Hälsans. och arv hälsan.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsans. och arv hälsan."

Transkript

1 Kommunkartläggning 2011 Bilden inspirerad av Haglund och Svanströms i "Folkhälsovetenskap - en introduktion", 1992 Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer visar de påverkbara faktorer som antingen kan leda till hälsa eller ohälsa och är därför utgångspunkten för folkhälsoarbetet. Hälsans bestämningsfaktorer kan delas in i olika nivåer i förhållande till de enskilda individerna. Ytterst finns samhälletss struktur på global nivå. Nästa nivå handlar om livsvillkoren, dvs de omständigheter som vi till vardags inte så lätt kan påverka och som ofta bestäms politiskt. Därefter kommer den nivå som främst handlar om individens livsstilsfaktorer. Närmast finns den nivå som handlar om sociala nätverk. Faktorernaa ålder, kön och arv kan inte påverkas men har en stor betydelse för hälsan. Kommunkartläggningg 2011 folkhälsa 1

2 Innehållsförteckning Hälsans bestämningsfaktorer 1 Sammanfattning 3 Ulricehamns kommun 4 Socioekonomiska faktorer 9 Inkomstutvecklingen 9 Arbetslöshet 10 Utbildning 11 Hälsa 13 Levnadsvanor och livsstil 15 Öppna Jämförelser av folkhälsan Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 2

3 Sammanfattning Bakgrund Enligt avtal med Hälso- och sjukvårdsnämnden 8 och Ulricehamns kommun skall kommunen göra en kartläggning under avtalsperioden. Ulricehamns kommun gör årligen en sammanslagen verksamhetsberättelse och välfärdsbokslut och en del uppgifter finns med på båda ställen. Uppgifter där inte källan anges är framtagna av Daniel Levinsson, kvalitets och verksamhetsutvecklare, kommunledningsstaben. Sammanfattning Ulricehamns befolkningsstruktur skiljer sig ganska mycket från rikets snitt. I kommunen finns fler ungdomar mellan 5 och 19 år än i riket. Invånarantalet i åldrarna år är lägre än riket. Från 70-års ålder och uppåt finns det fler invånare i Ulricehamn än i riket sett till den totala fördelningen. Ulricehamn är en pendlingskommun. När det gäller inkomst har Ulricehamn lägre inkomster än både VGR och riket. En viktig faktor när det gäller arbetslöshet är att arbetslösheten i Ulricehamn kommun inte tenderar att vara långvarig på samma sätt som för övriga regionen. Ohälsotalet i Ulricehamns kommun är högre än i riket och i Västra Götalandsregionen, även om det minskat sedan förra året. Ohälsotalet för kvinnor är högre än för män. Det är en högre andel flickor som röker i Ulricehamn (34 %) än i riket (28 %) och i Södra Älvsborg (28 %). Andelen unga intensivkonsumenter av alkohol är högre i Ulricehamn än i riket och i Södra Älvsborg. Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 3

4 Ulricehamns kommun Befolkningsutveckling i Ulricehamns kommun. Invånarantalet i Ulricehamns kommun var i december Detta är en folkökning på 85 personer jämfört med samma datum ett år tillbaka i tiden. Befolkningsunderlaget är avgörande för all kommunal planering och det är därför en viktig fråga att analysera både bakåt och framåt i tiden. Figur 1 Befolkningspyramid Ulricehamn kommun jämfört med riket, 2010 Figur 1 visar antalet invånare i Ulricehamns kommun 2010 i olika åldrar och fördelat på kön. Här ser man att det är en relativt jämn fördelning mellan kvinnor och män i de olika 10-års intervallen. Att kvinnor dominerar antalsmässigt från 60 år och uppåt kan delvis förklaras med att de har en längre livstid. Den midja som man kan urskilja i intervallet är relativt normal för mindre kommuner som saknar högskola eller universitet samt kommuner som inte ligger i absolut närhet till någon av de tre största städerna i landet. En negativ aspekt till denna midja är att gruppen i fertil ålder är relativt liten i förhållande till befolkningen i övrigt. Man kan alltså antaga att nettofödslar fortsatt kommer att vara negativa. Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 4

5 Figur 2 Befolkning i Ulricehamn kommun i 10-årsintervall efter kön, 2010 Figur 2 visar Ulricehamn kommuns befolkning under 2010 fördelat efter kön samt andelen i olika åldrar. Ulricehamn har en övervägande andel män i åldrarna fram till 70 år efter vilken kvinnorna tar över i majoritet. Det senare förklaras på samma sätt som ovan. Ulricehamns befolkningsstruktur skiljer sig ganska mycket från rikets snitt. I kommunen finns fler ungdomar mellan 5 och 19 år än i riket. Invånarantalet i åldrarna år är lägre än riket och kvinnor har även något lägre andel än män. Från 70-års ålder och uppåt finns det fler invånare i Ulricehamn än i riket sett till den totala fördelningen. Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 5

6 Figur 3 Flyttfrekvensen Ulricehamn kommun, 1986 samt 2005 Figur 3 beskriver hur benägna Ulricehamnarna är att flytta ut från kommunen. I figuren redovisas två kurvor, en för 1986 och en för Linjen markerar hur stor flyttrisken är för respektive ålder. Man kan tydligt se att flyttrisken ökar markant vid 19 års ålder och ökar hela vägen till 25 år för att sedan falla kraftigt fram till 35 år. Efter 35 år är trenden sjunkande, risken för att flytta ut ur kommunen minskar alltså årligen efter 35 år. Befolkningsmässigt han kommunen ökat sin befolkning under de senaste 9 åren. Mellan 2001 och 2010 har befolkningen i Ulricehamn ökat från till invånare. Detta motsvarat en ökning med 2,6 procent. Forstätter befolkningen att växa i samma takt motsvarar detta en befolkning på invånare år Tabell 1 Medellivslängd Medellivslängd Förväntat antal år vid födseln Kommunen Länet Riket Kvinnor Män Medelvärde för perioden Källa: SCB, Befolkningsstatistik Tabell 1 redovisar medellivslängden i kommunen under i jämförelse med länet i övrigt samt totalt i riket. Kommunen ligger något högre än de snitt som redovisas för både län och riket för perioden. Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 6

7 Pendling Tabell 2 Pendling i Ulricehamn, Pendling År Inpendling Utpendling Nettopendling Tabellen till ovan visar att Ulricehamn är en pendlings- kommun. Här erbjuds ett bra boende och många väljer därför att bosätta sig här och pendla till omkringliggande kommuner. Den totala utpendlingen har sedan 2000 ökat med 513 personer från till Den största delen pendlare bor i kommunens västra delar och pendlar till Borås. Under hösten år 2007 stod motorvägen fram till Dållebo klar. Halva sträckan mellan Ulricehamn och Borås har nu motorvägsstandard. Härefter står delen fram till Ulricehamn på tur, med planer på att bli färdigställd senast år Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 7

8 Kommentarer: Trots ett ökat invånarantal fram till år 2020 förväntas inte de grupper som är i störst behov av kommunal omsorg att öka. Antalet födda beräknas inte ligga kvar på dagens nivå, dvs. drygt 260 per år, en sänkning till de tidigare årens genomsnitt på drygt 200 födda barn per år är trolig då kvinnor i de mest fertila åldrarna är relativt låga. Om befolkningsmålet ska nås måste därför antalet inflyttare till kommunen öka från ett genomsnitt på ca personer per år de senaste 5 åren till nära personer de kommande 5 åren. Om detta ska lyckas krävs bland annat att bostäder produceras och servicen anpassas till de nya kommuninvånarnas behov. Produktionen av bostäder måste öka och uppgå till cirka 100 per år för att kommunen skall ha möjlighet att nå sitt mål på invånare. De flesta pendlar till Borås. Potentiell folkökning i västra delarna av kommunen speciellt med tanke på de bättre förbindelserna som motorvägen innebär. En grundtanke måste vara att den ökade pendlingen inte skapar problem för barnfamiljerna föräldrar bör inte behöva börja arbetsdagen med att åka ett tiotal kilometer i fel riktning för att lämna sina barn innan de beger sig av till sitt arbete. Inom kommunen är det centralorten som växer befolkningsmässigt. Nya bosättningsmönster leder även till ökad arbetspendling. Redan idag dominerar Borås som utpendlingsort. Denna regionförtätning ställer krav på ett ökat samarbete mellan kommunerna så att den administrativa gräns, som kommungränsen utgör, inte skall vara ett hinder i våra kommuninvånares vardag. Detta gäller bland annat, som ovan nämnt, var barnomsorgstjänster erbjuds. Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 8

9 Socioekonomiska faktorer Inkomstutvecklingen Riket Västra Götaland Ulricehamn Figur 4 Inkomstutveckling, Ulricehamn, VGR samt riket Inkomstutvecklingen för Ulricehamns befolkning ligger i paritet med både riket och Västra Götaland. Sett till utvecklingen från 2000 till och med 2010 har inkomstutvecklingen i Ulricehamn varit 43 procent, samma utveckling som resten av länet. Under samma period har inkomsterna i riket i sin helhet stigit med 45 procent. 1 I tabell 1 kan man även se hur inkomsterna mellan Ulricehamn, VGR och riket skiljer sig åt, Ulricehamn har lägre inkomster än både VGR och riket. Tabell 3 Medelinkomst 2010, Ulricehamn, VGR och Riket Ulricehamn kommun Västra Götalandsregionen Riket kr/inv kr/inv kr/inv. 1 SCB: Taxerad och beskattningsbar förvärvsinkomst samt antal inkomsttagare, samtliga skattskyldiga, efter kommun. Taxeringsår Ibid. Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 9

10 Arbetslöshet Vid studier av arbetslöshet är tiden utanför arbetsmarknaden en viktig faktor för hur snabbt man kan återkomma till den reguljära arbetsmarknaden. Ju kortare tid i arbetslöshet desto enklare att komma tillbaka. I figur 2 nedan redovisas andelar av den reguljära arbetsmarknaden i åldrarna år som är i arbetslöshet. Fördelningen är efter hur många månader individerna varit i arbetslöshet. 1,950% 1,800% 1,650% 1,500% 1,350% 1,200% 1,050% 0,900% 0,750% 0,600% 0,450% 0,300% 0,150% 0,000% Ulricehamn Västra Götaland Figur 5 Arbetslöshet i månader, Ulricehamn och VGR, 2008 En viktig faktor är att arbetslösheten i Ulricehamn kommun inte tenderar att vara långvarig på samma sätt som för övriga regionen. Kvarstående arbetslösa i Ulricehamn november, Ungdomar Totalt Procentuell förändring -36,1 % -30,0 % mot föregående år Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 10

11 Utbildning Ulricehamn har en relativt låg utbildning sett till en sammantagen bild av befolkningen. I jämförelser med Västra Götalandsregionen i övrigt är andelen av befolkningen med förgymnasial utbildning betydligt högre i Ulricehamn än i VGR. I tabell 2 ser man även att gruppen eftergymnasial utbildning är betydligt lägre i Ulricehamn än i VGR. Ur ett genusperspektiv har kvinnorna högre utbildning än männen. Detta gäller både för Ulricehamn kommun och VGR. Man kan även se att skillnaderna mellan könen är större i Ulricehamn än i regionen i sin helhet. Tabell 4 Utbildning Ulricehamn och VGR, Män Kvinnor Totalt Ulricehamn 59 % 41 % 31 % Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 51 % 49 % 47 % 41 % 59 % 22 % Västra Götaland Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 55 % 45 % 23 % 52 % 48 % 45 % 45 % 55 % 32 % Andel elever i år 5 som uppnår målen (%) i kärnämnena Svenska Matematik Engelska Källa: Kvalitetsredovisningen, BUF Andel (%) elever i år 9 som är behöriga till gymnasieskolan Ulricehamn 90,7 90,8 90,0 90, ,2 Riket 89,6 89,5 89,1 88,9 88,8 87,5 Källa: Kvalitetsredovisningen, BUF Andel elever (%) som fullföljde gymnasieutbildningen inom 4 år (exkl individuella programmet) Ulricehamn Riket Källa: Kvalitetsredovisningen, BUF 3 Västdatabasen, befolkningsdatabas, Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 11

12 Andel elever (%) med grundläggande behörighet till universitet och högskola Ulricehamn Riket Källa: Kvalitetsredovisningen, BUF 17. Andel simkunniga elever i år % 98 % 99,9 % 99 % 97 % 97 % Källa: Kvalitetsredovisningen, BUF Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 12

13 Hälsa Ohälsa För helåret 2009 redovisar både Ulricehamn kommun och regionen i övrigt 20 ohälsodagar i snitt. Ser man till medeltalet för sjukpenningdagar redovisar Ulricehamn och VGR 3 dagar. Utländsk bakgrund Tabell 5 Utländsk bakgrund Ulricehamn och VGR, 2009 och VGR, 2009 Totalt Ulricehamn Norden 93,4 % EU-27 utom Norden 2,3 % Afrika 0,2 % Nordamerika 0,2 % Sydamerika 0,3 % Asien 2,2 % Europa utom EU-27 och 1,5 % Norden Uppgift saknas 0,0 % Västra Götaland Norden 88,4 % EU-27 utom Norden 2,6 % Afrika 1,0 % Nordamerika 0,3 % Sydamerika 0,6 % Asien 4,6 % 2,5 % Europa utom EU-27 och Norden Totalt Ulricehamn 1980 eller tidigare 32,5 % 80-talet 6,6 % 90-talet 18,0 % ,1 % ,1 % ,2 % ,5 % ,0 % Västra Götaland 1980 eller tidigare 24,6 % 80-talet 13,1 % 90-talet 23,9 % ,6 % ,9 % ,9 % ,5 % ,5 % Jämfört med regionen i övrigt är Ulricehamn ett relativt homogent område. Födda i Norden utgör 93,4 procent av den totala befolkningen i Ulricehamn kommun. Ser man till regionen i sin helhet är denna siffra 88,4 procent. Historiskt har kommunen haft en hög andel av medborgare födda i Finland. Över 370 personer av Ulricehamns medborgare är födda i Finland, sett till det totala antalet utlandsfödda är medborgare födda i Finland den övervägande största gruppen. Även i VGR är medborgare födda i Finland en stor grupp men långt ifrån lika stor andelsmässigt som i Ulricehamn. Tabell 6 År för invandring, Ulricehamn En viktig poäng när man tittar på utländsk bakgrund är tiden sedan man invandrade till landet. Tabell 4 redovisar detta utifrån grupperade värden för invandring till Sverige samt enskilda år för de 4 senaste åren. Det man kan se är att gruppen utlandsfödda invandrade till landet 1980 eller tidigare är betydligt större i Ulricehamn än i regionen i sin helhet. Uppdelat på män och kvinnor i åldrarna år. Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 13

14 Ohälsotalet visar antalet dagar som försäkringskassan har betalat ut rehabiliteringspenning, sjukpenning och sjukersättning. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivaren. Ohälsotal Ulricehamns kommun Riket Total män kv 30, 38,3 6 Tota l 46, 1 36,0 mä n 28, 9 kv 43, Tota mä l n 33,0 26, 9 kv 39, Tota mä l n 29,7 24, 4 kv 35, 2 VG 39,2 31, 4 47,3 37,0 30, 0 44, 3 33,7 27, 5 40, 1 30,8 25, 3 36, 3 Uham n 40,7 31, 2 50,7 38,1 Källa:Försäkringskassan 29, 7 47, 0 34,8 27, 2 42, 9 31,6 25, 3 38, 4 Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 14

15 Levnadsvanor och livsstil Medlemskap i föreningar: Pojkar/flickor 7-12 år samt år Åldersklass Pojkar Flickor Totalt Källa: Fritidsavdelningen CAN drogvaneundersökning årskurs 9 år 2010 Under 2010 genomfördes en gemensam totalundersökning av ungdomar i högstadiets årskurs 9 och deras alkohol- och drogvanor. Syftet var att få jämförbara data mellan kommunerna och riket i stort samt, på några års sikt, ett mått på effekterna av det drog- och alkoholpreventiva arbetet som bedrivs i Södra Älvsborg. Enkätundersökningen har genomförts i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. I Södra Älvsborg deltog 158 av 173 klasser vilket ger ett bortfall på klassnivå på 9 procent. Undersökningen redovisar ett bortfall på 13 elever i Ulricehamns kommun vilket motsvarar 5,8 procent Konsumtionen av alkohol bland niondeklassare är högre i Ulricehamns kommun än i riket och i Södra Älvsborg även om andelen konsumenter har sjunkit från 87 % till 75 % från 2006 års mätning bland flickor, och från 83 % till 73 % bland pojkar. Andelen intensivkonsumenter av alkohol är högre i Ulricehamn än i riket och i Södra Älvsborg. (Den som dricker alkohol motsvarande minst en halv halvflaska sprit (18 cl) eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor cider eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid ett och samma tillfälle). Andelen intensivkonsumenter har sjunkit från 40 % till 27 % från 2006 års mätning bland flickor och från 40 % till 25 % bland pojkar. Det är en högre andel flickor som röker i Ulricehamn (34 %) än i riket (28 %) och i Södra Älvsborg (28 %). Ulricehamn ligger något över snittet för snuskonsumtion sett till pojkar och under snittet för flickor. Andel som anger att de testat narkotika är lägre i Ulricehamn än i riket och i Södra Älvsborg. För Ulricehamn är antalet respondenter så lågt att man väljer att inte särredovisa efter kön utan endast total andel redovisas. Jämfört med samma mätning år 2006 har andelen som testat narkotika minskat från (flickor 7 % och Pojkar 9 %) till totalt 3 % för båda könen. Den här undersökningen visar att alkohol- och drogbruket bland ungdomarna inte ligger i nivå med de långsiktiga mål som vi har; att ungdomar under 18 år inte skall dricka alkohol, att tobaksbruk bland ungdomar inte skall förekomma. Däremot visar undersökningen också att en majoritet av ungdomarna inte röker, att en något mindre grupp men ändå stor majoritet inte använder alkohol ofta och i stor mängd. Detta är ett budskap som är viktigt för ungdomar och vuxna att få. Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 15

16 ÅR CAN 2006 % CAN 2010 % CAN 2010 riket % Andel alkoholkonsument P 83 F 87 P 72,81 F 74,77 P 56 F 65 Andel intensiv konsument P 40 F 40 P 25 F 27 P 19 F 20 Provat narkotika P 9 F 7 Total 3 P 9 F 7 Rökare P 31 F 36 P 19 F 34 P 21 F 28 Snusare P 26 F 5 P 17 F 0 P 16 F 4 Öppna Jämförelser av folkhälsan 2009 Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut presenterar för första gången Öppna jämförelser av folkhälsan. Sammanfattning för Ulricehamns kommun Öppna jämförelser 2009 Ulricehamn utmärker sig positivt när det gäller: Rökvanor: Andel % dagligrökare år är 10,5 % (Grön) mot riket 14,4 % och VG 14,6 %, bäst i HSN 8. Självskattat allmänt tillstånd: Andel % med gott självskattat hälsotillstånd år är 75,7 % (Grön) mot riket 70,4% och VG 70,3 %, jämförbar med Svenljunga. Fallskador: Antal personer 65 år och äldre vårdade i sluten vård per ,2007 är 2179 (Grön) mot riket Tandhälsa: Andel % med god självskattad tandhälsa, år är 81,0 % (Grön) mot riket 72,4 och VG 74,3. Ulricehamn utmärker sig negativt när det gäller Fetma: Andel % med fetma år är 14,7 % (Gul) mot riket 12,4 % och VG 11,9 %, sämst i HSN 8. Andel män i Ulricehamn är 17,4 % och kvinnor är 12,1 %. Ulricehamn är inte rödmarkerat, dvs med störst ohälsoutfall, i någon indikator. När det gäller bakgrundsvariabler är andel förvärvsarbetande år 83,2% och högre än riket 77,9 %. Andel med eftergymnasial utbildning är 21,1 % och är lägre än riket 30,9 %. Median inkomst 1000 kr är 211,3 mot riket 215,3 Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 16

17 Öppna jämförelser 2009 Folkhälsa Behörighet till gymnasieskolan Ulricehamn 90,9 88,8 93 Västra Götaland 88,5 Riket 88,9 86,3 91,5 Fysisk aktivitet Ulricehamn 65,3 Västra Götaland 64,8 Riket 64,2 Matvanor frukt och grönt Ulricehamn 9,2 Västra Götaland 9,4 Riket 9,5 Rökvanor Ulricehamn 10,5 Västra Götaland 14,6 Riket 14,4 Rökande blivande mammor Ulricehamn 9,4 Västra Götaland 7,1 Riket 7,5 Riskabla alkoholvanor Ulricehamn 12,3 Västra Götaland 13,5 Riket 13,1 Självskattat allmänt hälsotillstånd Ulricehamn 75,7 Västra Götaland 70,3 Riket 70,4 Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 17

18 Psykiskt välbefinnande Ulricehamn 15,3 Västra Götaland 18,1 Riket 17,7 Hjärtinfarkt Ulricehamn 581,4 Västra Götaland 572,1 Riket 582,3 Lungcancer Ulricehamn 2,5 2,8 Västra Götaland 3,5 2,5 Riket 3,8 3,1 Fallskador Ulricehamn Västra Götaland Riket Tonårsaborter Ulricehamn 19 Västra Götaland 24,9 Riket 24,3 Fetma Ulricehamn 14,7 Västra Götaland 11,9 Riket 12,4 Tandhälsa Ulricehamn 81,0 Västra Götaland 74,3 Riket 72,4 Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 18

19 Utrikes födda Ulricehamn 10,1 Västra Götaland 16,8 Riket 16,4 Utbildning Ulricehamn 21,1 Västra Götaland 30,5 Riket 30,9 Inkomst Ulricehamn 211,3 Västra Götaland 215,9 Riket 215,3 Förvärvsintensitet Ulricehamn 83,2 Västra Götaland 78,5 Riket 77,9 Barnfattigdomsindex Ulricehamn 8,6 Västra Götaland 11,8 Riket 11,8 Kommunkartläggning 2011 folkhälsa 19

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Totalt. Kvinnor. Män. Vald kommun: Tanum. Variation

Totalt. Kvinnor. Män. Vald kommun: Tanum. Variation Vald kommun: Variation Variation bland bland Rikets kommuner kommuner Kön/Totalt Område Nummer Kortnamn Värde Felmarginal värde Min - Max Värde Felmarginal Min - Max Hälsan i befolkningen 2 72 2,9 73 6-82

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 - en beskrivning av folkhälsoutvecklingen i Härryda kommun Folkhälsorådet INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 INLEDNING 4 RESULTATREDOVISNING 5 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa.

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. 1(10) KFN 2010/0041 Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. Kartläggningen har genomförts av SCB på initiativ av regeringen. Skolbarn i årskurs 6 och årskurs 9 har svarat

Läs mer

Välfärdsredovisning 2012

Välfärdsredovisning 2012 Välfärdsredovisning 2012 Förord...3 Sammanfattning...4 Bakgrund...7 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Jämtlands läns folkhälsopolicy Inriktning på folkhälsoarbetet i kommunen Hälsa och hållbar utveckling

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Pirjo Svegréus Drogförebyggande samordnare pirjo.svegreus@skovde.se 0500-49 87 67 www.skovde.se/drogforebyggande Nationell Baskurs: Riskbruk, missbruk

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola RAPPORT 2014-11-04 1(8) UTVECKLINGSCHEF BO GERTSSON Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola Bättre resultat i Staffanstorp! Sammanfattning Bättre resultat 2014 i Staffanstorps kommun jämfört med föregående

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Drogvaneundersökningen 2001 Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs. Arbetsgruppen för bearbetning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Människor och hälsa i Nacka. en rapport med fokus på barn och unga Kortversion med jämförelser med andra kommuner och inom Nacka. Utgiven 2006.

Människor och hälsa i Nacka. en rapport med fokus på barn och unga Kortversion med jämförelser med andra kommuner och inom Nacka. Utgiven 2006. Människor och hälsa i Nacka en rapport med fokus på barn och unga Kortversion med jämförelser med andra kommuner och inom Nacka. Utgiven 2006. Förord Denna rapport är en uppdatering av den korta sammanfattande

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning av indikatorer Mål 1. Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna 8 livssituationen

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9 Antagen av kommunfullmäktige 6, 12 februari 214 1 Innehåll Inledning... 4 Definitioner... 4 Så här är välfärdsbokslutet uppbyggt... 5 Koppling till kommuns mål... 5 Statistiska källor... 5 Sammanfattning...

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN

KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN 3.1 3.2 3.1=Ramsdalen/Svartbäcken 3.2= Innehåll Befolkningssammansättning och boende.. 77 Sysselsättning 79 Möjlighet till kunskap och utbildning. 1 Ungdomars

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

Välfärdsredovisning 2011

Välfärdsredovisning 2011 Välfärdsredovisning 2011 Förord Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommunbefolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv, hur levnadsvillkoren skiljer sig mellan olika områden

Läs mer

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Innehåll Utvecklingen över tid i Sverige. Utvecklingen i olika regioner i Sverige. Vad

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Hälsoatlas 2013 Ale kommun

Hälsoatlas 2013 Ale kommun Hälsoatlas 2013 Ale kommun Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Det tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. En god folkhälsa bör således innebära att hälsan

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer