Sotenäs Biodlarförening Våren Varannan torsdag, jämna veckor, träffas vi kl i Tossene Bygdegård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sotenäs Biodlarförening Våren 2010. Varannan torsdag, jämna veckor, träffas vi kl 17.30 i Tossene Bygdegård"

Transkript

1 B I S U R R E T! GENMANIPULERAT NUMMER Sotenäs Biodlarförening Våren 2010 Bankgiro Varannan torsdag, jämna veckor, träffas vi kl i Tossene Bygdegård Inbjudan till möte med Daphne Thuvesson Information om genmanipulerade organismer, GMO, den 10 mars kl i Munkedals Folkets Hus. I övrigt i detta nummer: Vad händer under året Kassören har ordet Våra sponsorer önskar god fortsättning Från styrelsen på 2010 Information om GMO Novellen Om drottningodling Funktionärer 2010

2 Vad händer under januari Nybörjarkurs i biodling startar 13 februari Årsmöte Göteborgs och Bohusläns Biodlardistrikt, Plats: Ljungskile Folkhögskola 25 februari Årsmöte med Bohus-Malmöns Parningsstation 10 mars Möte med Daphne Thuvesson, information om GMO Plats: Munkedals Folkets Hus, kl maj Biresa, Uddevallanejden arrangerar resa till Falköping. 20 maj Vårmöte Juli Biodlardag Augusti Grillafton på Bohus-Malmön November Vaxinlämning November Sotenäs biodlarförening, årsmöte den 18 november Nov-Dec Honungsbedömning December Julavslutning med glögg och pepparkakor

3 EFTERtankar När detta skrivs är det fortfarande vinter och den svåra katastrofen på Haiti fyller huvudrubrikerna i nyhetsmedia. Dödssiffrorna uppskattas till mer än ofattbara människor. Det är som om Uppsala och Örebro över en natt inte längre skulle existera. Till detta kommer det oerhörda trauma och lidande för de överlevande, utan mat, rent vatten eller någonstans att sova. Än svårare att ta till sig vidden blir det om det inte finns närmare kopplingar som fallet var i tsunamikatastrofen eller Estonias förlisning. På något sätt blev det mer påtagligt då det berörde så många svenskar och hela samhällsapparaten ställdes på prov. I detta perspektiv verkar biodlarens olyckor tämligen bagatellartade, även om det förekommer förluster av samhällen varje säsong. För min egen del dog flera av mina samhällen ut förra våren och med en regnsommar därefter blev det besvärligt att ersätta förlusterna med avläggare. Teorierna eller ursäkterna är många varför vi förlorar samhällen. Även om biodlaren inte alltid gör rätt brukar bina kunna rätta till misstagen så man skall nog leta efter andra orsaker. Varroan har vi fått och är tvungna att leva med. Helt klart är att varroan är en påfrestning på bisamhället trots at vi utför de rekommenderade behandlingarna. Väderleken är en annan sak som vi inte rår på, först en torrsommar så att mycket av ljungen torkade bort, sedan en regnsommar som ödelade sommardraget. Självklart hämmar detta samhällenas utveckling och framför allt yngelsättningen under sommaren så att det finns gott om ungbin inför hösten. En annan faktor är vädrets betydelse för hur bra ungdrottningarna blir parade. Vid ihållande dåligt väder är risken uppenbar att parningarna blir för få eller i värsta fall uteblir. Förhoppningsvis kommer övervintringen att gå bra i år då vi faktiskt för en gångs skull har fått en lång period med minusgrader. För binas del innebär det lugn och ro förutsatt att foder finns att tillgå under hela perioden. Nästa prövning kommer när vårsolen börjar locka ut bina allt för tidigt och snön blir prickig av bin som i kylan inte orkat flyga hem igen. Årsmötet i november 2009 avlöpte stadgeenligt och samtliga vakanta poster i styrelsen och kommittéer tillsattes. I januari 2010 tog Ingemar Nielsen över ansvaret för webbsidan, så önskemål och synpunkter går bra att lämna till honom. Nästa stora jobb för Ingemar blir att klämma in det här numret på hemsidan. Föreningen har tagit på sig ett engagemang i att söka kunskap men också att informera i GMO-frågan, mer om detta på annan plats i Bi-Surret. På årsmötet togs beslut om att bilda en arbetsgrupp för att titta på möjligheterna att utveckla vår biodling. Här ingår också anskaffandet av drottningar med bra egenskaper för att odla efter. Förhoppningsvis är denna grupp i arbete månadsskiftet januari februari för att ha riktlinjer klara inför kommande säsong. Mer också om detta på annan plats. Kjell

4 Från styrelsens horisont Styrelsens arbete har sedan i början av november 2009 fokuserat på frågor runt genetiskt modifierade grödor, GMO, som är på väg att introduceras i svenskt jordbruk. I dag förekommer försöksodlingar på ett 20-tal platser runt om i Sverige. Det är främst Ann-Charlotte och Kjell som fördjupat sig i frågan och skapat kontakter med myndigheter och andra biodlare i landet. Men även de andra styrelseledamöterna har fortlöpande informerats och getts möjligheter till kommentarer. Tidigt stod det klart att SBR och Göteborgsdistriktet inte gav något gehör och meddelade att man avvaktar den av SBR tillsatta GMO-gruppens resultat, vilket skall presenteras på riksförbundets årsmöte i april. Jordbruksverket hade emellertid sänt ut till en mängd organisationer, en förfrågan om synpunkter på de socioekonomiska konsekvenserna vid införandet av genmanipulerade grödor i svenskt jordbruk. Svar på denna förfrågan skulle vara Jordbruksverket tillhanda senast den 4 december Döm om vår förvåning då SBR svarar på en rak fråga att man inte tänker föregå det policydokument som håller på att utarbetas. Man tänker inte svara på Jordbruksverkets förfrågan om synpunkter. Därmed skulle förmodligen möjligheten att yttra sig vara försutten. Detta är i högsta grad anmärkningsvärt då SBR:s uppgift är att tillvarataga biodlarnas intressen gentemot myndigheter och andra organisationer. På eget initiativ sänds en skrivelse in till Jordbruksverket med synpunkter utifrån ett biodlarperspektiv. Bakom denna skrivelse ställer sig ett antal lokalföreningar i Västsverige. Nu inser SBR att de håller på att missa något och en i all hast tillkommen skrivelse skickas in till Jordbruksverket, en skrivelse som dock inte är fullständig. I stort stämmer synpunkterna överens med de vi redan lämnat in men nu uppstår det märkliga att vi hamnar i ett motsatsförhållande både till SBR samt vårt distrikt. På våra frågor får vi osakliga motargument och enda syftet tycks vara att tysta ner oss i stället för att göra gemensam sak. I nuläget vågar vi påstå att vi besitter den mesta kunskapen inom biodlarnäringen beträffande regelverket rörande GMO. Vi har också tagit in mängder av information, från i stort sett hela världen. Ett alternativt nätverk är under uppbyggnad för att kunna sprida saklig information om GMO. Styrelsen fick på årsmötet 2009 ett uppdrag att bilda en arbetsgrupp för att se över alternativen för att förbättra våra bin, främst med tanke på att parningsstationen på Bohus- Malmön kommer att upphöra. Önskvärt är att någon form av handlingsplan upprättas för att på bästa sätt erhålla goda friparningar. Denna arbetsgrupp har ännu inte kunnat starta upp sitt arbete på grund av GMO-frågan. Kjell samlar dock information parallellt med GMO-arbetet. Tills vidare ingår Ann-Charlotte, Reinerth, Ingemar och Kjell i denna arbetsgrupp. Kjell

5 Genetiskt Modifierade Organismer, GMO En genetiskt modifierad organism är en organism där man på konstgjord väg har ändrat i arvsmassans genuppsättning. Tanken med att förändra en arts egenskaper genom att tillföra gener, eller gensekvenser, från en het annan art, är att utveckla önskvärda egenskaper hos en växt eller ett djur. Sådana egenskaper som knappast skulle vara möjligt med konventionell förädlingsteknik eller avel. Man kan härmed överskrida de naturliga artbarriärerna, till exempel har man tillfört gener från en jordbakterie till majs för att majsplantan skall utveckla ett insektsgift. Efter att ha försökt att tränga in i den lavin av information beträffande GMO-tekniken blir man mycket tveksam, för att inte säga förvirrad, vad det hela går ut på. En sak som slår en är att om informationsflödet över internet skulle spegla den allmänna opinionen skulle saken varit klar, inte en enda genmodifierad substans hade kommit utanför dörrarna på de laboratorier där forskningen sker. De forskare som sysslar med denna teknik bör i rimlighetens namn ha mänsklighetens bästa framför ögonen. En målsättning där man med manipulation av naturens lagar åstadkommer en värld betydligt bättre anpassad till människan, helt enkelt en bättre värld att leva i. Denna värld är dock inte nödvändigtvis detsamma som den bästa värld för allt levande i vår natur. I Nord- och Sydamerika har experimentet redan pågått i ett stort antal år och saknar förvisso inte kritiker. Vissa experiment har också gått snett och man har tvingats lägga ner dem. Ansvariga myndigheter menar att de i dag godkända genmodifierade produkterna är ofarliga för mänsklig konsumtion, detta trots att inga oberoende, breda och långsiktiga undersökningar stöder detta ställningstagande. Tekniken med att manipulera en arts gener med gener från en helt annan art är ingen exakt teknik och borde skapa fler misslyckande än att leda fram till önskat resultat. Så vitt jag förstår forskar man inte på om icke önskade bieffekter uppstår över tiden. Flera av de röster som är emot användandet av GMO menar att en försiktighetsprincip skall gälla tills man är helt säker på att produkten är ofarlig för konsumtion. Givetvis skall den principen sträcka sig till att även gälla för miljön. Exempel finns där giftanvändningen inom jordbruket har ökat i stället för att minska efter introducerandet av GMO-grödor. Ogräs har blivit resistenta och allt stakare bekämpningsmedel har fått tillgripas vilket naturen förmodligen svarar med att utveckla superogräs omöjligt att bli av med. Osökt går tankarna till de skadeinsekter man nu bekämpar, hur länge dröjer det innan de svarar upp också de genom det inte helt obekanta naturliga urvalet. Vid studier av informationen finns kemiföretaget Monsanto genomgående som en röd tråd. Monsanto har skaffat sig ensamrätt till ett stort antal växter och kan på så sätt styra utvecklingen efter eget gottfinnande. En stor andel av dessa växter har passerat genom GMO-arkitekternas verkstäder och försetts med lite extra avklippta gensekvenser och sedan patenterats. I sammanhanget skall man vara medveten om att bioteknikföretagen har ansvaret för vad som hände när DDT, PCB och Agent-Orange spreds ut i naturen. Är det så att det är dags för nästa kampanj nu när naturen just har återhämtat sig från skandalen med DDT och PCB.

6 Här i Sverige är Agent-Orange närmare bekant som hormoslyr. Under Vietnamkriget spreds stora mängder ut över befolkningen, mängden kan vara från 70 till 150 miljoner liter. Resultatet lät inte vänta på sig, döda eller skadade samt barn födda med missbildningar som en direkt följd av kriget Fortfarande föds starkt missbildade barn och i jämförelse med andra länder är andelen missbildade barn högre. Det verkar inte särskilt troligt att Monsanto har mänsklighetens bästa framför ögonen. Tekniken att tillföra en önskad egenskap till en organism genom genmanipulation kan ge en produkt med egenskaper som vida överstiger originalet. Egenskaper såsom tork- eller salttålighet, högre näringsvärde, resistens mot skadeinsekter osv. Dessa egenskaper skulle kunna öka livsmedelsproduktionen med mindre resurser i anspråk och på så sätt säkra livsmedelsproduktionen för lång tid fram över. Vid användning av herbicider skulle bearbetningen av jorden kunna minska varvid mindre koldioxid skulle avgå till atmosfären samtidigt som bränsleåtgången till traktorer och redskap skulle bli mindre. Ur biologisk synvinkel är det betänkligt att GMO införs. Farhågorna är stora att odlingar med GMO sprider sig och nya korsningar uppstår i det vilda. Vilka egenskaper har dessa nya hybrider? Om GMO införs i stor skala är beslutet oåterkalleligt, det finns ingen återställningspunkt. Biverkningar som kan uppstå efter lång användning har inte utretts tillräckligt. Ett stort antal GMO-grödor har godkänts som djurfoder och kan även här ge okända biverkningar. Den jordbrukare som väljer att producera enligt principerna för Krav-odling får svårt att göra detta med GMO som grannar. Giftanvändningen tenderar att öka. Odling med GMO-grödor designade för gifttolerans kommer att odlas med konstant giftspridning för att kontrollera ogräs i odlingarna. Tolerans hos ogräs mot det ogräsgift (Roundup) för vilket grödan är designad har redan uppstått. Ett starkare ogräsgift måste då sättas in. Nya genmanipulationer måste då genomföras med fler gener eller gensekvenser för att möta de nya förutsättningarna. Utsädet är licensbelagt, jordbrukaren är hänvisad till patenträttsinnehavaren för inköp av nytt utsäde och måste erlägga en avgift vars storlek baseras på odlade arealer. I den fattigare delen av världen är detta förödande då pengar är en större bristvara än mat. Världens livsmedelsproduktion är i dag 1,5 gånger större än behovet, tillgången är dock ojämnt fördelat. I USA, Monsantos hemland, lär cirka 35 miljoner människor leva på svältgränsen. För dessa har inte Monsantos genmanipulationer hjälpt det minsta. 49 miljoner människor i USA har någon gång under 2008 inte vetat hur de skulle få mat nästa dag. Världens tredje största exportör av jordbruksgrödor är Brasilien, ett av de länder som öppnat upp för odling i stor skala med genmanipulerade grödor. Enligt uppgift svälter 20 % av landets befolkning, det vill säga bortåt 40 miljoner människor, det är lätt att misstänka att den egna livsmedelsproduktionen eftersätts.

7 Man beräknar att 1 miljard människor lever på svältgränsen i världen medan 1,3 miljarder människor är överviktiga vilka inte enbart finns i västvärlden. Global övervikt är alltså vanligare än global undernäring. Antalet överviktiga ökar i snabb takt medan antalet undernärda minskar långsamt. Jordens befolkning uppgår till 6,7 miljarder människor för närvarande och befolkningsmängden beräknas öka till 9 miljarder år Det säger sig självt att på lång sikt kan inte de genmodifierade grödorna göra något åt världssvälten. Någonstans slås taket i där jordens resurser inte längre räcker till för att föda den växande befolkningsmängden. Jordens två folkrikaste länder, Kina med 1,3 miljarder innevånare och Indien med 1 miljard innevånare, står inför en gigantisk utmaning. Dessa båda länder har en ökande medelklass som vill efterlikna västvärldens konsumtionssamhälle med ökande krav på råvarutillgångar och därmed konkurrerar med resten av världen. Ett fenomen som är under utveckling är att överbefolkade länder köper upp mark i den fattigare delen av världen och förlägger sin livsmedelsproduktion där. Argumenten att bevara regnskogen väger här lätt och skövlingen fortsätter. I dag förekommer storskaliga odlingar med GMO-grödor i Kanada, USA, Brasilien, Argentina, Kina, Indien och Sydafrika samt ytterligare ett 20-tal länder runt om i världen. Inom EU är inte spridningen lika stark som utanför då EU har ett relativt krångligt system för tillståndsgivningen. Flera länder inom EU har dessutom fattat beslut på nationell nivå att avstå från odling med genmodifierade grödor. Dessa restriktioner har föranlett World Trade Organisation, WTO, att reagera och till EU-parlamentet protestera mot olagliga handelshinder och avtalsbrott. Inom EU är det i huvudsak fyra modifierade grödor som är godkända för odling. Dessa är majs, soja, raps och bomull. I Sverige pågår försöksodlingar på ett 20-tal platser från Skåne till Norrland med potatis, sockerbeta, backtrav, majs, raps, hybridasp samt grundstam till äpple och päron. Odlingarna omgärdas av regelverk både på nationell såväl som på EU-nivå. Det finns all anledning att följa utvecklingen men mer önskvärt vore nog att lägga forskarresurserna på mer långsiktiga och hållbara strategier. Gentekniken får en helt annan dimension när man får indikationer på att HIV-viruset kan ha uppstått i ett laboratorium och av misstag spridits i ett vaccinationsprogram mot hepatit C, utfört på testgrupper bestående av vita homosexuella män i New York, San Francisco och Los Angeles. I exakt samma grupper som de första HIV-positiva fallen kunde konstateras något år senare. Om så skulle vara fallet är detta något som man med alla medel vill hemlighålla. Kjell

8 Regler för GMO Saxat från Livsmedelsverkets hemsida I april 2004 fick EU en ny lagstiftning som reglerar genetiskt modifierade organismer, GMO, i både livsmedel och foder. I de nya förordningarna ställs hårdare krav på märkning av GMO. Syftet är att konsumenterna, genom tydlig märkning, ska ha möjlighet att göra ett medvetet val mellan produkter som består av, innehåller eller har framställts av GMO och konventionella produkter. De nya förordningarna som gäller GMO är: Förordning (EG) 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder. Förordning (EG) 1830/2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer. Vad innebär reglerna? I stora drag innebär lagstiftningen följande: Endast genetiskt modifierade produkter som har godkänts genom den nya lagstiftningen, får släppas ut på marknaden i EU. Godkännandeprocessen är centraliserad och man strävar efter att den ska vara så öppen som möjligt. Miljöriskbedömningen är offentlig och allmänheten har möjlighet att komma med synpunkter på ansökan. Riskbedömningen görs av Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA. Innan EU-kommissionen fattar beslut om en genetiskt modifierad produkt ska godkännas, rådgör kommissionen med alla medlemsstater. Beslutet genomförs av EU-kommissionen efter omröstning i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. En genetiskt modifierad produkt ska kunna spåras genom hela livsmedelskedjan. Det innebär att varje företagare har ansvar för att informera nästa led i handelskedjan om livsmedlet består av, innehåller eller är framställd av GMO. Alla genetiskt modifierade produkter ska märkas. Regeln omfattar nu inte bara produkter som består av eller innehåller GMO, utan även produkter som framställts av GMO men där inget genetiskt modifierat material finns kvar i produkten. Om en konventionell produkt innehåller inblandning av en GMO som är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig, och om inblandningen av GMO understiger 0,9 procent behöver produkten inte märkas. Avsiktlig användning av GMO ska, liksom tidigare, alltid deklareras. Vem ser till att lagstiftningen följs? Livsmedelsföretagare på alla stadier i livsmedelskedjan ansvarar för att livsmedel uppfyller kraven i lagstiftningen. De kommunala miljökontoren och, när det gäller större livsmedelsföretag, Livsmedelsverket ska övervaka och kontrollera att företagarna följer lagstiftningen. I Livsmedelsverkets laboratorium, som är certifierat för att göra analyser av GMO, görs varje år tester för att kartlägga förekomsten av genetiskt modifierat material i både livsmedel och foder i Sverige. Uppdaterad: Sidan uppdaterad av: Tillsynsavdelningen / Enheten för kommunstöd

9 SMÅ OCH STORA CIRKLAR De allra flesta som sysslar med bin har det som hobby eller som bisyssla till något annat. Så också jag där bina utgör en liten del av en mycket vidare intressesfär. På de senaste femton åren har jag inte haft möjlighet att resa så mycket som jag önskat av olika skäl. Numera har jag återupptagit resandet men mer i närområdet, från att ha besökt avlägsna exotiska miljöer i tropikerna blir det mest besök på hemmaplan. Det betyder inte att vyerna har krympt, det är snarare tvärt om då historiens gång rör sig i cirklar och ofta trampar man i egna eller andras fotspår. En sådan cirkel är det brittiska samväldet som verkligen satt djupa spår i världshistorien. Första gången jag kom i kontakt med det koloniala England var för mer än tjugofem år sedan på Sri Lanka, där det brittiska var högst påtagligt, även efter närmare trettiofem år av självständighet. Atmosfären på hotellen från kolonialtiden riktigt andades brittisk storhetstid och från de exklusiva träpanelerna kunde man nästan höra den engelska konversationen. När jag frågade några äldre herrar om tiden före och efter självständigheten tyckte man nog att det var bättre förr. Det var ordning och reda, infrastrukturen byggdes upp och underhölls samt att korruption inte förekom. Detta var nog sant men man glömde bort i vilket syfte som engelsmännen var där och att stora grupper i samhället inte hade vad vi i dag kallar mänskliga rättigheter. Engelsmännen flydde det varma och fuktiga klimatet på kusten för ett mer behagligt klimat uppe i bergstrakterna där man roade sig med bland annat cricket. Men man tänkte inte enbart på nöjen utan byggde upp infrastrukturen med vägar och järnvägar samt anlade plantager. Kaffe lämpade sig utmärkt för plantagedrift och snart var Sri Lanka storproducent av kaffe. Kaffe kommer ursprungligen från Nordafrika och i kommersiell odling är det tre arter som är lämpliga, liberiakaffe, robusta och arabica där den senare har störst betydelse och anses ge den bästa smaken. Men på 1870-talet kom det stora bakslaget för den lankesiska kaffeindustrin, kaffebuskarna angreps av kafferost, en svampsjukdom som på en tioårsperiod helt slog ut kaffeodlingarna. Redan tidigare hade britterna planterat tebuskar i Peradenya, den botaniska trädgården, dels buskar från Kina men också buskar från Assam i Indien åtog sig skotten James Taylor uppdraget att starta provodlingar och göra försök med att ta fram en process för att förvandla det färska tebladet till färdigt te med en så utsökt arom som möjligt. Snart nog visade det sig att te av assam-typ lämpade sig bäst och provodlingar anlades. Taylor hittade också en metod att behandla tebladen med och som han till en början utförde manuellt på sin veranda, sedermera uppfann han en maskin för sin process. Första exporten till London skedde 1873 och omfattade endast 10 kilo men rönte stor uppskattning för den fina kvaliteten. Då kaffeplantagerna låg mer eller mindre öde uppstod en te-rusch där tebuskarna raskt ersatte kaffet på de gamla plantagerna. En av de första i denna rusch var inte helt obekante Thomas Lipton som 1880 var på väg till Australien på semester men gjorde ett stopp på Sri

10 Lanka, vilket resulterade i att han köpte fyra nerlagda kaffeplantager. Lipton var redan miljonär som handlare i grönsaksbranschen och förstod att här fanns något att göra stora pengar på. Liptons geni låg dock snarare i marknadsföring än att odla te och resten är därmed historia. För 2008 uppgick Sri Lankas teproduktion till ton. Baksidan av myntet när det gäller plantagerna är de dåliga arbetsförhållandena som ofta kan liknas vid slavarbete utfört av tamiler, en befolkningsminoritet med ursprung i södra Indien. Engelsmannen sir Henry Wickham lyckades 1876 smuggla ut närmare frön från Brasilien. Fröna kom från gummiträdet, ett inhemskt trädslag som det till alla delar rådde exportförbud på. Fröna hamnade så småningom i Royal Botanical Garden i Kew strax utanför London. Därmed var grunden lagd till hela den asiatiska gummiindustrin. I Brasilien betraktades sir Wickham som tjuv och pirat efter detta och Brasiliens monopol var för alltid brutet. På senare år har jag i bygghandeln sett golvparkett med detta trädslag under dess vetenskapliga namn, hevea. Fortfarande kan man se gummiträd i den sydamerikanska avdelningen i de stora växthusen i Kew. Gummi är tillsammans med te och kokos ryggraden i Sri Lankas plantageverksamhet. Det är inte bara i Sri Lanka jag har trampat i britternas fotspår utan även längs vägar i Afrika. Livingstone är nog en av de mer uppseendeväckande personerna som till fots korsade den afrikanska kontinenten både på längden och tvären. Livingstone kom att viga sitt liv åt Afrika och på det han trodde var rätt. Som upptäcktsresande, författare, doktor och missionär forcerade han oförtrutet vidare genom obanad mark dör han på sin post, 60 år gammal, i en by i norra Zambia. Hans trogna följeslagare ser till att kvarlevorna balsameras och bär dem sedan under åtta månader ut till kusten och Zanzibar för vidare transport till London. Begravningen sker i Westminster Abbey där för övrigt endast kungligheter och berömda personer kan få sitt sista vilorum. För att sluta en av mina egna cirklar var ett besök i Westminster Abbey ett måste. Efter att ha passerat alla kungligheter och hittat hörnan för Darwin, Chauser, Händel och Kipling letade jag så efter Livingstone men kunde inte hitta hans gravplats. Dickens, Newton och Tennyson men ingen Livingstone. Jag funderade på om jag missat något och frågade till slut en dam i personalen, följ mig sade hon och drog iväg åt ett helt annat håll. Livingstones grav var inte bland de andra berömdheterna, undanstoppade i ett sidoskepp utan en mer framträdande plats mitt i huvudskeppet. Man hade inte heller sparat in med en mindre minnessten som de andra fått utan cirka en 1 x 2 meter stor häll med en beskrivning i korthet över Livingstones livsgärning. För övrigt är det oklart om Stanley någonsin yttrade de sedermera berömda orden: Dr Livingstone, I presume. Det finns inte omnämnt någonstans i deras anteckningar eller böcker att Stanley skulle ha sagt så vid deras första möte i Ujiji vid Tanganyika-sjöns östra strand den 10 november Alla vägar bär till Rom heter det, men faktiskt aldrig mina vägar. Men nog har jag korsat några på mina irrfärder med bil genom Syd- och Mellaneuropa och nu på senare tid även i England. Det är också högst troligt att när William av Normandie landsteg på Englands sydkust använde sig av rommarnas väg mot London för att låta sig krönas till kung av England. Men först hade han en del bestyr att uträtta.

11 Harold Godwinson, folkvald kung av England och efterträdare till Edward Bekännaren, stod i vägen med en här på knappt åtta tusen man. Den gode William hade förberett sig ordentligt och mönstrade en arme på åttatusen femhundra man indelade i infanteri, kavalleri och bågskyttar. Så på morgonen den 14 oktober 1066 stod de på var sin kulle och stirrade på varandra. Harold var nog inte i bästa form då han först tvingats att ta omvägen om York för att avspisa några otrevliga sällar i form av den norska kungen Harald Hårdråde och hans här. Hårdråde gjorde själv anspråk på den engelska kronan med stöd av Harolds bror Tostig. Strax innan slaget hade Hårdråde roat sig med att gå bärsärkargång på befolkningen i York och bygden runt omkring och tog sig nu en välförtjänt paus vid Stamford Bridge strax öster om York. Harold Godvinson hade fått bud om Hårdrådes tilltag och marscherade med sin arme i ilfart till York för att försvara sitt rike, vilket han gjorde så pass ordentligt att när slaget vid Stamford Bridge var över så var också vikingatiden över. Hädanefter gick inga nordbor på viking i någon betydande omfattning. Knappt var segern över Hårdråde vunnen när Harold får budet att en invasion pågick i trakterna av Hastings på Englands sydkust. Harold leder nu sina styrkor söderut via London för att fylla luckorna efter slaget mot Hårdråde. Både marschen mot York och marschen mot Hastings gick med rekordfart och är i sig en bedrift. Platsen som Harolds styrkor hade grupperat sig på hade valts med omsorg, Senlac Hill tio kilometer norr om Hastings, med skog bakom sig och en sänka framför sig som skulle ge flera fördelar beroende hur slaget skulle utveckla sig. Soldaterna bildade en levande mur med sina sköldar framför sig och tätt tillsammans med spjut och svärd stickande fram emellan sköldarna. William avancerade sina styrkor framåt med bågskyttarna i främsta ledet med avsikt att mjuka upp motståndarna lite och splittra upp försvarslinjen. Snart var slaget i full gång men tack vare sköldmuren hade bågskyttet liten effekt. Dessutom blev man snart utan ammunition då Harolds styrka inte använde pilbågar och följaktligen kom ingen ammunition tillbaka. Slaget pågick hela dagen med vissa framgångar från båda håll men framåt eftermiddagen hade William lyckats att splittra upp sköldmuren och kunde gå in i närkamp med motståndarna. När Harold föll dödligt sårad av en pil så var i praktiken slaget över och då låg bortemot femtusen man ur Harolds arme, samt ytterligare tretusen man från Williams styrkor, döda eller döende. Slaget finns beskrivet i detalj på den så kallade Bayeux Tapestry, en 50 centimeter bred och 70 meter lång gobeläng. Men slaget belyses ur segrarens ögon och behöver inte nödvändigtvis vara objektiv. Kanske främst med tanke på bakgrunden till invasionen där William legitimerar sin rätt till Englans tron. På platsen för slaget lät William uppföra en kyrka med tillhörande kloster, enligt sägnen placerades altaret på den plats där Harold stupade. Staden som växte upp runt klostret fick heta Battle kort och gott. William lät bygga eller förbättra flera slott och borgar, till exempel Towern i London, Hastings Castle samt Pevensey Castle på Englands sydkust. Som kuriosa kan nämnas att Pevensey grundades av rommarna, förbättrades av William och försågs med ett antal luftvärnskanoner under andra världskriget för att förhindra en andra invasion. Med stolthet och inte utan rätt säger man att 1066 var sista gången som de brittiska öarna blev invaderade.

12 Flera museer beskriver också den vilja att motstå alla angrepp som mobiliserades under de båda världskrigen. Särskilt Hitlers blitz måste ha varit förfärlig då den med flit riktade sig mot civilbefolkningen, först arbetarkvarteren i de östra stadsdelarna för att senare utökas då enda effekten var att försvarsviljan steg. Barnen evakuerades från städerna och resten sattes in i krigsförsörjningen eller aktiv strid. Londons civilbefolkning bodde i tunnelbanorna under primitiva förhållanden medan bomberna haglade över staden, för övrigt världens äldsta tunnelbana med de första spåren klara I dag är hoten av ett annat slag och bomberna mer försåtliga då man inte vet vem som är avsändaren. Attentatet 2005 i tunnelbanestationen vid King s Cross krävde 35 människors liv och försatte London i ett chocktillstånd. King s Cross är den tunnelbanestation där flest linjer passerar och följaktligen är trängseln mycket stor i rusningstrafik. På järnvägsstationen strax intill angör Hogwarts Express på perrong 9 ¾, fast det tåget är det bara Harry Potter som kan åka med på. Sverige har inte satt sin prägel på världshistorien i samma utsträckning som andra europeiska länder men man försökte nog att få ett finger med i spelet. Vikingarna har jag redan nämnt och de förtjänar ett eget kapitel. De var goda sjöfarare och fann vägar både väster och öster ut. I Miklagård, dagens Istanbul, hade de rykte om sig att vara modiga, stridbara och lojala och hyrdes in som livgarde. Även Harald Hårdråde hade gjort sig ett namn här innan den olycksaliga bataljen vid Stamford Bridge. Storbritannien men även Irland var svårt utsatta för nordbornas härjningar och tidvis styrde man över stora områden. Bland andra är städerna Dublin, Limmerik och York grundade av vikingar. Normandie i Frankrike är uppkallat efter nordmännen, det vill säga vikingar som härjade här tills franske kungen tröttnade och gav området som förläning till vikingen Gånge Rolf. I slutet av 1400-talet började den europeiska expansionen på allvar med portugiser i spetsen tätt följt av holländare och engelsmän. Danmark och i viss mån Sverige hakade också på men i mindre omfattning. Vid den här tiden var Sverige ingen stormakt och man kunde inte hävda sig mot de stora sjöfararnationerna. I nuvarande Ghana byggde man ett fort, Karlsborg eller Carolusborg, för att stödja de svenska handelsskeppen. Men de andra nationerna såg inte med blida ögon på konkurrensen och svenskarna blev ganska snart bortkörda. På 1500-talet började handeln över haven att blomstra och främsta handelsvaran var åtråvärda kryddor från de asiatiska länderna. Snart nog utökades sortimentet med elfenben, guld och slavar. Gustav III hade drömmar att bli en maktfaktor att räkna med då han 1784 av Frankrike erhöll St Barthélemy i Västindien. Som motprestation fick Frankrike handelsrättigheter i Göteborg. Gustavs idé var att göra den karga ön till en frihandelszon dit bland annat slavar kunde transporteras från Västafrika för att sedan säljas på marknaden för vidare öden i Nord- och Sydamerika. Detta tillstånd varade inte särskilt länge och 1813 förbjöd Sverige skavhandeln. På grund av dåliga statsfinanser fattade så småningom Sveriges riksdag ett beslut 1878 att sälja ön tillbaka till Frankrike.

13 Slavhanteringen är ett mörkt kapitel i mänsklighetens historia, en företeelse som förvisso funnits i alla tider men som kulminerade under 1800-talet. Huvudrollen fick den afrikanska kontinenten spela då den fick förse de flesta kolonier runt om i världen med arbetskraft. Länge hade arabvärlden praktiserat slavhandel och då de var goda sjöfarare fanns följaktligen svarta slavar så långt bort som i Kina. Araberna etablerade karavanleder till det inre av Afrika, dels från handelsstäderna utefter östkusten men också genom Sahara och förband de västra delarna av Afrika med sitt omfattande nätverk av handelsförbindelser. Lokala stamhövdingar försåg marknaden med objekt, för det mesta bestående av krigsfångar tagna i krig mellan stammarna. Trots att företeelsen var utbredd var handeln begränsad och slavarna hamnade oftast i vad vi i dag skulle kalla hushållsnära tjänster hos välbeställt folk. Slavarna betingade ett värde för sina ägare och följaktligen behandlade man dem någorlunda väl. Värre blev det på 1700-talet när behovet av arbetskraft ökade på de arbetsintensiva plantagerna anlagda i den koloniala delen av världen. Sydstaterna i Nordamerika, öarna i Karibien, Sydamerika men även öriken i Indiska Oceanen blev slutdestination för dessa slavar. Arbetet var hårt och obarmhärtigt, de lokala indianstammarna dög inte utan dukade under snabbt varför man vänder sig till Afrika för mer tålig arbetskraft. Man räknade med att en slav var förbrukad efter 10 år varför ständig påfyllning var nödvändig. Försök har gjorts för att sätta siffror på hur omfattande handeln var och även om följande siffror inte stämmer ger de ändå en fingervisning om omfattningen. Enligt beräkningar fanns det runt 1850 på den afrikanska kontinenten cirka 25 miljoner människor men det borde varit 50 miljoner. Så mycket som 4 miljoner människor kan ha förts ut från Afrika i Röda Havs-regionen, ytterligare 4 miljoner passerade swahilihamnarna längre söderut på den afrikanska östkusten och beräkningar tyder på att så många som 9 miljoner fördes bort via Trans Sahara rutten. Ändå mer skrämmande blir siffrorna för trafiken från Västafrika över Atlanten där 12 miljoner människor mötte sitt öde. Till dessa siffror måste svinnet läggas, de som inte överlevde transporterna ut till utskeppningshamnarna eller som omkom i slavkrigen. 4 miljoner eller mer uppskattas denna siffra till. Vad Afrika skulle varit i dag utan denna enorma åderlåtning är omöjligt att svara på men hela den afrikanska kontinenten var försatt i ett kaos. Stamstrukturerna var sönderslagna, många folk var på flykt undan slavjägarna och den bästa arbetskraften blev deporterad. Vad Leopold gjorde med Kongo behövs ett eget kapitel för att beskriva, men om Afrika var försatt i ett kaos så var Kongo ett inferno av lemlästning och död. I början av 1800-talet började engelsmännen att få dåligt samvetet och allt fler röster höjdes för att avskaffa slaveriet. Andra länder som Portugal höll inte med då deras ekonomi var baserad på billig arbetskraft. USA förbjöd slavhandel 1807 men den varade i praktiken fram till 1863 då Nordstaterna vann inbördeskriget, där slavfrågan var en av orsakerna till kriget. Engelska örlogsskepp patrullerade i farvattnen utanför Västafrika för att göra livet surt för de slavskepp som försökte ta sig över Atlanten. Här blev faktiskt den svenska båten Diana uppbringad på väg till St Barthélemy. Portugal undvek konfrontation med engelsmännen genom att runda Goda Hoppsudden och hämta sina slavlaster från Moçambique i stället.

14 Leopolds härjningar i Kongo föranledde Bismarck att kalla till en konferens i Berlin vintern Bland annat vill man säkerställa tillträde åtminstone till delar av Kongofloden. Men högst upp på dagordningen stod givetvis hur man kunde komma överens om att dela upp den feta afrikanska kakan. Utan att en enda representant från Afrika fanns närvarande delades områdena upp i olika intressesfärer mellan de stora europeiska makterna. Ingen hänsyn togs till befintliga språk eller stamstrukturer utan gränserna skar oftast rakt igenom dessa. Även Oscar II fanns närvarande som representant för Sverige och Norge men det blev inget över till honom att exploatera, inte ens en kolonilott blev svenskt territorium. Efter första världskrigets slut 1918 var det dags för nya herrar då bland annat Tyska Väst- och Östafrika fick avträdas. Det brittiska imperiebyggandet togs sig ganska groteska former med tankar om ett sammanhängande rike från Kairo till Kapstaden. Cecil Rhodes blev själva symbolen för byggandet och två länder Syd- och Nordrhodesia kom att uppkallas efter honom. Man var nära att lyckas innan allt flera nationella rörelser startade för att frigöra sig och bli självständiga länder, med mer eller mindre fredliga metoder. 60-talet kom att bli den period då flertalet nationer utropade sig som självständiga. Även om Sydafrika blev självständigt som brittisk dominon redan 1910 och republik 1961 vägrade den vita minoriteten i det längsta att lämna ifrån sig makten. Men i och med det första fria valen 1994 var även där frihet och demokrati ett faktum och Nelson Mandela hade fått upprättelse. En av mina bästa vänner var en av de hängivna kämparna i kampen mot apartheid och var nära att offra sitt liv för frihet och demokrati. Han hamnade mycket vårt skottskadad på sjukhus i Tanzania där vi så småningom kom att arbeta tillsammans. I dag är han general i armén, handplockades av Mbeki för specialuppdraget att avväpna och återanpassa båda sidors väpnade grenar till ett normalt liv i en demokratisk stat. Numera bor han i Pretoria och av förklarliga skäl träffas vi inte så ofta. Mina första stapplande steg som biodlare togs med en Kenya Top Bar Hive, egenhändigt hopsnickrad och placerad bakom min bostad i Musoma vid Victoriasjöns östra strand. Den biras som förekommer i detta område är Apis mellifera scuttelata och som har ett något annorlunda beteende jämfört vad vi är vana vid i Sverige. Scuttelata har rykte om sig att ha ett dåligt humör och attackerar gärna vid störningar. I ärlighetens namn måste jag säga att mina sämsta bin här i Sverige var värre att hantera. En annan egenhet är att scuttelata gärna flyktsvärmar av en eller annan anledning. En störning kan räcka men oftare beror det säkerligen på bristen på drag. Detta gör att det är lätt att få en svärm i en tom kupa och lättare är det om man sätter in lite vax, men det går med annat material också. En kupa tätad med kodynga lär vara alldeles utmärkt att locka med. Det dröjde inte länge förrän jag hade en svärm i min kupa. Kjell OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO

15 Biodling, drottningodling, avel och biodlare Som en uppföljning och alternativ till nedläggningen av parningsstationen på Bohus-Malmön är en arbetsgrupp preliminärt utsedd för att arbeta fram en användbar strategi för det fortsatta arbetet med att förbättra våra bruksbin. En tanke kan vara att använda GMO-tekniken men jag tror inte någon biodlare skulle vilja befatta sig med sådana varelser. Dessutom har naturen redan försett bina med ett rejält knippe genetiskt arv som är oerhört sofistikerade och bina skulle ha skött detta på bästa sätt, förutsatt att människan inte varit framme och petat och stört den naturliga ordningen. I dag är raserna blandade och modifierade för att de skall ge så många fördelar som möjligt för att främst gagna biodlaren. Detta behöver inte ens vara det bästa för bina och just experimenterandet kan vara en del av orsakerna till den plötsliga bidöden. Ett bisamhälles strategi för att uppnå bästa överlevnadsförmåga är att ha ett så brett genetiskt arv som möjligt för att på så sätt slå ut kombinationer med sämre överlevnadsförmåga. Det säger sig självt att ett samhälle där de flesta individerna är hel- eller halvsyskon blir utsatt om ett sämre genetiskt arv smugit sig in. Vid sämre livskraft riskerar samhället att duka under i någon av de förekommande bisjukdomarna. För att erhålla så stor genetisk variation som möjligt parar sig drottningen med ett stort antal drönare, 10 till 15 stycken eller mer. Vid tillräcklig tillgång på drönare sparas endast en liten del av varje drönares sperma av drottningen, vilket gör att variationen blir optimal. Detta förutsätter att på de speciella parningsplatserna finns drönare i överflöd, från några hundra upp till många tusen. Märkligt nog är dessa parningsplatser de samma från år till år trots att inga drönare övervintrar. Man gissar att topografin i kombination med magnetiska fält gör ett område lämpligt. Drönarna från bigårdarna i omgivningarna patrullerar vid lämplig väderlek dessa platser dagligen. Drottningarna uppsöker dessa parningsplatser men undviker de som är närmast sin egen bigård. Troligtvis hittar drottningarna till parningsplatserna styrda av feromondofter och när hon kommer i närheten av en sådan, fångas hon snart in av drönarna som följer henne som en svärm. I studier som gjorts har man funnit att drottningarna kan parar sig med drönare som kommer från samhällen så långt bort som 17 km, medan ett medeltal ligger på 4 5 km. Andra studier som gjorts pekar på att 90 % av parningarna sker inom 7.5 km radie från drottningens hemmabigård, medan 50 % av parningarna sker inom en radie av 2.5 km. Syftet med denna strategi är att så långt möjligt undvika parningar med drönare från den egna bigården. Om en sådan parning mot förmodan ändå skulle ske är inslaget så litet att om det är av sämre livskraft skulle det slås ut utan att förlusterna skulle bli märkbara.

16 Med vetskap om denna del av binas biologi inser man att Bohus-Malmön inte är en bra plats för en parningsstation. Frågan är om ens någon parning har skett på Bohus-Malmön då den strimma av vatten som skiljer ön mot fastlandet inte utgör något hinder för bina att forcera. Drottningarna undviker parningsplatser närmare än 200 m till sin egen bigård och då ligger det nära till hands att förmoda att de flesta parningarna har skett på fastlandet. Kerstin Ebbersten understryker också att det genetiska materialet på en ö är alldeles för snävt för att det skall vara hållbart i längden. I stället rekommenderar hon friparningar som det bästa alternativet för att få det breda genetiska arvet bina behöver för att hålla sig friska. Förhoppningsvis kommer arbetsgruppen fram till en strategi lagom till årets drottningodling. En viktig del i arbetet är att lägga upp en plan för vilka avelsdrottningar som skall användas och var dessa döttrar skall placeras ut med tanke på befintligt drönarmaterial. Som det har varit de senaste åren där vi odlat efter en enstaka drottning, eller systrar, och spridit dessa döttrar, som i värsta fall är helsyskon, över Sotenäs och Stångenäs. Därmed har vi åstadkommit ett drönarmaterial som är närbesläktat sinsemellan men också nära släkt med drottningarna vi satt ut. Inte undra på om vi har sjuka bin. Kjell

17 KRYDDOR SOM BIVÄXTER En av de kryddväxter som ger nektar är timjan som tillhör ett stort släkte med ca 350 arter. Backtimjan, Thymus serpyllum, som breder ut sig till stora mattor är, liksom kryddtimjan, Thymus vulgaris, mycket uppskattad av bin. Båda är lämpliga att plantera i våra trädgårdar och trivs på magra, kalkrika och soliga platser. Backtimjan var en av de växter som Medicinalstyrelsen uppmanade allmänheten att samla in till apoteken under andra världskriget. Dess nektar ger en flytande mörk honung med en uppskattad smak. Timjanhonung kommer i huvudsak från medelhavsområdet. Honung från Kreta är världsberömd beroende på att där växer timjan vild och ger honungen dess goda smak. Backtimjan ger mg nektar per blomma och dygn med en sockerhalt som varierar mellan %. Detta betyder att det krävs i medeltal 1½ miljon blombesök för att få ett kilo honung. Förväxla dock inte timjanhonung med honung som är smaksatt med timjan. Ytterligare en anledning att odla timjan är att den är användbar till mycket annat. Till exempel som krydda i maten, för tillagning av te för matsmältningen och en eventuell baksmälla. Den är även användbar som desinficeringsmedel, ja listan kan göras lång. En näve färsk timjan i 6 dl äppelcidervinäger blir ett antiseptiskt rengöringsmedel för kök och badrum. Vill du tillverka en hostsirap som lindring vid förkylning så tag 3 matskedar kamomillblommor, 2 matskedar timjan samt 1 matsked ringblommor till 1 liter vatten. Sjud örterna under lock i 15 minuter, sila därefter bort växtdelarna och häll tillbaka vätskan. Koka utan lock tills endast 2 dl återstår, låt vätskan svalna och blanda sedan in 450 gram honung. En tesked några gånger under dagen ger verkligen lindring. Timjan kunde ingå i kyrkkvasten, en bukett med doftande örter som damerna hade för att hålla sig vakna under de långa predikningarna. Karlarna somnade ibland men då kom kyrkstöten och knuffade till dem med sin långa käpp. Backtimjan var en symbol för mod. Riddare fick ofta av sitt hjärtas dam en näsduk som var broderad med en timjankvist och ett bi. En trädgård kan för många anses som alltför arbetskrävande. De flesta av oss kan inte följa de råd som står in en gammal bok av Scering Rosenhane om konsten att sköta ett gods. I den boken får vi lära oss följande: En husbonde, i Guds namn, förser sig med en lagom gård, skaffar sig en dygdesam och god maka, en försiktig och trogen fogde samt goda drängar, dejor och pigor. Medan gårdsfogden förestår arbetet på åkern förlustar sig husbonden med trädgårdsarbete. Kurt Jimmefors

18 DIVERSESIDA Tänkvärt Det är sällan som ett misslyckande stoppar dig. Det som stoppar dig är rädslan för att misslyckas. Jack Lemmon Apropå Monsanto 1 En fabriksarbetare och en bonde möttes på BB. - Hur mycket vägde din son? Undrade bonden. - 4,2 kilo... och din då? Undrade fabriksarbetaren. - Ack ja, knappt tre kilo, det är ju knappt att man får igen utsädet i dessa kristider, muttrade bonden. Apropå Monsanto 2 Sanna ord är alltid vackra, men vackra ord är inte alltid sanna. Inga GM-kor här inte Ett expresståg gick längs en av de största boskapsfarmerna i Texas. En av passagerarna betraktade intresserat de väldiga hjordarna som betade på fälten. När tåget passerat farmen vände han sig till sin granne och sa: - Det var många kreatur, det där. Jag räknade till stycken. Den andre stirrade häpet på honom. Det var bland det märkvärdigaste jag varit med om, sa han. Saken är den att jag äger den där farmen och jag vet att där finns precis kor. Hur i hela världen kunde ni hinna räkna dem från ett tåg som går med 100 kilometers fart? Å, det är ganska enkelt bara man kan knepet, sa matematikern. Jag räknar ben och så dividerar jag med fyra... Apropå GMO1 Kom alltid ihåg att du är helt unik. Precis som alla andra. Apropå GMO 2 Det finns 40 sorters galenskap, men bara en sorts sunt förnuft.

19 Bitillsynsmän Munkedal Foss Sven Larsson Staen 339, Uddevalla Munkedal Bärfendal, Svarteborg Magnus Samuelsson Stalevägen 79 A, Munkedal Munkedal Sörbygden Erland Hansson Knäckeröd, Hedekas Tanum, Lur Vello RömmelI Smeviken 57, Bullaren Tanum Naverstad, Mo Gunilla Römmel Smeviken Bullaren Tanum Kville, Fjällbacka, Svenneby, Bottna Ingemar Emanuelsson Ödstoftsgård, Hunnebostrand Lysekil, Lyse, Bro, Brastad Lena o Tomas Nilsson Lyse Lerklev 126, Lysekil Lysekil Skaftö Harry Martinsson Evensås 406, Fiskebäckskil Sotenäs Kungshamn, Malmön, Askum, Smögen Robert Helgesson Vardås, Hunnebostrand Sotenäs Tossene, Hunnebostrand Anna Askne Vardås, Hunnebostrand Tillsynsledare Tore Olsson

20 ÅRETS BIRESA Uddevallanejdens Biodlareförening ordnar årets biresa. Lördagen den 15 maj bär det av till Falbygden med hållpunkter runt Falköping, till exempel Ålleberg, Hornborgarsjön, Löfwings Ateljé och Konstcafé, Åsle Tå och på hemvägen besök i en bigård i Floby. Ingemar Abrahamsson kommer att ha närmare upplysningar om tider och kostnader längre fram. Sista anmälningsdag är den 2 maj på telefon Ta med frun/maken eller någon vän på resan och glöm för allt i världen inte att ta med kaffekorgen och något att sitta på för fikapausen på Ålleberg. Bilder från årsmötet 2009 Chefen Agne vill säga något Inga bitoner här inte

21 Nästa nummer av Bi Surret utkommer i oktober 2010 Preliminärt innehåll: Kallelse till årsmöte Höstens begivenheter Ordföranden har ordet, eller någon annan Senaste nytt från styrelsen Kulturmöten Typ, ett kåseri Kurts örter och biväxter Information från Bättre Bi gruppen Reportage från årets biresa Bidrag från folk med skrivklåda Bi Surrets redaktion önskar alla biodlare en härlig och trevlig sommar med lagom av regn och sol och mängder med honung i kuporna. Om någon har missat det, årets drottningar märks med blått. Kh

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Motion om en kommun maximalt fri från GMO

Motion om en kommun maximalt fri från GMO Miljönämndens arbetsutskott 2010 04 15 29 1 Dnr 2010 0009 Motion om en kommun maximalt fri från GMO Bilaga: Motion om en kommun maximalt fri från GMO Ärendebeskrivning Roger Malmberg (MP) och Marie Anne

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN 3 maj 2003 i Walldorfskolan på Färingsö. Närvarande: Ca 70 biodlare, sjukdomsansvariga och bitillsyningsmän och andra intresserade. Från Danderyd-Täby

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

De människor som levde i Skandinavien mellan ungefär efter Kristus har kommit att kallas vikingar, och tidsperioden just för vikingatiden.

De människor som levde i Skandinavien mellan ungefär efter Kristus har kommit att kallas vikingar, och tidsperioden just för vikingatiden. Hemläxa - lästeknik Namn: Vecka 36-37 Nu när du lärt dig om de olika lästeknikerna är det dags att träna på att använda dem. 1. Läs texten om vikingar. Vad handlar den om? Översiktsläs och beskriv mycket

Läs mer

Genteknik som tar skruv

Genteknik som tar skruv Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Kommunfullmäktige 2010 09 27 147 346 Kommunstyrelsen 2011 01 17 37 59 Arbets och personalutskottet 2010 12 06 239 506 Dnr 10.580 008 septkf23 Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Ärendebeskrivning

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden Läs s 6 9 i din Historiebok! 1) Nämn tre olika varor som vikingarna sålde i andra länder. 2) Nämn fyra olika varor som vikingarna köpte i andra länder. 3) Vad hette den viktigaste handelsplatsen i Sverige

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Stoppa GMO-potatisen Amflora

Stoppa GMO-potatisen Amflora Stoppa GMO-potatisen Amflora För andra året i rad vill företaget Plant Science Sweden, ett dotterföretag till tyska kemijätten BASF, odla den genmodifierade potatissorten Amflora i Sverige. Odlingen ska

Läs mer

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1 TITEL: Sverige Elevens namn Skolans namn, Datum (lärare) Cécile Tartar 1 Inledning (Vad ska du prata om? Vilket ämne har du valt? Varför har du valt det?) För några år sedan lämnade jag mitt land och började

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Vasa-Arkivet. Historian om Bishop Hill och Erik Jansson

Vasa-Arkivet. Historian om Bishop Hill och Erik Jansson Historian om Bishop Hill och Erik Jansson Bonden Jan Mattsson och hans Fru Sara Eriksdotter fick en son den 19 december 1808, i Biskopskulla, utanför Uppsala. Hans namn blev Erik Jansson. Som åtta åring

Läs mer

I~;l.&li SALA KOMMUN. Svar på motion om Sala som GMO-fri kommun KS 2011/26/1. Ilnk toll Di, 26. B i l a g a KOMMUNSTYRELSEN.

I~;l.&li SALA KOMMUN. Svar på motion om Sala som GMO-fri kommun KS 2011/26/1. Ilnk toll Di, 26. B i l a g a KOMMUNSTYRELSEN. I~;l.&li B i l a g a SALA KOMMUN KS 2011/26/1 pcal,,:jn fl KnH\~'L?qM J", \ UI!lW",,;;!, KomrntlnstVfetsr;ri.s förvaltning Ilnk toll Di, 26 1 (21 2011-01-24 DNR 2010/52 KOMMUNSTYRELSEN Svar på motion om

Läs mer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer MEMO/10/325 Bryssel den 13 juli 2010 Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår? I mars 2010

Läs mer

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse. Berättare: Magnus Krepper. Indiska Berättelser del 9

INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse. Berättare: Magnus Krepper. Indiska Berättelser del 9 INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse Berättare: Magnus Krepper Indiska Berättelser del 9 Har du någon gång tänkt på hur den värsta av alla demoner skulle kunna

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79 Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv Datum: 15 mars 2006 Plats: Riksdagshuset, Stockholm Arrangör: Gentekniknämnden Moderator: Gunnar Björne Rapportör: Sören Winge, tel.018-36

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte.

...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte. ...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte. Kapitel 2: Den i schack satte mannen flyttade sin ende kvarvarande löpare till F6 för att försvara sin

Läs mer

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Inledning Resedagbok från Mocambique Inledning Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Jag beskriver vad vi gjorde på resan och jag kommer även att skriva om

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 Bakgrund Enkäten genomfördes mellan den 2 och 25 februari. Syftet var att ta reda på medlemmarnas inställning till genmodifierat foder och hur

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Målbeskrivning Historia Världskartan ritas Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Läxa: Fredag V.42 sid 140-146 i SOL 2001 eller sid 20-24 i SO-Lätt 2001. Prov:

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Rally SM.. Rally SM... Rally SM.. så var det åter dags.. för denna underbart trevliga form av rally.. denna gång på "hemmaplan", vilket som vanligt ställer till en hel del extra problem som man inte behöver

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Louise Ungerth, chef för

Louise Ungerth, chef för Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007

Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007 Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007 1. Sammanfattning Under hösten 2007 genomförde Livsmedelsverket ett projekt vars syfte var att undersöka om

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Värderingsövning. Handelsspelet - spelet om världsmarknaden

Värderingsövning. Handelsspelet - spelet om världsmarknaden Värderingsövning Handelsspelet - spelet om världsmarknaden I den här övningen får deltagarna prova på hur det är att verka i en (förenklad) modell av världsmarknaden. Det börjar som en tävling mellan olika

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Provet. Läs novellen Provet och besvara frågorna.

Provet. Läs novellen Provet och besvara frågorna. Provet Läs novellen Provet och besvara frågorna. Provet Saihtam Wonelc Svetten forsade ner i ögonen på den yngre av de två männen. Han var i 30-årsåldern, såg någorlunda bra ut och hade i vanliga fall

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

Hans trädgård är en fest!

Hans trädgård är en fest! Hans trädgård är en fest! Text: Stina Lovisa Seger Bild: Ewa-Marie Rundquist Det är väl knappast någon som har missat att vi trädgårdsintresserade delar vårt intresse med Sveriges genom tiderna största

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7 Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket

Läs mer

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo 1 Inledning Låt oss börja med att förflytta oss 3 mil i avstånd till Rydaholm och 320 år i tiden till 1689. Vi ska möta en ung man som heter Per Svensson.

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

Lokal ekonomi räddar elefanter

Lokal ekonomi räddar elefanter 24 grus & guld 2/2016 Mums! Elefanterna i Wasgamuwa Nationalpark går gärna in och äter i närliggande odlingar. Lokal ekonomi räddar elefanter Hur kan människor och vilda djur samsas om marken? I Sri Lanka

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och köpte 500 stycken. I dag finns 24 000 sparrisplantor

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

7 Historia. Eenariina Hämäläinen Antti Kohi Kimmo Päivärinta Vesa Vihervä Ira Vihreälehto. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

7 Historia. Eenariina Hämäläinen Antti Kohi Kimmo Päivärinta Vesa Vihervä Ira Vihreälehto. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors 7 Historia Eenariina Hämäläinen Antti Kohi Kimmo Päivärinta Vesa Vihervä Ira Vihreälehto Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors Källa A. Illustration i en fransk tidning från år 1910 Källa B. En engelsk

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Låt eleverna skriva en bokrecension av boken. De ska svara på följande frågor:

Låt eleverna skriva en bokrecension av boken. De ska svara på följande frågor: FRANCE RIDLEY IDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Nelson Mandela och hans liv. Mandela kämpade för de svartas rättigheter i ydafrika. I ydafrika fick svarta människor inte gå i

Läs mer

Alan Turing Har du någonsin undrat vem det var som uppfann datorn? Har du någonsin undrat vem det var som gav England oddsen på att vinna det andra

Alan Turing Har du någonsin undrat vem det var som uppfann datorn? Har du någonsin undrat vem det var som gav England oddsen på att vinna det andra Alan Turing Har du någonsin undrat vem det var som uppfann datorn? Har du någonsin undrat vem det var som gav England oddsen på att vinna det andra världskriget? Han hette Alan Turing. Den 12 juni, 1912

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

FMCK Malmö Boris Magnusson. Markering av Endurobana

FMCK Malmö Boris Magnusson. Markering av Endurobana FMCK Malmö Boris Magnusson Markering av Endurobana Markering av en Endurobana finns beskrivet i tävlingsreglementet, paragrafer 4.16-17-18 (se nedan) men dessa är ganska kortfattade. Detta PM är ett försöka

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Diane Tullson Vad handlar boken om? Boken handlar om Liam och Tej som ska iväg och åka snowboard (bräda). Plötsligt voltar bilen och rullar ner för en brant backe. Liam

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

Tunadalskyrkan Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört

Tunadalskyrkan Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört Tunadalskyrkan 160522 2 Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört Ibland när man läser böcker eller ser på filmer så möts man av olika berättelser som till en början inte verkar ha något att göra

Läs mer