Inledning... 3 Syfte, underlag och avgränsningar Uppföljning av personalpolitiska mål Kommunfullmäktiges inriktningsmål 17...
|
|
- Sara Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Inledning... 3 Syfte, underlag och avgränsningar Uppföljning av personalpolitiska mål Kommunfullmäktiges inriktningsmål Utvecklingen sedan Chefer med utländsk bakgrund Medarbetare med utländsk bakgrund i olika yrken Diskriminering och trakasserier Förvaltningarnas åtgärder under Sammanfattning Kommunfullmäktiges inriktningsmål Tjänstgöringsgrad Ofrivillig deltid Sammanfattning Kommunfullmäktiges inriktningsmål Kommungemensamma riktlinjer Yrkeskategorier Timavlönade medarbetare - könsfördelning Ökat antal månadsavlönade med tidsbegränsad anställning Nämndernas handlingsplaner Sammanfattning Kommunfullmäktiges inriktningsmål Lönekartläggning Sammanfattning Plan för jämställd personalpolitik Inga osakliga löneskillnader Rekryteringar fria från diskriminering Förena förvärvsarbete och föräldraskap Arbetsplatser fria från trakasserier Likvärdiga anställningsförhållanden och anställningsvillkor JÄMIX-rapport Sammanfattning Uppföljning av övergripande personalområden Personalfakta
3 2.1.1 Anställningsformer Delade turer Chefer och ledartäthet Yrkesgrupper Personalkostnader Produktiv resurs Kompetensförsörjning Malmö stads varumärke som arbetsgivare Rekryteringsläget Personalomsättning Åldersstruktur och pensionsavgångar Omställning och omstrukturering Extern bemanning Chefsförsörjning Ledarskapsutveckling Arbetsmiljö, hälsa, samverkan Medarbetarenkät Årlig systemuppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete Uppföljning av intentionerna i samverkansavtalet Frisknärvaro och sjukfrånvaro Lön Löneöversyn Lönestatistik för Malmö stad
4 Inledning Malmö stad är en av de största arbetsgivarna i Skåne med drygt medarbetare inom cirka 400 olika yrken. Medarbetarnas engagemang och kompetens är en viktig förutsättning för att kunna säkerställa välfärdstjänster av bästa kvalitet inom olika områden som barnomsorg, skola, äldreomsorg, miljö, stadsplanering, trafik och kultur. Det är därför viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, behålla och utveckla medarbetare med rätt kompetens. Förutom kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser sker ett aktivt arbete med att skapa intresse för att arbeta i Malmö stad, bland annat genom samarbete med högskolor och universitet samt att synliggöra medarbetare och verksamheter, t.ex. på olika sociala medier. Implementeringen av Plan för jämställd personalpolitik som antogs av kommunfullmäktige i december 2013 har inletts under året. Syftet med planen är att skapa en gemensam plattform för det personalpolitiska jämställdhetsarbetet. I planen finns uppsatta mål kring likvärdiga anställningsvillkor och arbetsförhållanden, jämn fördelning av kvinnor och män inom olika yrkesgrupper samt osakliga skillnader i lön. Mot bakgrund av kommunfullmäktiges inriktningsmål att andelen timavlönade timmar ska minska till förmån för månadsavlönade anställningar fastställdes under året riktlinjer och mål i syfte att minska andelen timavlönade timmar och antalet timavlönade medarbetare. Målet för 2014 om en minskning om minst 20 % har uppnåtts för Malmö stad som helhet. För de yrkeskategorier där merparten av de timavlönade medarbetarna återfinns är målet uppnått för vårdbiträden och undersköterskor avseende hela För andra halvåret 2014 uppnåddes målet även inom barnskötargruppen. Malmö stads kommungemensamma medarbetarenkät genomfördes för fjärde gången sedan 2006 med en svarsfrekvens på 82 %. Syftet med enkäten är att få ett underlag för utveckling av verksamheterna, arbetsmiljön, medarbetar- och ledarskapet samt stärka Malmö stad som attraktiv arbetsgivare. Liselott Nilsson HR direktör 3
5 Personalredovisningens syfte är att redovisa en övergripande bild av personalåret 2014 som kan fungera som ett verktyg för att identifiera styrkor och utvecklingsbehov samt ligga till grund för kommande mål och satsningar. Uppföljningen i personalredovisningen bygger i huvudsak på uppgifter från Malmö stads HRsystem och beslutstödssystemet Koll HR. Uppgifter om annonsering av tjänster är hämtade från Malmö stads IT-stöd vid rekrytering och vissa uppgifter har rapporterats direkt från förvaltningarna. Eftersom det inte sker någon stängning av HR-systemet, ändras uppgifter kontinuerligt i takt med att kompletteringar och justeringar görs. Det får till effekt att vissa uppgifter från tidigare år kan vara marginellt justerade jämfört med tidigare års personalredovisningar. Om inte annat framgår, bygger uppföljningen på uppgifter om månadsavlönade tillsvidare- och tidsbegränsat anställda medarbetare i Malmö stad. Uppgifter om timavlönade medarbetare behandlas framförallt under avsnittet 1.3 Kommunfullmäktiges inriktningsmål 19. I enlighet med riktlinjer, från bland annat Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering, ska statistik som Malmö stad tar fram redovisas könsuppdelad. Könsuppdelning av uppgifter framgår inte direkt i alla tabeller och diagram i personalredovisningen, men samtliga områden som följs upp presenteras eller kommenteras ur ett könsperspektiv. Personalredovisningen är uppdelad i två delar, den första har fokus på uppföljning och analys av Malmö stads personalpolitiska mål och den andra innehåller uppföljning av andra övergripande personalområden. 4
6 1.1 Kommunfullmäktiges inriktningsmål 17 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen. Sedan 2008 har kommunfullmäktige haft inriktningsmålet att andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen. 1 I budgettexten 2014 beskrivs bakgrunden till målet som: I Malmö talas hundratals olika språk, och språklig kompetens hos personalen är viktig för att öka servicen till medborgarna. Vid rekrytering av personal är flerspråkighet meriterande, och vi vill att personalsammansättningen i Malmö stads verksamheter ska spegla befolkningen i stort. Andelen medarbetare i Malmö stad med utländsk bakgrund har stadigt ökat sedan Den totala ökningen är cirka 6,5 procentenheter och uppgick till 31,9 % den 31 december Ökningen har skett i ungefär samma takt som andelen Malmöbor med utländsk bakgrund har ökat. Målet är inriktat på att differensen mellan medarbetare med utländsk bakgrund och Malmöbor med utländsk bakgrund ska minska. Skillnaden mellan andelen medarbetare med utländsk bakgrund och andelen Malmöbor med utländsk bakgrund har minskat med 2,2 procentenheter jämfört med Enligt SCB har en person utländsk bakgrund då den är utrikes född, eller har två föräldrar som är utrikes födda. 5
7 Under 2014 ökade andelen medarbetare med utländsk bakgrund till 31,9 %, vilket var en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med föregående år. Av Malmö stads 17 förvaltningar 2 har tolv förvaltningar en ökad andel medarbetare med utländsk bakgrund jämfört med Av medarbetarna hade 32,2 % av kvinnorna utländsk bakgrund och 30,7 % av männen. 2 Stadsrevisionen är inte medräknad. 6
8 Enligt kommunfullmäktiges mål ska andelen medarbetare med utländsk bakgrund motsvara Malmös befolkning på alla nivåer. Den 31 december 2014 hade 14,2 % av Malmö stads chefer utländsk bakgrund. Skillnaden mellan andelen chefer med utländsk bakgrund och andelen Malmöbor med utländsk bakgrund har ökat med 0,6 procentenheter jämfört med Under perioden har andelen chefer med utländsk bakgrund ökat från 10,5 % till 14,2 % vilket är en procentuell ökning med 35,2 %. Cirka 70 % av Malmö stads chefer är kvinnor. Andelen chefer med utländsk bakgrund är något högre bland chefer som är kvinnor (14,4 %) än bland chefer som är män (13,8 %). Andelen chefer med utländsk bakgrund är 9,1 procentenheter högre bland chefer som är i åldern år (totalt 167 personer) än i åldern år (totalt 394 personer). I Malmö stad finns cirka 400 yrken och graden av att spegla Malmöborna vad gäller utländsk bakgrund skiljer sig åt i dessa. 7
9 Två av de yrken som har flest medarbetare i Malmö stad, barnskötare (2 450) och vårdbiträde äldreomsorg (891) är bland de yrken som är nära måluppfyllelse (42,6 %). I sex av de yrkeskategorier i nedanstående diagram har andelen medarbetare med utländsk bakgrund ökat i jämförelse med föregående år. Män var i majoritet bland de anställda i sex av dessa, i fyra var kvinnor i majoritet och i ett var könsfördelningen jämn. I de yrken där andelen medarbetare med utländsk bakgrund är låg (<=15 %) har det i jämförelse med föregående år skett en ökning i sex av dessa och en minskning i övriga. I nio av yrkesgrupperna i nedanstående diagram var kvinnor i majoritet, ett yrke var mansdominerat och i ett var könsfördelningen jämn. 8
10 Jämfört med föregående år, har andelen medarbetare med utländsk bakgrund ökat i flertalet (fyra av sex) av de yrken där andelen redan 2013 var hög (>=49 %). I fem av yrkesgrupperna i nedanstående diagram var kvinnor i majoritet bland de anställda och i ett var män i majoritet. Kommunstyrelsens arbetsgivarutskott beslutade 2012 om en gemensam rekryteringsprocess för Malmö stad. Syftet med ett gemensamt arbetssätt är att kvalitetsäkra Malmö stads rekryteringar så de genomförs på ett strukturerat sätt, fritt från diskriminerande strukturer. Vid genomförd arbetsvärdering har kompetenskrav för cirka 150 yrken (omfattande cirka medarbetare) tydliggjorts. 3 Arbetsvärderingen visar att krav om gymnasial och/eller eftergymnasial utbildning ställs för nästan samtliga av dessa 150 yrken. Det är tydligt att i de yrken där andelen medarbetare med utländsk bakgrund är låg, är utbildningskraven högre i jämförelse med de yrken där andelen medarbetare med utländsk bakgrund är hög. Möjlig orsak till detta kan vara att utbildningsnivån är något högre i gruppen inrikes födda än i gruppen utrikes födda. Det kan också vara ett tecken på brister vid validering av utländska examina och utbildningar. 4 3 Arbetsvärdering är en metod för att fastställa vilka befattningar som värderas likvärdiga utifrån svårighetsgrad även om arbetsinnehållet kan vara olika. 4 Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Bilaga 4 till LU2011, sid. 277ff, sid.336ff. 9
11 Sysselsättningsnivån skiljer sig generellt i Sverige mellan inrikes- och utrikes födda personer där inrikes födda personer har en högre sysselsättningsnivå. Malmö har en större skillnad i andel sysselsatta inrikes- och utrikes födda jämfört med landet i sin helhet. Störst skillnad märks bland inrikes- och utrikes födda med högre utbildning. 5 I Malmö stads medarbetarenkät 2014 svarade cirka 10 % att de under det senaste året blivit trakasserade utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. 34 % av medarbetarna som svarat att de blivit trakasserade angav etnisk tillhörighet som grund och 16 % religion/trosuppfattning (det var möjligt att ange flera alternativ). Av samtliga respondenter som svarade att de hade blivit utsatta för trakasserier uppgav de flesta etnisk tillhörighet som grund. Under 2014 beslutade kommunstyrelsens arbetsgivarutskott att anta riktlinjer mot kränkande särbehandling och trakasserier. Riktlinjerna fastslår att ingen medarbetare i Malmö stad ska utsättas för kränkande särbehandling eller trakasserier och att alla medarbetare ska bemöta varandra med respekt och arbetsplatsen ska vara en trygg och trivsam plats att vistas på. Kommungemensamma rutiner har också tagits fram som ska fungera som ett stöd när någon medarbetare har blivit utsatt för kränkande särbehandling/trakasserier. Riktlinjerna belyses i den kommungemsensamma arbetsmiljöutbildningen i vilken drygt 400 skyddsombud och chefer deltog på under Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad syftar bidra till att Malmö stads arbetsplatser ska vara fria från diskriminerande strukturer. Den slår fast att Malmö stad ska vara en aktivt icke diskriminerande arbetsgivare och att det inte ska förekomma diskriminering vid rekryteringar och inte heller på arbetsplatserna. Under 2014 har utbildningar om diskriminering i arbetslivet genomförts för ledare och HR-konsulter i Malmö stad. I nämndernas beskrivningar av vilka åtgärder som har vidtagits lyfter flertalet vikten av att kvalitetsäkra en kompetensbaserad diskrimineringsfri rekrytering. I flera förvaltningar sker rekrytering med nära stöd från HR-konsult. Exempel på insatser från förvaltningarna är utbildning i Malmö stads gemensamma rekryteringsprocess, utbildning för chefer i normkritiskt förhållningssätt samt antidiskrimineringsarbete på arbetsplatserna, bl.a. genom mångfaldsspelet. Andelen medarbetare i Malmö stad som har utländsk bakgrund har ökat i jämn takt sedan Ökningen har skett i ungefär samma takt som för andelen Malmöbor med utländsk bakgrund. Skillnaden mellan andelen medarbetare med utländsk bakgrund och andelen Malmöbor med utländsk bakgrund har minskat med 2,2 procentenheter sedan Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegregation.sid26ff. Salonen, Tapio
12 I budget 2014 framhålls att kvaliteten i servicen till Malmöborna ökar om medarbetarna i Malmö stad har en bred språklig kompetens. Det kan inte säkerställas att indikatorn andelen medarbetare med utländsk bakgrund mäter den språkliga kompetensen inom Malmö stad. För de tjänster där flerspråkighet bedöms utgöra ett mervärde i servicen till Malmöborna, ska istället relevanta krav om språkkompetens formuleras vid rekryteringar. Malmö stad ska vara en öppen och inkluderande arbetsgivare och aktivt motverka diskriminerande strukturer som kan missgynna grupper och medarbetare. Att implementera den kompetensbaserade rekryteringsprocessen i organisationens alla verksamheter är därför centralt för att motverka diskriminering vid rekryteringar. Att aktivt arbeta mot diskriminering på arbetsplatsen är avgörande för att Malmö stads arbetsplatser ska vara diskrimineringsfria, trygga och trivsamma. 11
13 1.2 Kommunfullmäktiges inriktningsmål 18 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad. Sedan 2008 har kommunfullmäktige haft inriktningsmålet att Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad. I maj 2007 antogs nuvarande kommungemensamma riktlinjer angående önskad tjänstgöringsgrad. I riktlinjerna definieras ofrivilligt deltidsanställd som tillsvidareanställd medarbetare med deltidsanställning, som önskar högre tjänstgöringsgrad och är beredd att acceptera utökning av tjänstgöringsgrad på annan arbetsplats inom förvaltningen, andra arbetstider och/eller andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningsavtalet. Enligt riktlinjerna är det en ambition att tillgodose önskemålet inom sex månader efter medarbetarens anmälan. I budget 2014 framgår att medarbetare ska ha rätt till arbete på heltid eller önskad tjänstgöringsgrad samt att det i Malmö stads annons- och rekryteringsvägar ska framgå att medarbetare har rätt till heltid. I nedanstående diagram framgår fördelningen inom respektive intervall avseende tjänstgöringsgrad. Siffrorna baseras på månadsavlönade medarbetares grundanställning. I december 2014 hade Malmö stad heltidsanställda medarbetare (82,4%). Andelen heltidsanställda medarbetare var oförändrat jämfört med
14 Andel heltidsanställda kvinnor var 81,0%, vilket var en ökning motsvarande 0,1 procentenheter i förhållande till föregående år. Andelen heltidsanställda män var 87,0%, vilket var en minskning motsvarande 0,6 procentenheter jämfört med Det var störst andel deltidsanställda medarbetare inom stadsområdesförvaltningarna och sociala resursförvaltningen. Vid en jämförelse med föregående år ökade andelen deltidsanställda medarbetare inom en stadsområdesförvaltning, medan övriga fyra stadsområdesförvaltningar och sociala resursförvaltningen minskade andelen deltidsanställda medarbetare. Förvaltning Andel deltidsantällda 2014 Andel deltidsanställda 2013 Fastighetskontoret 1,1% 0,0% Gatukontoret 2,7% 2,4% Stadskontoret 2,7% 1,9% Stadsbyggnadskontoret 2,8% 3,8% Miljöförvaltningen 3,1% 4,5% Fritidsförvaltningen 4,8% 5,9% Förskoleförvaltningen 8,0% 7,5% Grundskoleförvaltningen 10,7% 11,2% Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 13,2% 14,4% Serviceförvaltningen 15,9% 13,7% Kulturförvaltningen 17,5% 16,4% SoF Söder 19,9% 19,6% SoF Innerstaden 27,0% 27,7% SoF Norr 28,5% 29,9% Sociala resursförvaltningen 30,0% 30,2% SoF Öster 31,4% 26,8% SoF Väster 37,3% 39,0% 13
15 Inom flertalet förvaltningar var det högre andel deltidsanställda kvinnor än män. Det var högst andel deltidsanställda kvinnor inom stadsområdesförvaltningarna, sociala resursförvaltningen och serviceförvaltningen. 14
16 Den 31 december 2014 var det totalt 65 medarbetare, 57 kvinnor och 8 män, som hade aktiv anmälan att de var ofrivilligt deltidsanställda. Av dessa var det 35 medarbetare, 32 kvinnor och 3 män, som varit ofrivilligt deltidsanställda mer än sex månader. Av de medarbetare som varit ofrivilligt deltidsanställda mer än sex månader arbetade 33 inom vård och omsorg och 2 inom övriga verksamheter. Antal medarbetare som varit ofrivilligt deltidsanställda mer än sex månader ökade i förhållande till Det var ingen generell ökning utan den härrör sig från en verksamhet i en förvaltning. Det var en högre andel kvinnor än män som var ofrivilligt deltidsanställda. Antal medarbetare inom respektive förvaltning som varit ofrivilligt deltidsanställda mer än sex månader efter anmälan Förvaltning Kvinnor Män Kvinnor Män Fastighetskontoret Fritidsförvaltningen Förskoleförvaltningen 2 Gatukontoret Grundskoleförvaltningen 1 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 Kulturförvaltningen 1 Miljöförvaltningen Serviceförvaltningen 1 Sociala resursförvaltningen 2 SoF Innerstaden SoF Norr 26 1 SoF Söder SoF Väster SoF Öster Stadsbyggnadskontoret Stadskontoret Förvaltningarna arbetar på olika sätt för att möjliggöra önskad tjänstgöringsgrad. I Malmö stad finns lokala ramavtal för arbetstidsmodeller som kan underlätta och medverka till att medarbetare ges möjlighet till önskad tjänstgöringsgrad. 15
17 Andelen heltidsanställda medarbetare under 2014 var 82,4 %, vilket var samma som under I december 2014 hade Malmö stad deltidsanställda medarbetare. Det var en högre andel kvinnor än män som var deltidsanställda och majoriteten av dem arbetade vid stadsområdesförvaltningarna, sociala resursförvaltningen och serviceförvaltningen. Andelen medarbetare som varit ofrivilligt deltidsanställda mer än sex månader den 31 december 2014 motsvarade 0,9 % av samtliga deltidsanställda medarbetare. Antal medarbetare som varit ofrivilligt deltidsanställda mer än sex månader ökade i förhållande till Det var ingen generell ökning utan den härrör sig från en verksamhet i en förvaltning. 16
18 1.3 Kommunfullmäktiges inriktningsmål 19 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar. Sedan 2012 har kommunfullmäktige haft inriktningsmålet att andelen timavlönade timmar ska minska till förmån för månadsavlönade anställningar. I budgettexten 2014 beskrivs bakgrunden till och förutsättningar för målet: Alla anställda ska kunna arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad och vi ska minska antalet timanställningar. Detta ska lösas bland annat via internbemanningsenheten. Vi ska minska de otrygga anställningarna till förmån för tillsvidareanställningar. Målet att halvera andelen timavlönade timmar till förmån för fastare anställningar kvarstår och den nya organisationen ger goda förutsättningar att pröva olika arbetstidsmodeller och bemanningsenheter i stadens verksamheter. Detta är också en viktig kvalitetsfråga som skapar trygghet och kontinuitet för brukarna, förskolebarnen och eleverna. Nämnderna ska genomföra konkreta långsiktiga lösningar inom sin verksamhet som minskar antalet timanställda och ökar kontinuiteten bland personalen. Merparten av de timavlönade medarbetarna fanns inom vård- och omsorgsverksamheten samt förskoleverksamheten. Dessa verksamheter har berörts av organisationsförändringen i Malmö stad vid halvårsskiftet 2013 vilket innebär att uppföljning och jämförelse på förvaltningsnivå endast kan ske för andra halvåret I augusti 2014 fastställde kommunstyrelsens arbetsgivarutskott riktlinjer avseende timavlönade medarbetare. I riktlinjerna framgår att de nämnder som till största delen ansvarar för ovan nämnda verksamheter under november 2014 skulle ta fram en särskild handlingsplan avseende 2014 och 2015 i syfte att minska andelen timavlönade timmar och antalet timavlönade medarbetare. Handlingsplanen ska innehålla en nulägesbeskrivning, nämndens mätbara delmål för 2014 och 2015 samt planerade åtgärder och beskrivning av eventuella hindrande strukturer för att uppfylla kommunfullmäktiges mål. I riktlinjen slås fast att för 2014 bör delmålet sättas till att antalet timavlönade timmar ska minska med minst 20 %. På Malmö stad-nivå är det möjligt att mäta förändring mellan 2013 och 2014 på helår medan det pga. omorganisationen 2013 inte är möjligt att göra sådan jämförelse på de enskilda berörda förvaltningarna. 17
19 Kommunfullmäktigemålet att halvera andelen timavlönade timmar har fortfarande inte uppnåtts. Målet i riktlinjerna för 2014 en minskning med minst 20 % - har i stort sett uppnåtts för Malmö stad som helhet. För stadsområdesförvaltningarna och förskoleförvaltningen har målet väl uppnåtts under andra halvåret 2014 jämfört med andra halvåret När det gäller de timavlönade medarbetarna återfanns de flesta inom fyra yrkeskategorier: vårdbiträden, vårdare, barnskötare och undersköterskor. 6 Målet i riktlinjen avseende hela 2014 uppnåddes inom vårdbiträdes- och undersköterskegrupperna. För andra halvåret 2014 uppnåddes målet om en minskning om minst 20 % även inom barnskötargruppen. 6 Uppgifterna baseras på Malmö stads interna kategorisering, till skillnad från övrig yrkesindelning i personalredovisningen som utgår från SKLs AID-etiketter. 18
20 Andelen timavlönade timmar minskade fr.o.m. sommarperioden 2014 i jämförelse med När det gäller ovan nämnda yrkeskategorier var andelen timavlönade timmar hög men det går att se en nedåtgående kurva vid jämförelse med Minskningen var särskilt tydlig under andra halvåret då riktlinjerna för arbetet med en minskning av andelen timavlönade timmar och antalet timavlönade medarbetare fastställdes av kommunstyrelsens arbetsgivarutskott. Observera att skalan skiljer sig åt i de fyra diagrammen nedan. 19
21 De timavlönade medarbetare som är kvinnor stod för huvuddelen såväl vad gäller antal unika medarbetare som andelen tid i jämförelse med männen. Vårdare var den grupp som hade störst andel timavlönade män och där stod männen för en knapp tredjedel av den timavlönade närvarotiden. Yrke Andel timavlönade av all närvaro %-förändring Antal unika timavlönade medarbetare 2014 Fördelning timavlönade timmar 2014 Totalt 2014 Totalt 2013 Kvinnor Män Kvinnor Män Vårdbiträde dag/natt 29,6% 38,5% -23,1% ,0% 21,0% Vårdare dag/natt 17,0% 16,1% 5,6% ,6% 30,4% Barnskötare 11,6% 13,0% -10,8% ,6% 18,4% Undersköterska dag/natt 6,0% 8,4% -28,6% ,8% 15,2% I kolumnerna till vänster visas andel arbetade timavlönade timmar av totalt antal arbetade timmar för de fyra största yrkeskategorierna, genomsnitt januari - december och procentuell förändring 2014 jämfört med I kolumnerna till höger visas antal unika timavlönade medarbetare uppdelat per kön och den tredje tabellen visar fördelningen mellan kvinnor och män av antalet timavlönade timmar. Det har skett en förändring när det gäller antalet unika timavlönade medarbetare till förmån för månadsavlönade med tidsbegränsade anställningar, sett över alla yrkesgrupper. Gruppen som är månadsavlönad har ökat medan gruppen timavlönade ligger kvar på ungefär samma nivå eller minskar något. Uppgifterna i ovanstående diagram är baserade på antal närvarande unika medarbetare. Det har skett en minskning av andelen timavlönade medarbetare sett till alla närvarande medarbetare inom yrkeskategorierna barnskötare, undersköterskor, vårdbiträden och vårdare. Den största ökningen är tidsbegränsade månadsanställningar men även tillsvidareanställningar har ökat något inom dessa fyra grupper jämfört med Uppgifterna i diagrammet nedan avser unika 20
22 närvarande medarbetare sammanlagt inom de fyra yrkeskategorier där det fanns flest timavlönade medarbetare och är hämtade ur Koll HR timrapport. Antal medarbetare i Malmö stad har ökat under 2014 och antalet faktiskt närvarande medarbetare har ökat jämfört med En större andel av medarbetarna inom vård och omsorg samt förskolan har under 2014 erbjudits tidsbegränsade månadsanställningar. Det finns olika perspektiv som förs fram i handlingsplanerna som orsaker till att kommunfullmäktiges budgetskrivning om en halvering av andelen timavlönade timmar inte har uppnåtts. Ett perspektiv som tas upp är att det ekonomiska läget driver förvaltningarna att prioritera den kortsiktiga och mindre kostnadsdrivande bemanningslösningen timavlönade. Inom förvaltningar har det uppmanats till strikt prövning och restriktivitet att anställa medarbetare med tillsvidareanställning eller på längre vikariat vid vakanser eller längre frånvaro. I handlingsplanerna lyfts också fram att enskilda chefer har sitt lokala verksamhets- och budgetansvar och incitament för att se till helheten kan saknas vilket leder till en suboptimering som innebär att antalet timavlönade medarbetare inte minskar i önskad takt. Förändringsarbete i form av att införa alternativa arbetstidsmodeller är resurskrävande och schema- och bemanningsplanering är komplicerat och det saknas i många fall kompetens inom området. Likaså upplever många chefer att det saknas ett bra IT-stöd för schemaplanering. Även i detta sammahang lyfter förvaltningarna att det ekonomiska läget har inneburit att förändringsoch utvecklingsprocesser har fått stå tillbaka vilket har försvårat en långsiktig förändring. Handlingsplanerna tar upp att det finns många olika intressenter när det gäller resursplanering och pekar också på att det i vissa fall kan vara en kulturfråga det upplevs enklare att välja samma typ av lösning som använts tidigare. 21
23 Ett annat perspektiv är svårigheten att planera behovet vilket har gjort att timavlönade blir en snabb och flexibel lösning. Svårigheten beror dels på stora svängningar i antal brukare och dels är det knutet till en svårförutsägbar korttidsfrånvaro. Flera förvaltningar menar att för att klara fluktuationerna vad gäller såväl verksamhetsbehov som akut sjukfrånvaro, är det rimligt att ligga på 6-7 % vad gäller timavlönade. Det finns också fördelar ur ett långsiktigt rekryteringsperspektiv att ha en viss mängd timavlönade medarbetare i form av t.ex. studenter. Flera förvaltningar beskriver att ett fokuserat arbete startade under 2014 vilket bedöms kopplas till beslutet om att ta fram handlingsplaner. Det har också skapats väsentligt förbättrade möjligheter att följa upp använda resurser genom Koll HR, en del i det IT-baserade beslutsstödet för Malmö stad. Därmed underlättas också verksamhetsplanering inför kommande år. Alla berörda förvaltningar har tagit någon form av centralt grepp om korttidsbemanning, t.ex. i form av att använda IT-stöd. Vissa har också infört eller planerar införa bemanningsteam alternativt se över grundbemanningen. Kommunfullmäktigemålet att halvera andelen timavlönade är fortfarande inte uppnått. Målet i riktlinjerna för 2014 en minskning med minst 20 % - är i stort sett uppnått för Malmö stad som helhet. För stadsområdesförvaltningarna och förskoleförvaltningen är målet väl uppnått under andra halvåret 2014 jämfört med andra halvåret När det gäller de timavlönade medarbetarna återfanns de flesta inom fyra yrkeskategorier: vårdbiträden, vårdare, barnskötare och undersköterskor. De timavlönade medarbetare som är kvinnor stod för huvuddelen såväl vad gäller antal medarbetare som andelen tid i jämförelse med männen. Det har skett en förändring när det gäller antalet unika timavlönade medarbetare till förmån för månadsavlönade med tidsbegränsade anställningar, sett över alla yrkesgrupper. 22
24 1.4 Kommunfullmäktiges inriktningsmål 20 Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad. Ett av kommunfullmäktiges inriktningsmål är att det inte ska finnas några osakliga löneskillnader. Målet återfinns också i Plan för jämställd personalpolitik med målindikatorn att löneskillnaderna mellan kvinnor och män i likvärdiga yrken ska minska jämfört med föregående år. I enlighet med planen ska lönekartläggning och löneanalys göras på stadsövergripande nivå vartannat år och varje förvaltning ska årligen analysera och åtgärda osakliga löneskillnader inom förvaltningen. I Malmö stads lönekartläggning redovisas målindikatorn med ett indextal i arbetsvärderingsintervall som anger avståndet mellan det yrke som har lägst medellön och medellönen för medianyrket. I Lönekartläggning 2014 konstateras att det inte föreligger några osakliga löneskillnader vad avser yrken som är att betrakta som lika eller likvärdiga. I förekommande fall där mansdominerade eller jämnt könsfördelade yrken har en högre medellön än kvinnodominerade, har detta sin grund i andra faktorer såsom marknad/kompetensförsörjning, individuell påverkan, liten grupp och åldersstruktur (definitioner av begreppen återfinns i Lönekartläggning 2014). Effektmålet i Plan för jämställd personalpolitik är att Malmö stad ska uppnå, upprätthålla och utveckla önskad lönstruktur i såväl i det löpande lönesättningsarbetet som i löneöversynsprocessen. För de yrken som särskilt uppmärksammats i löneöversyn 2013 och 2014 går det att konstatera att medellöneökning har varit högre för identiska personer inom respektive yrkesgrupp än för yrket som helhet. Nedan redovisas medellöneökningen i några av de yrkesgrupper som särskilt uppmärksammats i löneöversyn 2013 och 2014 och visar differensen i medellöneökningen i förhållande till identiska personer. Yrke Medellöneökning mellan LK Medellöneökning för identiska personer Differens i medellöneökning mellan LK och identiska personer Socialsekr ek. bistånd kr kr kr Socialsekr fam hem kr kr kr Socialsekr vuxna kr kr 709 kr Socialsekr barn o unga kr kr 950 kr Socialsekr samt/behandl kr kr 69 kr Socialsekr stöd/rådg kr kr 543 kr Vårdbiträde 104 kr kr kr Undersköterska 973 kr kr 326 kr Lärare kr kr 853 kr Lärare kr kr 523 kr Lärare allmänna ämnen kr kr 542 kr Förskollärare kr kr 352 kr 23
25 Särskilda satsningar i löneöversyn 2013 och 2014 har inte fått något tydligt genomslag i lönebilden vad avser medellöneökning för prioriterade yrken och kvinnodominerade yrken inom Kommunals avtalsområde. Förändring i population och det löpande lönesättningsarbetet är huvudfaktorer till att medellöneökningen och indextalen i förhållande till målindikatorerna blivit mindre än löneöversynernas satsningar. Lönekartläggning 2014 visar att det inte föreligger några osakliga löneskillnader vad avser yrken som är att betrakta som lika eller likvärdiga i Malmö stad. I Plan för jämställd personalpolitik framgår att Malmö stad ska uppnå, upprätthålla och utveckla önskad lönestruktur. De satsningar som är gjorda i samband med löneöversyn 2013 och 2014 har inte fått önskad effekt. I samband med att kommunstyrelsens arbetsgivarutskott godkände Lönekartläggning 2014 beslutades också att uppdra åt stadskontoret att återkomma med förslag till plan för arbetet med önskad lönestruktur. 24
26 1.5 Plan för jämställd personalpolitik År 2020 är alla arbetsplatser i Malmö stad fria från könsdiskriminerande strukturer. I december 2013 antog kommunfullmäktige Plan för jämställd personalpolitik. Syftet med planen är att skapa en gemensam plattform för det personalpolitiska jämställdhetsarbetet. Den innehåller effektmål som kopplas samman med flera målindikatorer. Nedan redovisas uppföljning av målindikatorerna. Malmö stad ska uppnå, upprätthålla och utveckla önskad lönestruktur i löneöversynsprocessen. Detta ska även ske i det löpande lönesättningsarbetet. Målindikator: Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i likvärdiga yrken ska minska jämfört med föregående år. Målindikatorn redovisas med ett indextal som anger avståndet mellan det yrke som har lägst medellön och medellönen för medianyrket i intervallet. Lönekartläggning 2014 visar att det inte föreligger några osakliga löneskillnader vad avser yrken som är att betrakta som lika eller likvärdiga i Malmö stad. Läs mer under avsnittet 1.3 Kommunfullmäktiges inriktningsmål 20. Alla oavsett kön ska ges möjlighet att söka lediga tjänster i Malmö stad. Målindikator: Procentuell andel sökande med underrepresenterat kön. Malmö stad använder sig av ett IT-system vid annonsering av tjänster som har en annan indelning av yrken än vad HR-systemet har. Av Malmö stads tio största yrken bedöms de som finns i nedanstående diagram möjliga att jämföra med de indelningar som finns i rekryteringssystemet. I samtliga av dessa yrken är män underrepresenterade. I fyra av dessa var andelen män bland de sökande högre än den andel män som per den 31 december 2013 var månadsavlönade i detta yrke. Vad gäller lärare i grundskolan har rekryteringssystemet en samlad kategori för lärartjänster medan HR-systemet delar in grundskollärare i tidigare respektive senare år. Andelen månadsavlönade män som tillhör grundskollärare senare år är betydligt högre än andelen män som är månadsavlönade grundskollärare tidigare år. 25
27 Andelen av det underrepresenterade könet i Malmö stad ska öka. Fördelningen mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete inom olika kategorier av medarbetare ska så långt det är möjligt utjämnas. Målindikatorer: Procentuell andel kvinnor respektive män i Malmö stad och uppdelat per förvaltning. Procentuell andel kvinnor respektive män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av medarbetare i Malmö stad. Malmö stad är, likt övriga kommuner, en kvinnodominerad organisation. Av de månadsavlönade i Malmö stad per den 31 december 2014 var 76,9 % kvinnor (17 726) och 23,1 % män (5 335). 26
28 Sedan 2010 har andelen månadsavlönade män ökat något. Under 2014 ökade andelen män med 0,6 procentenheter jämfört med föregående år. Per den 31 december 2014 var 70 % av Malmös chefer kvinnor. Andelen män som är chefer är cirka 7 procentenheter större än andelen män av det totala antalet månadsavlönade medarbetare. Andelen kvinnor som är chefer ökade med 1,3 % i jämförelse med föregående år. På samtliga förvaltningar förutom serviceförvaltningen, gatukontoret och fritidsförvaltningen är män det underrepresenterade könet. Andelen kvinnor är högst i förvaltningarna med de största yrkesgrupperna i Malmö stad. Vad gäller könsfördelningen har det skett en marginell förändring jämfört med föregående år och andelen män har ökat på elva förvaltningar inklusive de förvaltningar som är mansdominerade. 7 7 Stadsrevisionen är inte medräknad (totalt 11 anställda, varav 3 är kvinnor och 8 män, ingen förändring jämfört med 2013). 27
29 Generellt sett speglar könsfördelningen bland chefer könsfördelningen av det totala antalet månadsanställda medarbetare på förvaltningarna. Andelen chefer som är kvinnor är hög i stadsområdesförvaltningarna, skolförvaltningarna och sociala resursförvaltningen. 28
30 I samtliga av Malmö stads tio största yrkesgrupperna är män underrepresenterade. I åtta av de tio yrkesgrupperna ökade andelen män i jämförelse med föregående år. Kvinnor och män anställda i Malmö stad får stöd av arbetsgivaren i ett jämlikt uttag av föräldraledighet och i att dela lika på föräldraledigheten vid vård av barn. Malmö stad ska uppmärksamma löneutvecklingen för föräldralediga. Medarbetarna i Malmö stad ska ha möjlighet till arbetstid som är flexibel om verksamheten tillåter. Målindikator: Mäts i medarbetarenkäten (upplevelsen av stöd av arbetsgivaren) Vad gäller det första målet huruvida medarbetare upplever stöd från arbetsgivaren i ett jämlikt uttag av föräldraledighet, var det inte en fråga som ställdes i medarbetarenkäten. Upplägget för medarbetarenkäten 2014 fastställdes innan beslut togs om Plan för jämställd personalpolitik. Målindikator: Procentuell andel kvinnor respektive män som tar ut föräldraledighet. 29
31 Under 2014 tog 18,2 % av kvinnorna ut föräldraledighet och 14,3 % av männen. Dessa uppgifter anger inte omfattningen av uttaget, utan endast hur stor andel av medarbetarna som vid något tillfälle under året var föräldralediga. Uppgifterna är relaterade till det totala antalet månadsavlönade medarbetare, inte endast de som är föräldrar. I diagrammet nedan visas frånvarovolym för föräldraledighet. Denna omfattar även partiell ledighet men inte tillfällig föräldraledighet/vård av barn (se särskild målindikator nedan). Uttag av föräldraledighet ökade något under 2014 och kvinnors uttag var 3,58 procentenheter större än mäns. Kvinnors uttag av föräldraledighet ökade från föregående år och mäns minskade något. Sammanfattningsvis ökade skillnaden mellan kvinnors och mäns uttag av föräldraledighet under
32 Målindikator: Procentuell andel kvinnor respektive män som tar ut ledighet för vård av barn. I diagrammet nedan visas frånvarovolym för tillfällig föräldraledighet/vård av barn. Uttaget av tillfällig föräldraledighet/vård av barn var på samma nivå under 2014 som föregående år. Kvinnors uttag minskade med 0,01 procentenheter från föregående år och mäns uttag ökade med 0,05 procentenheter. Kvinnors uttag var 0,09 procentenheter större än mäns. Uttag av tillfällig föräldraledighet/vård av barn är mer jämlik än föräldraledighetsuttaget och skillnaden mellan kvinnors och mäns uttag av tillfällig föräldraledighet/vård av barn minskade jämfört med föregående år. Målindikator: Skillnaden i löneutvecklingen mellan föräldralediga och icke föräldralediga. I löneavtalen framgår att även medarbetare som är frånvarande på grund av föräldraledighet ska uppmärksammas. Detta förtydligas också i överläggningsprotokollen mellan Malmö stad och arbetstagarorganisationerna. Inga andra principer för lönesättning ska gälla för föräldralediga och föräldralediga ska inte få en ogynnsam löneutveckling på grund av sin frånvaro jämfört med övriga medarbetare. 31
33 Diagrammet nedan visar tillsvidareanställdas (i åldersintervallet 20-45) löneutfall i 2014 års löneöversyn. Jämförelse är gjord mellan medarbetare som varit i tjänst och medarbetare som varit 100 % föräldralediga under längre tid än 90 dagar. Diagrammet visar sex av Malmö stads tio största yrkesgrupper för vilka antalet föräldralediga överstiger tio medarbetare. Vid en jämförelse av tillsvidareanställda i Malmö stads största yrkesgrupper över tre år ( ) visas en skillnad i löneutveckling som föranleder en djupare uppföljning och analys. I diagrammet ovan visas det senaste årets löneutfall men samma mönster uppvisas, med några undantag, även för löneutfall efter löneöversyn 2012 och Alla medarbetare i Malmö stad ska känna till de regler, handlingsplaner och rutiner som finns på arbetsplatsen kring trakasserier och vad man ska göra om någon utsätts för det. Målindikator: Mäts i medarbetarenkäten Frågan om medarbetarna känner till regler, handlingsplaner och rutiner som finns på arbetsplatsen ställdes inte i medarbetarenkäten Däremot ställdes frågor om det på arbetsplatsen pågår ett arbete mot diskriminering och för ökad jämställdhet och mångfald. 32
34 Det är en marginell skillnad mellan kvinnors och mäns svar på frågorna. Svarsresultatet visar att medarbetarna instämmer i hög grad i påståendet att det pågår ett arbete för ökad jämställdhet och mångfald och i något mindre utsträckning i påståendet att det pågår ett aktivt arbete mot diskriminering. Vidare ställdes en fråga om medarbetarna vet var i Malmö stad de ska vända sig för att få stöd och hjälp om de blir utsatta för mobbning och trakasserier. 57 % av respondenterna svarade ja på frågan. Mot bakgrund av resultatet av medarbetarenkät 2014 undersöktes om det fanns något samband mellan andelen medarbetare som svarade att de under det gångna året upplever sig ha blivit utsatt för mobbning/kränkande särbehandling och frågorna i diagrammet ovan. Det har konstaterats att det inte finns ett tydligt samband. Alla medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad. Kvinnor och män ska uppleva att de har samma möjlighet att påverka sitt arbete och sin arbetsplats. Kvinnor och män i respektive yrkeskategori ska ha samma möjlighet till kompetensutveckling i sitt arbete. Halvering av andelen timavlönade timmar till förmån för fastare anställningsformer. Målindikatorer: Andelen ofrivilligt deltidsanställda uppdelat på män respektive kvinnor. Följs upp under avsnittet 1.2 Kommunfullmäktiges inriktningsmål 18. Mäts i medarbetarenkäten (upplevelsen att ha samma möjlighet att påverka) Sjukfrånvaro presenterat i procent uppdelat på kvinnor och män i respektive yrkeskategori. Följs upp under avsnittet Frisknärvaro och sjukfrånvaro. Personalomsättning presenterad i procent uppdelat på kvinnor och män i respektive yrkeskategori. Följs upp under avsnittet Personalomsättning. 33
35 I medarbetarenkäten 2014 ställdes inte den direkta frågan om medarbetarens upplevelse av möjligheten att påverka sitt arbete och sin arbetsplats. Däremot ställdes frågor om medarbetarens erfarenhet och kompetens tas tillvara och om medarbetaren är delaktig när verksamheten planeras. Kvinnor instämmer i högre grad än män att deras erfarenhet och kompetens tas tillvara samt att de är delaktiga vid framtagande av mål och verksamhetsplan. Vidare ställdes frågor om medarbetarna upplever att de får den kompetensutveckling som de behöver och om det finns tillräckligt med utvecklingsmöjligheter inom Malmö stad. Kvinnor instämmer i högre grad än män i dessa påståenden års JÄMIX-rapport från Nyckeltasinstitutet som var klar i april 2014 tar fram nyckeltal som är kopplade till jämställdhet. Nio av dessa nyckeltal ingår i ett jämställdhetsindex: 1. Andel yrkesgrupper där könsfördelningen är % 2. Andel kvinnor i högsta ledningsgruppen 3. Andel chefer som är kvinnor i förhållande till andel anställda som är kvinnor 34
36 4. Skillnad i kvinnors och mäns löner 5. Skillnad i långtidssjukfrånvaro mellan kvinnor och män 6. Genomsnittlig skillnad mellan kvinnor och män i uttag av föräldradagar 7. Skillnad i sysselsättningsgrad (kvinnor män) 8. Skillnad i andel tillsvidareanställda (kvinnor-män) 9. Jämställdhetsarbete För Malmö stad gav mätningen av ovanstående nyckeltal ett index på 113, vilket kan jämföras med 2012 års index på 119. Medianvärdet för kommuner är 115. I jämförelse med andra kommuner hade Malmö stad lägre värden vad gäller andel kvinnor i högsta ledningsgruppen, skillnader i uttag av föräldraledighet samt skillnader i sysselsättningsgrad. Malmö stad hade högre värden vad gäller könsfördelningen i yrkesgrupper, skillnad i lön, tillsvidareanställning samt jämställdhetsarbete. En JÄMIX-rapport för 2014 kommer att vara klar i april Rapporten tillsammans med uppföljningen i Personalredovisning 2014 är ett underlag som kan ligga till grund för vidare utredningar och insatser för att uppnå Malmö stads vision i Plan för jämställd personalpolitik att alla arbetsplatser i Malmö stad ska vara fria från könsdiskriminerande strukturer. 35
37 2.1 Personalfakta Malmö stad är med sina drygt månadsavlönade medarbetare en av de största arbetsgivarna i Skåne och antalet medarbetare har succesivt ökat de senaste åren. Den 31 december 2014 hade Malmö stad fler medarbetare jämfört med föregående år. 76,9% (17 726) av de månadsavlönade medarbetarna var kvinnor och 23,1 % (5 335) var män. Utöver de månadsavlönade medarbetarna var antalet timavlönade komprimerat till heltid, i genomsnitt per månad. Det var en minskning med 90 jämfört med Totalt var unika medarbetare timavlönade i Malmö stad under 2014 och andelen arbetade timmar av timavlönade medarbetare i relation till antal arbetade timmar totalt var 6,5 %. Det var en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med Läs mer under avsnittet 1.3 Kommunfullmäktiges inriktningsmål
38 Åtta av Malmö stads 18 förvaltningar hade den 31 december 2014 fler än medarbetare. 8 De förvaltningar som har ökat mest i jämförelse med föregående är förskoleförvaltningen, gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen, SoF Öster samt grundskoleförvaltningen. Orsaker till ökningen är bland annat utbyggnad av förskola och grundskola. I maj 2014 flyttades ansvaret för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågor från serviceförvaltningen till gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, vilket påverkade antalet medarbetare på dessa förvaltningar. Vid samma tidpunkt flyttades ansvaret för Kommunens rehabiliteringsavdelning (KRA) och samtliga korttidsboenden från SoF Väster, SoF Norr, SoF Söder och sociala resursförvaltningen till SoF Öster. 8 Stadsrevisionen som inte återfinns i diagrammet, hade den 12 december månadsanställda medarbetare (4 kvinnor och 8 män). 37
39 Av samtliga månadsavlönade var (86,1%) tillsvidareanställda och (13,9%) tidsbegränsat anställda. Uppgifter om timavlönade medarbetare behandlas framförallt under avsnittet 1.3 Kommunfullmäktiges inriktningsmål 19. Jämfört med föregående år har andelen tillsvidareanställda ökat med 4,1 % (776) och andelen tidsbegränsat anställda med 26,2 % (664). Den stora ökningen av antalet tidsbegränsat månadsanställda under 2014 beror bland annat på lägre omfattning av timavlönade anställningar. Läs mer under avsnittet 1.3 Kommunfullmäktiges inriktningsmål 19. I nedanstående tabell redovisas de yrken där antalet månadsavlönade med tidsbegränsad anställning har ökat mest. Förändringen föranleder en djupare analys. Yrke Antal tidsbegr.anst. dec 2014 Antal tidsbegr.anst. dec 2013 Förändringen Den procentuella förändringen Barnskötare ,2% Vårdbiträde, äldreomsorg ,2% Undersköterska, äldreomsorg ,9% Elevassistent ,2% Socialsekreterare ,0% Vårdare, gruppboende ,0% Lärare grundskola, tidigare år ,6% Lärare gymnasium, allmänna ämnen ,1% Vårdare, dagverksamhet ,3% Totalt
40 Andelen tillsvidareanställda överstiger 80 % på samtliga av Malmö stads förvaltningar. De förvaltningar som har de största yrkesgrupperna och flest medarbetare hade också den högsta andelen medarbetare med tidsbegränsad anställning. I budget 2014 anges att antalet delade turer ska minska för att skapa bättre arbetsförhållanden för medarbetare inom vård och omsorg. Målsättningen är att de ofrivilligt delade turerna ska försvinna. Detta arbete ska ske i nära samarbete med de fackliga organisationerna och en kartläggning av förekomsten av delade turer ska genomföras. Under året har ett arbete påbörjats för att kartlägga delade turer inom stadsområdesförvaltningarna och sociala resursförvaltningen. Det inledande arbetet har skett i samverkan med fackliga företrädare i partsammansatta arbetstidsgruppen, som leds av HR strategiska avdelningen på stadskontoret. Berörda förvaltningar har delgetts det underlag som tagits fram. Mot bakgrund av den inledande kartläggningen konstaterades att ytterligare arbete måste genomföras, bl.a. behöver definitionen av begreppet delad tur tydliggöras och tekniken för uppföljning utvecklas. 39
41 Den 31 december 2014 hade Malmö stad chefer och 70 % av dessa var kvinnor. Antalet chefer har ökat med 25 jämfört med 2013 och andelen chefer som är kvinnor har ökat med 1,3 procentenheter. I de förvaltningar som har högst andel chefer som är kvinnor återfinns också de största yrkesgrupperna. Läs mer under avsnittet 1.5 Plan för jämställd personalpolitik. I styrdokumentet Friskare arbetsplatser strategier för minskad sjukfrånvaro framhålls att antalet medarbetare per chef inte bör överstiga 25. I Malmö stad var genomsnittet för ledartätheten under ,3 medarbetare per chef jämfört med 18,9 medarbetare per chef Chefer som är kvinnor har i större uträckning fler medarbetare än de chefer som är män. Genomsnittet för chefer som är kvinnor var högre (21,7) än för män (17,1). Motsvarande siffror 2013 var 20,7 för kvinnor respektive 16 för män. 40
42 Malmö stad har cirka 400 yrken och per den 31 december 2014 arbetade 55,4 % av medarbetarna inom tio av dessa. Med undantag av förskollärare, har antalet månadsavlönade medarbetare ökat i alla av Malmö stads tio största yrken jämfört med föregående år. De högsta procentuella ökningarna återfinns i yrkesgrupperna vårdbiträden (17,9 %), barnskötare (13,5 %) och socialsekreterare (13,2 %). Totalt var ökningen i de tio största yrkesgrupperna 767 medarbetare, vilket var drygt hälften av Malmö stads totala ökning av antal månadsavlönade medarbetare under Personalkostnaderna ökade under 2014 med 667 Mkr jämfört med föregående år och uppgick till Mkr. Personalkostnaderna omfattar lön, sociala avgifter och pensionskostnader. Personalsociala kostnader som bland annat omfattar kurser/utbildning, personalrepresentation och friskvård/företagshälsovård är inte medräknade i nedanstående diagram. 41
43 Personalkostnadernas andel av Malmö stads totala kostnader har stegvis ökat uppgick personalkostnaderna till 55,8 % av Malmö stads totala kostnader. Det är en marginell ökning jämfört med Produktiv eller använd - resurs visar hur mycket personalresurser omräknat till årsarbetare som faktiskt har varit närvarande för att bedriva Malmö stads verksamhet. I den produktiva resursen ingår månadsavlönade, timavlönade samt extra närvaro i form av fyllnads- och övertid. All frånvaro inklusive semester är avräknad. För 2014 var den produktiva resursen i genomsnitt ,6 årsarbetare per månad (2013: ,5). Det innebär en faktisk närvaro motsvarande cirka 80 % av den planerade resursen. Den planerade resursen beräknas utifrån månadsavlönade medarbetare, närvaro och frånvaro. Av de månadsavlönade medarbetarna ligger den faktiska närvaron i relation till den planerade på knappt 75 % i genomsnitt. Det innebär att omkring 5 % täcks upp av timavlönade och extra närvaro i genomsnitt. Läs mer under avsnittet 1.3 Kommunfullmäktiges inriktningsmål
Plan för jämställd personalpolitik
Plan för jämställd personalpolitik Plan för jämställd personalpolitik Innehållsförteckning Inledning 3 Planens roll i förhållande till arbetet med jämställdhetsintegrering 4 Vision 5 Förutsättningar för
Läs merHälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen
Personalfakta 218 Varje dag är viktigast! Hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen Vid frågor kontakta HR-controller Karin Lidén, karin.liden@malmo.se. HR-AVDELNINGEN Hälsa, vård & omsorg Innehåll Inledning...
Läs merTjänsteskrivelse 1 (1) Riktlinje för timavlönade. 2014-10-29 Vår referens. Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo.
1 (1) Datum 2014-10-29 Vår referens Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo.se Tjänsteskrivelse Riktlinje för timavlönade SOFS-2014-463 Sammanfattning Samtliga förvaltningar ska under
Läs merJämställdhetsplan 2013-2015
Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja
Läs merAnsvarig: Personalchefen
Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan
Läs merJämställdhetsplan för Värmdö kommun
Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett
Läs merJämställdhetsplan 2010 för
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens
Läs merPlan för jämställdhet & mångfald Oktober
Plan för jämställdhet & mångfald Oktober 2013-2015 Vision för Jämställdhet & Mångfald i Kävlinge kommun Kävlinge kommun ska ha arbetsplatser som är fria från fördomar och där diskriminering och kränkande
Läs merMångfaldsplan plan för lika rättigheter och möjligheter hos Hultsfreds kommun som arbetsgivare
1 (13) Mångfaldsplan plan för lika rättigheter och möjligheter hos Hultsfreds kommun som arbetsgivare 2 (13) Inledning Hultsfreds kommun ser mångfalden som ett uttryck för att alla rättigheter, möjligheter
Läs merLikabehandlingsplan
Kommunledningskontoret, HR-avdelningen Kontaktperson: Mattias Wirsén, tfn 13 55 23 Likabehandlingsplan 2016-2019 För lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet Antagen av Kommunstyrelsen 2016-05-25.
Läs merMiljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014
Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och
Läs merRinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Sid 1 (10) 2015-12-09 Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016 stockholm.se Sid 2 (10) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Samverkan... 4 3 Arbetsförhållanden...
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun
Antagen: KF 185 2015-12-15 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun 2016-2018 Inledning Alvesta kommun ska bedriva ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete som utgår från den grundläggande
Läs merPlan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter
Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-10-20 Dnr KS 2015/0342 Till Kommunfullmäktige Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Sammanfattning Arbetet med lika rättigheter
Läs merTöREBODA KOMMUN. Pu 43. Sida 1 av 8 Datum jämställdhets- och. mångfaldsplan f')- 'i T?
TöREBODA KOMMUN Pu 43 Sida 1 av 8 jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 f')- 'i T? TÖREBODA KOMMUN Pu 43 Sida 2 av 8 jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Töreboda kommun ska vara en arbetsplats
Läs merPlan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun
Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Österåkers Kommun 2015-2017 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personalstatistik... 4 Förvärvsarbete och föräldraskap... 8 Trakasserier... 9 Lediga
Läs merJämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.
Jämställdhetsplan 2016 Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober 2016. Dnr 2016/1136. 1(7) Innehåll Vad säger diskrimineringslagen om jämställdhet?... 2 Arbetsförhållanden... 2 Rekrytering... 2 Lönefrågor...
Läs merPunkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017
2016-10-18 Punkt 9: Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017 Förslag till beslut i styrelsen att anteckna Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017 Jämställdhet och mångfaldsplan 2017 1. Inledning Diskrimineringslagen
Läs merJämställdhetsplan
Jämställdhetsplan 2015-2017 Tyresö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för såväl kvinnor som män. Alla individer ska ges lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Det ska finnas
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan
Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33
Läs merRiktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015
STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje
Läs merDokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Plan Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Personalenheten Castor
Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Plan Kommunstyrelsen 2016-09-28-09-27 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Personalenheten Castor KS.2016.126 Dokumentinformation Mångfaldsplan 2 (9) Bakgrund
Läs merJÄMSTÄLLDHETPLAN
Administrativa enheten NOK 671-2010 JÄMSTÄLLDHETPLAN 2010-2011 JÄMIX Jämställdhetsdelen i Likabehandlingsplanen för 2010-2011 utgår i huvudsak ifrån NyckeltalsInstitutet AB:s jämställdhetsindex JÄMIX men
Läs merSÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.
FÖR Vilka är de? Jämställdhetsplan 2013 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING malm SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 1280-2012-1.1 SID 1 (10) JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2013-2015... 2 Inledning... 2
Läs merPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN SID 1 (6) 2009-12-02 Bilaga till VP 2010 PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010 Box 4066, 163 04 SPÅNGA. Besöksadress Fagerstagatan 15 Telefon 508
Läs merMÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128
MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen
Läs merHandlingsplan för lika rättigheter och möjligheter 2015-2017
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-05-04 Vår referens Eva Wetterdal HR-chef Eva.Wetterdal@malmo.se Tjänsteskrivelse Handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens
Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Bakgrund Stadsbyggnadsförvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan har sin utgångspunkt i Diskrimineringslagen (2008:567) och
Läs merPlan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014
Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa
Läs merAntagen av Kommunfullmäktige , 78. Jämställdhetsplan Uppvidinge kommun
Antagen av Kommunfullmäktige 2016-08-30, 78 Jämställdhetsplan Uppvidinge kommun 2016-2018 Sida 2 av 10 Innehåll INLEDNING... 3 Varför behövs en jämställdhetsplan?... 3 Vad är ett gott jämställdhetsarbete?...
Läs merPlan för jämställd personalpolitik. Åtaganden 2015 Tekniska nämnden - Gatukontoret
Plan för jämställd personalpolitik Åtaganden 2015 Tekniska nämnden - Gatukontoret Förord Syftet med Plan för jämställd personalpolitik är att skapa en gemensam plattform för det personalpolitiska jämställdhetsarbetet.
Läs merJämställdhetsplan
Jämställdhetsplan 2015-2018 Dokumenttyp: Plan Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunstyrelsens personalutskott Beslutsdatum: 2015-08-26, 45 DNR: KS-2015/00337 Bakgrund Jämställdhet handlar
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan 2012 Utbildningsförvaltningen
Jämställdhets- och mångfaldsplan 2012 Utbildningsförvaltningen Bild: www.colourbox.com Innehållsförteckning 1. Om utbildningsförvaltningens jämställdhet- och mångfaldsplanplan...3 2. Utbildningsförvaltningens
Läs merUppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram
Handläggare Datum Carina Petersson 2019-02-15 Lillian Alverö Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram år 2018 Del 1: Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsarbete för barn och ungdomar Mål:
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2016 - tjänsteskrivelse Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2016
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum 2015-01-09 Vår referens Anders Henriksson Avdelningschef anders.henriksson@malmo.se Tjänsteskrivelse Jämställdhets- och mångfaldsplan SOFN-2014-518 Sammanfattning
Läs merRobertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan
Robertsfors kommun Robertsfors kommuns jämställdhetsplan Perioden 2017-2019 Robertsfors kommuns jämställdhetsplan 2017-2019 1. Inledning Robertsfors kommuns definition av jämställdhet är att kvinnor och
Läs merDnr 392/16. Likabehandlingsplan 2017
2016-09-26 Dnr 392/16 Likabehandlingsplan 2017 Innehåll 1. Utgångspunkter och struktur för planen... 3 1.1 Struktur för planen... 3 2. Arbetsförhållanden... 4 2.2 Delmål i affärsplanen... 4 2.3 Aktiviteter...
Läs merFramtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).
Likabehandlingsplan Beslutad xx av xx 1. Inledning Trelleborgs kommun ska kännetecknas av öppenhet, respekt och ansvar vilket ska bidra till bra arbetsklimat och en god och stimulerande arbetsmiljö. Trelleborgs
Läs merInledning... 3 Syfte... 4 Underlag och avgränsningar Utfasning av delade turer... 6 Förutsättningar, hinder och möjligheter...
Inledning... 3 Syfte... 4 Underlag och avgränsningar... 4... 5 Utfasning av delade turer... 6 Förutsättningar, hinder och möjligheter... 6 Andel timavlönade timmar ska halveras... 8 Timavlönade timmar
Läs merJämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv. Försvarsutbildarna Ystad
2016-04-30 Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv Försvarsutbildarna Ystad 2016 1 Jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv Lagar Fr.o.m. 1 januari 2009 gäller, Diskrimineringslag, (2008:567). Lagen
Läs merPersonalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!
Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra
Läs merPlan för jämställdhet och mångfald 2015-2017
Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN
Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan
BILAGA 5 SERVICEFÖRVALTNINGEN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2010-2012 Inledning I enlighet med gällande lagstiftning, kommunfullmäktiges beslut och stadens riktlinjer ska ett aktivt jämställdhets- och
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN
Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika
Läs merUPPFÖLJNING JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN
ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (8) 2010-01-27 UPPFÖLJNING JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Sammanfattning Sedan jämställdhets- och mångfaldsplanen antogs 2009 har resultatet för jämställdheten i förvaltningen
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Sid 1 (11) 2016-12-01 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017 stockholm.se Sid 2 (11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Samverkan... 5 3 Arbetsförhållanden...
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! FOTO: SCANDINAV/SCANDINAV BILDBYRÅ 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska
Läs merJämställdhetsplan
PLAN Jämställdhetsplan 2016 2018 Fastställd av regionfullmäktige Framtagen av ledningskontoret Datum 2015-10-12 Gäller 2016 2018 Ärendenr RS 2015/71 Innehåll Region Gotlands Likabehandlingspolicy... 2
Läs merSigtuna kommuns jämställdhetsplan 2008-2011. Antagen av kommunstyrelsen den 14 april 2008
Sigtuna kommuns jämställdhetsplan 2008-2011 Antagen av kommunstyrelsen den 14 april 2008 Fotograf: Mikael Sjöberg Konstnär: Hans Kündig Skulpturen Rondo, 4 meter bred och 4 meter hög, stod på plats till
Läs merLikabehandlingsplan Göteborgs Stad Lundby
Likabehandlingsplan 2016 Göteborgs Stad Lundby 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Nyckeltal... 4 2.1 Arbetsförhållanden... 4 2.2 Rekrytering... 6 2.3 Lönefrågor... 6 3. Uppföljning av aktiviteter
Läs mer295 (236 Kvinnor 61 Män) Undersköterskor 23 291 23 289 23 577 23 425 21 350 21 030 24 600 24 850
sid 1 (10) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsförvaltningens jämställdhetsoch mångfaldsplan 2014-2016 Dnr VON-2014-19 Dpl 08 Inledning och bakgrund Jämställdhet och mångfald är en förutsättning
Läs merJämställdhetsplan serviceförvaltningen - redovisning
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Monika Nordh Cangemark 2014-09-11 SFN 2014/0757 0480-450406 Servicenämnden Jämställdhetsplan serviceförvaltningen - redovisning Förslag till beslut Servicenämnden
Läs merFrågeformulär för arbetsmötet
Frågeformulär för arbetsmötet Inledning varför plan för aktiva åtgärder? En arbetsgivare ska ha en plan för aktiva åtgärder som är en handlingsplan för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter
Läs merJÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDS- PLAN
STADSLEDNINGSKONTORET Bilaga 3 SID 1 (10) 2012-11-28 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDS- PLAN FÖR STADSLEDNINGSKONTORET 2013-2015 SID 2 (10) Definition av begreppet mångfald och jämställdhet Mångfalden är en
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött 2016-01-08 SN 2016/0022.01.01 0480-45 09 31 Socialnämnden Jämställdhetsplan Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna Jämställdhetsplan.
Läs mer(reviderad version )
BILAGA13 NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PERSONALAVDELNINGEN SID 1-12-09 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2010 2012 (reviderad version -12-01) INLEDNING Jämställdhet mellan könen är en grundläggande värdering
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning 2007
Jämställdhets- och mångfaldsplan för Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning 2007 Jämställdhets- och mångfaldsplan år 2007 för Katarina-Sofia stadsdelsförvaltning Inledning Kommunfullmäktige har beslutat att
Läs merFarsta stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN
Farsta stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2013-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Lagar 1 2. Bakgrund och inledning 3 3. Utvärdering av 2010 2012 års plan 3 4. Arbetsförhållanden 5 Kartläggning
Läs merPlan för lika rättigheter och möjligheter i Kumla kommun
1(10) 2015-06-17 KS 2015/156 Kommunstyrelsen Plan för lika rättigheter och möjligheter i Kumla kommun 2015-2018 2(10) Innehåll Plan för lika rättigheter och möjligheter i Kumla kommun 2015-2018... 1 1.
Läs merMed engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy
Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll
Läs merReviderad Jämställdhetsplan för Järfälla kommun
Reviderad 2016-06-13 1 (10) Dnr: Kst 2015/452 Jämställdhetsplan 2016-2018 för Järfälla kommun Inledning Jämställdhet är tillsammans med mångfald ett av fokusområdena i Järfälla kommuns Personalpolicy 1.
Läs merJämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion
Jämställdhets och mångfaldsplan 2011 2013 Kortversion 2(8) Övergripande mål är att alla medarbetare ska ha kunskap om Staffanstorps kommuns arbete med jämställdhet och mångfald samt att detta arbete ska
Läs merVÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten
VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun
Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda
Läs merLikabehandlingsplan
1 (9) Likabehandlingsplan 2018-2021 Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Kommunfullmäktige (2018-09-19 80) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2018-09-19 Dokumentansvarig: HR-kontoret
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN
Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns
Läs merFrämjandeplan för likabehandling, jämställdhet och mångfald
Främjandeplan för likabehandling, jämställdhet och mångfald 2019-01-01 Box 53 Besöksadress: Telefon: E-mail: Hemsida: 243 21 Höör Södergatan 28 0413-280 00 kommun@hoor.se www.hoor.se 1 Innehåll Innehåll...
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för tiden 1 juli juli 2018
JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Datum Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 37 1(11) Jämställdhets- och mångfaldsplan för tiden 1 juli 2015 1 juli 2018 2(11) Innehåll Inledning... 3 Plan
Läs merNär riktlinjen anger Norrköpings kommun eller kommunen avses både kommunens nämnder, kontor och majoritetsägda bolag, om inte annat anges.
Riktlinje 2018-01-17 Plan för lika rättigheter och möjligheter KS 2018/0112 Antagen av kommundirektören 2018-01-17. Den övergripande viljeinriktningen för Norrköpings kommun och de kommunägda bolagens
Läs merOlika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008
Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling
Läs merJämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017
Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merHandlingsplan för äldrenämndens jämställdhetsarbete avseende förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare Bilaga 3
Handlingsplan för äldrenämndens jämställdhetsarbete avseende förhållandet mellan arbetsgivare arbetstagare 2015. Bilaga 3 Nämndens uppdrag till förvaltningen Prioriterat mål: De som vill arbeta heltid
Läs merAvseende period 2016
Stadsarkivet Sid 1 (10) 2017-01-17 Stadsarkivet Uppföljningsrapport Jämställdhetsoch mångfaldsplan Avseende period 2016 stockholm.se Sid 2 (10) 1 Inledning Jämställdhet och mångfald är ett förbättrings-
Läs merRiktlinjer för inkludering (f.d. jämställdhetsplan)
Kommunledningskontoret HR-avdelningen/S.T 2017-12-11 Riktlinjer för inkludering (f.d. jämställdhetsplan) Inledning Danderyd kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med ett öppet och inkluderande arbetsklimat
Läs merAnställning och anställningsförhållanden
Anställning och anställningsförhållanden Tabell 1: Antal anställda nov 2013 okt 2014 Tillsvidareanställda 2013-11-01 2014-10-31 Kvinnor 986 85 % 992 85 % Män 175 15 % 177 15 % Totalt 1161 1169 Ett mått
Läs merJämställdhet- och mångfaldsplan
VK300S v1.0 040416, Flik 6.1 Jämställdhet- och mångfaldsplan FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.1 1 (8) Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-08, 3 Ersätter Jämställdhetsplan 2011-2014 antagen av KF 2010-12-13,
Läs merSödermalms stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN
Södermalms stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN 2009 Inledning Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbete finns i gällande lagstiftning, Jämställdhetslagen, Lagen om åtgärder mot etnisk
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan
Jämställdhets- och mångfaldsplan Dokumenttyp Plan Fastställd/upprättad 2012-12-20 av Kommunfullmäktige, 96 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Kommunövergripande Giltighetstid 2013-2015 Dokumentansvarig
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för överförmyndarnämnden i Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Överförmyndarnämnden Socialförvaltningen Överförmyndarkontoret Anders Hagander 016-710 20 74 2017-09-11 1 (1) ÖFNES/2017:106 Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs Jämställdhets- och mångfaldsplan 2017-2019
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31
JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Jämställdhetspolicy för Emmaboda kommun... 1 Vision... 1 Definition... 1 Emmaboda kommun som arbetsgivare...
Läs merPLAN FÖR AKTIVA ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER
Ledningskontoret 2012-04-10 1(5) PLAN FÖR AKTIVA ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER Fastställd av Kommunstyrelsen den 10 april 2012, 31 BAKGRUND Diskrimineringslagen gäller från den 1 januari
Läs merPersonalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen
BUN 2013.0138 Handläggare: Lotta Frisk, Personalavdelningen Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen Antal anställda Barn- och utbildningsförvaltningen hade 714 tillsvidareanställda personer
Läs merJämställdhets och mångfaldsplan
Jämställdhets och mångfaldsplan 2015-2017 Mariestad Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-03-30 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringslagen... 4 Definitioner... 4 Jämställdhet... 4 Mångfald...
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016
JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 Hofors kommun fastställd av, KF 61/2013-06-10 Jämställdhetsplanen gäller från och med 2013-08-31 Revideras 2016-08-31 0 Inledning Enligt 13 i diskrimineringslagen
Läs merUppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram år 2017
Handläggare Datum Lillian Alverö/Ida Johansson 2018-03-02 0480-45 30 01 Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram år 2017 Del 1: Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsarbete med barn och
Läs merJämställdhetsprogram för barn- och ungdomsförvaltningen år 2011 och uppföljning av jämställdhetsplanen för år 2010
Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr 5.Ledningens ansvar 2. Policy och bu52.16 1 av 6 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Personalsekreterare Barn- och ungdomsnämnden
Läs merBeslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse GyVN AU Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014 Jämställdhetsplan uppdaterad version
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-06-05 Handläggare Eva Wetterdal HR-chef Eva.Wetterdal@malmo.se Tjänsteskrivelse Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014 GYVF-2014-830
Läs merredovisning Personalredovisning
redovisning Personalredovisning 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Sammanfattning... 2 Kommunfullmäktiges inriktningsmål... 4 1 Malmö stad rekryterar och utvecklar... 5 1.1 Kompetensförsörjning...
Läs merPLAN FÖR LIKA BEHANDLING
PLAN FÖR LIKA BEHANDLING PLAN FÖR LIKA BEHANDLING MÅL Haninge kommun är en jämlik kommun där medarbetarnas olikheter betraktas som en tillgång i den dagliga verksamheten och bidrar till ökad tillgänglighet
Läs merSocialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016
Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren
Läs merTjänsteskrivelse. Riktlinjer för timavlönade
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (7) Datum 2014-11-13 Vår referens Marie-Louise Appelgren Utvecklingssekreterare marie-louise.appelgren@malmo.se Tjänsteskrivelse Riktlinjer för timavlönade SOFN-2014-444
Läs merHandlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014
Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...
Läs merTjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum 2014-01-10 Vår referens Anders Henriksson Avdelningschef Tjänsteskrivelse anders.henriksson@malmo.se Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014 SOFN-2013-290
Läs merTrelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete
Jämställdhetsplan Antagen 2014-xx-xx Framtagen av Vendela Muhrén, Annika Ekberg och Magnus Dahlberg, Kommunledningsförvaltningen Revideras vart tredje år Innehåll 2 (12) Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete...
Läs merSamverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare
S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att
Läs merLikabehandlingsplan för Försäkrings AB Göta Lejon 2019
Försäkrings AB Göta Lejon Tjänsteutlåtande 2019-07-02 Diarienummer xxx Handläggare Magnus Svedmark Telefon: 070-364 2110 E-post: magnus.svedmark@gotalejon.goteborg.se Likabehandlingsplan för Försäkrings
Läs meretshandbokk Verksamhe 19 % män 81% kvinnor Antal män Totalt Reg.nr bu52.16 Kapitel 2. Policy och Måll
Verksamhe etshandbokk Kapitel Avsnitt 5.Ledningens ansvar 2. Policy och l Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Personalsekreterare Barn- och ungdomsnämnden Rubrik Jämställdhetsprogram för barn-
Läs merJämställdhetsplan för Oskarshamns kommun 2013-2015
Jämställdhetsplan för Oskarshamns kommun 2013-2015 Fastställd av kommunstyrelsen 2013-03-19 KS 80 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Jämställdhet... 1 1.2 Kön och organisation... 1 1.3 Jämställdhet
Läs merJämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17
Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet
Läs mer