Bilaga 1 NV Samhällsekonomisk analys av etappmål för minskad mängd matavfall NATURVÅRDSVERKET

Transkript

1 Bilaga 1 NV Samhällsekonomisk analys av etappmål för minskad mängd matavfall NATURVÅRDSVERKET

2 3

3 Förord Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för budgetåret 2013 fått i uppdrag att föreslå etappmål för några olika områden. Ett av de etappmålen gäller minskat matavfall. Förslaget redovisas i huvudskrivelsen medan denna bilaga beskriver den samhällsekonomiska analysen av åtgärder, styrmedel och konsekvenser. Inom Naturvårdsverket har en projektgrupp bestående av Sanna Due Sjöström, Anita Lundström, Elisabet Kock, Emelie Aurell, Jennie Hokander, Christina Jonsson och Maria Sjö (projektledare) arbetat med regeringsuppdraget. Elisabet Kock och Emelie Aurell har varit ansvariga för den samhällsekonomiska analysen. Vi vill rikta ett stort tack till alla dem, ingen nämnd och ingen glömd, inom branschen, kommuner, ideella organisationer etc., som generöst delat med sig av erfarenheter och sakuppgifter. 4

4 Innehåll FÖRORD 4 SAMMANFATTNING 7 1 INTRODUKTION Inledning Avgränsningar och antaganden Problembeskrivning Mål Referensalternativ 15 2 ANALYS AV ÅTGÄRDER Förslag till åtgärder Hushåll Storkök och Restauranger Butiker och grossister Livsmedelsindustrin Sammanfattning åtgärder och effekt Kostnadseffektivt åtgärdspaket givet etappmålet 45 3 ANALYS AV STYRMEDEL Inledning Kriterier Befintliga styrmedel Generella styrmedel Hushåll Storkök Restauranger Butiker och grossister Livsmedelsindustrin Samlad bedömning av befintliga styrmedel Potentiella nya styrmedel Övergripande Hushåll Storkök offentlig drift Storkök privat drift Restauranger Butiker och grossister 63 5

5 3.4.7 Livsmedelsproduktion Samlad bedömning nya styrmedel 66 4 FÖRESLAGNA STYRMEDEL Övergripande styrmedel Kommunikationsinsatser Frivilliga överenskommelser Undervisning i skolan Ekonomiskt stöd matsvinnsrådgivare Specifika styrmedel Hushåll Storkök - offentlig drift Storkök privat drift Butiker och grossister Livsmedelsindustrin Långsiktiga styrmedel Föreskrift om rapportering Rätt pris på mat Ändrad datummärkning Vägledning tillagningskök Stödprogram Livsmedelsindustrin 87 5 SAMHÄLLSEKONOMISKA KONSEKVENSER AV FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER OCH STYRMEDEL Identifierade konsekvenser Inledning Hushållen Storkök och restauranger Butiker och grossister Livsmedelsindustrin Statsförvaltningen Övergripande konsekvenser Samlade miljöeffekter Fördelningseffekter Osäkerheter Sammanfattning 101 KÄLLFÖRTECKNING 102 6

6 Sammanfattning Syftet med analysen är att identifiera åtgärder som bidrar till att det föreslagna etappmålet nås samt att identifiera och analysera styrmedel som leder till att identifierade åtgärder blir genomförda. I tillägg har åtgärderna analyserats utifrån ett kostnadseffektivitetsperspektiv. Slutligen har konsekvenser av förslagen analyserats. Analysen har endast tittat på åtgärder inom följande led i livsmedelskedjan: hushåll, storkök och restauranger, butiker och grossister samt livsmedelsindustrin. Genomgående i rapporten har följande matavfallsstatistik används: Tabell 1 Matavfallsstatistik Sektor Matavfall (ton) Andel svinn (%) Svinn (ton) Hushåll Skolkök Övriga storkök Restauranger Butiker och grossister Livsmedelsindustrier Källa: SMED (2013a) Inom ramen för förslaget om ett etappmål att minska matavfallet med 20 % till 2020 har olika åtgärder identifierats, per led i livsmedelskedjan. För hushållsledet har två kategorier av åtgärder analyserats. Den första är kopplad till förändring i användning av tekniken, så att olika matvaror håller tills de konsumeras, t.ex. genom att ha rätt temperatur i kylskåp och sval. Den andra är kopplad till beteendeförändring och inkluderar bl.a. inventering av förråd och planering av inköp; att smaka och lukta på maten för att avgöra om den går att äta; anpassning av hur mycket mat som tillagas samt matlagning på rester. Detta är exempel på förändringar i hemmet som kan leda till ett minskat matavfall, en begränsning till endast dessa föreslås alltså inte. Inom storkök och restauranger handlar åtgärderna också om beteendeförändringar genom utbildning av personal, bättre planering av tillagning av mat, förändrade serveringsvanor, t.ex. ta bort salladstallriken, information till matgäster samt anpassning av mängder och meny efter matgästernas behov och önskemål 1 SMED har 2010 beräknat att avfallet från livsmedelsindustrin uppgår till ca ton. Skillnaden i mängd beror på metodskillnader i beräkningarna. 7

7 För butiker och grossister anlitades Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU för att titta på potentiella åtgärder. Av dessa föreslår Naturvårdsverket följande: kampanjstopp; försäljning av fryst köttfärs i stället för färsk; skänka till välgörenhet; ökad användning av datoriserade beställningssystem; samt frysa in och sälja efter bäst före-datum. För analys av åtgärder inom livsmedelsindustrin anlitades SIK som har lagt fram ett åtgärdsprogram med följande åtgärder: kartläggning av huvudorsaker till svinn; mätning av svinnet; analys av de grundorsaker som genererar mest svinn; identifiering av åtgärder som ger effekt; implementering av systematiskt förbättringsarbete; verkställande av åtgärder samt ständiga förbättringar. De åtgärder som identifierats där det varit möjligt att räkna på kostnader och effekt leder till att vi når ett minskat matavfall med 17 %. Eftersom det finns ytterligare åtgärder som inte har kunnat analyseras utifrån kostnader och effekt bedöms målet med en minskning av matavfallet med 20 % som rimligt. Utifrån åtgärdsanalysen har fyra övergripande styrmedel samt några specifika styrmedel valts ut. En samlad insats av delvis nya styrmedel föreslås för att ta ett brett och enhetligt grepp om problemet. De styrmedel som förslås inkluderar en omfattande kommunikationsinsats, frivilliga överenskommelser, ekonomiskt stöd till matsvinnsrådgivare samt undervisning i skolan. Mer specifika styrmedel inkluderar förändrade råd om offentlig mat, bättre efterlevnad av Föreskrift om kommunal avfallsplanering, vägledning om grön upphandling, komplettering av kriterier för miljömärkning, information om ordersystem samt vägledning om att skänka, sälja vidare och frysa in och sälja billigare för butiker. Sammanfattningsvis leder åtgärder och styrmedel till en total årlig nettovinst på miljoner kronor samt en total årlig miljönytta på miljoner kronor, dvs. en positiv samhällsekonomisk nytta på miljoner kronor. 8

8 Årligkostnad (mnkr/år) Tabell 2 Sammanfattning kostnader och nyttor (miljoner kronor årligen) Hushåll Skolkök Övriga storhushåll Restaurang er Butik Industrier Statsförvalt ningen Totalt Åtgärdskostnad Uteblivenkostn ad Nettokostnad (kostnad/ vinst) Transaktionsko stnader Totala miljöskadekost nader (Nytta) Total samhällsekono misk nytta (kostnad)

9 1 Introduktion 1.1 Inledning Syftet med analysen i denna rapport är att ge underlag till det etappmål om matavfall som Naturvårdsverket fått i uppdrag att ta fram. För mer detaljer om uppdraget hänvisas till huvudskrivelsen. Analysen syftar till att identifiera åtgärder och styrmedel för att rätta till de beteenden i varje led som orsakar svinnet. I det arbetet ingår att genom problembeskrivningen identifiera vilka aktörerna är som agerar och varför de agerar på det sätt som de gör. Den samhällsekonomiska analysen syftar således till att dels beskriva de potentiella åtgärderna som finns inom respektive led inom livsmedelskedjan, dels diskutera hur långt man når med dessa åtgärder och hur en kostnadseffektiv åtgärdskombination skulle kunna se ut. Underlaget syftar vidare till att bedöma befintliga styrmedel samt potentiella nya styrmedel baserat på bl.a. måluppfyllelse, kostnadseffektivitet och fördelningseffekter. Utifrån en sådan bedömning väljs ett antal styrmedel ut som bedöms kunna styra effektivt mot nödvändiga åtgärder. Den avslutande delen bedömer de positiva och negativa konsekvenserna som följer av förslagen. I rapporten har vi använt oss av följande definitioner: Åtgärd är en fysisk eller beteendemässig förändring som kan genomföras av privatpersoner, företag eller offentlig sektor där syftet är att nå ett mål inom miljöområdet. Denna definition är bred och innefattar inte bara sådant som benämns som åtgärder utan också att ta fram projekt, program, planer, strategier, mål eller prioriteringar kopplade till mål inom miljöområdet. Styrmedel är statens verktyg för att få åtgärder genomförda, som t.ex. lagar, regler, information, skatter, avgifter, pantsystem eller bidrag och stöd. Matsvinn: Matsvinn och livsmedelsvinn används synonymt i alla begrepp och definitioner i denna rapport. Matsvinn är livsmedel som slängs men som hade kunnat ätas om det hade hanterats på annat sätt. Matsvinnet består av det som vi kan undvika att slänga, den så kallade undvikliga delen av matavfallet. I matsvinn ingår också svinn som hälls ut i vasken (flytande livsmedel såsom mjölk eller livsmedel som sköljs ur förpackningar etc.). Av praktiska skäl räknas ibland t.ex. oätligt skal och ben på en köttbit som matsvinn. Det vill säga att om exempelvis en hel banan eller en fläskkotlett slängs räknas både den ätbara delen och skalet respektive benet som matsvinn, trots att dessa delar betraktas som oätliga. 10

10 Matavfall: Matavfall är summan av matsvinn, det vill säga det som är undvikligt, och det s.k. oundvikliga matavfallet som ben från kött, kaffesump, äggskal, plommonkärnor och bananskal etc. Analysen täcker livsmedelsindustrin, butik, storkök och restauranger och slutligen hushållen. Figur 1 nedan visar på samband och var i ledet svinnet uppkommer. För definitioner av matsvinn per led hänvisas till huvudskrivelsen. Figur 1 Översiktlig bild av det svinn som uppstår i livsmedelskedjan Källa: Modifierad efter Eriksson & Strid (2011). 1.2 Avgränsningar och antaganden Analysen är som sagt avgränsad till leden från industrin till hushållen. Primärproduktionen är alltså inte med i denna analys utan Jordbruksverket ansvarar för den delen i huvudskrivelsen. Rapporten utgår i stort från statistik på matavfallet framtagen av SMED (2013a), dock avviker vi för livsmedelsindustrin, där statistik från SIK används, samt för övriga storkök, där vi fått ta fram ett eget mått baserad på antal portion samt avfall per portion. För argumentation kring dessa frågor, se avsnitt för övriga storkök och avsnitt för livsmedelsindustrin. För att nå målet om ett minskat matavfall är det matsvinnet man de facto kan minska. Alltså måste vi ha kunskap om svinnets andel av matavfallet. Här har vi 11

11 fått använda oss av olika källor på andel, vilket medför viss osäkerhet i analysen. Men på grund av brist på enhetligt underlag har detta varit den näst bästa lösningen för att komma vidare i arbetet. I nedanstående tabell redovisas avfallsstatistiken, de svinnandelar samt totalt svinn per led som vi använt oss av i efterföljande analysarbete. Tabell 3 Matavfallsstatistik år 2010 Sektor Matavfall (ton) Andel svinn (%) Svinn (ton) Hushåll Skolkök Övriga storkök Restauranger Butiker och grossister Livsmedelsindustrier Källa: SMED (2013a) och Naturvårdsverket 2013 c Om det gjorts ytterligare specifika antaganden per led återfinns dessa beskrivet under respektive avsnitt per led. Där årliga kostnader har beräknats har vi antagit ett tidsperspektiv på 6 år (början av 2015 till slutet av 2020) samt en ränta på 4 %. 1.3 Problembeskrivning Problembeskrivning innebär en beskrivning av det problem som ska åtgärdas, och dess inverkan på människor och miljö. En beskrivning av problemet och vad som orsakar det är en förutsättning för att se om föreslagna mål, åtgärder och styrmedel kan bidra till att åtgärda problemet. Vad är problemet? Mer än ton mat kastas årligen i Sverige. Det övergripande problemet är att matavfall ger upphov till miljö- och klimatpåverkan samt till privat- och företagsekonomiska kostnader. Varför är det ett problem? Matavfall är ett slöseri med resurser, som dels kostar de olika aktörerna i samhället pengar (direkt och indirekt) och dels ger oönskade och onödiga miljöeffekter. Produktionen av livsmedel innebär ofta användning av växtskyddsmedel i odlingsledet och påverkar därför miljömålet giftfri miljö. Om 2 SMED har 2010 beräknat att avfallet från livsmedelsindustrin uppgår till ca ton. Skillnaden i mängd beror på metodskillnader i beräkningarna. 12

12 matsvinnet minskar, leder det till en lägre livsmedelsproduktion, vilket ger mindre användning av växtskyddsmedel. Den svenska livsmedelskedjan orsakar en stor del av utsläppen av övergödande ämnen till havet, ungefär % 3. En minskning av matsvinnet antas medföra en minskning av matproduktionen, vilket innebär mindre övergödning. Utsläppen av växthusgaser från svensk livsmedelskonsumtion beräknas uppgå till drygt 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter sett i ett livscykelperspektiv 4. Vem/vad är det som orsakar problemet? Vad är det för beteenden som orsakar problemet? Ofta uppstår ett problem för att det är något fel i prissättningen av varan på marknaden. Är varan satt för billigt överkonsumeras den och vice versa. Eftersom nyttan med att minska matsvinnet oftast överstiger kostnaden (se analyserna) torde alla aktörer redan idag korrigera sitt beteende. En orsak till att det trots detta överkonsumeras mat och därmed slängs kan vara att mat inte säljs till ett pris som reflekterar det samhällsekonomiskt optimala priset. Det priset skulle reflektera det sanna produktionsvärdet samt värdet av miljöskadan som uppstår. Eftersom mat idag produceras för billigt sker en överproduktion som pressar priserna vilket leder till att konsumenten köper in för mycket som sedan kastas. Alla aktörer i livsmedelskedjan orsakar matavfall och orsakerna är kopplade till respektive leds olika förutsättningar. I livsmedelsindustrin kan matsvinnet bero på att de får skadade råvaror och/eller spill i samband med byten av produkter på grund av felaktig hantering eller att det förekommer fel i produktionen på grund av bristande planering. I butiks- och grossistledet kan svinnet härledas till ett flertal orsaker, samverkande eller enskilda: Produkter uppfyller inte kvalitetstandard Överutbud som förblir osålt Råvaran har hunnit bli oätlig Förluster i lagring Dålig hantering Dåliga förpackningar Transportförluster Utgångna datum De bakomliggande faktorerna till dessa orsaker kan bl.a. vara okunskap, bristande planering på grund av tidspress, dålig uppföljning av beställningar, överbeställningar som i sin tur beror på pressen att alltid ha fulla hyllor inför konsumenten, 3 Baserat på underlag från SCB, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och LRF, Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012, 4 Naturvårdsverket (2008) Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport

13 prispress mellan aktörerna som gör att kvalitén på maten och förpackningarna tummas på samt brist på systematik med att jobba strukturerat med att alltid fronta produkter med kortast hållbarhetstid. Det kan även härledas till en ansvarsfråga, dvs. en attityd bland personal att det är inte mitt problem att maten kastas. Bland storkök och restauranger kan orsakerna till svinn variera beroende på driftoch ägarstruktur men allmänt kan man se några gemensamma beteenden som ligger bakom, bl.a. dålig planering och kunskap om efterfrågan, brist på kundanpassade portionsstorlekar, bristande återkoppling mellan matsal och kök om de svinnmängder som uppstår efter servering. Ytterligare orsaker kan vara att kostnaden (uppoffringen) för att minska svinnet upplevs besvärligare än nyttan samt bristande tydlighet i ansvarsfrågan, dvs. en attityd bland personal att det är inte mitt problem att maten slängs. Även i konsumentledet kan svinnet förklaras utifrån ett beteendeperspektiv. Flera olika faktorer, även här samverkande eller enskilda, bidrar till uppkomsten av matavfall i konsumentledet: Storhandling eftersom storpack ofta är billigare. Dock kan det bli dyrare långsiktigt om man inte hinner konsumera allt innan det blir dåligt. Överskattning av inköp som grundar sig i att man vill inte stå med tomma tallrikar när gästerna vill ha mer. Tradition ligger till grund för uppfattningen att maten aldrig får ta slut. Onödigt spill och svinn vid tillredning på grund av tidsbrist och okunskap om tillagning. Tidsbristen grundar sig ofta i att den vardagliga måltiden inte värdesätts på samma sätt idag som historiskt samt att vi idag lever i ett samhälle där man och kvinna har samma möjligheter till förvärvsarbete. Förr när en av parterna var mer hemma kunde även mer tid läggas på att planera matlagningen samt ta hand om de rester som blivit över. Måltiden blev inte så god som tänkt. Mat har i viss mån blivit mer en upplevelse än en nödvändighet, om maten inte faller i smak avstår man hellre från att äta. Historiskt sett så åt man det som bjuds. Övergripande beror flera av de beteenden som ligger bakom ovan faktorer till att svensken har det i genomsnitt bättre ställt än förr då man hade bättre kunskap om och tog bättre tillvara om maten. I och med att maten utgör en mindre andel av hushållens budget, reflekterar hushållen och individer inte i samma utsträckning på att det är en resurs som slängs, en resurs som kostar samhället. Ofta upplevs troligen kostnaden, dvs. uppoffringen att anstränga sig för att minska svinnet besvärligare än nyttan, trots att analysen senare i denna rapport visar att kostnaden är lägre än den privat- och företagsekonomiska nyttan. Vem drabbas av problemet? Alla aktörer drabbas av onödiga kostnader, antingen direkt eller indirekt. Skattebetalare får står för en onödig svinnkostnad när det gäller de offentligt drivna storhushållen. Miljön och klimatet påverkas negativt enligt tidigare resonemang samt det utvecklade resonemang som förs i huvudskrivelsen. 14

14 Vilka olika lösningsalternativ finns? En kombination av åtgärder och styrmedel som riktar in sig på att förändra beteende som orsakar matsvinnet de olika leden i kedjan kan tillsammans göra att vi når föreslagna etappmål. 1.4 Mål Förslaget till etappmål gäller dels livsmedelskedjan från industrin till hushåll och dels primärproduktionen. Eftersom denna samhällsekonomiska analys är avgränsad till hushåll, storkök och restauranger, butiker och grossister samt livsmedelsindustrin, återges endast målet för dessa led här: Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20 %, jämfört med år 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan utom primärproduktionen. Den del av matavfallet som vi kan minska är den del som hade kunnat ätas om det hanterats på annat sätt, det så kallade matsvinnet. Våra förslag till åtgärder och styrmedel riktar därför in sig på att minska matsvinnet. En minskning av matavfallet med 20 % innebär att matsvinnet, det vill säga det undvikliga matavfallet, behöver minska betydligt mer. Vi har inga säkra bedömningar av andelen svinn i de olika delarna av livsmedelskedjan. Plockanalyser på matavfallet i kärl- och säckavfallet visar att andelen matsvinn av matavfallet var 90 % för livsmedelsbutiker, 62 % för restauranger, 51 % för skolkök och 35 % för hushåll. För mer utförliga resonemang om etappmålet se huvudskrivelsen. 1.5 Referensalternativ Ett referensalternativ beskriver vad som förväntas ske utan att ytterligare åtgärder eller styrmedel utöver redan beslutade, införs. Ett scenario har tagits fram för att kunna jämföra den utveckling som förväntas ske med de åtgärder och styrmedel som föreslås senare i rapporten. Nedan beskrivs prognosen fram till 2020 och Hur ser utvecklingen av matavfallet till 2020 och 2030? Framtidsprognosen visar att det uppkomna matavfallet år 2020 antas öka till ton i livsmedelsindustrin och till drygt ton i konsumtionsledet. Det bör påpekas att prognosen är behäftad med stora osäkerheter. 15

15 Tabell 4 Framtidsprognoser för matavfallsmängder i Sverige för olika delar i livsmedelskedjan för åren 2020 och 2030 Källa Uppkommet 2010 (ton) Antagen genomsnittlig årlig ökning (%) Prognos 2020 (ton) Prognos 2030 (ton) Livsmedelsindustrin Handel Restaurang Skolkök , Hushåll Totalt Prognosen baseras på SMED:s statistik där livsmedelsindustrins mängder uppgick till ton år Att inte förväxla med SIK:s mängduppgifter på (år 2011)ton som ligger till grund för beräkningarna av åtgärdernas potential. Källa: Beräkning av Naturvårdsverket baserat på SMED (2013a) Vilka drivkrafter påverkar denna utveckling? En medvetenhet bland konsumenter om att en hållbarare livsstil är nödvändig i framtiden. Men denna bedöms endast vara stark nog för att få genomslag inom en begränsad skara människor. Medvetenheten förväntas inte sprida sig utanför denna krets om inte ytterligare styrmedel tillkommer. I referensalternativet antas att hushållen håller kvar vid dagens beteenden och att svinnmängden per hushåll behålls. Även för storkök, restauranger, butiker, grossister och livsmedelsindustrin förväntas beteenden kvarstå vilket inte kommer leda till någon minskning av matsvinnet utan någon yttre drivkraft. I referensalternativet förväntas inga nya styrmedel föreslås eller antas. Det som dock pågår är ett regeringsuppdrag som Livsmedelsverket har. Livsmedelsverket ska tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket under tre år genomföra insatser som bidrar till att minska det onödiga matsvinnet i alla led och till ett bättre utnyttjande av det oundvikliga matavfallet. I uppdraget ingår att analysera möjligheter och eventuella hinder för ett minskat matsvinn, verka för en ökad samverkan mellan olika aktörer, genomföra riktade informationsinsatser till konsumenter, sprida information om goda exempel samt stimulera till ökat utnyttjande av det oundvikliga matavfallet för produktion av biogas och utnyttjande av rötresten. En delrapport ska lämnas till regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) den 31 mars Hela uppdraget ska slutredovisas den 31 mars Dock finns osäkerheter med avseende på effekt av åtgärderna som föreslås genomföras inom ramen för detta uppdrag. Men den informationsinsats som ska genomföras förväntas skapa en bra grund inför den kommunikationsinsats som föreslås senare i denna rapport. 16

16 Vilka drivkrafter ligger utanför den nationella kontrollen? Att arbeta med att minska matsvinnet finns med i EU:s färdplan för ett resurseffektivt EU Där uppmanas medlemsstaterna att vidta åtgärder och införa olika slags styrmedel. EU:s avfallsdirektiv kräver att varje medlemstat ska ta fram en plan för avfallsförebyggande arbete. 17

17 2 Analys av åtgärder Syftet med det här kapitlet är att beskriva de möjliga åtgärder som kan bidra till att det föreslagna etappmålet uppfylls. Detta innebär inte att det är just dessa åtgärder som kommer att genomföras utan vilka åtgärder som i slutänden genomförs styrs av vilka styrmedel som tas fram och beslutas. Åtgärderna som diskuteras och analyseras i följande kapitel ska således endast ses som möjliga åtgärder, inte tvingande. Idealt sett genomförs en analys av vilka beteenden som ligger bakom ett miljöproblem (problemformuleringen) och sedan analyseras vilka styrmedel som behövs för att rätta till felaktiga beteenden. Men eftersom etappmålens ambitionsnivå tydligt behövde underbyggas behövde vi via möjliga åtgärder illustrera hur långt vi kan nå. I detta avsnitt hanteras varje led i livsmedelsproduktion var för sig och vägs sedan samman i slutet av avsnittet. Ett antal åtgärder diskuteras per led samt åtgärdskostnader. Sedan sätts alla åtgärder på tvärs över livsmedelsproduktionen samman gentemot målet för se hur långt vi når och vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva. 2.1 Förslag till åtgärder I ett idealt läge skulle en lista med åtgärder inkludera kapacitet, effekt och kr per kg mängd minskat avfall. I praktiken har detta visat sig vara svårt, framförallt för hushåll samt storkök och restauranger. Mer om det under respektive avsnitt nedan Hushåll Hushållen står för ton, ca 72 kg per person och år 2010, dvs. 67 % av det totala matavfallet. Det onödiga matavfallet har beräknats till 35 % av matavfallet, dvs. ca 25 kg per person och år (Jensen et al 2011). Detta leder till att hushållen ger upphov till ton onödigt matavfall. Etappmålet om en minskning av matavfallet med 20 % innebär att allt detta måste ske inom ramen för det onödiga matavfallet, det så kallade svinnet. Detta innebär att matsvinnet måste minska med 57 % och komma ner på nivån 11 kg per person och år. Åtgärder Svinn uppstår inom hushållssektorn t.ex. för att mat har begränsad hållbarhet, förvaras dåligt, måltiden blev inte god och därför kastas. Matsvinnet utgör en kostnad för hushållen och kan troligen minskas om hushållen avsätter mer tid för planering, inköp och tillagning. Men tid är också en begränsad resurs i hushållen så en ökad allokering av tid till planering och tillagning innebär också en kostnad för hushållen. Givet grundläggande ekonomisk teori (bl.a. Becker 1965) förväntas hushållen allokera sina resurser optimalt, givet förutsättningarna. Enligt teorin kommer hushållen att minska sitt matsvinn om nyttan överstiger kostnaderna av att minska svinnet. Om matpriserna är tillräckligt låga i relation till värdet av tid är således ett 18

18 visst svinn ekonomist rationellt (Höjgård, Jansson, Rabinowicz, 2013). De åtgärder som föreslagits på hushållssidan är, i linje med Höjgård et al, kopplade till beteendeförändringar såsom att inventera skafferier, planera matlagning och inköp och laga mer mat på rester. Nedanstående figur syftar till att sätta åtgärderna i sitt sammanhang med målet. Figur 2 Illustration över åtgärder, förändring resultat för hushåll De åtgärder som bör komma till stånd i hushållen för att minska matsvinnet är alla kopplade till beteendeförändringar i hushållens hantering av matvaror. Att skilja på åtgärd och effekt för detta led är därmed svårt. Den enda åtgärd som har kunnat skiljas ut, baserat på studier gjorda i Storbritannien, är den som handlar om sänkt kyltemperatur i kylskåpen. Vi har därför valt att dela in åtgärderna i två kategorier för att kunna hantera åtgärderna i analysen: Förändring i användning av tekniken 1. Förvarar olika matvaror så att de håller tills de konsumeras, t.ex. har rätt temperatur i kylskåp och sval. Beteendeförändring 2. Inventerar sina förråd och skriver inköpslista innan de handlar ny mat. 3. Smakar och luktar på maten för att avgöra om den går att äta (och vet skillnaden mellan bäst före och sista förbrukningsdag). 19

19 4. Anpassar hur mycket mat de tillagar, så att den tar slut alternativt förvaras i kyl eller frys för att konsumeras senare. 5. Lagar mat på rester. Inom avfallsförebyggande programmet genomfördes en samhällsekonomisk analys av en sänkning av kyltemperaturen i hushåll i Sverige. Då beräknades endast kostnader och nyttor, inte effekt. WRAP publicerade nyligen en rapport som kommer fram till att svinnet kan minska med ca 2 % om hushållen ställer in kylskåpen rätt (WRAP, 2013). Att mäta effekten av övriga åtgärder ovan har inte gjorts i Sverige och skulle kräva en omfattande studie, utanför ramen för detta regeringsuppdrag. Inom ramen för detta uppdrag drar vi istället paralleller med initiativ i Storbritannien där man uppnådde ett minskat matsvinn om 18 % till följd av informationskampanjer. Vi antar liknande resultat för våra beräkningar nedan. Grundantagandet blir därför att en sänkt kyltemperatur kan nå en effekt på 2 % minskning medan en beteendeförändring till följd av en omfattande kommunikationsinsats kan bidra med resterande effekt så att den sammalagda effekten under perioden blir en 20 % minskning av matsvinnet vilket innebär en total minskning av hushållens matavfall med 7 %. Åtgärdskostnaderna och effekterna diskuteras mer utförligt nedan ÅTGÄRDSKOSTNADER OCH EFFEKT Övergripande uteblivna kostnader Eftersom ett minskat matsvinn leder till minskade utgifter för inköp, bör åtgärdernas nettokostnad beräknas och användas. Enligt rapporten Nyttan med minskat matsvinn (Naturvårdsverket, 2012) slänger en genomsnittlig svensk onödigt matavfall för kr/invånare och år, dvs. den sammanlagda kostnaden blir 14,7 miljarder. Givet att svinnet är ton blir detta en kostnad per kg svinn på 62,3 kronor. För varje kg minskat svinn som sänkt kyltemperatur och/eller hushållens förändrade beteende ger upphov till sparar hushållen därmed denna kostnad. Efter varje beskrivning av åtgärderna nedan beräknas bruttokostnaden och sedan nettokostnaden/vinsten. Sänkt kyltemperatur, åtgärd 1 Om ett minskat svinn ska uppnås med hjälp av lägre kyltemperatur måste kylkedjan hållas konstant utmed hela livsmedelskedjan. Då är det viktigt att även hushållen sänker sin kyltemperatur. Det kan innebära att de ökar sin energiförbrukning och därmed får ökade kostnader. Enligt en studie av Konsumentföreningen Stockholm hade majoriteten av tillfrågade för varmt i sina kylskåp, ca 6-10 grader medan Livsmedelsverket rekommenderar 4-5 grader. Underlaget som togs fram för Avfallsförebyggande programmet tittade på kostnaderna för hushållen till följd av en sänkt kyltemperatur. En sänkt kyltemperatur förväntas leda till en 5 % ökning i 20

20 energikonsumtion per sänkt grad. Analysen byggde på data från Energimyndigheten om energikonsumtion för kylskåp beroende på boendeform och familjesammansättning, statistik från SCB angående hushållen, boendeform och sammansättning (par utan barn, > 65 år samt familj). De ökade kostnaderna till följd av en sänkt kyltemperatur beräknades till 175 miljoner kronor årligen (Naturvårdsverket, 2013 a). I England har man ett onödigt matsvinn hos hushållen på 4,4 miljoner ton och en studie från WRAP visar att man med en sänkt kyltemperatur kan åstadkomma ett minskat svinn på ton, motsvarande ca 1-2 % (WRAP, 2013). För syftet av denna rapport antar vi en effekt på svinnet på 2 % eftersom osäkerheterna ändå är stora. Effekten applicerad på svensk statistik skulle innebära att en sänkt kyltemperatur bidrar med en sänkning av svinnet med ton. Detta resulterar i en åtgärdskostnad (brutto) på 37 kr/kg minskat svinn. Drar man så ifrån de minskade utgifter som det minskade svinnet förväntas ge upphov till så blir det en nettovinst på 25 kr/kg. Förändrade beteenden, åtgärd 2-5 Kostnaderna för att genomföra dessa åtgärder, eller beteendeförändringar, hos hushållen ligger framförallt i värdet av hushållens tidsåtgång att genomföra en förändring, t.ex. planera inköp. Hur denna värdering bör genomföras är omdebatterad och det finns inte en enda väg att gå. Metoden här är att visa på ett spann, både gällande hur mycket tid hushållen förväntas lägga på åtgärderna och dels på hur tiden bör värderas. I kontakter med ett antal forskare inom området framkommer det att det inte finns några studier som undersökt hur mycket tid hushåll lägger på att minska matsvinnet. Däremot finns det studier som visar hur mycket tid hushåll lägger på aktiviteter kopplade till återvinning. En studie från Eskilstuna visar att hushåll lägger i snitt 30 min/vecka på återvinnig. 5 En annan studie, inom ramen för avfallsförebyggande programmet, byggde författarna tidsuppskattningen på ett system med hushållsnära insamling och estimerade då en tid på 0,035 timmar/kg avfall. 6 I underlaget till ett etappmål om matavfall har denna tidsaspekt från Eskilstuna-studien använts som ett mellanalternativ, en kvart har använts som minimum och en timme som max. Eftersom inget forskningsunderlag finns som specifikt tittat på tidsåtgången kopplad till förebyggande matavfallsåtgärder ska tidsestimaten ses med försiktighet. Det kan finnas hushåll som sparar tid genom att minska sitt matavfall men det finns det inte heller några belägg för. Vi väljer här att luta oss mot det underlag som finns inom återvinningsområdet, som säger att en viss tid ska antas läggas på åtgärder. 5 Personlig kontakt, Patrick Söderholm, Personlig kontakt, Claes Ek,

21 Vad gäller värdet av tiden finns det ett brett underlag av studier och syftet här är inte att i detalj gå in på de olika forskarnas ståndpunkt utan bara kort redogöra för kunskapsläget samt argumentera för en metod som appliceras i detta uppdrag. Ekonomisk teori argumenterar att alternativkostnaden för hushållens tid är värdet av minskad fritid. Om hushållen får minskad fritid till förmån för t.ex. återvinning, bör denna tid värderas till reservationslönen, dvs. lön efter skatt. Detta sägs då vara den lägsta summan som får en person att gå från fritid till arbetstid. Men, som nedanstående redogörelse lyfter, så finns det flera olika argument för andra metoder och tillvägagångssätt. En vägledning för Cost Benefit Analysis (CBA) för avfallshantering (Norden, 2007) refererar till olika studier. Ett sätt att värdera tid är att sätta värdet av fritid lika med den fulla lönekostnaden, inklusive skatt, där lönekostnaden reflekterar vad en arbetsgivare på marginalen är bered att betala för en anställds tid. En annan approach är att sätta värdet av fritid lika med nettolönen, utan skatt. Detta reflekterar i sin tur vad en anställd på marginalen är bered att ta anställning för. Båda dessa approacher bygger på föreställningen att för varje timme man spendera på hushållssysslor, innebär en timme mindre för avlönat arbete. Detta stämmer möjligen för folk i som arbetar heltid men mindre sannolikt för studenter, arbetslösa och pensionärer. En annan approach är att värdera hur mycket det skulle vara värt att slippa utföra en hushållssyssla. Detta är främst undersökt inom återvinningsområdet men i brist på forskning inom matavfallsområdet väljer vi att sammanfatta debatten inom återvinningsområdet. I denna approach är tid värderad genom betalningsviljestudier. En studie av Radetzki sätter betalningsviljan att slippa återvinna lika med betalningsviljan för att slippa övriga hushållssysslor, vilket då likställs med vad man betalar för hushållsnära tjänster. Radetzki använder 7 euro per timme (Radetzki, 1999). Författarna av guideboken argumenterar dock för att det finns anledning att tro att betalningsviljan för återvinning är lägre än så eftersom (i) personer som betalar för hushållsnära tjänster ofta har mindre tid och mer pengar samt (ii) återvinning ses som mer värdefullt än andra hushållssysslor. Ytterligare studier, bl.a. från Norge (Bruvoll, 2002) där betalningsviljan i snitt låg på 0,39 USD per timme, vilket med dagens växelkurs motsvarar 2,7 kronor per timme. En annan studie i Piteå fann att snittet låg på 0,38 USD (Berglund, 2006). Författarna till guideboken hävdar dock att osäkerheterna kring resultatet både i Norge och Piteå är stora och troligen är värderingarna överskattade. Författarna lyfter fram att ett värde på 0,3 euro per timme, i snitt, är ett best estimate. Patrik Söderholm vid Luleå Tekniska Universitet refererar dock till att värdet av tiden är lika med kr per timme, givet att fritid är alternativet. Värdet bygger på lön per timme efter skatt, eller betalningsviljan för svart städhjälp. Dock lyfter Söderholm att betalningsviljan blir lägre ju mer warm-glow eller non- 22

22 compliance motiv 7 som uttrycks. Då ligger estimeringarna på runt 5-10 kr per timme, fortfarande högre än ovan siffror. En tredje approach är att beakta både marknadsvärde och icke-marknadsvärdet av tid. Här behöver man uppgifter om hur mycket av den tid som läggs på återvinning som skulle kunna läggas på arbete. Den typen av data finns inte tillgänglig men Ekvall och Bäckman (2001) antar att 3-30 % av tiden som läggs på återvinning skulle kunna läggas på arbete samt att snittlönen är 20 euro per timme. Givet dessa antaganden blir värdet av tiden som läggs på återvinning, ur ett marknadsperspektiv, 0,6-6 euro per timme. Lägger man därtill värdet baserat på icke-marknadsapproachen ovan, för att ta in de % av övrig tid blir totalen 0,9-6,3 euro per timme. För att ett värde på hushållens tid ska kunna förekomma måste ett visst mått av ofrivillighet infinna sig. Hushåll som helt själva disponerar sin tid är troligen inte beredda att betala för att få en ändring i deras frivilliga disposition. En yttre kraft måste därmed få hushållet att göra ett val som hushållet ser som sämre än de alternativ man tvingas välja bort. Men å andra sidan om syftet med en kommunikationsinsats (en yttre kraft) om minskat matsvinn i det långa loppet är att ändra människor preferenser och ett nytt beteende, som då i denna bemärkelse är frivilligt bör skuggpriset vara lika med noll. Ovan debatt om vilken approach man ska använda reflekterar just detta huruvida hushållen frivilligt lägger tid på sortering och återvinning (värdet av tid bör då inte prissättas) eller gör det på grund av tvång (positivt värde på tid). Som synligt i ovan refererade fall så tar sig hushållens betalningsvilja, för att slippa källsortera, ett varierande men oftast positiv värde. Att betalningsviljan är långt under marknadslön förklaras oftast med argumentet att sortering och återvinning delvis sker på frivilligt basis och bidrar till hushållens känsla av att bidra till ett bättre samhälle och renare miljö. En tidigare studie genomförd av Naturvårdsverket inom ramen för avfallsförebyggande programmet använde ett spann på 3-10 kr i timmen. Inom återvinningssektorn har det visat sig att individer återvinner för att det känns bra och för att det är ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö. Därför ligger värdet av hushållens tid betydligt lägre än om det varit en ren alternativ kostnad. Återvinning i svenska hushåll har pågått under en längre period medan arbetet med minskat matsvinn är relativt nytt och ingen forskning har tydligt visat att individer anstränger sig för att minska matsvinnet med en tanke att det känns bra eller som ett bidrag till miljön. Men eftersom det finns tydliga privatekonomiska vinster med minskat matsvinn bör frivilligheten vara större än inom återvinningssektorn, där man ju inte får något för arbetet, mer än en bra känsla. Detta indikerar att skugg- 7 Dvs. att man känner att man gör gott, t.ex. bidrar till en bättre miljö 23

23 priset bör vara i det lägre spannet, kanske lika med noll. I detta uppdrag har vi valt att titta på ett spann av värden där 0 kr per timme blir ett lägsta mått, 5 kr blir ett mellanvärde och 10 kr ett maxbelopp. För att anta en effekt har vi tittat på den effekt som uppnåtts i liknande projekt. Att coacha familjer till en hållbar livsstil har visat sig ge långsiktigt goda resultat, bland annat för att minska matsvinn. Projektet EcoTeams i England med mer än 2000 deltagande hushåll sedan år 2000 har resulterat i att man har minskat matsvinnet med 20 %. Ytterligare underlag kommer från Storbritannien, inom ramen för WRAP, där man har kunnat påvisa att matsvinnet minskade med 17 % över en tre årsperiod till följd av informationsinsatsen Love Food Hate Waste och det totala matavfallet minskade med 13 %. 8 Inom ramen för detta uppdrag behöver det onödiga svinnet minska med totalt 57 % för att vi ska uppnå målet om 20 % minskning av matavfallet 9. Åtgärd 1 kopplad till kyltemperatur kan bidra med ett minskat svinn på 2 % och resterande del måste således komma från övriga åtgärder. Vi antar här att Sverige kan uppnå liknande resultat som Storbritannien vilket innebär att svinnet borde kunna minska med 18 % till följd av beteende förändringar, dvs. totalt 20 %, en bra bit från de 57 % som krävs enligt målformuleringen. En minskning av matsvinnet med 20 % innebär i realiteten endast en minskning av matavfallet med 7 %. Effekten av ett förändrat beteende förväntas därmed bidra till en minskning med ca ton. Detta resulterar i följande variation på åtgärdskostnader (brutto) per kg minskat svinn. Tabell 5 Intervall av åtgärdskostnader, avrundade tal (kr/kg) Kostnad per kg 15 min 30 min 1 timme minskat svinn Lågt Mellan Högt I analysen har vi använt ett snitt på bruttokostnaden på ca 16 kr/kg. Denna minus den uteblivna kostnaden för minskade utlägg på inköp landar på en nettovinst på ca 46 kr/kg. 8 Värt att notera är att matsvinnet står för hela 63 % av det totala matavfallet i Storbritannien medan svinnet i Sverige endast utgör 35 % av totalen. En tolkning av detta är att Sverige kommit längre med att minska svinnet än vad Storbritannien har. 9 En 20 % minskning av matavfallet innebär en total minskning på ton på hushållssidan. Eftersom allt detta måste tas från det onödiga avfallet behöver det onödiga avfallet på totalt ton minska med 57 % för att det totala målet ska uppnås. 24

24 2.1.2 Storkök och Restauranger Jensen et al (2011) använder följande definitioner på storkök samt restauranger: Ett storkök är ett kök där mat lagas till många personer ofta i någon form av offentlig verksamhet (skolor, sjukhus etc.). Det finns i huvudsak tre olika typer av storkök: produktionskök, mottagningskök samt tillagningskök. Orsakerna till svinn är olika för dessa tre typer. Inom kategorin restauranger finns ett brett spektrum av verksamheter, från snabbmatställen till restauranger med bordsservering. Orsakerna till svinn beror på typ av verksamhet. Det är viktigt att även lyfta att det inom den offentliga verksamheten ofta är privata operatörer som bedriver verksamheten genom offentlig upphandling. Incitamenten att minska svinnet skiljer sig då åt om köket istället hade varit integrerat i den övriga verksamheten, dvs. om driften varit i offentlig regi. På restaurangsidan är det på liknande vis. Eftersom incitamentstrukturen skiljer sig åt mellan storkök i offentligt drift och storkök i privat drift har vi valt följande kategorisering i rapporten: Storkök offentlig drift Storkök privat drift Restauranger I detta åtgärdsavsnitt hanteras storkök som en grupp medan styrmedelskapitlet delar upp enligt dessa tre kategorier, eftersom incitamentstrukturen ser olika ut. Den senaste sammanställningen vad gäller matavfall för skolkök och restauranger gjordes av SMED 2013a 10. Den uppger att för skolkök ligger det totala avfallet på ton matavfall, motsvarande 102g/portion och dag medan restauranger ger upphov till ton matavfall. SMED (2011 och 2013a) saknar uppskattningar om matavfallet i övriga storhushåll. Men baserat på den statistik som finns om antalet serverade portioner inom övriga storhushållssektorn samt antagande om att avfallet per portion är det samma som för skolkök, kan en avfallsmängd på ton beräknas (SMED, opublicerad, 2013b) 11. Dock med reservation för att underlaget är bristfälligt vad gäller övriga storhushåll och att avfallsfaktorn för skolmatsalar används. Idealt sett skulle en särskild avfallsfaktor för övriga storkök finnas. I SMED (2013a) har ett antal plockanalyser gjorts i skolkök där det framkommer att 52 % utgjorde svinn och 48 % var oundvikligt matavfall. I brist på underlag vad gäller övriga storhushåll antas detta vara gällande även där. I SMED (2013a) ge- 10 Med basår Baserat på att 26 % av portioner som serveras inom segmentet storkök serveras i andra kök än skolkök. Studien bedömer att avfallsfaktorn för skolkök även kan appliceras på övriga storkök. 25

25 nomfördes även plockanalyser inom restaurangsektorn och resultatet visade på ett svinn på 62 % av matavfallet, vilket används i analysen för restauranger nedan. På samma sätt som i hushållen leder ett minskat svinn till utblivna inköpskostnader. Naturvårdsverket (2012) beräknade denna till 11,9 kr/kg. Denna siffra används även i denna rapport ÖVERSIKT ÖVER SEGMENTET Norden 2012 gör en sammanställning över segmentet som baserar sig på statistik från En femtedel av all mat som konsumeras i Sverige, dvs. 1,4 miljarder portioner, konsumeras inom segmentet storhushåll och restauranger. Siffran förväntas öka enligt Engström och Carlsson-Kanyama (2004). Följande siffror ger stöd för en sådan trolig ökning: Antal anställda inom sektorn steg med 27 % under perioden medan antal anställda generellt endast steg med 3 % över samma period. Efter att restaurangmomsen sänktes 2012 ökade branschen ytterligare i storlek. Sveriges hotell- och restaurangföretagare är den privata sektorns branschorganisation. Statistik från 2010 visar att det fanns hotell med anställda och restauranger med ca anställda. Segmentet restauranger består i sin tur av 5 % caféer, 8 % catering, 13 % snabbmat, 13 % hotellrestauranger, 12 % pubar och barer samt 43 % lunch- och middagsrestauranger. Omsättningen inom sektorn är totalt miljoner kronor uppdelat enligt tabellen nedan. Tabell 6 Omsättning miljoner kronor inkl. moms År 2012 Hotellrestauranger Cafe Fastfood Lunch/kväll Trafikrestauranger Nöjesrestauranger Personalrestaurang Totalt Källa: Restaurangindex (SCB) Segmentet är heterogent med olika incitamentstrukturer beroende på vilken verksamhet som bedrivs. I denna rapport behandlar vi dock endast sektorn som helhet. För de privata matsalarna inom privata verksamheter (t.ex. företags egna lunchmatsalar) saknas det statistik på hur många dessa är samt hur mycket matavfall som uppkommer i dessa verksamheter. Inom den offentliga verksamheten serverades ca 3 miljoner portioner dagligen varav 1,4 miljoner vid skolköken. Sektorn består av kommunal verksamhet såsom förskola, skola och äldrevård; regional verksamhet 26

26 (landsting) såsom sjukhus och vårdhem samt nationella verksamheter såsom fängelser och militäranläggningar ÅTGÄRDSKOSTNADER OCH EFFEKT En förutsättning för att genomföra åtgärderna är att följa upp och mäta mängden överproduktion. Detta innebär att en kartläggning av matsvinnet är nödvändig innan åtgärderna införs för att synliggöra problematiken. De åtgärder som lagts fram och som undersöks i följande avsnitt inkluderar: Storkök: Skolkök och storhushåll (offentlig och privat drift) - Utbildning av personal - Planera tillagning av mat - Ta bort separat salladstallrik, men inte salladen i sig - Information till matgäster - Anpassa mängder och meny efter matgästernas behov och önskemål - Tillagningskök, dvs. matlagning nära gästen - Skänka bort överbliven mat Restauranger (privat aktör) - Förbättra planering av inköp - Rea ut matlådor - Ta bort separat salladstallrik, men inte salladen i sig - Låta kunden ta hem (doggy bag) - Anpassade portionsstorlekar - Skänka bort överbliven mat Nedan går vi igenom underlag för kostnader och effekter insamlat från olika aktörer. Först redogörs för storhushållen och sedan restauranger. Endast en åtgärd skiljs ut medan resten hanteras som ett samlat paket, se nedan. Ett flertal exempel finns där skolkök, storhushåll och/eller restauranger har infört liknande åtgärder som listas ovan. Problemet är, i likhet med hushållssektorn, att separera de olika åtgärderas effekt på matsvinnet. Ett flertal exempel från kommunernas lokala arbete visar att med en kombination av åtgärderna har man uppnått resultat. Nedan följer en kortare sammanställning över de kommuner och företag som tillfrågats varpå ett antagande om en effekt i för ett samlat åtgärdsarbete diskuteras. 27

27 Tabell 7 Sammanställning förebyggande matavfallsarbete hos företag och kommuner Företag/Kommun Verksamhet Aktivitet/Åtgärder Kostnad Resultat Compass Group 12 Storhushåll, 120 Treårig miljöplan med - Matavfallsmängden (Eurest, Medirest, Chartwells, Eurest services) Fazer perioden Hushållningssällskapet 13 restauranger i 44 olika kommuner Skolmatsalar, Svinnkampen Mata inte sopmonstret Mindrematsvinn.nu Minimera matsvinn i kommunernas offentliga kök tydliga mål Mål att restauranger ska sortera ut matavfall Utvecklade checklistor, inspirationsmaterial, sorteringsguider Tog bort salladsassietten Arbeta med att ändra attityder Information, mätningar, skyltar Workshops Verktygslåda Utbildningar per portion minskade med % mellan november 2009 och februari Borttagen salladstallrik: 25 % minskning - Minskat matsvinn För projektet: ca 3,6 miljoner kronor För utbildning av pers: kr under kampanj- 12 workshops ca 200 pers 93 utbildningar, 1700 deltagare besökare på hemsidan 9 nyhetsbrev till adresser Ingen uppfattning vilken effekt på matsvinnet projektet gett Kristianstad 14 Skolkök, Mål att undersöka Total Under en 30 veck- hösten 2011 matsvinn, tallriksvinn budget: ors period mins- startade pro- samt kökssvinn på ca kr kade svinnet med jektet Försvinn 7000 portioner. totalt 25 % matsvinn Inköp av personvågar Kr/g mins- Information kat svinn: Elever i lägre ålder 5,43 har mindre svinn än elever i högre 12 Personlig kontakt Kar Elmstedt, Mailkommunikation med Cecilia Corin, Hushållningssällskapet, Mailkommunikation med Ingrid Mårtensson Buhrgaard, Kostenheten, Kristianstadkommun,

28 Borås 15 Skolkök, Borås Stads miljömål bl.a. mål att minska matsvinnet i de offentliga köken Handlingsplan för kostpersonalen, fokus på elevernas tallrikssvinn Synliggöra svinnet Våg och dokumentationsformulär Budget på kr Östra Göinge 16 Skolkök Svinntävling Ny våg: Synliggjort svinnet på 1000kr/st skyltar Tid för Information till ansvarigställning samman- av resultat samt vägning Sundsvall 17 Sundsvalls Total sjukhus budget på ca kr, 10,83 kr/kg Göteborg 18 Skolor Vägde maten Mindre utgifter i samband med inköp av vågar, trycksaker samt rapportsammanställning Västerås Bjurhovda Vägde maten Låga skolan Tävling för elever med kostnader belöning ålder. En skola uppnådde endast 500g tallriksvinn för skolan som helhet. Endast fokus på tallrikssvinn, nytt projekt med produktionssvinn i uppstartsfas Synligheten har gjort att eleverna uppmärksammar frågan, yngre elever mer lättpåverkade än äldre. En minskning från 60.1 till 39.1, dvs. en 35 % minskning av matavfallet Halverade matavfallet och vann pris i Europa minskar avfallet som EU:s bästa projekt 15 Mailkommunikation med Anette Fleischer ( ) och Johanna Thoren ( ) 16 Mailkommunikation med Lise-Lott Lundin Petersson, Kostchef, Östa Göinge, Mailkommunikation Olle Bertilsson, Landstinget Västernorrland, samt Mail Ulla Lindgren, Miljöförvaltningen,

29 Alla tillfrågade aktörer uppger att det är svårt att beräkna kostnader för att minska matsvinnet eftersom det är så många faktorer som spelar in. Dock har flera kommenterat att störst effekt uppnås vid samverkan av flera aktiviteter: förbättrat samarbete mellan kök och verksamhet, avsätta tid och kraft och en person med engagemang som kan ägna sig heltid åt detta i kommunen. Åtgärden skänka mat framkommer som problematisk när det gäller dels uppvärmd mat och dels mat som tillagas i offentliga kök. Några av de privata aktörerna säger att kvalitén på maten måste sättas före. Om någon skulle bli sjuk på grund att de ätit mat som skänks vidare från deras restaurang så skulle varumärket skadas. Om maten däremot skulle reas ut från offentliga köken så finns en viss risk att man sätter fri konkurrens ur spel om man använder offentliga köks mat till försäljning. En annan invändning mot åtgärden är att det finns risk att personalen kanske inte då går till botten med grundproblemet, dvs. man köper in och lagar för mycket mat under devisen att Vi lagar lite extra, det går ju ändå till välgörande ändamål eller blir mat som vi kan sälja till våra kollegor. Det finns ibland också hygieniska risker med att sälja mat vidare och skänka. Naturvårdsverket väljer därför att inte gå vidare med denna åtgärd som en del i åtgärdspaketet. Ett etappmål om en minskning av matavfallet på 20 % skulle innebära att en minskning av svinnet med 38 % krävs för skolkök och övriga storkök, givet att svinnet antas utgöra 52 % av matavfallet medan det innebär en minskning av svinnet med 32 % krävs på restaurangsidan. 19 En studie från Naturvårdsverket 2009 visar att en minskning av matsvinnet med 50 % bör vara möjlig i skolkök. I Kristianstad uppmättes en minskning på totalt 25 %, i Borås visades vid ett mättillfälle ett minskat tallrikssvinn på 24 % och vid ett mättillfälle året därpå 47 %. På Sundsvalls sjukhus uppmättes ett minskat matavfall med 35 %. I vår analys för storhushållen, både med integrerad verksamhet och med privat operatör har vi antagit att ett samlat åtgärdsarbete kan leda till en minskning av svinnet med 35 %. Detta stöds även av resultat som EUREST (del av Compass Group) uppnått genom att endast ta bort salladstallriken. Svinnet minskade då med 25 % medan hotellkedjan Nordic Choice Hotels uppnått ett resultat på % mindre matavfall till följd av mindre tallrikstorlek samt 20 % mindre matavfall till följd av kommunikation om matavfall (Kallbekken och Sӕlen, 2012). En minskning av svinnet med 35 % skulle motsvara en minskning av matavfallet inom segment storkök med 17 %. 19 Ett mål på 20 % innebär en minskning av matavfallet med ton i skolkök och ton i storkök. Detta utgör 38 % av svinnmängderna. Motsvarande siffror för restaurangerna är en minskning med ton (20 % av ton) vilket motsvarar 32 % av svinnet ( ton). 30

30 Eftersom underlag saknas för potentialen av minskat matavfall vid restauranger, antar vi att en liknande minskning som vid storhushåll torde vara möjlig, dvs. en minskning med matsvinnet på 35 % och därmed en minskning med matavfallet på 22 %. För att synliggöra åtgärden ta bort salladstallriken 20 har vi valt att lyfta ut denna från segmentet storhushåll (skolkök och övriga storhushåll) och lagt den separat. Här har vi antagit en kostnad på 0 kr/kg. Ett borttagande av salladstallriken har vi antagit leder till ett minskat svinn på 20 %, något konservativt för att inte överskatta 21. Övriga åtgärder leder då till de resterande 15 %. På kostnadssidan är underlaget också knapphändigt. För skolköken baseras åtgärdskostnaden på arbetet genomfört i Kristianstad kommun medan storhushållen baseras på arbetet genomfört vid Sundsvalls sjukhus. För restaurangerna är underlaget än mer bristfälligt, trots kontakt med aktörer. Här antar vi ett snitt mellan skolkök och storhushåll. Som tillägg kan sägas att åtgärden doggy bag diskuterats men vid en kostnad på ca 2,4 kr per doggy bag 22 och ett tallrikssvinn på 0,030 kg per portion blir åtgärdskostnaden på 78 kr/kg långt över de övriga åtgärdskostnaderna plus att effekten av doggy bag troligen är försumbar. Av det totala svinnet vid restaurangerna, ligger ca hälften ute i matsalarna, vilket är det svinn som doggy bags kan påverka. Det är vidare otydligt om gäster faktiskt äter upp resterna när de kommer hem eller om dessa slängs i hushållen. Denna åtgärd har därför inte utretts vidare. Åtgärden skänka till välgörenhet har inte heller utretts vidare då det är komplicerat med tanke på att maten har varit uppvärmd. Denna åtgärd tas dock upp under butiker. Baserat på ovanstående antaganden och att ett paket av åtgärder införs inom segmentet storkök och restauranger, ser resultatet ut som redovisas i Tabell Innebär inte att sallad inte ska serveras utan bara att både sallad och mat ska läggas på samma tallrik. 21 Det bör noteras att åtgärden ta bort salladstallrik räknats övergripande för samtliga storkök. Det kan dock vara en överskattning eftersom det bland offentliga storkök t.ex. på vissa skolor och förskolor inte är en möjlig åtgärd att genomföra eftersom den redan är borttagen. 22 Baserat på kommunikation med aktörer inom branschen 31

31 Tabell 8 Effekt och åtgärdskostnad för storkök och restauranger (avrundade siffror) Åtgärd Sektor Totalt matavfall (ton) Minskning (ton) Ta bort sallads ladstallrik Skolkök + storhushåll ( ) Totalt matsvinn (ton) Bedömd minskning (% av matsvinnet) Åtgärdskostnad kr/kg % ,9 Skolkök % ,43 +6,5 Samlat paket 23 Samlat Storhushåll % ,83 +1,1 paket Samlat Restauranger % , ,8 paket TOTALT Nettokostnad (-)/vinst (+) kr/kg I ovanstående tabell anses åtgärden ta bort salladstallrik vara komplementär till övriga åtgärder för skolkök och storhushåll, såsom att förbättra planering och utbilda kostchefer. Dock antas det att om åtgärder ta bort salladstallrik först genomförs så appliceras effekten av övriga 15 % på det svinn som är kvar efter att salladstallriken är borttagen. Detta blir dock ett hypotetiskt resonemang eftersom inte alla har en salladstallrik men används för att inte överestimera effekterna. Att ta bort salladstallriken är alltså en möjlig åtgärd, inte tvingande, som kan användas för att minska matsvinnet Butiker och grossister Butiker och grossister står för en liten andel av matavfallet, ca ton matavfall 29. Av detta uppskattas ca 91 %, motsvarande ton, utgöra undvikligt matavfall, dvs. matsvinn (SMED 2013a). Det finns ca 6500 butiker i Sverige idag, i grova drag fördelade enligt följande: 23 Hänvisning till de åtgärder som listas tidigare i rapporten. 24 Matavfall som återstår efter att åtgärden Ta bort salladstallrik genomförts 25 Kvar att minska efter effekten av åtgärder Ta bort salladstallrik 26 Matavfall som återstår efter att åtgärden Ta bort salladstallrik genomförts 27 Kvar att minska efter effekten av åtgärder Ta bort salladstallrik 28 I brist på underlag ett snitt baserat på åtgärdskostnad för skolkök och storhushåll använts 29 Nya ej publicerade uppgifter från SMED 32

32 Tabell 9 Fördelning av butiker Antal butiker Marknadsandelar (%) ICA ,7 COOP ,5 Axfood ,9 Bergendahls 176 5,7 Lidl/netto 253 3,8 Övriga ,7 Källa: Stenmarck et al 2011 I butiks- och grossistledet kan svinnet härledas till ett flertal orsaker, samverkande eller enskilda: Produkter inte uppfyller kvalitetstandard Överutbud som förblir osålt Råvaran har hunnit bli oätlig Förluster i lagring Dålig hantering Dåliga förpackningar Transportförluster Utgångna datum För att minska matsvinnet i butiker och grossister finns det en rad åtgärder som skulle kunna genomföras. SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet avslutade under våren 2013 ett 3-årigt forskningsprojekt som hade som syfte att titta på hur mycket matsvinn som uppkommer i butiker och vad butikerna kan göra för att minska detta 30. Forskningsprojektet genomfördes i samarbete med Axfood och Willysbutikerna. Figur 3 illustrerar vilken förändring i beteende som är önskvärd för att butiker och grossister ska inleda arbetet med att genomföra en rad olika åtgärder. Dessa åtgärder kan bidra till att målet på 20 % minskat matavfall uppnås. Figur 3 Illustration över åtgärder, förändring och resultat för butiker

33 Naturvårdsverket anlitade SLU för att analysera varje åtgärds potential att minska matsvinnet i butiker och för att ta fram kostnader för varje åtgärd. Dessa beskrivs i större detalj i Naturvårdsverket 2013 b. Åtgärder 1-6 De åtgärder som analyserades var följande: 1. Kampanjstopp 2. Försäljning av fryst köttfärs i stället för färsk 3. Skänka till välgörenhet 4. Reklamationstak av frukt och grönt 5. Ökad användning av datoriserade beställningssystem 6. Frysa in och sälja efter bäst före-datum Åtgärd 7 En annan åtgärd som diskuterats och analyserats är att butikerna sänker sin kyltemperatur med 1-2 grader. Hållbarheten på en kyld vara påverkas direkt av lagringstemperaturen. Bara ett par graders temperatursänkning ger längre hållbarhet (Nilsson, Lindberg) ÅTGÄRDSKOSTNADER OCH EFFEKT De åtgärdskostnader och effekter som presenteras här baseras på studier som gjorts på sex Willys-butiker under åren Kostnaderna baseras på butikernas inköpskostnad exklusive moms. 34

34 Åtgärd 1 Kampanjstopp Åtgärden innebär att kampanjer inom frukt och grönt avskaffas för kategorierna vardagsfrukt, festfrukt, vardagsgrönt och festgrönt. Bakgrunden till att införa åtgärden är att man kunnat studera att mer mat kasserats under kampanjveckorna än under normalveckor. Skillnaden i en genomsnittsbutik var att ca 650 kg mer mat kasserades under kampanjveckorna. Åtgärden är en passiv åtgärd vilket innebär att det inte innebär merarbete, tvärtom bör de medföra minskad hantering. Att sluta med kampanjer innebär såväl en utebliven kostnad som ett intäktsbortfall från uteblivna kampanjer. I genomsnitt beräknades det kosta ca kronor per butik och år. Kostnaden uppgår till ca 7,4-9 kr per kg minskat matsvinn och 8,3 10 kr/kg reducerade CO 2 -ekvivalenter. Åtgärd 2 Försäljning av fryst köttfärs i stället för färsk Åtgärden innebär att skifta över en del av köttfärsförsäljningen från kyld till fryst. För att kunna genomföra åtgärden krävs en investering i fryskapacitet för att saluföra de olika mängderna köttfärs per år och butik. Åtgärden baseras på en teoretisk beräkning som inte prövats i verkligheten men enligt den modell som används kan svinnet av färsprodukter minska med 15 % (nischfärs) 31, 83 % (all färs), 25 % (bulkfärs 32 ) om åtgärderna genomförs. Butikens totala merkostnad för frysta varor är ca 0,4 kr/förpackning vilket ger en kostnad på 2100 kr (nischfärs), kr (bulkfärs) respektive kr (allt). Eftersom införandet av denna åtgärd medför ökad energianvändning minskar åtgärdens effekt något gällande klimatgasutsläpp. Enligt Nilsson & Lindberg (2011) uppgår klimatbidraget för att förvara 1 liter produkt i 1 dag i butik till ca 0,3 g CO 2 - ekvivalenter för frysta varor och 0,1 g CO 2 -ekvivalenter för kylda varor. Vi antar att ett kg köttfärs med förpackning motsvarar en liter produkt och att varje paket i genomsnitt förvaras en vecka i butiken. Med dessa antaganden reduceras åtgärdens klimatgasreducerande effekt med 80 kg CO 2 -ekvivalenter per år och butik för nischfärsen, 800 kg CO 2 -ekvivalenter per år och butik för bulkfärsen respektive 2200 kg CO 2 -ekvivalenter per år och butik om alla köttfärs säljs fryst. Med de kostnader och effekter som presenterats så kostar åtgärden bulkfärs 64 kr per kg minskat svinn eller 3,9 kr per kg CO 2 -ekvivalenter. Om all köttfärs säljs som fryst blir kostnaden 44 kr/kg eller 2,4 kr/kg CO 2 -ekvivalenter. För nischfärsåtgär- 31 Med nischfärs avses färsprodukter som har högt procentuellt svinn men som inte bidrar så mycket till det absoluta svinnet, såsom kalvfärs, lammfärs och ekologisk färs. 32 Med bulkfärs avses köttfärstyp som dominerar svinnmängderna viktmässigt. 35

35 den är de tidigare kostnaderna för svinnet större än kostnaden för nedfrysningen, vilket slutligen ger en intäkt motsvarande 22 kr i vinst per kg minskat matsvinn och 1 kr i vinst per minskat kg CO 2 -ekvivalenter. Åtgärd 3 Skänka till välgörenhet Åtgärden innebär att butiken sorterar ut den mat som bedöms som osäljbar och bedömer vad som fortfarande är säkert att förtära. Maten placeras i ett förvaringskärl och tas sedan omhand av ett distributionsföretag som levererar maten till olika välgörenhetsorganisationer. Enligt företag Allwin distribuerar de ca 2,5 ton färskvaror från en normalstor Willys-butik per månad. I normala fall kasserar denna typ av Willys-butik ca 7,2 ton färskvaror per månad, vilket innebär att ca 35 % kan skänkas till välgörenhet. Allwin beräknar att det finns en nationell potential att skänka ca ton till välgörenhet. Liknande studier har gjorts i andra länder t.ex. Österrike. Där beräknades att ca 0,8 kg mat per capita var möjlig att skänka, vilket skulle innebära ca 7670 ton i Sverige och ca 12 % av de ton som uppstår som matavfall i butiker idag. Butikerna betalar ca 4 kr per kg omhändertagen mat för att få den distribuerad, men eftersom maten inte kasseras undviker butikerna också en kostnad på 1 kr per kg omhändertagen mat som de annars betalar till ett avfallshanteringsbolag. Den totala kostnaden beräknades uppgå till ca kronor per år och butik. Eftersom införandet av denna åtgärd medför ökade utsläpp från transporter minskar åtgärdens effekt något gällande klimatgasutsläpp. Vi antar här att transporten uppgår till i genomsnitt 16 km. Enligt NTM (2013) ger transport av 83 kg mat i en small truck varje dag 1200 kg CO 2 -ekv./år i utsläpp. Denna åtgärd kostar 3,4 kr per kg svinn som undviks. Om klimatgasutsläppen från transporter mellan butik och välgörenhetsorganisationer inkluderas så motsvarar detta en kostnad på 2,2 kr/ kg reducerade CO 2 -ekv. Åtgärd 4 Reklamationstak av frukt och grönt Det matsvinn som uppstår i butiksledet delas ofta upp i två delar; krediteringssvinn och butikssvinn. Butiken kan reklamera och kreditera varor redan när den når butiken. Det innebär att svinnet egentligen inte uppkommer i butiken utan skickas tillbaka till grossisten. Krediteringssvinnet är ofta många gånger högre än butikssvinnet. Den föreslagna åtgärden innebär att butikernas möjlighet att reklamera frukt och grönt kraftigt reduceras, dvs. att det sätts ett tak på hur många kg (eller procent) som butikerna har möjlighet att reklamera tillbaka till grossisterna. 36

36 Effekten beräknades av SLU till att reklamationerna sjunker från 4,2 % till 2,3 % av levererad vikt. I vikt betyder det 35 ton frukt och grönt per butik och år, vilket har ett värde på ca kronor. Eftersom det tidigare skickats tillbaka till grossistern uppstår minskat svinn hos grossisterna och de får också en ökad vinst. Det innebär alltså att svinnet kan öka hos butikerna. Kostnaderna för åtgärden för butiken består främst i driftskostnad för dokumentation och återkoppling till leverantör och har beräknats till tre arbetstimmar per vecka och butik. Nettokostnaden blir att det uppstår en vinst för butiken motsvarande 8700 kr per år. För butiken innebär åtgärden att behovet att anteckna och registrera reklamationer i samma omfattning som tidigare försvinner vilket bedöms innebära en arbetstidsbesparing motsvarande 1 timme per vecka. Utebliven hantering av reklamationer och omhändertagande av avfall ger därmed kronor i minskade kostnader efter att åtgärden införts. För butiken innebär detta en vinst på kr per år genom att åtgärden införs. Detta innebär samtidigt en utebliven kostnad för leverantören på kr eftersom svinnet ägs av leverantören. Denna åtgärd genererar en vinst för butiken motsvarande 0,2 kr/kg undviket svinn eller 0,3 kr/kg CO 2 -ekv. Eftersom åtgärden innebär att butikerna får minskad möjlighet att reklamera innebär det egentligen att svinnet kan öka i butikerna medan det hos leverantörerna minskar då de får tillbaka färre reklamationer. Leverantörerna får en vinst på ca 14 kr/kg minskat matsvinn och uppnår en miljövinst på ca 17 kr/kg CO 2 - ekvivalenter. Åtgärd 5 Ökad användning av datoriserade beställningssystem. Åtgärden innebär att butiken på ett mer genomtänkt sätt använder ett datoriserat betalningssystem. Syftet med systemet är primärt att rationalisera beställningar och att undvika att personalen glömmer bort att beställa vissa varor. Om systemet också kan utnyttjas till att minska svinnet är det därför ett extra plus. En parameter i system som har påverkan på svinnet är antalet s.k. täckdagar, de antal dagar som lagret av en viss vara ska täcka innan det säljer slut. I analysen av den här åtgärden har därför denna parameter justerats för att påverka svinnet. Under de månader som åtgärden testades minskade svinnet med i genomsnitt 0,5 procentenheter för chark, 0,45 för mejeri och 0,2 för ost. Det motsvarar en minskning på i genomsnitt 6 ton och inköpskostnad motsvarande kronor per år. Åtgärdens kostnad baseras på antagandet att systemet redan köpts in för andra syften. Den specifika åtgärdskostnaden grundas därför på butikens insats för att justera de parametrar som ger lägre svinn. Utifrån antagandet att det tar ca

37 minuter och en genomsnittlig personalkostnad på 250 kronor i timmen uppgår kostnaden till ca kronor per butik och år. Åtgärden medför också en utebliven kostnad för avfallshantering som motsvararar det undvikna svinnets massa multiplicerat med kostnaden, som antas vara 1 kr/kg avfall. Tillsammans med den uteblivna kostnaden för de tidigare matinköpen ger införandet av åtgärden en vinst på kronor per år och butik. Nettovinsten för butiken uppgår till ca kronor per åt och butik. Det ger en vinst per kg minskat matsvinn på ca 11 kr och omräknat per CO 2 -ekvivalent ca 2,1 kr/kg CO 2 -ekvivalenter. Åtgärd 6 Frysa in före och sälja mat efter bäst före-datum Åtgärden innebär att butiken säljer vidare kött som annars hade kasserats på grund av sin Bäst-före-märkning. Detta kött placeras i frysrummet på kvällen före varans bäst-före-datum och hämtas upp en gång per månad av en cateringfirma. Åtgärden bidrog till att ca 230 kg svenskt nöt- och fläskkött räddas från att kasseras per år. Kostnaderna för butiken består i att komma överens om rutiner och pris med en restaurang eller cateringfirma samt att välja ut vilket paket som kan säljas vidare. Det krävs också att någon är närvarande vid försäljningen. Kostnaderna beräknas uppgå till ca kronor per år. Dock innebär åtgärden en vinst för butiken då det säljs vidare (dock till reducerat pris) i stället för att ha kasserats. Butiken undviker också kostnader för avfallshantering. Nettokostnaden uppgår till ca kronor per år och butik. Kostnaden per kg matsvinn i pilotförsöket uppgick till ca 10 kr/kg matsvinn och 0,5 kr/kg CO 2 -ekv. Om det skulle gå i full skala beräknas en vinst uppstå motsvarande ca 17 kr per kg matsvinn och 1,2 kr per kg reducerad CO 2 -.ekvivalent. Denna åtgärd skulle kunna utökas och även gälla andra produkter som fryses in dagen före bäst-före-datum. T.ex. så skulle stor del av den mat som idag skänks till välgörenhet istället kunna säljas på en andrahandsmarknad. Idag är det inte tillåtet att frysa in och sälja köttfärs efter passerat datum eftersom den är märkt med Sista fröbrukningsdag, vilket begränsar åtgärden. Om livsmedelslagstiftningen ses över finns här en stor potential för såväl minskat matavfall som stora besparingar för butikerna. I tabellen nedan sammanfattas åtgärd 1-6 utifrån potential och kostnader. I tabell 10 redovisas varje åtgärds potential samt kostnader och vinster för från en genomsnittlig Willysbutik. Här ingår inte åtgärd nr 4, reklamationstak. Den åtgärden har en stor potential men pga. oklarheter i mängd och potential tas inte åtgärden med här. Däremot är åtgärden viktig då den minskar svinnet utmed en större del av livsmedelskedjan. 38

38 Tabell 10 Åtgärdernas effekt och nettokostnad kostnad (-), vinst (+). Potentialen beräknad per år utifrån en genomsnittlig Willys-butik under åren Åtgärd Potential (ton) Kostnader (tusen kr) Intäkter (tusen kr) kr/ kg Utebliven kostnad, (tusen kr) Netto kostnad/ vinst/ (kr/kg) Kampanjstopp 0, ,4-9 Försäljning av fryst köttfärs Skänka till välgörenhet 0, , ,4 30-3,4 Reklamationstak , ,2 Datoriserade , ,8 ordersystem Frysa in och sälja efter bäst före-dag 1,5-21 (+45,5) 1 +16,4 1,5 +17, kronor är en direkt intäkt från försäljningen efter bäst före-datum 2 Detta är när åtgärden görs i full skala, om endast nischfärs säljs kan det i stället bli en vinst. Åtgärd 7 Sänka kyltemperaturen Åtgärden innebär att butikerna sänker sin kyltemperatur med 1 till 2 grader eller att butiker med gammal kylutrustning investerar i ny mer energieffektiv utrustning. Att sänka temperaturen med befintlig kylutrustning innebär att butiken får ökade kostnader för el. Butiker som byter ut sin kylutrustning får ökade kostnader för investeringar. Kostnaderna beräkna uppgå till sammanlagt ca 39 miljoner kronor per år. En ökad elkonsumtion ger också upphov till miljöpåverkan som värderats till mellan ,1 miljoner kronor. Viss andel av butikerna kan också göra nyinvesteringar som gör att temperaturen sjunker men som samtidigt innebär energibesparingar. Baserat på information från Svensk Dagligvaruhandel antas ca 70 % av butikerna behöva göra nyinvesteringar. Kostnaderna har beräknats av Naturvårdsverket och uppgår till ca 110 miljoner kronor per år. Elkonsumtionen minskar vilket dels bidrar till en årlig besparing i elutgifter på ca 54 miljoner kronor samt bidrar till en minskad miljöpåverkan motsvarande ,9 miljoner kronor (Naturvårdsverket, 2013 a). SP, Sveriges Tekniska forskningsinstitut gjorde under våren 2013 en studie för att undersöka hur butikernas matsvinn skulle minska om kyltemperaturen sänktes. Deras slutsats är att matsvinnet inte minskar om endast kyltemperaturen sänks. Om däremot en sänkt kyltemperatur kombineras med ett förändrad bäst före-datum kan butikernas matsvinn minska. 39

39 Baserat på SP:s slutsatser förespråkas inte denna åtgärd för att nå etappmålet. Det kan dock vara intressant på längre sikt om det kan kombineras med en förändring i datummärkningen. (Naturvårdsverket 2013 d) Åtgärdernas potential - omräknat enligt SMED:s statistik SMED (2013a) har uppdaterat siffrorna för mängden matavfall som uppstår i butik. De nya siffrorna uppgår till ca ton matavfall av vilket ca ton beräknas vara svinn. Dessa siffror skiljer sig från SLU:s beräkningar där svinnet uppgår till ca ton. För att räkna fram den nationella potentialen utgår vi från potentialen beräknad av SLU i Willys-butikerna men den nationella potentialen baseras på SMED:s statistik. I SMED:s statistik ingår inte krediteringssvinn och inte heller mejerivaror som hälls ut i vasken. För att räkna om potentialen av SLU:s förslag på åtgärder till SMED:s statistik har vi tagit fram procentsiffror för hur mycket svinn som uppstår i varje produktkategori och räknat om det till SMED:s siffror, se Tabell : Tabell 11 Potential att minska matsvinnet på nationell nivå. Svinn uppdelat per kategori enligt SMED:s statistiksiffror Svinn (%) enligt SLU Svinn enligt SMED (ton) 1 Frukt och grönt Ost Mejeri Deli Köttfärs Nöt och fläsk Totalt Andelen svinn i butiker har beräknats till ca 91 % ( ton) av totalt matavfall som uppgår till ton (SMED 2013a). Potentialen för varje åtgärd har i Tabell 12 räknats fram baserat på SMED:s statistik. Eftersom SMED:s statistik inte inkluderar krediteringssvinn har vi inte kunnat räkna på den nationella potentialen för den åtgärden. Åtgärden sänkt kyltemperatur ingår inte heller då det inte kan beläggas någon effekt på matsvinnet. 33 Varukategorin kött har vi delat upp enligt följande: köttfärs ca 18% och nöt och fläskkött ca 82 %.(Naturvårdsverket 2013 b) 40

40 Tabell 12 Minskningspotential i butiker uppdelat på typ av varugrupp Åtgärd Varugrupp Kapacitet i sin varugrupp (%) Potential med SMED:s siffror (ton) Välgörenhet färskvaror Aktivitet med ordersystem animaliska färskvaror Frysa in och sälja efter nöt och fläsk utom färs BFD Kampanjstopp Frukt & grönt (vardags f&g + fest f&g) Fryst köttfärs (allt) köttfärs allt Samtliga åtgärder går inte att kombinera eftersom de riktar in sig på samma varugrupp. Att ändra befintliga ordersystem är en kostnadseffektiv åtgärd då den genererar en vinst för butiken. Den bidrar med en 5 % minskning av butikernas totala matavfall. På detta kan läggas att butikerna säljer kött efter Bäst före-datum och säljer fryst köttfärs vilket bidrar med ytterligare en minskning på ca ton, dvs. ca 8-9 % minskning av svinnet. Efter att dessa åtgärder gjorts finns inte lika stora mängder att skänka till välgörenhet. Om vi tar bort mängderna för kött så finns det bara kvar ca ton som möjligen skulle kunna skänkas till välgörenhet, vilket innebär en ytterligare minskning på ca 22 %. Om åtgärderna läggs samman innebär det att butikerna skulle kunna minska sitt totala svinn med ca 35 %, vilket innebär att matavfallet minskar med ca 31 %. Frågan är dock hur stor möjligheten är att skänka så stora mängder mat när viktiga näringskategorier som t.ex. kött inte ingår. Enligt Allwyn finns det potential att skänka ton till välgörenhet Livsmedelsindustrin De största branscherna inom livsmedelsindustrin är bagerier, mejerier samt slaktoch charkföretag. Det finns drygt 3000 livsmedelsindustrier i Sverige och antalet ökar, men antalet anställda, idag ca personer, har minskat med personer sedan början av 2000-talet. Livsmedelsindustrins lönsamhet minskar också och ligger idag på drygt 3 %. Handelns lönsamhet ligger på runt 40 %. (Naturvårdsverket 2013 c) 41

41 Figur 4 Lönsamhet i livsmedelsindustrin Källa: Naturvårdsverket 2013 c I tabell 13 redovisas mängden svinn som uppstår i de olika branschkategorierna samt hur mycket som levereras i ton. Matavfall och svinn i livsmedelsindustrin Enligt SIK:s beräkningar uppstår idag ca ton matsvinn per år i livsmedelsindustrin. För att kunna uppskatta mängden svinn har SIK delat upp industrin i olika undergrupper. Varje undergrupp har klassats att ha en låg, mellan eller hög nivå av svinn baserat på erfarenheter och diskussioner med industrin. Därefter har procentsatser tilldelats; 2 %, 4 % och 7 %. Dessa bedömningar har gjorts utifrån SIK:s mångåriga erfarenhet från dels projekt som utrett svinn i livsmedelsindustrin men också från SIK:s grundläggande kunskaper inom områden såsom livsmedelsproduktion och livsmedelsteknik. Dock är bedömningar baserade på grova generaliseringar, se Tabell 13. Svinnet beräknades enligt följande formel: Svinn = - levererad kvantitet (ton) 42

42 Tabell 13 Producerad mat per undergrupp i industrin och beräknade svinnmängder per undergrupp. Värden från 2011 Levererad kvantitet 2011 (ton) Svinn (%) Svinn (ton) Svinn (tkr) Huvudgrupper Diverse livsmedelsprodukter % Drycker % Fisk-, kräft- och blötdjur m.m % Frukt och köksväxter % Kaffe, te, kakao, kryddor m.m % Kött och köttvaror % Mejeriprodukter och ägg % Oljor och fetter % Socker, sockervaror m.m % Spannmål och varor % Totalt % Källa: SIK (2013c) I tidigare studier har SMED beräknat att livsmedelsindustrin genererar ca ton matavfall 34. Utöver denna siffra tillkommer biprodukter som industrin säljer som t.ex. djurfoder. I SMED-beräkningen ingår matsvinn i de ton som räknats fram men det finns inga uppgifter på storleken av matsvinnet. SIK utgår i stället från att allt är svinn och hade kunnat användas i produktionen om det hanterats annorlunda. SMED och SIK använder helt olika metoder för att beräkna mängden matsvinn och matavfall vilket orsakar de stora skillnaderna. SMED har utgått från de matavfallsmängder som de större livsmedelsindustrierna rapporterar i sina miljörapporter och SIK har utgått från industrins uppskattningar i olika typer av industrier. I SIK:s siffror ingår även matsvinn som senare säljs som biprodukter, vilket redovisas separat i SMED siffror. Eftersom metoderna skiljer sig markant är det svårt att göra en rättvis jämförelse. I beräkningen av den nationella potentialen utgår vi från SIK:s beräkningar av svinn då vi inte har något underlag på hur stort matsvinnet är i SMED:s statistik. SIK anger att det finns möjlighet att minska svinnet med ca 50 %, vilket innebär att industrin skulle kunna minska svinnet med ca ton. Kostnaden för svinnet i 34 SMED (2013) 43

43 livsmedelsindustrin har uppskattats till ca 2 miljarder kronor per år. Om industrin lyckades halvera sin svinnmängd skulle de göra en besparing på ca 1 miljard kronor (Naturvårdsverket 2013 c). SIK har också studerat möjliga åtgärder som skulle kunna minska svinnet i livsmedelsindustrin. Åtgärdsförslag De åtgärder som analyserades var följande: 1. Kartläggning av huvudorsaker till svinn 2. Mätning av svinnet 3. Analys av de grundorsaker som genererar mest svinn 4. Identifiering av åtgärder som ger effekt 5. Implementering av systematiskt förbättringsarbete 6. Verkställande av åtgärder 7. Ständiga förbättringar Kostnader för åtgärderna Åtgärdsprogrammet kostar under tre år ca kronor per år per företag eller enhet med fler än 20 anställda (Naturvårdsverket 2013c) 35. Kostnaden per företag har beräknats utifrån ett exempelföretag med ca 50 anställda. Då deltar 6 personer i ledande befattning och 44 på operativ nivå i utbildningen och genomförandet av åtgärdsprogrammet. Den beräknade totalkostnaden för egen arbetstid beräknades uppgå till ca kronor 36. Kostnaden för en extern konsult uppgår till ca kronor per dag. Antalet livsmedelsföretag i Sverige med fler än 20 anställda uppgår till ca 356 företag. Den totala kostnaden uppgår därmed till ca 224 miljoner kronor per år. Baserat på att det är företag med fler än 20 anställda som genomför åtgärdsprogrammen så finns det potential att minska svinnet med ca ton. Se även (Naturvårdsverket 2013 c) för ytterligare detaljer. Tabell 14 Potential och åtgärdskostnad Potential (OBS Total kostnad Kr/ kg mins- (mnkr) kat matsvinn SIK:s statistik) Uteblivna kostnader (kr/kg minskat svinn) ton ,5 9,5 7 Nettovinst kr/kg minskat matsvinn 35 SIK beräknade kostnaden till 1,9 miljoner kronor under en treårsperiod. 36 Beräknat på ca 2000 kr/ dag och anställd. 37 SIK har beräknat att åtgärder genomförs i företag med mer än 20 anställda. Potentialen att minska baseras på att mängden svinn per anställd i industrin är ca 4 kg och antal anställda med fler än 20 anställda beräknas uppgå till ca personer (Naturvårdsverket 2013 c) 44

44 2.1.5 Sammanfattning åtgärder och effekt Sammanfattningsvis når vi en minskning med ton matsvinn vilket innebär en minskning av matavfallet med ca 17 %, se Tabell 15. Tabell 15 Sammanfattning av åtgärders effekt på totala matavfallet Matavfall Andel svinn Svinn Effekt av Sektor (ton) (%) (ton) åtgärder Hushåll % % Skolkök % % Övriga storkök* % % Restauranger % % Butiker och grossister % % Livsmedelsindustrin** % % Totalt*** % * Egna beräkning av matavfallet för övriga storkök eftersom dessa saknas i SMED (2013) ** För livsmedelsindustrins matsvinn används underlag från SIK (2013c). Vi har antagit att mängden matsvinn är i stort sett lika som mängden matavfall. 2.2 Kostnadseffektivt åtgärdspaket givet etappmålet Andel av matavfallet *** Våra total beräkningar skiljer sig från SMED (2013) eftersom vi har övriga storkök och SIKs underlag för livsmedelsindustrin. Flera olika faktorer påverkar vilken åtgärd som är bäst lämpad. Man bör beakta både kostnadseffektivitet, genomförbarheten och potentialen att minska matavfallet när man analyserar vilken åtgärdskombination som förväntas nå målet. Utifrån ett rent ekonomiskt perspektiv bör åtgärderna genomföras utifrån marginalkostnadskurvan, billgast åtgärd genomförs först. Kostnadseffektivitetsanalysen bör tolkas med försiktighet eftersom aspekten om genomförbarhet också kan ha en betydande effekt. Kostnadseffektivitet innebär att åtgärder som medför att målet ska nås till lägsta möjliga kostnad ska genomföras. Villkoret för kostnadseffektivitet är att marginalkostnaden (dvs. kostnaden för att bidra med ytterligare en enhet till målet) ska vara lika för alla åtgärder. För etappmålet om matavfall innebär detta att kostnaden för att minska matavfallet med ytterligare en enhet ska vara lika för alla åtgärder. Det har dock inte varit möjligt att utgå från marginalkostnaden i detta uppdrag varpå genomsnittskostnaden används. Varje trappsteg i trappan representerar en åtgärd där höjden på trappsteget visar den genomsnittliga åtgärdskostnaden medan bredden på trappsteget visar åtgärdens bidrag till att nå målet. Det blir här tydligt att användandet av genomsnittliga kostnader medför att en åtgärd används till sin fulla potential innan nästa åtgärd blir aktuell. I verkligheten ökar kostnaden för en åtgärd i takt med att den genomförs. 45

45 Tabellen nedan sammanfattar alla de åtgärder där en kostnad och en effekt kunnat identifieras. Kostnaden är som sagt uttryckt som en genomsnittlig nettokostnad baserad på kostnad samt uteblivna utgifter. Ett negativt tal nedan indikerar en intäkt. Med de åtgärder som utretts och där effekt och kostnader kunnat identifieras så når vi en minskning av matavfallet med 17 %. Målet på 20 % torde vara rimligt eftersom det antas ligga inom ramen för osäkerheterna i underlaget. Tabell 16 Sammanfattande tabell, åtgärder kr/kg Effekt (Kg) Avfallet per segment Hur långt når vi? Hushåll: Sänkt kyltemperatur Hushåll:Beteende förändring % Skolkök: Samlat paket Skolkök och övriga storkök: Ta bort salladstallrik Övriga storkök: Samlat paket % Restauranger: Samlat paket % Butik: Kampanjstopp Butik: Försäljning av fryst köttfärs Butik: Skänka till välgörenhet Butik: Ökad användning av datoriserade beställningssystem Butik: Frysa in och sälja efter bäst före datum % Livsmedelsindustrin: Samlat paket % TOTALT % Not: Effekt för livsmedelsindustrin är baserad på SIK data medan siffran på det totala avfallet för segmentet är baserad på SMED. SIK har ingen uppskattning av det totala matavfallet varför svinnmängden på ton får fungera som en indikation på matavfallet för livsmedelsindustrin. SIK hävdar att matsvinnet utgör i stort sett hela mängden matavfall för livsmedelsindustrin. Negativa tal visar en negativ kostnad, dvs. en vinst. Figur 5 Kostnadstrappa Trappstegen i ovan figur följer ordningen i åtgärder som tabellen nedan. 46

46 Tabell 17 Trappstegen i figuren kr/kg Effekt (Kg) Hushåll: Beteende förändring - 46, Hushåll: Sänkt kyltemperatur - 25, Butik: Frysa in och sälja efter bäst före datum - 17, Skolkök och övriga storkök: Ta bort salladstallrik - 11, Butik: Ökad användning av datoriserade beställningssystem - 10, Livsmedelsindustrin: Samlat paket - 7, Skolkök: Samlat paket - 6, Restauranger: Samlat paket - 3, Övriga storkök: Samlat paket - 1, Butik: Skänka till välgörenhet 3, Butik: Kampanjstopp 7, Butik: Försäljning av fryst köttfärs 43, TOTALT Genomförs alla åtgärder når man en minskning som motsvarar 17 % av matavfallet. Men åtgärden reklamationstak som SLU utredde har t.ex. inte tagits med så det finns troligen utrymme för ytterligare minskningar. Ytterligare potential bör finnas om man ser över åtgärder inom förpackningar, lagring och transporter. Prioriteringen av åtgärder kan se annorlunda om man väljer utifrån vilka varor som bidrar till störst miljönytta. För de åtgärder som analyserats av SLU har en sådan värdering tagits fram. I övriga led har en sådan detaljerad analys har inte varit möjlig inom ramen för detta uppdrag. Det vi kan visa är att miljönyttan är störst i hushållsledet och minst i skolkök och restaurangledet. Tittar man på värdet av koldioxidekvivalenter i kr/kg är skillnaderna dock små. Tabell 18 Minskade CO2-utsläpp per segment om etappmålet uppnås Effekt på Minskade CO2 matavfallet (ton) utsläpp (ton) CO2 kr/kg Hushåll ,200 Butik ,432 Livsmedelsindustrin ,894 Skolkök och övriga storkök ,648 Restauranger ,648 TOTALT Not: värdet på CO2 i kr/kg utgår från ett genomsnitt utifrån EcoValue, EcoTax och ASEK. Källa: Naturvårdsverket, 2012 SLU genomförde en mer detaljerad analys av de minskade miljöskadekostnaderna till följd av minskat svinn. Åtgärderna för butik skulle rangordnas som följer i tabell 19 om man enbart skulle titta på kr/co2. 47

47 Tabell 19 Minskade CO2-utsläpp per åtgärd, butik och grossister Effekt på Minskade CO2 matavfallet (ton) utsläpp (ton) CO2 kr/kg Butik: Kampanjstopp ,3 Butik: Försäljning av fryst köttfärs ,4 Butik: Skänka till välgörenhet ,2 Butik: Ökad användning av datoriserade beställningssystem ,1 Butik: Frysa in och sälja efter bäst före datum ,5 TOTALT Not: För omräkning av matavfallet till koldioxidekvivalenter användes faktorerna i tabell 4 i Naturvårdsverket Källa: Naturvårdsverket 2013 b. Om man jämför tabellen ovan med kostnadstrappan ser man att åtgärderna för butik skiftar ordning om man utgår från CO 2 -värderingen, kampanjstopp och försäljning av fryst köttfärs är bättre ur miljösynpunkt än t.ex. åtgärden frysa in och sälja efter bäst före-datum, resultatet blir tvärtom om man endast går på åtgärdskostnaden. 48

48 3 Analys av styrmedel Detta avsnitt inleds med en allmän diskussion om syftet med styrmedel och uppkomsten av marknadsmisslyckanden. Sedan ges en kortfattad beskrivning av den metod som använts för att gallra ut bland befintliga och nya styrmedel. Analysen inleds sedan med en genomgång av befintliga styrmedel som helt eller delvis bidrar till att målet uppfylls. Nästa steg är att analysera potentiellt nya styrmedel och sist föreslå förändringar i befintliga och/eller helt nya styrmedel. Eventuella föreslagna styrmedel jämförs för att se vilka styrmedel som har bäst förutsättningar att uppfylla relevanta kriterier. Att hitta det optimala styrmedlet för måluppfyllelse och för att få tänkbara åtgärder till stånd är ett tidskrävande arbete. Utredningen om styrmedel för kommunala reningsverk tog ett och ett halvt år med ett flertal personer involverade. Att genomföra en styrmedelsanalys för hela livsmedelskedjan och alla dess aktörer är således utanför tidsramen för detta uppdrag. Nedanstående analys är således av mer översiktlig karaktär. 3.1 Inledning Miljö- och klimateffekter som uppstår till följd av livsmedelsproduktion och konsumtion är en form av marknadsmisslyckanden. Ett marknadsmisslyckande uppstår när aktörerna inte baserar sina produktions-eller konsumtionsbeslut på den fulla kostnaden. Miljö- och klimatskador till följd av produktion av en viss vara är ofta inte inkluderat i varans pris vilket leder till en överproduktion/överkonsumtion av varan. Avfallspolitiken syftar till att vi använder våra resurser effektivt. När resursernas verkliga värde inte reflekteras i deras kostnader, fattas felaktiga beslut som leder till överkonsumtion. Detta kan i det långa loppet leda till att vi når kritiska tröskelvärden i ekosystem, vilka inte är reversibla. Utmaningen ligger i att hitta styrmedel som korrigerar marknadsmisslyckanden och andra barriärer för effektiv och hållbar konsumtion och som leder till att nyttan överstiger kostnaderna. För avfallssektorn i stort handlar detta om att skapa de rätta marknadsförhållanden och incitament för verksamheter och hushåll att göra optimala val. Avfall generellt är en del av ekonomin, som en biprodukt men också som en input till annan verksamhet, t.ex. biogasproduktionen. Aktörer i livsmedelskedjan förutsätts agera ekonomiskt rationellt genom att sträva efter att maximera sin nytta. Om avfallet är förknippat med kostnader är ett sätt att maximera nytta att minska sina avfallskostnader. Som framgår av rapporten Nyttan av att minska matavfallet 49

49 uppstår mer avfall än vad som är samhällsekonomiskt effektivt. Staten, via styrmedel, har en roll att spela när det uppstår situationer då ett så kallat marknadsmisslyckande uppstått. Detta sker som sagt när vi t.ex. producerar mer än vi konsumerar. Vad gäller t.ex. klimatfrågan har staten ett åtagande att minska utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser, bl.a. från livsmedel. Marknadsmisslyckandet har uppstått eftersom det finns externaliteter som inte reflekteras i priset på livsmedel. Målet är att hitta en nivå på matavfallet som är samhällsekonomiskt optimalt och som innebär att avfallspolitiken ger en nettonytta till samhället. Styrmedel har som syfte att få de åtgärder genomförda som är nödvändiga för att nå målet. Styrmedel delas vanligtvis in i följande tre kategorier: Administrativa (t.ex. förbud, gränsvärden, lagkrav) Marknadsbaserade (t.ex. skatter, avgifter, subventioner, handel med utsläppsrätter) Information (certifiering, informationskampanjer, råd, utbildning) Vad som är det bästa styrmedlet för att få en viss åtgärd till stånd kommer att variera från fall till fall och beror till stor del på karaktären av problemet samt de åtgärder och sektorer som berörs. 3.2 Kriterier Det är inte möjligt att inom etappmålsuppdraget gå vidare med samtliga styrmedel. För att kunna välja ut några styrmedel att gå vidare med kommer en första utvärdering att göras. För att kunna analysera effekter av ett styrmedel kan de utvärderas mot ett antal kriterier som anses viktiga för att styrmedlet ska få den önskvärda effekten. Vanliga kriterier i en styrmedelsanalys är: Måluppfyllelse (MU) Transaktionskostnader (TK) Dynamisk effektivitet DE) Kostnadseffektivitet (KE) Måluppfyllelse Att anlysera ett styrmedels måluppfyllelse är att värdera de effekter (förväntade eller uppnådda) som styrmedlet leder till mot det syfte eller det mål som finns uppsatt för styrmedlet. Denna analys ger inte svar på om styrmedlet och dess åtgärder är bra eller dåliga ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Kriteriet måluppfyllelse svarar i huvudsak på frågan: stämmer utfallet med målen? 50

50 Vi utgår från de åtgärder som förväntas genomföras till följd av styrmedlet. Genomförandet av åtgärder och resultat av dessa aggregeras för att bedöma måluppfyllelse. Hög måluppfyllelse får hög poäng i utvärderingen. Transaktionskostnader Transaktionskostnader är kostnader för att införa och upprätthålla ett styrmedel och de uppkommer för staten, myndigheter, kommuner, företag eller privatpersoner. Transaktionskostnader kan fördelas enligt följande (McCann et al. 2005): kostnader för forskning, information och analys av styrmedlets aspekter kostnader för den lagstiftande processen såsom kostnader för att stifta lagar eller ändra befintliga lagar samt kostnader för intressentmedverkan kostnader för att initialt utforma och implementera styrmedel fortlöpande kostnader för administration av systemet kostnader för kontraktsutformning, bl.a. informations-, administrationsoch förhandlingskostnader tillsynskostnader för att kontrollera efterlevnad av lagstiftning samt kostnader för miljöövervakning rättsliga kostnader, då ärenden går till vitesföreläggande och domstol De delas ofta in i informativa, administrativa, juridiska och tillsynskostnader. En analys av transaktionskostnader bör analysera huruvida styrmedlet ger upphov till olika stora transaktionskostnader för de aktörer som styrmedlet riktar sig mot för att se hur det påverkar styrmedlets samhällsekonomiska kostnadseffektivitet. Att analysera transaktionskostnaderna är viktigt för alla typer av styrmedel men det är av särskild betydelse när man kan misstänka att transaktionskostnaderna är relativt höga för ett styrmedel eller en viss utformning av ett styrmedel. Höga transaktionskostnader anses negativt och får därför lågt poäng i utvärdering. Dynamisk effektivitet Att analysera ett styrmedels dynamiska effektivitet handlar om styrmedlet förmåga att bidra till innovation och teknisk utveckling. Detta kan ibland vara svårt, speciellt när målet som styrmedlet ska bidra till att nå har ett relativt kort tidsperspektiv. Företags incitament till teknikutveckling påverkas av den typ av styrmedel som väljs för att minska den externa miljöeffekten. Hög dynamisk effektivitet är positivt och får hög poäng. Kostnadseffektivitet När styrmedel analyseras i en samhällsekonomisk kostnadseffektivitetsanalys försöker man klargöra om styrmedlet leder till att uppsatta styrmedelsmål nås till lägsta möjliga kostnad för samhället. Styr det mot att kostnadseffektiva åtgärder införs? I begreppet kostnadseffektivitet tas också hänsyn till hur höga transaktions- 51

51 kostnaderna för styrmedlet är, dvs. om styrmedlet leder till höga transaktionskostnader minskar kostnadseffektiviteten. Att målet nås till lägsta möjliga kostnad innebär att den samhällsekonomiska kostnaden för måluppfyllelse ska minimeras. Kostnadseffektivitet är ett relativt begrepp, vilket innebär att det aktuella styrmedlet måste jämföras med alternativa styrmedel för att man ska kunna avgöra om målet nås till lägsta möjliga kostnad. Hög kostnadseffektivt är positivt och ges hög poäng Fördelningsaspekter Vid införande av ett styrmedel är det viktigt att analysera hur effekterna från styrmedlet fördelar sig över olika grupper i samhället. Beroende på det aktuella styrmedlet fördelas kostnaderna olika över samhällets aktörer. Fördelningsaspekter är ett viktigt kriterium. Dock är det svårt att ge poäng från 1-5, i stället kompletteras detta kriterium i form av ett resonemang. Genomförbarhet Detta kriterium togs också med i bedömningen eftersom etappmålen ska nås inom en relativt kort tidsperiod. De styrmedel som föreslås nedan ska vara möjliga att genomföra inom etappmålsperioden och även hinna få en effekt för måluppfyllelse. Bedömningsmetod Vi har använt poängskalan 1-5 (exempel måluppfyllelse: 5 = god måluppfyllelse, 1= liten eller osäker måluppfyllelse). 3.3 Befintliga styrmedel I detta avsnitt går vi kortfattat igenom befintliga styrmedel, dels generalla som styr mot åtgärder inom flera segment och dels specifika per segment. För varje styrmedel görs en bedömning om hur långt vi i dagsläget når med befintliga styrmedel. Avsnittet avslutas med en bedömning per styrmedel utifrån de kriterier som listas ovan. Den/de av de befintliga styrmedel som bedömts bidra till kriterierna återkommer i avsnittet om föreslagna styrmedel Generella styrmedel MERVÄRDESSKATT LIVSMEDEL I dagsläget ligger mervärdesskatten på livsmedel på 12 %. Livsmedel är alla bearbetade eller obearbetade ämnen eller produkter som är avsedda att ätas av människor. Även följande räknas som livsmedel: ämnen som avsiktligt tillförts livsmedel under framställning, beredning eller behandling alkoholfria drycker samt lättöl och folköl 52

52 dricksvatten som säljs på flaska eller liknande tuggummi mjölk (även vid försäljning till ett mejeri) spannmål (även vid försäljning till en kvarn) Den nuvarande nivån på matmomsen bidrar inte till att minska matsvinnet, snarare skulle argument kunna lyftas att svinnet uppstår pga. av att maten idag är för billig och att en höjning skulle vara motiverad. Matmomsen diskuteras därför vidare under de förslag som Naturvårdsverket lägger fram. Dock är en eventuell höjning av matmomsen en mer långsiktig lösning, och det är inte troligt att effekten av ändrad matmoms kan uppstå inom etappmålsperioden. Naturvårdsverket väljer dock att ta upp detta styrmedel mycket kortfattat under avsnitt AVFALLSTAXA FÖR HUSHÅLLSAVFALL I Sverige är det fortfarande mest vanligt att taxan för hämtning av hushållsavfall (från hushåll och verksamheter) är volymbaserad. Om kärlet vid hämtning är tomt, halvfullt eller proppfullt påverkar inte debiteringen (Avfall Sverige U2009:09). Idag finns det inget klart ekonomiskt incitament för hushållet att minska sin mängd avfall. På senare år har ett antal kommuner valt att införa viktbaserad taxa. Vikttaxan innebär att varje kärl vägs vid tömning och fastighetsägaren betalar per kg avfall. På så sätt ges en omedelbar, ekonomisk respons på avfallsminimering, ökad källsortering, hemkompostering och annan privat återvinning. Styrmedlet i dess nuvarande form (volymbaserad) förväntas inte ge någon effekt på minskat matavfall. En del av de kommuner som infört viktbaserad taxa är nöjda med effekten medan andra upplevt blandade resultat. Bjuv införde en taxa uppdelat på restavfall och komposterbart avfall. I början minskade avfallet kraftigt men ökade senare och efter några år återinfördes en volymbaserad avfallstaxa. I dagsläget möts ca 9 % av den svenska befolkningen av viktbaserad avfallstaxa. En viktbaserad avfallstaxa har enligt erfarenhet minskat avfallet överlag men är samtidigt mer kostsamt att administrera. En svårighet är att hitta rätt nivå och rikta den rätt. En viktbaserad behöver i sig inte leda till att mindre matavfall uppstår utan snarare att mindre mat hamnar i soporna. En viktbaserad avfallstaxa i dess nuvarande form styr visserligen aktörerna att sortera ut sitt matavfall men troligen går det utsorterade matavfallet till antingen biogas, kompostering eller till husdjuren. Risken är även att den är felriktad för att få förväntad effekt. Detta är bl.a. aktuellt för människor som bor i flerbostadshus och inte har individuell sophämtning. Den effekt som kan uppstå är att matavfallsmängden synliggörs för hushåll, verksamheter och butiker och att detta skapar motivation till att minska avfallet men den kopplingen har vi inget underlag till i dagsläget. Naturvårdsverket går inte vidare med detta styrmedel eftersom det inte är tydligt hur styrmedlet löser orsakerna till varför matavfallet uppkommer Hushåll 53

53 INFORMATION Vissa kommuner informerar om minskat matavfall och matsvinn till hushållen men effekten av informationen finns inte tydligt dokumenterad. Information bedöms dock som en viktig del i arbetet mot att förbygga uppkomsten av matavfall, inte ensamt men i kombination med andra styrmedel. Ett förslag på nytt styrmedel i form av en kommunikationsinsats lyfts därför i nästa avsnitt UNDERVISNING I läroplanen för förskolan står skrivet att förskolan ska medverka till att utveckla barnens förståelse för naturens kretslopp. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidishemmet samt motsvarande för gymnasieskolan finns miljöperspektivet med som ett av fyra perspektiv som ska genomsyra undervisningen. Barn och ungdomar ska även via undervisningen förstå arbetet med hållbar utveckling. Genom hem- och konsumentkunskap ska eleverna utifrån perspektivet hållbar utveckling få kunskap om planering och tillagning av mat; hantera och lösa praktiska situationer i hemmet och värdera val och handlingar i hemmet och som konsument. Inget står skrivet specifikt om matavfall eller matsvinn men det inbegrips i läroplansformuleringarna (Skolverket, 2013). Håll Sverige Rent har jobbat under flera års tid med att genomföra kommunikationsinsatser och producera pedagogiskt material riktat till skolan. Grundstommen i Håll Sverige Rents arbete mot skola och förskola är certifieringen Grön Flagg. Grön Flagg är ett pedagogiskt verktyg som erbjuder kontinuerligt och handlingsinriktat miljö- och hållbarhetsarbete. Idag ingår ca 2500 skolor och förskolor och barn och unga 38 nås av detta arbete (underlag från Håll Sverige Rent). Naturvårdsverket bedömer, utifrån ovan kriterier, att undervisning i skolan är ett effektivt sätt att nå ut med arbetet, dels direkt via ett minskat matsvinn i skolorna (se även avsnittet om storkök) samt indirekt genom att barnen påverkar sina föräldrar med att förebygga uppkomsten av matavfall samt tar med sig frågan genom livet. Styrmedlet går vidare från en första gallring och diskuteras vidare under avsnitt LIVSSTILSPROJEKT Att coacha familjer till en hållbar livsstil har visat sig ge långsiktigt goda resultat, bland annat för att minska matsvinnet. Leva Livet i Göteborg är ett exempel på coaching där några vanliga familjer fått pröva att leva ett grönare liv under ett år. Om alla Göteborgare skulle lyckas leva som den duktigaste familjen, blir mängderna knappt en femtedel av dagens nivå på 460 kg per person om året. Den bästa familjen lyckades minska sitt avfall med 60 %. Alla familjer utom en lyckades minska sitt avfall. Resultatet från avfallsutmaningen bygger på vägningar av avfal- 38 Av totalt ca 1,4 miljoner 54

54 let för tio av de elva familjerna som deltar i projekt Leva Livet. I genomsnitt minskade familjerna sitt avfall med en fjärdedel. Matavfallet minskade med en fjärdedel, tidningarna med två % och de vanliga soporna minskade med cirka 40 %. 39 Styrmedlet bedöms att ha hög måluppfyllese för de familjer som berörs men det är höga administrativa kostnader och kostnadseffektiviteten bedöms vara låg eftersom man med ett omfattande arbete endast når ut till ett fåtal individer. Naturvårdsverkets bedömning är att inte gå vidare med detta styrmedel i detta steg FÖRESKRIFT OM KOMMUNAL AVFALLSPLANERING I dagsläget finns redan en föreskrift om kommunal avfallsplanering (2006:6) och en revision av denna planeras genomföras under I dagsläget står följande i föreskriften: - I 3 p3 står det att planen ska innehålla uppgifter om insamlade avfallsmängder. o Det allmänna rådet till 3 beskriver vilka avfallsmängder man menar och där ingå matavfallet - I 7 står det att planen ska innehålla mål för hur avfallets mängd och farlighet kan minskas. Målen ska utgå från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål som berör avfallsområdet. - I 9 står det Planen ska beskriva de åtgärder som kommunen planerar att vidta för att uppnå de uppsatta målen enligt 7-8. Utsorteringen av matavfall kanske inte i sig leder till ett minskat matavfall även om erfarenheter från verksamhetssidan säger att ett synliggörande av mängderna ofta i sig leder till minskade mängder. Det som ändå slängs kan tas om hand i landets biogasanläggningar. Vid hög efterlevnad förväntas föreskriften leda till hög måluppfyllelse. Transaktionskostnaderna bedöms som relativt låga eftersom föreskriften redan finns och den dynamiska effektiviteten låg. Föreskriften finns men dess effekt behöver öka och diskuteras vidare under avsnitt Storkök I nedanstående avsnitt diskuteras och bedöms tre befintliga styrmedel riktade mot storkök MATLANDET SVERIGE Jordbruksverket har finansierat projektet med kr. Medverkande kommuner har medfinansierat projektet dels genom en anmälnings- eller deltagaravgift, lokal-, livsmedels- och resekostnader och dels genom den tid som både personer i workshoparna och måltidspersonal avsatt i projektet motsvarande kr. Hushållningssällskapen har medfinansierat genom arbetstid för de deltagande matkon

55 sulterna vid projektstart och projektuppdatering samt för arbete med hemsida. Under projektets gång har man genomfört 12 workshops med representanter från 120 kommuner, dvs. ca 200 personer, 93 utbildningar (143 hel- och halvdagar) med ca deltagare, skickat ut 9 nyhetsbrev, skapat en hemsida med ca besökare samt varit synliga i sociala medier såsom Facebook. 40 Utbildning av kostchefer bedöms att ha hög måluppfyllelse. Kostnader för genomförande i relation till effekt är svåra att bedöma men efter kontakter med ett antal kommuner som deltagit eller andra som satsat på att engagera kostchefer i frågan så har en tydlig effekt uppmätts. Paralleller kan dras till Sundsvalls sjukhus som uppmätte ett minskat svinn på 47 % genom att synliggöra och lyfta frågan i organisationen. Matlandet Sverige var ett begränsat projekt men bedöms ha haft god effekt på förbyggande arbete där det genomfördes. I nästa avsnitt diskuteras ett utökat förslag om statligt bidrag till utbildning av kostchefer eller för finansiering av matsvinnsrådgivare för att nå ut nationellt LAGSTIFTNING OM UPPVÄRMD MAT I dagsläget finns ett förbud att värma upp mat som redan är tillagad och varmhållen eftersom det står i strid med hälsa och näringsfrågor. Förbudet leder till uppkomst av matavfall men det är egentligen inte förbudet i sig som är problemet utan bristen på tillagningskök nära konsumenten. Denna lagstiftning utvärderas inte vidare men nämns endast här eftersom den är den delorsak till varför matavfall uppkommer. Dock ligger inte lösningen i en ändring i denna lagstiftning utan snarare i tillagningskedjan VÄGLEDNINGAR OCH RÅD KOPPLADE TILL OFFENTLIGA MÅLTIDER Livsmedelsverket ger råd om måltider inom vård, skola och omsorg. Broschyren med råden om maten i skolan, Bra mat i skolan har skrivningar om matsvinnsarbete och hållbar mathantering ur ett miljöperspektiv. På Livsmedelsverkets webbplats för måltider inom området finns ytterligare information om den information som Nordiska ministerrådet gett ut under rubriken kasta mindre mat. Övriga råd till förskolan och äldrevården bör kompletteras med skrivningar om att minska matsvinnet. De lokala myndigheterna genomför livsmedelskontroller för att se till att verksamheterna lever upp till kraven i lagstiftningen. Livsmedelsverket har tagit fram vägledningar för att hjälpa inspektörerna att tolka lagstiftningen och utöva en kontroll som är riskbaserad och ger effekt. Vägledningarna har kompletterats med kontroll- 40 Personlig kommunikation, Cecilia Corin, Hushållningssällskapet,

56 handböcker för branscherna butik och storhushåll som ger en möjlighet att göra skrivingar som är mer situationsanpassade. Kontrollhandbok för storhushåll publicerades i maj 2013 och innehåller flera skrivningar som tydliggör att livsmedelsföretagaren har ansvaret för att maten är säker och att denne ska ges möjlighet att själv göra bedömningar om mat ska kasseras eller inte. Ett exempel: Det innebär en risk att spara mat som har stått framme på en buffé, eftersom den kan ha kontaminerats av gästerna. Väljer en företagare ändå att spara maten ska denne ha övervägt riskerna för att maten inte längre är säker. Denne bör då göra överväganden om hur länge maten stått framme, hur många gäster den exponerats för, om maten stått obevakad, om den stått med eller utan skyddande lock, hur varmhållning och kallhållning fungerat etc. Matsvinn förebyggs bäst genom att man sätter fram mindre mängder åt gången, speciellt vid påfyllning i slutet av serveringen Restauranger Livsmedelsverket reglererar sektorn genom lagstiftning, vägledning och tillsyn vad gäller regler för datummärkning, förvaring och hantering. Dock är inget riktad mot minskat matavfall och dessa styrmedel utvärderas inte vidare Butiker och grossister Livsmedelsverket reglererar sektorn genom lagstiftning, vägledning och tillsyn vad gäller regler för datummärkning, förvaring och hantering. Dock är inget riktad mot minskat matavfall och dessa styrmedel utvärderas inte vidare Livsmedelsindustrin Livsmedelsverket reglererar livsmedelsindustrin genom lagstiftning, vägledning och tillsyn vad gäller regler för datummärkning, förvaring och hantering. Dock är inget riktad mot minskat matavfall och dessa styrmedel utvärderas inte vidare Samlad bedömning av befintliga styrmedel De befintliga styrmedel som bedöms kunna få ett bredare genomslag om det genomförs nationellt och mer systematiskt är undervisning i skolan/håll Sverige Rent, en variant på Matlandet Sverige (som utvecklas vidare under ) samt högre efterlevnad av Föreskrift om kommunal avfallsplanering och råd om offentliga måltider. Mervärdesskatten på livsmedel kommer också att diskuteras vidare, ur ett mer långsiktigt perspektiv, under avsnitt

57 Tabell 20 Samlad bedömning av befintliga styrmedel MU TK DE KE Summa poäng Övergripande: Mervärdesskatt livsmedel Övergripande:Viktbaserad avfallstaxa Hushåll: Undervisning skolplan + Håll Sverige Rent Hushåll: Livsstilsprojekt Hushåll: Förskrift kommunal avfallsplanering (2006:6) Storkök och restauranger: Matlandet Sverige Storkök och restauranger: Råd offentliga måltider Potentiella nya styrmedel I detta avsnitt går vi mycket kortfattat igenom en bruttolista på potentiella nya styrmedel som kan vara aktuella att införa. Återigen, endast styrmedel som förväntas styra mot de åtgärder som diskusterats i föregående kapitel behandlas. I vissa fall har även andra styrmedel varit uppe för diskussion, dessa är då kort kommenterade men inte bedömda utefter kriterier eftersom de inte anses styra mot åtgärderna. Dessa bedöms på samma sätt som de befintliga, dvs. utefter de kriterier som listas i avsnitt Övergripande FÖRESKRIFT OM DATUMMÄRKNING Styrmedlet handlar om att skapa en föreskrift (alternativt vägledning) om att ändra märkningen på matvaror från bäst före till minst hållbar till. En sådan föreskrift behöver åtföljas av en kommunikationsinsats. En viktig orsak till att konsumenter slänger mat beror på att de inte vill äta mat som har bäst före-datum som passerat. Detta trots att stor del av maten är ätbar en tid efter angett datum. Idag finns inte studier som kan visa på vilken effekt dessa förslag på ändringar har på minskat matsvinn. Naturvårdsverket väljer därför att inte gå vidare med en sådan föreskrift inom ramen för etappmålsuppdraget men väljer att lyfta frågan som en långsiktig insats under avsnitt KOMBINATION: FÖRLÄNGA DATUM OCH ÄNDRA KYLTEMPERATUR Syftet med denna kombination skulle vara att det underlag som Naturvårdsverket låtit ta fram visar att endast sänkt kyltemperatur (både hos butik och hushåll) i sig innebär en liten minskning bland hushållen men att det i butiker inte leder till minskat matavfall (Naturvårdsverket, 2013 d). Om en sänkt kyltemperatur däremot skulle kombineras med ändrade bäst före-datum finns det möjlighet att minska matavfallet ytterligare hos konsumenterna men det finns också en möjlighet att det minskar hos butikerna. Dock finns inget säkert underlag som visar på en effekt av detta hos butikerna idag, varför Naturvårdsverket väljer att inte gå vidare med frågan inom ramen för etappmålsuppdraget men väljer att lyfta frågan som en långsiktig insats under avsnitt

58 FÖRBUD MOT ATT SLÄNGA MAT Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ska förebygga negativa effekter av verksamheter och öka miljöhänsynen. Reglerna ska tillämpas i alla sammanhang där miljöbalkens bestämmelser gäller. Enligt hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet vidta de skyddsåtgärder och den försiktighet som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Miljöbalkens försiktighetsprincip innebär att redan risken för negativ påverkan på människors hälsa och miljön gör att verksamhetsutövaren är skyldig att vidta åtgärder för att förhindra en störning. Ett förbud mot att slänga mat skulle kunna stödjas av de allmänna hänsynsreglerna men bedöms som troligen inte genomförbart. Ett totalt förbud mot att slänga mat kräver en omfattande och kostsam tillsyn vilken sannolikt kommer att överstiga nyttan i ett minskat svinn. Naturvårdsverket väljer att inte gå vidare med detta styrmedel FÖRESKRIFT OM RAPPORTERING Syftet med föreskriften skulle vara att reglera att alla verksamheter (storkök, större restauranger, butiker och livsmedelsproduktionen) att sortera matavfallet, rapportera uppmätta mängder samt upprätta en åtgärdsplan. Detta skulle leda till ett synliggörande av matavfallet för samtliga aktörer, vilket i sig visat sig vara effektivt för att förbygga matavfall. Det är dock viktigt att de uppmätta mängderna kan rapporteras in på ett tydligt sätt och hanteras centralt. Att bara mäta och rapportera in data utan att den sedan används bedöms inte effektivt utan ett centralt inrapporteringssystem behöver i så fall upprättas. Risken med ett sådant här ansvar är att verksamheterna kan rapportera in felaktig data om inte tillsynen är tillräcklig. Mindre privata verksamheter kan troligen inte avkrävas att mäta, rapportera och upprätta åtgärdsprogram då det blir en stor kostnadspost i relation till verksamheten. Dock kan kravet att sortera ut läggas även på mindre verksamheter. Naturvårdsverket bedömer att detta är ett styrmedel som spänner över flera aktörer i kedjan och att det har potential till medelhög måluppfyllelse. Transaktionskostnaderna bedöms dock som relativt höga och kostnadseffektiviteten sannolikt låg. Om kravet endast ställs på offentliga verksamheter, större restauranger och hotellkedjor bedöms kravet som rimligt. I 7 i avfallsförordningen står att Kommunen får meddela ytterligare föreskrifter om hanteringen av hushållsavfall där hushållsavfall definieras i 15 kap 2 i Miljöbalken som Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhets. Naturvårdverket har därmed inte bemyndigande att ställa krav på verksamheter utan det åligger kommunerna. Naturvårdverket väljer dock att rekommendera att en sådan här föreskrift tas fram. I avfallsutredningen föreslås bl.a. att hushållsavfall endast ska avgränsas till avfall 59

59 från hushåll samt att kommunerna inte längre ska vara ansvariga för avfallet från andra verksamheter. Den propositionen som följer av avfallsutredningen är ännu under bearbetning och inget datum för beslut är fastlagt. Det är därför knepigt i detta skede att föreslå ett styrmedel när vi inte vet hur avfallet kommer klassas i framtiden och vem som kommer vara ansvarig för avfallet. Naturvårdsverket väljer därför att diskutera detta styrmedel som ett alternativ att plocka upp så snart propositionen kommit, se avsnitt VIKTBASERAD MATAVFALLSTAXA En viktbaserad avfallstaxa för butiker, grossister och livsmedelsindustrin endast på det utsorterade matavfallet skulle kunna ge effekt. Då blir det ett tydligt incitament att minska sina matavfallsmängder men det kan lika gärna leda till att man ökar kompostering eller att avfallet hamnar felaktigt i andra icke avgiftsbelagda fraktioner. Dock finns det en målkonflikt mellan ett minskat matavfall och en ökad biogasproduktion. Verksamheter som börjat sortera ut sitt matavfall och investerat i behållare, för att minska sin månatliga volym- eller viktbaserade avfallstaxa, i tron om att matavfallet tas om hand gratis till biogasanläggningarna kan troligen känna sig lurade om man nu även inför en viktbaserad avfallstaxa på det utsorterade matavfallet. Om taxan är densamma kommer troligen utsorteringen att avstanna eftersom det inte lönar sig att sortera. Detta leder då till minskad leverans av matavfall till biogasanläggningarna. Om taxan är lägre för matavfallet kan incitament fortfarande finnas att sortera ut matavfallet från övriga sopor men känslan av att spelreglerna plötsligt ändras kvarstår. Naturvårdsverket väljer att inte gå vidare med detta styrmedel eftersom det råder stora osäkerheter kring dess styrande effekt på problemet, nämligen uppkomsten av matavfall Hushåll På hushållssidan ligger problemet med uppkomsten av avfall framförallt i att hushållen har ett beteende som leder till generering av avfall. Styrmedel inom sektorn behöver därför riktas mot att ändra dessa beteenden så att matavfallet minskar. En ökad matmoms är ett exempel på ett ekonomiskt styrmedel som eventuellt skulle kunna leda till minskat matavfall men som inte bedöms hinna få effekt inom etappmålsperioden. För etappmålsperioden anser Naturvårdsverket att det framförallt är information, dels nationellt och dels kommunalt, som kan bidra till önskvärd effekt KOMMUNIKATIONSINSATS En kommunikationsinsats som pågår under hela etappmålsperioden och som lyfter fram tydliga förslag på hur hushållen kan minska sitt matavfall och därmed spara pengar. Syftet med insatsen är att lyfta de vinster som hushållen kan göra genom att minska sitt matavfall. Kanaler för insatsen kan bl.a. vara traditionell media som tv och tidningar men också genom sociala medier. Kommunikationsinsatsen bör dra lärdomar av andra framgångsrika insatser, t.ex. den brittiska motsvarigheten inom ramen för WRAP Love Food Hate Waste som fick ett stort genomslag. 60

60 Naturvårdsverket bedömer måluppfyllelse som hög med relativt låga transaktionskostnader och hög dynamisk effektivitet och styrmedlet tas vidare under avsnittet 4 under samlade insatser mot matavfall Storkök offentlig drift VÄGLEDNING TILLAGNINGSKÖK Flera studier visar att matavfallet minskar ju närmare konsumenten maten tillagas. De kommuner som använder tillagningskök nära konsumenterna har i regel mindre matsvinn än de kommuner som har centrala produktionskök med mottagningskök. Orsakerna till svinn är olika för dessa tre typer. I dagsläget finns det tillagningskök i flera kommuner som inte används ändamålsenligt eftersom det ansetts spara pengar att laga maten centralt och sedan transportera den uppvärmd ut till de olika verksamheterna. En vägledning om tillagningskök skulle kunna visa på nyttan med tillagningskök, dels som kostnadsbesparande, förkortad värmekedja och minskat matavfall. Måluppfyllelsen bedöms som medel med relativt höga transaktionskostnader eftersom vissa kommuner måste bygga nya kök medan andra måste återställa tidigare tillagningskök för ändamålet. Naturvårdsverket väljer att inte gå vidare med detta styrmedel inom ramen för etappmålet men lyfter frågan som ett effektivt långsiktigt styrmedel under avsnitt VÄGLEDNING OM REGLER FÖR ATT SKÄNKA MAT De aktörer som tillfrågats vad som gäller för att skänka mat vidare är skeptiska eftersom det finns tydliga regler runt hantering av redan uppvärmd mat. Om maten har hållits uppvärmd en viss tid förlorar den dels näringsinnehåll men risk finns även för en ökad bakterieflora och sämre kvalité på maten. Eftersom det dels strider mot regler om uppvärmd mat och dels kan finnas risk för att offentlig mat konkurrerar med privata aktörer går Naturvårdsverket inte vidare med detta EKONOMISKT STÖD Ett annat styrmedel är ett statsbidrag för utbildning eller för finansiering av matsvinnsrådgivare. Utbildningar av kostchefer skulle syfta till att utbilda personalen hur man kan minska matsvinnet genom att planera sin matproduktion. För att ett sådant styrmedel ska få effekt krävs en kontinuitet i utbildningen med grundkurs och uppföljning. Annars riskerar effekten att bli kortlivad. Styrmedlet bedöms ha hög måluppfyllese om det genomförs nationellt och bidra till dynamisk effektivitet i termer av innovativa lösningar för att minska matavfallet. 61

61 Irland har t.ex. 44 stycken s.k. matavfallsambassadörer som jobbar med att informera om hur man undviker matsvinn, medverkar vid events och håller föredrag. Dessa ingår som en del i den bredare satsningen Stop Food Waste Programme och riktar sig till hushåll och individer, på Irland. Tanken med ett liknande system i Sverige skulle främst vara med inriktning på storköken men en matsvinnsrådgivare kan naturligtvis finnas tillgänglig även utanför denna krets. Naturvårdsverket väljer att endast gå vidare med ett ekonomiskt stöd till matsvinnsförebyggande arbete genom matsvinnsrådgivare. Vi gör bedömningen att matsvinnsrådgivare når ut till fler än bara kostchefer inom offentliga kök. Andra målgrupper är hushållen, privata entreprenörer, restauranger, butiker och livsmedelsindustrin. En mer detaljerad diskussion återfinns under avsnitt 4 inom ramen för samlade insatser mot matavfall INFORMATION VIA INSPEKTION Grunden för detta styrmedel skulle vara att miljöskydds- och livsmedelsinspektörer för en dialog med storköken i samband med inspektion. Dock är livsmedelsinspektörerna är i allmänhet noga med att skilja på sina roller (rådgivning och kontroll). Att ta med sig information ut vid inspektion är i teorin fullt möjligt, men inte så sannolikt i praktiken. Gäller det tvingande regler, som till exempel utfasning av kylmedier, så skulle det gå det bra. Livsmedelsagronomer är ofta anställda som livsmedelsinspektörer men får i sin utbildning ingen kunskap om miljölagstiftningen, vilket man får om man läser de specifika miljö-och hälsoskyddsutbildningarna.. Det bästa är snarare att informera om matsvinn vid de redan befintliga regelbundna företagsträffar eller miljökontorets informationsträffar, som de flesta miljö- och hälsoskyddskontor har för att informera dem de bedriver tillsyn mot om ny lagstiftning och annat som är på gång. Inom ramen för etappmålet bedöms detta styrmedel ha begränsad effekt. Naturvårdsverket väljer att inte gå vidare med styrmedel Storkök privat drift För att de styrmedel som lyfts under tidigare avsnitt, för storkök med offentlig drift, ska få effekt även för de storkök som drivs av en privat aktör genom upphandling krävs det att upphandlingsdokumenten speglar ett mål om matsvinnsförebyggande arbete. Efter kontakt med framförallt en aktör framkommer det att det är ett problem att det å ena sidan ställs krav i upphandlingen om att aktören ska vara miljö- och klimatanpassad samtidigt som det ställs krav på att det alltid ska finnas fem rätter hela dagen att välja på, annars utgår vite. Om aktören alltid måste se till att t.ex. fem rätter finns tillgängliga så ökar sannolikheten för uppkomst av svinn. Om det ställs tydligare och enhetligare krav på aktörerna, som ligger i linje med ett avfallsförebyggande arbete, kan upphandling som styrmedel vara effektivt för denna sektor. Det styrmedel som Naturvårdsverket väljer att ta vidare benämns Vägledning Grön Upphandling och beskrivs närmare under avsnitt

62 3.4.5 Restauranger I likhet med hushållen bedöms en kommunikationsinsats vara det styrmedel som ligger närmast att använda. I likhet med insatsen mot hushåll bör en sådan kampanj rikta in sig mot att synliggöra de vinster som verksamheterna kan göra genom att minska sitt svinn och ge förslag på enkla och genomförbara åtgärder såsom att t.ex. kundanpassa portionsstorleken. Men även lyfta goodwill och de etiska aspekterna av att minska sitt matavfall. Informationen kan inspirera aktörerna att agera för ett minskat matavfall men restaurangerna lämnas med valfriheten vilka åtgärder som passar deras verksamhet. Naturvårdsverket bedömer att styrmedlet har hög måluppfyllelse om det genomförs parallellt med insatsen mot hushållen, med en gemensam logga och samma stil på layout. Styrmedlet skulle sjösättas inom ramen för samlade insatser mot matavfall, se avsnitt Butiker och grossister SKATT PÅ RETURNERAD MAT Butikerna har idag möjlighet att reklamera många produkter redan när de når butiken, t.ex. frukt och grönt samt bröd som inte sålts. Detta gör att butikerna saknar incitament att beställa lagom mängder för att minimera returen. Om butikerna själva hade ansvar för uppkommet avfall även inom denna kategori av produkter skulle incitamenten att beställa mindre öka, och att upprätta ett mer systematiskt beställarsystem. Det är en komplex uppgift att på ett bra sätt minska reklamationerna och det är svårt att idag säga vilken effekt en skatt skulle få utan tillräckligt med underlag som visar på hur svinnmängderna skulle fördelas mellan leverantörer och butiker. Idag är system uppbygg så att de enskilda butikerna kan utforma lokala bedömningsgrunder och kan flytta gränsen till vad som är en reklamation. Leverantören har små möjligheter att kontrollera varje enskild reklamation och kompenserar därför ökade reklamationer genom att göra påslag på priset vilket gör att butikerna i sin tur försöker flytta sina kostnader till leverantören genom högre andel reklamationer. Det skapas en ond cirkel. Frågan är vem som ska betala för svinnet. Vissa butiker kan helt enkelt fortsätta slänga matavfall och välja att betala skatten. En skatt anses generellt ha relativt låga transaktionskostnader men måluppfyllelsen är ofta osäker. Ett sådant styrmedel kräver en mer utförlig utredning och i brist på en sådan väljer Naturvårdsverket att inte gå vidare med detta styrmedel. Det är även stor risk att effekterna av en sådan skatt inte är synliga inom ramen för detta etappmål. Dock kan det vara intressant att se på ett sådant styrmedel på längre sikt eftersom svinnmängderna är stora DRIVA RÄTTSFALL Allmänna hänsynsregler borde innebära att det är förbjudet att slänga fullt ätbara (tjänliga) matvaror. Att driva rättsfall kan innebära långa tidskrävande processer 63

63 vilket gör att det är osäkert om effekterna kan uppnås till Naturvårdsverket väljer därför att inte gå vidare med detta styrmedel i dagsläget FRIVILLIGA ÖVERENSKOMMELSER I frivilliga överenskommelser ingår staten och aktörerna i livsmedelskedjan en överenskommelse om att alla ska bidra med olika åtgärder till att minska matsvinnet. Det är en åtgärd som visat på hög måluppfyllelse i andra länder (se t.ex. WRAP) och är genomförbart inom ramen för detta etappmål. Naturvårdsverket väljer därför att gå vidare med detta styrmedel, se avsnitt samt breddar det till att vara ett övergripande styrmedel som även omfattar andra verksamheter MÄRKNING AV BUTIK Styrmedlet innebär att befintlig miljömärkning, som Svanen eller KRAV, utvecklas. Genom att inkludera ytterligare kriterier i certifieringen av märkning skulle detta kunna ge butiker och grossister incitament att inkludera ett bra-svinn arbete. Genom att utnyttja befintliga och välkända miljömärkningssystem anses detta kunna få gott genomslag och kunna genomföras inom ramen för etappmålsperioden. Det bedöms ha relativt hög måluppfyllelse, ganska hög transaktionskostnader, leda till dynamisk effektivitet samt vara relativt kostnadseffektiva, framförallt om man bygger vidare på existerande miljömärkning. Naturvårdsverket väljer att gå vidare med detta styrmedel, se avsnitt INFORMATION OM ORDERSYSTEM Styrmedlet innebär att butiker och grossister ska få tillgång till information om hur de kan minska sitt svinn genom att göra ändringar eller komplettera i sina ordersystem. Information som styrmedel ger en osäker måluppfyllelse. Dock kan den införas till en låg kostnad. Naturvårdsverket väljer att gå vidare med detta styrmedel då det kan bidra till ökad kunskap om hur förbättrade order- och beställningssystem kan leda till minskat svinn och därmed också minskade kostnader för butiker och grossister till en relativt låg kostnad, se avsnitt VÄGLEDNING OM OLIKA EFFEKTIVA ÅTGÄRDER En vägledning ger butiker och grossister råd och underlag som underlättar deras arbete med att minska sitt matavfall i butiken genom att t.ex. skänka den till välgörenhet, sälja den vidare till restaurang efter bäst före-datum, sälja färskt kött som fryst. Kombinationen av vägledande material förväntas styra mot några av de åtgärder som föreslås för butiker och grossister. Dessa åtgärder har visat ha relativt stor effekt och måluppfyllelsen bedöms därför som hög. Transaktionskostnaderna kan i början vara höga med förväntas plana ut när butiker och grossister anpassat sig och 64

64 hittat sina system för att minska sitt matavfall. Vägledningen förväntas leda till dynamisk effektivitet eftersom den ger utrymme för varje aktör att själv skapa sitt system och inte tvingar in aktörerna i ett visst system. Kostnadseffektiviteten med själva styrmedlet bedöms som medel, de åtgärder som styrmedlet styr mot är majoriteten i det lägre kostnadsspannet i kr per kg minskat avfall. Naturvårdsverket väljer att gå vidare med detta styrmedel, se avsnitt VÄGLEDNING OM FÖRVARING I ett tidigt skede under regeringsuppdraget diskuterades även huruvida en vägledning om att förvara livsmedel i en lägre kyltemperatur skulle kunna ge effekt på matavfallet. SP, Sverige Tekniska forskningsinstitut fick i uppdrag att titta på detta och kommer i sin studie fram till att effekten skulle vara begränsad så länge inte bäst före-märkningen också ändras. På grund av låg måluppfyllelse går Naturvårdsverket inte vidare med detta styrmedel FÖRBUD MOT FÖRBRÄNNING Ett förbud mot förbränning av matavfall har också diskuterats. Frågan är dock om det styr mot att förebygga matavfallet eller om det främst styr mot att ökad andel matavfall blir biogas. På grund av osäker måluppfyllelse väljer Naturvårdsverket att inte gå vidare med detta styrmedel FÖRBUD MOT ATT SLÄNGA OSORTERAT MATAVFALL Detta förslag på styrmedel följer argumenten för ett förbud mot förbränning av matavfall, dvs. det styr inte mot att verkligen förebygga matavfall. Det finns även en risk för att det är svårt att utöva tillsyn vilket gör att kostnaden för tillsyn kan vara högre än den effekt som styrmedlet skulle bidra till att uppnå. Naturvårdsverket väljer att inte gå vidare med detta styrmedel Livsmedelsproduktion Livsmedelsindustrin innefattas av några av de övergripande styrmedlen, bland annat föreskrift om sortering, rapportering och upprättande av åtgärdsplaner, i ett långsiktigt perspektiv. Nedan presenteras ytterligare två som är kopplade till åtgärder för att minska matavfallet STÖDPROGRAM TILL INDUSTRIN Styrmedlet innebär att upprätta ett stödprogram till industrin för att de lättare ska kunna införa åtgärdsprogram. Det skulle kunna kombineras med en eventuell motprestation. Ett stödprogram för industrin kan vara aktuellt på längre sikt och det skulle kunna utformas på olika sätt, t.ex. genom att upprätta ett forskningscenter som WRAP i Storbritannien. Att starta ett stödprogram kräver lång tid att designa och sjösätta och det finns en risk att effekterna av ett sådant program inte uppnås inom tidsramen för detta etappmål. Naturvårdsverket väljer därför att inte gå vidare med detta styrmedel idag. Dock bör diskussioner inledas om ett stödprogram på längre sikt, se avsnitt

65 FRIVILLIGA ÖVERENSKOMMELSER I frivilliga överenskommelser ingår staten och aktörerna i livsmedelskedjan en överenskommelse om att alla ska bidra till att minska matsvinnet. Se avsnitt angående frivilliga överenskommelser för butik. Naturvårdsverket tar styrmedlet vidare som en komponent under samlade insatser mot matavfall, se avsnitt Samlad bedömning nya styrmedel Några av styrmedel i den samlade bedömningen ovan bedöms som mer långsiktiga alternativ och tas därför upp kort under avsnitt 4.3. Detta gäller matmomsen, föreskriften om datummärkning, kombinationen datum märkning och kyltemperatur, föreskriften om sortering, rapportering och åtgärdsprogram samt stödprogram till industrin. Tabell 21 Samlad bedömning nya styrmedel MU TK DE KE Summa poäng ÖVERGRIPANDE Vägledning: Ändrad bäst före till minst hållbar + info Lagstift: Förlänga bäst före + kyltemp Förbud slänga mat (allmänna hänsynsregler) 5 9 Föreskrift: Krav sortera matavfallet, rapportera mängd matavfall HUSHÅLLEN Kommunikationsinsats STORKÖK - offentlig drift Vägledning tillagningskök Vägledning skänka mat n/a Ekonomiskt stöd (utbildning/matsvinnsrådgivning) Information via inspektion n/a STORKÖK - privat drift Grön upphandling RESTAURANGER Kommunikationsinsats BUTIKER OCH GROSSISTER Skatt på returnerad mat Rättsfall allmänna hänsynsregler Frivilliga överenskommelser Märkning av butik Information beställar- och ordersystem Vägledning skänka, sälja maten vidare, sälja maten billigare Förbud mot förbränning Förbud mot att slänga osorterat matavfall LIVSMEDELSINDUSTRIN Stödprogram till industrin Frivilliga överenskommelser

66 4 Föreslagna styrmedel I detta avsnitt redovisas de förslag som Naturvårdsverket lyfter fram. Baserat på ovanstående analyser är både några förändrade befintliga styrmedel aktuella samt helt nya styrmedel. Några styrmedel tas upp under 4.3, långsiktiga styrmedel. Tabell 22 Styrmedel som Naturvårdsverket föreslår Sektor Befintliga styrmedel Nya styrmedel Hela livsmedelskedjan Samlade insatser mot matavfall via: Kommunikationsinsatser Frivilliga överenskommelser Undervisning i skolan Ekonomiskt stöd - Matsvinnsrådgivare Specifika styrmedel per sektor Hushåll Storkök offentlig drift Storkök privat drift Restauranger Butiker och grossister Livsmedelsindustrin Befintliga styrmedel Föreskrift om kommunal avfallsplanering Förändrade råd om offentliga måltider Komplettering av kriterier för miljömärkning Nya styrmedel Berörs av samlade insatser ovan Berörs av samlade insatser ovan Grön upphandling Berörs av samlade insatser ovan Berörs av samlade insatser ovan Berörs av samlade insatser ovan Information om ordersystem Vägledning om att skänka, sälja vidare och frysa in och sälja billigare Berörs av samlade insatser ovan I nedanstående avsnitt diskuteras varje styrmedel ytterligare. 4.1 Övergripande styrmedel För att nå ut brett och för att få ett genomslag föreslår Naturvårdsverket ett paket av övergripande styrmedel Kommunikationsinsatser Information används i miljöpolitiken såväl för att direkt påverka människors beteende som för att bereda vägen för andra och mer tvingande styrmedel. Information 67

67 som styrmedel är inte tvingande och oftast inte kontroversiellt att genomföra. Det är ett nödvändigt men inte i sig själv tillräckligt styrmedel för att lösa miljöproblem det krävs en kombination av styrmedel för att nå resultat. Informationsmottagaren är inte tvingad att göra någonting av det som informationen handlar om. Även om informationen inte direkt leder till ändrade beteenden kan det ändå öka kunskaper och påverka attityder så att människor lättare accepterar samhälleliga beslut om t.ex. ökade kostnader eller inskränkningar i friheten att välja. Det är också svårt att avgöra till exempel hur effektiv just en informationskampanj har varit för att påverka beteenden och attityder. Information anses vara mest effektiv som styrmedel om mottagarna är direkt berörda och kan tala om för avsändaren vilken sorts information de vill ha och behöver. Att visa upp goda exempel är ett sätt att använda information som styrmedel. Ett exempel är att forskare vid Kansas State University, endast genom att sätta upp en enkelt A4-ark i universitetsmatsalen lyckades minskat matavfallet med 15 %. I Norden (2013) lyfts att mer information leder till hållbara beteenden upp som en myt. Författarna skriver att beslutsfattare haft en övertro till att mer information leder till att konsumenterna fattar rätt beslut. Författarna konstaterar senare i texten att för att information ska få effekt bör den bl.a.: 1. Fokusera på kvalitén i informationen och på kommunikations kanalerna 2. Inrikta sig på specifika målgrupper med specifika budskap 3. Öka ambitionsnivån 4. Använda innovativa tekniker för att nå ut Den kommunikationsinsats som Naturvårdsverket föreslår nedan syftar just till att inte bara bestå av mer information men utan rätt och välriktad information samt att det ska vara en kontinuerlig insats som återkommer och som konsumenten möter i butiker, restauranger och andra verksamheter. Syftet med att engagera medborgare i matsvinnsarbetet är att invånarnas medvetenhet om och förståelse för matsvinnets betydelse för miljön och ekonomin ska öka samt leda till förbättrad kunskap om hur de kan minska sitt eget matsvinn, både i hemmet, när man äter ute samt i butik. Det är därför viktigt att informera medborgarna om miljövinsten samt den privatekonomiska vinsten med att minska matsvinnet. Genom att informera om matsvinnets värde, i form av resurs och råvara, kan fler människor förstå dels den faktiska miljöpåverkan dels den privatekonomiska vinsten med att minska sitt matsvinn. Storbritannien har drivit en informationskampanj kallad Love Food Hate Waste sedan Kampanjen drivs av WRAP (Waste and Resource Action Programme) med fokus på att ta fram praktiska exempel på hur man kan minska sitt matavfall och hur detta ger ekonomiska fördelar. Kampanjen startade med forskning för att identifiera källor och förstå orsaken till matsvinn. Denna inledande fas kostade ca euro. Löpande kostnader uppgick till ungefär 2,4 miljoner euro per år vilket inkluderade reklam (1,2-1,7 miljoner euro), public relations (0,23-0,47 miljoner euro), webbsida (0,23 miljoner euro) samt framtagning av nytt kommunikationsmaterial och olika seminarier. Majoriteten av informationsarbetet skedde ute i 68

68 kommunerna, i Manchester (en kommun på invånare) har man t.ex. spenderat ca 6 öre per hushåll och år på kampanjen medan Worcester (en kommun med invånare) spenderade 1,5 kronor per hushåll och år. Så kallade livsstilsprojekt har genomförts både i Storbritannien och i Göteborg. I EcoTeams i England hade hushåll deltagit, fram till Sju av tio hushåll minskade sitt svinn med 33 % i snitt. Den övergripande effekten av EcoTeams visade att 94 % av familjerna jobbar mer aktivt för att minska sin miljöpåverkan än före deltagandet. Leva Livet i Göteborg är ett annat exempel på coaching där några vanliga familjer prövar på ett nytt grönare liv under ett år. Om göteborgarna lyckas leva som den duktigaste familjen, blir mängderna knappt en femtedel av dagens nivå på 460 kg per person om året. Den bästa familjen lyckades minska sitt avfall med 60 %. Alla familjer utom en lyckades minska sitt avfall. I en kommunikationsinsats kan det vara värdefullt att lyfta fram de goda resultat som framkom från denna typ av livsstilsprojekt, som goda exempel. En nationell kommunikationsinsats om minskat matsvinn kommer att konkurrera med det övriga flödet av information som strömmar till hushållen, restauranger, butiker och livsmedelsindustrin, både via vanlig direkt reklam, sociala medier och traditionella medier. Kommunikationsinsatsen om matsvinn behöver därför designas så att den sticker ut, bör inte vara av förbudskaraktär utan av en coachande karaktär som även visar på nyttan av minska matsvinnet, både i reda pengar ur ett privat- och företagsekonomiskt perspektiv samt ur ett miljö- och klimatperspektiv, dvs. den totala samhällsekonomiska nyttan. Förslagsvis genomförs kommunikationsinsatsen i samarbete mellan Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Konsumentverket i samråd med det redan etablerade nätverket SaMMa samt branschen. Kampanjen behöver dessutom vara är anpassad efter olika målgruppernas behov av information. För att en insats ska få förväntad effekt behöver den vara långsiktig och pågå över hela etappmålsperioden med regelbundna aktiviteter, med en gemensam logga och gemensamt material. Av vikt är också att det inte blir alltför stort fokus på seminarier och workshops, dit kommer oftast endast de redan frälsta utan en insats bör fokusera på att nå ut bortom dem som redan är pålästa och medvetna om frågan. För hushållsperspektivet lyfter WRAP (2008) vikten av att ta hänsyn till hushållets sammansättning i relation till orsakerna till svinnet. Studien visade att svinn inte är direkt kopplat till t.ex. ålder, barn eller social klass utan det hade större korrelation till hushållets storlek. Större hushåll genererade i snitt mer svinn än mindre hushåll. Däremot på individnivå slänger personer i större hushåll mindre är personer i mindre hushåll. Även en mindre studie i Sverige visar att mindre hushåll slänger mer per person än i större hushåll (Johnsson et al, 2010). Segmentet storkök och restauranger samt butiker är också heterogena segment med olika incitamentstrukturer beroende på vilken verksamhet som bedrivs. Dessa aspekter är viktiga att 69

69 hantera i en nationell kommunikationsinsats så att materialet utformas för olika målgrupper. Om vi antar att kostnaden per hushåll ligger i linje med kostnader för Love Food Hate Waste i Storbritannien, inom intervallet 0,6-1,5 kr per hushåll och år skulle det för en sex årsperiod i Sverige innebära en total kostnad på miljoner kronor. Inom etappmålet för textil tog IVL fram underlag på vad information och utbildning av konsumenter kan kosta. Deras antagande baseras i sin tur på Robinson & Read (2005) som presenterar resultat från två stora intervjuundersökningar i Kensington och Chelsea. Dessa undersökningar genomfördes år 2000 och Vid första intervjutillfället angav 48,9 % av de intervjuade att de källsorterade; vid andra tillfället hade den siffran stigit till 72,8 %. Det är en ökning med 49 %. Insamlingssystemet hade inte förändrats mellan dessa undersökningar; det är ett system med fastighetsnära insamling av enbart två fraktioner (återvinningsmaterial och övrigt avfall). Däremot hade flera informationsinsatser gjorts: den första intervjuundersökningen, som omfattade 10 % av stadsdelens alla hushåll, informationsmaterial som vid samma tillfälle delades ut för hand till 39 % av stadsdelens hushåll, utskick med posten till alla hushåll, och affischering på kommunens fordon, papperskorgar och lyktstolpar, och även på bussar och i tunnelbanan. Vi utgår från erfarenheterna i Kensington och Chelsea och använder följande antaganden i beräkningen av möjlig informationsinsats: resultaten kan överföras till Sverige och skalas upp till 4,6 miljoner hushåll, produktion och spridning av informationsbroschyrer till alla hushåll kostar 15 kr/hushåll Två utskick av broschyrer under perioden, andra gången beräknas kosta 50 % av första gången en nationell affischkampanj kostar 60 miljoner kronor, dvs. lika mycket som den tvååriga klimatkampanj Naturvårdsverket genomförde för några år sedan, kostnaderna fördelas mellan de tre etappmålen; återvinning och återanvändning av textil, minskat matavfall samt återvinning och återanvändning av hushållsavfall 70

70 Tabell 23 Kostnad för informationsinsats (miljoner kronor) Kostnad för broschyrer, 70 (4,6 miljoner HH*15 kronor) utskick 1 Kostnad, utskick 2 35 (4,6 miljoner HH * 7,5) Kostnad affischering 60 Total kostnad 165 Per etappmål 41 (kostnad 55 fördelat på tre etappmål) Årlig kostnad 10,5 42 Detta innebär att kostnaden för informationsinsats till samtliga svenska hushåll uppgår till ca 10,5 miljoner kronor per år, eller totalt 55 miljoner kronor. Kostnaden för information och utskick direkt till restauranger, butiker och livsmedelsindustrin med en ökad frekvens till vartannat år, dvs. tre gånger under etappmålsperioden resulterar i en kostnad på ca 0,5 miljoner kronor. Den totala kostnaden för en nationell kommunikationsinsats över etappmålsperioden för matavfall skulle då landa på ca 11 miljoner kronor årligen Frivilliga överenskommelser I frivilliga överenskommelser ingår staten och aktörerna i livsmedelskedjan en överenskommelse om att alla ska bidra till att minska matsvinnet. Som exempel kan nämnas det danska initiativet där miljöministern 2011 gjorde en överenskommelse med de 19 största matproducenterna om att de skulle vidta minst tre åtgärder var för att minska matsvinnet. De aktörer som skrev under var överens om att: Matavfall är olämpligt av miljömässiga, ekonomiska och etiska skäl. Matavfall ska så långt som möjligt undvikas i alla stadier från " jord till bord ". Vidta åtgärder mot matavfall i deras affärsstrategi eftersom det är uppenbart av både miljö- och ekonomiska skäl. Främja samarbetet och utbyta erfarenheter och resultat av ansträngningarna för att minska matsvinnet. Åtgärder måste vidtas på flera områden: - utöka kunskapen om mängden och typen av matavfall - utveckla tekniska lösningar som kan bidra till att minska matsvinnet - sprida kunskap om hur individer kan undvika matavfall 41 Informationsinsatser föreslås inom tre olika etappmål: matavfall, textil samt återanvändning och återvinning. 42 En tidsperiod på 6 år med 4 % ränta 71

71 De som undertecknat avtalet kom överens om att: Uppnå ett visst mål eller ta konkreta initiativ för att minska matsvinnet, Åta sig att lansera minst tre initiativ före utgången av ett specifikt år, Rapportera om resultatet av våra ansträngningar till miljöministeriet en gång per år; och Träffas igen och diskutera eventuell uppföljning av stadgan. Till överenskommelsen togs det även fram en katalog med idéer till initiativ för att minska matsvinnet, som kan inledas i de olika stegen i livsmedelskedjan från jord till bord. Nederländerna har gjort en liknande överenskommelse och Norge förbereder en just nu. Dialogprojektet Framtida Handel har tidigare genomförts i Sverige, med start Produktion, transport och handel ingick i en överenskommelse mellan företag, kommuner, regioner och regering med en målsättning att åstadkomma en hållbar handel med dagligvaror till Naturvårdsverket hade uppdraget av regeringen att ansvara för sekretariatet under perioden Något liknande skulle kunna göras i Sverige där ett antal butiker, grossister och livsmedelsindustrin kommer överens om att de t.ex. ska genomföra några av de åtgärder som föreslås i kapitel 2 samt att staten bidrar med kunskap, goda exempel, information och vägledning. Styrmedlet riktar sig främst till hotell och restauranger, privata aktörer inom offentliga storkök, butiker och grossister samt livsmedelsindustrin Undervisning i skolan Eftersom barn och ungdomar utgör nästa generation som ska förvalta jordens resurser är det viktigt att beteenden som stärker ett resurseffektivt samhälle etableras redan i skolåldern. Naturvårdsverket ser två alternativa vägar att gå, antingen via skolplanen eller via Håll Sverige Rent-kampanjerna. En kombination är också möjlig. Under arbetet med avfallsförebyggande programmet inkom Skolverket (2013) med ett remissvar på Naturvårdsverkets förslag om att matsvinnskunskap förs in i skolundervisningen. I detta underlag lyfter Skolverket att skolväsendets styrdokument stödjer en undervisning som generellt beaktar miljö- och hållbarhetsaspekter i linje med vad som anges i Naturvårdsverkets förslag. Styrdokumenten bidrar till en ökad miljömedvetenhet på följande vis: Det betonas att förskolan ska medverka till att utveckla barnens förståelse för naturens kretslopp (Läroplanen för förskolan, Lpöf 98 (reviderad 2010)) Miljöperspektivet finns med som ett av de fyra perspektiv som ska genomsyra undervisningen oberoende av ämne på grundskolan och kurs avseende 72

72 gymnasieskolan. Barn och ungdomar ska förstå förutsättningarna för hållbar utveckling. (Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Gy 11) I Avfallsförebyggande programmet föreslog Naturvårdsverkets att Skolverket ska verka för att integrera kunskap om svinn i skolundervisningen t ex i hemkunskapen. Skolverket svarade då i sitt remissvar att det inte fanns behov av förändrade skrivningar i gällande kursplan för hem- och konsumentkunskap. Genom hem- och konsumentkunskap ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang, Hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och Värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling. I åk 7-9 ska undervisningen beakta: Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Naturvårdsverket vill ändå lyfta att matsvinnsfrågan, som är en del i ett resurseffektivt samhälle och i arbetet med förebyggande av avfall, behöver synliggöras ytterligare inom skolområdet. Genom att knyta hem- och konsumentkunskapen till skolmåltiderna och det svinn som uppstår där kan troligen snabbt och effektivt resultat uppnås. Barnen får då arbeta med förbyggande arbete dels kring sin egen lunchmiljö, dels i hemkunskapen och dels ta hem och fortsätta i sina respektive familjer. Kostnaden för ett sådant arbete bör kunna inbegripas i personalens ordinarie kompetensutvecklingsbudget samt inom ordinarie läroverksamhet och antas därför inte belasta skolbudgeten ytterligare. Undervisning i skolan föreslås kompletteras med Håll Sverige Rent (HSR)- kampanjerna. HSR har lång erfarenhet av att genomföra informationskampanjer och utveckla pedagogiskt material riktat mot skolan. Kontinuerlig kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte mellan pedagoger och skolor samt löpande praktiskt stöd av kunnig personal är kritiskt i för att arbetet ska göra ett bestående avtryck. En nyckelfaktor för de flesta framgångsrika initiativ inom skola och förskola är att det finns ett stöd på ledningsnivå för insatserna. Om dessa komponenter kombineras är sannolikheten stor att långsiktiga målsättningar kan uppnås. Basen i Håll Sverige Rents arbete mot skola och förskola är certifieringen Grön Flagg. Grön Flagg är ett pedagogiskt verktyg som med utgångspunkt från barn och unga erbjuder kontinuerligt och handlingsinriktat miljö- och hållbarhetsarbete. Idag finns ca 2500 skolor och förskolor som aktivt och kontinuerligt jobbar med frågor kopplade till miljö och hållbar utveckling. I detta arbete når Håll Sverige Rent ca barn och unga. I underlaget från SMED (2010) beräknas det att barn äter i skolan varje dag. HSR når då i praktiken 18 % av skolbarnen. 73

73 I en, av Håll Sverige Rent genomförd, enkät från mars 2013 med 1600 svarande (pedagoger/lärare och förskolechefer/rektorer) uppger % av att deras arbete med Grön Flagg har lett till ökad kunskap om återvinning, återanvändning samt nedskräpning. Vidare anger % att deras arbete med Grön Flagg har lett till minskning av el- och vattenanvändning, avfall som går till förbränning samt nedskräpning i närområdet. Håll Sverige Rent bedömer att riktade aktiviteter gällande matsvinn skulle kunna ge motsvarande utfall. De aktiviteter som HSR för fram som aktuella inkluderar: Påverkan på skolledare och utbildningsförvaltningar Kontinuerlig kompetensutveckling Erfarenhetsutbyte mellan pedagoger och skolor Löpande praktiskt stöd av kunnig personal Högkvalitativt och lättanvänt pedagogiskt material och lärande exempel Kommunikation Övningar och aktiviteter som barnen ska genomföra i hemmet, för att på ett naturligt sätt nå familjerna HSR bedömer att ca % av barnen bör kunna föra med sig budskapet om minskat matsvinn vidare till hemmet. Den totala kostnaden för en satsning uppges vara 5,9 miljoner kronor årligen fördelat på projektledning; kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och pedagogiskt stöd; informationsmaterial; kommunikationsinsatser; och uppföljning. Kostnaderna bygger på tidigare genomförda projekt. HSR uppger att man skulle kunna nå 1000 skolor årligen. Under en sexårsperiod ( ) beräknar HSR ha nått ca 6000 skolor med en ackumulerad totalkostnad över perioden på 35,4 miljoner kronor. HSR ser att den potentiella målgruppen är alla pedagogiska verksamheterna i Sverige. Grön Flagg riktar sig dock främst till förskolor och grundskolor samt pedagogisk omsorg och fritidsverksamheter. Om HSR skulle nå ut till dessa verksamheter, totalt st, skulle total kostnaden uppgår till 155 miljoner kronor årligen, givet att det finns kapacitet att nå ut till alla i en omgång Ekonomiskt stöd matsvinnsrådgivare Styrmedlet är ett statsbidrag för rådgivning om förebyggande matavfallsarbete, sk. matsvinnsrådgivare. Matsvinnsrådgivare skulle ha i uppgift att koordinera arbetet att minska matsvinnet i kommunen, vara kommuner och landsting behjälpliga i de fall driften av storköket läggs ut på entreprenad samt vid behov stötta offentliga kök samt privata verksamheter. Arbetsbeskrivningen för en matsvinnsrådgivare definieras inte i denna rapport men syftet är i huvudsak att arbeta avfallsförebyggande vilket bl.a. kommer innebära att synliggöra avfallet och föreslå åtgärder hur respektive aktör kan minska avfallet. För skolor och äldreomsorgen kanske det kommer handla om att en förbättrad matsalsmiljö leder till att maten faktiskt äts upp och därmed genererar mindre matsvinn. 74

74 Irland har 44 stycken matavfallsambassadörer med ett invånarantal på (2011), samma antal per invånare skulle innebära 91 personer för svensk del. Om man antar att Sverige behöver samma täthet i rådgivare som på Irland skulle kostnaden för 91 heltidstjänster under etappmålsperioden (6 år) blir 415 miljoner kronor 43 eller ca 80 miljoner kronor årligen. Kommunala energirådgivare infördes i och med propositionen 1996/97:84 En uthållning energiförsörjning. Förordning (1997:1322) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning reglerar till vem bidraget kan utbetalas till och storlek på bidraget. 2 säger bl.a. att bidrag endast får lämnas för rådgivning som en kommun eller i samarbete med andra kommuner ansvarar för. En liknande uppdelning skulle vara relevant för matsvinnsrådgivare. Bidragets storlek regleras i 3 där grundbelopp ligger på kr årligen. Tilläggsbeloppen varierar med storlek på kommun, Stockholm, Göteborg och Malmö har ett tilläggsbelopp på kr, kommuner med fler än invånare har kr, kommuner med fler än invånare har kr och kommuner med fler än invånare har ett tilläggsbelopp på kr. En ansökan om bidrag får avse högst tre år och de bidrag som betalas ut får inte överstiga de kostnader kommunen har för sin verksamhet. I dagsläget bedrivs energi- och klimatrådgivning i alla Sveriges 290 kommuner. Rådgivningen är opartisk, kostnadsfri samt teknikneutral. Målgrupperna inkluderar allmänheten, små och medelstora företag samt organisationer/föreningar. Om alla kommuner som har rätt till tillägg söker och blir beviljade tillägg uppgår det årliga utbetalda beloppet till 85,8 miljoner kronor, enligt tabellen nedan. Tabell 24 Bidrag kommunal energi och klimatrådgivare (kronor) Grundtaxa Tilläggstaxa Gäller vem? Alla Stockholm, Göteborg, Malmö > inv > > inv övriga TOTALT Storlek taxa Antal kommuner Summa Stockholm, Göteborg och Malmö kan alltså max få kr årligen för rådgivning. Om ett personår kostar ca kr motsvarar bidraget som de tre storkommunerna har rätt till en 60 % tjänst. Energi- och klimatpolitiken ligger högre upp på dagordningen både ur ett globalt och ett nationellt perspektiv och det är inte troligt att lika stora bidrag skulle delas ut för matsvinnsarbetet. Om man utgår från bidragstorleken för energi- och klimatrådgivningen men sänker detta med 40 %, landar total summan på 310 miljoner 43 Ett personår beräknas kosta ca kr på Naturvårdsverket och används här för att exemplifiera (NV 6346). 75

75 kronor över perioden, eller ca 60 miljoner kronor årligen. En sänkning leder till att bidraget för storkommunerna nu endast täcker en 35 % tjänst i storkommunerna. Vi antar här en kostnad för matsvinnsrådgivare som ligger på 50 % av kostnaden för en energi och klimatrådgivare samt att endast 70 % av Sveriges kommuner kommer att ha en rådgivare, dvs. kommuner med mer än invånare. Övriga kommuner förväntas samarbeta i större regioner. Den totala kostnaden över perioden blir då 184 miljoner kronor eller 35miljoner kronor årligen 4.2 Specifika styrmedel Hushåll Som beskrevs i torde hushållen minska sitt matsvinn så länge som nyttan är större än kostnaderna. Och om matpriserna är tillräckligt låga kan ett svinn vara ekonomiskt rationellt. Dock kan detta komma att ändras om förutsättningarna ändras. Höjgård, Jansson och Rabinowitz visar i ett policy paper från oktober 2013 hur följande förändringar i nyckelfaktorer förväntas påverka matsvinnet, allt annat lika, se Tabell 25. Tabell 25 Förändring och effekt på matsvinnet Förändring Effekt Alla matpriser ökar Matsvinnet minskar, högre matpriser ökar kostnaden för lika mycket svinnet relativt tidskostnaden att minska sitt svinn Endast några matpriser ökar Avgift på matsvinn Ökade marknadslöner Ökade kapitalinkomster Bättre matlagningskunskaper Mer information om problem med matsvinn Källa: Höjgård, 2013 Osäker effekt. Troligen minskat svinn av mat vars priser ökat men troligen ökat svinn av annan mat eftersom förändringen ger incitament till att ersätta dyrare mat med billigare Svinnet minskar om enskilda hushållssvinn kan avgiftsbeläggas. Ökat svinn eftersom högre lön leder till ökad efterfrågan på måltider och ökad tidskostnad för att minska svinnet relativt kostnaden för själva svinnet Ökat svinn, se ovan Osäker. Bättre kunskaper ökar dock effektiviteten i måltidsproduktionen men sänker därmed också kostnaden för måltider, vilket leder till ökad efterfrågan på måltider och mat, vilket ökar svinnet Minskar svinnet om informationen visar att svinnet leder till kostnader för hushållet som hushållet inte tidigare kände till. 76

76 Brist på data gör det dock svårt att testa ovanstående förändringar empiriskt, enligt Höjgård et al. Dock resonerar forskarna vidare att en förändring av hushållens inkomster inte är rimlig och att en avgift på matsvinnet antas ha begränsad effekt eftersom det är svårt att mäta svinn och därmed avgiftsbelägga det. En avgift på svinnet skulle troligen bara kanalisera svinnet till komposten och därmed inte undvikas. Effekten av informationskampanjer förväntas också vara begränsad eftersom det antas att majoriteten är medvetna om matproduktionens miljöpåverkan och att den egna privatekonomiska kostnaden för dessa miljöeffekter är relativt låg. Forskarna argumenterar därefter att det ligger närmast till hands att öka livsmedelspriserna genom att höja matmomsen. Som redan diskuterats är matmomsen inte ett styrmedel inom ramen för etappmålet men lyfts som ett långsiktigt alternativ under 4.3. Utöver kommunikationsinsatsen och undervisning i skolan ser Naturvårdsverket ett ytterligare styrmedel, Föreskriften om kommunal avfallsplanering, som kan användas för att minska matavfallet i hushållen. En revidering av denna kommer att genomföras under Figuren nedan bygger vidare på Figur 2 i avsnitt och syftar till ett koppla ihop målet med förslagna styrmedel samt föreslagna åtgärder. Figur 6 Koppling styrmedel, åtgärder och resultat: hushåll Som redan beskrivits i avsnitt står det följande i föreskriften som kan kopplas till matavfall: I 3 p3 står det att planen ska innehålla uppgifter om insamlade avfallsmängder. o Det allmänna rådet till 3 beskriver vilka avfallsmängder man menar och där ingå matavfallet I 7 står det att planen ska innehålla "mål för hur avfallets mängd och farlighet kan minskas". Målen ska utgå från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål som berör avfallsområdet. 77

77 I 9 står det "Planen ska beskriva de åtgärder som kommunen planerar att vidta för att uppnå de uppsatta målen enligt 7-8. Kommunen ska alltså i planen ange lokala mål och åtgärder som ska utgå från nationella miljökvalitetsmål samt regionala mål som berör avfallsområdet. Vid en revidering av föreskriften vore det lämpligt att lägga in att de lokala målen och åtgärderna även ska utgå från relevanta beslutade etappmål. Redan idag bör matavfall redovisas i planen enligt det allmänna rådet. Kommunerna ska enligt avfallsförordningen lämna en kopia av planen till länsstyrelsen, som i sin tur ska sammanställa planerna och överlämna sammanställningen till Naturvårdsverket. Detta sker dock inte. För att bättre kunna följa upp efterlevnaden av föreskrifterna behöver rapporteringskedjan bli tydligare och effektivare. Föreskriften tas inte upp under konsekvensanalysen eftersom den redan konsekvensanalyserats när föreskriften togs fram och det är bara vid nya föreskrifter eller ändringar i befintlig föreskrift som en konsekvensanalys krävs Storkök - offentlig drift Kopplingen mellan de styrmedel som kommer styra storkök under offentlig drift att genomföra förslagna åtgärder för att nå etappmålet, illustreras i figuren nedan. Figur 7 Koppling styrmedel, åtgärder och resultat: storkök OFFENTLIGT FINANSIERADE VERKSAMHETER Styrmedel Kanaler Förändring Åtgärder Resultat Kommunikationsi nsats Ekonomiskt stöd Rådgivning Beteende och attityd förändring Mäta och väga matavfallet Planera matproduktion Portionsanpassa Ta bort salladstallrik 35 % minskning av matsvinn till % minskning av matavfallet inom hushållssektorn till 2020 Råd offentliga måltider Kommunikationsinsatsen samt det ekonomiska stödet beskrivs under övergripande styrmedel, nedan följer ett kort resonemang om kontrollhandboken. 78

78 Livsmedelsverket gav i maj 2013 ut Kontrollhandboken för storhushåll 44, ett stöd vid tillsynen av verksamheter. Denna, samt råden om Bra mat i skolan, även de utgivna av Livsmedelsverket, har skrivningar om matsvinnsarbete. Naturvårdsverket anser som tidigare nämnts att detta är ett bra befintligt styrmedel där tillsynen i efterlevnad är viktigt för att effekten ska realiseras Storkök privat drift Verksamheten i storkök som drivs av en privat aktör kan tydligast styras genom upphandlingen men även av lagar, direktiv och föreskrifter. Det är i upphandlingsdokumenten som de privata aktörerna kan styras att agera på ett önskvärt sätt. Det finns redan idag en vägledning för användning av miljökriterier för upphandling av måltidstjänster och catering, utgiven av Miljöstyrningsrået 2013 som anger att minimering av svinn bör ingå som ett baskrav. I Miljöstyrningsrådets kriteriebibliotek finns förslag till skrivningar om olika krav på tre olika nivåer, bas, avancerad och spjutspets. Krav på arbete med minskat svinn återfinns på basnivå enligt nedan: - Bas: Hanteringen av, samt mängden svinn som uppkommer vid måltidsservering ska regelbundet redovisas av leverantören i enlighet med rutiner för kvantifiering samt vägning av matsvinnet anvisade av den upphandlande organisationen. Kraven i upphandlingsdokumenten bör även specificeras så att dessa ligger i linje med de krav och styrmedel som ligger på den offentliga driften ovan. I tillägg till att man enligt förslaget till krav från Miljöstyrningsrådet ovan ska rapportera mängden matsvinn skulle följande två tillägg kunna vara aktuella: - Upprätta en åtgärdsplan för förebyggande arbete som ligger i linje med god service och råvaror. Syftet är bl.a. att balansera mellan att ha fem rätter tillgängliga hela tiden, att undvika användning av halvfabrikat samtidigt som verksamheten arbetar förebyggande med avfallet. - En tydlig plan för inrapportering av matavfallsmängder till upphandlande enhet. För att styrningen ska fungera tillfredställande krävs det att den upphandlande enheten följer upp och samlar in matavfallsdata som en del av nyckeltalsrapporteringen. Det är dock viktigt att upphandlingsdokumenten inte blir för detaljerade eftersom det hämmar aktörens egen verksamhetsutveckling. Dock bör upphandlingen vara styrande, dvs. att avfallet ska minska, inte hur. T.ex. skulle ett krav för att ha rätt att förlänga ett avtal vara att man uppvisar förbättring av vissa nyckeltal, bl.a. ett minskat matavfall

79 Huruvida styrmedlet grön upphandling är kostnadseffektivt eller inte är omdebatterat. Den SOU, led av Anders Wijkman, säger att kostnadseffektiviteten av styrmedlet är svårbedömt medan Konjunkturinstitutet hävdar motsatsen. Kostnadseffektivitet innebär att minskningarna ska ske där det är billigast att genomföra dessa. Genom Grön Upphandling specificeras graden av miljöhänsyn vilket gör att alla möter samma krav oavsett marginalkostnad för att minska sitt avfall. Naturvårdsverket håller med om att det inte är optimalt med hårdare krav i upphandlingar utifrån ett kostnadseffektivitetsperspektiv. Utan att ha analyserat frågan ytterligare antar Naturvårdsverket att kostnaderna för att administrera och följa upp ett mer flexibelt ekonomiskt styrmedel troligen kommer vara högre än kostnaderna för grön upphandling. Via grön upphandling kan aktörerna styras, inte hur de ska minska men att de ska minska sitt avfall. För att ta ett mer pragmatiskt grepp om hur man ska styra privata aktörer inom offentlig förvaltning föreslår därför Naturvårdsverket vägledning om som redan är framtagen av Miljöstyrningsrådet och redan riktar sig delvis mot svinn ses över för att eventuellt inkludera de två tilläggen ovan Butiker och grossister I bilden nedan illustreras sambanden mellan de styrmedel som vi valt att gå vidare med i butiksledet och hur det kopplar ihop med den förändring som styrmedlet ska bidra till och hur beteendeförändringen ska leda till att ett antal åtgärder genomförs. Genomförs åtgärderna kan det leda till en minskning av ca 35 % av matsvinnet i butiker (motsvarande ca 30 % av matavfallet). Vissa styrmedel är övergripande och har redan beskrivits i föregående avsnitt. Nedan redovisas de styrmedel som riktar sig specifikt till butiker och grossister. 80

80 Figur 8 Koppling styrmedel, åtgärder och resultat: butiker och grossister MÄRKNING AV BUTIK Styrmedlet innebär att befintliga miljömärkningar som används i butiker kompletteras med kriterier som är avsedda specifikt för att minska matavfallet. Miljömärkning är ett informativt verktyg som ett företag kan använda sig av för att kommunicera produkters miljöprestanda till konsumenter och företagskunder. Miljömärkning underlättar för inköpare och konsumenter att välja varor med låg miljöbelastning. Svanen 45 är Nordens officiella miljömärke och det drivs på uppdrag av regeringen, utan bransch- eller vinstintresse. EU Ecolabel är Europas gemensamma miljömärkning, men har ännu inte kriterier för butiker. Båda är frivilliga, positiva märkningar av varor och tjänster. De är till för att hjälpa konsumenter att leva ett miljövänligt liv. I Miljömärkning Typ 1 46 identifieras genom ett antal krav, s.k. kriterier, den miljöprestanda som en produkt ska klara för att ett företag ska få använda sig av märket. Märkningen är relativ och man gör jämförelser inom en viss produktgrupp. Märkningen bygger på att det är en tredje part som sätter upp olika kriterier och beslutar om en produkt kan miljömärkas eller inte, så kallad tredjepartscertifiering. Märkningen är frivillig. Det kan vara en myndighet eller en organisation som står bakom märkningen. 45 Läs mer om Nordisk Miljömärkning på 46 I Sverige finns en rad olika typer av miljömärken på marknaden, och de kan exempelvis delas in i typ I, II och III enligt ISO-standarden

81 Miljömärkningarna utformas utifrån ett livscykelperspektiv och med en helhetssyn som omfattar olika typer av miljöaspekter, till exempel energianvändning/ klimatpåverkan, användning av miljöfarliga kemikalier, utsläpp till luft, vatten och mark, resursanvändning samt avfallshantering. I kraven för att kunna märka en butik med Svanen krävs att miljökrav måste uppfyllas inom flera områden. Butiken ska till exempel ha ett brett urval av miljömärkta och ekologiska varor, uppfylla krav avseende energianvändning, avfallshantering, transporter och förbrukningsartiklar. En ännu större del av avfallet från butiken ska sorteras och butiken ska sätta upp egna mål för att ytterligare minska sin energianvändning, öka försäljningen av miljömärkta varor och minska sitt avfall. Det finns även två privata miljömärkningssystem i Sverige som har märkning av butiker. Bra Miljöval 47 som är Svenska Naturskyddsföreningen miljömärke och har krav på sortiment och miljöarbete. Sen finns det även KRAV 48 märkta butiker som främst verkar för en ökad ekologisk produktion och konsumtion INFORMATION OM ORDERSYSTEM I Naturvårdsverket 2013 b har SLU beräknat att en uppdatering i befintliga ordereller beställningssystem innebär att matsvinnet kan öka med ca 7 % i butikerna. För att komma dit måste butiker få information om hur de kan ändra sina ordersystem samt vilken effekt det kan få och framför allt vilken besparing det kan innebära för butikerna. En sådan informationskampanj är mycket specifik och skulle kunna ske direkt via butikernas branschorganisation. Det är viktigt att visa på reella exempel där butiker som genomfört detta kan visa på besparingar VÄGLEDNING OM ATT SKÄNKA, SÄLJA VIDARE OCH FRYSA IN OCH SÄLJA BILLIGARE Denna vägledning skulle rikta sig mot butiker och grossister och ge dem råd och hjälp för hur de på bästa sätt kan införa olika åtgärder för att minska deras matsvinn. Vägledningen är avsedd att stötta butikers och grossister i deras arbete med att minska matsvinnet och kan redogöra för lämpliga arbetssätt beroende på typ och storlek av butik. Vägledningen bör också redogöra för vilka mål och krav som berör frågan om matavfall samt ge en bakgrund till varför det är viktigt att minska

82 matsvinnet och hur butiker och grossister därmed kan bidra till ett förbättrat miljöarbete Livsmedelsindustrin I bilden nedan illustreras sambanden mellan de styrmedel som vi valt att gå vidare med och hur det kopplar ihop med den förändring som styrmedlet ska bidra till och hur beteendeförändringen ska leda till att ett antal åtgärder genomförs. Idag föreslås inga specifika styrmedel för just industrin utan de ingår i ett mer övergripande styrmedelspaket där kommunikationsinsatser, rådgivning och frivilliga överenskommelser utgör del i paketet. Dessa har beskrivits ovan under avsnittet övergripande styrmedel. Genomförs åtgärderna kan det leda till en minskning med ca 50 % av svinnet i livsmedelsindustrin. Figur 9 Koppling styrmedel, åtgärder och resultat: livsmedelsindustrin 4.3 Långsiktiga styrmedel Föreskrift om rapportering Föreskriften bör vara utformad så att den styr relevanta aktörer, t.ex. butiker, livsmedelsindustrin och större hotell- och restaurangkedjor, att planera sin verksamhet mot att inkludera mer avfallsförbyggande processer. Det är dock troligen inte rimligt att mindre verksamheter bör åläggas ett sådant krav varför föreskriften endast ska gälla storkök, större restauranger och hotell, butiker och livsmedelsindustrin. Innehållet i föreskriften skulle innehålla följande skall-krav: 83