Vi jobbar smartare med Lean

Transkript

1 Tidningen om ditt jobb! Fiffiga kuddar för plockande händer sid 16 en tidning ng för alla a medarbetare etar are i attendo tend nr 4 december er 2013 God jul och gott nytt år önskar redaktionen Vi jobbar smartare med Lean om att LÄMN BOT en anhörig sid 6 Så här fick Stephanie och Nathalie på ttendo Ängabogården inspiration till nya arbetssätt. sid 13 nya hemsidan är klar! sid4 hur många BCILLE ryms under en LÅNG NGEL? sid 10 porträttet vårddjuret marknad korsord sid 17 Neyla Busiga kattungen Zimba tjänster attityd växer Hushållsnära landet runt sid 18 en tidning från attendo Laiton fråga attendo nr4 december 2013 sid 19 receptet 1 sid 20 sid 3 sid 12 sid 19

2 ttityd 2012_2_v4.indd 1 sid 6 sid 19 korsord sid 17 fråga attendo sid 19 attityd nr receptet 2 juni 2012 sid 19 1 porträttet sid 20 ledare Vi håller alla dörrar öppna År 2013 lider mot sitt slut och jag tycker att det på det hela taget har varit ett bra år. Vi har haft ett stort fokus på våra verksamheter i egen regi, det vill säga enheter där vi även ansvarar för fastigheten där verksamheten bedrivs. lla regioner är engagerade i de nya byggnationerna. ttendo i Danmark har tagit ett stort kliv framåt, och där har vi många spännande projekt på gång vilket känns väldigt roligt. Året har präglats av en mediedebatt om att huruvida vinster ska vara tillåtna i välfärdsbranschen eller inte. Det är märkligt att det är vinst och ägarfrågan som är huvudfokus när kvalitetsfrågan borde vara det. Under nästa år blir detta säkert den viktigaste valfrågan och vi på ttendo kommer att stå upp för det vi tror på och vi bjuder gärna in alla politiker som vill komma och se hur vi arbetar. På sidan 13 kan du läsa om ttendo Ängabogården, som med hjälp av Lean jobbar med att förbättra sina arbetsprocesser. Det är verkligen ett inspirerande reportage som handlar om att borra sig ner på djupet och hitta smarta lösningar på problem. Även ttendos ledningsgrupp har börjat arbeta med Lean. För min egen del har det varit en riktig ögonöppnare och vi tar oss mer tid till reflektion vilket jag tror är fruktbart. Jag blev väldigt tagen av intervjun med Hjördis Nelson, vars man Harry flyttat in på Kampementets demensboende. Den fick mig att tänka på vad viktigt det är att vi aldrig glömmer bort närstående och den oro som många av dem bär på. Om vi är lyhörda i kontakten med närstående och förklarar hur vi arbetar tror jag att vi kan undvika många missförstånd. Läs Hjördis öppen hjärtiga berättelse på sida 6. Jag vill avsluta med att tacka var och en av alla er fantastiska medarbetare för ett fint jobb under året. Det riktigt sjuder av engagemang och aktiviteter på enheterna. Jag hoppas att alla hittar sin egen julefrid så småningom. God jul och ett riktigt gott nytt år! mmy Wehlin vd ttendo ttityd är en tidning till alla medarbetare i ttendo och ges ut fyra gånger om året. Kontakta oss gärna med tips och synpunkter! besöksadress: Vendevägen 85 b postadress: ttityd, Box 715, se Danderyd e-post: attityd@attendo.se telefon: ansvarig utgivare: Margareta Nyström redaktör: Charlotte Dimming produktion: jg Communication projektledare: nnika Wickman layout: jg Communication tryck: nrs, Huskvarna 2013 Texterna får användas om källan anges. För mångfaldigande av bildmaterial behövs särskilt tillstånd. omslag: Stephanie Karoki och Nathalie Friman på ttendo Ängbogården. Läs mer på sid Foto: nna ehnberg aktuellt Högre lön i privata vårdföretag enligt SCB I Statistiska Centralbyråns årliga rapport Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg konstateras att både vinstdriven och ideell verksamhet växer, och att privatanställda har bättre utbildning och högre lön. Inom omsorgsbranschen var de privatanställdas löner 1,7 procent högre jämfört med offentlig sektor. 29 procent av de anställda i privata omsorgsföretag hade eftergymnasial utbildning, mot 26 procent i den kommunala omsorgen. Källa: Statistiska Centralbyrån T Bättre vård till sjuka äldre I början av oktober presenterade Socialstyrelsen sina satsningar för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Det handlar bland annat om utvecklade nationella riktlinjer och underlag för statistikinsamling, öppna jämförelser och utbildningar. Nu ska riktlinjerna kompletteras med en vägledning som ger stöd i hur rekommendationerna kan användas när en patient har flera sjukdomar. Behandling av äldre sköra personer med flera diagnoser kräver särskilda hänsynstaganden. Här kan personalen behöva stöd när de ska fatta komplexa beslut, säger Gert laby äldresamordnare vid Socialstyrelsen. v kommunernas totala kostnader används i genomsnitt 1 procent till missbruks- och beroendevården, 2 procent till ekonomiskt bistånd och 3 procent till barn- och ungdomsvården. Det visar de kostnadsmått inom socialtjänstens verksamheter som Socialstyrelsen nyligen presenterade. De är låga siffror och kommuner kan behöva se över sina prioriteringar för att säkerställa att utsatta grupper får det stöd de behöver, säger Matilda Hansson, utredare på Socialstyrelsen. välkomna till det nya jobbet! Här längst ner på sidorna publicerar vi namnen på er som är nyanställda, eller som fått en ny befattning, under perioden 18/ / gneta ulin licia Håkansson manda Breden Jonsson manda Saiti mel Ghalib mra Kirzanovic nn-christin Karlsson nn-christin Muller nn-christin Sandberg nn-mari Persson nn-sofie Lorin nna Jonsson 2 attityd nr 4 december 2013 en tidning från attendo FOTO: ISTOCKPHOTO ttityd tog silver ttityd kom på silverplats i Svenska Publishing- Priset i kategorin interntidningar. Det var mycket liten marginal till guldet. Vi är jätteglada för priset, som visar att vi är på rätt väg med vår tidning, säger Charlotte Dimming, informationschef i ttendo. Tidningen om ditt jobb! som i transperans Betyder genomskinlighet och kommer av latinets trans, genom och parere, visa sig eller uppenbaras. ttendos ambition är att vara så transparenta som möjligt och tydligt visa hur företaget arbetar, inte minst med kvalitetsarbetet. Tar egenkontrollerna en olle erna tid från brukarna? a? sid 19 en tidning för alla medarbetare i attendo nr 2 juni 2012 espekt i vardagen nette och htinag ger rmissbrukare ett tryggt hem på ålderns höst sid 6 FOTO: ISTOCKPHOTO Små medel till missbruksvården

3 Sveriges är bäst för äldre I en unik världsrankning gjord av Help ge International, Global ge Watch Index, kommer Sverige på första plats när man jämför de äldres levnadsvillkor. Help ge International har tittat på de äldres livskvalitet och levnadsvillkor utifrån 13 olika parametrar och jämfört nya kontrakt Sedan förra numret av ttityd har ttendo vunnit följande upphandlingar. Mer information om de enskilda upphandlingarna finns på intranätet. äldreomsorg Västerås, första spadtaget i egen regi ttendo Önsta Gryta Linköping, servicebostäder yd och Mårdgårdsgatan (entreprenad) Greve, hemtjänst (entreprenad) Norrtälje S, första spadtaget vårdboende i egen regi lss Staffanstorp, gruppboende (entreprenad) Nacka, daglig verksamhet (utökning) Gävle, första spadtaget gruppboende i egen regi Södertälje, första spadtaget gruppboende i egen regi Enskede-Årsta-Vantör, sex gruppboenden (entreprenad) Waxholm, gruppboende (entreprenad) Linköping, gruppboenden Hunnebergsgården, spen och Gottfridsberg (entreprenad) iof Örebro, ewith utredning och familjehemsvård (förvärv) Välkomna, nya medarbetare! Ni hittar era namn längst ned på sidorna statistik från ett 90-tal länder i världen. Uppgifterna kommer från bland annat flera olika FN-organ, Världsbanken och Världshälsoorganisationen WHO. Det är första gången som en sådan här ranking görs. På andra plats kommer Norge och trea är Tyskland. NY VÄGLEDNING OM PBOENDE Nu blir det lättare att veta vad som gäller kring parboenden. vårddjuret busiga zimba I september flyttade kattungen Zimba in på ttendo Brogårdens äldreboende i Lindome utanför Göteborg. Det är en glad och sällskaplig liten rackare som varje morgon går med personalen och väcker brukarna och är med och donar med det mesta. Biträdande verksamhetschefen Caroline Forsell berättar att Zimba är där brukarna är. Sitter de i soffan så sitter han där också. Många av brukarna har haft gårdar i trakten och Äldre har det bra i Sverige. Liten kisse väcker stora känslor Katten Zimba. är vana vid djur. Zimba väcker så många minnen hos brukarna och de gillar honom skarpt, säger hon. Brukare och personal FOTO: ISTOCKPHOTO FOTO: COLINE FOSELL Äldre personer har rätt att bo tillsammans i ett äldreboende även om bara en av dem har behov av ett sådant boende. Socialstyrelsen ger nu ut vägledningen ätten att fortsätta bo tillsammans i ett äldreboende, som ska hjälpa handläggare och enhetschefer att hantera så kallat parboende. Vägledningen tar bland annat upp regler för ansökningar, utredningar och beslut, vad som gäller för den medboende samt avgifter. Källa: Socialstyrelsen. hjälps åt att uppfostra Zimba, som inte riktigt har lärt sig vilka regler som gäller på enheten. Än så länge håller han sig inomhus, men så småningom ska han få gå ut. Brogården ligger naturskönt och omgivningarna är trygga. lla är väldigt engagerade i Zimba, men vi har varit noga med att poängtera att om man inte vill ha honom i sitt rum eller nära så ska man säga till. Men än så länge är han välkommen var han än sticker in nosen. FOTO: ISTOCKPHOTO hallå där FOTO: JN-OLOF YXELL Gunnar Bjursell, professor emeritus vid Karolinska institutet och redaktör för sajten Den kulturella hjärnan. Vad händer i våra kroppar när vi sjunger och dansar? Kultur har direkta biologiska effekter. Musiken kan försätta dig i ett melankoliskt tillstånd, eller euforiskt. Kulturen får oss också att glömma vardagsbekymmer och ångest för en stund. Vilken betydelse har sångstunder på äldreboenden? En stor betydelse skulle jag säga. Hjärnan formas hela tiden och det går att komma tillbaka om man håller igång. Kultur är aktiverande och dessutom smärtlindrande och minnena kommer tillbaka. Man kan skjuta upp demensen genom att stimulera hjärnan. Ät bra mat, dansa, lyssna på musik och lös sudoku så håller du dig pigg längre. Vad händer när äldre dansar? De får snabbt en bättre balans. Fallolyckorna minskar och med tanke på att ett benbrott på en äldre person kan kosta samhället upp till en miljon kronor är det en bra investering. Fysisk aktivitet ger också en starkare benstomme och dessutom kan man dra ner på laxermedlet. Och tänk på den glädje som finns i att dansa till lustfylld musik med en trevlig partner! Är det tillräckligt med kulturella inslag inom äldreomsorgen? Nej, absolut inte. Men det finns mängder av goda exempel. intervju annika wickman nne Möller nne Strömsten nneli Björklund nneli Öhrn nnelise Sahl nnica Ljungberg nnika ndersson nnika Nilsson nnika Petersson shraf Tawfik zra Topalovic Barankica Velickovska Barbara Jedrysiak Barbro Ericsson Beatrice Jackson Bengt Malmberg Bengt Torbjörnsson Birthe Merkland Björn Lindström Britt-Marie Danielsson Camilla Berglund Camilla Wachner Carina Eriksson Carola ndersson en tidning från attendo attityd nr4 december

4 fokus hemsidan 100 redaktörer rattar Bättre anpassad till brukare och närstående genom personliga och aktuella enhetssidor. Så är ttendos nya hemsida. text johan kvickström foto anna håkansson anken med den nya hemsidan är att det ska vara lätt att hitta rätt i den och att innehållet ska vara relevant. Tidigare har hemsidan varit centralt administrerad men genom närmare 100 lokala webbredaktörer som ansvarar för 300 unika enhetssidor, och som är närmare verksamheten, är innehållet nu mer relevant och närmare vardagen för brukare och närstående. Det är själva strategin, menar Charlotte Dimming, ttendos informationschef: Enheterna står i fokus och genom att låta lokala redaktörer lägga upp text och bilder tror vi att sidorna blir personligare och mer relevanta för potentiella brukare såväl som för närstående. Det kan till exempel handla om vilka aktiviteter som har lagts upp i bilddagboken, citat från medarbetare eller veckans matsedel. Charlotte Dimming En viktig aspekt av den nya hemsidan är transparensen, både när det handlar om ttendos organisation och mål och när det gäller verksamheten. Som ett led i detta läggs en kvalitetstermometer upp på varje enhetsida. Den som är inne på en viss enhetssida kan skapa sig en bild av verksamheten, dels genom texter och bilder och dels utifrån det resultat som verksamheten har. Detta tankas in automatiskt kvartalsvis och visar hur kvaliteten ser ut i verksamheten. Även om inte värdet på kvalitetstermometern säger allt så ger det tillsammans med bilder, medarbetarcitat och texter en översikt av verksamheten, säger Charlotte Dimming. Just bilder har en väldigt framträdande och viktig funktion på enhetssidorna. Bilder säger som bekant mer än ord och det har vi tagit fasta på. Det ska helst vara unika bilder från verksamheten men om det är svårt att få fram kan vi använda oss av genrebilder som beskriver verksamhetens inriktning, säger Charlotte Dimming. nki Palm är biträdande verksamhetschef vid ttendo Fristads servicehus i Spånga och nu även redaktör i regionen tillsammans med Birgitta Ström, verksamhetschef vid ttendo Kista vård- och omsorgsboende. Nyligen genomgick de en halvdags utbildning för att lära sig mer om webbpublicering. Utbildningen var bra men den hade gärna fått vara lite längre, så att man hade hunnit ställa fler frågor. Men annars tycker jag att vi fick lära oss det som var viktigt. Jag har aldrig gjort det här förut, men jag är väldigt intresserad och tycker inte minst att det ska bli jättekul att få beskriva hur vi har det här på ttendo Fristad, säger hon. edaktörsjobbet är inte tänkt att ta alltför mycket tid i anspråk. Det som har tagit tid har i stället varit att fylla på med all basinformation. nki Palm på ttendo Fristads servicehus i Spånga utanför Stockholm är en av de nya redaktörerna som lägger upp nyheter och aktiviteter på den nya hemsidan. Jag kommer att uppdatera varannan vecka eller så. Om vi har lagt ut bilder från en aktivitet kan det bara ligga kvar 2 3 veckor innan det fylls på med mer nytt. Och när vi ska ha loppmarknad kan vi bara annonsera om det så länge det är aktuellt, säger hon. Hon tror att den nya hemsidan kommer att fungera bra. Vi kommer att fylla på med information hela tiden om vad som händer på enheterna. Det ska bli rörligt och livfullt, samtidigt som en massa viktig basfakta kommer finnas som grund, säger nki Palm. Carolina Werling Catrin Kolsrud Cecilia Granquist Cecilia osendahl Cecilia Weberg Charlotta Åkesson Charlotte nderberg Charlotte Simón Christel Hansson Christina Bredén Christine Ivarsson Christine Leontini Dadad Pintor-Franco Darko Kolicic Diana Popanicic Dina Mamo Dominika Kostanjevec Edit Jevrem Emelie Pedersen Emelie Solem Emina Jönsson Emma ndreasson Emma Hrabaciko Emma Jensen 4 attityd nr 4 december 2013 en tidning från attendo

5 ar nya hemsidan På den nya hemsidan finns betydligt mer enhetsspecifik information, som till exempel medarbetarcitat, aktiviteter och kvalitetstermometer för varje enhet. För brukare och närstående blir det nu lättare att bilda sig en uppfattning om verksamhetens innehåll. Emma Nilsson Eva Björk Eva Jinnemo Eva Nilsson Eva Persson Eva Britt Norr Eva-Britt Maritz Johansson Ewa Wojgienica Fahrije Krasiniqi Fatmire Krasniqi Fredrik Leastander Gull-Britt ndersson Hannah Klasson Heidi Johansson Helene Nilsson Helvi Frengen Ibitsam Bsoul Ida avander Inger Karlsson Inger-Lena Lundquist Ingrid Löfstedt Intisar lam -Huda Irene Josefsson James Ladou Janet Berntsson en tidning från attendo attityd nr4 december

6 personligt att förlora sin vän skilj 6 attityd nr 4 december 2013 en tidning från attendo

7 När livet ljer oss åt Hjördis och Harry levde ett aktivt liv, med resor och många vänner. De träffades i en sorgegrupp för 15 år sedan. Hon nybliven änka, han änkling. De grät tillsammans och kärlek uppstod. Nu har Harry flyttat in på en demensavdelning på ttendo Kampementet. Och Hjördis är där varje dag. text annika wickman foto ellinor collin tt se sin partner eller förälder glida in i en demenssjukdom är svårt. tt vara den som säger att nu går inte det här längre, du måste flytta till ett särskilt boende. För Hjördis Nelson, 81, var det en av de värsta dagarna i hennes liv då hon förstod att hennes älskade Harry inte skulle komma hem igen. Vi träffar Hjördis i hennes hemtrevliga våning på Valhallavägen i Stockholm. Över en kopp kaffe berättar hon om hur hon och Harry träffades i en sorgegrupp, anordnad av Oskars församling som stöd åt män och kvinnor som förlorat en anhörig. Hjördis hade då förlorat sin make, Harry hade mist sin hustru. Prästen pratade mycket om att våga tänka framåt och att vara öppen för nya relationer, berättar Hjördis. Efter en tid tyckte hon att det var dags att de gjorde något annat än att gråta, så hon bjöd hem Hjördis Nelson bor nu ensam i våningen sedan hennes älskade Harry flyttade till ett demensboende. Men det gäller att se framåt och leva vidare resonerar hon. hjördis råd till alla som jobbar inom äldreomsorgen: Ha fantasi och var inte rädda för att förändra invanda rutiner. Det kan ju bli bättre! Tänk också att det kunde vara din mormor eller farfar som du ska ta hand om. en tidning från attendo attityd nr4 december

8 personligt att förlora sin vän hela gruppen till sig. Vi kände varandra vid det här laget och hade en väldigt trevlig kväll. En av damerna frågade om någon skulle vilja följa med henne på en semesterresa till Spanien kommande vinter, och åtta av oss åkte iväg. Man kan säga att sorgegruppen blev en glädjegrupp. Vi valde livet. I det trevliga umgänget var det inte bara Hjördis och Harry som fann varandra, utan även ett annat par. Gruppen träffas fortfarande och har utökats med nya vänner och består nu av 16 personer. Jag och Harry vigdes av prästen som hållit i sorgegruppen och alla var förstås med. Harry är en fantastisk människa, lugn och god. Jag bruka säga att han är en av de sista gentlemännen. De kommande åren reste Harry och Hjördis mycket, de gick på konserter och träffade sina vänner. Hjördis två barn var glada för att deras mor hittat glädje i livet igen. Men år 2011 kom Harrys sjukdom smygande. Det läkarna först trodde var Parkinson visade sig vara en demenssjukdom, Lewykroppsdemens. Harrys ansikte blev utrycklöst och han svängde inte längre med armarna när han gick. De hängde rakt ner. tt berätta för honom att han inte fick köra bil längre var väldigt svårt, berättar Hjördis. I december 2012 fick Harry en akut urinvägsinfektion och blev mycket sjuk. Han kom Hjördis Nelson tillbringar mycket tid på Kampementet och ser hur verksamheten fungerar. Hon kommer ofta med önskemål och tips till boendet på sådant hon tycker kan förbättras. hem från sjukhuset efter en tid och fick hjälp från hemtjänsten. Men det fungerade inte. Sjukdomen förändrade Harry. Han pratade gallimatias och blev aggressiv, till och med våldsam. Jag fick aldrig sova, kunde inte gå ut, och till slut var det hemtjänstpersonalen som sade att nu får det vara nog. Jag var helt slut. Snabbt ordnades ett korttidsboende till Harry, och det var då Hjördis förstod att han inte skulle kunna bo hemma mer. Hon översköljdes av sorg, ringde biståndsbedömaren för att få hjälp och frågade om Harry kunde komma till Kampementet, som ligger på promenadavstånd. Sådant kan man inte välja, fick hon till svar. Det är så fullt överallt. Hjördis var förtvivlad. En söndag bad jag att få följa med en god vän när han besökte sin fru som bodde på Kampementet. Jag ville se hur det var där. I ett rum arbetade verksamhetschefen Taru Ylikylä. Får jag prata med dig, frågade jag. Kom in, sa hon. Och jag satte mig och grät i hennes rum. Hjördis beskrev situationen och frågade om det möjligen fanns ett ledigt rum. Javisst, sa Taru, det finns tre. Lättad ringde Hjördis till biståndsbedömaren dagen efter och sa att hon hade fixat ett boende till Harry. Så går det inte till, fick hon till svar. Det är kö till Kampementet. Hjördis bad att få veta hur lång kön var och fick till svar att det var två personer. Vilken tur att de har tre rum då, sa Hjördis snabbt. Dagen efter flyttade Harry dit. Harry blir förstås inte bättre i sin sjukdom, men han har funnit sig tillrätta och mår förhållandevis bra. När jag går därifrån är jag inte ledsen, utan känner mig trygg med att han är i goda händer. Hjördis är en mycket engagerad närstående. Hon är med i demensförbundet, går på föreläsningar och närståendeträffar och är även ledamot i stadsdelsnämndens förtroenderåd. Där träffar hon politiker och tjänstemän och har möjlighet att diskutera äldreomsorg. Eftersom jag är på Kampementet varje dag ser jag vad som fungerar bra och vad som kan göras på ett bättre sätt. Jag tvekar inte att komma med förslag på förbättringar. Jag tror att det uppskattas av många i personalen, men kanske inte av alla. Hon har stort förtroende för Harrys kontaktperson bbe, eller Mohammed Osman dulwhab som han heter. Han är väldigt empatisk och professionell. Häromdagen när Harry var orolig och ideligen skulle resa sig upp sa jag åt honom sitt still. Då kom bbe och sa: Säg inte sitt still. När Harry gör så där vill han något. Ett sådant råd uppskattar jag. Det visar att Harry har människor omkring sig som bryr sig om honom och som försöker förstå hans behov. Hjördis säger att man även måste se på situationen med humor. En av damerna på enheten har till exempel förälskat sig lite i Harry, och när Hjördis kommer sitter hon ofta och klappar honom på kinden. Då klappar jag Harry på andra kinden, säger Hjördis och skrattar. I somras vågade hon åka iväg en vecka till Spanien med en väninna. Sedan var hon en vecka på Gotland och besökte sin dotter med familj. Hela tiden fanns en oro för att Harry skulle sakna henne. Demensföreningen har många intressanta föredrag, och där har jag lärt mig att ingenting blir bättre för att man har skuldkänslor för att man vågar göra egna saker. Man ska älska varandra till livet skiljer en åt, inte döden. Livet förändras hela tiden, och den som är kvar måste fortsätta leva. Jag behöver få in ny energi för att kunna vara ett bra stöd för Harry. fakta lewykroppsdemens En demenssjukdom som har likheter med Parkinsons sjukdom procent av samtliga demensfall är lewykroppsdemens. Typiska drag är synhallucinationer och nedsatt uppmärksamhetsgrad och trötthet. Minnesstörningar förekommer men är inte lika framträdande som vid lzheimers sjukdom. Sjukdomen börjar ofta med störd drömsömn personen ropar och fäktas när han drömmer flera år innan andra symptom visar sig. Ett annat särdrag för Lewykroppsdemens är stela muskler och långsamma hasande rörelser. Källa: Svenskt Demenscentrum Jasminka Cehajic Jenny Engdahl Jenny Nilsson Jenny Persson Jenny Sandberg Jesper Sjöling Jessica Hagberg Jessica Larsson Jessica Lindgren Johan Franzen Johan Nilsson Johanna Jonsson Johanna Larsson Johanna Lind Jolanta Jesionowska Jonna Lohmander Jonna Persson Kamaran asoul Karin Jönsson Katarina Offerlind Kent Carlsson Kerstin Liljemark Kerstin Nordström Gustavsson Kerstin Svensson Khatereh ahmati 8 attityd nr 4 december 2013 en tidning från attendo

9 Hana Djapo, sjuksköterska, och Taru Ylikylä, vc på ttento Kampementet, ser till att de närstående känner sig trygga med boendet. Närstående är en resurs tt betrakta närstående som individer och inte som grupp är något man strävar efter på ttendo Kampementet i Stockholm. text annika wickman foto ellinor collin lla relationer är unika och vi måste ha en stor respekt för att det finns en mängd olika känslor såsom sorg, oro, lättnad och skuldkänslor, säger Taru Ylikylä, verksamhetschef på ttendo Kampementet. Det var hon som var Hjördis Nelsons första kontakt med Kampementet den där ödesdigra söndagen, ett oväntat men bra möte, tycker Taru. Det var ju tur att jag var här när Hjördis värld skakade och hon var i desperat behov av hjälp. När närstående kommer till Kampementet har de många frågor och ibland förs långa samtal där de närstående vill beskriva sin livspartner, vän eller familjemedlem. Ibland har de ångest; gör jag rätt, är detta rätt boende, finns det något bättre ställe? Vid första kontakten med Kampementet visar personalen runt den närstående och ibland även den äldre som ska flytta in. De får se den lediga lägenheten och de allmänna utrymmena. De får också broschyrer om Kampementet och någon ur personalen sätter sig ned tillsammans med den närstående och samtalar. När en äldre person har bestämt sig för att flytta in görs hembesök. Vid dessa kan personalen även träffa närstående och påbörja en relation. Närstående har olika behov av stöd och den som är bäst lämpad ur personalen att svara på de olika frågorna hjälper till att ge så bra information och hjälp som möjligt. Det är viktigt att det hela tiden finns en öppen kanal mellan personalen och närstående tycker Taru Ylikylä och Hanna Djapu. Information om den boende kan ges spontant av omvårdnadspersonalen under besöken och kan handla om hur den boende har haft det under dagen, eller av sjuksköterskan som informerar om exempelvis förändringar hos den boende, säger Hanna Djapo och fortsätter: tt ta reda på vad den närstående har för funderingar och förväntningar är centralt i kontakten. Kampementet har regelbundet träffar där närstående får möjlighet att träffa andra i samma situation och dela sina erfarenheter. På Kampementet har man också arrangerat föreläsningar för närstående. tt närståendes besöksfrekvens varierar är naturligt. Det finns närstående som besöker sin make/maka dagligen. Hjördis Nelson är en av dem. ndra har inte möjlighet att komma lika ofta, många bor exempelvis på annan ort. Då är exempelvis Skype en fantastisk möjlighet för att kommunicera med sin anhörig som bor här, konstaterar Taru. Många närstående är engagerade i Kampementet, vilket är både Taru och Hanna tycker är positivt. Vi ser närstående som en resurs och konstruktiv kritik är alltid bra. Det är inte realistiskt att tro att alla kan vara nöjda med allt. Vi förstår att det är svårt att lämna bort en människa som man älskar, avslutar Taru. Kristin Fjällström Laila Jochumsen Latifa Khamou Latifa Madani Lena Back önnögård Lennart Hansson Lennart Lindblad Linda Engstrand Linda Johansson Lisbeth ndersson Lise-Lott Jansson Liselotte Hadmark Lotta Widesjö Louise Persson Louise ingdahl Svensson Lousie Friberg Luan Latifi Madelaine Meltzer Magdalena Bergquist Magnus Linderos Magnus Olovsson Maha Hachem Malin Wendin en tidning från attendo attityd nr4 december

10 xxxx xxxxxxxxx Hur många baciller finn Händerna är bacillernas paradis. Här finns många finfina gömställen där de gärna ligger och gror. Men med hjälp av en bättre handhygien är det faktiskt ganska enkelt att minska smittspridningen inom vård och omsorg. text annika wickman nder naglarna, klockan och ringarna trivs bakterierna. Här växer bacillerna till sig innan de tar sig vidare till nästa ställe. Det sägs att det under en ring ryms lika många bakterier som antalet invånare i Europa. Inga Zetterqvist är hygiensjuksköterska på Smittskyddsinstitutet, SMI. Hon betonar vikten av att ha kortärmad arbetsdräkt och att vara uppmärksam på Inga Zetterqvist handhygienen. Jobbar man inom vård och omsorg ska man helt enkelt inte ha ringar och klockor på sig. Undvik också långa naglar eller nagellack, för när nagellacket suttit ett tag börjar det krackelera, och då samlas bakterier i sprickorna och blir svåra att tvätta bort, säger hon. I takt med att de antibiotikaresistenta bakterierna ökar blir handhygienen extra viktigt för att förhindra en smittspridning. I vårdyrket använder man händerna hela dagarna; när man är på toaletten, bäddar sängar, klappar en brukare på kinden, sätter kateter eller lagar mat. Händerna är därför den i särklass största källan till spridning av bakterier, säger Inga Zetterqvist och betonar särskilt vikten av att omsorgspersonal använda handsprit både före och efter olika moment. Den som är piercad i slemhinnan, exempelvis i näsan eller läppen, måste vara extra FOTO: COLOUBOX ttendos riktlinjer för hygien Piercing i ansiktet bör undvikas, både av säkerhetsskäl och på grund av infektionsrisken. Vid arbete med brukare där det finns risk för hot och våld bör synlig piercing helt undvikas. Nagellack och smycken på händer ska undvikas av hygieniska skäl. Håret bör vara uppsatt vid mathantering och vid sjukvårdande insatser. Om man använder huvudduk ska denna bytas och tvättas regelbundet. Jobbar du i ttendos tillagningskök finns fler regler: Håret ska vara uppsatt och man ska använda huvudbonad. Synbar piercing är helt förbjudet. Nagellack och smycken på händer får inte förekomma. Örhängen kan tillåtas om de är ordentligt fastsatta. nvänd skyddsskor. noga med sina händer. Såret ska vara läkt, och man ska aldrig fingra på det piercade stället eftersom det ökar risken för att få bakterier på händerna. Så här tvättar man händerna: rbeta upp ett skum och gnugga. Glöm inte området mellan fingrarna, fingertoppar, naglar och handrygg. Torka noga. nagel: under en enda nagel kan det finnas över 9 miljoner bakterier. Manuella Sajn Maria Hellberg Maria Lippe Maria Sköldberg Maria Traum Marianne Natt och Dag Marianne Nielsen Marie Dellert Marie Nilsson Marika Janicek Marita Johansson Marita unesson Marzena Svanberg Matilda ndersson Maymanat Bordbar Merja Svensson Mia Nelson Michael Pettersson Michaela Birgersson Mikael Snecker Milenka Blagojevic Monica Henriksson Monica Jisbratt Monica Wallin 10 attityd nr 4 december 2013 en tidning från attendo

11 nns under vigselringen? ena händer räddar liv SMI och SKL har tagit fram materialet ena händer räddar liv för att förbättra handhy hygi e- nen inom vård och omsorg. Du kan beställa materialet via SMI MIs beställ-l- ni ng sservice. FOTO: ISTOCKPHOTO FOTO: ELLINO COLLIN under en ring: närmare 730 miljoner bakterier. trasigt nagelband: 7 miljarder bakterier. Nadja Lasfirare, samordnare Kundval Älvsjö, trivs i sina arbetskläder. rbetskläderna en viktig signal text annika wickman nom äldreomsorgen bär alla ttendos medarbetare arbetskläder i företagets färger och med företagets logotyp. Det är viktigt av flera skäl. Brukare och närstående ska snabbt kunna identifiera vem som tillhör personalen för att känna sig trygga. Det gäller kanske särskilt inom hemtjänsten, där brukarna släpper in omsorgspersonalen i sina hem. Det förekommer tyvärr att oärliga människor försöker lura sig in hos äldre personer genom att låtsas att de arbetar för hemtjänsten. Därför är det jätteviktigt att brukarna direkt kan känna igen ttendos arbetskläder. I Carina ndersson hemtjänst har våra medarbetare även särskilda ID-kort att visa upp vilket ökar tryggheten för våra brukare, säger Carina ndersson, personalchef. tt bära arbetskläder ökar också den hygieniska säkerheten och personalen behöver inte slita på egna kläder. Inom LSS och Individ & Familj ställs inga krav på att använda arbetskläder. Där är det tvärt om så att brukare som är ute på stan inte vill skylta med att de har en ledsagare med sig. Monika Stenberg Nathalie Särlqvist Nils Eriksson Nina Sabanovic Nina Seller Pamela Lilja Per-Olof Birgersson Pernilla Henningsson Pernilla Törnquist Peter Morell Petra Johansson Petra Tschannen Hofvendahl Qefsere Mehmeti ebecca Fröjd ebecca Vainonen iina Helminen oger ndersson ose-marie ndersson Sadjid Subasic Samina El bdouni Sandra Kuzhicov Sandra Törnblom Sanna Björkroth Sara en tidning från attendo attityd nr4 december

12 marknad tema undersökningar nya tjänster edan 2008 började ttendo etablera sig på marknaden för hushållsnära tjänster. I dag tillhandahåller de hushållsnära tjänster på en rad platser runt om i landet, och intresset ökar hela tiden. text johan kvickström Städning på schemat ldre som anlitar oss för sådana tjänster vänder sig oftast till oss när de senare ska välja hemstjänst. Det är ett bra sätt att skapa förtroende, säger nneli Norrgrann, som koordinerar ttendos hushållsnära tjänster i Västerås. FOTO: NNELI NOGNN I Västerås kommun finns cirka 140 fasta kunder, men det finns också en stor grupp som köper hushållsnära tjänster mer oregelbundet eller vid särskilda tillfällen. De flesta kunderna är äldre, även om vi också har yngre barnfamiljer. Vanlig städning är den vanligaste tjänsten, men det förekommer också att vi storstädar, flyttstädar, hjälper till med trädgårdsarbeten, fönsterputs eller snöskottning, säger nneli Norrgrann. När verksamheten startades för fem år sedan fanns det en enda anställd som skötte de få kunder som då fanns. I dag jobbar fem anställda med hushållsnära tjänster i Västerås. Det är lite blandat. En av våra anställda har en bakgrund som både fastighetsskötare och inom vården, och hon är naturligtvis som klippt och skuren för en sådan här tjänst. För det är viktigt att de som utför våra hushållsnära tjänster är duktiga på det mesta, säger nneli Norrgrann och tillägger: Dessutom arbetar medarbetarna tillsammans och känner varandras styrkor, och om ett praktiskt problem har uppstått kan de bolla vidare frågan till en kollega som kanske är bättre på just det som behöver ordnas. Eva-Lena Lindbäck, lokalvårdare, Jenny Pålman Hannoi, lokalvårdare och Jonas Ståhl, fönsterputsare/lokalvårdare. nneli Norrgrann menar att det personliga intrycket är viktigt. Det ska vara entusiastiska, självgående och initiativrika personer. Som en av våra medarbetare presenterade sig själv: jag är pedant och jag älskar att städa. De som bokar hushållsnära tjänster från ttendo är oftast de äldre själva, men ibland är det deras barn eller andra närstående som hör av sig. Inte sällan är det enligt nneli Norrgrann äldre som fått avslag på förfrågan om hemtjänst med hänvisning till att deras behov inte bedöms vara tillräckligt starka, och som inte längre kan sköta sin städning. Äldre som köper hushållsnära tjänster av oss väljer nästan alltid oss när det är dags för hemtjänst. Om vi redan i det här stadiet har en kund som är nöjd med oss så öppnar det flera dörrar för flera av våra andra tjänster. Tanken är att ttendo ska vara ett naturligt val för den som vill hitta ett tryggt och välfungerande boende på ålderns höst. De flesta kunderna är äldre, även om vi också har yngre barnfamiljer Engstrand Sara Holmelin Sarah Vikarby Sarah Winqvist Shahla Fallahi Sofi Wellbo Sofia Lundmark Sofia Marklund Sofia Vernersson Sophie app Sumana Hultgren Susan Svensson Susann Müller Gustavsson Susanna Saarela Bjurenbäck Susanne Berndt Susanne Holmquist Susanne Juul-Sörensen Susanne Söderdahl Suzana Sekulic Theresa Persson Thomas Ernemyr Tiina Korjus Tony lexandersson 12 attityd nr 4 december 2013 en tidning från attendo

13 lean effektivt redskap Små förändringar gör stor skillnad ttendo Ängabogården ser ut som vilket äldreboende som helst. En enplans tegelbyggnad med höstfärgade träd och buskar alldeles inpå knuten. Men inomhus pågår en process som på bara några månader fått alla att tänka och arbeta på ett nytt sätt. Den stavas Lean. text och foto anna rehnberg Läs hur de gjort på nästa uppslag Marianne får en kram av undersköterskan Nathalie Friman. De trivs båda på Ängabogården. en tidning från attendo attityd nr4 december

14 lean effektivt redskap är äldreboendet ttendo Ängabogården/Kaptenen fick frågan om de ville börja arbeta med Lean tanke- och arbetssätt så var entusiasmen måttlig. Personalen upplevde ibland sitt arbete som rörigt och stressigt. Hellre än en ytterligare en sak att ta ansvar för ville man ha mer resurser och fler personal. Men trots att man bara har arbetat med Lean sedan i mars så märker både personalen och brukarna en positiv förändring. Eller som psykiatrisköterskan Petra Magnusson uttrycker det: Ur kaos skapas Fågel Fenix! Vad är det då som har hänt? Tre avdelningar på ttendo Ängabogården/Kaptenen deltar i ett pilotprojekt där man aktivt arbetar med Lean tanke- och arbetssätt. Lean innebär att man arbetar strukturerat med att hitta grundorsakerna till problem i verksamheten och tillsammans finna lösningar, säger Stephanie Karoki, verksamhetschef på Ängabogården. Det som inte följs upp blir sällan gjort, inflikar Paula Braun på företaget Lean Så mycket bättre. Det är Charlotte Wilk och Gun-Britt Wedemalm överens om att det blivit sedan hemtjänsten införde Lean i sitt arbete. Concepts, som lärt ut arbetsmetoden till ttendo. Det handlar absolut inte om att hitta syndabockar utan om att lyssna in. Det är personalen som arbetar närmast brukarna som har svaren. Förut var det ett evigt spring och knackande på sjuksköterskornas dörr när medicinen var slut i dosetterna eller man inte hittade blodtrycksmanschetter, pärmar och annat. Jag tänkte att dör jag inte av stress så dör jag av allt knackande, berättar Petra Magnusson. Men nu har vi organiserat upp allt. Dosetterna lämnas in och fylls på bestämda dagar, saker och ting står på sina platser och alla vet var allt finns. Vi har fått en lugnare arbetsplats och vi har fått tid över att ta itu med sådant vi inte hann tidigare. Hemtjänsten kundval Ulricehamn introducerade Lean i våras. Det är fascinerande att börja tänka nytt och upptäcka grundorsakerna till problemen, inte bara fortsätta som man alltid har gjort trots att det inte fungerar särskilt bra, säger undersköterskan Charlotte Wilk. Charlotte och hennes kollegor inom hemtjänsten hade svårt att få tiden att räcka till. Varje morgon var det kö till kopiatorn för att skriva ut schemat, det första av dagens fyra, som man fick hämta efter hand. Bilarna tycktes inte räcka till och det var svårt att få någon överblick av sin arbetsdag. Vi ville ha en kopiator och minst en bil till, säger Charlotte Wilk. I stället fick de coachutbildning i Lean. Det blev en ögonöppnare. Sedan Lean infördes har man fått en helt annan överblick. Två personer hjälps åt att kopiera upp dagens scheman i stället för att var och en ska kopiera bara sitt eget. Varje morgon får man en låda med alla uppgifter och allt man behöver under dagen. Brukarna har också fått mer kontinuitet och trygghet genom att samma personal återkommer i stället för att det är flera olika som knackar på under dagen. Det handlar om små förändringar som gjort stor skillnad för oss och brukarna. Vi har löst problemen med de medel vi har och vi Xxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxx Petra Magnusson och hennes sköterskekollegor Daniel Wake Hammel och Gull Hedberg går regelbundet igenom förbättringslistan. Det ger struktur åt deras arbete på alla plan. Hallå där! Gun Karlsson, regionchef. Vad tycker du om Lean? När jag såg hur lönekontoret arbetade med Lean och hur positivt det påverkade deras arbete ville jag pröva Lean även inom ledningsgruppen och i verksamheterna. egionledningsgruppen i väst började sin process i januari De har satt upp en standard för verksamhetstavlorna i regionen. Samtliga verksamhetschefer har börjat föra ut arbetssättet i grupperna men har kommit olika långt. Jag kan inte tänka mig att arbeta på något annat sätt. För mig är Lean att arbeta kontinuerligt och systematiskt med förbättringsområden. Det kräver lite mer tid i inledningsarbetet när man analyserar verksamheten, men det har inneburit att flödet av problem och brandkårsutryckningar har minskat väsentligt. Nu tar hela regionen ansvar. Ulla-Maj Hjalmarsson Ulrika Gustavsson Vibeke oland Yvonne Beijer Meijling Zarah Olsson Åsa Grönqvist Åsa Jönsson Åsa Ljunqvist Åsa Nilsson Åsa Wiréen Åse Nilsson 14 attityd nr 4 december 2013 en tidning från attendo

15 har dessutom sparat tid, säger Charlotte Wilk nöjt. Gun-Britt Wedemalm verksamhetschef på hemtjänsten berättar att de har stå-möten cirka 15 minuter i veckan. Då vi går igenom förbättringstavlan och grönmarkerar allt eftersom förslagen genomförs. Listan gör att personalen får tydligare respons på sina idéer, de blir genomförda, säger hon. Det kommer alltid att finnas saker att förbättra, men genom att ta reda på grundorsakerna och beta av problemen steg för steg har man lyckats höja kvalitén för brukarna och få en trevligare arbetsmiljö för de anställda. Det ökar engagemanget och viljan att fortsätta förbättringsarbetet. Snart pågår kanske arbetet med Lean innanför alla till synes vanliga verksamhetsväggar på ttendo. Det märks också att stressen har minskat, speciellt på morgonen. Vi gjorde en enkät före och efter att vi arbetat med Lean i ett par månader. Det var helt andra siffror, det var riktigt roligt att se, betonar Gun-Britt. Lean har bidragit till lugnare måltider för de boende och personalen. Nathalie Friman med några av de boende som dricker eftermiddagskaffe. Lean ett självhjälpskoncept Lean handlar om att våga se, lyssna och lära av det som är. Syfte: att ändra organisationers förhållningssätt och beteenden för att uppnå verksamhetens övergripande mål med hjälp av olika Lean-verktyg, som förbättrings- och verksamhetstavlor. Mål: att tillfredställa kundbehovet med högsta kvalitet inom kortaste ledtid och så resurssnålt som möjligt. Medarbetarna närmast utmaningarna analyserar problemen och föreslår lösningar så att chefer kan fatta beslut baserade på fakta. Ledare/chefer ställer frågor och coachar, i stället för att tala om hur det ska vara och ge lösningar. Lean inom ttendo v ttendos 19 regioner har hittills fyra påbörjat en implementering av Lean-konceptet. egion Väst, Skåne/Blekinge, Stockholm Norr, Stockholm/Gotland, Ekonomi inklusive controllergruppen, löneenheten, reskontra och bokföring. Den nya bokslutsprocessen har inneburit en tidsvinst på två dagar per månad för cirka 30 personer. I region Väst arbetar man sedan mars 2012 med Lean inom ledningsgruppen. Från och med våren 2013 arbetar man med Lean på äldreboendet Ängabogården/Kaptenen i lingsås samt inom hemtjänst, kundval Ulricehamn. Delar av personalen har genomgått coachutbildning i Lean via konsultföretaget Lean Concepts B. en tidning från attendo attityd nr4 december

16 innovation pyssel Kuddar som dämpar oro Nu har brukare med ett så kallat plockbeteende på ttendo osengården fått något att bita i. Personalen har gjort egna plockvänliga kuddar med en massa spännande attiraljer. text annika wickman foto pia idebring Knåpiga kuddar att plocka med lugnar brukare med motorisk oro. På ttendo osengården tillverkade man själva dessa härliga och plockvänliga redskap. n del personer med demens utvecklar motorisk oro, så kallat plockbeteende, i ett visst stadium av sin sjukdom. De pillar och drar i det mesta som kommer i deras väg, och kan pilla sönder både sina egna kläder och inredningen. Det här blev särskilt aktuellt när en man med stort plockbehov flyttade in på ttendo osengården i Enköping. Personalen funderade på hur de skulle kunna möta hans behov och började googla efter hjälpmedel. Vi hittade olika lösningar, till exempel plockförkläden och speciella kuddar som gick att köpa på nätet. Men de var dyra och dessutom rätt opersonliga så vi tänkte att det här kan vi ju göra själva, säger Malin Johansson, verksamhetschef. Hela personalgruppen ppen blev engagerad och fantasin flödade. Dagpersonalen köpte kuddar och slitstarka a örngott på IKE. En vända i verktygslådan resulterade i roliga muttrar och annat småplock. Garn och knappar letades fram. Men vi har förstås varit noga med att inte sätta fast vassa saker eller sådant som de skulle kunna svälja, säger Malin Johansson. Sedan tog nattpersonalen itu med själva hantverket. Under ett par nätter lyste flitens lampa när de sydde kuddar i glada färger. Man blir glad bara av att se dem och de har blivit väldigt populära. De inbjuder våra plockiga brukare till aktivitet te och den motoriska oron får utlopp på ett bra sätt, säger Birgitta ndersson, uska och en av sömmerskorna. Den röda kudden är mest populär. Birgitta har funderat på om man skulle försöka göra en damkudde och en herrkudde. Ka Kanske tycker damerna mer om mjuka textilier att knyta och vika medan herrarna kanske känner sig mer bekväma med muttrar och skruvar. Det skulle vara roligt att testa! 16 attityd nr 4 december 2013 en tidning från attendo

17 FODTYP DYCKE SÖKS TILL BND FINNS ST FÖ H EN KÄN Ä NOLL HÖS MISS- NÖJD I MÅNG LIMPO FELVÄND BEHÖVE KE- MIKE BLI ÖVE HN BUK BÄ LUV DE TUNN BÖ UNDVIKS INTE DEN FLUO LEVE VI I PÅ FOT OCH I ÖG KOT BEHÖVS I USEL BÅT SLÄKT PÅ DEN EN V LÅG PIN- TUKIETS SESSN GNN KLIUM FULLT TILL- LÅTEN UN ÖKEN I KÖKET FIFFIG KN V NBOL 15 ML LÄMNDE EDEN BOSS TPPO KOT VCKE ÄMLÖST PLGG KN LIGG I VÄGEN DEN KN V EN HJÄTE- VÄN VLUT FÖ MÅNGEN ÖBÅGE TÄD SOM FÅ SMÅ KOTT GÖ TJUVEN UTN LOV VSV H VÄL SIN UNT KOPPEN? FISK GÖ DEN SOM H? HFT BÅTTOM INTE VÅ KONO LIGGE Ä DEN SKT- BETS- SOM Ä TDE MYN JÄKTD? HOVET ÅT Ä UPPÅT PÅ KTN SMLS I MEMOY? bildkryss och sudoku nr 4 FOTO: NN EHNBEG FÄDS PÅ OT- FUKTEN FLITIG VILN OCH POTTE- VÄN CESS HÄLSNING GE SIG IVÄG HND- DELEN KLIUM VTTEN- DJU FÖST TONEN B KOT FÅ ELEVE PÅ MTTEN KOTTÄD H DEN SOM FÅGT KYSSKONSTUKTÖ: BETIL JOHNSSON ttendo Ängabogården i lingsås. S EJ DU DEN LILL KLVEN Ä OFT MEDL- JÖE BUK VI MTFISK N 1 LIGGE BETS- MYN MEN PLME KMP FEM I OM SKN SMIDIG- HET YSK FLOD IDDE OCH BOK- HJÄLTE BÖD- KYDD KLSSEN MED DE SMÅ FLICK GENST TILL EXEMPEL KOT VSLUT BÖN HJÄTT Ä ETT SÅDNT OGN SÅDN SOM JMES BOND GÖN VÄG STÅ UT MED SGO- DVÄG GEOGI NEW JESEY BILTYSK STK DJU KN ETT FÖ SLÅ DEN GÅ OFT ÖVE VTTEN BUN BÖNO HEM INTE DET KN TO- LÄPP BLI 1+1 BIT Ä NIO, INTE TIO OS- FUKT HÄSK- PLTS ETIL BLUES Tävla om biobiljetter!! Lös ttendos bildkryss eller sudoku! De fem först öppnade rätta svaren vin- ner två bio-biljetter var. Lycka till!! Kommentera gärna vad du tycker om tidningen! Skriv på löst papper om utrymmet inte räcker till.! Skicka svaren till ttityd, Box 715, Danderyd. Vi måste ha ditt svar senast den 15 januari. namn gatuadress postadress korsordet var för svårt lagom svårt för lätt åsikter om tidningen (frivilligt) lösningar till förra numret T T O L E E S I Ä K T T K T I D F Ö M Å L O S E S T E O M T S K E D M T N U T I D G T S T Vinnare i Bildkryss 3: Stefan Carlsen, Uppsala Christine hlm, Eskilstuna Marianne H Nilsson, Stockholm Ketty Nilsson, Helsingborg Kanokphron Olsson, Västerås. Grattis! V T M N T E L P E N G V I N K L G I S S E N E U O N N T D Ä O V L L L I T I L S K P ETIL BLUES E N en tidning från attendo attityd nr 4 december t n t

18 landet runt Uteplatsen. FOTO: TTENDO Dominans i Lust- och Glädjetävling ttendo Slottsovalen och ttendo Ljungs äldreboenden fick dela på förstapriset i Värmdö kommuns Lust- och Glädjetävling. Slottsovalen fick dessutom andrapriset. Slottsovalen förärades förstapriset för sitt bidrag Biosalongen. ndrapriset fick de för sin utegrillplats med Önskebrunn-tema. ttendo Ljungs äldreboende tilldelades förstapriset för sitt bidrag Digitala fotoramar. Kvalitetspris till ttendo ttendo Bollens hemtjänst har tilldelats Kvalitetspriset 2013 av Solna Stads Omvårdnadsakademi. Den fina utmärkelsen tilldelades för projektet tt förebygga innan det händer ett projekt som verksamhetschef Marie- Louise Eklöf och hennes medarbetare arbetat fram. Vi frågade åsunda Vårdcentral om de ville samverka i team med oss och nu arbetar vi även i nära samarbete med rehabiliteringsenheten och socialförvaltningen, säger Marie-Louise Eklöf. Nyförvärv inom IOF ttendo Individ- och familj har förvärvat ewith utredning och familjehemsvård B. ewith arbetar med KBT-inriktade metoder, något som vi i ttendo ser fram emot att integrera i hela vår jour- och familjehemsverksamhet, säger Eva Dall, IOF regionchef ttendo. På ewith arbetar fem erfarna familjehemskonsulenter och e n chef. Kontoret ligger i Örbro. Festlig namninvigning ttendo osengården i Hägersten utanför Stockholm har bytt namn till ttendo Valborgsmässovägen. Under den härliga nyinvigningen var samlingssalen fylld av glada och nöjda boende och deras närstående. Verksamhetscheferna nnette Bengtsson och nna Malmgren arbetar tillsammans med sina medarbetare med olika åtgärder för att förbättra verksamheten och få en verksamhet att vara stolt över, säger nnette Sjöborg, regional verksamhetschef egion Stockholm Väst. FOTO: TTENDO DJ med ambitioner DiscoDandos egen DJ, Daniel Nilsson, ser till att det är ös på dansgolvet. Medarbetare från Tibblehemmet demonstrerade fallolyckor. Fallpreventionsdagen på Tibblehemmet Daniel Nilsson, frilansande DJ, som bor på ttendos LSS serviceboende i Staffanstorp startade 2011 en discogrupp på boendet. Flera brukare och personal är engagerade i discogruppen som heter DiscoDando, och de har hittills haft flera mycket uppskattade spelningar. Energin går inte att ta miste på och gruppen utvecklas hela tiden. Till våren planeras ett nytt disco. FOTO: NNELIE OLSÉN De senaste åren har ehabteamet på ttendo Tibblehemmet med varierande resultat försökt att locka allmänheten till fallpreventionsdagen. I år bestämde de sig för en ny metod och tog istället fallpreventionsdagen till allmänheten. Den 9 september ställdes bord och hjälpmedel upp på gatan, utanför entrén och ehabteamet. Det blev engagerade samtal kring fallolyckor och vi delade ut broschyrer och presentpåsar med bland annat små ficklampor. Vi spelade även upp verklighetstrogna fallolyckor och visade även olika sätt att ta sig upp efter ett fall. En av sjukgymnasterna utförde balanstest och gav tips på övningar för att träna balansen, säger licia Vaida, vc. 100 deltog i Seniorlöpet För att uppmärksamma den internationella äldredagen den 1 oktober bjöd ttendo Lindgården i Broby, Östra Göinge, in ett stort antal personer att delta i aktiviteten Senior löpet. Det gick ut på att gå en runda på tid Inte mindre än 100 personer deltog, det var brukare, närstående, personal och frivilligorganisationer. Vi är jättenöjda med uppslutningen och vi kommer att göra om det nästa år, säger Kerstin Sanfridsson, vc. FOTO: TTENDO FOTO: TTENDO 18 attityd nr 4 december 2013 en tidning från attendo

19 fråga attendo Här svarar ttityd på frågor om hur ttendo arbetar, om rutiner och om din anställning. dressen är Fråga ttendo, ttityd, Box 715, Danderyd, eller Obs: du får vara anonym, men ange gärna en signatur. Varför kvalitetstermometrar på nya hemsidan? FOTO: ISTOCKPHOTO Tar ttendo emot flyktingar från Syrien?? Varför skriver man ut kvalitetstermometern på enhetssidan på nya hemsidan? En del enheter ligger ju under genomsnittet i ttendo och det ser ju inte så bra ut.! När vi planerade för den nya hemsidan var en av de viktigaste strategierna att vara öppna och transparenta för att brukare och närstående ska kunna lita på att det som publiceras på enhetssidorna överensstämmer med verkligheten. Istället för generella bilder och texter ville vi ha enhetsspecifik information, alltså bilder och information som är unik för just den enskilda enheten. tt publicera bilder, medarbetarcitat och annat som ger en sanningsenlig bild av verksamheten är naturligtvis viktigt men vi vill ta det ett steg längre. Genom att redovisa kvalitetstermometern på varje enhet visar vi att vi tar kvalitetsarbetet på allvar. Även på de enheter som har lägre resultat tror vi att det viktigt att vi är öppna med resultatet. Vi är medvetna om att det kan ha viss avskräckande effekt på kort sikt med långsiktigt tror vi att transperens är viktigt för att visa oss trovärdiga. Charlotte Dimming informationschef? Flyktingströmmen från bland annat Syrien till Sverige ökar. Hur påverkar det ttendos verksamhet inom Integration?! Det stämmer att det kommer väldigt många flyktingar till Sverige just nu. Framförallt från Syrien, fganistan och Somalia. Det är Migrationsverket som ansvarar för tillfällig placering av dessa personer i olika ankomstkommuner. Vi på ttendo arbetar på uppdrag av Migrationsverket och ser till att dessa människor snabbt får sina grundläggande behov tillgodosedda, först och främst ett stabilt och tryggt boende därefter vettig sysselsättning som skolgång och aktiviteter. Under 2014 ser vi att trycket ökar ytterligare. Vi som arbetar med att placera ensamkommande barn och hela familjer har en stor beredskap för oväntade situationer och kan ställa upp med bra boendemiljö och kompetent personal när samhällets behov ökar. Mikael Josefsson Biträdande regionchef Individ- och Familj receptet från attendo segergatan, landskrona Mjuk pepparkaka höjer julstämningen På ttendo Segergatan i Landskrona hjälps man ofta åt med julstöket. Elsy Persson som alltid tyckt om att baka blev jätteglad och fylld av förväntan när manda ndersson, uska, frågade om hon ville vara med att baka och ta bilder till ttityd. De bakade mjuk pepparkaka och lussebullar. Jag älskar att baka. Det är kul när vi hjälps åt med bakningen och det doftar ljuvligt i hela huset, säger Elsy Persson God jul hälsar manda och Elsy! FOTO:JOSEFIN NDESSON entusiastiskt. manda ndersson håller med: Jag tycker det är jättekul att baka med Elsy och man märker att hon trivs. Mjuk pepparkaka 100 g smör 1½ dl gräddfil 2 ägg 2 dl strösocker 1½ tsk malen ingefära 1½ tsk malda kryddnejlikor 2 tsk malen kanel 3 dl vetemjöl 1 tsk bikarbonat Gör så här: Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret, häll i gräddfilen och låt det svalna. Vispa ägg och socker tills det blir vitt och pösigt. ör ner smörblandningen i äggsmeten. Blanda de torra ingredienserna och rör ner dem i smeten. Häll smeten i en smord och bröad form. Grädda i nedre delen av ugnen i ca 45 minuter. Låt svalna. Servera med grädde eller lingongrädde. Lycka till! en tidning från attendo attityd nr4 december

20 Sverige Porto betalt porträttet neyla laiton Jag har hittat min plats Jag försöker hela tiden se människan och inte sjukdomen. Så beskriver Neyla Laiton, Silviasyster, hur hon förhåller sig till de äldre personer med demens som hon arbetar med. text johan kvickström foto anders g warne eyla Laiton hade jobbat hos kommunen i nio år och valde att stanna hos ttendo Kista vård och omsorg när de tog över verksamheten för cirka fyra år sedan. De personer som bor här befinner sig i olika stadier av demens och personalen jobbar enligt så kallad palliativ vårdfilosofi och med salutogena förhållningssätt för att lindra och trösta deras symtom när ingen bot finns mot sjukdomen. Det är väldigt olika hur länge de boende blir kvar hos oss. En del kanske går bort redan efter ett år eller till och med tidigare. ndra blir kvar i flera år. Men för oss gör det ingen skillnad i hur vi tar hand om våra boende, vi gör hela tiden allt vi kan för att de ska känna sig betydelsefulla, och stärka deras kvarvarande friska förmågor och skapa meningsfulla stunder, säger Neyla Laiton. Hon kom till Sverige från Colombia som barnflicka åt ett belgiskt diplomatpar I sitt nya hemland mötte hon kärleken, gifte sig och utbildade sig till undersköterska. När jag var yngre visste jag inte vad jag ville göra, men inom äldreomsorgen har jag verkligen hittat min plats. Min belöning är att se att brukarna mår bra. Jag tycker så mycket om människorna här. Jag går hem från jobbet med gott samvete varje dag för jag vet att jag har gjort något bra. I Colombia ser äldreomsorgen helt annorlunda ut än i Sverige. Där är det barnen som tar hand om sina äldre. Den äldreomsorg som finns är inte särskilt bra, utom för dem som har gott om pengar. De kan få bra omsorg. Men även om demensvården i Sverige är bra kan den på flera punkter bli ännu bättre, menar Neyla Laiton. Personalen kan få bättre kunskaper om demensvård som de kan dela med sig Min belöning är att se att brukarna mår bra. Neyla Liton kommer ursprungligen från Colombia, och där är det barnen som tar hand om sina gamla föräldrar. Äldreomsorg är bara för dem med mycket pengar. av. Om vi har svårigheter så tar vi hjälp av varandra i arbetsteamet. Också för egen del finns det sådant som hon vill förbättra. Jag vill lära mig fler aktiviteter som jag kan göra tillsammans med brukarna. Till exempel kan jag nästan inga kortspel, och det brukar många av våra äldre tycka är roligt. Sen vill jag också lära mig taktil massage. För Neyla Laiton är det viktigt att komma nära brukarna. Som Silviasyster vet hon värdet av tålamod och har många exempel på hur viktigt det är att närma sig människor försiktigt, steg för steg. Varje brukare har en individuell genomförandeplan. Det var till exempel en kvinna som absolut inte ville duscha, något som är ganska vanligt bland brukare. Då bestämde jag mig för att hoppa över ordet duscha. I stället hjälpte jag henne på toaletten. Och när vi var klara masserade jag hennes fötter och frågade sen om jag fick tvätta fötterna, därefter benen och sen håret. Till slut hade hon duschat och var jätteglad. Det handlar om att hitta lösningar och inte fastna vid ett ord. Neyla Laiton tycker det är viktigt att hela tiden försöka utgå från människornas potential och inte deras begränsningar. tt se människan och inte sjukdomen. En brukare som sitter i en rullstol kanske istället skulle kunna gå med rollator. Det är viktigt att vi skapar en nära relation med brukarna. tt vi förstår dem, men också att de förstår oss. På det viset kan vi ge trygghet och bygga förtroende. Hon tycker att samarbetet funkar bra på enheten och att medarbetarna stöttar varandra. De har möte varje morgon, där de ofta talar om värdegrunder och hur de kan ge varandra och brukarna ett bra bemötande. Ofta behövs det bara uppmärksamhet som till exempel: vad fin du är i håret i dag. Neyla Laiton och hennes kollegor kan, som hon säger, skapa hopp i livet. personfakta neyla laiton ålder: 48 år familj: Man och två barn. kom till sverige: 1991 gör på fritiden: Promenerar, umgås med familjen, läser tidningar och böcker gärna om demensvård. blir glad av: Familjen och omgivningen. 20 attityd nr 4 december 2013 en tidning från attendo nästa nummer kommer i mars!