 kronor per hopprep och elev måste motiveras. Kopperskolans hopprep har finasierats av folkhälsorådet som ett pilotprojekt. Foto: NordicPhoto/Bragi J. Ingibergsson. Ingen oberörd av Länge leve livet Tiotusentals ungdomar i Västra Götaland har sett Vägverkets film Länge leve livet om alkohol, bilkörning och den värsta av följder. Och efterfrågan på filmen är fortsatt lika stor. Filmen är 25 minuter lång och det tar inte lång tid innan salen är knäpptyst. Länge leve livet är fylld av känsloladdade budskap det ska kännas i hjärtat att det som händer ungdomarna i filmen kan hända vem som helst som blandar alkohol med bilkörning. Speciellt är att de som medverkar i filmen inte är skådespelare, utan drabbade i verkligheten. Länge leve livet ingår i Vägverkets nationella projekt Don t drink & drive. Målet är att få fler ungdomar att aldrig köra påverkade, att vägra åka med en onykter förare och att ge mod att hindra andra att köra påverkade. Projektet ska pågå till minst 2007 och till dess kommer filmen att turnera runt i Västra Götaland. Körschemat för hösten är klart och våren håller på att planeras. Erbjudandet att visa filmen har gått till skolor, kommuner och stadsdelar. I vissa fall inbjuds även allmänheten. Intresset är mycket stort. I möjligaste mån visas filmen för lärare och skolpersonal innan den visas för elever från högstadiet och uppåt. Vill du veta när filmen visas nära dig kontakta Vägverket och fråga efter Barbro Olofsson, Skaraborg, Ulf-Göran Willén, Göteborg och södra Älvsborg, och Kenneth Jonsson, Fyrbodal. Lärarhandledning och tips på värderingsövningar finns på Göteborgs stads trafikkontors sida på internet: FOLKHÄLSOBLADET LIVSVIKTIGT ges ut av folkhälsokommitténs kansli i Västra Götalandsregionen. Ansvarig utgivare är Johan Jonsson, folkhälsochef. Tel E-post Citera oss gärna men ange källan. EKBERG OCH MALM

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011

Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Folkhälsoarbete i Tibro kommun Förord Att vakna upp på morgonen och känna oss friska och starka att möta ännu en dag med positiva utmaningar är för de

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Folkhälsoplan 2016-2017. Grästorp

Folkhälsoplan 2016-2017. Grästorp Folkhälsoplan 2016-2017 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 2015 11 13 2.1 Dnr 383/2015 En god samhällsutveckling gynnar Grästorp Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Alingsås folkhälsomål 2019

Alingsås folkhälsomål 2019 Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för

Läs mer

DNR: HSNV DNR:

DNR: HSNV DNR: DNR: HSNV 2016-00064 DNR: Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se Postadress: Regionens

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Vision för Essunga kommun: Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Länsfolkhälsorådet Gävleborg

Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsorådet Gävleborg Rapport Folkhälsa är politik 17 februari, 2012, Stadshuset Gävle (Deltagarförteckning se bilaga) Introduktion och presentation Roger Persson hälsade alla välkomna till kursen

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Ansökan om folkhälsomedel från folkhälsorådet

Ansökan om folkhälsomedel från folkhälsorådet Kommunledningsförvaltningen Kommunchef Diarienummer: 2015/295 Fastställd: 2015-10-08 Reviderad: RUTIN Ansökan om folkhälsomedel från folkhälsorådet Ansökan om folkhälsomedel från folkhälsorådet 2/5 Bakgrund

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet Mellan. HSN och Kommun

Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet Mellan. HSN och Kommun Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet 2013 Mellan HSN och Kommun 1 Bakgrund Verksamhetsberättelsen innehåller en uppföljning av de insatser som finansierats av folkhälsomedel i enlighet

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2017 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun GÄLLIVARE KOMMUNS Sid 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2010:69 773 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER Folkhälsopolitisk plan 2010-2012 Fastställd av kommunfullmäktige Gäller fr o m 2010-06-14 67 2010-07-10 Folkhälsopolitisk

Läs mer

Vad styr våra prioriteringar?

Vad styr våra prioriteringar? Vad styr våra prioriteringar? Nationellt: Folkhälsomålet med prioriterade målområden Regionalt: Vision och Folkhälsopolitisk policy med sex utmaningar samt avtal med HS Vision 2025 Uppdrag och mål i Borås

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting Upplägg Göran Henriksson, Västra Götalandsregionen Samling för social hållbarhet. Åtgärder för

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2008-01-02 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s)

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle! Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT. Välfärdsbokslut Orsa kommun 2008 Tema Barn- och ungdom

VÄLFÄRDSBOKSLUT. Välfärdsbokslut Orsa kommun 2008 Tema Barn- och ungdom VÄLFÄRDSBOKSLUT Välfärdsbokslut Orsa kommun 2008 Tema Barn- och ungdom Välfärdsbokslut 2008 Var kommer barnen in? Hansson de Wolfe United 1981 Syftet med välfärdsbokslutet är att ge en bild av hur Orsabornas

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Sida 1(1) BESLUTSUNDERLAG. Datum 2015-02-17. Folkhälsorådet. Ärende. Beslutsunderlag. 2 Folkhälsorådets. verksamhetsberättelse 2014

Sida 1(1) BESLUTSUNDERLAG. Datum 2015-02-17. Folkhälsorådet. Ärende. Beslutsunderlag. 2 Folkhälsorådets. verksamhetsberättelse 2014 BESLUTSUNDERLAG Datum 2015-02-17 Sida 1(1) Folkhälsorådet Ärende Beslutsunderlag 2 Folkhälsorådets verksamhetsberättelse 2014 Essunga kommun--------------: Verksamhetsberättelse för folkhälsorådet i Essunga

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet

Läs mer

Maria Hassing Karlander, folkhälsosamordnare Kristina Holmdahl, föreningen AXEL 79 Mariann Lundin, bitr. omsorgschef 79

Maria Hassing Karlander, folkhälsosamordnare Kristina Holmdahl, föreningen AXEL 79 Mariann Lundin, bitr. omsorgschef 79 78-90 Plats och tid Kommunhuset, Alvö, Kungshamn, kl.8.30 12.30 Beslutande Susanne Aronsson (m), UN, ordförande Eva Abrahamsson (m), M&BN Kristina Frigert (m), ON Ragnhild Selstam (m), GN Petra Sundblad

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer